Europeiska
unionens råd
Bryssel den 1 mars 2017
(OR. en)
6266/1/17
REV 1
SOC 88
EMPL 58
ECOFIN 88
EDUC 43
NOT
från:
till:
Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)
Rådet
Föreg. dok. nr:
5927/17 SOC 64 EMPL 45 ECOFIN 67 EDUC 34
Ärende:
Den årliga tillväxtöversikten för 2017 och den gemensamma
sysselsättningsrapporten: Politisk vägledning om sysselsättnings- och
socialpolitik
– Utkast till rådets slutsatser
För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser, som utarbetats gemensamt av
sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd. Dessa slutsatser lades fram för
arbetsgruppen för sociala frågor den 16 februari 2017.
Den ungerska delegationen vidhåller en reservation mot punkt 9.
Coreper rekommenderar rådet att anta dessa slutsatser vid mötet i rådet (sysselsättning,
socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 3 mars 2017.
6266/1/17 REV 1
aal/sk
DG B 1C
1
SV
BILAGA
Den årliga tillväxtöversikten för 2017 och den gemensamma sysselsättningsrapporten:
Politisk vägledning om sysselsättnings- och socialpolitik
Utkast till rådets slutsatser
EUROPEISKA UNIONENS RÅD BEAKTAR FÖLJANDE:
1.
Sysselsättningen och den sociala situationen i EU förbättras i takt med en måttlig och allt mer
sysselsättningsintensiv ekonomisk återhämtning. I nästan alla medlemsstater stiger den
ekonomiska tillväxten även om det fortfarande finns markanta skillnader.
2.
Arbetslöshetsnivån i EU låg i oktober 2016 på 8,3 %, vilket innebär den lägsta nivån sedan
2009. Även ungdomarbetslöshetsnivån och långtidsarbetslöshetsnivån har fortsatt att minska.
Emellertid är samtliga nivåer, trots den positiva trenden, fortfarande oroväckande höga i ett
antal medlemsstater. Samtidigt översteg sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20–64 år, som
låg på 71,1 % under andra kvartalet av 2016, för första gången 2008 års nivå. Om vi arbetar
för att bibehålla denna positiva trend kommer Europa 2020-strategins mål på 75 procents
sysselsättning för kvinnor och män att kunna vara inom räckhåll senast 2020.
3.
Hushållens inkomster fortsatte under 2015 att öka i många medlemsstater, främst på grund av
starkare ekonomisk aktivitet och förbättrade arbetsmarknadsförhållanden. Det totala antalet
människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning i EU har börjat
minska och närmar sig 2008 års nivå, men ligger fortfarande på en mycket hög nivå:
118 miljoner människor eller 23,7 % av den totala befolkningen under 2015, dvs. fortfarande
långt ifrån målet för fattigdom och social utestängning i Europa 2020-strategin.
Barnfattigdom förblir en viktig utmaning med 26,1 miljoner barn i EU som riskerar att
drabbas av fattigdom eller social utestängning.
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
2
SV
4.
De allmänna inkomstskillnaderna ligger på en hög nivå med stora skillnader mellan EUländerna. Hög ojämlikhet kan minska ekonomins resultat och potentialen för hållbar tillväxt.
FRAMHÄVER FÖLJANDE:
5.
Det finns inget utrymme för att slå sig till ro och konvergens uppåt när det gäller
sysselsättning och sociala resultat bör eftersträvas. Kontinuiteten i de politiska prioriteringar
som anges i kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2017, som bibehåller fokus på den goda
triangeln med ökade investeringar, strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser, får
därför starkt stöd.
6.
Den roll som spelas av den gemensamma sysselsättningsrapporten för att identifiera
utmaningarna för arbetsmarknaden och samhället har stärkts och detta har ökat det politiska
ansvarstagandet för resultaten.
7.
Den ytterligare förstärkningen av sociala och sysselsättningsrelaterade överväganden i hela
höstpaketet som markerar inledningen av den europeiska planeringsterminen 2017 välkomnas
starkt.
8.
Tonvikten på investeringar i allmänhet och bibehållna sociala investeringar i synnerhet ses
som positivt. Detta åtföljs av erkännandet av att fler insatser behövs för att ta itu med
ungdoms- och långtidsarbetslösheten samt att stödja jobbskapande, arbetsmarknadsdeltagande
(speciellt för kvinnor), adekvat kompetensutveckling och tillgång till god hälso- och sjukvård,
i synnerhet barnomsorg och omsorg om andra personer i beroendeställning. En lämplig
avvägning mellan samhällsomfattande och riktade strategier i systemen för socialt skydd bör
bibehållas.
9.
Effekterna av det stora inflödet av flyktingar på medlemsstaternas sysselsättningssystem och
system för socialt skydd har varit ojämna och bör övervakas. Snabb och effektiv integration
av nyanlända i samhället och på arbetsmarknaden är viktigt för sammanhållningen och
välståndet i EU.
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
3
SV
10.
Globalisering, demografiska förändringar och teknisk och miljömässig utveckling utgör både
utmaningar och möjligheter för jobbskapande, strukturen och kvaliteten på arbetstillfällena,
arbetsförhållanden och den sociala delaktigheten. I detta avseende anses kompetensutveckling
och investeringar i mänskligt kapital vara av yttersta vikt så att alla har samma möjlighet att
lyckas på arbetsmarknaden. Sysselsättnings- och socialpolitik bör vara anpassad till
utvecklingen av nya företagsmodeller och nya arbetsformer.
På grundval av den årliga tillväxtöversikten och den gemensamma sysselsättningsrapporten är
följande riktlinjer på området för sysselsättningspolitiken och socialpolitiken viktiga:
Stöd för jobbskapande, kvalitativa arbetstillfällen och arbetsmarknadsdeltagande
11.
Jobbskapande bör förbli en central punkt i reformerna, samtidigt som fler insatser bör inriktas
på att främja högkvalitativ sysselsättning (inklusive nya arbetsformer), undanröja hinder för
arbetsmarknadsdeltagande, minska segmenteringen av arbetsmarknaden, åtgärder mot
fattigdom bland förvärvsarbetande och odeklarerat arbete, mildrande av övergångar,
tillhandahållande av lämpligt inkomststöd samt högkvalitativa aktiveringstjänster och
möjliggörande tjänster. Flexibla och tillförlitliga avtalsbestämmelser, effektiv aktiv
arbetsmarknadspolitik och övergripande strategier för livslångt lärande kan bidra till att
bekämpa arbetslöshet, främja sysselsättningsskapande tillväxt och hjälpa arbetsmarknaderna
att anpassa sig till förändrade ekonomiska villkor.
12.
Löneutvecklingen i linje med produktiviteten har inneburit ett positivt bidrag för balanserad
tillväxt i vissa länder och inom euroområdet som helhet. Lönesättningssystemen bör vara
effektiva både för att stödja jobbskapande och ge reallöneökningar, samtidigt som nationell
praxis och den roll som tillkommer arbetsmarknadens parter respekteras.
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
4
SV
13.
Skattesystemens roll bör utnyttjas i syfte att minska sådana faktorer som avskräcker
människor från att börja arbeta samt öka nettolönen, särskilt för låginkomsttagare, samt att
sänka beskattningen för att stödja sysselsättning. Lägre och väl utformad beskattning av
arbete skulle kunna bidra till att stimulera sysselsättningstillväxt och därmed motverka
ojämlikheten samtidigt som medlemsstaternas behörighet för beskattningsfrågor respekteras
och med beaktande av viktiga aspekter i finansieringen av social trygghet samt de strukturella
skillnaderna mellan de sociala skyddssystemen i de olika medlemsstaterna.
Ytterligare insatser för att ta itu med ungdoms- och långtidsarbetslöshet
14.
EU:s ungdomsgaranti och sysselsättningsinitiativet för unga har visat sig vara till nytta som
drivkrafter för strukturella reformer, men medlemsstaterna behöver hålla tempot uppe i sina
insatser för att ta itu med ungdomsarbetslösheten, i synnerhet i de regioner som är mest
behövande. Medlemsstaterna behöver säkerställa att arbetsmarknadens institutioner, och i
synnerhet de offentliga arbetsförmedlingarna, har den kapacitet som behövs för att till fullo
genomföra garantin. Det strukturella samarbetet med utbildningssystem och system för socialt
skydd bör ytterligare förstärkas och mångfalden inom gruppen unga som varken arbetar eller
studerar, i synnerhet de som är svårast att nå, bör beaktas ännu mer.
15.
Långtidsarbetslösheten utgör fortfarande nästan 50 % av den totala arbetslösheten i vissa
regioner, med negativa följder i fråga om försämrad kompetens, sämre anknytning till
arbetsmarknaden och i slutändan större risk för fattigdom och social utestängning. Att ta itu
med centrala utmaningar i fråga om långtidsarbetslöshet och genomförandet av rådets
rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden bör även
fortsättningsvis prioriteras av medlemsstaterna, i syfte att erbjuda individualiserat stöd och
förbättra samordningen mellan arbetsförmedlingar och andra aktörer.
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
5
SV
Att förbättra kvinnors resultat på arbetsmarknaden och minska löneskillnaden mellan könen
16.
Det finns behov av att åtgärder som gör det möjligt för kvinnor och män att förena arbete och
familjeliv införlivas i utformningen av politiken, bland annat genom tillgång till bra
barnomsorg och omsorg om andra personer i beroendeställning till rimliga priser, tillräcklig
ledighet och flexibla arbetsarrangemang samt åtgärder för att undvika negativa
skatteincitament för en andra inkomsttagare i familjen. Större synlighet bör också ges åt löneoch pensionsklyftan mellan könen och skillnaderna mellan könen i fråga om fattigdom och
social utestängning, och det bör göras fler insatser för att minska dem.
Moderna utbildningssystem för att säkerställa effektiv kompetensutveckling och
kompetenshöjning
17.
Välfungerande flexibla arbetsmarknader kräver färdigheter som inte endast tillgodoser
arbetsmarknadens nuvarande behov utan även ger möjlighet till ytterligare utveckling, i
synnerhet i samband med ökande brister på arbetsmarknaden. I linje med den nya
kompetensagendan för Europa bör reformerna inriktas på långsiktiga investeringar i
kompetensutveckling bland ungdomar och vuxna, som kan vara allt från grundläggande
matematisk färdighet och läskunnighet till finansiella färdigheter, entreprenörsfärdigheter,
grön och digital kompetens, bättre anpassning av färdigheter till arbetsmarknadens behov
(inklusive bättre förutseende av kompetensbehoven) och genom att satsa på lärande på
arbetsplatsen av hög kvalitet. Att förbättra yrkesutbildningen, t.ex. genom att främja flexibla
utbildningsvägar, bör hjälpa människor att utveckla lämpliga överförbara färdigheter hela
livet.
Främjande av tillräckliga och hållbara system för socialt skydd med tonvikten på sociala
investeringar och social delaktighet
18.
Medlemsstaterna bör tillhandahålla ändamålsenligt, effektivt och adekvat socialt skydd, under
alla skeden av den enskilda människans liv, för att bidra till att trygga levnadsstandarder och
förebygga fattigdom och ojämlikheter.
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
6
SV
19.
Delaktighet förutsätter ökad medvetenhet på alla nivåer om politikens och reformernas
fördelningseffekter. Utformning av utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvårdssystemen
och systemen för socialt skydd bör bidra till att främja social delaktighet för alla. Skatte- och
förmånssystemen, lönesättning, utbildning, kompetens, sociala tjänster och hälso- och
sjukvårdssystem är områden där samordnade och effektiva åtgärder har potential att minska
ojämlikheter och främja lika möjligheter. Hög ojämlikhet kan sänka ekonomins resultat,
potentialen för hållbar tillväxt samt EU:s övergripande konkurrenskraft.
20.
Politiska reformer på grundval av en strategi för aktiv inkludering, som kombinerar adekvat
inkomststöd, högkvalitativa, aktiverande och möjliggörande sociala tjänster samt stöd för
(åter)inträde på arbetsmarknaden, fortsätter att vara centrala och är effektiva och hållbara sätt
att bekämpa fattigdom och social utestängning. Detta inbegriper att säkerställa tillräcklighet,
täckning och utnyttjande av förmånssystemen, bättre insatser för att införa och tillhandahålla
integrerade och individualiserade tjänster samt ökade incitament för att arbeta.
21.
Att minska barnfattigdomen och bryta cirkeln av fattigdom och social utestängning över
generationer kräver integrerade strategier som kombinerar förebyggande verksamhet och stöd.
Dessa strategier bör syfta till att stödja föräldrars tillträde till arbetsmarknaden och förbättra
de förebyggande åtgärderna genom tidiga insatser och ökat stöd till familjer.
22.
Reformer inom hälso- och sjukvården bör säkerställa allmän tillgång till patientinriktad vård
av hög kvalitet i tid, samtidigt som man säkerställer en tillräcklig och hållbar finansiering av
denna och till fullo utnyttjar kostnadseffektiva innovationer och teknisk utveckling, samt en
tillräckligt stor arbetsstyrka. Behov av vård bör inte leda till fattigdom eller ekonomiska
svårigheter och hälso- och sjuvårdssystemens positiva bidrag till befolkningens hälsa och
ekonomiska välstånd bör stödjas. Ytterligare tonvikt bör läggas vid det förebyggande arbetet.
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
7
SV
23.
Reformer inom långtidssjukvården bör syfta till att uppnå hållbarhet och tillgång till
tillräcklig, överkomlig och högkvalitativ långtidssjukvård, med allt kraftigare tonvikt på
förebyggande arbete. Detta kan innebära en övergång från en i första hand reaktiv till en i
högre utsträckning proaktiv politisk strategi och främja en effektiv långtidssjukvård av god
kvalitet, och där inslag av hälso- och sjukvård samt socialvård integreras i långtidssjukvården.
Social innovation inom långtidssjukvården bör uppmuntras.
24.
För att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning och få människor att arbeta längre
har det genomförts omfattande pensionsreformer under de senaste åren. Sådana
ansträngningar bör fortsätta, men mer måste göras för att säkerställa tillräckliga pensioner i
framtiden, samtidigt som de offentliga finansernas hållbarhet bibehålls. Att minska
arbetslösheten och uppmuntra att man stannar kvar längre på arbetsmarknaderna, bland annat
genom bättre möjligheter att förena arbetsliv och privatliv och modernisering av
arbetsmiljöerna, med respekt för hälso- och säkerhetsföreskrifter, kommer att vara av
avgörande betydelse för hållbarheten och tillräckligheten i framtida pensionsförmåner.
Kompletterande pensioner och andra pensionssparanden skulle också kunna spela en positiv
roll i vissa medlemsstater.
Säkerställande av en fungerande social dialog
25.
En fungerande social dialog, vad gäller nationell praxis och nationella sammanhang, är
väsentlig för att säkerställa rättvisare och effektivare reformer och öka egenansvaret för
politiken.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT
26.
i sina nationella reformprogram återspegla prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten för
2017, den gemensamma sysselsättningsrapporten och dessa rådsslutsatser samt genomföra de
policyer som krävs för att verkställa 2016 års landsspecifika rekommendationer,
27.
intensifiera sina strävanden att uppnå Europa 2020-strategins sysselsättningsmål med en
sysselsättningsgrad på 75 % för kvinnor och män, och målet för kampen mot fattigdom och
social utestängning, nämligen att till 2020 hjälpa minst 20 miljoner människor som riskerar att
drabbas av fattigdom eller social utestängning,
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
8
SV
28.
fortsätta, och när så är nödvändigt förstärka, medverkan av nationella parlament,
arbetsmarknadens parter och civilsamhället i förfarandena avseende den europeiska
planeringsterminen på nationell nivå när så är lämpligt, och beakta de viktigaste budskapen
från sysselsättningskommitténs översyn 2016 av arbetsmarknadens parters deltagande i den
europeiska planeringsterminen,
UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT
29.
fortsätta att i högre grad inrikta sig på sysselsättning och sociala frågor inom den europeiska
planeringsterminen,
30.
samarbeta med medlemsstaterna för att fastställa de bästa metoderna för att stödja, finansiera
och effektivt genomföra strukturreformer, på grundval av befintliga instrument i den
europeiska planeringsterminen, i syfte att underlätta konvergens uppåt när det gäller
sysselsättning och sociala resultat, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas olika
utgångspunkter och en strategi med en standardlösning som antas passa alla undviks,
UPPMANAR SYSSELSÄTTNINGSKOMMITTÉN och KOMMITTÉN FÖR SOCIALT
SKYDD ATT
31.
i samarbete med kommissionen fortsätta att arbeta med utvecklingen av tänkbara exempel på
riktmärken avseende sysselsättnings- och socialpolitik och resultat samt utbyte av bästa praxis
över olika politikområden,
32.
nära samarbeta med kommissionen i fråga om den europeiska pelaren för sociala rättigheter
som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2017,
33.
fortsätta sitt arbete med multilateral och tematisk övervakning för att ge rådet en faktabas för
diskussionerna i processen med den europeiska planeringsterminen tillsammans med den
övervakning och analys som ges av resultattavlan med centrala sysselsättningsindikatorer och
sociala indikatorer, bedömningen av sysselsättningssituationen och bedömningen av
situationen för det sociala skyddet samt utforska sätt för att ytterligare anpassa dessa
sistnämnda instrument,
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
9
SV
34.
samarbeta nära med andra rådgivande kommittéer och parter på områden med delad
behörighet för att garantera allomfattande politiska diskussioner och beslut, särskilt inom
ramen för den europeiska planeringsterminen, i synnerhet Ekonomiska och finansiella
kommittén, kommittén för ekonomisk politik, utbildningskommittén och arbetsgruppen på
hög nivå för folkhälsa, för att garantera balanserade diskussioner om ekonomiska,
sysselsättningsmässiga och sociala frågor,
35.
bygga vidare på de positiva erfarenheterna från sysselsättningskommitténs översyn med
arbetsmarknadens parter om deras roll på nationell nivå i den europeiska planeringsterminen.
6266/1/17 REV 1
BILAGA
aal/sk
DG B 1C
10
SV