Kalender - Länsstyrelsen Östergötland
Kartläggningsrapport för Norra Östersjöns vattendistrikt – preliminär bedömning av tillståndet i våra vatten Kartläggning och analys är det inledande momentet i den 6-åriga vattenförvaltningscykeln. I kartläggningsarbetet ingår bl a att beskriva ytvattenförekomsterna och att fastställa deras status utifrån fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig vattenstatus. För grundvattenförekomsterna används bara två klasser: ”god” eller ”uppnår ej god”. En inventering ska göras av betydande påverkan och effekter på yt- och grundvattnets tillstånd orsakade av mänsklig verksamhet. Eventuella miljöproblem ska identifieras. Vidare ska man göra en ekonomisk analys av vattenanvändningen för att belysa vattenanvändningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kartläggningen innefattar också en riskanalys där man bedömer risken för att en vattenförekomst inte ska uppnå god status, eller få försämrad status, till 2015. Föreliggande rapport redovisar de preliminära resultaten av kartläggningsarbetet som har pågått intensivt under 2007. Rapporten är i första hand framtagen för att användas i det samverkansarbete som länsstyrelserna och Vattenmyndigheten bedriver kring kartläggningsarbetet. Kunskapsunderlaget om våra vattenmiljöer behöver förbättras men vi tror att huvuddelen av statusklassificeringarna är korrekta. Under våren 2008 kommer kartläggningsarbetet att kompletteras och delvis revideras. Samverkansarbete och insamling av kunskapsunderlag genom inventeringar o s v, hjälper oss att få en så korrekt beskrivning som möjligt över tillståndet i våra vatten och orsakerna till att statusen ser ut som den gör. Resultaten som presenteras i föreliggande rapport är en bild över hur statusklassificeringarna såg ut i januari 2008. Vill man följa de kompletteringar och revideringar som görs så finns den informationen i den nationella databasen VISS (www.viss.lst.se). Det är en öppen databas där man kan hitta klassificeringar, motiveringar, information om övervakning m.m.. Vattenkartan (www.gis.lst.se/vattenkartan) är en kartapplikation på internet där mycket underlagsmaterial finns samlat och du kan hitta de vatten som du är intresserad av. Ytterligare information kan du få genom att kontakta länsstyrelsen i ditt län eller Vattenmyndigheten. Lennart Sorby Vattenvårdsdirektör i Norra Östersjöns Vattendistrikt Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Innehållsförteckning Hur vattenförvaltningen fungerar 4 Kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt 6 Preliminära resultat av kartläggningsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt 17 Grundvatten i Stockholms län 26 Grundvatten i Uppsala län 30 Grundvatten i Södermanlands län 35 Grundvatten i Örebro län 42 Grundvatten i Västmanlands län 47 Grundvatten i Dalarnas län 51 54 Tämnaråns avrinningsområde 52 54/55 Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån 58 55 Forsmarksåns avrinningsområde 63 56 Olandsåns avrinningsområde 68 56/57 Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån 73 57 Skeboåns avrinningsområde 77 57/58 Avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen 81 58 Broströmmens avrinningsområde 85 59 Norrtäljeåns avrinningsområde 89 59/60 Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerströmmen 93 60 Åkerströmmens avrinningsområde 97 61 Norrström – Mälaren 100 61 Norrström – Mälarens närområden 109 61 Norrström - Oxundaåns avrinningsområde 117 61 Norrström - Knivstaåns avrinningsområde 121 61 Norrström - Fyrisåns avrinningsområde 125 61 Norrström - Hågaåns avrinningsområde 130 61 Norrström - Sävaåns avrinningsområde 134 61 Norrström - Örsundaåns avrinningsområde 138 61 Norrström - Fiskviks Kanals avrinningsområde 143 2 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Ekaåns avrinningsområde 147 61 Norrström - Enköpingsåns avrinningsområde 151 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 155 61 Norrström - Svartåns avrinningsområde 162 61 Norrström - Kolbäcksåns avrinningsområde 168 61 Norrström - Köpingsåns avrinningsområde 176 61 Norrström - Hedströmmens avrinningsområde 183 61 Norrström - Arbogaåns avrinningsområde 190 61 Norrström - Eskilstunaåns avrinningsområde 196 61 Norrström – Råckstaåns avrinningsområde 202 62 Tyresåns avrinningsområde 210 62/63 Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån 214 63 Trosaåns avrinningsområde 217 64 Svärtaåns avrinningsområde 225 65 Nyköpingsåns avrinningsområde 233 66 Kilaåns avrinningsområde 241 63/64, 64/65 och del av 66/67 Kustnära områden i Södermanlands län 250 Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten 259 Södra Bottenhavet - Upplands yttre kustvatten 264 Norra Östersjön - Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden 270 Norra Östersjön - Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten 274 Norra Östersjön - Stockholms skärgårds yttre kustvatten 280 Norra Östersjön - Östergötlands yttre kustvatten 283 3 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Hur vattenförvaltningen fungerar Sverige har, jämfört med övriga Europa, relativt stora vattentillgångar och jämförelsevis god vattenkvalitet. Men trots goda utgångspunkter är vattenförhållandena långtifrån bra överallt i Sverige och vi står inför en rad utmaningar. Med den grundläggande inriktningen att vi ska försöka uppnå hållbara och naturlika förhållanden för våra vattenmiljöer – god ekologisk och kemisk vattenstatus – så har vi en bra bit att vandra för att nå målet. Det kommer att krävas mycket arbete och resurser. Men det ska även göras en avvägning mot andra samhällsintressen, som energiförsörjning, jordbruk och andra näringsgrenar, infrastruktur, vattenförsörjning m m, så att vi får en integrerad vattenförvaltning. God vattenstatus – ett nytt långsiktigt mål för vatten i hela EU Inom EU-samarbetet antog alla länder år 2000 det s k ramdirektivet för vatten. Riksdagen och regeringen beslutade om nationell lagstiftning, vilket innebar en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660) samt organisation för den svenska vattenförvaltningen. Vattendirektivet har sin grund i en djup insikt om att Europas invånare måste vårda sina vattenresurser bättre om inte framtida generationer ska få sänkt levnadsstandard. Vidare en insikt om att vatten är gränslöst, och att vi, om vi ska kunna försäkra oss om en god tillgång på bra vatten, måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser. Vilka vatten omfattas? Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl kommer man emellertid att få sätta en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I vattenförvaltningen ska alla inlands-, kust- och grundvatten kartläggas. I detta ingår att beskriva både hur det ser ut idag och vilken påverkan som vattnen utsätts för. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning har utvecklat en ”verktygslåda” för hur detta ska ske samt hur denna information ska lagras och bearbetas av länsstyrelser och vattenmyndigheter. Underlaget kommer att rapporteras till EUKommissionen. Vattenförvaltningen arbetar på vattnets villkor Vattenförvaltningen arbetar utifrån målet att allt inlands-, kust- och grundvatten ska ha god vattenstatus år 2015. Vattnets väg från land till sjö eller hav är grunden för hur vi ska förvalta våra vattenresurser och dess värden. Vattenförvaltningen organiserar arbetet inom avrinningsområden. I dessa områden rinner allt vatten, via sjöar och vattendrag, ut i havet. I arbetet ska vattenresurserna betraktas både som ett naturvärde men även som en social och ekonomisk resurs. Ett samordnat vattenförvaltningsarbete 4 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 där alla aktörer arbetar mot samma mål utifrån ett avrinningsområdesperspektiv kallar vi integrerad vattenförvaltning. Hur organiseras vattenförvaltningen? Den svenska vattenförvaltningen är uppbyggd kring länsstyrelserna. Fem länsstyrelser är utsedda till vattenmyndigheter och ansvarar för samordning inom sina respektive vattendistrikt. Länsstyrelserna genomför huvuddelen av det operativa arbetet och bidrar med kunskapsunderlag och expertkompetens till samverkansarbetet. Det beslutande organet på varje vattenmyndighet är vattendelegationen. Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökningar har ansvar för att utveckla föreskrifter och handböcker för hur arbetet ska bedrivas. Genom vattendirektivet har Sverige åtagit sig ett ansvar gentemot EU-Kommissionen och övriga internationella samarbetsparter. God vattenstatus Utifrån nuläget ska det beslutas om kvalitetskrav för alla vattenområden. Uppgiften de närmaste åren är att verka för att vatten med sämre vattenmiljöer ska bli bättre, medan vatten som redan är bra ska bevaras. Målet är att nå god kvalitet, eller god status, på alla vatten till år 2015. God vattenstatus ska avvägas mot andra samhällsintressen. Det kan ibland leda till att det sätts andra – lägre – krav för vissa vattenförekomster som anpassats till de rådande förhållandena, t ex i vattendrag som är utbyggda för vattenkraft. I andra fall kan det innebära att man sätter ett högre kvalitetsmål för vissa vattenförekomster, t ex om det finns särskilt värdefulla vattenmiljöer eller arter. Åtgärder för bättre vattenmiljöer I de vattenområden som inte har god status eller riskerar att försämras ska åtgärder vidtas. Ett Åtgärdsprogram ska tas fram och det ska översiktligt beskriva vilka kostnadseffektiva åtgärder som krävs för att nå målen. Det blir sedan en uppgift för andra myndigheter - kommunala och statliga - att se till att åtgärderna genomförs med egen insats eller via andra aktörer t ex verksamhetsutövare. Förvaltningsplanen redovisar hela vattenförvaltningsarbetet Förvaltningsplanen blir en sammanställning av kunskap om vattnen i distriktet och en analys av vad som behöver göras för att nå vattendirektivets mål om god vattenstatus. Processen med att utarbeta förvaltningsplanen, liksom planen i sig, förväntas bli de huvudsakliga verktygen för information och kommunikation mellan myndigheterna och alla som på något sätt berörs av vattenfrågorna i distriktet, alltså i princip alla som bor och lever där. Förvaltningsplanen ska förnyas minst vart sjätte år och blir en rullande verksamhetsberättelse och ett sätt att ge underlag för myndigheternas planering samt att informera och rapportera om vattenförvaltningen i distriktet. Det är där man kan få en bild av hur det står till med vattnet och vattenmiljön – förvaltningsplanen ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. 5 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Beskrivning av Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt sträcker sig från Dalälven i norr till Bråviken i söder, från Kilsbergen i väster till skärgården i öster. Vattendistriktet omfattar huvudavrinningsområdena från och med Tämnarån i norr till och med Kilaån i söder. Dessutom tillkommer landområdena vid kusten mellan huvudavrinningsområdena samt kustvattenområdet intill en sjömil utanför skärgårdens yttersta kobbar och skär (den s.k. baslinjen). Distriktets area exklusive kustvatten är ca 37 000 km2 och det dominerande avrinningsområdet är Norrström, d v s området som rinner ut via Mälaren i Stockholm och Södertälje, med drygt 22 000 km2. De största vattendragen i distriktet är Tämnarån, Olandsån, Nyköpingsån och Norrström med dess biflöden Fyrisån, Örsundaån, Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Hedströmmen, Arbogaån och Eskilstunaån. Några av Norrströms biflöden har i sin tur stora biflöden t.ex. Sävjaån som är biflöde till Fyrisån, Dyltaån som är biflöde till Arbogaån samt Svartån som mynnar i Hjälmaren. De största sjöarna är Mälaren, Hjälmaren, Båven, Yngaren, Väsman, Tisnaren, Tämnaren, Långhalsen, Sottern, Åmänningen och Erken. Inom stora delar av vattendistriktet har man påverkat vattenmiljöerna genom kanalisering och dränering, och många sjöar och vattendrag är reglerade. De flesta regleringsmagasinen är dock små och inverkar därmed i mindre utsträckning på vattendragens flöden. De viktigaste kanalerna i distriktet är Södertälje kanal, Hjälmare kanal samt Strömsholms kanal. Naturgeografiskt hör distriktet till De stora slätterna och till Mellersta och norra skogsområdena. Markanvändningen i distriktet utgörs av 57 % skog, medan jordbruksandelen är 20 %. Sjöarealen är 10 % av totala arealen. Moränjordar dominerar i skogsområdena, medan jordbruksområdena domineras av lera och finkorniga jordarter. Distriktet berör hela eller delar av Uppsala, Örebro, Stockholms, Södermanlands, Västmanlands, Östergötlands och Dalarnas län. 76 kommuner ingår helt eller delvis i vattendistriktet. I samverkansarbetet är det lämpligt att arbeta på avrinningsområdesnivå istället för att fokusera på enskilda vattenförekomster. I Norra Östersjöns vattendistrikt är en stor del av samverkansarbetet uppbyggt kring ett antal delområden (se karta). Delområdena utgörs antingen av större vattendrags avrinningsområden, eller av flera mindre avrinningsområden som har grupperats (gäller framförallt i kustnära områden). För sjöar, vattendrag och kustvatten presenteras informationen i kartläggningsrapporten utifrån delområdena. För grundvatten görs en länsvis redovisning. 6 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Delområden i Norra Östersjöns vattendistrikt. Statistik över Norra Östersjöns vattendistrikt. Allmän beskrivning Distriktets storlek -inklusive kustvatten 44 000 km2 -exklusive kustvatten 37 000 km2 Befolkning ca 2,9 milj -inom tätort ca 2,6 milj ca 250 000 -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark 3,8 % -skogsmark 58 % -jordbruksmark 19,5 % -vatten 9,4 % Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 (limniska) 358 st -dricksvattenförekomster-ytvatten - -dricksvattenförekomster-grundvatten 214 st -badplatser enl. badvattendirektivet 180 st -fiskvattendirektivet 3,5 % av distriktet* -nitratkänsliga områden 42 % av distriktet* -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 100 % av distriktet* -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) 16 % av distriktet* *beräknat på totala arean av distriktet inkl. kustvatten 7 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik över Norra Östersjöns vattendistrikt (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk 86 st -övriga 224 st Enskilda avlopp - Förorenade områden med vattenpåverkan - Vattenföretag Dammar (SMHI:s dammregister) 945 st Övriga vandringshinder 978 st Dikningsföretag/markavvattningsföretag 5242 st Miljöproblem J/N -övergödning J -försurning J -miljögifter J -främmande arter J -vattenuttag J -flödesförändringar J -kontinuitetsförändringar J -morfologiska förändringar J Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde 570 miljoner m3 Vattenuttag -vattenförsörjning - -bevattning - Vattenutsläpp -avloppsvatten 402 miljoner m3 -markavvattning/dränering av jordbruksmark - -dagvatten - Vattenkraft - Större hamnar - Sjöfart -antal fartygsanlöp - -lastat/lossat gods - -passagerare - -personbilar och bussar - Småbåtshamnar - Fritidsbåtar - Rekreation -fiskevatten - -badplatser - -övrigt friluftsliv - Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) ** 115 Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) ** 71 Värdefulla vattenmiljöer (fiske) ** 96 ** Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 8 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Miljöekonomiska strukturer i Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt består av det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i södra Ålands hav eller norra Gotlandshavet. Distriktet är 36 959 km2 och hade år 2005 en befolkningsmängd på knappt 3 miljoner personer. Tabeller och underliggande statistik kan hämtas på www.scb.se. Strukturen inom Norra Östersjöns vattendistrikt visar att tjänstesektorn står för den största andelen ekonomiskt bidrag. Tjänstesektorn står för 72 % av distriktets förädlingsvärde. Stockholms kommun står för nästan 42 % av förädlingsvärdet för hela distriktet oavsett bransch. Norra Östersjöns vattendistrikt har ökat sin ekonomiska tillväxt mellan 1995 - 2004. Det är Kemisk industri som har ökat mest. Mellan 1995 och 2004 ökade förädlingsvärdet för branschen med ca 110 %. Produktionen inom Kemisk industri har överlag i Sverige ökat under dessa år och bidrar till ett ökat förädlingsvärde. Övrig tillverkningsindustri stod för den andra största ökningen av förädlingsvärdet. De ökade under tidsperioden 1995-2004 med 84 % . Då tjänstesektorn är så dominerande i Norra Östersjöns vattendistrikt blir de vattenintensiva industriernas andel av förädlingsvärde och sysselsättning låga (5 % respektive strax under 3 %). Den största mängden vattenuttag görs av de kommunala vattenverken, ca 303 miljoner m3. Av detta uttag använder hushållen mest. I vattendistriktet har vattenuttagen ökat med 16 % mellan åren 2000 och 2005. De kommunala reningsverken är även de som hanterar, renar och återför mest vatten, 371 miljoner m3 eller 92 % av allt renat och återfört vatten. Hushållen betalar, precis som i övriga vattendistrikt, mest miljöskatter, 50 %. Inkomsterna i Norra Österjöns vattendistrikt ligger dock något högre än i andra distrikt vilket ger att runt 2 % av inkomsterna går till miljöskatterna. Detta är lägre än i både Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt men i paritet med Södra Östersjön och Västerhavets vattendistrikt. 9 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Miljöekonomisk statistik för Norra Östersjöns vattendistrikt 2005, absoluta tal SNI2002 Förädlingsvärde2 (milj kr) Inrikes omsättning (milj kr) Antal arbetsställen Antal sysselsatta3 Folkmängd Antal hushåll (familjer 20+ år) Hushållens inkomst (milj kr) Totala miljöskyddskostnader4 (milj kr) Vattenrelaterade miljöskyddskostnader4 (milj kr) VA kostnader VA intäkter Totala miljöskatter2 (milj kr) Vattenuttag5 (1000 m3) Användning av kommunalt vatten6 (1000 m3) Hantering och rening av avloppsvatten 8 (1000 m3) Utsläpp av fosfor (ton) Utsläpp av kväve (ton) Utsläpp av BOD7 (ton) Utsläpp av CODCr (ton) Industri Jord-,skogs- VattenTillverkVatten- o bruk o fiske intensiva ning övrigt1 Reningsverk 21 + 24 + 01-05 27 + 40 10-37 41 + 90001 Tjänster Hushåll Ofördelat Totalt 45-99 övr 4 809 51 811 96 552 2 045 711 779 . 126 444 993 440 9 262 25 204 91 532 880 34 889 17 606 601 151 1 320 260 259 763 . . 6 492 13 006 1 463 036 316 610 13 441 . 35 911 . 147 365 . . . 1 212 286 . 18 159 . 1 427 162 2 950 566 . . . . . . . 1 569 600 . 1 569 600 . . . . . 538 051 . 538 051 -- 1 469 703 -- -- -- -- 2 173 -. . 409 . . 146 . . -. . -. . -. . -. . 555 4 410 4 257 356 1 581 559 76 9 545 11 977 361 24 455 17 690 191 170 39 580 302 883 -- 18 947 -- 570 270 -- 20 215 12 130 58 009 7 39 310 173 104 -- 302 768 -- 29 656 1 247 371 5722 -- -- -- 402 475 -- 6 2 78 0 -- -- 87 -- 427 9 4 785 8 -- -- 5 229 -- -- -- 1 552 -- -- -- 1 552 -- 4 551 1 381 14 504 -- -- -- 20 437 1 Exkl 21, 24, 27 2 Avser år 2004 3 Vatten och reningsverkens sysselsatta ingår i redovisningsgrupp Tjänster. 4. SNI 41 ingår i vattenintensiva industrin 5 Endast jordbruk i redovisningsgrupp Jord-, skogsbruk o fiske. Totala uttaget (kommunalt och egen vattentäkt) inklusive havsvatten 6 Användning av kommunalt vatten, exkluderar egen vattentäkt 7 Verkets egen vattenanvändning samt läckage 8 Vatten och avlopp till kommunala reningsverk. Renat vatten som släpps ut. För branscherna 10-40 avses utsläpp med egen rening i egen regi. 10 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vattenintensiva branscher I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 34 % av vattenuttagen i distriktet, eller 191 miljoner m3. Det innebär att mycket av vattnet som används inte går till industrin utan att distriktet karaktäriseras av annan verksamhet. Diagrammet visar utvecklingen av tre utvalda variabler (vattenuttag, förädlingsvärde och sysselsatta1) mellan 2000-2005 per vattenintensiv bransch. Vattenuttagen har i Kemisk industri, Stål- och metall samt inom El, gas och värmeverken ökat mycket mellan 2000 och 2005. Däremot har inte förädlingsvärdet ökat i samma omfattning. Utav dessa tre branscher är det bara inom Kemisk industri som förädlingsvärdet har överträffat den stora ökningen av vattenmängder (51 % ökning av vattenuttag medan förädlingsvärdet har ökat med 57 %). Massa- och pappersindustrin har legat på ungefär samma nivå när det gäller vattenuttagen och har ökat förädlingsvärdet med 16 %. Norra Östersjön 250 Vattenuttag Index 2000=100 200 Förädlingsvärde* Sysselsatta 150 100 50 0 Massa- och papper Kemisk industri Stål och metall El, gas, värmeverk *Förädlingsvärde gäller mellan år 2000 och 2004 i fasta priser Diagram över utvecklingen av utvalda variabler 2000-2005 Miljöekonomiska profiler Av de vattenintensiva branscherna är det branschen Massa- och papper som har de största utsläppen av fosfor medan kvävet till största delen kan tilldelas Stål- och metallindustrin. I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 5 % av distriktets BRP. Det ekonomiska bidraget i form av förädlingsvärdet kommer från Kemisk industri som också har största andelen sysselsatta. De vattenintensiva branscherna har större utgifter för investeringar och löpande kostnader för miljöskydd än övrig tillverkningsindustri. Skillnaden är relativt stor, 2005 investerade de 1 469 miljoner kronor av totalt 2 173 miljoner kronor i distriktet. 1 Miljöskyddskostnader per vattenintensiv bransch i Norra Östersjöns vattendistrikt är under statistiksekretess. 11 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Miljöskatterna, som till största delen består av energiskatter berör mest El, gas och värmeverken. Norra Östersjön 0% 20% 40% 60% 80% 100% Massa- och pappersindustrin Kemisk industri Stål och metallverk El, gas och värmeverk Förädlingsvärde* Sysselsatta Miljöskatt* Kväve Fosfor Not: endast stora punktkällor är inkluderade i statistiken för kväve och fosfor. *Förädlingsvärde och miljöskatter 2004 Diagram över miljöekonomisk profil för vattenintensiva branscher år 2005 (% av vattenintensiva branscher i distriktet). 12 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Hydrologiska förhållanden Nederbörd och avdunstning Den genomsnittliga årsnederbörden i vattendistriktet varierar mellan 600 och 900 mm med lägst nederbörd i områdena närmast de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren. Mest nederbörd faller i de nordvästra delarna av distriktet. Under året är nederbörden högst under sommar och höst samt lägst under vinter och vår. Avdunstningen är betydligt mer homogen i distriktet och den genomsnittliga avdunstningen per år är 400-500 mm. Avrinning och vattenföring Årsmedelavrinningen varierar mellan 200 och 400 mm (6-12 l/s km2) och följer i stort sett nederbördsmönstret, d.v.s. lägst avrinning i områdena närmast Mälaren och Hjälmaren samt högst avrinning i nordvästra delen av distriktet. Avrinningen varierar från år till år och mellan olika årstider. Säsongsvariationen beror till stor del på magasinering av nederbörden i form av snö, liksom på magasinering som mark- och grundvatten. Trots att nederbörden är störst under sommaren är avrinningen då oftast som lägst beroende på hög avdunstning. Avrinningen är i regel som högst under vintern och våren. Området runt Mälaren tillhör de torraste områdena i landet tillsammans med östra Småland, Öland och Gotland. I en nationell jämförelse är avrinningen i området nära Mälaren särskilt låg under våren. Medelavrinning i Sverige under perioden 1961-2005 (underlag från SMHI). 13 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vattenföringen i enskilda vattendrag uppvisar stora variationer under årets lopp och mellan olika år. Den hydrologiska regimen, d.v.s. vattnets kvantitet och dynamik, varierar för varje vattendrag beroende på avrinningsområdets storlek, markanvändning, andel sjöar, grundvattenförhållanden, jordarter, klimat, väder, reglering m.m.. I figur nedan visas hur avrinningen fördelar sig i några olika vattendrag under samma tidsperiod. Arbogaån och Kolbäcksån samvarierar i stort sett, vilket man också kan förvänta sig eftersom de har liknande klimat och sjöandel i sina avrinningsområden. Dessa vattendrag kan jämföras med Eskilstunaån och Nyköpingsån. Dessa liknar också varandra, men skiljer sig stort vid en jämförelse med Arbogaån och Kolbäcksån. Den viktigaste orsaken till de lägre, men i tid mer utbredda flödestopparna för Eskilstunaån och Nyköpingsån är att dessa avrinningsområden innehåller en högre andel sjöar. I Eskilstunaån har Hjälmaren och dess reglering ett stort inflytande på den hydrologiska regimen. I de sjöfattiga vattensystemen Fyrisån och Sävjaån kan man förvänta sig relativt snabba flödesförlopp med höga flödestoppar som snabbt klingar av. I jämförelsen i figuren är detta mönster inte så tydligt. Avrinningsmönstret innehåller visserligen relativt snabba flödesförändringar, men avrinningen är oftast betydligt lägre än i de övriga vattendragen, även när man jämför flödestopparna. Detta beror på att den klimatologiska effekten gör sig gällande, d.v.s. att avrinningen generellt är högre västerut i distriktet beroende på större nederbörd och lägre avdunstning. Avrinning i distrikt Norra Östersjön 2000-2001 75 70 65 60 55 Avrinning (l/s km2) 50 Eskilstunaån Arbogaån Kolbäcksån Fyrisån Sävjaån Nyköpingsån 45 40 35 30 25 20 15 10 5 nov-01 dec-01 okt-01 sep-01 aug-01 jul-01 jun-01 maj-01 apr-01 feb-01 mar-01 jan-01 nov-00 dec-00 okt-00 sep-00 aug-00 jul-00 jun-00 maj-00 apr-00 feb-00 mar-00 jan-00 0 Datum Dygnsmedelavrinningen för några vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2000-2001. 14 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som till större delen ligger under den högsta kustlinjen, genomkorsas av många stora rullstensåsar, som håller stora, lättutnyttjade grundvattenförekomster. Exempel på sådana åsar är Uppsalaåsen, Enköpingsåsen och Badelundaåsen. Åsarna är breda och fortsätter ofta i sidled under täckande leror. Ibland försvinner åsarna från ytan, men återfinns under lerorna. Inom stora områden av vattendistriktet består jordlagren av moräner, d v s en osorterad jordart som oftast har relativt litet jorddjup. Endast små mängder vatten kan utvinnas ur moränerna, ibland inte ens i tillräcklig mängd för enstaka hushåll. Urberget i vattendistriktets östra och norra delar håller mycket små uttagbara grundvattenmängder, medan förutsättningarna för att utnyttja berggrundvattnet för vattenförsörjning är bättre i den centrala västra delen av vattendistriktet. Närkeslättens sedimentära berggrundsområde har en begränsad utbredning, men sandstensakviferen är en grundvattentillgång med goda uttagsmöjligheter. Grundvattenförekomsten i kalkstenen är däremot av underordnad betydelse för vattenförsörjningen. Grundvattenbildningen i större delen av vattendistriktet är mellan 200 och 300 mm, men är större längst i väster. Grundvattenmagasinen fylls på ungefär lika mycket under våren och hösten, men töms mer under den varma vegetationsperioden än under vintern. Det medför att årets högsta grundvattennivåer uppträder under våren och de lägsta under sensommaren. Sverige är indelat i nio geografiska regioner baserat på naturliga förutsättningar för grundvattnets kemi. Fyra av dessa områden finns representerade i vattendistriktet. D. Mellansveriges sedimentära bergrund - Sedimentära berggrundsområdet i Närke har lättvittrade berg- och jordarter som ger god motståndskraft mot försurning och grundvattnet har höga jonhalter. Naturligt höga sulfathalter förekommer. E. Mellansvenska sänkan - Mellansvenska sänkan karakteriseras av urbergsområden under högsta kustlinjen (HK). Berg- och jordarter är relativt svårvittrade, men läget under HK med förekomst av leror och andra finkorniga jordar gör att alkaliniteten ökar och därmed motståndskraften mot försurning. F. Upplands kalkpåverkade område - Upplands kalkpåverkade område ligger norr om östra Mälaren och är mycket motståndskraftigt mot försurning genom att jordarna är kalkhaltiga. Kalken har sitt ursprung i sedimentära bergarter i Bottenhavet. Den gör att grundvattnet är mycket hårt med hög alkalinitet. Runt Mälaren kan grundvattnet ha höga sulfathalter genom påverkan från gyttjeleror. Höga naturliga kloridhalter förekommer i kustnära områden samt från relikt havsvatten i berggrund och jordlager. I. Urbergsområden, Norrland ovan Högsta Kustlinjen - I den nordvästra delen av vattendistriktet, som ligger över HK, finns relativt svårvittrade berg- och jordarter. Det medför att grundvattnet har betydligt lägre joninnehåll och är försurningskänsligt. 15 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Indelning av grundvattenområden I vattendistriktet finns enligt nuvarande avgränsningar 521 grundvattenförekomster. För de naturgivna förutsättningarna har bildningssättet av den geologiska avlagringen som håller grundvattenförekomsten beaktats, liksom det geologiska materialets bergartssammansättning (geokemiska egenskaper). Grundvattenförekomsterna inom vattendistriktet uppträder alla i isälvsavlagringar. Då kunskapen är bristfällig om hydrogeologin, vattnens status och påverkan samt att indelningen i grundvattenförekomster förändras, har en administrativ geografisk indelning valts kopplat till länsindelningen. Det skapar större möjligheter att anpassa vattenförvaltningsunderlaget. Bedömningar av grundvattnets status och påverkan måste anpassas till de fyra geografiska grundvattenregionerna baserat på naturliga förutsättningar för grundvattnets kemi. Grundvattenbeskrivningarna för vattendistriktet presenteras för Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län, Västmanlands län och Dalarnas län. 16 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Preliminära resultat av kartläggningsarbetet i Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster inom Sverige, oavsett storlek eller andra egenskaper. Av praktiska skäl har man emellertid satt en nedre storleksgräns vid beskrivningen och typindelningen av våra vattenförekomster. Indelningen görs så att storleken på vattenförekomsterna inte underskrider 1,0 km2 för sjöar eller 10 km2 tillrinningsområde för vattendrag. Vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens och skärgårdarnas yttersta skär och kobbar (den s.k. baslinjen) omfattas också av vattenförvaltningen. Det öppna havet ingår alltså inte, men det pågår ett arbete inom EU för gemensamma arbetssätt och regelverk även för havsmiljön. I Norra Östersjöns vattendistrikt har vi i dagsläget 1640 vattenförekomster. Fördelningen mellan de olika vattenkategorierna visas i tabell nedan. Den 18 januari 2008 hade 1338 av vattenförekomsterna statusklassificerats. Antal vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt, fördelat på olika vattenkategorier. Vattenkategori Antal vattenförekomster -Sjöar 335 -Vattendrag 631 -Kustvatten 135 -Övergångsvatten 18 -Grundvatten 521 Grundvatten Statusklassificeringar Grundvattenförekomster klassificeras med avseende på kemisk status och kvantitativ status. Under 2007 har den kemiska statusen bara klassificerats med avseende på nitrat, klorid, sulfat och bekämpningsmedel. Tröskelvärden för andra ämnen och joner kommer att tas fram under 2008. Den 18 januari 2008 hade 311 grundvattenförekomster klassificerats med avseende på kemisk status och 338 med avseende på kvantitativ status. De preliminära statusklassificeringarna redovisas i tabeller och kartor nedan. Sammanställning över statusklassificering (kemisk status) av grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kemisk status Antal vattenförekomster -God 286 -Uppnår ej god 25 17 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statusklassificering (kemisk status) för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. Sammanställning över statusklassificering (kvantitativ status) av grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 338 -Uppnår ej god - Statusklassificering (kvantitativ status) för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 18 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Potentiell påverkan och riskbedömningar Vid riskbedömningen för grundvatten har man utgått från en nationell analys av ”potentiell påverkan” på grundvattenförekomster som gjordes 2007 (se figur). Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten. Exempel på faktorer som togs med i analysen är effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Beroende på den samlade potentiella föroreningsbelastningen delades grundvattenförekomsterna in i fyra klasser, där klass 4 har den högsta potentiella belastningen. Vid riskbedömningen har förekomster i den högsta påverkansklassen bedömts vara ”i risk” att inte uppnå god status 2015 medan övriga har bedömts som ”ej i risk”. Den 18 januari 2008 hade 244 av distriktets grundvattenförekomster riskklassats. Bedömning av potentiell påverkan på grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. 19 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Sammanställning över riskbedömning för grundvatten i Norra Östersjöns vattendistrikt. Riskklassning Antal vattenförekomster -Ej i risk 222 -I risk 22 Riskbedömning för grundvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 20 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ytvatten Statusklassificeringar 1027 av distriktets 1119 ytvattenförekomster hade den 18 januari 2008 klassificerats med avseende på ekologisk status. Resultaten presenteras i tabell och karta nedan. Sammanställning över statusklassificeringar av ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten och övergångsvatten) i Norra Östersjöns vattendistrikt. Ekologisk status Antal vattenförekomster Sjöar Vattendrag Kustvatten Övergångsvatten Totalt -hög 3 4 1 8 -god 87 110 5 202 -måttlig 197 378 85 7 667 -otillfredsställande 38 55 13 10 116 -dålig 7 22 5 34 Statusklassificering (ekologisk status) för ytvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 21 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statusklassificeringar per kvalitetsfaktor (biologiska) Som underlag för klassificeringen av ekologisk status i ytvatten ligger klassificeringar med avseende på en rad så kallade kvalitetsfaktorer. Nedan redovisas kartor med statusklassificeringar för de biologiska kvalitetsfaktorerna: makrofyter, fisk, bottenfauna, växtplankton och påväxtalger. Makrofyter, bottenfauna och fisk används vid statusklassificering av samtliga vattenkategorier. Kvalitetsfaktorn påväxtalger används bara vid klassificering av vattendrag och växtplankton används bara för klassificering av sjöar, kustvatten och övergångsvatten. Statusklassificering för kvalitetsfaktorn bottenfauna i Norra Östersjöns vattendistrikt. 22 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statusklassificering för kvalitetsfaktorn makrofyter i Norra Östersjöns vattendistrikt. Statusklassificering för kvalitetsfaktorn påväxtalger i Norra Östersjöns vattendistrikt (enbart vattendrag). 23 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statusklassificering för kvalitetsfaktorn växtplankton i Norra Östersjöns vattendistrikt (sjöar och kustvatten). Statusklassificering för kvalitetsfaktorn fisk i Norra Östersjöns vattendistrikt. 24 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Riskbedömningar Vid riskbedömningen klassas vattenförekomsterna som ”ej i risk” eller ”i risk” att inte uppnå god status, eller ha försämrad status, till 2015. 891 av distriktets 1119 ytvattenförekomster hade riskbedömts i januari 2008. Resultaten presenteras i tabell och karta nedan. Sammanställning över riskbedömningar för ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten och övergångsvatten) i Norra Östersjöns vattendistrikt. Riskklassning Antal vattenförekomster Sjöar Vattendrag Kustvatten Övergångsvatten -Ej i risk 65 64 6 -I risk 236 411 92 17 -Ej bedömda 34 156 37 1 Riskbedömning för ytvattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt. 25 Totalt 135 756 228 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvatten i Stockholms län Allmänt om vattenförsörjning Mer än en femtedel av landets befolkning bor i Stockholms län, vilket utgör endast två procent av Sveriges totala yta. Denna befolkningstäthet innebär en hög belastning på yt- och grundvattnet i länet. Drygt 90 % av länets befolkning försörjs med dricksvatten från Mälaren. Resten av befolkningen får sitt dricksvatten genom lokala vattenverk eller egna brunnar. Drygt 200 000 människor i Stockholms läns är helt eller delvis beroende av grundvatten från egna eller gemensamma brunnar. Denna centralisering av vattenförsörjningen innebär många fördelar, men samtidigt också en hög sårbarhet i regionen. En trend i Stockholms län är att vattenförsörjning baserad på ytvatten ökar, bl a genom expansion av Stockholm Vattens distributionsnät. För närvarande pågår en utbyggnad av systemet till Nynäshamn och Strängnäs/Mariefred (via Ekerö). I samband med dessa utbyggnader och andra väcks frågor om vilka grundvattentäkter längs de nya distributionsnäten som ska behållas som reservvattentäkter. Idag är reservkapaciteten i länet otillräcklig i händelse av att Mälaren skulle bli obrukbar som dricksvattentäkt. I ett krisläge behövs fungerande reservvattentäkter som snabbt kan tas i drift samt förbättrad beredskap för kompletterande uttag av grundvatten samt uttag från sjöar och vattendrag t ex genom konstgjord grundvattenbildning. För framtida vattenförsörjning (både reguljär försörjning och reservvatten) krävs att potentiella dricksvattenförekomster identifieras och att en prioritering görs av vilka som behöver utvecklas och skyddas för framtida vattenförsörjningsändamål. Dessa utpekade drickvattenförekomster ska ges ett långsiktigt skydd, vilket är ett krav enligt den nya vattenförvaltningsförordningen och uttrycks också i flera miljökvalitetsmål som satts upp för Stockholms regionen. De vattenrelaterade miljöproblemen i länet är av annan karaktär i tätorterna än i de glesare befolkade delarna av regionen. I tätbebyggda områden och på hårt trafikerade vägar medför olika föroreningar i dagvattnet försämrad vattenkvalitet och skador på växt- och djurlivet. I tätorterna är dock vatten- och avloppsförsörjningen samordnad vilket gör det lättare att effektivt rena avloppsvattnet. I områdena som ligger utanför de storskaliga försörjningsnäten är man hänvisad till de lokala yt- och grundvattenresurserna både som källa för dricksvatten och som recipient av utsläpp. I kustbandet och skärgården utgör sänkta grundvattennivåer och saltvatteninträngning de stora problemen. Därutöver finns det relikt saltvatten i stora delar av länet. Den kartläggning och analys som har gjorts 2007 omfattar inte enskilda brunnar i skärgården. Grundvattenförekomster saknas för dessa områden. För att säkerställa dricksvattenförsörjningen behövs vattenskydd även för de kommunala grund- och ytvattentäkterna utanför de regionala näten. Ett sådant skydd har samtidigt ett regionalt värde för reservvattenförsörjningen. 26 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 För att yt- och grundvatten ska skyddas bättre behövs förutom regelrätta skyddsåtgärder även tillsyn och upplysning riktad till konsumenter, industrier och lantbruk, gällande bland annat konsumtionsmönster och produktanvändning i samhället. Grundvattenförekomster I Stockholms län utgör isälvsavlagringar, främst grusåsar, med sina lager av sand och grus de geologiska formationer som har störst förutsättningar att lagra grundvatten och ur vilka större mängder grundvatten kan utvinnas t ex genom pumpning ur brunnar. Grundvatten kan även utvinnas ur andra geologiska formationer än isälvsavlagringar, t ex morän och berg, men de medger sällan större grundvattenuttag. Grundvattenmagasin i dessa geologiska formationer har inte ingått i kartläggnings och analysarbetet 2007. Stockholms län har 133 potentiella grundvattenförekomster i sand och grusavlagringar. Fem av dessa delas med Södermanlands och Uppsala län, varav tre ligger till allra största delen utanför länsgränsen. Ett stort antal förekomster är små och har mindre betydelse för vattenförsörjningen. Det pågår för närvarande ett omfattande projekt inom Stockholms län att kartlägga grundvattenförekomsterna och identifiera vilka som är viktiga för vattenförsörjningen samt vilka områden som är behov av skyddsåtgärder. Utkast till rapport kommer att finnas färdig i början av februari. Kartläggningen kommer att ge underlag till att identifiera befintliga och framtida dricksvattenförekomster. För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län. Kemisk status nuläge Kemisk status Antal vattenförekomster -God 13 -Uppnår ej god 6 -Ej klassad 114 Hittills har endast ett fåtal grundvattenförekomster analyserats. Data saknas för de flesta av förekomsterna. Under våren kommer bilden att kompletteras med expertbedömningar. Växtbekämpningsmedel Spår av växtbekämpningsmedel förekommer i tre av förekomsterna. Därutöver finns enstaka kända problem i förekomster som ännu ej har klassats. Nitrat Samtliga 19 grundvattenförekomster ligger inom gränsen för god status. 27 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Höga nitrathalter är inget stort problem i Stockholms läns grundvattentäkter i jord. Den enda grundvattentäkt som (oss veterligen) haft problem med nitrat är Norrby (Söderby-Karl) på grund av gödselupplag. Problemen har åtgärdats och vattenverket försetts men jonbytarfilter som dock inte används i dagsläget. Sulfat Samtliga 19 grundvattenförekomster ligger inom gränsen för god status, d.v.s > 100 mg/l. Problemen med sulfat i grundvattentäkter i jordlager föreligger inte i länet, även om påverkan kan ses i vissa förekomster (värden som ligger mellan 50-100 mg/l). Normalt har grundvattentäkterna i jordlagren sjunkande sulfathalter på grund av minskningen av nedfall av försurande ämnen från atmosfären, men de finns enstaka grundvattentäkter med ökande sulfathalter. Klorid Tre grundvattenförekomster överskrider gränsvärdet för god status, d.v.s > 100 mg/l. Salt grundvatten) är ett problem som är svårdefinierat eftersom det till övervägande del, när det gäller relikt salt vatten isälvsmaterial liksom inträngning av Östersjövatten, sker genom inducerad infiltration. Problemen med salt grundvatten hanteras normalt genom att uttagen minskas om halterna når ca 100 mg/L. Två viktiga grundvattentäkter Hammarby och Segersjö har halter kring 100 mg/L på grund av tidigare saltupplag samt vägsalt (Hammarby). Tullinge vattentäkt får besvär med halter uppemot 50 mg/L och däröver vid stora uttag (>100 L/s) från relikt salt grundvatten. I Södertäljemagasinet går kloridhalten upp till 1000 mg/L vid stora uttag. Grundvattnet används därför till badanläggningen Sydpolen. 28 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 133 -Uppnår ej god 0 -Ej klassad 0 Kvantitativ status har bedömts av Sveriges Geologiska Undersökning till God status i hela länet. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Bedömning av risk har ej gjorts, men kommer att göras under våren. Flera förekomster utsätts för hårt tryck från vägar och tätorter. Klorid utgör ett stort problem i länet. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk* 0 Ej klassad 133 29 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvatten i Uppsala län Sammanfattning Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap med tydliga spår av inlandsisen. Den dominerande jordarten är morän men inom slättområdena och i sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. I länet finns två stora rullstensåsar som sträcker sig i nordsydlig riktning och de största grundvattentillgångarna finns i dessa stora isälvsavlagringar. 44 avgränsade grundvattenförekomster finns i länet, men antalet kommer att öka allt eftersom karteringen av grundvattenförande geologiska formationer fortsätter. 24 av dagens grundvattenförekomster används för dricksvattenförsörjning eller utgör reservvattentäkter. Den bedömning av kemisk status som genomförts avser nitrat, sulfat, klorid samt bekämpningsmedel och generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Uppsala län god. Endast två förekomster där kemidata finns tillgängligt bedöms som ej god status. I dessa två grundvattenförekomster överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel och i en av dem även gränsvärdet för klorid. En stor del av Uppsalaåsen, från Björklinge till Knivsta, har i denna statusklassning lämnats oklassad. Detta för att grundvattenförhållandena är så varierande i det område som i dagsläget utgörs av en enda stor grundvattenförekomst. Det finns problemområden med halter av bekämpningsmedel i den del av Uppsalaåsen som är oklassad men en statusklassning kan ske först då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. De 44 grundvattenförekomster som har statusklassats utgörs av isälvsavlagringar och tillgången på grundvatten är vanligen god. Samtliga förekomster har i en preliminär klassning fått god kvantitativ status. Nio av grundvattenförekomsterna riskerar att ej uppnå god status 2015. Förekomsterna ligger i stor utsträckning i direkt anslutning till åkermark eller annan intensiv markanvändning och de är ofta tagna i anspråk för bebyggelse, industrier och kommunikation (vägar, järnvägar etc.). I den påverkansanalys som genomförts nationellt bedöms fyra grundvattenförekomster i Uppsala län ha mycket stor potentiell påverkansbelastning och riskerar därmed att ej uppnå god status 2015. Ytterligare fyra grundvattenförekomster löper risk att ej nå god status då det uppmätts halter av bekämpningsmedel och kloridhalter som ligger nära gränsvärdet eller som i vissa fall överskridit detta. Det finns även risk att den grundvattenförekomst som ligger i närhet till Dannemora gruvområde ej uppnår god status, eftersom där finns stora mängder föroreningar och det föreligger risk att detta sprider sig till grundvattnet. 30 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvatten i Uppsala län Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap med tydliga spår av inlandsisen. Berggrunden består till största del av urgranit och den vanligaste jordarten är morän. Moränen är kalkhaltig, ofta sandig-moig och normalblockig. Inom slättområdena och i sprickdalarna är den vanligaste jordarten lera. Lerskikten kan vara mycket mäktiga, i Uppsala tätort ibland mer än 100 meter. I länet finns två stora rullstensåsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. De största grundvattentillgångarna finns i dessa stora isälvsavlagringar, som ger möjlighet till mycket stora vattenuttag. Rullstensåsarna har mycket stor betydelse för dricksvattenförsörjningen i länet. Rester av bekämpningsmedel har konstaterats i ett antal kommunala vattentäkter i länet. Man har även uppmätt halter av tungmetaller, nitrat, bakterier, klorerade lösningsmedel samt naturligt förekommande ämnen så som radon och uran. Vidare finns problemet med salt grundvatten. I Uppsala län finns saltvatten på många håll kvar i marken sedan Uppland täcktes av havsvatten efter istiden. I kustkommunerna, särskilt sommartid, finns det risk för överuttag och saltvatteninträngning. Saltpåverkan från saltvatteninträngning och påverkan från vägsaltning finns även i andra delar av länet. Kemisk status nuläge Bedömningen av kemisk status avser nitrat, sulfat, klorid samt bekämpningsmedel och generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Uppsala län god. Endast två förekomster där kemidata finns tillgängligt bedöms som ej god status. I dessa två grundvattenförekomster överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel och i en av dem även gränsvärdet för klorid. Gränsvärden har överskridits i ytterligare några vattentäkter, men det har endast skett ett fåtal gånger. Dessa förekomster har klassats som god status men med risk att ej nå god status 2015. En stor del av Uppsalaåsen, från Björklinge till Knivsta, har i denna statusklassning lämnats oklassad. Detta för att grundvattenförhållandena är så varierande i det område som i dagsläget utgörs av en enda stor grundvattenförekomst. Statusklassning kommer att ske då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. Till följd av att tillgången på underlagsdata varit begränsad är denna statusbedömning endast preliminär och kommer att uppdateras allt eftersom bedömningsunderlaget kompletteras med utförligare kemidata. De data som ligger till grund för grundvattenförekomsternas kemiska status härstammar från kommunernas inrapportering av råvattenanalyser från kommunala vattentäkter till SGU. I de fall då kemiprovtagning ej funnits tillgänglig har statusklassningen bedömts utifrån potentiellt påverkanstryck. Kemisk status Antal vattenförekomster God 41 Uppnår ej god 2 31 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Växtbekämpningsmedel I två grundvattenförekomster har halter som överskridit gränsvärdet uppmätts, dessa har därmed klassats som ej god status. Det finns även problemområden med bekämpningsmedel i den del av Uppsalaåsen som är oklassad. Detta kommer att utredas vidare då förekomsten karterats hydrogeologiskt och delats in i magasin. Nitrat För de förekomster där kemidata funnits tillgängliga har inga medelvärden för 2006 eller perioden 2001-2007 överskridit gränsvärdet för god status i länet. Sulfat För de förekomster där kemidata funnits tillgängliga är det endast i en täkt där förhöjda halter av sulfat påträffats. Detta ansågs ej innebära risk för att förekomsten ej ska uppnå god status. Klorid Företrädesvis under sommaren finns risk för överuttag och saltvatteninträngning. Förhöjda kloridhalter finns i flera av länets täkter. Endast i en vattentäkt har gränsvärdet under perioden 2001-2007 överstigits och grundvattenförekomsten klassats som ej god status. 32 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status Antal vattenförekomster God 44 Uppnår ej god 0 Tillgången på grundvatten är ojämnt fördelad över länet. Karaktäristiskt för Uppsala län är att tillgången till grundvatten är god i anslutning till de två stora åsarna, men sämre i länets kust- och skärgårdsområden. De grundvattenförekomster som har statusklassats utgörs av isälvsavlagringar och tillgången på grundvatten är vanligen god. Samtliga förekomster har i en preliminär klassning fått god kvantitativ status. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden Uppsala län har 44 grundvattenförekomster som är avgränsade isälvsavlagringar. Det finns utöver detta även 16 preliminära grundvattenförekomster i berg och jord. Dessa 16 omfattas ej i denna statusklassning. Av de 44 grundvattenförekomster som finns i länet i nuläget används 24 för dricksvattenförsörjning eller utgör reservvattentäkter. Det naturliga grundvattnet räcker inte alltid till för kommunernas vattenförsörjning och vattenförekomsternas grundvattentillgångar kan ibland förstärkas genom konstgjord infiltration. Grundvattenförekomsten tillförs då vatten via en ledning från en sjö eller vattendrag. Exempelvis fylls Uppsalaåsen på med vatten från Fyrisån och Tämnarån för att inte 33 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 riskera att grundvattennivån sänks inne i Uppsala. Delar av länet försörjs även genom dricksvatten från Mälaren och ytvattentäkten Östra Långsjön i Uppsala kommun. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Stora delar av Uppsala läns grundvattentillgångar har en mycket hög påverkansbelastning. Åsarna och andra grundvattenförande geologiska formationer ligger i stor utsträckning i direkt anslutning till åkermark eller annan intensiv markanvändning och de är ofta tagna i anspråk för bebyggelse, industrier och kommunikation (vägar, järnvägar etc.). I många fall finns det även ett stort antal förorenade områden i tillrinningsområdet. Detta påverkanstryck medför en stor risk för att föroreningar ska spridas till grundvattnet och att grundvattnet i åsarna förorenas. Där det finns lerjordar utgör dessa ett gott skydd mot föroreningsspridning till grundvattnet, men skyddet är inte fullständigt och det finns risk för att föroreningar så småningom tränger igenom lerskiktet och med fördröjning når grundvattnet. I den påverkansanalys som genomförts nationellt bedöms fyra grundvattenförekomster i Uppsala län ha mycket stor potentiell påverkansbelastning och riskerar därmed att ej uppnå god status 2015. I en av dessa förekomster har även halter av bekämpningsmedel som överskridit gränsvärdet för god status uppmätts. Ytterligare fyra grundvattenförekomster löper risk att ej nå god status då det uppmätts halter av bekämpningsmedel och kloridhalter som ligger nära gränsvärdet eller som i vissa fall överskridit detta. Det finns även risk att den grundvattenförekomst som ligger i närhet till Dannemora gruvområde ej uppnår god status, eftersom där finns stora mängder föroreningar och det föreligger risk att detta sprider sig till grundvattnet. Två av de grundvattenförekomster som bedömts ligga i risk för att ej uppnå god status ligger i den stora rullstensås, som brukar benämnas Enköpingsåsen, i sträckningen mellan Tärnsjö och Heby. På grund av den hårda trafikbelastningen har saltning av vägen skett i mycket stor omfattning och förhöjda salthalter har kunnat konstateras på ett flertal ställen. Under perioden 2001-2007 har mätvärdena i vattentäkterna ej överstigit det övre gränsvärdet för god status men grundvattenförekomsterna löper risk att ej nå god status 2015. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 35 I risk 9 34 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvatten i Södermanlands län Sammanfattning Huvuddelen av berggrunden i Södermanlands län utgörs av sedimentgnejs och gnejsgranit. Ur jordartssynpunkt har länet två karaktärer: Från de centrala delarna och mot nordväst dominerar berg och morän i höjderna och finkorniga sediment i sänkorna. Regionen från länets centrala del och sydost ut mot kusten karaktäriseras av berg med lersediment i sänkor och dalgångar. Med avseende på grundvatten i jordlager karaktäriseras Södermanlands län av relativt rikligt förekommande åsar, som också ger goda möjligheter till stora vattenuttag. Exempel på åsar är Köpings-, Strömsholms-, Badelunda- och Enköpingsåsarna. Det finns också flera mindre isälvsavlagringar med stor betydelse ur grundvattensynpunkt, t.ex. Vingåkers- och Katrineholmsåsarna. Vidare finns mäktiga isälvsavlagringar väster om Nyköping, ex Larslundsmalmen, som försörjer Nyköping och Oxelösund med dricksvatten. Förutsättningar för större grundvattenuttag ur länets urberg är mycket dåliga. Generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län god samtidigt som tillgången till underlagsdata är dålig och påverkanstrycket högt. Det totala antalet förekomster, inklusive de som kategoriserats Övrigt vatten, som helt eller delvis ligger inom länet är 206. I 38 av dessa förekomster görs uttag av dricksvatten inom länet och för 16 av dessa drickvattenförekomster finns inrapporterad data som visar på god kemisk status i samtliga fall. Sammanlagt är det 14 eller 7 % av förekomsterna som ej uppnår god kemisk status, utifrån förekomsternas riskbedömning. Den kvantitativa statusen bedöms som god för samtliga förekomster. I 38 av länets grundvattenförekomster finns uttag av dricksvatten och planer för framtida kommunala vattentäkter finns i ytterligare två. Tre av dricksvattenförekomsterna i länet fungerar samtidigt även som reserver, ytterligare två fungerar enbart som reserv respektive säsongsanvänd täkt. Infiltration som förstärkning av grundvattentillgången för dricksvattenbruk används för sju förekomster i fyra av länets kommuner. I en dricksvattenförekomst i Vingåkers kommun förekommer ofrivillig sjövatteninträngning och i Strängnäs kommun har man tidvis problem med kvaliteten på det infiltrerade mälarvattnet. Dessa förhållanden pekar på den viktiga kopplingen mellan status i och påverkan på de ytvatten som används för infiltration och status för grundvattenförekomsterna som infiltreras. Sammanlagt är det 7 % av länets grundvattenförekomster som riskerar att inte nå god status 2015, åtta av dessa är dricksvattenförekomster. De förekomster som har störst betydelse ur dricksvattensynpunkt för en majoritet av länets befolkning är även bland dem som löper störst risk att förorenas eller påverkas negativt. Detta är bekymmersamt. Generellt är det åkermark, vägar, järnvägar och förorenade markområden som har störst potentiell påverkan på grundvattnet. 35 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvatten i Södermanlands län Södermanlands län är småkuperat och genomkorsat av sprickdalar i nordvästsydostlig riktning. Huvuddelen av berggrunden utgörs av sedimentgnejs och gnejsgranit. Ur jordartssynpunkt har länet två karaktärer; Från de centrala delarna och mot nordväst dominerar berg och morän i höjderna och finkorniga sediment i sänkorna. Regionen från länets centrala del och sydost ut mot kusten karaktäriseras av berg med lersediment i sänkor och dalgångar. Moränen i länet ligger i svackor i bergen och på bergssluttningarna och är vanligen urbergsdominerad och kalkfattig. Med avseende på grundvatten i jordlager karaktäriseras Södermanlands län av relativt rikligt förekommande åsar, som också ger goda möjligheter till stora vattenuttag. Exempel på åsar är Köpings-, Strömsholms-, Badelunda- och Enköpingsåsarna. Det finns också flera mindre isälvsavlagringar med stor betydelse ur grundvattensynpunkt, t.ex. Vingåkers- och Katrineholmsåsarna. Vidare finns mäktiga isälvsavlagringar väster om Nyköping, ex Larslundsmalmen, som försörjer Nyköping och Oxelösund med dricksvatten. I övrigt domineras regionen av leror och moräner som ger blygsamma grundvattenmängder i enskilda uttagspunkter. Måttlig årsnederbörd och tämligen hög avdunstning gör att enskilda grävda brunnar tidvis kan drabbas av vattenbrist. Förutsättningar för större grundvattenuttag ur länets urberg är mycket dåliga. Berggrunden är överlag tät och sprickfattig men lyckade lokaliseringar av bergborrade brunnar för kommunal vattenförsörjning finns på några mindre orter. Kemisk status nuläge 36 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Kemisk status Antal vattenförekomster -God 192 -Uppnår ej god 14 Generellt är den kemiska statusen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län god vad gäller vattenkvalitet samtidigt som tillgången till vattenkvalitetsdata är dålig och påverkanstrycket högt. För ett stort antal av grundvattenförekomsterna inklusive dricksvattenförekomsterna i Södermanlands län saknas råvattendata. Kemisk status har för dessa förekomster därför bedömts utifrån den riskbedömning som gjorts. Det totala antalet förekomster, inklusive de som kategoriserats Övrigt vatten, som helt eller delvis ligger inom länet är 206. Fem av dessa förekomster ligger till övervägande del i, och klassas av, angränsande län. En av dessa förekomster har av Västmanlands län bedömts Ej uppnå god kemisk status, övriga fyra har bedömts ha God kemisk status. Den kemiska statusen får ses som mest angelägen för länets 38 dricksvattenförekomster och för drygt hälften av dessa har klassningen av kemisk status fått göras utifrån riskbedömning, inte utifrån analyserad vattenkvalitet. Sammanlagt är det 14 eller 7 % av förekomsterna som ej uppnår god kemisk status. Av dessa är det sex som är dricksvattenförekomster, samtliga sex har bedömts utifrån riskbedömningen. Växtbekämpningsmedel Växtbekämpningsmedel har påträffats i fem grundvattenförekomster i länet under perioden 2001-2007. I samtliga fall rör det sig om enstaka mätvärden som inte överskrider gränsen för god status. I åtminstone ett fall, i Katrineholms kommun, har åtgärder för ett täktområde genomförts efter konstaterande av förorening genom vattenkemisk analys. Växtbekämpningsmedel i grundvattnet är med dagens kännedom överlag inget omfattande problem i länet, utan förekommer sporadiskt i förekomster med jordbruksmark inom tillrinningsområdet. Bekämpningsmedel utgör dock en allvarlig påverkansrisk för kvaliteten på dricksvatten och grundvattenförekomsternas status. Nitrat I länets jordbruksområden förekommer förhöjda nitrathalter i grundvattnet, exempelvis i enskilda brunnar i sedimentområdet norr om Hjälmaren. Även i enstaka kommunala vattentäkter, exempelvis i Eskilstuna kommun, förekommer något förhöjda värden. För de förekomster där kemidata finns tillgänglig har inga medelvärden för 2006 eller perioden 2001-2007 överskridit övre gränsvärdet för god status i länet. Läckage av nitrat till grundvatten från jordbruksmark är emellertid en påtaglig påverkansrisk för länets grundvattenstatus. Sulfat Generellt är sulfat inget större problem i grundvattensammanhang i länet. Uppgifter från Södermanlands läns luftvårdsförbund visar på en måttlig belastning på mark och vatten av försurande ämnen från luften. Den kemiska sammansättningen i grundvattnet i länet indikerar att vattnet generellt sett har god motståndskraft mot antropogen försurning. Det område som har det mjukaste och jonsvagaste grundvattnet ligger i länets centrala del och domineras av berg och tunnare moräntäcke. För de förekomster där kemidata finns tillgänglig är det endast i en 37 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 enstaka täkt och vid enstaka tillfällen under perioden 2001-2007 där sulfathalten i grundvattnet överstigit det övre gränsvärdet för god status i länet. Klorid I enskilda brunnar i kustkommunerna finns det företrädesvis under sommaren risk för överuttag och saltvatteninträngning. Något förhöjda kloridhalter finns även i enstaka täkter och enskilda brunnar i andra delar av länet, bland annat beroende på vägsalthantering och djupt borrade bergbrunnar. Exempelvis har en förekomst i Trosa kommun haft problem med förhöjda kloridhalter som troligtvis orsakats av ett vägsaltupplag. Enligt tillgänglig kemidata är det endast ett enstaka värde för en grundvattenförekomst i Gnesta kommun där kloridhalten överstigit det övre gränsvärdet för god status under perioden 2001-2007 i länet. Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 206 -Uppnår ej god - Södermanlands län karaktäriseras av relativt rikligt förekommande isälvsavlagringar, som också ger goda möjligheter till stora grundvattenuttag. För de grundvattenmagasin i länet som i ett tidigt skede i kartläggningsarbetet pekades ut som förekomster, har SGU bedömt den kvantitativa statusen som god. För de ytterligare förekomster som avgränsats sedan dess har en preliminär kvantitativ 38 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 uppskattning gjorts av beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Södermanlands län, och även här är bedömningen att den kvantitativa statusen är god i samtliga fall. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden Vattenanvändning Helt eller delvis inom Södermanlands län finns sammanlagt 206 grundvattenförekomster. 38 av dessa förekomster används för uttag av dricksvatten och planer för framtida kommunala vattentäkter finns i ytterligare två, bägge i Nyköpings kommun. Intresse har också uttryckts av Nyköpings kommun för tänkbart uttag av ytvatten i sjön Båvens sydligaste vik Tre av dricksvattenförekomsterna i länet fungerar samtidigt också som reserver, två av dessa ligger i Trosa kommun. En av dricksvattenförekomsterna fungerar enbart som reserv och ytterligare en är säsongsanvänd, dessa ligger i Strängnäs respektive Flens kommun. Infiltration I länet används infiltration som förstärkning av grundvattentillgången för dricksvattenbruk i sju förekomster. I Nyköpings kommun används konstgjord infiltration i tre förekomster med vatten från sjöarna Skiren, Lillsjön och Yngaren. Yngarens vatten infiltreras i Larslundsmalmens isälvsavlagring strax utanför Nyköping och ur denna förekomst utvinns dricksvatten för både Nyköpings och Oxelösunds samhällen. I Strängnäs kommun används infiltration från mälaren för två förekomster i vilka det finns en ordinarie respektive en reservvattentäkt. I Gnesta kommun infiltreras själva grundvattnet som försörjer Gnesta innan det distribueras. Den grundvattenförekomst som huvudsakligen försörjer Eskilstuna samhälle infiltreras med vatten från Hjälmaren/Eskilstunaån. Sjövattenpåverkan Ett stort uttag av grundvatten ur en förekomst kan resultera i ofrivillig sjövatteninträngning i den täkt som används. Detta sker exempelvis i den täkt som försörjer Vingåkers samhälle men än så länge har detta inte inneburit några problem. I Strängnäs kommun har man tidvis problem med kvaliteten på det infiltrerade mälarvattnet i den täkt som försörjer Strängnäs samhälle. Denna täkt kommer att läggas ner 2009 och dricksvatten kommer istället att tas från Norsholms vattenverk i Botkyrka kommun. Dessa förhållanden pekar på den viktiga och till viss del känsliga koppling mellan status i och påverkan på de ytvatten som används för infiltration och status för grundvattenförekomster som infiltreras, samt kvaliteten på det dricksvatten som sedan distribueras. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Riskbedömningen för grundvattenförekomsterna i Södermanlands län ger anledning till viss oro när det gäller länets dricksvattenkvalitet samt möjligheterna att nå god status. Sammantaget riskerar 15 eller 7 % av grundvattenförekomsterna att inte nå god kemisk status 2015. För 192 av länets 206 grundvattenförekomster har SGU utfört en riskbedömning, för övriga 14 har en preliminär riskbedömning gjorts av beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Södermanlands län. Sammantaget är det åtta eller 21 % av länets 38 dricksvattenförekomster som bedöms ha en mycket stor påverkansbelastning. Bland dessa finns de förekomster som försörjer Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Stjärnhov med dricksvatten. De förekomster i 39 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 länet som har störst betydelse ur dricksvattensynpunkt är alltså även bland dem som löper störst risk att förorenas eller påverkas negativt. Generellt är det åkermark, vägar, järnvägar och förorenade markområden som har störst potentiell påverkan. Påverkanssituationen är dock unik för varje förekomst. Åkermark innebär även en rådande påverkan genom näringsämnen och föroreningar. Av de fem dricksvattenförekomster där växtbekämpningsmedel har konstaterats under perioden 2001-2007 i länet är tre förekomster som bedöms ha mycket stor potentiell påverkansbelastning. Ytterligare 34 % av de analyserade dricksvattenförekomsterna bedöms ha stor potentiell påverkansbelastning, för dessa är dock bedömningen att det inte är någon risk att de inte når god kemisk status 2015. Men det innebär samtidigt att det sammanlagt är över hälften av dricksvattenförekomsterna som bedöms ha en stor eller mycket stor potentiell påverkansbelastning. När det gäller kvantitativ status bedöms samtliga grundvattenförekomster i dagsläget uppnå god status till 2015, utifrån den bedömning som SGU gjort för kvantitativ status i dagsläget. 40 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk I risk* 191 15 Av länets 206 grundvattenförekomster är det 15 eller 7 % av förekomsterna som riskerar att inte uppnå god status 2015. De förekomster i länet som har störst betydelse ur dricksvattensynpunkt är bland dem som löper störst risk att förorenas eller påverkas negativt, vilket är bekymmersamt. Riskbedömning inklusive påverkansanalys har gjorts av SGU där faktorer som markanvändning, vägnät och förorenade markområden har vägts in för varje förekomst. Analysen ger en generell bild av den potentiella påverkansbelastningen. Ytterligare resurser hade kunnat ge en mer utförlig nulägesanalys av exempelvis länets dricksvattenförekomster. 41 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvatten i Örebro län Sammanfattning Örebro län kan delas upp i tre naturtyper. Slättbygden med bördiga jordar bestående av gamla havsbottnar med lättvittrade sedimentära berggrunder. Mellanbygden är ett småkuperat landskap på relativt svårvittrade berg- och jordarter, men där läget under Högsta Kustlinjen bidrar till förekomster av leror och finkorniga jordar. Längst i norr ligger skogsbygden, med relativt svårvittrade berg- och jordarter och där läget över Högsta Kustlinjen medför försurningskänslighet. Grundvatten i Örebro län I länet finns flertalet grusåsar som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Många av dessa åsar har god tillgång på grundvatten. I dagsläget finns det inom Örebro län 97 GVF (grundvattenförekomster) samt 16 GVF utan geografisk avgränsning (övrigt vatten) inom Norra Östersjöns avrinningsområde. I Örebro län klassar SGU 17 vattentäkter med uttag. Ytterligare 17 GVF är inlagda med vattenuttag med motivering att de sammanfaller geografiskt med vattentäkter kända av Länsstyrelsen eller med vattenskyddsområde. Dessa vattenuttag ska kontrolleras. Dricksvattenförsörjningen i mindre samhällen består huvudsakligen av enbart grundvatten. För de större samhällena behöver oftast grundvattentillgången förstärkas med infiltrerat ytvatten. De flesta kommunala vattentäkter i länet har vattenskyddsområde, där ett flertal är instiftade under 1990-talets senare hälft. Några av de befintliga vattenskyddsområdena är dock gamla och kan behöva omarbetas med både avgränsningar och föreskrifter för att ge tillräckligt skydd åt vattentäkten. Ett antal mindre kommunala vattentäkter, främst i länets norra delar, saknar vattenskyddsområde. De flesta vattenskyddsområdena är bebyggda och genomkorsas av vägar, i några fall även järnvägar. 18 GVF riskerar att inte uppnå god status till år 2015 på grund av hög potentiell föroreningsbelastning. I sex av dessa finns vattentäkter, varav en uppnår inte god kemisk status. Förutom vägar och järnvägar riskerar också industri och markanvändning att förorena grundvattnet. De flesta av dagens vattentäkter saknar reservvattentäkter, som snabbt kan tas i drift och ge tillräckligt med vatten under längre perioder. Örebro stad planerar för en ny vattentäkt, men övrig framtida vattenförsörjning är okänd. För att trygga den framtida vattenförsörjningen krävs att lämpliga grundvattenförekomster identifieras och skyddas för framtida vattenförsörjningsändamål. Majoriteten av GVF i Örebro län saknar vattenkemidata. De analysresultat som finns kommer från kommunala vattenverk och visar på att länet generellt har god kvalitet på grundvattnet som används till dricksvatten. En GVF uppnår inte god status 42 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 eftersom analysresultat visar på halter av bekämpningsmedel över gränsvärdet. Ytterligare några GVF har halter över detektionsgränsen av bekämpningsmedel, dock ligger halterna under gränsvärdet. I en GVF med kommunal vattentäkt finns enligt DGV förhöjda halter av sulfat. Inom länet finns två GVF vars vatten används till försäljning på flaska. Den kvantitativa statusen för länets GVF bedöms preliminärt av SGU till att vara god. Denna statusbedömning ligger också till grund för kvantitativ status 2015. Kemisk status nuläge Kemisk status Antal vattenförekomster -God 90 -Uppnår ej god 14 För majoriteten av grundvattenförekomsterna i Örebro län saknas vattenkemidata. Den vattenkemidata som finns är analysdata från kommunala vattentäkter som i de flesta fall är rapportade till DGV. I några vattentäkter används infiltration av ytvatten och det är då osäkert om det analyserade vattnet är grundvatten eller råvatten. Analysresultat visar att de kommunala vattentäkterna har god kvalitet på vattnet. I några GVF finns bekämpningsmedel över detektionsgränsen, men endast i en GVF finns halter över gränsvärdet. I en GVF med en kommunal vattentäkt finns enligt DGV höga halter av sulfat. 43 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Den kemiska statusen i GVF som saknar vattenkemidata har utgått från den potentiella föroreningsbelastningen. GVF med låg potentiell föroreningsbelastning har preliminärt bedömts ha god kemisk status och GVF med hög potentiell föoreningsbelastning har preliminärt bedömts att inte uppnå god kemisk status. I de GVF som SGU har klassat att ha vattentäkt, men som saknar vattenkemidata, är den kemiska statusen preliminärt bedömd som god trots högt påverkanstryck. Motiveringen är att inga större problem med råvattenkvalitén är kända inom länet. Växtbekämpningsmedel I länet är totalt ett 100-tal prover i 25 GVF analyserade med avseende på bekämpningsmedel någon gång från slutet av 1990-talet och framåt. Ett fåtal prover har halter över detektionsgränsen, men de flesta GVF saknar helt detekterbara halter av växtbekämpningsmedel. Prover från en GVF har halter över gränsvärdet. Nitrat Inga GVF med vattenkemidata i Örebro län har förhöjda halter av nitrat. Sulfat En GVF i länet har enligt DGV halter som överstiger gränsvärdet. Klorid Inga brunnar med vattenkemidata i Örebro län har förhöjda halter av klorid. Kvantitativ status nuläge 44 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Kvantitativ status Antal vattenförekomster -God 97 -Uppnår ej god - Tillgången på grundvatten är vanligen god i Örebro län. Utifrån tillgängliga data och utförda sammanställningar av SGU bedöms alla förekomster i Örebro län ha god kvantitativ status. Klassningen är preliminär. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden I Örebro län finns 113 GVF eller övrigt vatten inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Enligt SGU har 17 av dessa GVF vattentäkter med uttag >10 kbm per dygn eller som försörjer >50 personer. Ytterligare 17 GVF är inlagda med vattenuttag med motivering att de sammanfaller geografiskt med vattentäkter kända av Länsstyrelsen eller med vattenskyddsområde. Dessa vattenuttag ska kontrolleras. Flera vattentäkter är geografiskt kopplade till GVF utan exakt geografisk avgränsning, dvs ”övrigt vatten”. I en GVF finns det två vattentäkter. De flesta vattentäkterna inom länet är av mindre karaktär och använder enbart grundvatten. Länets största vattentäkter, som också producerar majoriteten av Örebros dricksvatten, använder infiltrerat ytvatten. En vattentäkt använder enbart ytvatten. Endast en reservvattentäkt är inrapporterad till VISS och även denna är osäker. Utvecklingen går mot att mindre vattentäkter läggs ner och fler områden försörjs med vatten från ett fåtal större vattentäkter. Dessa nedlagda vattentäkter blir i ett fåtal fall reservvattentäkter. I de flesta fall läggs täkten ner helt och även eventuella vattenskyddsområde tas bort. Örebro stad planerar en ny vattentäkt, då de befintliga är centralt placerade och har mycket högt påverkanstryck av vägar, järnvägar och industri. I övrigt är inga framtida vattentäkter kända. Inga framtida vattentäkter är rapporterade till VISS. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Den kemiska riskbedömningen bygger på en nationell beräkning av potentiell föroreningsbelastning där andelen potentiella grundvattenförorenare är beräknad för varje GVF. Cirka 19 % (18 av 97 GVF) av länets GVF har en mycket hög potentiell föroreningsbelastning, dvs riskerar att inte uppnå god kemisk status 2015. Den potentiella föroreningsbelastningen är unik för varje område men främst är det järnvägar, vägar och industri, men även markanvändning som är potentiella grundvattenförorenare inom länet. Ställen med lättgenomträngliga jordlager, såsom grusåsar och sandavlagringar, är särskilt utsatta eftersom föroreningarna lätt transporteras igenom dessa jordlager och når grundvattnet. Där det finns lerjordar mellan grundvattenskiktet och ovanliggande jordlager kan dessa utgöra ett skydd mot eventuella föroreningar. Skyddet är inte fullständigt och det finns risk att föroreningar med tiden tränger igenom lerskiktet och når grundvattnet. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 79 I risk 18 45 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 GVF med hög potentiell föroreningsbelastning är lokaliserade i Örebro, Kumla, Lekeberg, Lindesberg och Ljusnarsbergs kommun. I sex av dem finns vattentäkter, varav en har enligt DGV problem med höga sulfathalter. I övriga är vattenkemin god trots ett högt påverkanstryck. Den kvantitativa riskbedömningen bygger på sammanställningen av dagens kvantitativa status utförd av SGU. I den bedöms att alla förekomster i Örebro län har god kvantitativ status. Klassningen är preliminär. I den sammanlagda statusen gäller att både den kemiska och den kvantitativa statusen ska bedömas som god för att uppnå god vattenstatus 2015. 46 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvatten i Västmanlands län Sammanfattning De stora grundvattentillgångarna i länet finns i grusåsarna och den kommunala vattenförsörjningen baserar sig huvudsakligen på vatten från dessa. De största grundvattentillgångarna finns i Badelundaåsen, Kungsörsåsen, Strömsholmsåsen och Ängelsbergsåsen. Just nu finns det 54 grundvattenförekomster definierade för länet inom rapporteringssystemet VISS. 45 stycken är potentiella grundvattenförekomster och 9 stycken är ”övriga vatten”. 37 av sammanlagt 42 grundvattenförekomster som har bedömts är klassade som god status. Det finns dock en osäkerhet i bedömningen eftersom analyser i form av mätningar endast finns för 10 grundvattenförekomster. Totalt finns det 25 kommunala grundvattentäkter i länet där vattenkemin har rapporterats till SGU:s grundvattendatabas. 3 av dessa är reservvattentäkter. Grundvattenbildningen förstärks med konstgjord infiltration för 8 grundvattentäkter. Flera grundvattentäkter är belägna i grundvattenförekomster i kategorin ”övriga vatten”. Utifrån bedömning av risk och påverkan med nuvarande bedömningsgrunder finns det en bra chans att nå god grundvattenstatus 2015. Grundvatten i Västmanlands län Ur landskapssynpunkt är Västmanlands län varierat. I söder och sydost förekommer det öppna jordbruksdominerade mälarlandskapet. Mot nordväst dominerar barrskogen den vågiga bergskullterrängen. Mellan Mälarslätten och Bergslagen ligger skogslåglandet som en bred övergångszon. Karakteristiska former är förutom de vida lerslätterna med uppstickande bergsryggar, även rullstensåsar, ändmoräner och nedskurna meanderlopp. Större delen av berggrunden består av bergarter som granit, gnejsgranit och gabbro. I nordvästra delen finns bildningar av vulkaniskt och sedimentärt ursprung. Morän är den dominerande jordarten framför allt i de norra och nordvästra delarna av länet. Större delen av länet har legat under högsta kustlinjen, vilket medfört att det finkorninga bättre buffrade materialet svallats ut och avlagrats i dalgångarna. Mark ovan högsta kustlinjen är bland de känsligaste för försurning. Genom hela länet sträcker sig i nordsydlig riktning flera stråk av ryggformade isälvsavlagringar av den typ som kallas rullstensåsar. De stora grundvattentillgångarna i länet finns i grusåsarna och den kommunala vattenförsörjningen baserar sig huvudsakligen på vatten från dessa. De största grundvattentillgångarna finns i Badelundaåsen, Kungsörsåsen, Strömsholmsåsen och Ängelsbergsåsen. Just nu finns det 54 grundvattenförekomster definierade för länet i rapporteringssystemet VISS. 45 stycken är potentiella grundvattenförekomster och 9 stycken är ”övriga vatten”. 44 av de 45 förekomsterna har klassats med avseende på kvantitet och 42 med avseende på kemi. En grundvattenförekomst saknar helt klassning och kommer att föras över till kategorin ”övriga vatten”. 47 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Kemisk status nuläge Utifrån de parametrar som ligger till grund för den kemiska statusklassningen ser läget generellt bra ut för länet. Klassningen innehåller dock en del osäkerheter och måste betraktas som preliminär. Av de 42 bedömda grundvattenförekomsterna finns underlag i form av faktiska mätningar endast för 10 förekomster. Mätningarna är gjorda i vatten från kommunernas råvattentäkter och kan inte anses fullt ut representera en hel grundvattenförekomst. Endast 1 av de vattenförekomster där det finns mätunderlag uppnår ej god status. För de 32 förekomster som helt saknar mätunderlag har en bedömning gjorts utifrån en nationell påverkansbedömning där den potentiella föroreningsbelastningen har analyserats. Sammantaget är det 5 grundvattenförekomster som ej uppnår god kemisk status. Kemisk status Antal vattenförekomster God 37 Uppnår ej god 5 Växtbekämpningsmedel Av de 10 grundvattenförekomster där mätdata finns uppvisar 6 stycken mätbara koncentrationer av växtbekämpningsmedel. En av dessa 6 har värden över gränsvärdet för god status. 48 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Nitrat Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god status. Sulfat Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god status. Klorid Samtliga 10 grundvattenförekomster med mätningar ligger klart inom gränsen för god status. Kvantitativ status nuläge Kvantitativ status Antal vattenförekomster God 44 Uppnår ej god 0 Vattentjänster – samhällsekonomiska värden Totalt i länet finns 25 större kommunala grundvattentäkter där uppgifter om vattenkemi har rapporterats till DGV, som är grundvattendatabasen på SGU. I en grundvattenförekomst kan det förekomma flera vattentäkter. 3 av de 26 grundvattentäkterna är reservvattentäkter. Ingen kännedom finns om framtida 49 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 vattentäkter. För 8 av de 23 ordinarie vattentäkterna är grundvattenbildningen förstärkt med konstgjord infiltration. Flera grundvattentäkter är belägna i grundvattenförekomster i kategorin ”övriga vatten”. Riskbedömning - Når vi god vattenstatus 2015? Denna klassning bygger endast på en bedömning av kvantitativ status samt en kemisk status som bygger på fyra kemiska parametrar. Med den avgränsningen finns det goda chanser att nå god vattenstatus 2015. Frågan om god vattenkvalitet bör dock handla om att bedöma betydligt fler föroreningar, t.ex. metaller. En nationell påverkansbedömning har gjorts där den potentiella föroreningsbelastningen har analyserats utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten. I länet består de potentiella föroreningsriskerna främst av effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Beroende på den samlade potentiella föroreningsbelastningen har grundvattenförekomsterna delats in i 4 olika påverkansklasser. 7 av länets grundvattenförekomster hamnar i den högsta klassen. 2 av dessa 7 är trots detta klassade som god kemisk status, eftersom kemiska analyser visar att vattnet håller god kemisk status när man endast bedömer de aktuella 4 kemiska parametrarna. Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk 35 I risk* 7 50 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Grundvatten i Dalarnas län Kvantitativ status nuläge Mer information kan fås av Länsstyrelsen i Dalarnas län. 51 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 54 Tämnaråns avrinningsområde Sammanfattning Tämnarån rinner till stora delar genom ett flackt jordbrukslandskap. Den är det nordligaste exemplet på ett vattendrag av typen lerslättå. Över hälften av 52 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 avrinningsområdets yta täcks av skogsmark. En fjärdedel av avrinningsområdet utgörs av jordbruksmark. Knappt 5 % av länets befolkning är bosatt i Tämnaråns avrinningsområde. Tämnaren och Sörsjön är fina fågelsjöar och utsedda till riksintresse för naturvården och till Natura 2000-områden. Drygt hälften av Tämnaråns vattenförekomster, tretton vattendragssträckor och två sjöar, uppnår inte god status. Det är främst den biologiska kvalitetsfaktorn fisk som har måttlig eller sämre status. Orsaken är sannolikt begränsade vandringsmöjligheter och biotopförstöring, kopplat till dammar och andra vandringshinder samt till olika typer av vattenverksamhet. Drygt hälften av vattenförekomsterna, däribland sjön tämnaren och hela Tämnaråns huvudfåra, riskerar att inte uppnå god status 2015. Tämnarens värde som fågelsjö hotas av nuvarande vattendom. Tämnaråns avrinningsområde Tämnarån sträcker sig över kommunerna Älvkarleby, Östhammar, Uppsala och Heby. Ån, som är 95 km lång och har en medelvattenföring på 10m3/s, rinner till stora delar genom ett flackt jordbrukslandskap innan den mynnar ut vid Karlholmsbruk i Lövstaviken. Avrinningsområdet har en yta på 1210 km2 där 65 % består av skogsmark, 7 % våtmark, 24 % åker och ängsmark och 4 % sjö. 14 900 personer är bosatta i området varav drygt hälften av dem är bosatta i tätorterna Karlholmsbruk, Tierp och Månkarbo. I Tämnaråns avrinningsområde finns 30 rapporteringsförekomster för ytvatten; 25 vattendragssträckor och 5 sjöar. Avrinningsområdet omfattas av nitratdirektivet och baddirektivet eftersom 5 kommunbad finns fastställda som rekreationsvatten enligt baddirektivet. I nordostlig riktning från Tämnaren finns ett område som räknas som nitratkänsligt. Tämnarån är Sveriges nordligast belägna lerslättså. Ån har mycket god buffertkapacitet mot försurning och syrgastillståndet klassas som syrerikt. Tämnarån fungerar som reservvattentäkt för Uppsala kommun vid lågvatten i Fyrisån och vattnet ur ån används även till att säkerställa grundvattenförsörjningen i Karlholmsbruk och Skärplinge. Länets näst största sjö, Tämnaren (37km2), har ett högt naturvärde bl.a. som fågelsjö och skyddas av Natura 2000 – fågeldirektivet. Tämnaren är även ett omtyckt utflyktsmål med möjlighet till skridskoåkning, fiske och paddling. 53 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Tämnaråns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår kommunerna Älvkarleby, Östhammar, Uppsala och Heby. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 1258 km2 15 157 8907 6250 0,8 % 67,3 % 19,9 % 3,3 % 3 9,5 m /s 3 46 m /s ds 30 st 25 st 5 st 8 st 5 st 0 st 4 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 3 st 3 st ? st 15 st 3 st 97 st J/N J J J 54 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Tämnaråns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår kommunerna Älvkarleby, Östhammar, Uppsala och Heby (forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * st st st 1 st 1 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Tämnaren och den söder om liggande Sörsjön är en av landets finaste fågelsjöar och är utsett till riksintresse för naturvården. Sjöarna är uppdelade på två Natura 2000områden; Tämnaren öst i Uppsala län och Tämnaren Väst (SE0250175) i Västmanland län. I området finns 4 naturreservat. Aspnäs och Kalvnäs på västmanlandssidan och Iggelbo och Långnäset på uppsalasidan. Reservaten på uppsalasidan utgör dock endast en mindre del av Natura 2000-området. Större delen av sjöarnas areal är oskyddad i Uppsala län. Tämnaren och Sörsjön är utpekade som nationellt värdefulla vatten i miljömålsarbetet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 14 13 2 0 55 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Två av sjöarna i Tämnaråns avrinningsområde uppnår endast måttlig status. Den ena är Tämnaren, där både den strandlevande bottenfaunans och fiskens status klassas som måttlig. Tämnaren är sänkt och sannolikt påverkar låga syrgasförhållanden vintertid de biologiska kvalitetsfaktorerna negativt. Sörsjön, som ligger i anslutning till Tämnaren, statusklassas i en expertbedömning även den som måttlig. Övriga tre sjöar i avrinningsområdet, Råksjön, Skärsjön och Toften, bedöms uppnå god status. Av vattendragssträckorna i ån uppnår knappt hälften god eller hög status. Det är sträckor som ligger högt uppe i avrinningsområdet och som rinner genom lågintensiv jordbruksmark eller skogsmark. Tämnaråns huvudfåra samt en del av tillflödena uppnår måttlig eller otillfredsställande status. Fisk Den utslagsgivande biologiska kvalitetsfaktorn i Tämnarån är fisk. Den indikerar att Tämnaråns vandringsmöjligheter för de vattenlevande organismerna är begränsad vilket får allvarliga ekologiska konsekvenser. Många vattenlevande organismer är beroende av att kunna vandra i vattendragen för att nå till exempel lekområden. Begränsas denna möjlighet försvinner arter och faunan utarmas. Bottenfauna De bottenlevande djuren indikerar både närsaltpåverkan och biotopförstöring. Bottenfaunan i två av de provtagna vattendragen hade måttlig eller sämre status. Fysikalisk-kemiska faktorer Närsaltbelastningen på Tämnarån är lokalt hög. Både jordbruk och enskilda avlopp bidrar till övergödningen. Hydromorfologiska faktorer Både kontinuitet – alltså vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer – och morfologiska förhållanden, det vill säga rätning, rensning med mera av vattendrag, klassas i stora delar av Tämnarån i måttlig eller sämre status. Påverkan och miljöproblem De viktigaste påverkanskällorna i Tämnaråns avrinningsområde är jordbruket, enskilda avlopp och hydromorfologisk påverkan i form av dammar, rätning, rensning, och dikning i eller i anslutning till vattendraget. Enligt modellberäknade fosforhalter i Tämnaråns mynning är den nuvarande fosforhalten drygt dubbelt så hög som den beräknade bakgrundsnivån. Det innebär att ån inte uppnår god status vad avser fosforbelastning. Den hydromorfogiska påverkan på både ån och Tämnaren är stor. Dammar, dikningar, rensningar och rätningar påverkar vattenmiljön negativt och leder till att god status ekologisk status inte uppnås. Dammarna i Tämnarån begränsar vandringsmöjligheterna för de vattenlevande organismerna och utplånar de biotoper som många fiskarter föredrar att leka i. Dikningar och andra avvattningsföretag förstår biotoper för fisklek och bottenlevande 56 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 djur men är också en av orsakerna till att fosforhalterna ökar i vattendraget. Tämnarens sänkning medför att sjöns djup och vattenvolym har minskat. Detta leder till ökad risk för syrgasbrist och partiell fiskdöd vintertid. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Sjön Tämnaren har ett stort värde både för naturvården och för rekreation. Tämnaren utgör också reservvattentäkt för Uppsala kommun, som pumpar över vatten från Tämnaren tillFfyrisån i genomsnitt två somrar av tre. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? För att uppnå god status i Tämnarån krävs att vandringsmöjligheterna i ån förbättras samt att närsalttillförseln minskar. Utan åtgärder är det osannolikt att god status kan uppnås i påverkade vattenförekomster. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 14 I risk 15 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 57 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 54/55 Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån Sammanfattning Avrinningsområdet har fyra vattenförekomster varav Strömarån är den största. Sjön Strömaren är enda sjön i avrinningsområdet som utgör vattenförekomst. 58 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Avrinningsområdet har delvis stora naturvärden men begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer, sjösänkningar och lokalt hög närsaltbelastning orsakar att statusen för fisk och påväxtalger klassas som måttlig eller sämre. Avrinningsområdet mellan Tämnarån och Forsmarksån Avrinningsområdet omfattar vattendragen Sladaån, Böleån, Väla Kanal och Strömarån. Kunskapsläget är störst i Strömarån medan övriga vattendrag är bristfälligt undersökta. Sjön Strömaren är enda sjön i avrinningsområdet. Huvuddelen av avrinningsområdet ligger i tierps kommun medan en mindre del ligger i Östhammars kommun. En punktkälla till närsalter är avloppsreningsverket i Skärplinge. Tillförsel av närsalter sker också från jord- och skogsbruk, framför allt i delavrinningsområdena till Väta Kanal, samt från enskilda avlopp. Sjön Strömaren är sänkt. Åarna är påverkade av dikningar, rensningar och uträtningar. Flera dammar finns i Strömarån, varav flertalet utgör definitiva vandringshinder. Strömaråns huvudfåra, liksom sjön Strömaren, har – trots påverkan både av närsalter och hydromorfologiska ingrepp - stora potentiella limniska värden. Statistik för avrinningsområde 54/55. Avrinningsområdet ligger i Tierps och Östhammars kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden -km2 % % % % 3 m /s 3 m /s m3/s st st st 13 st 0 st 0 st 100 % av avrinningsområdet 59 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområde 54/55. Avrinningsområdet ligger i Tierps och Östhammars kommun. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 2 st 2 st ? st 2 st 3 st 95 st J/N j j j st st st 4 st 1 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 60 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Skyddade områden Avrinningsområdets vattendrag mynnar i en del av upplandskusten som hyser stora naturvärden. Landhöjningen skapar övergödningskänsliga små vattensamlingar som utgör gölgrodans leklokaler. Strömarån hyser fortfarande ett bestånd av den svenska flodkräftan. Ekologisk status nuläge Ekologisk status -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig Antal vattenförekomster 2 1 Den hydromorfologiska påverkan på Sladaån och Strömarån, de två statusklassade vattenförekomsterna i avrinningsområdet, är stor. I bägge vattendragen klassas fiskens status som måttlig eller sämre. Begränsad eller ingen vandringsmöjlighet, för vattenlevande organismer samt rätning, dikning och markanvändning i närmiljön är faktorer som påverkar vattendragen negativt och omintetgör en normal fiskfauna i vattendragen. Statusen i sjön Strömaren, som är sänkt, klassas också som måttlig med den biologiska kvalitetsfaktorn fisk som grund. Fisk Fiskens status klassas som måttlig i Sladaån och otillfredsställande i Strömarån. I sjön Strömaren klassas fiskens status som måttlig. Påväxtalger Påväxtalgernas status klassas måttlig i Strömaråns nedre del, som god i den övre. Fysikalisk-kemiska faktorer Den uppmätta fosforbelastningen i avrinningsområdet är inte mer än dubbelt så hög som beräknat bakgrundsvärde. Hydromorfologiska faktorer Både statusen för kontinuitet, det vill säga faktorer som begränsar vandringsmöjligheterna i vattendragen, och morfologin, som beskriver rätningsgrad, rensningar och markanvändning i närmiljön, klassas i sämsta klassen, dålig. Påverkan och miljöproblem Den största påverkanskällan i avrinningsområden är den hydromorfologiska. Vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer är begränsade eller obefintliga. Strömaråns nedre del är påverkad av närsaltbelastning från jordbruk, enskilda avlopp och reningsverk. Fiskbestånden i vattendragen är starkt påverkade av de begränsade vandringsmöjligheterna. Strömaråns nedre del påverkas av närsaltbelastning från 61 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 jordbruk, reningsverk och enskilda avlopp vilket sänker påväxtalgernas status till måttlig. Sjön Strömarens sänkning kan vara orsaken till att fisken status i sjön klassas som måttlig. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Delar av avrinningsområdet har stor betydelse för fiske och friluftsliv. Kuststräckan har många värdefulla fågelrastningslokaler. Lokalt arrangeras bygdeutvecklande aktiviteter med fågelskådning med mera som tema. Strömarån utgör recipient för ett reningsverk. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 3 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 62 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 55 Forsmarksåns avrinningsområde Sammanfattning Forsmarksåns avrinningsområde har stora naturvärden. Påverkan från jordbruksmark är liten. I avrinningsområdet bor 840 personer, alla utanför tätort. Forsmarksån är uppdelad på 20 vattenförekomster, 12 vattendragssträckor och 8 sjöar. I anslutning till ån finns några Natura 2000-områden och ån mynnar i Kallrigafjärden, ett värdefullt lekområde för fisk. Statusen i knappt en tredjedel av vattenförekomsterna klassas som 63 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 god. I övriga är statusen måttlig eller sämre. Den biologiska kvalitetsfaktorn som fäller avgörandet är fisk och den sannolika orsaken till detta är begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer samt periodvis syrgsbrist i sjöarna. Den biologiska kvalitetsfaktorn som beskriver övergödningspåverkan klassar Forsmarksån i hög status. Forsmarksåns avrinningsområde Forsmarksån ligger i Uppsala län och sträcker sig över Tierps och Östhammars kommuner. I avrinningsområdet bor 840 personer, endast 0,25 % av länets befolkning, samtliga utanför tätort. Vattnet är måttligt näringsrikt och starkt färgat. Forsmarksån innehåller en unik kedja av relativt stora sjöar vilka, räknat från Vikasjön till utloppet i havet, upptar en nästan lika lång sträcka som själva åsträckan. Dessa sjöar har, under tiden då Forsmarks bruk och Lövstabruk drevs, varit starkt reglerade, men efter det att regleringarna upphört i flertalet av dem är dessa närmast att betrakta som naturliga system. Forsmarksån avvattnar för Uppsala län ovanligt stora myrmarker. Den del av avrinningsområdet som är beläget uppströms Lövstabruk är det – åtminstone relativt sett – våtmarksrikaste någorlunda stora avrinningsområdet i hela östra Svealands och Götalands låghumida klimatområde. De nedre delarna av Forsmarksån, inkl vissa av biflödena, är reproduktionslokaler för sötvattensfiskar från Östersjön (t ex vimma). Betydelsen av Forsmarksån och andra åar längs kusten för dessa arter är i stort sett okänd och behöver utredas. Även havsvandrande öring finns i åns nedre del. Avrinningsområdet är 375 km2 stort. 69% utgörs av skogsmark, 17% av våtmark, 9% av åker och ängsmark samt 5% sjöar. Forsmarksån är uppdelad på 22 rapporteringsförekomster, 12 vattendragssträckor och 8 sjöar. Statistik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Östhammars kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar 375,4 km2 840 0 840 0,0 % 73,0% 6,6 % 4,9 % 3 2,8 m /s 3 14 m /s ds 20 st 12 st 8 st 64 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Östhammars kommuner. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 5 st 0 st 0 st 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv 0 st 0 st ? st 13 st 2 st 52 st J/N j j st st st 65 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Forsmarksåns avrinningsområde. Forsmarksån rinner genom Tierps och Östhammars kommuner. (Forts.) Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 1 st 1 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I avrinningsområdet ligger tre Natura 2000-områden. De har anknytning till våtmarker och rikkärr. Kallrigafjärden, som forsmarksån mynnar i, utgör en värdefull lek- och uppväxtlokal för fisk. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 7 10 2 Statusen i fyra av vattendragssträckorna och tre av sjöarna är god. Fem sjöar och fem vattendragssträckor har måttlig status och två vattendragssträckor har otillfredsställande status. Fisk Fisken är den utslagsgivande biologiska kvalitetsfaktorn i Forsmarksån. Särskilt den nedersta delen av ån är utsatt och fiskens status i den delen klassas som otillfredsställande. I åns övre delar klassas fiskens status som god. Påväxtalger Påväxtalgernas status i Forsmarksån klassas som hög, vilket indikerar att närsaltpåverkan påFforsmarksån är liten. Fysikalisk-kemiska faktorer Inga mätningar tyder på att närsaltbelastningen på Forsmarksån är mer än marginellt förhöjd. Hydromorfologiska faktorer I delar av Forsmarksån råder begränsad eller obefintlig vandringsmöjlighet för vattenlevande organismer. Flera av sjöarna i systemet är sänkta och reglerade. 66 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Påverkan och miljöproblem I delar av Forsmarksån är vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer begränsad eller obefintlig. Redan i de nedersta delarna av Forsmarksån finns vandringshinder som förhindrar fiskens vandring upp i Forsmarksån. Längre upp i systemet finns sträckor med goda vandringsmöjligheter. Sjöarnas måttliga status kan sannolikt förklaras med att det kan råda ansträngda syrgasnivåer vintertid. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Forsmarksån har stora naturvärden och nyttjas bland annat som kanotled. Forsmarks Kärnkraftverk har vid vissa tillfällen utnyttjat ån som recipient för spillvatten vid sina provborrningar. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Forsmarksån har stora möjligheter att uppnå god status 2015 om vandringsmöjligheterna i vattendraget förbättras. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 7 I risk 12 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 67 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 56 Olandsåns avrinningsområde Sammanfattning Olandsån rinner genom Uppsala och Östhammars kommuner. I avrinningsområdet bor cirka 4 % av länets befolkning. Olandsån är ett av jordbruk starkt påverkat vattendrag. Graden av rensning, kanalisering och dikning är hög och sjöarna som ingår i vattensystemet är alla sänkningsskadade. 68 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Den ekologiska statusen i Olandsåns sjöar och vattendragssträckor är övervägande måttlig, sannolikt beroende på att sjöarna har sänkts och att vattendragssträckorna i stor utsträckning påverkas av dikningar, uträtningar, rensningar och annan kulturrelaterad markanvändning. Olandsåns avrinningsområde Olandsån rinner genom Uppsala och Östhammars kommuner. Ån har näringsrikt, betydligt färgat vatten med mycket god buffertkapacitet mot försurning. Till det ursprungliga avrinningsområdet hörde även sjön Rasten jämte Hammardammen och Sågmyran, vilka emellertid avlänkats till Fyrisån med ett dämme öster om Hammardammen. Olandsåns avrinningsområde är mycket heterogent och till större delen starkt dikningspåverkat. Samtliga sjöar är sänkta och de flesta starkt skadade, förutom att flera tidigare sjöar helt har försvunnit. Söder-Giningen, som kan sägas utgöra hjärtat i systemet, är den största och av de sänkningsskadade sjöarna bäst bevarade sjön. Den är troligen mycket viktig för fiskbeståndens överlevnad i de övriga sjöarna, eftersom fiskarna kan vandra fritt i ån och undvika dåliga syrgasförhållanden. Assjösjön och Hosjön är klassade som riksobjekt med högsta naturvärde (klass I) i Naturvårdsprogrammet för Uppsala län, den förra på grund av kransalgsförekomst och den senare som värdefull våtmark och fågellokal. Avrinningsområdets yta är 886 km2, varav 67% skogsmark, 4% våtmark, 27% åker och ängsmark samt 2% sjöar. Olandsån är uppdelad på 17 vattendragssträckor och 5 sjöar. De vattendragssträckor som inte klassats är korta sträckor mellan sjöar vilket gör att den övervägande delen rinnsträcka i ån är klassad. Statistik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Östhammars och Uppsala kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar 880,6 km2 12 773 5954 6819 0,8 % 63,5 % 26,5 % 1,7 % 3 6,6 m /s 3 34 m /s ds 23 st 17 st 6 st 69 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Östhammars och Uppsala kommun. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 1 st 3 st 0 st 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv 2 st 2 st ? st 7 st 0 st 380 st J/N j j j st st st 70 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Olandsåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Östhammars och Uppsala kommun. (Forts.) Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 0 st 1 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Inga skyddade områden med vattenanknytning ligger i Olandsåns avrinningsområde. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 6 11 1 Underlag för bedömning av ekologisk status är bristfällig i Olandsån. Det finns få biologiska mätningar gjorda i ån. Närsalthalterna i åns nedre delar syns på påväxtalgernas statusbedömning, som blir måttlig. Längre upp i ån är statusen för påväxtalger god. Sammantaget har den hydromorfologiska påverkan på ån stor betydelse, då rätning, kanalisering och markanvändning i åns närområde huvudsakligen klassas som otillfredsställande eller dålig. Fisk Några av sjöarna i Olandsån är provfiskade. Provfiskena utfördes 1991 och är egentligen för gamla för att kunna utgöra ett relevant underlag för statusbedömning idag. Enligt den biologiska kvalitetsfaktorn fisk har gimo Damm och Testen god status medan övriga sjöar har måttlig eller sämre status. Påväxtalger Två prover har analyserats i Olandsån. Den nedre provpunkten hade måttlig status, den uppströms liggande hade god status. Skillnaden var dock i praktiken liten eftersom bägge statusklassningarna låg nära gränsen mellan god och måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Modellberäknade normalvärden för fosfor i avrinningsområdet är ungefär dubbelt så höga som beräknad bakgrundshalt. Statusen för fosfor i olandsån är på gränsen mellan god och måttlig. Inte heller sjöarna i olandsån har anmärkningsvärt höga fosforhalter utan de uppmåtta värdena – i de fall mätningar finns – är i paritet med beräknade bakgrundsvärden. Hydromorfologiska faktorer Den hydromorfologiska påverkan på Olandsån är stor. Vattendraget är uträtat, kanaliserat och dikat. Sjöarna är genomgående kraftigt sänkta. 71 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Påverkan och miljöproblem Fosforhalterna i ån är endast måttligt förhöjda, trots omfattande jordbruk längs med ån. Ån är igenvuxen med övervattensvegetation långa sträckor vilken kan binda stora mängder fosfor. Den omfattande kanaliseringen, uträtningen och dikningen av ån bidrar till biotopförstöring som minskar förutsättningarna för att uppnå god ekologisk status i Olandsån. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Olandsån utgör recipient för två reningsverk. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Sänkningen av sjöar och biotopförstöringen i Olandsån minskar förutsättningarna att uppnå god status 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 6 I risk 12 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 72 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 56/57 Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån Sammanfattning Avrinningsområdets yta är 334 km2, varav 76% utgörs av skogsmark, 5% av våtmark, 16% av åker och ängsmark samt 3% av övrig mark. Avrinningsområdet är i sin helhet synnerligen heterogent. 73 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Avrinningsområdet omfattar två vattenförekomster, Gullspångsån och Gråskaån. Bägge har otillfredsställande status. De huvudsakliga orsakerna till den otillfredsställande statusen torde vara övergödning och hydromorfologisk påverkan. Gråskaån är tämligen välundersökt med hela tre biologiska kvalitetsfaktorer klassade. Samtliga klassar vattendragets status som måttlig eller sämre. Avrinningsområdet mellan Olandsån och Skeboån Avrinningsområdets yta är 334 km2, varav 76% utgörs av skogsmark, 5% av våtmark, 16% av åker och ängsmark samt 3% av övrig mark. Avrinningsområdet är i sin helhet synnerligen heterogent. Gullströmsån och Gråskaån är rapporteringsförekomster i avrinningsområdet. Den övre delen av Gullströmsån är starkt påverkad av dikningar och den enda kvarvarande sjön, Löhammarssjön, håller på att övergå till våtmark. Områdets nedre, östra del omgärdar Hargs gods. Det är starkt omformat av mänskliga aktiviteter. Genom att Sågdammens dämme utgör ett vandringshinder nära mynningen torde ån ha liten betydelse som reproduktionslokal för vandringsfisk från Östersjön. Sågdammen bör nu främst ses som en viktig del av Hargs gamla bruksmiljö. Statistik för Gullströmsåns och Gråskaåns avrinningsområde. Ange i tabelltexten vilka kommuner/län som ingår (helt eller delvis) i avrinningsområdet. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 334,4 km2 8165 6434 1731 3,0 % 73,0 % 14,1 % 0,6 % ds ds ds 2 st 2 st 0 st 3 st 2 st 0 st 22 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga 0 st 0 st 74 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Gullströmsåns och Gråskaåns avrinningsområde. Ange i tabelltexten vilka kommuner/län som ingår (helt eller delvis) i avrinningsområdet. (Forts.) Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * ? st 0 st 0 st 2 st J/N j j j st st st 0 st 0 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 75 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 2 Gråskaåns status bedöms som otillfredsställande. Både biologiska kvalitetsfaktorer som reagerar på övergödning och på hydromorfologisk påverkan har måttlig eller sämre status. Även Gullströmsåns status klassas som otillfredsställande. Bägge vattendragen är hydromorfologiskt påverkade. Fisk Elfisken i Gråskaån klassar vattendragets status som otillfredsställande. Bottenfauna Bottenfaunans DJ-index klassar både Gråskaån och Gullströmsåns status som måttlig eller sämre. Påväxtalger Påväxtalger i Gråskaån klassar vattendragets stutus som måttlig. Hydromorfologiska faktorer I bägge vattendragen klassas både kontinuitet, det vill säga vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer, och morfologin, ddet vill säga påverkan av rätning, rensning och markanvändning i närmiljön, som måttlig eller sämre. Påverkan och miljöproblem Bägge vattenförekomsterna i avrinningsområdet är påverkade av övergödning. Den hydromorfologiska påverkan är också stor. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 2 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 76 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 57 Skeboåns avrinningsområde Sammanfattning Skeboåns avrinningsområde i norra Roslagen ligger inom Östhammars, Uppsala och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län. Skeboåns avrinningsområde är 483 km2 och inom avrinningsområdet bor ca 6 400 personer. Det finns totalt 17 vattenförekomster, varav nio vattendragssträckor och sju sjöar. 77 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 En vattenförekomst har hög status, en vattenförekomst har god status, åtta vattenförekomster har måttlig status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Två vattenförekomster är i riskklassen ingen risk och nio vattenförekomster är i risk. Skeboåns avrinningsområde Skeboåns avrinningsområde i norra Roslagen ligger inom Östhammars, Uppsala och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län och mynnar i södra Bottenhavet, i Edeboviken vid Hallstavik. Vid Skebobruk sammanstrålar sjösystemets två större grenar; den nordvästra grenen (Harbroholmsån) med vattenförekomsterna Norrsjön, Vällen, Gisslaren samt Aspdalssjön och den sydöstra grenen med sjöarna Sottern och Närdingen. Skeboåns avrinningsområde är 483 km2 och domineras av skog (ca 80 %) och jordbruksmark (9 %). Inom avrinningsområdet bor ca 6 400 personer, varav 4 700 personer i tätort. Det innebär en befolkningstäthet på ca 14 personer/km2. I de nedre delarna av sjösystemet återfinns tätorter som Edsbro, Skebobruk, Häverödal och Hallstavik. Vattenflödet genom sjösystemet regleras med flera dammar av Holmen Paper AB i Hallstavik. Ett stort antal enskilda avlopp, näringsbelastningen från odlad mark, bristande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 35 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomster, varav nio vattendragssträckor och sju sjöar. Statistik för Skeboåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Östhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 482,8 km2 6390 4658 1732 1,4 % 79,8 % 8,6 % 5,6 % 3 3,5 m /s 3 14,5 m /s ds 16 st 9 st 7 st 40 st 0 st 40 st 1 st 1 st 0 % av avrinningsområdet 55 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 78 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Skeboåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Östhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 1 st 0 st 9 st 102 st 9 st 1 st 152 st J/N J N J J st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 79 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Skyddade områden Natura 2000-områden inom sjösystemet är t ex Pansarudden, Måssjön och Aspdalssjön. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 1 8 0 1 Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Inom sjösystemet finns en kommunal badplats vid Vällen. Inom Fyrväpplingens sportfiskeområde finns fem sjöar med inplanterad fisk för s k put-and-take-fiske. Dessa sjöar är rotenonbehandlade. Kolarmoraån är en populär paddlingsled. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Skeboån uppnår inte god status till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 2 I risk 9 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 80 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 57/58 Avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen Sammanfattning Mellan Skeboån och Broströmmen finns en rad mindre vattendrag från Herräng i norr till Norrtäljeviken i söder och området inkluderar stora öar med. Hela 81 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 avrinningsområdet är inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdena är förhållandevis glesbefolkade och domineras av skogsmark (ca 70 %). Inom avrinningsområdet finns 44 sjöar. Det finns totalt nio vattenförekomster, varav sex vattendragssträckor och tre sjöar. Inom avrinningsområdet finns 34 områden som skyddas av habitatdirektivet. En vattenförekomst har hög status och en har god status. Tre vattenförekomster har måttlig status och en vattenförekomst vardera som har måttlig respektive dålig ekologisk status. Avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen Mellan Skeboån och Broströmmen finns en rad mindre vattendrag från Herräng i norr till Norrtäljeviken i söder och området inkluderar stora öar med landförbindelse som Väddö och Björkö-Arholma. Hela avrinningsområdet är inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdena är förhållandevis glesbefolkade, dock med mycket fritidshusbebyggelse, och domineras av skogsmark (ca 70 %). Övrig markanvändning utgörs främst av åkermark. Områdets yta är totalt 473 km2. I området ingår t ex Tulkaströmmen, Hålldammsån, Bodaån, Ösmarensystemet och Gränholmsströmmen. Ett stort antal enskilda avlopp, näringsbelastningen från odlad mark, bristande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom avrinningsområdet finns 44 sjöar. Det finns totalt nio vattenförekomster, varav sex vattendragssträckor och tre sjöar. Statistik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar 473,4 km2 6601 2204 4397 3,6 % 70,2 % 15,7 % 2,8 % ds ds ds 9 st 6 st 3 st 82 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar 83 34 st 0 st 34 st 0 st 0 st 0 % av avrinningsområdet 92 % av avrinningsområdet 1 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 1 st 1 st 13 st 246 st 6 st 5 st 153 st J/N st st st Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområdet mellan Skeboån och Broströmmen. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje kommun. (Forts.) Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Inom avrinningsområdet finns 34 områden som skyddas av habitatdirektivet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 1 3 1 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Avrinningsområdet uppnår inte god status till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 2 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 84 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 58 Broströmmens avrinningsområde Sammanfattning Broströmmens avrinningsområde ligger inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdet är förhållandevis glesbefolkat, knappt 3 000 personer, och domineras i de övre delarna av skogsmark (56 %). Områdets yta är totalt 227 km2. Tillgången på sjöar är god. 85 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Enskilda avlopp, näringsbelastningen från odlad mark, bristande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Broströmmens avrinningsområde finns 20 sjöar. Det finns totalt sju vattenförekomster, varav fyra vattendragssträckor och tre sjöar. Inom Broströmmen finns 17 områden som skyddas av habitatdirektivet, fem dricksvattenförekomster och en badplats enligt badvatendirektivet. En vattenförekomst har hög status, tre vattenförekomster har måttlig status, en vattenförekomst har måttlig status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Broströmmens avrinningsområde Broströmmens avrinningsområde ligger inom Norrtälje kommun. Avrinningsområdet är förhållandevis glesbefolkat, knappt 3 000 personer, och domineras i de övre delarna av skogsmark (56 %). Övrig markanvändning utgörs av åkermark (22 %), sjöytor (13 %) och tätort (1 %). Områdets yta är totalt 227 km2. Tillgången på sjöar är god. Enskilda avlopp, näringsbelastningen från odlad mark, bristande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Inom Broströmmens avrinningsområde finns 20 sjöar. Det finns totalt sju vattenförekomster, varav fyra vattendragssträckor och tre sjöar. Statistik för Broströmmens avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Östhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 226,6 km2 2964 1101 1863 0,8 % 56,5 % 22,5 % 12,8 % 3 1,45 m /s 3 5,8 m /s ds 7 st 4 st 3 st 17 st 0 st 17 st 5 st 1 st 0 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 86 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Broströmmens avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Östhammar, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 0 st 0 st 0 st 31 st 3 st 3 st 66 st J/N st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 87 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 0 3 1 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 1 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 88 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 59 Norrtäljeåns avrinningsområde Sammanfattning Norrtäljeåns avrinningsområde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Uppsala kommuner i Stockholms och Uppsala län. Området domineras av skog (54 %) och åkermark (28 %). Tillgången på sjöar är god, ca 7 % av avrinningsområdet är sjöyta. Ett stort antal enskilda avlopp, näringsbelastningen från odlad mark, bristande vattentillgång och 89 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Det finns totalt 16 vattenförekomster, varav 10 vattendragssträckor, sex sjöar. Två vattenförekomst har god status, åtta vattenförekomster har måttlig status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Norrtäljeåns avrinningsområde Norrtäljeåns avrinningsområde domineras av skog (54 %) och åkermark (28 %). Tillgången på sjöar är god, ca 7 % av avrinningsområdet är sjöyta. Ett stort antal enskilda avlopp, näringsbelastningen från odlad mark, bristande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Statistik för Norrtäljeåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och berör Norrtälje, Uppsala och Norrtälje kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 351,8 km2 17392 12228 5164 2,0 % 53,5 % 28,2 % 6,9 % 3 2,6 m /s 3 10 m /s ds 16 st 10 st 6 st 7 st 0 st 7 st 11 st 3 st 0 % av avrinningsområdet 97 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan 90 1 st 8 st 11 st 244 st Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Norrtäljeåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och berör Norrtälje, Uppsala och Norrtälje kommuner. (Forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 7 st 2 st 145 st J/N st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 2 8 0 1 91 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Broströmmen uppnår inte god status till år 2015 Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 2 I risk 9 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 92 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 59/60 Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerströmmen Sammanfattning Avrinningsområdena för åarna inom detta kustomåde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Österåker kommuner. Den totala ytan för de olika avrinningsområdena är 582 93 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 km2. Såväl Loåns, Penningbyåns och Bergshamraåns avrinningsområden domineras av naturmark. Den samlade markanvändningen domineras av skog (69 %). Vattendragen i detta område har höga naturvärden. Inom avrinningsområdet finns 94 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomster, varav nio vattendragssträckor och sju sjöar. Två vattenförekomst har god status, en vattenförekomst har god status, sex vattenförekomster har måttlig status, tre har otillfredsställande och en vattenförekomst har dålig ekologisk status Avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerströmmen Avrinningsområdena för åarna inom detta kustomåde ligger i Norrtälje, Vallentuna och Österåker kommuner och mynnar i Östersjön. Den totala ytan för de olika avrinningsområdena är 582 km2. Såväl Loåns, Penningbyåns och Bergshamraåns avrinningsområden domineras av naturmark. Den samlade markanvändningen domineras av skog (69 %) och jordbruksmark (13 %). Anlagda ytor utgör 7 %. Loån och Penningbyån hör till länets sjörikaste avrinningsområden. Enskilda avlopp, näringsbelastningen från odlad mark, bristande vattentillgång och vattenkvalitet är angelägna vattenfrågor i området. Vattendragen i detta område har även höga naturvärden. Inom avrinningsområdet finns 94 sjöar. Det finns totalt 16 vattenförekomster, varav nio vattendragssträckor och sju sjöar. Statistik för avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerströmmens avrinningsområden. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje, Vallentuna och Österåker kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 582,5 km2 26562 17390 9172 6,9 % 69,2 % 13,2 % 5,3 % ds ds ds 16 st 9 st 7 st 19 st 0 st 19 st 3 st 2 st 0 % av avrinningsområdet 92 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 94 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområdet mellan Norrtäljeån och Åkerströmmens avrinningsområden. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Norrtälje, Vallentuna och Österåker kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 1 st 2 st 12 st 184 st 14 st 26 st 138 st J/N st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 95 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 2 1 6 3 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 3 I risk 10 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 96 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 60 Åkerströmmens avrinningsområde Sammanfattning Åkerströmmens avrinningsområde med en yta av 396 km2, ligger i kommunernaVallentuna, Österåker, Norrtälje, Sigtuna, Täby och Knivsta. Avrinningsområde är påtagligt påverkat av jordbruk (30 %) och olika former av hydrologisk påverkan.. Anlagda ytor utgör 3 %. 97 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Inom avrinningsområdet bor ca 250 000 människor. Det finns totalt 10 vattenförekomster inom avrinningsområdet, varav åtta vattendragssträckor och två sjöar. Fyra vattenförekomster har god status och tre vattenförekomster har måttlig. Åkerströmmens avrinningsområde Åkerströmmens avrinningsområde med en yta av 396 km2, ligger i kommunernaVallentuna, Österåker, Norrtälje, Sigtuna, Täby och Knivsta. Avrinningsområdet är påtagligt påverkat av jordbruk (30 %) och olika former av hydrologisk påverkan.. Anlagda ytor utgör 3 %. Inom avrinningsområdet bor ca 250 000 människor. Statistik för Åkerströmmens avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Uppsala och Stockholms län och berör Knivsta, Vallentuna, Österåker, Norrtälje, Sigtuna och Täby kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 98 395,9 km2 25128 19393 5735 3,1 % 54,3 % 30,2 % 2,1 % 3 2,85 m /s 3 17,5 m /s ds 10 st 8 st 2 st (8) st 1 st 7 st 0 st 2 st 0 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 0 st 2 st 2 st 259 st 5 st 1 st 129 st Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer J/N st st st Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 4 3 0 0 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 4 3 99 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström – Mälaren Sammanfattning Mälaren är Sveriges tredje största sjö och har sitt utlopp till Östersjön via Norrström som har en medelvattenföring på drygt 160 m3/s. Mälarens avrinningsområde är 22 600 km2. Avrinningsområdet domineras av skogsmark, men en betydande andel (ca 20 %) utgörs av åkermark. Flera av de större avrinningsområdena som mynnar i 100 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Mälaren beskrivs i separata avsnitt i den här rapporten. Sex län och ett 60-tal kommuner ligger mer eller mindre inom Mälarens avrinningsområde och i direkt anslutning till sjön ligger fyra län och 23 kommuner. Mälarens avrinningsområde har en befolkning på över en och en halv miljon människor. I Mälarens avrinningsområde finns totalt 576 vattenförekomster, varav 386 vattendrag och 190 sjöar. Mälaren är indelad i sex vattenförekomster som utgörs av sjöns bassänger Galten, Blacken-Granfjärden, Björkfjärden, Görväln, Ekoln-Skarven och Mälaren. I och i anslutning till Mälaren finns 20 vattenrelaterade Natura 2000-områden. Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor. 22 EU-badplatser finns och Mälaren är i sin helhet utpekad genom fisk- nitrat- och avloppsdirektivet. Av Mälarens sex vattenförekomster har tre god (”Mälaren”, Björkfjärden och Görväln), två måttlig (Galten och Blacken- Granfjärden) och en otillfredsställande (Ekoln- Skarven) ekologisk status. De inre, västra och norra delarna har generellt sämre status än de östra. Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp från både pågående och historiska verksamheter och är för svenska förhållanden intensivt utnyttjad som recipient. När det gäller växtnäringsämnen kommer den största delen från jordbruksmark, men de kommunala reningsverken svarar för en förhållandevis stor andel av näringsämnen till Mälaren. Även enskilda avlopp bidrar med betydande mängder fosfor. Tillförsel av bland annat partikulärt material försvårar dricksvattenproduktionen. Tillförseln av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är betydande från olika verksamheter, till exempel avgaserna från motorbåtar, kemiska ogräs-, svampoch insektsmedel inom jordbruk, industri och hus kan utgöra hot mot vattenkvaliteten. En hel del metaller, kemikalier med mera kommer via dagvattensystemet. Mälaren har reglerats i olika etapper, lågvattenstånden har höjts och vattenståndsvariationerna utjämnats och strändernas värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv hotas bland annat av igenväxning, algblomning, exploatering av stränder för bebyggelse samt privatisering av strandzonen. Den biologiska mångfalden missgynnas sannolikt av Mälarens låga regleringsamplitud. I Mälaren förekommer flera kända främmande arter som sjögull, vattenpest, vandrarmussla och signalkräfta. Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor och används även intensivt som recipient. Mälaren är ovärderlig för den biologiska mångfalden, fisket och friluftslivet samt som vattentäkt. Flera områden i Mälaren är utpekade som värdefulla med avseende på naturvärden och kulturvärden och hela Mälaren är utpekad som en nationellt särskilt värdefull vattenmiljö med avseende på fisk/fiskevärden genom miljömålet Levande sjöar och vattendrag. 101 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 I Mälaren bedrivs yrkes- och sportfiske. Hela Mälaren är avsatt som riksintresse för yrkesfisket och ett 60-tal personer bedriver yrkesmässigt fiske. Mälaren utgör även en viktig transportled genom den så kallade Mälarleden som sträcker sig från Södertälje till hamnarna i Västerås och Köping. Av Mälarens sex vattenförekomster har tre sämre än god status och riskerar därmed att inte uppnå god status 2015. Genomgående har de index som indikerar övergödning gett störst utslag och enligt de mätningar som hittills gjorts är det framför allt övergödning som är ett problem i Mälaren. För de tre vattenförekomsterna som i dagsläget har god status görs bedömningen att de kommer att bibehålla den till 2015. Bedömningarna av den ekologiska statusen har gjorts genom analys av framför allt biologiska kvalitetsfaktorer, men även resultat av fysikalisk-kemiska mätningar har använts som stöd vid bedömningarna av den ekologiska statusen. Mälarens tillstånd har undersökts årligen sedan 1965. Mälaren var då starkt övergödd. Efter den stora avlastningen på främst 1970-talet då de kommunala avloppsreningsverken byggdes ut uppvisar de vattenkemiska förhållandena inga tydliga trender över tiden. Idag styrs näringsnivån i Mälarens bassänger nästan helt av tillförseln från tillrinningsområdet och detta speglas även i den ekologiska statusen i de olika bassängerna. För de vattenförekomster som har sämre än god status bedöms statusen möjligen kunna förbättras till 2015 genom att minska tillförseln av framför allt fosfor, men till viss del motverkas en möjlig förbättring med avseende på övergödningen av att fosfor kan frigöras från tidigare överlastade bottensediment. Tillförsel av partikulärt material och löst organiskt material, tillsammans med en på senare år tilltagande humushalt i vattnet, försvårar även dricksvattenproduktionen. Tillförseln av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är betydande från olika verksamheter och innebär en risk för att inte uppnå en god ekologisk status. En hel del metaller, kemikalier med mera kommer via dagvattensystemet. Undersökningar visar dock låga eller mycket låga halter av metaller och stabila organiska ämnen (DDT och PCB) i abborre, gös och gädda, samt dioxiner i ål. Sådana undersökningar har dock inte genomförts i särskilt stor utsträckning och bedömningsgrunder saknas för att dra slutsatser om den ekologiska statusen utifrån sådana resultat. Mälaren har reglerats i olika etapper, lågvattenstånden har höjts och vattenståndsvariationerna utjämnats och strändernas värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv hotas bland annat av igenväxning, algblomning, exploatering av stränder för bebyggelse samt privatisering av strandzonen. Den biologiska mångfalden missgynnas sannolikt av Mälarens låga regleringsamplitud, men exakt på vilket sätt är svårt att säga och har inte utretts specifikt. Den biologiska mångfalden i sjön hotas även av förekomst av främmande arter, som medför att vissa inhemska arter konkurreras ut eller påverkas på annat sätt. Vilka effekter detta har på den ekologiska statusen är inte heller utrett, men kan sannolikt ha negativ effekt. 102 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Mälaren Mälaren är med sin yta på 1120 km2 Sveriges tredje största sjö och har sitt utlopp till Östersjön vid Norrström som har en medelvattenföring på drygt 160 m3/s. Mälarens avrinningsområde är 22 600 km2. Fyra av de stora åarna, Arbogaån, Hedströmmen, Köpingsån och Kolbäcksån mynnar i Mälarens västra del och svarar för 46 % av tillrinningen och ytterligare 24 % av den totala tillrinningen tillförs västra Mälaren med Eskilstunaån, Svartån och Sagån. I norr svarar Örsundaån och Fyrisån för 11 % av tillrinningen och resten, 19 %, kommer med små tillflöden från närområdet runt sjön. De större avrinningsområdenas vattendrag som mynnar i Mälaren beskrivs i separata avsnitt i den här rapporten. Sex län och ett 60-tal kommuner ligger mer eller mindre inom Mälarens avrinningsområde och i direkt anslutning till sjön ligger fyra län och 23 kommuner. Mälarens avrinningsområde har en befolkning på över en och en halv miljon människor. I Mälarens avrinningsområde finns totalt 576 vattenförekomster, varav 386 vattendrag och 190 sjöar. Mälaren är indelad i sex vattenförekomster som utgörs av sjöns bassänger Galten, Blacken-Granfjärden, Björkfjärden, Görväln, Ekoln-Skarven och Mälaren. Statistik för Mälarens avrinningsområde. I Mälarens avrinningsområde ingår helt eller delvis kommunerna Heby, Sala, Norberg, Fagersta, Uppsala, Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås, Köping, Hallstahammar, Arboga, Kungsör, Vansbro, Borlänge, Gagnef, Säter, Hedemora, Ludvika, Avesta, Smedjebacken, Strängnäs, Eskilstuna, Katrineholm, Flen, Gnesta, Vingåker, Ljusnarsberg, Hällefors, Lindesberg, Nora, Karlskoga, Örebro, Kumla, Hallsberg, Laxå, Askersund, Tierp, Östhammar, Enköping, Knivsta, Håbo, Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, Upplands-bro, Upplands-Väsby, Täby, Järfälla, Sollentuna, Ekerö, Danderyd, Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka, Södertälje, Salem, Huddinge, Botkyrka och Nykvarn. Allmän beskrivning (Mälarens avrinningsområde) Avrinningsområdets storlek 22646 km2 Befolkning 1757296 -inom tätort 1596450 -utanför tätort 160846 Markanvändning -bebyggd mark 3,6 % -skogsmark 56,5 % -jordbruksmark 20,2 % -vatten 10,9 % 3 Medelvattenföring 170 m /s Normal högvattenföring 525 m3/s 3 Normal lågvattenföring 8 m /s Antal vattenförekomster 576 st (varav Mälaren 6 st) -varav vattendragssträckor 386 st -varav sjöar 190 st (varav Mälaren 6 st) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning (i och i direkt anslutning till Mälaren) -Natura 2000 20 st -dricksvattenförekomster-ytvatten ? -badplatser enl. badvattendirektivet 22 st -fiskdirektivet 100 % av Mälaren -nitratkänsliga områden 100 % av Mälaren -avloppsvattenkänsliga områden 100 % av Mälaren 103 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Mälarens avrinningsområde (forts.) Påverkande anläggningar ( i och i direkt anslutning till Mälaren) Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk ? -övriga ? Enskilda avlopp ? Förorenade områden med vattenpåverkan ? Vattenföretag ( i Mälaren) Dammar st Miljöproblem (i Mälaren) J/N -övergödning J -försurning N -miljögifter J -främmande arter J -vattenuttag J -flödesförändringar J -kontinuitetsförändringar J -morfologiska förändringar J Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde (i Mälaren) Vattenuttag -vattenförsörjning ? -bevattning ? Vattenutsläpp -avloppsvatten ? -markavvattning/dränering av jordbruksmark ? -dagvatten ? Vattenkraft ? Större hamnar ? Sjöfart -antal fartygsanlöp ? -lastat/lossat gods ? -passagerare ? -personbilar och bussar ? Småbåtshamnar ? Fritidsbåtar ? Rekreation -fiskevatten ? -badplatser 22 st -övrigt friluftsliv ? Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * 11 st Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 7 st Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 100 % av Mälaren * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 104 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Skyddade områden I och i anslutning till Mälaren finns 20 vattenrelaterade Natura 2000-områden. Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor. 22 EU-badplatser finns och Mälaren är i sin helhet utpekad genom fisk- nitrat- och avloppsdirektivet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 3 st 2 st 1 st - Av Mälarens sex vattenförekomster har tre god (”Mälaren”, Björkfjärden och Görväln), två måttlig (Galten och Blacken- Granfjärden) och en otillfredsställande (Ekoln- Skarven) ekologisk status. De inre, västra och norra delarna har generellt sämre status än de östra. Fisk Inga standardiserade nätprovfisken har genomförts i Mälaren på grund av sjöns storlek. Ostandardiserade fisken har genomförts, men i den slutliga statusklassificeringen har resultaten inte använts. Bottenfauna I Mälarens Vattenvårdsförbunds redovisning av miljöövervakningen för 2006 redovisas sex provtagningar från fyra av Mälarens vattenförekomster, alla från djupområdena. Två bottenfaunalokaler ligger i Ekoln Skarven, en i Görväln, två i Björkfjärden och en i Blacken-Granfjärden. Galten och ”Mälaren” saknar bottenfaunadata i fjärdarnas djupare delar. Statusen utifrån bottenfauna (BQI-index) är god i Björkfjärden och Görväln, måttlig i Blacken- Granfjärden och otillfredsställande i Ekoln- Skarven. Makrofyter Makrofytundersökningar har genomförts i flera av Mälarens vattenförekomster, men i dagsläget har dessa inte utvärderats med de nya bedömningsgrunderna. Växtplankton Växtplanktondata finns för Mälarens samtliga vattenförekomster utom ”Mälaren”, där har istället klorofyllhalter använts för att bedöma statusen. Resultaten visar på god ekologisk status med avseende på näringsstatus i ”Mälaren”, Björkfjärden och Görväln, måttlig i Ekoln- Skarven, Blacken-Granfjärden och otillfredsställande i Galten. Statusen med avseende på försurning är hög i hela Mälaren. 105 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Fysikalisk-kemiska faktorer De fysikalisk-kemiska undersökningarna har använts som ett stöd vid bedömning av den ekologiska statusen. Data finns för Mälarens samtliga vattenförekomster och den ekologiska statusen utifrån dessa kvalitetsfaktorer är god i Björkfjärden, EkolnSkarven, Görväln och måttlig i Blacken- Granfjärden, Galten och ”Mälaren”. Hydromorfologiska faktorer Statusklassificering utifrån de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är bara utslagsgivande om de biologiska kvalitetsfaktorerna visar på hög status, vilket för Mälarens del inte är relevant. För Mälarens bassänger har ändå artificiella hinder, markanvändning i närmiljön och antal diken per km bedömts. Samtliga vattenförekomster har hög status när det gäller artificiella hinder och antal diken. Markanvändningen i närmiljön ger otillfredsställande status i ”Mälaren”, måttlig status i Björkfjärden, Ekoln- Skarven, Galten och Görväln och god status i BlackenGranfjärden. Bedömning av den hydrologiska regimen i Mälaren har inte gjorts ännu. Påverkan och miljöproblem Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp från både pågående och historiska verksamheter och är för svenska förhållanden intensivt utnyttjad som recipient. När det gäller växtnäringsämnen kommer den största delen från jordbruksmark, men de kommunala reningsverken svarar för en förhållandevis stor andel av näringsämnen till Mälaren. Olika åtgärder (bl a utbyggnaden av avloppsreningsverken) har medfört att tillförseln av näringsämnen kraftigt har minskat sedan slutet på 1960-talet, men den interna belastningen från tidigare överlastade bottensediment är dock fortfarande betydande. Glesbygdens enskilda avloppsanläggningar bidrar med betydande mängder fosfor. Tillförsel av partikulärt material (grumlighet) och löst organiskt material samt närsalter (algproduktion) är de enskilt största faktorerna som direkt eller indirekt försvårar dricksvattenproduktionen. Tillförseln av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är betydande från olika verksamheter. Avgaserna från motorbåtar (innehåller bl.a. polyaromatiska kolväten) och kemiska ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk, industri och hus kan utgöra hot mot vattenkvaliteten. Undersökningar visar dock låga eller mycket låga halter av metaller och stabila organiska ämnen (DDT och PCB) i abborre, gös och gädda, samt dioxiner i ål. En hel del metaller, kemikalier med mera kommer via dagvattensystemet. Mälaren har reglerats i olika etapper, lågvattenstånden har höjts och vattenståndsvariationerna utjämnats och strändernas värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv hotas bland annat av igenväxning, algblomning, exploatering av stränder för bebyggelse samt privatisering av strandzonen. Den biologiska mångfalden missgynnas sannolikt av Mälarens låga regleringsamplitud. En utredning av sjöns reglering och utbyggnad av Slussen pågår. Den biologiska mångfalden och därmed den ekologiska statusen i sjön hotas även av förekomst av främmande arter. 106 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än 2 miljoner människor samtidigt som den intensivt utnyttjas som recipient. Mälaren är ovärderlig för den biologiska mångfalden, fisket och friluftslivet samt som vattentäkt och Mälaren är i sin helhet klassad som riksintresse. Flera områden i Mälaren är utpekade som värdefulla med avseende på naturvärden (11 st) och kulturvärden (7 st) och hela Mälaren är utpekad som nationellt särskilt värdefulla vattenmiljö med avseende på fisk-/fiskevärden genom miljömålet Levande sjöar och vattendrag. I Mälaren bedrivs yrkes- och sportfiske. Hela Mälaren är avsatt som riksintresse för yrkesfisket och ett 60-tal personer bedriver yrkesmässigt fiske. Mälaren utgör en viktig transportled genom den så kallade Mälarleden som sträcker sig från Södertälje till hamnarna i Västerås och Köping. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Av Mälarens sex vattenförekomster har tre sämre än god status och riskerar därmed att inte uppnå god status 2015. Genomgående har de index som indikerar övergödning gett störst utslag och enligt de utvärderingar som hittills gjorts är det framför allt övergödning som är ett problem i Mälaren. För de tre vattenförekomsterna som i dagsläget har god status görs bedömningen att de kommer att bibehålla den till 2015. Bedömningarna av den ekologiska statusen har gjorts genom analys av framför allt biologiska kvalitetsfaktorer, men resultat av fysikalisk-kemiska mätningar har använts som stöd vid bedömningarna av den ekologiska statusen. Mälarens tillstånd har undersökts årligen sedan 1965. Mälaren var då starkt övergödd. Efter den stora avlastningen på främst 1970-talet då de kommunala avloppsreningsverken byggdes ut uppvisar de vattenkemiska förhållandena inga tydliga trender över tiden. Idag styrs näringsnivån i Mälarens bassänger nästan helt av tillförseln från tillrinningsområdet och detta speglas även i den ekologiska statusen i de olika bassängerna. För de vattenförekomster som har sämre än god status bedöms statusen möjligen kunna förbättras till 2015 genom att minska tillförseln av framför allt fosfor, men till viss del motverkas en eventuell förbättring med avseende på övergödningen av att fosfor kan frigöras från tidigare överlastade bottensediment. Det relativa bidraget från olika källor för fosfor har förändrats efter den stora avlastningen. Bidraget från punktkällor med direktutsläpp till sjön har minskat till några få procent av den totala belastningen. Det betyder att det är framför allt de diffusa utsläppen som måste åtgärdas för att kunna påverka äringsnivåerna i Mälaren. Övergödningen är även ett hot mot dricksvattenproduktionen eftersom Mälaren är en väl utnyttjad vattentäkt. Tillförsel av partikulärt material och löst organiskt material försvårar produktionen, liksom en på senare år tilltagande humushalt i vattnet. 107 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 En undersökning av fisk (abborre, gös, gädda) som genomfördes under 2001 visar låga eller mycket låga halter av metaller och stabila organiska ämnen (DDT och PCB). En undersökning av dioxiner i ål har också genomförts, de uppmätta dioxinhalterna ligger långt under de gränsvärden EU fastställt. Halten av många andra antropogena miljö- och hälsofarliga ämnen i Mälarens vatten är dock till stora delar okända. Även orenat eller otillfredsställande renat lakvatten från äldre avfallsupplag når Mälaren. Undersökningarna av lakvatten är i regel främst inriktade på tungmetaller och ammonium utöver salthalt eller konduktivitet som indikator på lakvattenförekomsten i sig. Andra källor för tillförsel av tungmetaller och organiska miljögifter till Mälaren är bl.a. äldre och pågående utsläpp från industriell verksamhet som kan ha gett förorenade bottnar, samt tillförsel via dagvatten, spillvatten och förorenade markområden. Användningen av motorbåtar på sjön sommartid påverkar Mälarens vattenkvalitet negativt, främst genom utsläpp av bränsle och avgaser i vattnet. Störst är utsläppen från särskilt äldre 2-taktsutombordsmotorer. Kemiska ogräs-, svamp- och insektsmedel inom jordbruk och andra verksamheter kan utgöra hot mot vattenkvaliteten, främst om de hanteras ovarsamt eller felaktigt. I jordbruksåar, främst i sydsverige men också i mälarområdet, har påträffats halter för vilka det inte kan uteslutas att de har ekologisk effekt i vattendraget. Dessbättre har det också visats, att genom riktade kampanjer till brukarna längs ett vattendrag går det att påtagligt minska halterna av olika bekämpningsmedel. Övergödningen, regleringen samt möjligen också läckaget av bekämpningsmedel och andra miljöskadliga ämnen påverkar den biologiska mångfalden i sjön. I stor utsträckning saknas inventeringsunderlag för arbetet att skydda unika biotoper och hotade arter. Kunskapen är dålig om biologiska bevarandevärden utom möjligen för fisk. Strändernas värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv hotas av igenväxning, algblomning, exploatering av stränder för bebyggelse samt privatisering av strandzonen. Önskemål om sjönära boende har dessutom ökat de senaste åren. Främmande arter av växter och djur orsakar ofta svåröverskådliga skador där de får fäste och kan börja sprida sig. Det är därför angeläget att minska och helst eliminera risken för illegal eller oavsiktlig införsel och spridning av främmande arter. Exempel på sådana arter i Mälaren är sjögull, vattenpest, vandrarmussla och i vissa tillflöden signalkräfta. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 3 I risk 3 Potentiella KMV/AV Ej bedömt *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 108 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Mälarens närområden Sammanfattning Mälarens närområden utgörs av flera mindre avrinningsområden som mynnar i Mälaren. De län som berörs av närområdena är Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. Närområdenas totala yta är 4605 km2 stort. Områdena utgörs till stor del av brukad åkermark, men inkluderar även större tätorter, som t ex Storstockholm, 109 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Södertälje, Strängnäs och Västerås med en hög befolkningstäthet och verksamheter med miljöpåverkan. Det är ett låglänt område med mycket god odlingsmark. Förekomsten av sjöar är låg och de flesta är sänkta eller torrlagda. I de mälarnära områdena finns totalt 30 vattenförekomster, varav 18 vattendrag och 12 sjöar. Inom Mälarens närområden finns 26 Natura2000-områden som skyddas genom habitatdirektivet och 11 Natura2000-områden som skyddas genom fågeldirektivet. En del av dessa områden skyddas genom båda direktiven. I området finns 32 dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter. Det finns 60 badplatser som omfattas av badvattendirektivet. 23 % av de mälarnära områdena skyddas av fiskvattendirektivet. Hela området är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet och hela området är också avloppskänsligt med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet. Av de 30 vattenförekomster som ligger i mälarens närområden har en förekomst bedömts ha hög status, åtta god, 19 måttlig och två otillfredsställande. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificering. 21 av de 30 vattenförekomsterna har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. Nio vattenförekomster uppnår idag god status eller högre och bedöms bibehålla statusen till 2015. Mälarens närområden Mälarens närområden utgörs av flera mindre avrinningsområden som mynnar i Mälaren. De län som berörs av närområdena är Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. Områdena beskrivs länsvis nedan. I de mälarnära områdena finns totalt 30 vattenförekomster, varav 18 vattendrag och 12 sjöar. Mälarens närområden inom Stockholms län Insjökuststräckorna på Mälarens södra och norra sidor i Stockholms län till mynningen vid Norrström vid Riksdagen innehåller flera mindre avrinningsområden. Utöver dessa landområden finns ett antal större öar belägna i Ekerö kommun; Adelsö, Ekerö och Färingsö, vars verksamheter påverkar Mälarens vatten. Det enda delavrinningsområdet större än 200 km2 är Oxundaåns avrinningsområde, beläget på norra sidan med mynning i Roserbergsviken. Inom detta avrinningsområde pågår sedan 1998 ett mellankommunalt vattenvårdssamarbete mellan de berörda kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna och Täby. Andra avrinningsområden norr om Mälaren är Märstaån i Sigtuna kommun och avrinningsområdet till ån från Lejondalssjön i Upplands Bro kommun. På södra sidan av Mälaren finns Turingeåns avrinningsområde i Nykvarns kommun med sjöarna Yngern och Turingen, Bornsjöåns avrinningsområde i Salem och Botkyrkas kommuner, Tumbaåns avrinningsområde i Södertälje, Salem och Botkyrka kommuner med de större sjöarna Uttran, Aspen, Tullingesjön och Albysjön. Mindre tillflöden finns i områdena längs med Mälarens kuststräcka i Huddinge, Stockholm och Järfälla kommuner. 110 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Generellt domineras de västra delarna av skogs- och åkermark, medan de östra delarna präglas av Storstockholms tätorter. Mälarens närområden inom Uppsala län Mälarens närområden i Uppsala län upptar en förhållandevis liten yta av hela avrinningsområdet. Förutom en del Mälarmynnande diken från brukad åkermark ingår några vattenförekomster. De vattendrag som ingår är Blackfjärdkanalen och Hjälstaån. Mälarens närområden inom Västmanlands län Närområdena i Västmanlands län består av flera mindre avrinningsområden som mynnar i Mälaren. Områdena som beskrivs här är de som avgränsas av sjön Mälaren och är belägna mellan de större avrinningsområdena Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Köpingsån, Hedströmmen, Arbogaån och Eskilstunaån. Närområdena utgör tillsammans ett avrinningsområde på 717 km2. Områdena berör kommunerna Kungsör, Köping, Hallstahammar, Surahammar och Västerås. Gemensamt för närområdena är att de till stor del utgörs av åkermark. Områdena är mycket sjöfattiga, mindre än en procent av ytan utgörs av sjöar. Tätorter som är belägna helt eller delvis inom Mälarens närområden i Västmanlands län är Barkarö, Dingtuna, Enhagen-Ekbacken, Kungsör, Munktorp, Irsta och Västerås. I närområdena finns det totalt tre sjöar (0,31 km2) och 2,2 km vattendrag. Mälarens närområde inom Södermanlands län Närområdet inom Södermanlands län omfattar Histaån, Eksågsån, Kalfjärdsgraven, Brobybäcken och Mälarens strand och öar. Området är beläget i Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Mälarens närområde är låglänt och fattigt på större sjöar. I Södra Kärrlången, den enda sjön som är en vättenförekomst, finns den mycket sällsynta växten sjönajas, en späd och oansenlig växt som bara finns på ett fåtal platser i landet. Statistik för de mälarnära avrinningsområdena. De län som berörs av närområdena är Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 enl. habitatdirektivet -Natura 2000 enl. fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten 4605 km2 887 315 st 46 208 st 7% 34 % 26 % 25 % (data saknas) (data saknas) (data saknas) 30 st 18 st 12 st 26 st 11 st (data saknas) 32 st 111 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för de mälarnära avrinningsområdena (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning (forts.) -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 60 st 23 % av aro 100 % av aro 100 % av aro 9 st 37 st (data saknas) 208 st 28 st 33 st (data saknas) J/N J N J J J J J J ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet (riskklass 1 och 2). 112 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Skyddade områden Inom Mälarens närområden finns 26 Natura2000-områden som skyddas genom habitatdirektivet och 11 Natura2000-områden som skyddas genom fågeldirektivet. En del av dessa områden skyddas genom båda direktiven. I området finns 32 dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter. Det finns 60 badplatser som omfattas av badvattendirektivet. 23 % av de mälarnära områdena skyddas av fiskvattendirektivet. Hela området är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet och hela området är också avloppskänsligt med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 8 19 2 0 Av de 30 vattenförekomster som ligger i mälarens närområden har en förekomst bedömts ha hög status, åtta god, 19 måttlig och två otillfredsställande. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificering. Status för de biologiska kvalitetsfaktorerna inom Västmanlands län Fisk Inga undersökningar av fisk har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Bottenfauna Inga undersökningar av bottenfauna har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Makrofyter Inga undersökningar av makrofyter har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Växtplankton Inga undersökningar av växtplankton har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Påväxtalger Två vattenförekomster i området är undersökta med avseende på påväxtalger, nämligen Stäholmsbäcken/Kanstabäcken och Asköbäcken, som båda uppvisar måttlig status. 113 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Fysikalisk-kemiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög eller god status när de biologiska kvalitetsfaktorerna vägt samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna. De fysiska störningarna för flera av vattenförekomsterna innebär sannolikt att dessa påverkar den ekologiska statusen i vattenförekomsterna. Status för de biologiska kvalitetsfaktorerna inom Södermanlands län Fisk Förutom Mälaren finns inga vattenförekomster inom Södermanlands läns del av avrinningsområdet som är inventerade med avseende på fisk. Bottenfauna Brobybäcken är klassad med avseende på bottenfauna och har måttlig status. Detta är förväntat då bäcken i större delen av sitt lopp rinner igenom kraftigt jordbrukspåverkade områden. Inga sjöar inom området är inventerade med avseende på bottenfauna. Makrofyter Sjön Södra Kärrlången är klassad till måttlig status. Växtplankton Inga sjöar inom området är inventerade med avseende på växtplankton. Påväxtalger Kafjärdsgraven är klassad till hög status med avseende på påväxtalger medan Brobybäcken och Eksågsån har måttlig status. Fysikalisk-kemiska faktorer Sjön Södra Kärrlången är klassad till god status vad gäller allmänna förhållanden, medan Histaån och Kafjärdsgraven har måttlig respektive dålig status. Övriga vattenförekomster är inte klassade med avseende på fysikalisk-kemiska faktorer. Hydromorfologiska faktorer Området är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter, vilket framgår genom klassningen av markanvändning i närmiljön där större delen av vattendragssträckorna får dålig status. Detta innebär att mer än 60 % av närmiljön längs vattendragen består av artificiell mark. Endast Eksågsån är klassad för kontinuitet, förekomsten av artificiella hinder, barriäreffekt samt fragmenteringsgrad. Statusen är otillfredsställande till dålig, exempelvis är mindre än 25 % av vattendragets sträcka vandringsbar innan det första artificiella vandringshindret. 114 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Påverkan och miljöproblem Mälarens närområden inom Stockholms län Sjöarna och vattendragen i Mälarens närområden inom Stockholms län är präglade av hög tillförsel av näringsämnen som tillsammans med bidrag från resten av Norrströms avrinningsområde präglar tillståndet i själva Mälaren. Som för de flesta av länets avrinningsområden finns markanta skillnader mellan de topografiskt högst belägna områdena och de längst nedströms. I närområdena är detta fallet särskilt i de sydvästra delarna. De viktigaste påverkansfaktorerna för de höga halterna av totalfosfor, en viktig indikator för övergödningen inom området, varierar. I de östra delarna är tillförsel av näringsämnen från dagvatten den största förklarande faktorn, medan bidragen från åkermark, enskilda avlopp och skogsbruk är mer dominerande i övriga delar. Mälarens närområden inom Uppsala län De avrinningsområden som utgör Mälarens närområden inom Uppsala län domineras av jordbruksmark. Närsaltbelastningen kan således, trots att områdena är förhållandevis små, vara av betydelse. Mälarens närområden inom Västmanlands län Eftersom andelen jordbruksmark är så stor inom de mälarnära områdena så finns risk för problem med övergödning i sjöar och vattendrag. Dessutom är mälarnära boenden populära, vilket medför en betydande tillförsel av näringsämnen från enskilda avlopp. Någon försurningsrisk finns däremot inte i området. Inga dammar finns i närområdet inom Västmanlands län. Det finns en 50-tal tillståndspliktiga verksamheter i de aktuella avrinningsområdena. Bland de större verksamheterna i området finns till exempel Västerås flygplats och Kraftvärmeverket i Västerås. En stor del (knappt 20 %) av alla identifierade förorenade områden i Västmanlands län finns i Mälarens närområden. De dominerande branscherna är verkstadsindustri och ytbehandling av metaller, men även avloppsreningsverk, bilvårdsanläggningar och bensinstationer är vanliga branscher som registrerats i områdena. Mälarens närområde inom Södermanlands län Avrinningsområdet karaktäriseras av ett stort antal lantbruksföretag. Det finns över 150 identifierade förorenade områden, men de flesta har ännu inte genomgått närmare riskbedömning. Det finns endast ett fåtal större dämmen i området medan det finns strax över sjuttio torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa företag utövar en direkt påverkan på hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till att försämra vattensystemens näringsstatus. Därutöver finns två större avloppsreningsverk i Strängnäs respektive Mariefred samt några större industrier etablerade inom avrinningsområdet. En översiktlig kartläggning av de enskilda avloppen tyder på att det kan finnas över 4000 enskilda avloppsanläggningar i de delar av avrinningsområdet som ligger inom Södermanlands län. Vissa av dessa kan dock vara knutna till någon form av samfällig avloppsrening, eller under senare tid blivit kopplade till kommunal rening. 115 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Stockholm Vatten AB har två stora vattenverk, Norsborg och Lovön, och Norrvatten har ett stort vattenverk vid Görväln. Vattenverken har ansökt om att bilda ett vattenskyddsområde för Östra Mälaren. Även Södertälje kommun tar ut vatten ur Mälaren för infiltration till vattenförsörjningen. Inom Södermanlands län finns två badplatser utpekade i badvattendirektivet; Mälarbaden och Sundbyholm. Båda ligger i Eskilstuna kommun. Förutom dessa finns ett tiotal övriga badplatser i området. I övrigt används vattnet i avrinningsområdet främst till bevattning inom jordbruket samt som recipient. Ett relativt omfattande fritids- och yrkesfiske efter huvudsakligen gös, gädda och abborre förekommer i de delar av Mälaren som ligger inom Södermanlands län. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? 21 av de 30 vattenförekomsterna har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. Nio vattenförekomster uppnår idag god status eller högre och bedöms bibehålla statusen till 2015. I Västmanlands län bedöms samtliga vattenförekomster vara i risk att inte uppnå god status till 2015 på grund av att det har måttlig status i dagsläget. I Södermanlands län bedöms samtliga vattenförekomster riskera att inte uppnå god status till 2015 på grund av att de har måttlig status i dagsläget samt den relativt höga påverkan från framför allt jordbruk och enskilda avlopp. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 9 I risk 21 Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 116 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström – Oxundaåns avrinningsområde Sammanfattning I avrinningsområdet ingår Upplands Väsby, Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna och Täby kommuner. Avrinningsområdet är drygt 270 km2. Tätorter och större vägar utgör ca 17 % av markanvändningen. Invånarantalet i avrinningsområdet är drygt 100 000 117 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 personer. Det finns totalt 9 vattenförekomster, varav fem vattendragssträckor och fyra sjöar. I Oxundaåns avrinningsområde finns fyra områden som omfattas av habitatdirektivet och tre stycken dricksvattenförekomster. Två vattenförekomster har god status, sex vattenförekomster har måttlig status och en vattenförekomst har otillfredställande ekologisk status. Oxundaåns avrinningsområde Oxundaåns avrinningsområde omfattar en stor del av storstockholms norra förortskommuner. I avrinningsområdet ingår Upplands Väsby, Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna och Täby kommuner. Avrinningsområdet är drygt 270 km2 varav 39 % är skogsmark och ca 26 % är jordbruksmark. Tätorter och större vägar utgör ca 17 % av markanvändningen. Invånarantalet i avrinningsområdet är drygt 100 000 personer. De större sjöarna är mer eller mindre näringsrika slättsjöar. Oxunda vattensamverkan är ett väl fungerande samarbete mellan de fem kommunerna för att minska föroreningarna och förbättra vattenkvaliteten inom Oxundaåns avrinningsområde. De samverkande kommunerna har genomfört en rad åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Det finns totalt 9 vattenförekomster, varav fem vattendragssträckor och fyra sjöar inom Oxundaån avrinningsområde. Statistik för Oxundaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län och Upplands Väsby, Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna och Täby kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten 271,5 km2 103 480 100 354 3 126 16,8 % 38,8 % 26,1 % 6,2 % 3 1,6 m /s 3 6,2 m /s ds 9 st 5 st 4 st 4 st 0 st 4 st 118 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Oxundaåns avrinningsområde (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning (forts.) -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 3 st 0 st 0 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 0 st 4 st 9 st 502 st 2 st 3 st 139 st J/N st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 119 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 2 6 1 0 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 2 I risk 7 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 120 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Knivstaåns avrinningsområde Sammanfattning Avrinningsområdet Lövstaån – Knivstaån ligger mellan Fyrisån och Norrström i Knivsta och Sigtuna kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Avrinningsområdet är 120 km2 stort och består av 60 % skogsmark, 30 % åkermark, 5 % våtmark och 3 % sjöyta. Även om avrinningsområdet domineras av skog finns 121 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 ”kärnstråk” av äldre odlingsbygd och de marker som avvattnas direkt till åns nedersta halvmil domineras i hög grad av odlingsbygd. I avrinningsområdet finns 3 vattenförekomster för ytvatten, varav 2 vattendragssträckor och sjön Valloxen. Statusen både i Valloxen och i Lövstaån klassas som måttlig. Både Valloxen och Lövstaån är påverkade av övergödning och riskerar att inte uppnå god status 2015. Knivstaåns avrinningsområde Avrinningsområdet Lövstaån – Knivstaån ligger mellan Fyrisån och Norrström i Knivsta och Sigtuna kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Avrinningsområdet är 120 km2 stort och består av 60 % skogsmark, 30 % åkermark, 5 % våtmark och 3 % sjöyta. Tätorter i avrinningsområdet är Knivsta, Alsika och Bromstaberg. Även om avrinningsområdet domineras av skog finns ”kärnstråk” av äldre odlingsbygd och de marker som avvattnas direkt till åns nedersta halvmil domineras i hög grad av odlingsbygd. I avrinningsområdet finns 3 vattenförekomster för ytvatten, varav 2 vattendragssträckor och sjön Valloxen. Statistik för Knivstaåns avrinningsområde. Knivstaån ligger i Knivsta och Sigtuna kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 120,9 km2 9025 7370 1655 4,3 % 58,4 % 26,6 % 2,5 % ds ds ds 4 st 2 st 2 st 0 st 1 st 0 st 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 122 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Knivstaåns avrinningsområde (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 1 st 0 st ? st 0 st 0 st 96 st J/N j j st st st 0 st 0 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 123 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig -ej klassad Antal vattenförekomster 2 1 Valloxens litoralfauna har god status, mätt som ASPT-index. Statusen på den biologiska kvalitetsfaktorn fisk i valloxen är måttlig. Vattenkemiskt uppnår sjön ej god status, eftersom fosforhalterna är mer än dubbelt så höga som det beräknade referensvärdet. Sammantaget klassas Valloxens status som måttlig. Lövstaån, nedströms Valloxen, är elfiskad och statusen i ån klassas som dålig. Fisk Fisken klassar Valloxens status som måttlig och Lövstaåns status som dålig. Bottenfauna Bottenfaunan i Valloxen klassas som god. Påväxtalger Påväxtalgernas status i Lövstaån klassas som måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Fosforhalterna är kraftigt förhöjda i Lövstaån. Halterna i Valloxen är mer än dubbelt så höga som ett beräknat bakgrundsvärde. Påverkan och miljöproblem Lövstaån är påverkad av övergödning från omkringliggande jordbruksmark, enskilda avlopp och punktutsläpp, till exempel reningsverk. Påverkan syns i den biologiska kvalitetsfaktorn påväxtalger. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 2 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 124 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Fyrisåns avrinningsområde Sammanfattning Fyrisåns avrinningsområde omfattar nästan en tredjedel av Uppsala läns yta. Kommunerna Tierp, Östhammar och Uppsala ingår i avrinningsområdet och nära 50 % av länets befolkning är bosatta i Fyrisåns avrinningsområde. 125 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statusen i 30 av Fyrisåns vattenförekomster är måttlig eller sämre. Endast 6 vattenförekomster uppnår god status. Orsakerna är övergödning från jordbruk och enskilda avlopp samt hydromorfologisk påverkan. Delar av vattendragen har begränsad eller obefintlig vandringsmöjlighet för vattenlevande organismer. Fyrisån används som dricksvattentäkt för Uppsala stad. Den nyttjas också för bevattningsändamål. Fyrisån har också stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Fyrisåns avrinningsområde Fyrisåns avrinningsområde omfattar nästan en tredjedel av Uppsala läns yta. Kommunerna Tierp, Östhammar och Uppsala ingår i avrinningsområdet och nära 50 % av länets befolkning är bosatta i Fyrisåns avrinningsområde. Hela området är grundligt genomdikat och inte mindre än 539 vattenföretag finns registrerade. Upplandsslätten har under lång tid nyttjats för jordbruksproduktion. Människans utnyttjande av Fyrisån sträcker sig långt tillbaka i tiden och utgör fundamentet för hela samhällsuppbyggnaden i Uppsala och Norduppland. Sammantaget är Fyrisån det i särklass värdefullaste slättlandsvattendraget i Uppsala län och den utgör ett karaktärsexempel på en nordlig slättlandså i Sverige. Även idag har Fyrisån en stor betydelse för samhällsutvecklingen i länet. Den är vattentäkt, recipient, kommunikationsled och dessutom ett betydelsefullt inslag i Uppsalas stadsmiljö. Dess nyttjandevärde kan knappast överskattas. Statistik för Fyrisåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår Tierps, Östhammars och Uppsala kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar 2005,2 km2 153 751 132 182 21 569 2,9 % 59,1 % 27,4 % 1,6 % 3 14,3 m /s 3 62 m /s ds 46 st 35 st 11 st 126 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Fyrisåns avrinningsområde (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar 8 st 7 st 4 st 0 % av avrinningsområdet 48 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 5 st 12 st ?st 33 st 0 st 774 st J/N j j j st st st 127 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Fyrisåns avrinningsområde (forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde (forts.) Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * 5 st Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * 5 st Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 1 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Fyrisåns avrinningsområde ingår ett antal Natura 2000-områden. Vidare är flera vattendragssträckor utpekade som värdefulla. I Fyrisån vandrar varje år den rödlistade fisken asp upp för att leka. Jumkilsån och Åloppeån utgör värdefulla vattenmiljöer i landskapet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 7 20 6 4 Fyrisån är ett förhållandevis välundersökt vatten. Delar av ån är påverkade av övergödning, andra av hydromorfologisk påverkan. Den biologiska kvalitetsfaktorn fisk har en utslagsgivande roll och fisken i många av Fyrisåns vattendragssträckor klassas i måttlig eller sämre status. Sjöarna har i många fall hårt ansträngda syrgasförhållanden vintertid vilket återspeglas i provfiskeresultaten. Fisk Elfiskena som utförts i Fyrisån speglar i stor utsträckning den hydromorfologiska påverkan. Där ån har begränsade eller obefintliga vandringsmöjligheter är också fisken påverkad. I sjöarna syns ansträngda syrgasförhållanden på fisken ssammansättning. Även övergödningen kan anses spela roll för fiskens artsammansättning och därmed status. Bottenfauna Bottenfaunan är beroende av rätt sorts biotoper och många sträckor i Fyrisån får måttlig eller sämre status på grund av att inte de bottenlevande djuren kan finna rätt biotoper för sin existens. Påväxtalger I de jordbrukspåverkade delarna av Fyrisån klassas påväxtalgernas status som måttlig. I de mindre jordbrukspåverkade delarna klassas statusen som god. 128 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Fysikalisk-kemiska faktorer Delar av Fyrisån har förhöjda halter av fosfor. Hydromorfologiska faktorer Vandringshinder och fysisk påverkan, liksom övergödning, har stor påverkan på Fyrisån både lokalt och för Mälarvandrande fisk. Påverkan och miljöproblem Längst upp i Fyrisåns källor är syrgasbristen ett problem. Syrefattigt vatten tappas ur Harvikadammen och Stordammen. På grund av Fyrisåns ringa fallhöjd syrsätts vattnet dåligt ända ned till Dannemorasjön, vilket anstränger syrgasförhållandena även i Dannemorasjön. Begränsade vandringsmöjligheter och fysisk påverkan utgör ett problem i flera av Fyrisåns tillflöden. Längst ned i Fyrisån är övergödning ett problem, orsakat både av ett intensivt jordbruk och av många och dåligt fungerande enskilda avlopp. Särskilt runt sjön Trehörningen är påverkan av enskilda avlopp påtaglig och sänker sannolikt sjöns status. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Fyrisåns vatten nyttjas som dricksvatten i Uppsala. Ån nyttjas också i bevattningssyfte. Den utgör bland annat recipient för Uppsalas reningsverk. Vidare har Fyrisån stora värden för rekreation och friluftsliv, inte minst tätortsnära. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? I dagsläget orsakar påverkan av övergödning och hydromorfologisk påverkan att Fyrisån inte uppnår god status 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 7 I risk 30 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 129 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Hågaåns avrinningsområde Sammanfattning Hågaån dränerar ett i de centrala delarna starkt uppodlat och i åfårans närhet grundligt dikat område, i vilket delar av Uppsala tätort samt Vänge samhälle ingår. Den översta delen av avrinningsområdet domineras av skogs- och myrmarker och här ligger den enda nuvarande sjön, Fibysjön. Den är kraftigt sänkningsskadad och hotar att växa 130 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 igen. Söder om sjön finns naturreservatet Fiby urskog med mycket höga terrestra naturvärden. Sjön utgör ett vackert inslag i landskapsbilden i reservatet. Hågaån utgör en öppen vandringsled för fisk från Mälaren. I den nedre (södra) delen, nära Uppsala, är ån ett betydelsefullt inslag i rekreationsområdet Hågadalen. I avrinningsområdet, som är 123 kvadratkilometer stort, är ungefär nio procent av länets befolkning bosatta. Hågaån utgör en enda vattenförekomst. Fiskens status i Hågaån klassas som dålig på grund av de begränsade vandringsmöjligheterna och den starka morfologiska påverkan som ån är utsatt för. Även övergödning är ett problem som placeras åns påväxtalger i klassen måttlig. Hågaåns avrinningsområde Hågaån dränerar ett i de centrala delarna starkt uppodlat och i åfårans närhet grundligt dikat område, i vilket delar av Uppsala tätort samt Vänge samhälle ingår. Den översta delen av avrinningsområdet domineras av skogs- och myrmarker och här ligger den enda nuvarande sjön, Fibysjön. Den är kraftigt sänkningsskadad och hotar att växa igen. Söder om sjön finns naturreservatet Fiby urskog med mycket höga terrestra naturvärden. Sjön utgör ett vackert inslag i landskapsbilden i reservatet. Hågaån utgör en öppen vandringsled för fisk från Mälaren. I den nedre (södra) delen, nära Uppsala, är ån ett betydelsefullt inslag i rekreationsområdet Hågadalen. I avrinningsområdet, som är 123 kvadratkilometer stort, är ungefär nio procent av länets befolkning bosatta. Hågaån utgör en enda vattenförekomst. Statistik för Hågaåns avrinningsområde. Hågaåns avrinningsområde ligger i Uppsala kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar 122,9 km2 28 148 26 981 1167 5,7 % 58,5 % 25,2 % 0,4 % 3 0,95 m /s 8,4 m3/s 3 0,07 m /s 1 st 1 st 0 st 131 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Hågaåns avrinningsområde (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 2 st 1 st 0 st 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 0 st 0 st ? st 1 st 3 st 58 st J/N j j j st st st 0 st 1 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 132 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 Hågaåns status klassas som dålig med kvalitetsfakorn fisk som grund. Även den biologiska kvalitetsfaktorn som beskriver övergödningspåverkan – påväxtalger - är undersökt i ån. Denna placeras i statusklassen måttlig. Fisk Hågaån är elfiskad vid flera tillfällen. Statusen för fisken är otillfredsställande eller dålig. Påväxtalger Påväxtalgernas status i Hågaåns mynning är måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer De modellberäknade fosforhalterna i Hågaån är mer än dubbelt så höga som ett modellberäknat bakgrundsvärde. Även uppmätta fosforhalter överstiger bakgrundsvärden med mer än femtio procent. Hydromorfologiska faktorer Hågaån är kraftigt påverkad av rensningar, rätningar andra morfologiska ingrepp. Därutöver är vandringsmöjligheterna i vattendraget starkt begränsade. Påverkan och miljöproblem Både vandringsmöjligheterna i vattendraget, den morfologiska påverkan och övergödning påverkar Hågaån. Den starka hydromorfologiska påverkan återspeglas i fisken, som har dålig status. Övergödningen syns i påväxtalgernas status, som är måttlig. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 1 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 133 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Sävaåns avrinningsområde Sammanfattning Sävaåns 200 kvadratkilometer stora avrinningsområde består till drygt hälften av skogsmark och till tjugofem procent av jordbruksmark. Statusen i vattendraget klassas som måttlig med de biologiska kvalitetsfakorerna fisk och påväxtalger som grund. 134 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Både övergödning och hydromorfologisk påverkan bidrar till den måttliga statusen i vattendraget. Sävaåns avrinningsområde Sävaåns avrinningsområde är 200 km2 stort, varav 60% utgörs av skogsmark, 6% av våtmark, 33% av åker och ängsmark samt 1% av sjöar. Övre delen av avrinningsområdet domineras av skogs- och myrmarker. Inslaget av åkermark ökar nedströms, och från Hagby (ca 7 km från utloppet) utgör åkermarker en övervägande del av avrinningsområdet. Bitvis har ån eroderat ut en ravin. Kraftigast är den ca 5 m djupa ravinen mellan Focksta och Årke. Ån är i detta avsnitt meandrande. I avrinningsområdet är ca 2500 personer bosatta vilket utgör en knapp procent av länets befolkning. Bredsjön är en näringsrik slättlandssjö som är relativt opåverkad av diknings- och vattenavledningsföretag. Sävaån är uppdelad på 5 vattenförekomster, 4 vattendragssträckor och 1 sjö. Statistik för Sävaåns avrinningsområde. I Sävaåns avrinningsområde ingår kommunerna Uppsala, Enköping och Heby. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 199,9 km2 2551 507 2044 0,2 % 60,0 % 28,9 % 0,9 % 3 1,6 m /s 3 13 m /s ds 5 st 4 st 1 st 0 st 2 st 0 st 97 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 135 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Sävaåns avrinningsområde (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 0 st 0 st ? st 6 st 0 st 90 st J/N j j j st st st 0 st 1 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 136 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 5 Statusen både i själva Sävaån och i Bredsjön klassas som måttlig. Fisk Provfiske i Bredsjön klassar sjöns status som måttlig. Elfisken i Sävaån klassar vattendragets status som god i mynningen men måttlig en bit uppströms. Påväxtalger Påväxtalgernas status i Sävaåns nedre del klassar vattendragets status som måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Uppmätta totalfosforvärden i sävaåns mynning är mer än dubbelt så höga som beräknad bakgrundshalt. Även de modellberäknade medelvärdena för Sävaån är mer än dubbelt så höga som beräknad bakgrund. Därmed blir statusen för fosfor måttlig. Hydromorfologiska faktorer Både faktorerna kontinuitet, det vill säga vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer, och morfologin klassas som måttlig eller sämre i Sävaån. Särskilt de övre delarna av Sävaån är påverkade av rätning, dikning och kanalisering. Påverkan och miljöproblem Liksom i flera andra Mälarmynnande vattendrag är Sävaån en utpräglad jordbrukså med både övergödningsproblem och stor hydromorfologisk påverkan. Detta återspeglas i åns status som klassas som måttlig både med avséende på övergödningsrelaterade kvalitetsfaktorer och på kvalitetsfaktorer som påverkas av begränsade vandringsmöjligheter och biotopförstöring. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Sävaån riskerar att ej uppnå god status 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 137 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Örsundaåns avrinningsområde Sammanfattning Örsundaån utgör sträcker sig över kommunerna Enköping, Uppsala och Heby. 13 000 personer bor i avrinningsområdet, vilket utgör ungefär 4 % av länets innevånare. Avrinningsområdet domineras av jordbruksmark, speciellt i sina nedre delar. Ån har 138 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 stora naturvärden och har på många sätt bevarat sin naturliga karaktär trots ett det intensiva jordbruket runt ån. Statusen i ån klassas genomgående som måttlig eller sämre. Undantag utgör Strandsjön där statusen klassas som god. Den måttliga statusen orsakas framför allt av övergödning och av begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer samt biotopförstöring. Markanvändning, punktutsläpp och vandringshinder gör att vattendraget riskerar att inte uppnå god status 2015. Örsundaåns avrinningsområde Örsundaån utgör sträcker sig över kommunerna Enköping, Uppsala och Heby. 13 000 personer bor i avrinningsområdet, vilket utgör ungefär 4 % av länets innevånare. Åns källflöde finns i trakterna kring Heby, där de stora sammanhängande sjöarna VansjönNorsjön utgör en viktig vattenreservoar för systemet. Avrinningsområdet är 734 km2 stort och systemets övre delar domineras av skogsmark. Längre ner i avrinningsområdet rinner vattendraget genom odlade jordbruksmarker. Totalt består 52 % av ytan av skogsmark och 42 % av åker och ängsmark. Örsundaån är – trots det intensiva jordbuket runt om ån – ett vattendrag med höga naturvärden och har förutsättningar för Mälarvandrande fisk att leka. Vattendraget har en meandrande karaktär och är långa sträckor kantat av vegetation. Örsundaån är uppdelad i 12 vattenförekomster varav tre är sjöar. Statistik för Örsundaåns avrinningsområde. I Örsundaåns avrinningsområde ingår kommunerna Enköping, Heby och Uppsala. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar 735,8 km2 13 147 7464 5683 1,5 % 52,2 % 36,8 % 1,2 % 3 6 m /s 47 m3/s ds 15 st 11 st 4 st 139 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Örsundaåns avrinningsområde (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 1 st 1 st 0 st 65 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 3 st 1 st ? st 22 st 4 st 227 st J/N j j j st st st 2 st 3 st 3 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 140 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Skyddade områden Örsundaån har höga naturvärden trots att den delvis är starkt påverkad. I vattendraget ingår ett naturreservat. I ån leker den rödlistade fiskarten asp. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 6 2 3 Statusen i tretton av de fjorton vattenförekomsterna är måttlig eller sämre. Klassningen baseras dels på fisk, dels på påväxtalger. Hela Örsundaån är påverkad av övergödning och delar av den också av hydromorfologisk påverkan. Fisk Provfisken i Strandsjön ligger till grund för sjöns klassning i god status. elfisken i Örsundaån med tillflöden indikerar att både begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer och rätning, rensning och dikning har negativ påverkan på fiskbestånden i ån. Bottenfauna Bottenfaunan stärker intrycket av att Örsundaån är övergödd. Bottenfaunans status är dock i hög grad avhängig lämpliga biotoper. Påväxtalger I samtliga provtagna vattenförekomster klassas påväxtalgernas status som måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer En jämförelse av fosforhalternas nivå i förhållande till en beräknad bakgrundsnivå visar att Örsundaåns fosforhalter är mer än dubbelt så höga som det beräknade bakgrundsvärdet. Även modellberäknade normalhalter uppgår till mer än det dubbla jämfört med beräknad bakgrundsnivå. Hydromorfologiska faktorer Örsundaån har 22 dammar som begränsar vandringsmöjligheterna för vattenlevande organismer. 141 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Påverkan och miljöproblem Övergödningen är det största problemet i Örsundaåns avrinningsområde. Den stora andelen jordbruksmark i avrinningsområdet tillför stora mängder fosfor och kväve till vattendraget. Enskilda avlopp bidrar sannolikt också till övergödningen. Den hydromorfologiska påverkan, som delvis hänger samman med jordbruket, påverkar också Örsundaån negativt. Medan påväxtalgerna indikerar närsaltpåverkan tyder fiskens statusklassning på begränsade vandringsmöjligheter och biotopförstöring. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Örsundaån utgör recipient för två reningsverk och en övrig verksamhet. I Alsta sjö finns en badplats. Örsundaån har betydelse för rekreation och friluftsliv. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Utan åtgärder mot övergödning kommer Örsundaån inte att uppnå god status 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 1 I risk 11 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 142 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström – Fiskviks kanals avrinningsområde Sammanfattning Avrinningsområdets yta fördelas på 41% skogsmark, 3% våtmark samt 56% åker- och ängsmark. Vattendraget är påverkat både av övergödning och av morfologiska förändringar vilket återspeglas i de biologiska kvalitetsfaktorerna, som klassar vattendragets status som otillfredsställande. 143 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Fiskviks kanals avrinningsområde Avrinningsområdets yta fördelas på 41% skogsmark, 3% våtmark samt 56% åker- och ängsmark. Namnet Fiskviks kanal avser närmast den halvmillånga och sedan länge dikesuträtade slutsträcka av vattendraget som upptar dalgången SV om den höga förkastningslinjen mot skogsområdet Hammaren och byn Hällby. Inom avrinningsområdet finns ett fåtal vattendragsavsnitt som – inte minst tack vare ett påtagligt fall – fått behålla åtminstone sträckningen orörd. Området saknar nu sjöar. Tidigare fanns den obetydliga Sävstasjön (nu träsk) i områdets nordöstra del. Fiskviks kanal utgörs av en enda vattenförekomst. Statistik för Fiskviks Kanals avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger helt inom Enköpings kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan 46,0 km2 835 95 740 0,3 % 39,5 % 48,9 % 0,0 % ds ds ds 1 st 1 st 0 st 0 st 0 st 0 st 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 0 st 0 st ? St 144 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Fiskviks Kanals avrinningsområde (forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 0 st 0 st 24 st J/N j j st st st 0 st 0 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 145 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig Antal vattenförekomster 1 Statusen klassas för bottenfauna som otillfredsställande och för påväxtalger som måttlig. Sammantaget indikerar de biologiska kvalitetsfaktorerna att Fiskviks Kanal både är övergödd och kraftigt morfologiskt påverkad. Bottenfauna Bottenfaunan klassas som otillfredsställande i Fiskviks Kanal. Påväxtalger Påväxtalgernas status klassas som måttlig i Fiskviks Kanal. Hydromorfologiska faktorer Den morfologiska påverkan på vattendraget är stor. Vattendraget är rätat, kanaliserat och utdikat. Påverkan och miljöproblem Övergödning och morfologisk påverkan är de största miljöproblemen i avrinningsområdet. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 1 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 146 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Ekaåns avrinningsområde Sammanfattning Avrinningsområdet yta är 38,8 km2 och består av 47 % skogsmark, 4 % våtmark och 49 % åker och ängsmark. Huvudvattendraget, som utgör en vattenförekomst, är ca 15 km långt och har sitt utlopp i Ekaviken, Mälaren. Avrinningsområdet klassas om nitratkänsligt och omfattas därför av nitratdirektivet. Till större delen är Ekaån förvandlad till dike, om också här och var med en del kvarvarande äldre böjar. Avrinningsområdet har tidigare haft en sjö men den har 147 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 genom sänkning förvandlats till äng eller sank åker. Ekaån är, trots de många ingrepp, kanske det bäst bevarade vattendraget på Trögdhalvön. Statusen i Ekaån klassas som måttlig med den stora jordbrukspåverkan och moroflogiska påverkan som stöd. Ekaåns avrinningsområde Ekaåns avrinningsområde ligger mellan Sagån och Örsundaån i Uppsala län. Hela området ligger inom Enköpings kommun. Avrinningsområdet yta är 38,8 km2 och består av 47 % skogsmark, 4 % våtmark och 49 % åker och ängsmark. Huvudvattendraget, som utgör en vattenförekomst, är ca 15 km långt och har sitt utlopp i Ekaviken, Mälaren. Avrinningsområdet klassas om nitratkänsligt och omfattas därför av nitratdirektivet. Till större delen är Ekaån förvandlad till dike, om också här och var med en del kvarvarande äldre böjar. Avrinningsområdet har tidigare haft en sjö men den har genom sänkning förvandlats till äng eller sank åker. Ekaån är, trots de många ingrepp, kanske det bäst bevarade vattendraget på Trögdhalvön. Ån dränerar ett grundligt dikat och delvis uppodlat område, som utöver Mälarstränderna saknar kända limniska värden. Statistik för Ekaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger helt inom Enköpings kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar 38,3 km2 801 327 474 0,5 % 45,5 % 43,8 % 0,0 % ds ds ds 1 st 1 st 0 st 148 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Ekaåns avrinningsområde (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 0 st 0 st 0 st 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 0 st 0 st ? st 0 st 0 st 29 st J/N j j st st st 0 st 0 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 149 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 Statusen för Ekaån bedöms som måttlig, trots att underlag för bedömning saknas. Den stora andelen jordbruksmark i avrinningsområdet samt den stora morfologiska påverkan vattendraget är utsatt för motiverar bedömningen. Påverkan och miljöproblem Andelen jordbruksmark i avrinningsområdet är stor. Morfologiskt är vattendraget påverkat, med bland annat utdikning av sjöar, rätning och rensning. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 1 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 150 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Enköpingsåns avrinningsområde Sammanfattning Enköpingsåns 164 km2 stora avrinningsområde är en del av Norrströms huvudavrinningsområde och ån ligger i Enköpings kommun. Jordbruket utgör en stor areal av området och hela 56 % består av åker – och ängsmark. I avrinningsområdet är cirka 7 procent av länets befolkning bosatta. 151 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statusen i hela ån klassas som måttlig. Orsakerna är jordbrukspåverkan, både genom övergödning och genom hydromorfologisk påverkan. Enköpingsån nyttjas dessutom som recipient för Enköpings avloppsreningsverk. Enköpingsåns avrinningsområde Enköpingsåns 164 km2 stora avrinningsområde är en del av Norrströms huvudavrinningsområde och ån ligger i Enköpings kommun. Jordbruket utgör en stor areal av området och hela 56 % består av åker – och ängsmark. Resterade yta består av 37 % skogsmark, 2 % våtmark och 5 % övrig mark. I avrinningsområdet är cirka 7 procent av länets befolkning bosatta. Åns nedre lopp från Enköping mot Svinnergarnsviken har karaktären av en kanal, men även de övre delarna av åns avrinningsområde har utsatts för mycket omfattande diknings- och kanaliseringsverksamhet. Vattnet har en mycket god buffertkapacitet och syrgastillståndet klassas som syrerikt. Huvudvattendraget Enköpingsån-Ullbrobäcken-Långängsbäcken utgör den enda ytvattenförekomsten i avrinningsområdet. Hela avrinningsområdet ligger inom ett utpekat nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Statistik för Enköpingsåns avrinningsområde. Enköpingsån ligger helt inom Enköpings kommun. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten 164,4 km2 23 103 20 859 2244 6,6 % 31,0 % 49,4 % 0,0 % ds ds ds 6 st 5 st 1 st 0 st 2 st 152 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Enköpingsåns avrinningsområde (forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning (forts.) -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 0 st 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 1 st 2 st ? st 0 st 0 st 109 st J/N j j j st st st 0 st 1 st 0 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 153 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 5 Enköpingsåns status klassas genomgående som måttlig. Påväxtalger Påväxtalgernas status klassas som måttlig i en gren av Enköpingsån. I övriga två lokaler klassas statusen som god. Resultaten är dock inte entydiga och bör utredas vidare. Fysikalisk-kemiska faktorer Enköpingsåns fosforvärden är mer än dubbelt så höga som ett beräknat bakgrundsvärde. Simulerade medelhalter är tre gånger så höga som ett modellberäknat bakgrundsvärde. Hydromorfologiska faktorer Enköpingsån är rätad, kanaliserad och markanvändningen i närmiljön är i stor utsträckning klassad i statusklass dålig. Påverkan och miljöproblem Övergödning och hydromorfologisk påverkan, från jordbruk och enskilda avlopp, påverkar Enköpingsån och sänker dess status till måttlig. Reningsverket i Enköping bidrar med kväve i form av ammonium till ån och vidare ut i Mälaren. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Enköpingsån nyttjas som recipient för Enköpings avloppsreningsverk. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Utan åtgärder mot övergödningen kommer Enköpingsån inte att uppnå god status 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 154 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun i Västmanlands län. Avrinningsområdet är 857 km2 stort och mynnar via Mälaren i Östersjön. Den övre delen av Sagåns avrinningsområde har flera större sjöar och är skogsdominerad medan de nedre belägna delarna nästan saknar sjöar och har en hög andel jordbruksmark. Av områdets totala area är 51 % skogsmark och 37 % 155 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 jordbruksmark. Befolkningen uppgår till 25 351 personer. I Sagåns avrinningsområde finns 20 vattenförekomster, varav fyra sjöar och 16 vattendragssträckor. Natura 2000-områden saknas helt i Sagåns avrinningsområde. Det finns fem dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter. I området finns tre badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Sagåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den delen som ligger i Västerås kommun (38 %) är dessutom nitratkänsligt. Ingen av Sagåns 20 vattenförekomster har bedömts ha hög eller god status. 15 vattenförekomster har bedömts ha måttlig status, tre otillfredsställande och två dålig. I samtliga fall där statusen är sämre än måttlig beror det på att bottenfaunan visar på övergödning. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Sagån svarar för en betydande del av närsaltstransporterna till Mälaren. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp framför allt från jordbruk. I avrinningsområdet finns också många enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs framför allt av större lantbruk och avloppsreningsverket i Sala. Huvuddelen av vattensystemet har en mycket god buffertkapacitet mot försurning. De allra översta delarna av avrinningsområdet runt sjöarna Storljusen och Stensjön uppvisar dock låga pH-värden och en låg buffertkapacitet mot försurning. Dessa ingår därför i den kalkningsverksamhet som drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län. I området finns 32 dammar enligt SMHI:s dammregister. I avrinningsområdet finns 6 tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten. 198 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vad det gäller metaller är de diffusa utsläppen betydligt större än punktutsläppen. De mineralhaltiga bergarterna och jordarna i området bidrar, liksom tidigare gruvverksamhet. Sala Silvergruva var en av landets viktigaste industrier under 1500talet. Den lades ner 1908, men viss verksamhet pågick fram till 1962. Marken runt Sala har också förhöjda värden av tungmetaller på grund av spridning av aftersand. Idag finns ett par kända punktkällor för metallutsläpp. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a badplatser (fem kommunala, varav tre skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. Alla de 20 vattenförekomsterna i Sagåns avrinningsområde har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. 156 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Sagåns avrinningsområde Sagåns vattensystem har sina källor norr om Sala och mynnar i Oxfjärden i Mälaren, strax söder om Målhammar. Avrinningsområdet är 857 km2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det sträcker sig genom Enköping och Heby kommun i Uppsala län på gränsen till Västmanlands län samt Sala och Västerås kommun i Västmanlands län. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till 25 351 personer, varav 18 262 i tätort. De övre delarna av Sagåns avrinningsområde, uppströms Sala, är sjörika och skogsdominerade, medan det nedströms Sala nästan saknas sjöar och områdena domineras av jordbruksmark. Skogsmarken utgör 51 % av avrinningsområdets totala area och jordbruksmarken 37 %. Sagån är en typisk slättlandså och är kraftigt påverkad av närsalter. Inom Sagåns avrinningsområde finns 15 sjöar och 356 km vattendrag. Det finns totalt 20 vattenförekomster, varav 16 vattendragssträckor och fyra sjöar. Statistik för Sagåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger framför allt i Västmanlands län där Sala och Västerås kommuner berörs, men avrinningsområden går även in i Uppsala län där Heby och Enköpings kommuner berörs. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** 857 km2 18 262 st 7 089 st 2% 51 % 37 % 1% 3 7,2 m /s 3 54 m /s (data saknas) 20 st 16 st 4 st 0 st (data saknas) 5 st 3 st 0 % av aro 38 % av aro hela aro 6 st 1 st 5 st (data saknas) 198 st 157 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Sagåns avrinningsområde (forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 32 st 0 st (data saknas) J/N J J J J J J J J ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? 2 st ? 0 st 2 st 3 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. Skyddade områden Natura 2000-områden saknas i Sagåns avrinningsområde. Det finns fem dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter. I området finns tre badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Sagåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den delen som ligger i Västerås kommun (38 %) är dessutom nitratkänsligt. 158 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 0 15 3 2 Ingen av Sagåns 20 vattenförekomster har bedömts ha hög eller god status. 15 vattenförekomster har bedömts ha måttlig status, tre otillfredsställande och två dålig. Sjön Storljusen, som har otillfredsställande status, ligger högst upp i systemet. Ett vattendrag med otillfredsställande status och ett med dålig status ligger precis söder om Sala. Lillån, det sista stora biflödet som ansluter till huvudfåran i södra delen, har fått dålig status och den sista sträckan av Sagåns huvudfåra, som mynnar i Mälaren, har otillfredsställande status. I samtliga fall där statusen är sämre än måttlig beror det på det bottenfaunan visar på övergödning. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Fisk Fiskdata finns för två vattenförekomster i avrinningsområdet, varav en sjö och ett vattendrag. I Långforsen är statusen med avseende på fisk god, medan Sagån (mellan Mälaren och Ekensberg) har otillfredsställande status. Bottenfauna Bottenfaunadata finns för nio vattenförekomster, varav en sjö och åtta vattendrag. I Storljusen visar bottenfaunan på otillfredsställande status. Ett vattendrag, Skvalån (Storljusbäcken), har hög status. Lillån (Särbobäcken), Sagån (Hävaströmmen) och Skvalån (Lillån) uppvisar alla god status med avseende på bottenfaunan. I Sagån (Hillingebäcken) visar bottenfaunan på måttlig status, medan den visar på otillfredsställande status i Sagån (mellan Sala flygplats och Lillån). Isätrabäcken och Lillån (Kvarnbrobäcken) har dålig status med avseende på bottenfauna. Makrofyter Långforsen är den enda sjön där inventering av makrofyter utförts. Där visar data på måttlig status. Växtplankton Inga undersökningar av växtplankton har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Påväxtalger Undersökningar av påväxtalger har gjorts i tre vattendrag i avrinningsområdet, nämligen Lillån (Kvarnbrobäcken), Sagån (mellan Mälaren och Ekensberg) samt Tingvastobäcken. För alla tre har statusen bedömts vara måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög eller god status när de biologiska kvalitetsfaktorerna vägts samman har inte en fördjupad bedömning gjorts 159 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 utifrån de fysikaliska-kemiska faktorerna. Däremot har en del av dessa bedömts ändå och använts som stödparametrar vid expertbedömningar. Av de fyra sjöarna har tre bedömts ha god status och en måttlig status med avseende på de fysikalisk-kemiska faktorerna. Av vattendragen har två fått hög status, en måttlig och tre dåliga. Övriga 12 vattendrag har inte bedömts ännu. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna Påverkan och miljöproblem Sagån svarar för en betydande del av närsaltstransporterna till Mälaren. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp framför allt från jordbruk. I avrinningsområdet finns också många enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs framför allt av större lantbruk och avloppsreningsverket i Sala. Huvuddelen av vattensystemet har en mycket god buffertkapacitet mot försurning. De allra översta delarna av avrinningsområdet runt sjöarna Storljusen och Stensjön uppvisar dock låga pH-värden och en låg buffertkapacitet mot försurning. Dessa ingår därför i den kalkningsverksamhet som drivs av Länsstyrelsen i Västmanlands län. I området finns 32 dammar enligt SMHI:s dammregister. I avrinningsområdet finns 6 tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten.198 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vad det gäller metaller är de diffusa utsläppen betydligt större än punktutsläppen. De mineralhaltiga bergarterna och jordarna i området bidrar, liksom tidigare gruvverksamhet. Sala Silvergruva var en av landets viktigaste industrier under 1500talet. Den lades ner 1908, men viss verksamhet pågick fram till 1962. Marken runt Sala har också förhöjda värden av tungmetaller på grund av spridning av aftersand. Idag finns ett par kända punktkällor för metallutsläpp. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a badplatser (fem kommunala, varav tre skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. 160 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Alla de 20 vattenförekomsterna i Sagåns avrinningsområde har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 20 Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 161 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Svartåns avrinningsområde Sammanfattning Svartåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Västerås, Norbergs, Surahammars och Sala kommun i Västmanlands län och Avesta kommun i Dalarnas län. Avrinningsområdet är 776 km2 stort och mynnar via Mälaren i Östersjön. Området utgörs till 63 % av skogsmark och till 22 % av jordbruksmark. 162 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Andelen jordbruksmark ökar ju längre ned i systemet man kommer och därför är näringsbelastningen också högre i de nedre delarna. Befolkningen uppgår till 40 451 personer. I Svartåns avrinningsområde finns 18 vattenförekomster, varav fyra sjöar och 14 vattendragssträckor. Det finns sex Natura 2000-områden i Svartåns avrinningsområde. Alla skyddas genom både habitat- och fågeldirektiven. Det finns fem dricksvattenförekomster (grundvatten). I området finns en badplats som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Svartåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den delen som ligger i Västerås kommun (28 %) är dessutom nitratkänsligt. Ingen av Svartåns 18 vattenförekomster har bedömts ha hög, god eller dålig status. De allra flesta vattenförekomsterna (16 st) har bedömts ha måttlig status. Övriga två har fått otillfredsställande status, varav en sjö och ett vattendrag. Hällsjön, som ligger långt ner i systemet, har otillfredsställande status med avseende på fisksamhällets sammansättning. I Svartån (mellan Långsjön och Dammsjön), som är ett källflöde högst upp i systemet, är det bottenfaunan som ger otillfredsställande status. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp, som jordbruk och enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs av framför allt jordbruk och avloppsreningsverk. Både totalfosforhalten och kvävehalterna ökar nedströms i Svartån. Även när det gäller metaller är de diffusa utsläppen betydligt större än punktutsläppen. Idag finns ett par större punktkällor för metallutsläpp. Vattensystemet har en mycket god förmåga att motstå försurning (buffertkapacitet) och mätningar från recipientkontrollen visar på neutrala pH-värden. Några små källflöden i de västra delarna har dock försurningsproblem. Inget av dessa är vattenförekomster. I området finns även 28 dammar enligt SMHI:s dammregister. Dessutom finns 45 kända övriga vandringshinder för fisk. I avrinningsområdet finns 5 tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten. 212 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a badplatser (sex kommunala, varav en skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. Alla 18 vattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. 163 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Svartåns avrinningsområde Svartåns avrinningsområde har sina källflöden i Bergslagslandskapet runt Målsjön i Norbergs kommun och mynnar i Mälaren i Västerås stad. Avrinningsområdet är 776 km2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det sträcker sig över fem kommuner; Avesta i Dalarnas län samt Norberg, Surahammar, Sala och Västerås i Västmanlands län. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till 40 451 personer, varav 36 752 i tätort. Skogsmark (63 %) dominerar i Svartåns avrinningsområde. Andelen jordbruksmark (totalt 22 %) ökar ju längre ned i systemet man kommer. Strax nedströms Hörendesjöns utlopp tillkommer biflödet Prästhytteån, som avvattnar ett relativt jordbruksintensivt område. Även biflödet Gussjöbäck, som tillkommer strax uppströms inloppet i Fläcksjön, rinner från ett område med stor andel jordbruksmark. Näringsbelastningen är därför högre i de nedre delarna av vattensystemet. Inom Svartåns avrinningsområde finns 44 sjöar och 275 km vattendrag. Det finns totalt 18 vattenförekomster, varav 14 vattendrag och fyra sjöar. Statistik för Svartåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger huvudsakligen i Västmanlands län och berör Norbergs, Sala, Surahammars och Västerås kommuner. Även Avesta kommun i Dalarnas län berörs. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 enl habitatdirektivet -Natura 2000 enl fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan** -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** 776 km2 36 752 st 3 799 st 3% 63 % 22 % 3% 3 6,25 m /s (data saknas) 33 m3/s 18 st 14 st 4 st 6 st 6 st (data saknas) 5 st 1 st 0 % av aro 28 % av aro hela aro 5 st 1 st 4 st (data saknas) 212 st 164 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Svartåns avrinningsområde (forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 28 st 45 st (data saknas) J/N J J J J J J J J ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? 5 st ? 3 st 2 st 4 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. Skyddade områden Det finns sex Natura 2000-områden i Svartåns avrinningsområde. Alla skyddas genom både habitat- och fågeldirektiven. Det finns fem dricksvattenförekomster (grundvatten). I området finns en badplats som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Svartåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den delen som ligger i Västerås kommun (28 %) är dessutom nitratkänsligt. 165 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 0 16 2 0 Ingen av Svartåns 18 vattenförekomster har bedömts ha hög, god eller dålig status. De allra flesta vattenförekomsterna (16 st) har bedömts ha måttlig status. Övriga två har fått otillfredsställande status, varav en sjö och ett vattendrag. Hällsjön, som ligger långt ner i systemet, har otillfredsställande status med avseende på fisksamhällets sammansättning. I Svartån (mellan Långsjön och Dammsjön), som är ett källflöde högst upp i systemet, är det bottenfaunan som ger otillfredsställande status. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Fisk Fiskdata finns för sex vattenförekomster i avrinningsområdet, varav tre sjöar och tre vattendrag. I Fläcksjön och Hörendesjön är statusen med avseende på fisk måttlig, medan Hällsjön har otillfredsställande status. För vattendragen är statusen otillfredsställande i Gnällbäcken och dålig i Prästhytteån (Bjurforsån) och Prästhytteån (mellan Lämma och Lasjön). Bottenfauna Bottenfaunadata finns för fyra vattendrag. I Svartån (mellan Skultuna och Hällsjön) visar bottenfaunan på hög status. Murån och Svartån (mellan Hällsjön och Fläcksjön) uppvisar måttlig status och Svartån (mellan Långsjön och Dammsjön) har otillfredsställande status. Makrofyter Makrofytdata finns för tre av sjöarna i avrinningsområdet. Långsjön har god status med avseende på makrofyter, medan Fläcksjön och Hörendesjön har måttlig status. Växtplankton Inga undersökningar av växtplankton har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Påväxtalger Inga undersökningar av påväxtalger har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Fysikalisk-kemiska faktorer För de vattenförekomster som uppvisar god ekologisk status eller högre, d v s för Långsjön och Svartån (mellan Skultuna och Hällsjön), har en fördjupad bedömning gjorts även av de fysikalisk-kemiska faktorerna. Långsjön uppvisade då måttlig status, medan Svartån (mellan Skultuna och Hällsjön) uppvisade otillfredsställande status. I övrigt visar de fysikalisk-kemiska faktorerna på hög status i en vattenförekomst, god 166 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 status i fyra vattenförekomster, måttlig status i en vattenförekomst, och otillfredsställande i fem vattenförekomster. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna. Påverkan och miljöproblem Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp, som jordbruk och enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs av framför allt jordbruk och avloppsreningsverk. Både totalfosforhalten och kvävehalterna ökar nedströms i Svartån. Även när det gäller metaller är de diffusa utsläppen betydligt större än punktutsläppen. Idag finns ett par större punktkällor för metallutsläpp. Vattensystemet har en mycket god förmåga att motstå försurning (buffertkapacitet) och mätningar från recipientkontrollen visar på neutrala pH-värden. Några små källflöden i de västra delarna har dock försurningsproblem. Inget av dessa är vattenförekomster. I området finns även 28 dammar enligt SMHI:s dammregister. Dessutom finns 45 kända övriga vandringshinder för fisk. I avrinningsområdet finns 5 tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp till vatten. 212 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a badplatser (sex kommunala, varav en skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Alla 18 vattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 18 Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 167 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Kolbäcksåns avrinningsområde 168 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Sammanfattning Kolbäcksåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Vansbro, Gagnefs, Ludvika, Säters, Hedemora och Smedjebackens kommun i Dalarnas län, Ljusnarsbergs kommun i Örebro län, samt Skinnskattebergs, Fagersta, Norbergs, Sala, Surahammars, Köpings och Hallstahammars kommun i Västmanlands län. Kolbäcksåns avrinningsområde är 3117 km2 stort och mynnar via Mälaren i Östersjön. Kolbäcksåns omgivningar består till 78 % av skogsmark. Utmed hela Kolbäcksåns huvudfåra finns jordbruksmark (4 %) och tätorter, och tillförseln av närsalter ökar ju längre ner i vattensystemet man kommer. Det bor 75 382 personer i området. I Kolbäcksåns avrinningsområde finns 119 vattenförekomster, varav 44 sjöar och 75 vattendragssträckor. Det finns totalt fem Natura 2000-områden i Kolbäcksåns avrinningsområde, varav två skyddas genom habitatdirektivet, ett genom fågeldirektivet och två genom båda direktiven. Tre av dessa områden ligger på gränsen till avrinningsområdet. Det finns 12 dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter, i Kolbäcksåns avrinningsområde. I området finns åtta badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Kolbäcksåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och 4 % är dessutom nitratkänsligt (motsvarande ungefär den del som ligger inom Hallstahammars kommun). Av Kolbäcksåns 122 vattenförekomster har 85 god status, 34 måttlig status och 2 otillfredsställande status. Ingen av vattenförekomsterna har hög status eller dålig status. En vattenförekomst i Örebro län saknar i dagsläget slutlig bedömning av ekologisk status. Ingen av vattenförekomsterna har hög status eller dålig status. En vattenförekomst i Örebro län saknar i dagsläget slutlig bedömning av ekologisk status. Generellt sett har de vattenförekomster som ligger i de mellersta och norra delarna av avrinningsområdet god status, medan de som ligger i de södra delarna har måttlig status. Några avvikelser finns. Till exempel finns det en del vattenförekomster med måttlig status även i de norra delarna. På samma sätt finns det några vattenförekomster med god status i de södra delarna. Allihop är sjöar som ligger i Snytsboåns källflöde. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Kolbäckåns omgivningar består till 78 % av skogsmark på en berggrund av granit och gnejs. Vattnet där är känsligt för sur nederbörd och vad det gäller närsalter är vattnet i skogsmarken näringsfattigt. Utmed hela Kolbäcksåns huvudfåra finns jordbruksmark och tätorter, och tillförseln av närsalter ökar ju längre ner i vattensystemet man kommer. De mest näringsbelastade områdena finns i vattensystemets nedre, mälarnära delar. Även industrin svarar för en del av närsaltstillförseln, speciellt kväve. Tidigare gruvdrift och metallindustri har medfört att sjöar och vattendrag har påverkats av metallutsläpp under mycket lång tid och sannolikt har sedimenten i många av sjöarna förhöjda metallhalter. Sedan början av 1970-talet har metallutsläppen minskat kraftigt tack vare högre krav på vattenrening och nedläggning av industrier. Flera punktutsläpp 169 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 av metaller finns dock kvar. Dessutom förekommer metallutsläpp i avrinningsområdet i form av läckage från slaggrester och varphögar. Kolbäcksåns vattensystem är starkt fysiskt påverkat av dammar, regleringar, slussar samt i viss utsträckning av sjöfart. Enligt SMHI:s dammregister finns det 123 dammar inom området. Dessutom finns det 279 kända övriga vandringshinder. Många vattenförekomster i området är goda öringlokaler, men de många vandringshindren förhindrar fiskens vandring. Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns 25 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 916 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser (42 kommunala, varav åtta skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden. Kolbäcksåns avrinningsområde har betydelse ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Området har under många hundra år utnyttjats för metallutvinning, metallindustri, vattenkraft och transporter och är därför rikt på kulturhistoriska platser och miljöer. Kolbäcksåns avrinningsområde Kolbäcksåns avrinningsområde sträcker sig över tre län och 14 kommuner. Vattensystemet har sina källor i Dalarnas län och rinner genom Vansbro, Gagnefs, Ludvika, Säters, Hedemora och Smedjebackens kommun. I Örebro län löper avrinningsområdet genom Ljusnarsbergs kommun. I Västmanlands län rinner vattensystemet genom Skinnskattebergs, Fagersta, Norbergs, Sala, Surahammars, Köpings och Hallstahammars kommun, för att slutligen mynna i Mälaren. Kolbäcksåns avrinningsområde är 3117 km2 stort och ingår i Norrströms huvudavrinningsområde. Det är det tredje största avrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Befolkningen uppgår till 75 382 personer, varav 65 196 bor i tätort. Avrinningsområdet består till största del av skogsmark (78 %) och inslaget av åkermark är ganska begränsat (4 %). Åkermarken är koncentrerad till huvudfårans närområde i de nedre delarna av systemet. Inom vattensystemet finns 357 sjöar och 928 km vattendrag. Det finns totalt 119 vattenförekomster i området, varav 44 sjöar och 75 vattendragssträckor. 170 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Kolbäcksåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger Dalarnas, Örebro och Västmanlands län och rinner genom Vansbro, Gagnefs, Ludvika, Säters, Hedemora och Smedjebackens, Ljusnarsbergs, Skinnskattebergs, Fagersta, Norbergs, Sala, Surahammars, Köpings och Hallstahammars kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 enl. habitatdirektivet -Natura 2000 enl. fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet 3117 km2 65 196 st 10 186 st 3% 78 % 4% 9% 3 28,6 m /s 3 94 m /s (data saknas) 119 st 75 st 44 st 4 st 3 st (data saknas) 12 st 8 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning (forts.) -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 171 0 % av aro 4 % av aro hela aro 25 st 8 st 17 st (data saknas) 916 st 123 st 279 st (data saknas) J/N J J J J J J J J Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Kolbäcksåns avrinningsområde (forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? 34 ? 4 st 4 st 4 st Skyddade områden Det finns totalt fem Natura 2000-områden i Kolbäcksåns avrinningsområde, varav två skyddas genom habitatdirektivet, ett genom fågeldirektivet och två genom båda direktiven. Tre av dessa områden ligger på gränsen till avrinningsområdet; Gyllbergen (Borlängesidan) i norra delen ligger delvis utanför vattendistriktet, Strömsholm vid mynningen i Mälaren ligger mestadels utanför området och Stora Flyten och Stormossen ligger mestadels i Hedströmmens avrinningsområde. Det finns 12 dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter, i Kolbäcksån avrinningsområde. I området finns åtta badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Kolbäcksåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och (ca 4 % ) är dessutom nitratkänsligt (motsvarande ungefär den del som ligger inom Hallstahammars kommun). 172 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster Biologiska kvalitetsfaktorer* -hög 0 -god 3 (U-län) -måttlig 26 (U-län), 3 (T-län) -otillfredsställande 1 (U-län), 1 (T-län) -dålig 0 * Västmanlands och Örebro län ** Dalarnas län Påverkansanalys m m** 0 82 5 0 0 Av Kolbäcksåns 122 vattenförekomster har 85 god status, 34 måttlig status och 2 otillfredsställande status. Ingen av vattenförekomsterna har hög status eller dålig status. En vattenförekomst i Örebro län saknar i dagsläget slutlig bedömning av ekologisk status. De 87 vattenförekomster som ligger inom Dalarnas län är i nuläget statusbedömda utifrån påverkansanalys och fysikalisk-kemiska data. Övriga vattenförekomster, som ligger i Västmanlands och Örebro län, är bedömda utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna. Generellt sett har de vattenförekomster som ligger i de mellersta och norra delarna av avrinningsområdet god status, medan de som ligger i de södra delarna har måttlig status. Några avvikelser finns. Till exempel finns det en del vattenförekomster med måttlig status även i de norra delarna. På samma sätt finns det några vattenförekomster med god status i de södra delarna. Allihop är sjöar som ligger i Snytsboåns källflöde. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Data för de biologiska kvalitetsfaktorerna nedan avser endast Västmanlands län. Fisk Fiskdata finns för 15 vattenförekomster, varav tre sjöar och 12 vattendrag. Alla tre sjöarna (Dammsjön, Gäsen och Ungen) har god status. I fem vattendrag visade fiskdata på måttlig status, nämligen i sträckan mellan Gäsen och Dammsjön, Kolbäcksån (mellan Mälaren och Sörstafors), Snytsboån (Botån, Flikån), Snytsboån (Svarbäcken) och Ån. För Stensjöån/Dyllingsån, Sågån, Nybrobäcken, Snytsboån (mellan Gäsen och Korsån) och Snytsboån (Norbergsån) har statusen bedömts ha otillfredsställande status, medan Kolbäcksån (mellan Gnien och Stora Nadden) och Snytsbån (mellan Åmänningen och Snyten) har dålig status. Bottenfauna Bottenfaunadata finns för sju vattenförekomster, varav två sjöar och fem vattendrag. Sjön Gäsen har hög status och Östersjön god status med avseende på bottenfauna. I Kolbäcksån (mellan Sörstafors och Östersjön), Nybrobäcken och Snytsboån (Botån, Flikån) visade bottenfaunan på hög status, medan Stensjöån/Dyllingsån uppvisade god status och Snytsboån (Norbergsån) måttlig status. 173 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Makrofyter Inga undersökningar av makrofyter har gjorts i de vattenförekomster som ligger i Västmanlands del av avrinningsområdet. Växtplankton Inga undersökningar av växtplankton har gjorts i de vattenförekomster som ligger i Västmanlands del av avrinningsområdet. Påväxtalger Data för påväxtalger finns för två vattenförekomster. Båda är vattendrag. Sågån har god status, medan Svenbybäcken har måttlig status med avseende på påväxtalger. Fysikalisk-kemiska faktorer För de vattenförekomster som uppvisar god ekologisk status eller högre, d v s för sjöarna Dammsjön, Gäsen, Ungen, Östersjön samt vattendraget Kolbäcksån (mellan Sörstafors och Östersjön), har en fördjupad bedömning gjorts även av de fysikaliskkemiska faktorerna. Ungen uppvisade då hög status, medan Dammsjön, Gäsen och Kolbäcksån (mellan Sörstafors och Östersjön) uppvisade god status. I Östersjön visade de fysikalisk-kemiska faktorerna på måttlig status. För övriga vattenförekomster visar de fysikalisk-kemiska faktorerna på hög status i fem vattenförekomster, god status i sju vattenförekomster och måttlig status i fem vattenförekomster. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna. Påverkan och miljöproblem Kolbäckåns omgivningar består till 78 % av skogsmark på en berggrund av granit och gnejs. Vattnet där är känsligt för sur nederbörd och vad det gäller närsalter är vattnet i skogsmarken näringsfattigt. Utmed hela Kolbäcksåns huvudfåra finns jordbruksmark och tätorter, och tillförseln av närsalter ökar ju längre ner i vattensystemet man kommer. De mest näringsbelastade områdena finns i vattensystemets nedre, mälarnära delar. Även industrin svarar för en del av närsaltstillförseln, speciellt kväve. Tidigare gruvdrift och metallindustri har medfört att sjöar och vattendrag har påverkats av metallutsläpp under mycket lång tid och sannolikt har sedimenten i många av sjöarna förhöjda metallhalter. Sedan början av 1970-talet har metallutsläppen minskat kraftigt tack vare högre krav på vattenrening och nedläggning av industrier. Flera punktutsläpp av metaller finns dock kvar. Dessutom förekommer metallutsläpp i avrinningsområdet i form av läckage från slaggrester och varphögar. Kolbäcksåns vattensystem är starkt fysiskt påverkat av dammar, regleringar, slussar samt i viss utsträckning av sjöfart. Enligt SMHI:s dammregister finns det 123 dammar inom området. Dessutom finns det 279 kända övriga vandringshinder. Många vattenförekomster i området är goda öringlokaler, men de många vandringshindren förhindrar fiskens vandring. 174 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns 25 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 916 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser (42 kommunala, varav åtta skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden. Kolbäcksåns avrinningsområde har betydelse ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Området har under många hundra år utnyttjats för metallutvinning, metallindustri, vattenkraft och transporter och är därför rikt på kulturhistoriska platser och miljöer. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? 47 av de 122 vattenförekomsterna har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 74 47 (varav 11 förekomster ”at risk” som kalkas) Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 175 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Köpingsåns avrinningsområde Sammanfattning Köpingsåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Köpings, Skinnskattebergs och Surahammars kommuner i Västmanlands län. Avrinningsområdet är 287 km2 stort och mynnar via Mälaren i Östersjön. De norra 176 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 delarna domineras av skogsmark, som utgör 71 % av områdets yta. De norra delarna uppvisar också mindre mänsklig påverkan än de södra delarna, som domineras av jordbrukslandskap (15 %) och där majoriteten av områdets 17 330 invånare bor. I Köpingsåns avrinningsområde finns elva vattenförekomster, varav fyra sjöar och sju vattendragssträckor. Inom avrinningsområdet finns två Natura2000-områden, varav ett skyddas genom habitatdirektivet och ett genom både habitat- och fågeldirektivet. I området finns en dricksvattenförekomst som är en grundvattentäkt. Avrinningsområdet saknar badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Hela Mälaren är skyddat genom fiskvattendirektivet, vilket inkluderar Köpingsviken som delvis ligger inom avrinningsområdet. Hela Köpingsåns avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och den del som ligger i Köpings kommun (55 %) är dessutom nitratkänsligt. Ingen av Köpingsåns elva vattenförekomster har bedömts ha hög status. En vattenförekomst har bedömts ha god status, fem måttlig, fyra otillfredsställande och en dålig Vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har generellt sämre än god status, vilket kan bero på övergödningen. Statusen i Glåpen skulle kunna bero på stor belastning från enskilda avlopp från fritidsbebyggelsen runt sjön. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Övergödning är ett problem i södra delarna av avrinningsområdet. Det beror på att jordbrukslandskapet är koncentrerat till de nedre delarna av vattensystemet, framför allt till Valstaåns och Kölstaåns huvudfåror. Den nordvästra delen av Köpingsåns avrinningsområde har haft försurningsproblem sedan 1980-talet och ingår idag i kalkningsverksamheten. I området finns totalt 29 kända vandringshinder för fisk. I de nedre delarna av avrinningsområdet är graden av mänsklig påverkan i form av rätningar, kanaliseringar etc. påtaglig. De övre delarna uppvisar däremot en relativt liten påverkan. I avrinningsområdet finns 6 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 126 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Ytbehandling av metaller har förekommit vid några företag i avrinningsområdet, men uppmätta metallhalter visar på en mycket liten påverkan. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns flera kulturvärden bl a Dybäckskällan i Kölstaån samt diverse kvarnar. Elva av de 12 vattenförekomsterna har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. Venabäcken uppnår god status idag och bedöms bibehålla den statusen 2015. En förutsättning är dock att vattenförekomsten, som är försurningspåverkad, fortsatt kalkas så att statusen inte riskerar att försämras. Därför har även denna vattenförekomst klassificerats som ”riskområde”. 177 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Köpingsåns avrinningsområde Köpingsåns vattensystem har sitt ursprung i två mindre åar, Valstaån och Kölstaån, och mynnar i Köpingsviken i nordvästra delen av Mälaren. Avrinningsområdet är 287 km2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det sträcker sig genom kommunerna Köping, Skinnskatteberg och Surahammar i Västmanlands län. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till 17 330 personer, varav 16 267 i tätort. Den norra delen av Köpingsåns avrinningsområde domineras av skogsmark och den södra av jordbruksmark (motsvarande 71 respektive 15 % av områdets totala area). I de nedre delarna av avrinningsområdet är graden av mänsklig påverkan i form av fragmentering (rätningar, kanaliseringar etc.) påtaglig. De övre delarna uppvisar däremot en relativt liten påverkan. Inom Köpingsåns avrinningsområde finns 17 sjöar och 105 km vattendrag. Det finns totalt elva vattenförekomster, varav sju vattendragssträckor och fyra sjöar. Statistik för Köpingsåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Västmanlands län och berör Skinnskattebergs, Surahammars och Köpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 enl habitatdirektivet -Natura 2000 enl fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** 287 km2 16 267 st 1 063 st 3% 71 % 15 % 5% 3 2,65 m /s 17,5 m3/s (data saknas) 11 st 7 st 4 st 2 st 1 st (data saknas) 1 st 0 st 0 % av aro 55 % av aro hela aro 6 st 1 st 5 st (data saknas) 126 st 178 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Köpingsåns avrinningsområde (forts.) Vattenföretag Dammar 6 st Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. 23 st (data saknas) J/N J J J J J J J J ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? 1 st ? 2 st 0 st 2 st Skyddade områden Inom avrinningsområdet finns två Natura2000-områden.Venabäcken hyser livskraftiga bestånd av flodpärlmussla och öring och är utpekat som Natura 2000område enligt Habitatdirektivet. Djupebo är utpekat enligt både Habitat- och Fågeldirektivet. I området finns en dricksvattenförekomst som är en grundvattentäkt. Avrinningsområdet saknar badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Hela Mälaren är skyddat genom fiskvattendirektivet, vilket inkluderar Köpingsviken som delvis ingår i avrinningsområdet. Hela Köpingsåns avrinningsområde är klassat som 179 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 avloppsvattenkänsligt och den del som ligger i Köpings kommun (55 %) är dessutom nitratkänsligt. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 1 5 4 1 Ingen av Köpingsåns elva vattenförekomster har bedömts ha hög status. En vattenförekomst har bedömts ha god status, fem måttlig, fyra otillfredsställande och en dålig Vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har generellt sämre än god status, vilket kan bero på övergödningen. Statusen i Glåpen skulle kunna bero på stor belastning från enskilda avlopp från fritidsbebyggelsen runt sjön. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Fisk Fiskdata finns för sex vattenförekomster i avrinningsområdet, varav tre sjöar och tre vattendrag. I Glåpen och Vågsjön är statusen med avseende på fisk måttlig, medan Lundbysjön har god status. Venabäcken har god status, Stockmorbäcken otillfredsställande status och Valstaån dålig status. Bottenfauna Bottenfaunadata finns för åtta vattenförekomster, varav fyra vattendrag och fyra sjöar. I Vågsjön visar bottenfaunan på god status medan Glåpen, Lundbysjön och Sörsjön uppvisar otillfredsställande status med avseende på bottenfauna. Venabäcken har bedömts ha hög status med avseende på bottenfaunan, medan statusen är god i Kölstaån (mellan sammanflödet med Valstaån och Sörsjön), och måttlig i Valstaån och Stockmorbäcken. Makrofyter Makrofytdata finns enbart för Vågsjön, som uppvisar hög status. Växtplankton Data från växtplanktonundersökningar finns från fyra sjöar i avrinningsområdet. Två sjöar, Lundbysjön och Vågsjön, uppvisar god status. I Sörsjön är statusen dålig och i Glåpen otillfredsställande. Påväxtalger Inga undersökningar av påväxtalger har gjorts i de vattenförekomster som ligger i avrinningsområdet. Fysikalisk-kemiska faktorer För de vattenförekomster som uppvisar god ekologisk status eller högre, d v s för Venabäcken och Kölstaån (mellan sammanflödet med Valstaån och Sörsjön), har en 180 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 fördjupad bedömning gjorts även av de fysikalisk-kemiska faktorerna. Venabäcken uppvisade då god status och Kölstaån otillfredsställande status. För övriga vattenförekomster visar de fysikalisk-kemiska faktorerna på måttlig eller sämre status, utom Vågsjön där statusen är god med avseende på de fysikalisk-kemiska faktorerna. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisade hög status när de ekologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån de hydromorfologiska faktorerna. Påverkan och miljöproblem Köpingsån är ett av Mälarens större tillflöden och bidrar med ca 4 % av fosforbelastningen och 3 % av kvävebelastningen på Mälaren. Övergödning utgör ett miljöproblem i vissa delar av Köpingsåns avrinningsområde, framförallt i de södra delarna. Ca 15 % av avrinningsområdet utgörs av jordbruksmark, som är koncentrerad till de nedre delarna av vattensystemet, framför allt till Valstaåns och Kölstaåns huvudfåror. De största källorna till närsalter är läckage från jordbruksmark samt enskilda avlopp. Tillförsel av närsalter sker också från djurbesättningar. Punktkällor till närsalter förekommer från kemisk industri och avloppsreningsverk. Den delen av avrinningsområdet som ligger inom Köpings kommun är klassat som nitratkänsligt enligt Nitratdirektivet. Det nitratkänsliga området motsvarar ca 55 % av avrinningsområdets totala area. Vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har generellt sämre än god status, vilket kan bero på övergödningen. Statusen i Glåpen skulle kunna bero på stor belastning från enskilda avlopp från fritidsbebyggelsen runt sjön. Den nordvästra delen av Köpingsåns avrinningsområde har haft försurningsproblem sedan 1980-talet och ingår idag i kalkningsverksamheten. Vågsjön, Venabäcken och de övre delarna av Stockmorbäcken har tidigare uppvisat låga pH-värden och en mycket svag buffringskapacitet mot försurning. Vattenkemin i dessa vattenförekomster har förbättrats på senare år och öring har återetablerats i Venabäcken. Den biologiska återställningen pågår, men tar lång tid. Kalkningen kommer att fortgå tills återhämtningen är stabil. I området finns sex dammar enligt SMHI:s dammregister. Dessutom finns 23 kända övriga vandringshinder för fisk. Det finns anledning att åtgärda en del av vandringshindren, för att förbättra statusen med avseende på fisk. Till exempel i de försurningspåverkade områdena i nordvästra delen av avrinningsområdet skulle detta bidra till att öringen kan passera fritt och återetablera sig. I de nedre delarna av avrinningsområdet är graden av mänsklig påverkan i form av rätningar, kanaliseringar etc. påtaglig. De övre delarna uppvisar däremot en relativt liten påverkan. I avrinningsområdet finns 6 större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten. 126 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Ytbehandling av metaller har förekommit vid några företag i avrinningsområdet, men uppmätta metallhalter visar på en mycket liten påverkan. 181 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns flera kulturvärden bl a Dybäckskällan i Kölstaån samt diverse kvarnar. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Tio av de elva vattenförekomsterna har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. Venabäcken uppnår god status idag och bedöms bibehålla den statusen 2015. En förutsättning är dock att vattenförekomsten, som är försurningspåverkad, fortsatt kalkas så att statusen inte riskerar att försämras. Därför har även denna vattenförekomst klassificerats som ”riskområde”. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 11 Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 182 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Hedströmmens avrinningsområde Sammanfattning Hedströmmens avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Smedjebackens kommun i Dalarnas län, Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner i Örebro län, samt Fagersta, Skinnskattebergs, Surahammars, Kungsörs och Köpings kommuner i Västmanlands län. Avrinningsområdet är 1050 km2 stort och 183 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 mynnar via Mälarens västra del, Galten, i Östersjön. Området består till största del av skogsmark (77 %) och inslaget av åkermark är ganska begränsat (8 %). Befolkningen uppgår till 8 371 personer. I Hedströmmens avrinningsområde finns 42 vattenförekomster, varav 18 sjöar och 24 vattendragssträckor. Det finns totalt fyra Natura 2000-områden i Hedströmmens avrinningsområde, varav två skyddas genom habitatdirektivet och två genom både habitat- och fågeldirektivet. I Hedströmmens avrinningsområde finns två dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter. I området finns två badplatser som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Hedströmmens avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och större delen av området inom Köpings kommun (13 % ) är dessutom nitratkänsligt. Av Hedströmmens 42 vattenförekomster har 10 god status, 30 måttlig status och 2 otillfredsställande status. Ingen av vattenförekomsterna har hög status eller dålig status. Generellt sett har vattenförekomsterna i de norra delarna av avrinningsområdet god status, medan de som ligger i de mellersta och södra delarna har måttlig status. Till viss del kan detta förklaras av skillnader i analysmetoder. I Övre Skärsjön är statusen otillfredsställande, vilket är förvånande eftersom sjön är ett källflöde relativt högt upp i systemet. Statusen beror på fisksamhället, som kan vara påverkat av det stora antalet dammar i vattendraget nedströms sjön. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. I Hedströmmens avrinningsområde är det framför allt försurning som påverkar vattenkvaliteten. De försurningskänsliga områdena ligger huvudsakligen i systemets källflöden. Efter försurning är den fysiska påverkan det största problemet i avrinningsområdet. Det finns 77 dammar enligt SMHI:s dammregister och dessutom 102 kända övriga vandringshinder. Många vattenförekomster i området är goda öringlokaler, men de många vandringshindren förhindrar fiskens vandring. Ett exempel på hur detta påverkar statusen är Övre Skärsjön, som har fått otillfredsställande status med avseende på fisk. Längre nedströms i systemet finns en viss påverkan av näringsämnen i samband med att inslaget av åkermark ökar och där befolkningsmängden i glesbygden är stor. Andelen åkermark är störst längs huvudfåran nedströms Kolsva i Köpings kommun. Det nitratkänsliga området motsvarar en relativt liten del av avrinningsområdet. Vattenförekomsterna i de norra delarna av avrinningsområdet har generellt god status, medan de flesta vattenförekomster som ligger i södra delarna har måttlig status. Till viss del kan detta förklaras av skillnader i analysmetoder. I avrinningsområdet finns tre tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp vatten, bland annat en fiskodling och ett avloppsreningsverk. 69 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre 184 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser (sju kommunala, varav två skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. Hedströmmens avrinningsområde Hedströmmens vattensystem har sina källflöden i Dalarnas sydvästra delar, i området kring Malingsbo-Kloten. Hedströmmen mynnar i Mälarens östra bassäng Galten i Köpings kommun i Västmanlands län. Avrinningsområde är 1050 km2 och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det sträcker sig genom Dalarnas, Örebro och Västmanlands län, och kommunerna Smedjebacken, Lindesberg, Ljusnarsberg, Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör och Köping. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till 8 371 personer, varav 5 331 i tätort. Området består till största del av skogsmark (77 %) och inslaget av åkermark är ganska begränsat (8 %). Åkermarken är koncentrerad till huvudfårans närområde i de nedre delarna av systemet. Inom Hedströmmens avrinningsområde finns 130 sjöar och 545 km vattendrag. Det finns totalt 42 vattenförekomster, varav 18 sjöar och 24 vattendrag. Statistik för Hedströmmens avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Dalarnas, Västmanlands och Örebro län och berör Smedjebackens, Lindesbergs, Ljusnarsbergs, Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammars, Kungsörs och Köpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 enl. habitatdirektivet -Natura 2000 enl. fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 1050 km2 5 331 st 3 040 st 1% 77 % 8% 7% 3 11,9 m /s 3 46 m /s (data saknas) 42 st 24 st 18 st 4 st 2 st (data saknas) 2 st 2 st 0 % av avrinningsområdet 13 % av aro hela aro 185 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Hedströmmens avrinningsområde (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan** 3 st 1 st 2 st (data saknas) 69 st Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 77 st 102 st (data saknas) J/N J J J J J J J J ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? 7 st ? 3 st 2 st 5 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer ** Information om vattenpåverkan saknas. Avser totala antalet. Skyddade områden Det finns totalt fyra Natura 2000-områden i Hedströmmens avrinningsområde, varav två skyddas genom habitatdirektivet och två genom både habitat- och fågeldirektivet. Ett av 186 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 områdena omfattar en sträcka i Hedströmmens huvudfåra, medan övriga är sjöar belägna i våtmarker i området. Av de senare ligger ett område, Stora Flyten och Stormossen, delvis i Kolbäcksåns avrinningsområde. I Hedströmmens avrinningsområde finns två dricksvattenförekomster, som är grundvattentäkter. I området finns två badplatser (Långsjön och Skärsjön) som omfattas av badvattendirektivet. Inga vatten skyddas enligt fiskvattendirektivet. Hela Hedströmmens avrinningsområde är klassat som avloppsvattenkänsligt och större delen av området inom Köpings kommun (13 % ) är dessutom nitratkänsligt. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster Biologiska kvalitetsfaktorer* -hög 0 -god 0 -måttlig 26 (U län), 3 (T-län) -otillfredsställande 1 (U län), 1 (T-län) -dålig 0 * Västmanlands och Örebro län ** Dalarnas län Påverkansanalys m m** 0 10 1 0 0 Av Hedströmmens 42 vattenförekomster har 10 god status, 30 måttlig status och 2 otillfredsställande status. Ingen av vattenförekomsterna har hög status eller dålig status. De elva vattenförekomster som ligger inom Dalarnas län är i nuläget statusbedömda utifrån påverkansanalys och fysikalisk-kemiska data. Övriga vattenförekomster, som ligger inom Västmanlands och Örebro län, är bedömda utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna. Generellt sett har vattenförekomsterna i de norra delarna av avrinningsområdet god status, medan de som ligger i de mellersta och södra delarna har måttlig status. Till viss del kan detta förklaras av skillnader i analysmetoder. I Övre Skärsjön är statusen otillfredsställande, vilket är förvånande eftersom sjön är ett källflöde relativt högt upp i systemet. Statusen beror på fisksamhället, som kan vara påverkat av det stora antalet dammar i vattendraget nedströms sjön. Mer kunskapsunderlag behövs för vissa vattenförekomster för att verifiera statusklassificeringen. Data för de biologiska kvalitetsfaktorerna nedan avser endast Västmanlands län. Fisk Fiskdata finns för elva vattenförekomster, varav sex sjöar och fem vattendrag. Dagarn uppvisar god status med avseende på fisk. I Lilla Kedjen, Nedre Gävjan, Nedre Vättern och Stora Kedjen är statusen måttlig, medan Övre Skärsjön har otillfredsställande status. Av vattendragen har Darsbobäcken (mellan Dagarn och Dammsjön), Gisslarboån (Erlandsbobäcken) och Hedströmmen (Sundet) måttlig status med avseende på fisk. I Gisslarboån (Gunnilboån) och Gisslarboån (Sågdammen) är statusen otillfredsställande. 187 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Bottenfauna Bottenfaunadata finns för nitton vattenförekomster, varav sju sjöar och tolv vattendrag. Lilla Kedjen, Långsvan, Nedre Vättern och Övre Skärsjön har hög status, medan Stora Kedjen uppvisar god status. Dagarn och Nedre Gävjan har måttlig status. Av vattendragen har Darsbobäcken (mellan Storsjön och Dagarn), Gisslarboån (Sågdammen), Hedströmmen (mellan mynningen till Gisslarboån och Nedre Vättern) och Hedströmmen (mellan Storsjön och mynningen till Djurlångsån) hög status. Lanforsån, Gisslarboån (Gunnilboån) och Hedströmmen (mellan Galten och mynningen till Gisslarboån) har god status. I Flenaån (mellan Långbjörken och Öbjörken) och Uggleforsån är statusen måttlig, medan statusen i Flenaån (Gillboån, Flenaån), Gisslarboån (Erlandsbobäcken) och Gisslarboån (mellan Nedre Gävjan och Trehörningen) är otillräcklig. Makrofyter Makrofytdata finns för tre sjöar. Dagarn uppvisar hög status medan Långsvan och Övre Skärsjön har god status. Växtplankton Undersökning av växtplankton förekommer inte i någon vattenförekomst inom Hedströmmens avrinningsområde. Påväxtalger Data från undersökning av påväxt/kiselalger finns för två vattendrag. Gisslarboån (Sågdammen) uppvisar hög status medan Hedströmmen (mellan Galten och mynningen till Gisslarboån) har måttlig status. Fysikalisk-kemiska faktorer För de fyra vattenförekomsterna (Långsvan, Lanforsån, Hedströmmen (mellan mynningen till Gisslarboån och Nedre Vättern) samt Hedströmmen (mellan Storsjön och mynningen till Djurlångsån)) som har god/hög status utifrån biologiska faktorer bedöms även fysikalisk-kemiska faktorer. Kvalitetsfaktorn siktdjup ger sjön Långsvan måttlig status. En sammanvägd bedömning av biologiska och kemiska kvalitetsfaktorer i Långsvan ger måttlig status. För vattendragen saknas vattenkemiskdata, utifrån biologiskdata i närliggande vattenförekomster ger en expertbedömning måttlig status i Lanforsån, Hedströmmen (mellan mynningen till Gisslarboån och Nedre Vättern) samt Hedströmmen (mellan Storsjön och mynningen till Djurlångsån. Hydromorfologiska faktorer Eftersom ingen av vattenförekomsterna uppvisat hög status när biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktor vägts samman så har ingen statusklassificering gjorts utifrån hydromorfologiska faktorer. Påverkan och miljöproblem I Hedströmmens avrinningsområde är det framför allt försurning som påverkar vattenkvaliteten. De försurningskänsliga områdena ligger huvudsakligen i systemets källflöden. 188 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Efter försurning är den fysiska påverkan det största problemet i avrinningsområdet. Det finns 77 dammar enligt SMHI:s dammregister och dessutom 102 kända övriga vandringshinder. Många vattenförekomster i området är goda öringlokaler, men de många vandringshindren förhindrar fiskens vandring. Ett exempel på hur detta påverkar statusen är Övre Skärsjön, som har fått otillfredsställande status med avseende på fisk. Längre nedströms i systemet finns en viss påverkan av näringsämnen i samband med att inslaget av åkermark ökar och där befolkningsmängden i glesbygden är stor. Andelen åkermark är störst längs huvudfåran nedströms Kolsva i Köpings kommun. Det nitratkänsliga området motsvarar en relativt liten del av avrinningsområdet. I avrinningsområdet finns tre tillståndspliktiga verksamheter med utsläpp vatten, bland annat en fiskodling och ett avloppsreningsverk. 69 objekt är identifierade med avseende på förorenad mark. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Avrinningsområdet nyttjas för flera olika vattentjänster. Mindre vattenuttag förekommer. Flera av vattenförekomsterna nyttjas som recipient och för avledning av vatten från bebyggelse, verksamhetsområden och jord- och skogsbruk. Det finns flera mindre regleringar av vattenflödet samt rätningar och kanaliseringar för marknyttjandet. Området nyttjas för rekreation i många former, bl a ett aktivt fritidsfiske, badplatser (sju kommunala, varav två skyddas enligt Badvattendirektivet) och naturupplevelser. Delar av området har mycket höga naturvärden och det finns även flera kulturvärden. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? 34 av de 42 vattenförekomsterna har sämre än god status, vilket gör att de riskerar att inte uppnå god status till 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 8 34 (varav 2 förekomster ”at risk” som kalkas) Potentiella KMV/AV (ej bedömt ännu) *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 189 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Arbogaåns avrinningsområde Arbogaåns avrinningsområde Största delen av Arbogaåns avrinningsområdet ligger i Örebro län. Berörda kommuner är Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro. Ån kommer från Skinnskatteberg och Ludvika i Dalarna, och mynnar via Arboga, Kungsör och Köping i Mälarens inre del. Avrinningsområdet är 3 808 km2 och är indelat i 104 delavrinningsområden. I avrinningsområdet, som utgör ca 10 % av Norra Östersjöns vattendistrikt, bor det drygt 60 000 invånare. Det består till 67 % av skogsmark, 12 % åkermark, 2 % av tätort och vatten uppgår till 7 % av den totala arealen. Totalt finns 115 vattenförekomster för ytvatten i Arbogaåns avrinningsområde, 71 190 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 vattendragssträckor med en sammanlagd längd på 609 km och 44 sjöar med en sammanlagd areal på 184 km2. I övrigt finns det många mindre sjöar och vattendrag. Vissa vatten har inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut som värdefulla eller särskilt värdefulla med avseende på natur, kultur och fisk/fiske. Inom Arbogaåns avrinningsområde rör det sig om totalt 96 områden varav 59 med avseende på naturvärden, 11 med avseende på kulturvärden och 26 med avseende på fisk/fiske. Inom avrinningsområde finns det stycken Natura 2000 områden med limniska habitat. Det finns 34 kommunala badplatser inom avrinningsområdet och av dessa omfattas 10 stycken av badvattendirektivet. De flesta av Arbogaåns vattenförekomster är klassade som måttlig status, men ett antal vattenförekomster uppnår god status. Några vattenförekomster är klassade som otillfredsställande status och en vattenförekomst har dålig status. De norra delarna av Arbogaåns avrinningsområdet har låga eller mycket låga halter av närsalter, men nedströms Väringen ökar både fosfor- och kvävenivåerna. Ökningen beror på att avrinningsområdets här ändrar karaktär från skogslandskap till jordbrukslandskap. Enligt Emissionsdatabasen för vatten tillfördes år 2001 och 413 ton kväve och 15,4 ton fosfor från odlad mark i Arbogaåns avrinningsområde. Den större sammanhängande jordbruksmarken (>100 ha) i Arbogaåns avrinningsområde inom Örebro län finns dels på Fellingsbroslätten och dels i Ervallaområdet. Den övriga jordbruksmarken är koncentrerad i dalgångar längs sjöar och större vattendrag. De biflöden som finns nedströms sjön Väringen bidrar med en stor del av huvudfårans näringstillskott. Väringen är en viktig plats i Arbogaåns avrinningsområde, och sjön samlar upp vatten från både Dyltaån och Arbogaån (Borsån) som är två stora grenar i vattensystemet. I området kring sjön finns både skogs- och åkermark samt tätorten Frövi som använder Väringen som recipient för sitt avloppsreningsverk. Sjön påverkas dessutom av AssiDomän Frövi, som ligger vid Arbogaåns inflöde. Väringen har litet siktdjup och vattnets ljusklimat beror framförallt på att vattnet innehåller suspenderade partiklar och färgen beror på lösa humusämnen. Dessutom har sjön låg syrehalt vid botten. Andra faktorer som kan påverka och utgöra riskmoment i avrinningsområdet är de totalt 42 A, B och C-anläggningarna med utsläpp till vatten som finns inom området. Större delen, det vill säga 39 stycken är reningsverk (5 stycken B-anläggningar och 34 stycken är C-anläggningar). Övriga anläggningar är inom massaindustrin (2 Aanläggningar) och metallvarutillverkning (1 B-anläggning). Det finns totalt 925 identifierade misstänkt förorenade områden inom och av dessa är 8 stycken klassade i riskklass 1 (mycket stor risk) och cirka 75 stycken i riskklass 2 (stor risk). Stor del av avrinningsområdet speciellt de norra och västra delarna är påverkat av försurning. Det finns 47 stycken åtgärdsområden för kalkning inom området. Vattenreglering ofta kopplad till vattenkraftverk finns i majoriteten av de större vattendragen. Inom avrinningsområdet finns det 181 större dammar och otaliga mindre. Den fysiska påverkan på sjöar och vattendrag som förekommit och förekommer i avrinningsområdet är betydande. Regleringsdammar från kvarnar, hyttor, hammare och kraftverk, vägtrummor och prydnadsdammar är några exempel på mänskligt orsakade vandringshinder för fisk och andra organismer i vattnet. 191 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Verksamheten för recipientkontrollen i Arbogaån vattenvårdsförbund består för närvarande av 30 medlemmar, därav 10 kommuner, 10 större företag samt 10 mindre företag och organisationer. Statistik för Arbogaåns avrinningsområde Största delen av Arbogaåns avrinningsområdet ligger i Örebro län. Ån kommer från Dalarna, och mynnar i Mälarens inre del. Avrinningsområdet är 3 808 km2 och är indelat i 104 delavrinningsområden. I avrinningsområdet, som utgör ca 10 % av Norra Östersjöns vattendistrikt, bor det drygt 60 000 invånare. Det består till 67 % av skogsmark, 12 % åkermark, 2 % av tätort och vatten uppgår till 7 % av den totala arealen. Totalt finns 115 vattenförekomster för ytvatten i Arbogaåns avrinningsområde, 71 vattendragssträckor med en sammanlagd längd på 609 km och 44 sjöar med en sammanlagd areal på 184 km2. I övrigt finns det många mindre sjöar och vattendrag. I tabell 1 finns sammanställd statistik för avrinningsområdet. Tabell 1. Statistik för Arbogaåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår följande kommuner helt eller delvis: Arboga, Eskilstuna, Hällefors, Kungsör, Köping, Lindesberg, Ljusnarsberg, Ludvika, Nora, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Örebro. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden 3807,27 km2 61 065 45 130 15 935 1,8 % 72,3 % 11,5 % 6,6 % 3 44,1 m /s Data saknas 3 137 m /s 129 st 83 st 46 st 20 st Data saknas 10 st 10 st 0 % av avrinningsområdet 14 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 6 st 11 st Data saknas 253 st (Data saknas för delar av avrinningsområdet) 192 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Arbogaåns avrinningsområde (forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 181 st 201 st 73 st (Data saknas för delar av avrinningsområdet) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Skyddade områden Vissa vatten har inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut som värdefulla eller särskilt värdefulla med avseende på natur, kultur och fisk/fiske. Inom Arbogaåns avrinningsområde rör det sig om totalt 96 områden varav 59 med avseende på naturvärden, 11 med avseende på kulturvärden och 26 med avseende på fisk/fiske. Det finns 34 kommunala badplatser inom avrinningsområdet och av dessa omfattas 10 stycken av badvattendirektivet. Inom avrinningsområde finns det dessutom: • 16 stycken Natura 2000 områden med limniska habitat varav o 6 områden med dystrofa sjöar o 6 områden med större fennoskandiska vattendrag o 4 områden med vattendrag med flytbladsvegetation eller mossor Ekologisk status nuläge Den ekologiska statusen inom Arbogaåns avrinningsområde är i de flesta fall klassad som måttlig. Ett antal vattenförekomster uppnår god status, men ingen är klassad som hög status. Några vattenförekomster är klassade som otillfredsställande och en vattenförekomst har dålig status. I tabell 2 nedan finns en sammanställning över den ekologiska statusen i avrinningsområdet. Tabell 2. Ekologisk status i vattenförekomster i Arbogaåns avrinningsområde. Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 18 95 15 1 193 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Nedan finns beskrivningar för hur den ekologiska statusen i Arbogaåns avrinningsområde ser ut för varje kvalitetsfaktor. Fisk Endast en sjö har statusklassats m.a.p. fisk. Denna har fått klassningen måttlig. Av vattendragen har 29 vattenförekomster statusklassats. Av dessa har 16 fått god status, 9 måttlig status och 4 otillfredsställande status. Bottenfauna Endast en sjö har statusklassats m.a.p. bottenfauna. Denna har fått klassningen hög. För vattendragen har 39 klassningar gjorts varav 6 fått hög status, 24 god status, 8 måttlig status och 1 otillfredsställande status. Makrofyter Endast 2 sjöar i avrinningsområdet har klassats m.a.p. trofiskt makrofytindex (TMI). Den ena sjön har fått bedömningen hög status och den andra bedömningen god status. Växtplankton Inga sjöar i Arbogaåns avrinningsområde har klassats m.a.p. växtplankton. Påväxtalger Totalt har 10 vattendrag statusklassat m.a.p. påväxtalger. Av dessa har 7 fått hög status, 2 god status och1 måttlig status. Fysikalisk-kemiska faktorer De norra delarna av Arbogaåns avrinningsområdet har låga eller mycket låga halter av närsalter, men nedströms Väringen ökar både fosfor- och kvävenivåerna. Inom avrinningsområdet ligger flertalet reningsverk, industrier och ett antal förorenade områden Stor del av avrinningsområdet speciellt de norra och västra delarna är påverkat av försurning. Statusen blir därför i de flesta fall måttlig, men några vattenförekomster når upp till god status. Hydromorfologiska faktorer Majoriteten av vattendragen inom avrinningsområdet är rätade eller påverkade av vandringshinder, vattenregleringar och andra hydromorfologiska faktorer. Påverkan och miljöproblem Belastningen av näringsämnen från skogsbruk, jordbruk, reningsverk och övrig industri samt den miljöpåverkan som sker genom vattenreglering från vattenkraftverk och genom markavvattning gör att inga vattenförekomster uppnår hög status och endast ett fåtal av vattenförekomsterna uppnår god status. Det finns även ett stort antal förorenade områden från tex äldre idag nedlagd gruvverksamhet som läcker miljögifter ut till sjöar och vattendrag och påverkar ekosystemen negativt. Stora delar av avrinningsområdet speciellt de norra och västra delarna är påverkade av försurning. 194 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Då tjänstesektorn är så dominerande i Norra Östersjöns vattendistrikt blir andelen för förädlingsvärde och sysselsättning låga (5 % respektive strax under 3 %) för de vattenintensiva industrierna. I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 34 % av vattenuttagen i distriktet, eller 191 miljoner m3. Det innebär att mycket av vattnet som används inte går till industrin utan att distriktet karaktäriseras av annan verksamhet. Den största mängden vattenuttag görs av de kommunala vattenverken, ca 303 miljoner m3. Av detta uttag använder hushållen mest. Distriktet har mellan åren 2000 och 2005 ökat vattenuttagen med 16 %. De kommunala reningsverken är även de som hanterar, renar och återför mest vatten, 371 miljoner m3 eller 92 % av allt renat och återfört vatten. Vattenuttagen har i Kemisk industri, Stål- och metall samt inom El, gas och värmeverken ökat mycket mellan 2000 och 2005. Däremot har inte förädlingsvärdet ökat i samma omfattning. Utav dessa tre branscher är det bara inom Kemisk industri som förädlingsvärdet har överträffat den stora ökningen av vattenmängder (51 % ökning av vattenuttag medan förädlingsvärdet har ökat med 57 %). Massa- och pappersindustrin har legat på ungefär samma nivå när det gäller vattenuttagen och har ökat förädlingsvärdet med 16 %. Verksamheten för recipientkontrollen i Arbogaån vattenvårdsförbund består för närvarande av 30 medlemmar, därav 10 kommuner, 10 större företag samt 10 mindre företag och organisationer. 195 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Eskilstunaåns avrinningsområde Eskilstunaåns avrinningsområde Den största delen av Eskilstunaåns avrinningsområdet ligger i Örebro län. Berörda kommuner i Örebo län är Askersund, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Nora och Örebro. En mindre del ligger i Västmanlands län i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Vingåker, Arboga. Sydöstra delen av Hjälmarens utlopp ligger i Kungsörs kommun, Södermanlands län. Eskilstunaåns avrinningsområde är 4 183 km2 stort och är indelat i 74 delavrinningsområden. I avrinningsområdet, som utgör ca 11 % av Norra Östersjöns vattendistrikt, bor det drygt 250 000 personer. Det består till 44 % av skogsmark, 24 % åkermark, tätort 3 % och vatten 196 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 uppgår till 15 % av den totala arealen. Totalt finns 81 vattenförekomster för ytvatten i Eskilstunaåns avrinningsområde, 53 vattendragssträckor med en sammanlagd längd på 436 km och 28 sjöar med en sammanlagd areal på 591 km2. Hjälmarens yta utgör 477 km2, eller ca 3/4 av den totala sjöytan inom avrinningsområdet. I övrigt finns det många mindre sjöar och vattendrag. Vissa vatten har inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut som värdefulla eller särskilt värdefulla med avseende på natur, kultur och fisk/fiske. Inom Eskilstunaåns avrinningsområde rör det sig om totalt 85 områden varav 61 med avseende på naturvärden, 7 med avseende på kulturvärden och 16 med avseende på fisk/fiske. Inom avrinningsområdet finns det 16 stycken Natura 2000 områden med limniska habitat. Det finns 51 kommunala badplatser inom avrinningsområdet och av dessa omfattas 16 stycken av badvattendirektivet. Den ekologiska statusen i Eskilstunaån visar mestadels på måttlig eller otillfredsställande status, vilket förmodligen har sin grund i avrinningsområdets stora näringsläckage samt det relativt höga befolkningstrycket och flertalet industrier. Största delen av avrinningsområdet utgörs av skogsklädd moränmark som har låg arealförlust av fosfor och måttligförlust av kväve. Närkeslättens kalkrika lerjord är Mellansveriges bördigaste jordbruksbygd. Den stora andelen jordbruksareal i detta område innebär att det här finns en hög arealförlusten av näringsämnen. Enligt Emissionsdatabasen för vatten tillfördes år 2001 1 451 ton kväve och 26,7 ton fosfor från odlad mark i Eskilstunaåns avrinningsområde. Särskilt stort är näringsläckaget i området kring Täljeån. Näringsläckagen från odlingsmarken innebär att det i vattendragen finns höga halt av kväve och fosfor. Hälften av fosforbelastningen och knappt hälften av kvävebelastningen kommer från odlad mark. Näringsämnen i avrinningsområdet kommer förutom från jordbruksmarken från enskilda avlopp och reningsverk i Örebro, Kumla och Eskilstuna. Belastningen av näringsämnen på Hjälmaren har minskat sedan 1970-talet men ändå uppstår problem som till exempel begränsat siktdjup och återkommande blomning av blågrönaalger. Sjöns höga planktonproduktion kan även leda till syrebrist vid sjöbotten när algerna bryts ner. Både Svartån och Täljeån har hög humushalt i vattnet vilket betyder ett högt färgtal. Andra faktorer som kan påverka och utgöra riskmoment i avrinningsområdet är de totalt 86 A, B och C-anläggningarna med utsläpp till vatten som finns inom området. Större delen det vill säga 62 stycken är reningsverk (9 stycken B-anläggningar och 53 stycken är C-anläggningar). Näst största branschen med utsläpp till vatten inom Eskilstunaåns avrinningsområde är anläggningar för ytbehandling (totalt 11 stycken anläggningar). Det finns mer än 1 500 identifierade misstänkt förorenade områden och av dessa är ett tjugotal klassade i riskklass 1 (mycket stor risk) och ungefär 150 stycken i riskklass 2 (stor risk). Avrinningsområdets källflödesområden är försurade och ingår därför i åtgärdsområden för kalkning. Vattenreglering ofta kopplad till vattenkraftverk finns i majoriteten av de större vattendragen. Inom avrinningsområdet finns det 113 större dammar och otaliga mindre. Den fysiska påverkan på sjöar och vattendrag som förekommit och förekommer i avrinningsområdet är betydande. Regleringsdammar från kvarnar, hyttor, hammare och kraftverk, vägtrummor och prydnadsdammar är några exempel på mänskligt orsakade vandringshinder för fisk och andra organismer i vattnet. 197 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Hjälmarens Vattenvårdsförbund svarar för vattendragskontrollen i Eskilstunaåns avrinningsområde, från Laxsjöarna i väster till Eskilstunaåns utlopp i Mälaren. Förbundet består av ca 40 medlemmar; kommuner, landsting, företag, jordbruksorganisationer, försvarsområden. Statistik för Eskilstunaåns avrinningsområde Den största delen av Eskilstunaåns avrinningsområdet ligger i Örebro län. En mindre del ligger i Västmanlands län i Eskilstuna. Sydöstra delen av Hjälmarens utlopp ligger i Södermanlands län. Eskilstunaåns avrinningsområde är 4 183 km2 stort och är indelat i 74 delavrinningsområden. I avrinningsområdet, som utgör ca 11 % av Norra Östersjöns vattendistrikt, bor det drygt 250 000 personer. Det består till 44 % av skogsmark, 24 % åkermark, tätort 3 % och vatten uppgår till 15 % av den totala arealen. Totalt finns 81 vattenförekomster för ytvatten i Eskilstunaåns avrinningsområde, 53 vattendragssträckor med en sammanlagd längd på 436 km och 28 sjöar med en sammanlagd areal på 591 km2. Hjälmarens yta utgör 477 km2, eller ca 3/4 av den totala sjöytan inom avrinningsområdet. I övrigt finns det många mindre sjöar och vattendrag. I tabell 1 finns sammanställd statistik för avrinningsområdet. Tabell 1. Statistik för Eskilstunaåns avrinningsområde. I avrinningsområdet ingår följande kommuner helt eller delvis: Arboga, Askersund, Degerfors, Eskilstuna, Flen, Hallsberg, Karlskoga, Katrineholm, Kumla, Kungsör, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Nora, Vingåker och Örebro. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 4182,47 km2 256 336 222 960 33 376 3,4 % 46,2 % 24,7 % 14,7 % 3 24,7 m /s Data saknas 3 80 m /s 95 st 67 st 28 st 33 st Data saknas 18 st 15 st 11 % av avrinningsområdet 80 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 198 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Eskilstunaåns avrinningsområde (forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder 11 st 32 st Data saknas 467 st (Data saknas för delar av avrinningsområdet) 113 st (Data från SMHI) 90 st (Data saknas för delar av avrinningsområdet) 329 st (Data saknas för delar av avrinningsområdet) Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Skyddade områden Vissa vatten har inom arbetet med miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag pekats ut som värdefulla eller särskilt värdefulla med avseende på natur, kultur och fisk/fiske. Inom Eskilstunaåns avrinningsområde rör det sig om totalt 85 områden varav 61 med avseende på naturvärden, 7 med avseende på kulturvärden och 16 med avseende på fisk/fiske. Det finns 51 kommunala badplatser inom avrinningsområdet och av dessa omfattas 16 stycken av badvattendirektivet. Inom avrinningsområdet finns det dessutom: • 16 stycken Natura 2000 områden med limniska habitat varav o 9 områden med dystrofa sjöar o 3 områden med vattendrag med flytbladsvegetation eller mossor o 2 områden med naturligt eutrofa sjöar o 1 område med större fennoskandiska vattendrag o 1 område med oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden 199 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Den ekologiska statusen i Eskilstunaån är i de flesta fall måttlig eller otillfredsställande. Ingen vattenförekomst har hög status, tre vattenförekomster har god status och tre har klassats i den sämsta statuskategorin ”dålig”. I tabell 2 nedan finns en sammanställning över den ekologiska statusen i avrinningsområdet. Tabell 2. Ekologisk status i vattenförekomster i Eskilstunaåns avrinningsområde. Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 3 59 30 3 Nedan finns beskrivningar för hur den ekologiska statusen i Arbogaåns avrinningsområde ser ut för varje kvalitetsfaktor. Fisk Två sjöar i avrinningsområdet har statusklassats m.a.p. fisk. Den ena har fått klassningen god status och den andra klassningen otillfredsställande status. Av vattendragen har 7 vatten-förekomster statusklassats. Av dessa har 4 fått god status, 1 måttlig status, 1 otillfredsställande status och 1 dålig status. Bottenfauna Endast en sjö har statusklassats m.a.p. bottenfauna. Denna har fått klassningen dålig status. För vattendragen har 17 klassningar gjorts varav 4 vattendrag fått hög status, 10 god status, och 3 måttlig status. Makrofyter Endast 4 sjöar i avrinningsområdet har klassats m.a.p. trofiskt makrofytindex (TMI). Av dessa har 3 sjöar fått klassningen måttlig status och 1 sjö klassningen otillfredställande status. Växtplankton Åtta sjöar har statusklassats m.a.p. växtplankton. Av dessa har 5 fått god status, 1 måttlig status, 1 otillfredsställande status och 1 dålig status. Påväxtalger Totalt har 8 vattendrag statusklassat m.a.p. påväxtalger. Av dessa har 1 fått hög status, 5 god status och 2 måttlig status Fysikalisk-kemiska faktorer Avrinningsområdet har höga näringsförluster, ett stort antal förorenade områden, stort befolkningstryck med mycket industrier samt försurade källflöden. De fysikaliskkemiska faktorerna ger måttlig eller otillfredsställande status i de flesta vattenförekomsterna. 200 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Hydromorfologiska faktorer Majoriteten av vattendragen inom avrinningsområdet är rätade eller påverkade av vandringshinder, vattenregleringar och andra hydromorfologiska faktorer. Påverkan och miljöproblem Den höga belastningen från jordbruk, reningsverk och övrig industri samt den miljöpåverkan som sker genom vattenreglering från vattenkraftverk och genom markavvattning gör att inga vattenförekomster uppnår hög status och endast ett fåtal av vattenförekomsterna uppnår god status. Inom området finns också ett stort antal förorenade områden som läcker ut miljögifter till vattenförekomsterna. Delar av avrinningsområdet är påverkat av försurning och delar har hög belastning från jordbruk. Ett relativt högt befolkningstryck bidrar även till de låga statusklassningarna i en del av sjöarna och vattendragen. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Då tjänstesektorn är så dominerande i Norra Östersjöns vattendistrikt blir andelen för förädlingsvärde och sysselsättning låga (5 % respektive strax under 3 %) för de vattenintensiva industrierna. I Norra Östersjöns vattendistrikt står de vattenintensiva branscherna för ca 34 % av vattenuttagen i distriktet, eller 191 miljoner m3. Det innebär att mycket av vattnet som används inte går till industrin utan att distriktet karaktäriseras av annan verksamhet. Den största mängden vattenuttag görs av de kommunala vattenverken, ca 303 miljoner m3. Av detta uttag använder hushållen mest. Distriktet har mellan åren 2000 och 2005 ökat vattenuttagen med 16 %. De kommunala reningsverken är även de som hanterar, renar och återför mest vatten, 371 miljoner m3 eller 92 % av allt renat och återfört vatten. Vattenuttagen har i Kemisk industri, Stål- och metall samt inom El, gas och värmeverken ökat mycket mellan 2000 och 2005. Däremot har inte förädlingsvärdet ökat i samma omfattning. Utav dessa tre branscher är det bara inom Kemisk industri som förädlingsvärdet har överträffat den stora ökningen av vattenmängder (51 % ökning av vattenuttag medan förädlingsvärdet har ökat med 57 %). Massa- och pappersindustrin har legat på ungefär samma nivå när det gäller vattenuttagen och har ökat förädlingsvärdet med 16 %. Hjälmarens Vattenvårdsförbund svarar för vattendragskontrollen i Eskilstunaåns avrinningsområde, från Laxsjöarna i väster till Eskilstunaåns utlopp i Mälaren. Förbundet består av ca 40 medlemmar; kommuner, landsting, företag, jordbruksorganisationer, försvarsområden. 201 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 61 Norrström - Råckstaåns avrinningsområde Sammanfattning Råckstaåns avrinningsområde är beläget i Södermanlands län och omfattar delar av Eskilstuna, Flens, Gnesta och Strängnäs kommuner. Vattenförekomsterna är fördelade i två grenar i systemet: en längre del i väst-ostlig riktning och en kortare del i mer syd-nordlig riktning. Grenarna möts i sjön Visnaren som ligger knappt fyra km väster om Mälarkusten och ån mynnar i Gripsholmsviken. Befolkningsmängden är 4600, varav 3100 bor i tätort. I området finns 10 vattenförekomster, fem sjöar och fem delsträckor av Råckstaåns huvudfåra. 202 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Inom avrinningsområdet finns två skyddade områden enligt Natura 2000 Fågeldirektivet, två skyddade områden enligt Natura 2000 Habitatdirektivet samt två skyddade områden för grundvattenbaserade vattentäkter. Av vattenförekomsterna i området har en god status, åtta har måttlig status och en har otillfredsställande status. Generellt har systemet måttlig status, från dess början i inlandet till mynningen i Mälaren. Undantagen är vattendraget med god status som rinner från sjön Mellan-Marviken till sjön Visnaren, samt även Visnaren som har otillfredsställande status, troligen till följd av påverkan från jordbruk och Åkers styckebruks samhälle. Det största miljöproblemet inom Råckstaåns avrinningsområde är övergödning och den största källan är diffus belastning från jord- och skogsbruk. Jordbruk, kraftverksdammar, vägbyggen mm påverkar förutom genom markanvändning kring vattenförekomsterna även vattendragens kontinuitet i hela systemet. Jordbruket inom området använder i viss mån vatten till bevattning av gröda och boskap och som recipient till utsläpp. En tredjedel av befolkningen inom avrinningsområdet bor utanför tätort och de knappt tusen registrerade enskilda avloppen medför att sjöar och vattendrag är potentiella recipienter för framförallt fosfor. Förutom fritidsfiske i exempelvis Marvikarna används sjöarna också för bad. Samtliga sjöar och vattendrag i avrinningsområdet har bedömts vara i risk att inte nå god vattenstatus till 2015. Av dessa har endast en högre status än måttlig i dagsläget, men p.g.a. påverkan från exempelvis enskilda avlopp bedöms även den vara at risk. Avloppsvatten bedöms vara en generell riskfaktor för samtliga vattenförekomster. För förekomsterna i den väst-ostliga grenen av systemet är jordbruk en stor riskfaktor liksom påverkan från tätorter. Råckstaåns avrinningsområde Råckstaåns avrinningsområde är beläget i Södermanlands län och omfattar delar av Eskilstuna, Flens, Gnesta och Strängnäs kommuner. Vattenförekomsterna är fördelade i två grenar i systemet: en längre del i väst-ostlig riktning och en kortare del i mer syd-nordlig riktning. Grenarna möts i sjön Visnaren som ligger knappt fyra km väster om Mälarkusten. Råckstaån är ett bivattensystem till Mälaren/Norrströms huvudvattensystem och mynnar i Mälaren i Gripsholmsviken vid Mariefred. Inom området bor 4 600 personer, varav 3 100 bor i tätort. Råckstaåns avrinningsområde utgör drygt en procent eller 261 km² av Mälaren/Norrströms totala avrinningsområde på 22 650 km². Råckstaåns dalgång följer den s.k. Gripsholmsförkastningen som utgör en tydlig gräns mellan Mälarmårdens bergbundna höjdsträckning i söder och den flackare och öppnare Mälarbygden i norr. Avrinningsområdet utgörs till ca 70 % av skogsmark, 15 % jordbruksmark, 5 % vatten och 4 % sankmark. I avrinningsområdet finns 36 stycken sjöar och 14 stycken vattendrag. Av dessa är 5 stycken sjöar och 5 delsträckor av Råckstaåns huvudfåra utpekade som vattenförekomster. 203 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Råckstaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands och berör Eskilstuna, Flens, Gnesta och Strängnäs kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 Fågeldirektivet -Natura 2000 Habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk (EMIR) -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 261 km2 4646 3098 st 1548 st 1,2 % 68,4 % 15,0 % 5,1 % 3 1,8 m /s 3 6,5 m /s Data saknas 10 st 5 st 5 st 2 st 2 st 0 st 2 st 0 st 0 % av avrinningsområdet 87 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 0 st 1 st Ca 900 st 7 st 17 st (alla vfk är inte inv.) 3 st (alla vfk är inte inv.) 8 st J/N J J J J J J 204 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Råckstaåns avrinningsområde (forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * st st st 2 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Som skydd för de mest värdefulla limniska habitaten har två Natura 2000-områden upprättats. Marvikarna SE0220174, habitatdirektivet och fågeldirektivet: Natura 2000-området Marvikarna som också utgör ett naturreservat består av tre delområden, Körnstorp, Svinsjön och Krampan och är beläget cirka 3 km norr om Laxne, cirka 8 km sydost om Åkers styckebruk. Det utgörs av landområden på båda sidor om Övre Marviken och Mellan-Marviken och inkluderar även delar av båda sjöarna. Marvikarna karaktäriseras av de vegetationsfattiga sprickdalssjöarna med branta bergsidor, varierande skogsmark, Strängnäsåsens kames-bildningar och kuperade betesmarker. Fågellivet i och kring sjöarna är rikt och flera skyddsvärda arter har rapporterats härifrån. Sjösystemet Marvikarna består av de tre sjöarna, Övre-, Mellan och Nedre-Marviken som bildats i de milslånga sprickdalar som sträcker sig från mellersta Mälaren till Yttre Hållsfjärden i Östersjön. Sjöarna är svagt humösa och oligotrofa med sparsam strandvegetation. Smala bårder med säv, vass, vasstarr, bunkestarr, grenrör m fl arter förekommer dock här och var. Bland undervattensväxterna märks flera typiska klarvattensarter som notblomster, hårslinga, strandpryl och båda arterna braxengräs (vekt och styvt). Flytbladsväxter som gul näckros, vit näckros och vattenpilört uppträder mycket sparsamt i Marvikarna. Fiskfaunan är artrik, 10-12 olika arter sägs finnas i sjöarna, däribland den tidigare 205 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 rödlistade karpfisken nissöga. Snäckor uppträder ibland mycket rikligt och kan i det närmaste helt täcka stenar, block, nedfallna stockar och näckrosstjälkar. Bl a förekommer de tidigare rödlistade snäckorna manteldammsnäcka och sjöskivsnäcka. Stammen av signalkräfta uppges vara livskraftig inom reservatet. En undersökning av bottenfaunan visar på närvaro av flera förorenings- och försurningskänsliga arter vilket antyder att sjöarna i väldigt liten utsträckning är utsatta för negativ påverkan. Södra Kärrlången SE0220175, habitatdirektivet och fågeldirektivet: Södra Kärrlångens Natura 2000-område omfattar förutom själva sjön med omgivande vassar, ”Stormossen”, en kilometerlång våtmark i söder och en del av kärrmarken i norr och nordost. Sjöns omgivningar består huvudsakligen av flacka stränder med gungflyn där myrmarker når fram till sjön. Breda vassbälten förekommer utmed stora delar av stränderna. Sjön som är grund (medeldjup 2m, max 4m), humusrik och omges av täta vassar, sänktes närmare 3 m på 1890 talet vid en omfattande förrättning. Sjönajas och styvnate är några av de unika växtfynden som noterats i sjön, den har också en rik förekomst av kransalger. Mitt i sjöns södra del finns en större ”vassö”. Vattenkemiskt har sjön eutrof karaktär med ett relativt högt pH. Vattnet är klart och bottnarna består främst av lösa, rörliga och mer än metertjocka gyttjiga/dyiga sediment. Sedimenten är sannolikt kalkrika. Häckning av bl.a. brun kärrhök, svarthakedopping (10 par 1984) och sångsvan har registrerats under slutet av 1900-talet. Fram till 1960 häckade gråhakedopping årligen. Under 1980-talet fanns en stor skrattmåskoloni vid sjön. Även rördrom (en prioriterad Natura 2000 art) har tidigare rapporterats. På senare år har inga inventeringar genomförts. Men fiskgjuse, storlom och trana har observerats. Området fungerar också som en viktig rastlokal för flyttfåglar. Avrinningsområdet omfattas av nitratdirektivet utom i två mindre områden i de sydvästra och sydöstra delarna. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 1 8 1 0 Generellt har vattenförekomsterna i Råckstaåns avrinningsområde måttlig status, från systemets början i inlandet till mynningen i Mälaren. Undantagen är vattendraget med hög status som rinner från sjön Mellan-Marviken till sjön Visnaren, samt även Visnaren som har otillfredsställande status, troligen till följd av påverkan från jordbruk och Åkers styckebruks samhälle. Generellt saknas data för flera biologiska parametrar i stora delar av systemet. 206 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Fisk I dagsläget finns inga inventeringar med avseende på fisk i Råckstaåns avrinningsområde gjorda, varken i sjöar eller i vattendrag. Det vore därför önskvärt med fiskinventering i en eller ett par av vattenförekomsterna för att förbättra kunskapsläget. Bottenfauna Det är endast Visnaren som är inventerad med avseende på bottenfauna i dagsläget. Analysen visar att sjön når otillfredsställande status, troligtvis till följd av långvarig påverkan från Åkers styckebruks samhälle samt omkringliggande jordbruk. Makrofyter De vattenförekomster som hittills inventerats avseende makrofyter är Övre Marviken som klassats till måttlig status och Mellan-Marviken, som klassats till god status. Detta speglar förhållandena för Marvikarnas näringspåverkan, där Övre Marviken är mer påverkad av de två. Växtplankton Sjön Visnaren är den enda förekomst i avrinningsområdet som är klassad vad gäller växtplankton. Sjön har klassats till otillfredsställande status. Påväxtalger Två vattendragssträckor i systemet har kunnat klassas med avseende på påväxtalger: Den del av Råckstaån som rinner från Eklången till Lännasjön uppnår god status, och den del av Råckstaån som rinner från Visnaren och ut i Mälaren uppnår måttlig status. Fysikalisk-kemiska faktorer När det gäller de sammanvägda allmänna förhållandena är statusen generellt måttlig för vattenförekomsterna i avrinningsområdet. Övre Marviken är den av sjöarna som skiljer ut sig med otillfredsställande status med avseende på fosfor, sannolikt beroende på det stora antalet enskilda avlopp runt sjön samt en viss andel åkermark i närområdet. Råckstaåns högst belägna del i systemet mynnar i Eklången och klassas som otillfredsställande vad gäller fosfor, beroende på påverkan från enskilda avlopp utmed vattendraget. Även den mälarmynnande delen av Råckstaån visar på otillfredsställande status när det gäller fosfor, här troligtvis på grund av påverkan från jordbruk och en kumulativ effekt i systemet. Vattendraget som rinner från MellanMarviken ut i Visnaren har tack vare liten påverkan från vare sig bebyggelse och jordbruk har klassats till god status. Hydromorfologiska faktorer Markanvändningen i Råckstaåns avrinningsområde har överlag en relativt måttlig påverkan på systemets vattenförekomster och vattendragens status för markanvändning varierar ordentligt. Sämst status för markanvändning har Råckstaån rinnsträcka mellan Lännasjön och Visnaren som klassats som dålig, vilket innebär att mer än 60 % av närmiljön längs vattendraget består av artificiell mark. Rinnsträckan uppströms Eklången har otillfredsställande status. Åns utlopp från Visnaren till Mälaren har måttlig status och sträckan mellan Eklången och Lännasjön har god status. För sjöarna ser situationen bättre och mer entydig ut. Övre Marviken och Mellan-Marviken har god respektive hög status avseende markanvändning, övriga sjöar har måttlig status. Situationen för systemets sammanlagda kontinuitet, dvs 207 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 vandringsbarheten för vatten-levande organismer, ser förhållandevis dålig ut. Förutom Råckstaåns högst liggande vattendrag som inte klassats har åsträckan mellan Eklången och Lännasjön otillfreds-ställande status och systemets övriga rinnsträckor dålig status. Det är främst para-metrarna fragmenteringsgrad och barriäreffekt i den sammanlagda kontinuiteten som innebär negativ påverkan. Påverkan och miljöproblem Det största miljöproblemet inom Råckstaåns avrinningsområde är övergödning. Åkers styckebruks avloppsreningsverk samt de enskilda avlopp som är spridda inom avrinningsområdet innebär en påverkansbelastning av fosfor och kväve. Diffus belastning från jord- och skogsbruk är annars den enskilt största källan till påverkan av både fosfor och kväve, vilket framgår av den källfördelningsanalys som är gjord utifrån data från PLC5, se figur 1 och 2. Inom avrinningsområdet finns även enligt EMIR en metallgjuteriverksamhet med utsläpp till vatten registrerad som Bverksamhet invid Visnaren. Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag reflekterar relativt väl den markanvändning som finns i området. Jordbruksmarken i avrinningsområdet ligger företrädesvis i de norra och västra delarna, vilket kan bidra till att förklara att Visnaren är klassad till otillfredsställande sammanvägd ekologisk status, sämst klassning i systemet. Förutom påverkan från Åkers styckebruks samhälle bidrar den kumulativa påverkanseffekten från jordbruket till sjöns ekologiska status. Systemets syd-nordliga gren med Marvikarna är i stora delar relativt opåverkat av jordbruk. Undantaget är Övre Marviken där en mindre andel jordbruksmark i sjöns närområde i kombination med enskilda avlopp troligtvis bidragit till sjöns måttliga status avseende makrofyter och otillfredsställande status för fosfor. Jordbruk, kraftverksdammar, vägbyggen mm påverkar förutom genom mark-användning även vattendragens kontinuitet i hela systemet, vilket återspeglas i den generellt dåliga statusen för denna parameter. Ett potentiellt miljöproblem är förorenade markområden i nära anslutning till områdets vattenförekomster. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 61 Råckstaån Skog Öppen mark Myr Atmosfärisk dep Jordbruk Reningsverk Enskilda avlopp Dagvatten Figur1. Källfördelning av kväve i Råckstaån. 208 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 61 Råckstaån Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Jordbruk Enskilda avlopp Figur 2. Källfördelning av fosfor i Råckstaån. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnet i avrinningsområdet utnyttjas för flera olika vattentjänster. Här finns två skyddsområden för grundvattenbaserade vattentäkter. Jordbruket inom området använder i viss mån vatten till bevattning av gröda och boskap och som recipient till utsläpp. En tredjedel av befolkningen inom avrinningsområdet bor utanför tätort och de knappt tusen registrerade enskilda avloppen medför att sjöar och vattendrag är potentiella recipienter för framförallt fosfor. Förutom fritidsfiske i exempelvis Marvikarna används sjöarna också för bad. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, data från EMIR för A och B-verksamheter och en översiktlig kartering av enskilda avlopp som genomförts i Södermanlands län. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. Samtliga sjöar och vattendrag i avrinningsområdet bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus 2015. Enskilda avlopp är en riskfaktor för samtliga förekomster. För sjöar och vattendrag i den väst-ostliga grenen av systemet är jordbruk en stor riskfaktor liksom påverkan från tätorter. Vattendraget och Marvikarna i den syd-nordliga grenen har generellt färre riskfaktorer. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 10 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 209 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 62 Tyresåns avrinningsområde Sammanfattning Tyresåns avrinningsområde på norra Södertörn i Stockholms län har en areal på ca 251 km2 och omfattar delar av sex kommuner; Stockholm, Huddinge, Haninge, Tyresö, Nacka och Botkyrka. Avrinningsområdet består till stor del av tätort. Tyresån omfattar stora delar av Storstockholms södra förorter och är ett mycket tätbefolkat 210 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 sjösystem med ca 267 000 invånare. Det finns totalt 6 vattenförekomster, varav tre vattendragssträckor och tre sjöar. Tre vattenförekomster har måttlig status, en har otillfredsställande ekologisk status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Tyresåns avrinningsområde Tyresåns avrinningsområde på norra Södertörn i Stockholms län har en areal på ca 251 km2 och omfattar delar av sex kommuner; Stockholm, Huddinge, Haninge, Tyresö, Nacka och Botkyrka. Avrinningsområdet består till stor del av tätort, hela 49 % av avrinningsområdet är anlagda ytor, samt skog 38 %, jordbruksmark 4 % och sjöyta 6 %. Andelen jordbruksmark är liten med få gårdar medan antalet små hästgårdar är förhållandevis stort. Avrinningsområdet är sjörikt med ett trettiotal sjöar varav tre är vattenförekomster; Drevviken, Magelungen och Orlången. Sjösystemet mynnar i Kalvfjärden som är en av flera trösklade havsvikar innan den mer öppna Gränöfjärden. Tyresån omfattar stora delar av Storstockholms södra förorter och är ett mycket tätbefolkat sjösystem med ca 267 000 invånare. Statistik för Tyresåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län Stockholm, Huddinge, Tyresö, Haninge, Nacka och Botkyrka kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 251,4 km2 267 301 266 097 14 260 48,9 % 37,7 % 4,0 % 6,1 % 3 2,05 m /s 3 9,2 m /s ds 6 st 3 st 3 st (7) st 1 st 6 st 4 st 10 st 0 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 211 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Tyresåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Stockholms län Stockholm, Huddinge, Tyresö, Haninge, Nacka och Botkyrka kommuner. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp 0 st 5 st Klassade förorenade områden med vattenpåverkan Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * 20 st 604 st 11 st 12 st 73 st J/N J J st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer 212 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 0 3 1 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 5 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 213 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 62/63 Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån Sammanfattning Området ligger i Botkyrka, Haninge, Nynäshamns och Södertälje kommuner och omfattar ett stort antal mindre vattendrag som mynnar i Östersjön. Folkmängden 214 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 uppgår till 108 000 invånare. Tillsammans omfattar området 1 019 km2 och utgörs av 60 % skog, 19 % jordbruksmark, 6 % tätort och 3 % vattenyta. Den procentuella fördelningen varierar mellan de enskilda avrinningsområdena. De södra avrinningsområdena belägna i Södertälje kommun har till exempel en högre andel åkermark, medan de norra avrinningsområdena domineras av skogsmark. Stora delar av Södertälje stad är belägen inom detta område. Större avrinningsområden är Åbyån, Skillebyån, Moraån, Bränningeån, Saxbroån (Kagghamraån), Fitunaån, Muskån (Hammerstaån), Vitsån, Husbyån och Åvaån. Inom dessa avrinningsområden finns relativt få större sjöar men ett flertal mindre sjöar. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 60 sjöar. Det finns totalt 17 vattenförekomster, varav 11 vattendragssträckor och sex sjöar. En vattenförekomst har hög status, en vattenförekomst har god status, 11 vattenförekomster har måttlig status, två har otillfredsställande status och en vattenförekomst har dålig ekologisk status. Avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån Området ligger i Botkyrka, Haninge, Nynäshamns och Södertälje kommuner och omfattar ett stort antal mindre vattendrag som mynnar i Östersjön. Folkmängden uppgår till 108 000 invånare. Tillsammans omfattar området 1 019 km2 och utgörs av 60 % skog, 19 % jordbruksmark, 6 % tätort och 3 % vattenyta. Den procentuella fördelningen varierar mellan de enskilda avrinningsområdena. De södra avrinningsområdena belägna i Södertälje kommun har till exempel en högre andel åkermark, medan de norra avrinningsområdena domineras av skogsmark. Stora delar av Södertälje stad är belägen inom detta område. Större avrinningsområden är Åbyån, Skillebyån, Moraån, Bränningeån, Saxbroån (Kagghamraån), Fitunaån, Muskån (Hammerstaån), Vitsån, Husbyån och Åvaån. Inom dessa avrinningsområden finns relativt få större sjöar men ett flertal mindre sjöar. Inom Skeboåns avrinningsområde finns 60 sjöar. Det finns totalt 17 vattenförekomster, varav 11 vattendragssträckor och sex sjöar. Statistik för avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar 1018,8 km 108 040 93 780 14 260 6,1 % 59,9 % 19,2 % 2,8 % ds ds ds 17 st 11 st 6 st 215 2 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområdet mellan Tyresån och Trosaån. (Forts.) Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag (28) st 3 st 25 st 20 st 6 st 0 % av avrinningsområdet 93 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 4 st 11 st 15 st 782 st 27 st 52 st 259 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 1 11 2 1 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 2 I risk 14 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 216 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 63 Trosaåns avrinningsområde Sammanfattning Trosaåns avrinningsområde är 572 km2 stort och består av 21 % åker- och betesmark, 55 % skog och 12 % vatten. Den odlade marken har sin tyngdpunkt i områdets centrala och södra delar i anslutning till sprickdalarna och områdets större sjöar. I avrinningsområdet finns 162 stycken sjöar som är större än en hektar samt 21 vattendrag med en 217 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 sammanlagd längd på 87,5 km. Det bor totalt ca 18 000 personer i avrinningsområdet, varav ungefär tre fjärdedelar är bosatta i tätort. Tio av avrinningsområdets sjöar och tolv vattendrag/vattendragsträckor är vattenförekomster. I Trosaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Två av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns en badplats, Bergabadet vid Bergasjön, som är upptagen i badvattendirektivet. Inom avrinningsområdet finns sjön Lockvattnet, som utgör en ytvattentäkt. Det finns även tre grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 30 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Generellt är statusen i avrinningsområdet måttlig eller sämre. Endast en av tio sjövattenförekomster, Skillötsjön, har god status medan resterande har måttlig eller sämre. Vad gäller vattendragen uppnår endast två sträckor, Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön god status. Bäcken som avvattnar Skillötsjön är dessutom torrlagd under nederbördsfattiga somrar. Inom Trosaåns avrinningsområde finns två kommunala reningsverk, Gnesta och Vagnhärad, samt två större industrier etablerade. Förutom utsläpp från punktkällor tar vattenrecipienterna emot diffusa utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp. 158 områden är identifierade som misstänkt förorenade enligt länsstyrelsens uppgifter, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att bekräfta misstanken. Det finns över 20 dämmen inom området och omkring 56 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till vattensystemets näringsstatus. Delar av åsystemet utgör populära kanotleder och Trosaån erbjuder på sina håll rika möjligheter till fritidsfiske. Sex kommunala badplatser finns i området varav en, Bergabadet, är fastställd som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Samtliga 22 vattenförekomster i Trosaåns avrinningsområde bedöms vara i risk att inte nå god status 2015. Generellt utgör jord- och skogsbruket samt enskilda avlopp de största riskfaktorerna i systemet. Samtliga förekomster är också näringspåverkade, vilket präglar statusen hos vattenförekomsterna i systemet. Andra risker är markanvändningen utmed vattendragen, avloppsreningsverk samt vandringshinder, bl.a. i Trosaåns kustmynnande delsträcka. Trosaåns avrinningsområde Trosaåns avrinningsområde tillhör Sveriges mellersta skogsområde. Karaktäristiskt för detta område är landskapets blandade brutenhet, myrar och morän samt förekomsten av många små sjöar. Avrinningsområdet har sitt källområde i Mälarmården strax söder om Åkers styckebruk. Mälarmården har formats av Gripsholmsförkastningen som löper i öst-västlig riktning och utgör en av de mest betydelsefulla ledlinjerna i det sörmländska landskapet. Den bildar en tydlig gräns mellan Mälarmårdens bergbundna höjdsträckning och det flackare Mälardalsområdet i norr. Från ett flertal mindre skogssjöar på Mälarmården rinner vattnet söderut i genom flera sprickdalar, inramade av bergs- och moränhöjder för att slutligen mynna i Östersjön vid Trosa. Strängnäsåsen löper genom 218 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 hela avrinningsområdet i en sådan sprickdal. Trosaåns avrinningsområde är 572 km2 stort och består av 21 % åker- och betesmark, 55 % skog och 12 % vatten. Den odlade marken har sin tyngdpunkt i områdets centrala och södra delar i anslutning till sprickdalarna och områdets större sjöar. I avrinningsområdet finns 162 stycken sjöar som är större än en hektar samt 21 vattendrag med en sammanlagd längd på 87,5 km. Det bor totalt ca 18 000 personer i avrinningsområdet, varav ungefär tre fjärdedelar är bosatta i tätort. Tio av avrinningsområdets sjöar och tolv vattendrag/vattendragssträckor är vattenförekomster. Statistik för Trosaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands och Stockholms län och berör Gnesta, Trosa, Södertälje, Strängnäs och Nyköpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Habitatdirektivet - Fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 572 km2 18024 13727 st 4297 st 2,4 % 55,3 % 21,3 % 11,9 % 3 3,7 m /s 3 10,5 m /s Data saknas 22 st 12 st 10 st 7 st 2 st 1 st 3 st 1 st 0 % av avrinningsområdet 32 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk (EMIR) -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 2 st 3 st Ca 1600 st 37 st 24 st (alla vfk är inte inv.) 2 st (alla vfk är inte inv.) 56 st 219 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Trosaåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands och Stockholms län och berör Gnesta, Trosa, Södertälje, Strängnäs och Nyköpings kommuner. (Forts.) Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * J/N J J J J J st st st 2 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Trosaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Två av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns en badplats, Bergabadet vid Bergasjön, som är upptagen i badvattendirektivet. Inom avrinningsområdet finns sjön Lockvattnet, som utgör en ytvattentäkt. Det finns även tre grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 30 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. 220 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 4 14 2 2 Generellt är statusen i avrinningsområdet måttlig eller sämre. Endast en av tio sjövattenförekomster, Skillötsjön, har god status medan resterande har måttlig eller sämre. Vad gäller vattendragen uppnår endast två sträckor, Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön god status. Bäcken som avvattnar Skillötsjön är dessutom torrlagd under nederbördsfattiga somrar. Fisk Endast Frösjön utanför Gnesta är inventerad med avseende på fisk och uppnår god status. Bottenfauna En delsträcka i Trosaåns översta lopp samt Väla å är klassade på parametern bottenfauna. Trosaåns övre lopp uppnår hög status medan Väla å är klassad till dålig status. Vattenförekomsterna Frösjön och Långsjön uppnår måttlig status medan Storsjön endast uppnår otillfredsställande status. Makrofyter Vattenförekomsten Övre Gällringen är klassad till god status avseende makrofyter. Växtplankton Långsjön och Storsjön är klassade och uppnår måttlig respektive otillfredsställande status. Påväxtalger Sex av sju inventerade vattendragssträckor är klassade till måttlig status. Endast Trosaåns nedre lopp mellan Sillen och havet har god status. Fysikalisk-kemiska faktorer Sjöarna Långsjön och Skillötsjön är klassade till god status medan övriga sjöar har måttlig eller dålig status. Sjön Klämmingen har generellt god vattenkvalitet, men dåliga syrgasföhållanden sänker sjön till måttlig status. Parametern siktdjup visar att Klämmingen har hög status medan Sillen och Storsjön har måttlig status respektive otillfredsställande status. Endast vattendragen Trosaån strax nedströms Klämmingen samt bäcken som avvattnar Skillötsjön har sammanvägt god status avseende allmänna förhållanden. 221 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Resterande vattendragsträckor har måttlig eller sämre status främst till följd av höga närsaltshalter. Inga vattenförekomster i avrinningsområdet har bekymmer med försurning. Däremot finns ett antal mindre sjöar som är upptagna inom kalkningens målområden. Hydromorfologiska faktorer Trosaåns avrinningsområde är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter i större delen av området. Detta framgår genom klassningen av markanvändning i närmiljön där ingen av sjöarna får högre status än måttlig och endast ett av vattendragen, Trosaån nedströms Klämmingen, når god status. Måttlig status innebär att mer än 20 % av närmiljön består av artificiell mark. För framförallt vattendragsträckorna är mer än 40 % artificiell mark. Vad gäller kontinuitet, förekomsten av artificiella hinder samt fragmenteringsgrad ser bilden inte heller särskilt positiv ut. Tre av sex klassade vattendragsträckor har dålig status för parametern kontinuitet främst till följd av att barriäreffekten är stor. Barriäreffekt visar hur stor del av en sträcka som är vandringsbar innan första vandringshindret. Trosaåns huvudfåra är exempelvis vandringsbar till mindre än 25 % av sträckan innan det första definitiva vandringshindret. Klassningen av vandringshinder tyder på att det i alla sex klassade sträckor finns vandringshinder inom eller i anslutning till sträckan. Påverkan och miljöproblem EMIR-data klargör att det inom Trosaåns avrinningsområde finns två kommunala reningsverk, Gnesta och Vagnhärad. Dessutom finns två större industrier etablerade i området. Förutom utsläpp från punktkällor tar vattenrecipienterna emot diffusa utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp. 158 områden är identifierade som misstänkt förorenade inom området enligt länsstyrelsens uppgifter, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att bekräfta misstanken. Det finns över 20 dämmen inom området och omkring 56 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till vattensystemets näringsstatus. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruket tillsammans med reningsverken på andra plats medan fosforbelastningen till näst största del härrör från enskilda avlopp. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av kväve respektive fosfor från de större källorna i avrinningsområdet. Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna kring Storsjön, Nyckelsjön och Avlasjön domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Områdena kring Klämmingens norra strand samt Långsjön domineras av skogsmark vilket speglas i en generellt högre status. 222 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Inga vattenförekomster i avrinningsområdet har bekymmer med försurning. Däremot finns ett antal mindre sjöar som är upptagna inom kalkningens målområden. I de bergiga skogsmarkerna (som är en del av förkastningszonen Mälarmården) är sjöarna ofta försurningskänsliga. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 63 Myr Skog Öppen mark Jordbruk Atmosfärisk dep Enskilda avlopp Reningsverk Dagvatten Figur1. Källfördelning av kväve i Trosaån Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 63 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Jordbruk Enskilda avlopp Figur 2. Källfördelning av fosfor i Trosaån 223 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattensystemets vackraste platser används flitigt för friluftsaktiviteter. Delar av åsystemet utgör populära kanotleder och Trosaån erbjuder på sina håll rika möjligheter till fritidsfiske. Sex kommunala badplatser finns i området varav en, Bergabadet, är fastställd som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, data från EMIR för A och B-verksamheter och en översiktlig kartering av enskilda avlopp som genomförts i Södermanlands län. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. Samtliga vattenförekomster i Trosaåns avrinningsområde bedöms vara i risk att inte nå god status 2015. Generellt utgör jord- och skogsbruket samt enskilda avlopp de största riskfaktorerna i systemet, samtliga förekomster är också näringspåverkade. Invid Frösjön, Klämmingen och Sillen ligger samhällen med förorenade markområden och miljöfarliga verksamheter i närområdet. Samma sak gäller Trosaån som i sin kustmynnande delsträcka passerar Trosa samhälle. För vattendragen utgör generellt markanvändningen i närområdet en riskfaktor. Två avloppsreningsverk ligger också inom systemet. Även vandringshinder som dämmen m.m. bildar en risk för framtida status i Trosaåns kustmynnande delsträcka samt i delsträckorna norr om Nyckelsjön. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 22 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 224 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 64 Svärtaåns avrinningsområde Sammanfattning Svärtaåns avrinningsområde omfattas av Nyköpings, Trosa och Gnesta kommuner i Södermanlands län. Det bor ca 3000 stycken personer i området varav ca 900 stycken bor i tätort. Avrinningsområdet är 372 km² stort och består till 57 % av skogsmark, 25 225 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 % av åker- och betesmark och ca 7 % av vatten. Totalt finns 19 vattenförekomster varav åtta är sjöar och elva är vattendragsträckor. I Svärtaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Tre av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns inga badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och inte heller några ytvattentäkter. Däremot finns det fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 44 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Generellt sett kan man se att statusen förändras till det sämre ju längre ned i systemet man kommer i och med ökad påverkan från framförallt jordbruk och avlopp. Sjöarna Likstammen, Stortrön och Stensjön har god status, medan övriga sjöar har måttlig eller otillfredsställande status. Samtliga vattendragsträckor har måttlig eller sämre status. Den huvudsakliga påverkan i avrinningsområde härrör från jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp. Det saknas större industrier av A- och B-karaktär inom avrinningsområdet. Belastningen är till största del av en mer diffus karaktär. Försurningsproblematiken är koncentrerad till de perifera delarna av avrinningsområdet och till största del knutet till de mindre vattnen. Fisket i avrinningsområdet är koncentrerat kring några av de större sjöarna där främst fritidsfiske efter gös, gädda och abborre förekommer. Alla sjöar och vattendrag i avrinningsområdet utom en sjö, Likstammen, bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus 2015. För alla sjöar är det främst jordbruk och enskilda avlopp som är riskfaktorerna, för två sjöar är det försurning. Huvudparten av vattendragsträckorna är bedömda utefter att de är klassade i måttlig eller sämre status. Svärtaåns avrinningsområde Svärtaåns avrinningsområde omfattas av Nyköpings, Trosa och Gnesta kommuner i Södermanlands län. Det bor ca 3000 stycken personer i området varav ca 900 stycken bor i tätort. Avrinningsområdet är 372 km² stort och består till 57 % av skogsmark, 25 % av åkeroch betesmark och ca 7 % av vatten. Genom blockrörelser har det sörmländska landskapet fått en förhållandevis bruten topografi och delvis förlorat den karaktär av slättland som vanligen präglar områden på andra håll i landet där urbergspeneplanet förekommer mer orubbat. I de sänkor som bildats i jordskorpan ligger den odlingsbara marken och den är förhållandevis jämnt fördelad över avrinningsområdet. Svärtaån har två huvudgrenar som rinner samman vid sjön Runnviken och vidare söderut mot mynningen i Sjösafjärden och Östersjön. Vattnet rör sig till största delen genom glesbebyggda skogsområden med däremellan insprängda områden med odlad jord, huvudsakligen belägna omkring sjöarna och vattendragen. I avrinningsområdet finns 59 stycken sjöar större än en hektar varav åtta stycken är vattenförekomster. Elva stycken vattendrag/vattendragssträckor är vattenförekomster. 226 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområdet. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands län och berör kommunerna, Nyköping, Trosa och Gnesta. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning - Habitatdirektivet - Fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 372 km2 3339 st 929 st 2410 st 0,5 % 57 % 24,9 % 6,7 % 3 2,7 m /s 3 10 m /s Data saknas 19 st 11 st 8 st 7 st 3 st 0 st 4 st 0 st 0 % av avrinningsområdet 44 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk (EMIR) -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 0 st 1 st Ca 1279 st 16 st 9 st (alla vfk är inte inv.) 4 st (alla vfk är inte inv.) 39 st J/N J J J ? ? ? J J 227 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområdet. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands län och berör kommunerna, Nyköping, Trosa och Gnesta. (Forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * st st 0 st - Begränsat - * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Svärtaåns avrinningsområde finns sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Tre av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns inga badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och inte heller några ytvattentäkter. Däremot finns det fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 44 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 3 12 2 0 Generellt sett kan man se att statusen förändras till det sämre ju längre ned i systemet man kommer i och med ökad påverkan från framförallt jordbruk och avlopp. Sjöarna 228 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Likstammen, Stortrön och Stensjön har god status, medan övriga sjöar har måttlig eller otillfredsställande status. Samtliga vattendragsträckor har måttlig eller sämre status. Fisk Det är endast sjön Stortrön som är inventerad och klassad avseende kvalitetsfaktorn fisk och uppnår god status. Det vore önskvärt att inventera Svärtaån med hjälp av elfiske då vattendraget mynnar i havet och teoretiskt kan hysa bestånd av havsvandrande öring. Två av åns biflöden hyser dessutom den skyddsvärda fiskarten grönling. Bottenfauna Stortrön når hög status med avseende på bottenfauna, medan den nedströms liggande Sticksjön är klassad till god status. Den ännu längre ned i systemet liggande Runnviken får endast otillfredsställande status. Bottenfaunaklassningarna speglar relativt väl den förväntade bilden av ökad påverkan från framförallt övergödning. Makrofyter Sjöarna Likstammen och Stortrön är inventerade med avseende på makrofyter och båda sjöarna är klassade till god status för denna kvalitetsfaktor. Trots Likstammens goda status bör det nämnas att vissa vikar har uppvisat tendenser av ökad närsaltspåverkan vilket kan skönjas i vattenvegetationen. Växtplankton Sjön Runnviken är den enda vattenförekomsten som är klassad avseende växtplankton. Den har otillfredsställande status och var vid inventeringstillfället kraftigt påverkad av algblomning. Påväxtalger Av fyra inventerade sträckor har tre måttlig status och en, Sätterstabäcken som avvattnar Likstammen, har god status. Fysikalisk-kemiska faktorer Vad gäller vattendragen har majoriteten måttlig status vad gäller de sammanvägda allmänna förhållandena. Endast en inventerad sträcka, bäcken mellan Stortrön och Sticksjön, skiljer sig från mängden och har otillfredsställande status vilket beror på försurning. Sjöarna visar en motsvarande bild med majoriteten i måttlig eller sämre status, främst beroende på närsaltspåverkan. I de mer perifera och skogrika övre delarna av avrinningsområdet har sjöarna god status, med undantag av Sticksjön som har måttlig status. Förutom Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön som har god status har samtliga inventerade vattendragsträckor i avrinningsområdet måttlig eller otillfredsställande status med avseende på fosfor. Vad gäller sjöarna i de centrala delarna av avrinningsområdet har samtliga måttlig till otillfredsställande status medan Likstammen har god status och Stortrön hög. En katt bland hermelinerna utgör den lilla Sticksjön som har måttlig status med avseende på fosfor trots att den ligger högt upp i avrinningsområdet och inte är särskilt påverkad av jordbruk. Siktdjup och syrgas är endast klassat i två sjöar i avrinningsområdet. Likstammen uppnår hög status för siktdjup och Runnviken uppnår hög status för syrgas. 229 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön har otillfredsställande status enligt en bedömning av försurningspåverkan enligt de gamla bedömningsgrunderna. Hydromorfologiska faktorer Svärtaåns avrinningsområde är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter främst i de nedre och centrala delarna. Detta framgår exempelvis genom klassningen av markanvändning i närmiljön där större delen av vattendragsträckorna får dålig status. Detta innebär att mer än 60 % av närmiljön längs vattendragen består av artificiell mark. Läget för sjöarna ser något bättre ut där fyra av sju klassade får god status eller bättre vilket innebär att mindre än 20 % av närområdet består av artificiell mark. Vad gäller kontinuitet, förekomsten av artificiella hinder samt fragmenteringsgrad ser bilden inte heller särskilt positiv ut. Tre av fyra klassade vattendragsträckor har endast måttlig status till följd av förekomsten av vandringshinder. Parametern barriäreffekt visar hur stor del av en sträcka som är vandringsbar innan första vandringshindret. Svärtaåns huvudfåra har endast måttlig status, vilket innebär att upp till 50 % av vattendraget kan vara avsnört för vandrade fisk. Påverkan och miljöproblem Inga större industrier finns etablerade inom avrinningsområdet utan den huvudsakliga påverkan härrör från jordbruk. Enligt EMIR finns ett större jordbruk som är klassad som B-anläggning etablerad inom avrinningsområdet, i övrigt saknas större enskilda belastningskällor som är A- och B-klassade och införda i EMIR. Däremot är den diffusa belastningen från exempelvis jord-, och skogsbruk desto större. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruket på andra plats medan skog och enskilda avlopp bidrar med ungefär lika mycket belastning vad gäller fosfor. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av fosfor respektive kväve från de större källorna i avrinningsområdet. Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Högre upp i de perifera delarna av avrinningsområdet är belastningen mindre vilket medför att statusen på sjöarna är högre. Lokal belastning kan dock ha relativt stor inverkan i mindre vattenförekomster vilket kan anas i exempelvis Sticksjön som trots sitt läge har måttlig status. Det finns 9 stycken större dämmen inom avrinningsområdet och nästan 40 stycken torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar vattnets flöde och bidrar tillsammans med bl. a. jordbruket till vattensystemets näringsstatus. 230 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 64 Myr Skog Öppen mark Jordbruk Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp Figur 1. Källfördelning av kväve i Svärtaåns avrinningsområde. Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 64 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Jordbruk Enskilda avlopp Figur 2. Källfördelning av fosfor i Svärtaåns avrinningsområde. Under år 2006 transporterade Svärtaån 9 ton fosfor och 130 ton kväve till Sjösafjärden och Östersjön (figur 3). TRANSPORT I SVÄRTAÅN ÅR 2006 MYNNINGSSTATION (B23) 30000 mängd (kg) 25000 20000 Totalfosfor 15000 Totalkväve 10000 5000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 m ånad Figur 3. Uttransport av kväve och fosfor från Svärtaån till Östersjön. 231 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 I avrinningsområdets nordliga och perifera delar är ett fåtal av de mindre och brunfärgade skogssjöarna försurade eller försurningskänsliga. Vattenförekomsterna Stortrön och Sticksjön är upptagna som målområden för kalkning. Dock har båda sjöarna fått god status enligt bedömningen för försurning enligt de gamla bedömningsgrunderna. Däremot har vattendragen Storån och bäcken mellan Stortrön och Sticksjön otillfredsställande status. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnet i avrinningsområdet utnyttjas för flera olika vattentjänster. Här finns fem skyddsområden för vattentäkter och fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. I och med relativt stora jordbruksarealer inom avrinningsområdet används vattnet både till bevattning av gröda och boskap och som recipient till utsläpp från jordbruken. Huvuddelen av befolkningen bor utanför tätort vilket medför att andelen enskilda avlopp per innevånare är relativt hög inom avrinningsområdet vilket medför att vattnen utgör potentiella recipienter för framförallt fosfor. Fisket i avrinningsområdet är koncentrerat kring några av de större sjöarna där främst fritidsfiske efter gös, gädda och abborre förekommer. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. Alla sjöar och vattendrag i avrinningsområdet utom en sjö, Likstammen, bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus 2015. För alla sjöar är det främst jordbruk och enskilda avlopp som är riskfaktorerna, för två sjöar är det försurning. För Likstammen kan eventuellt skogsbruk vara en riskfaktor. Alla vattendragsträckor utom en är bedömda utefter att de är klassade i måttlig eller sämre status, för en sträcka är riskfaktorerna försurning och skogsbruk. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 17 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 232 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 65 Nyköpingsåns avrinningsområde Sammanfattning Avrinningsområdet ligger i Nyköping, Katrineholm, Vingåker, Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Gnesta, Oxelösund, Hallsberg, Askersund, Örebro, Finspång och Norrköping kommuner och mynnar i Östersjön. Avrinningsområdet är 3631 km², ca 10 % av 233 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 vattendistriktets yta. Markanvändningen utgörs till drygt hälften av skog, ca 19 % utgörs av åkermark och ca 13 % är vattenområden. Vattensystemet hyser ovanliga och fridlysta arter, så som tjockskalig målarmussla och mal. Det finns tjugofyra Natura 2000-områden med vattenanknytning i området. Det finns åtta badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och två ytvattentäkter. Det finns även 20 grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 18 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Den största andelen av vattenförekomsterna ligger inom måttlig klass. Det är svårt att urskilja några generella mönster vad gäller status inom avrinningsområdet i och med att miljöpåverkan varierar från försurning i de perifera skogsdominerade delarna i sydväst till övergödning i de centrala jordbruksdominerade områdena. Området har mer eller mindre försurningskänsliga vatten i de högre belägna skogstrakterna och ökad näringsrikedom ju större inslaget blir av jordbruksmark och antal boende. Inom avrinningsområdet finns 8 avloppsreningsverk och drygt tjugo Banläggningar med utsläpp till vatten, varav nästan hälften är större gårdar. Det finns över 70 större dämmen inom området och ca 200 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Det finns 41 kommunala badplatser, varav sju är fastställda som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. I övrigt nyttjas sjöarna och vattendragen för vattenuttag till bl.a. dricksvatten, bevattning och i industriella processer. De större sjöarna nyttjas för fritidsfiske och i Nyköpingsån fiskas havsöring i de nedre delarna strax innan utflödet mot havet. Den enda sjön i avrinningsområdet som bedöms behålla sin goda vattenstatus till 2015 är Holpen, som ligger i Östergötlands län. Påverkan bedöms vara låg och sjön ligger högt i avrinningsområdet. Påverkan från framförallt övergödning bedöms vara så pass hög att det inte är troligt att övriga sjöar i avrinningsområdet behåller en god status till 2015. Sjöar som redan i dagsläget har en måttlig eller sämre status bedöms inte kunna nå god status innan 2015. Tre vattendragssträckor bedöms behålla god vattenstatus 2015. Dessa är Husbyån, eller Natån, mellan sjön Naten och Båven samt två delsträckor av Tisnare Kanal där den översta delen av vattendragssträckan i praktiken består av sjöarna Stensjön och Malmsjön. Påverkan för dessa vattendragssträckor bedöms vara låg och de ligger högt i avrinningsområdet. Då vattendragssträckorna i sitt lopp rinner genom områden med ibland många påverkanskällor i form av framförallt jordbruk och enskilda avlopp men även reningsverk, industrier och förorenade områden blir den sammanvägda belastningen relativt hög. Detta bidrar starkt till att få vattendrag bedöms nå eller behålla god status till 2015. Nyköpingsåns avrinningsområde Nyköpingsån är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. I norr avgränsas avrinningsområdet mot Norrström av bergryggen Mälarmården som har bildats av flera parallella förkastningar. Gripsholmsförkastningen är den mest utmärkande och löper i öst-västlig riktning genom hela länet. I söder 234 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 avgränsas avrinningsområdet bl.a. av Kolmårdens förkastning och sprickdalar som löper i nordvästlig riktning upp mot Hjälmaren i norr. Mellan dessa områden karaktäriseras landskapet av en blandad brutenhet där endast smärre partier är högre än 100 meter över havet, myrar och morän samt många och små sjöar. Avrinningsområdet är 3631 km2 stort och utgörs av ca 57 % skog, 19 % åker- och betesmark och hela 13 % vatten. Nyköpingsån, som har sina källområden i Örebros, Östergötlands och mellersta Södermanlands skogsmarker, avvattnas genom ett system av åar och sjöar som upptar större delen av Södermanlands län innan den mynnar i Stadsfjärden i Östersjön. I det vattenrika landskapet finns tio sjöar större än 10 km² och 571 sjöar större än 1 ha. Av dessa är 61 sjöar och 84 vattendragsträckor vattenförekomster. Befolkningen uppgår till ca 85 000 personer, varav nästan 80 % bor i tätort. Vattensystemet hyser ett flertal skyddsvärda arter. Den sällsynta tjockskaliga målarmusslan är relativt väl utbredd i vattensystemet, liksom den fridlysta malen som lever i sjön Båven. Statistik för Nyköpingsåns avrinningsområde. Nyköpingsåns avrinningsområde omfattar delar av Södermanlands, Örebro och Östergötlands län samt Nyköpings, Katrineholms, Vingåkers, Eskilstuna, Strängnäs, Flens, Gnesta, Hallbergs, Askersunds, Örebro, Finspångs och Norrköpings kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning - Habitatdirektivet - Fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden 3630,5 km2 85 376 67892 17484 1,5 % 56,8 % 19,1 % 12,7 % 3 22,2 m /s 3 56 m /s Data saknas 145 st 84 st 61 st 24 st 7 st 2 st 20 st 8 st 0 % av avrinningsområdet 18 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 8 st 28 st > 9000 st (ca 9000 st i D-län) 157 st (saknas data i vissa delar av ARO:t) 235 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Nyköpingsåns avrinningsområde. (Forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 72 st (alla vfk är inte inv.) 17 st (alla vfk är inte inv.) 199 st (saknas data i vissa delar av ARO:t) J/N J J J J J J J J Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * St St st 41 kommunala 11 st 5 st 18 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Nyköpingsåns avrinningsområde finns 24 områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Sju av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns åtta badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och två sjöar, Båven och Lillsjön, som är ytvattentäkter. Det finns även 20 grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 18 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en 236 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 26 100 12 5 Den största andelen av vattenförekomsterna ligger inom måttlig klass. Det är svårt att urskilja några generella mönster vad gäller status inom avrinningsområdet i och med att miljöpåverkan varierar från försurning i de perifera skogsdominerade delarna i sydväst till övergödning i de centrala jordbruksdominerade områdena. Fisk Av sex klassade vattendragssträckor har Skogaån och Svennevadsån måttlig status. Resterande vattendragssträckor har otillfredsställande eller dålig status. I och med att statusen för fisk är så låg är den i vissa fall utslagsgivande för den slutliga ekologiska statusen. Den enda sjön som är klassad avseende fisk är Skundern och den har otillfredsställande status. I Skunderns fall beror den låga statusen på ett ekologiskt skifte som skett i sjön under modern tid. Mängden rovfisk har drastiskt minskat till förmån för vitfisk. Bottenfauna Fem av de större undersökta sjöarna i avrinningsområdet har god status, vilket är glädjande. Dessa sjöar ligger i de skogsdominerade områdena i nordöst samt sydväst. Sjöarna i de mer centrala och jordbruksdominerade områdena har genomgående måttlig till otillfredsställande status. Statusen för vattendragen liknar den för sjöarna då de mer perifera sträckorna har hög till god status medan de centralt liggande har måttlig till dålig status. Totalt är sex delsträckor klassade. Både Hedenlundaån och Svennevadsån har hög status. Makrofyter Sex av sju inventerade sjöar har klassats till måttlig status. Den enda sjön som har god status är Misteln. Växtplankton Tolv sjöar är inventerade med avseende på växtplankton. Av dessa har Båven och Östjuten hög status, medan Dunkern, Hunn, Tisnaren och Valdemaren har god status. Övriga inventerade sjöar har måttlig till dålig status. Den sjön med sämst status är Kolsnaren. 237 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Påväxtalger I och med 2006 och 2007 år provtagningar av påväxtalger är 30 vattendragssträckor klassade i avrinningsområdet. Av dessa har den största delen god status medan ungefär lika många har hög eller måttlig. Fysikalisk-kemiska faktorer Den sammanvägda fysikalisk – kemiska statusen hos sjöarna och vattendragen indikerar att de som ligger inom de jordbruksdominerade områdena har generellt sämre status än de sjöar som ligger inom mer skogsdominerade områden. Då försurning inte ofta är ett bekymmer för de större sjöarna i avrinningsområdet har samtliga hög eller god status. Däremot har ett fåtal vattendragssträckor måttlig status avseende försurning. Dessa är Bokvarnsån, Hedenlundaån och Solbergaån. Den utslagsgivande faktorn för den sammanvägda statusen för de allmänna förhållandena är oftast fosfor eller syrgas. Hydromorfologiska faktorer Nyköpingsåns avrinningsområde är bitvis kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter. Detta framgår särskilt tydligt genom klassningen av markanvändning i närmiljön där större delen av vattendragssträckorna får måttlig eller sämre status. Detta innebär att stora delar av närmiljön längs vattendragen består av artificiell mark. Läget för sjöarna ser något bättre ut där relativt många sjöar får god status eller bättre vilket innebär att mindre än 20 % av närområdet består av artificiell mark. Men trots detta är mer än hälften klassade till måttlig eller sämre status. Generellt sett är statusen för kontinuiteten måttlig eller sämre. Detta beror på att det finns gott om vandringshinder i avrinningsområdet. Näst intill samtliga klassade vattendragssträckor har ett vandringshinder i sträckan eller nedströms. Ser man till barriäreffekten är många sträckor är vandringsbara endast till 25 % av sträckan innan första definitiva vandringshindret Påverkan och miljöproblem Inom avrinningsområdet finns ca 20 B-anläggningar med utsläpp till vatten, varav nästan hälften är större gårdar, och 694 områden är identifierade som misstänkt förorenade. Sammantaget leder växtnäringsläckage från jordbruksmark och skogsmark, luftnedfall och fosfor- och kväveutsläpp från enskilda och kommunala avlopp till att både insjöar och hav drabbas av t.ex. ökad igenväxning, algblomning, syrgasfria bottnar och att värdefull konsumtionsfisk på sikt försvinner. Det finns ca 70 dämmen inom området (enligt SMHI: s dammregister) och en bra bit över 200 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med ovan nämnda faktorer till vattensystemets näringsstatus. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruk och reningsverk på andra plats medan skog och enskilda avlopp bidrar med ungefär lika mycket belastning vad gäller fosfor. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av kväve respektive fosfor från de större källorna i avrinningsområdet. 238 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statusen i avrinningsområdets sjöar och vattendrag speglar i stort den påverkan som kan förväntas genom markanvändningen i området. De centrala delarna domineras av jordbruk och där är statusen måttlig eller sämre. Högre upp i de perifera delarna av avrinningsområdet är belastningen mindre vilket medför att statusen på sjöarna är högre. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 65 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Jordbruk Reningsverk Enskilda avlopp Dagvatten Figur 1. Källfördelning av kväve vid Nyköpingsåns mynning. Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 65 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Jordbruk Dagvatten Enskilda avlopp Figur2. Källfördelning av fosfor vid Nyköpingsåns mynning. 239 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Det finns 41 kommunala badplatser, varav sju är fastställda som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. I övrigt nyttjas sjöarna och vattendragen för vattenuttag till bl.a. dricksvatten, bevattning och i industriella processer. De större sjöarna nyttjas för fritidsfiske och i Nyköpingsån fiskas havsöring i de nedre delarna strax innan utflödet mot havet. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, data från EMIR för A och B-verksamheter och en översiktlig kartering av enskilda avlopp som genomförts i Södermanlands län. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. För vattendragen har ett generellt antagande gjorts där de vattendrag som har måttlig status eller sämre klassats till att vara at risk 2015. Det är bara två sjöar i avrinningsområdet som bedöms behålla sin goda vattenstatus till 2015. Dessa är Kullasjön i Örebro län och Holpen, som ligger i Östergötlands län. Påverkan från framförallt övergödning bedöms vara så pass hög att det inte är troligt att övriga sjöar i avrinningsområdet behåller en god status till 2015. Sjöar som redan i dagsläget har en måttlig eller sämre status bedöms inte kunna nå god status innan 2015. Tre vattendragssträckor bedöms behålla god vattenstatus 2015. Dessa är Husbyån, eller Natån, mellan sjön Naten och Båven samt två delsträckor av Tisnare Kanal där den översta delen av vattendragssträckan i praktiken består av sjöarna Stensjön och Malmsjön. Påverkan för dessa vattendragssträckor bedöms vara låg och de ligger högt i avrinningsområdet. Då vattendragssträckorna i sitt lopp rinner genom områden med ibland många påverkanskällor i form av framförallt jordbruk och enskilda avlopp men även reningsverk, industrier och förorenade områden blir den sammanvägda belastningen relativt hög. Detta bidrar starkt till att få vattendrag bedöms nå eller behålla god status till 2015. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 5 I risk 138 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 240 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 66 Kilaåns avrinningsområde Sammanfattning Kilaåns avrinningsområde ligger i Södermanlands och Östergötlands län och omfattas av Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner. Kilaån mynnar i Östersjön i Stadsfjärden söder om Nyköping. Avrinningsområdet är 432 km², varav den största delen, 70 %, är täckt av skog. 18 % av ytan består av åkermark och vatten utgör 4 241 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 % av den totala arealen. Skogsmarken dominerar de västra delarna av avrinningsområdet medan jordbruksmarken har sin största utbredning i anslutning till de centrala delarna. Inom området bor ca 7000 personer, varav ca 4900 bor i tätort. I avrinningsområdet finns det 14 vattenförekomster, varav fem stycken är sjöar och nio stycken är vattendrag. Inom avrinningsområdet finns fyra Natura 2000-områden med limniska habitat. Vretaån är både Natura 2000 och naturreservat. Det finns sju naturreservat i området varav två är vattendrag med tydliga limniska syften. Generellt sett kan man se att statusen förändras till det sämre ju längre ned i systemet man kommer i och med ökad påverkan från framförallt jordbruk och avlopp. De större sjöarna i avrinningsområdets mer perifera delar har övergripande god status med undantag av Bålsjön där statusen är måttlig till följd av näringspåverkan. Kilaån mellan sjöarna Virlången och Fläten har otillfredsställande status med avseende på fisk, vilket drar ned den sammanvägda statusen. Orsaken är troligtvis vandringshinder nedströms i Kiladalen. De högst belägna sjöarna inom Kilaåns avrinningsområde är känsliga för försurning, medan den nedre, bördiga och sjöfattiga delen av Kilaån har problem med övergödning. Avsaknaden av uppehållande vattenmagasin gör att det transporteras stora mängder eroderat material ut i ån, som sedan transporteras vidare ut till Stadsfjärden och Östersjön. Även om ett fåtal åsträckor ännu är i princip oförstörda, har omfattande reglering och markavvattning ägt rum i Kilaåns vattensystem. Det finns nitton större dämmen inom området (enligt SMHI: s dammregister) och över tjugo torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Hydromorfologiska faktorer som dessa påverkar kraftigt vattenförhållandena vad gäller kvalitet och flöde. Inom avrinningsområdet finns två Banläggningar med utsläpp till vatten, men ingen tyngre industri är verksam i trakten idag. Enligt länsstyrelsens uppgifter är 109 områden misstänkt förorenade, men ett 30-tal av dessa har genomgått närmare granskning och riskklassning. I Kilaåns avrinningsområde bedöms samtliga nio vattendrag och två av fem sjöar vara i risk för att inte uppnå god status 2015. Skiren, Virlången och Lövsjön har bedömts ej vara i risk då dessa sjöar endast har en eventuell svag påverkan från skogsbruk och ett fåtal enskilda avlopp. De största riskfaktorerna för vattenförekomsterna i området är generellt jord- och skogsbruket samt enskilda avlopp. Även förorenade markområden, markanvändning i vattendragens närområden och vandringshinder är väsentliga riskfaktorer i systemet. Generellt förändras den nuvarande statusen i systemet till sämre vartefter det närmar sig kusten, i och med ökande påverkan från framförallt jordbruk, avlopp och dämmen. Kilaåns avrinningsområde Kilaåns avrinningsområde omfattas av Södermanlands och Östergötlands län och Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner. Inom området bor strax över 7000 personer, varav ca 5000 bor i tätort. Avrinningsområdet är 432 km2 stort och består till ca 70 % av skogsmark och till ca 18 % av åkermark. Kilaåns dalgång utgörs av en öst-västlig förkastning som mot söder avgränsar Kolmårdens framträdande horst. Mot nordost är landskapet mer flackt med större inslag av jordbruksmark. I väster, på Kolmårdens bergrygg, rinner Kilaån upp via 242 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 två grenar, Ålbergaån i norr och Vretaån i söder. De tunna jordlagren domineras här av morän och sand som i huvudsak är bevuxen med gran och tall. Kilaåns huvudfåra är centralt belägen i Kiladalen och utgör en sammanbindande länk mellan Kolmårdens skogar, Kiladalens åkermark och omgivningar samt Östersjön. Dalgången är omkring 3 mil lång och ån omges av produktiva åkrar med finkorniga jordarter och betesmarker i de fuktigare delarna. Den första milen faller ån ca 75 meter för att de sista milen mot havet bara falla några få meter. Avrinningsområdet rymmer 65 sjöar med en yta på mer än ett hektar och sammanlagt 130 km vattendragssträckor. Sjöarna är huvudsakligen belägna i avrinningsområdets västra del i anslutning till Kolmården. Av dessa vatten är fem stycken sjöar och nio stycken vattendrag/vattendragssträckor vattenförekomster. Statistik för Kilalåns avrinningsområde. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands och Östergötlands län och omfattar Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring 432 km2 7006 4930 2076 1,5 % 67,8 % 18,3 % 3,9 % 3 3,1 m /s 3 12 m /s (medelhögvattenför.) Data saknas 14 st 9 st 5 st Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Habitatdirektivet - Fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 7 st 2 st 0 st 4 st 0 st 0 % av avrinningsområdet 42 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk (EMIR) -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 0 st 3 st Ca 900 st 28 st 19 st (SMHI) 8 st 21 st 243 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Kilalåns avrinningsområde. (Forts.) Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar J/N J J J J J J J J st 2 st (Golfbanor) 1 st (Ålbergaån) 0 st 0 st Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Begränsat antal 6 st allmänna 4 kommunala Sörmlandsleden passerar flera sjöar 4 0 1 Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I Kilaåns avrinningsområde finns sex områden som är skyddade genom habitatdirektivet. Två av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns inga badplatser som är upptagna i badvattendirektivet och inte heller några ytvattentäkter. Däremot finns det fyra grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Hela avrinningsområdet är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende, medan ungefär 40 % klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de Natura 2000-områden som finns i avrinningsområdet. 244 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 7 6 1 0 Generellt sett kan man se att statusen förändras till det sämre ju längre ned i systemet man kommer i och med ökad påverkan från framförallt jordbruk och avlopp. De större sjöarna i avrinningsområdets mer perifera delar har övergripande god status med undantag av Bålsjön där statusen är måttlig till följd av näringspåverkan. Kilaån mellan sjöarna Virlången och Fläten har otillfredsställande status med avseende på fisk, vilket drar ned den sammanvägda statusen. Orsaken är troligtvis vandringshinder nedströms i Kiladalen. Fisk Av de totalt nio vattendragsträckorna i avrinningsområdet är sex inventerade med avseende på fisk. Fyra av dessa har god status och hyser bestånd av havsvandrande och stationär öring samt i vissa delar även flodnejonöga. De övriga sträckorna hör båda till den så kallade Ålbergagrenen av Kilaån där ett flertal dämmen och övriga vandringshinder förhindrar vandrande fisk från att nå uppströms liggande delar. Av de fem sjöar som är vattenförekomster i avrinningsområdet är två provfiskade. Båda uppnår god status avseende fisk. Bottenfauna Tre av vattendragsträckorna är klassade avseende bottenfauna. Av dessa når två (Vretaån och Ålbergaån) hög status och en, Bålsjöån, når måttlig status. Troligtvis kan den måttliga statusen i Bålsjöån förklaras av både lågt pH till följd av påverkan från det försurningsdrabbade biflödet Ramundsbäck samt näringspåverkan från den uppströms liggande Bålsjöån. Samtliga sjövattenförekomster har inventerats i avrinningsområdet. Av dessa har två hög status och tre god status. Makrofyter Ingen vattenförekomst i Kilaåns avrinningsområde är klassat avseende makrofyter. Växtplankton Sjön Fläten är den enda vattenförekomsten som är klassad avseende växtplankton. Den har god status och ligger högt upp i avrinningsområde och förväntas inte heller vara särskilt påverkad av övergödning. Påväxtalger Av de sex inventerade sträckorna når Vretaån hög status, Kilaåns övre delar (Ålbergaån och Dammhulteån) samt Fadabäcken når god status medan Bålsjöån samt Kilaåns nedre delar når måttlig status. 245 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Fysikalisk-kemiska faktorer De sammanvägda allmänna förhållandena tyder på att statusen försämras ju längre nedströms i systemet man kommer med undantag av Bålsjöån som trots att den ligger relativt högt upp med endast en uppströms liggande sjövattenförekomst får måttlig status. Fadabäcken som mynnar relativt långt ned i Kilaån har till och med dålig status till följd av höga fosforhalter. Ser man till sjöarna har två hög och två god status. Det är endast Bålsjön som sticker ut och når måttlig status med avseende på allmänna förhållanden. Även om man ser till enskilda parametrar som siktdjup, fosfor och syrgas faller Bålsjön ut med måttlig status medan övriga vatten når hög eller god status. Försurning är bitvis ett bekymmer i framförallt de övre delarna av avrinningsområdet, men syns framförallt i vatten som är mindre än de fem sjöar som utgör vattenförekomster. Hydromorfologiska faktorer Kilaåns avrinningsområde är framförallt i de nedre delarna väldigt påverkat av mänskliga aktiviteter vilket märks genom den hydromorfologiska klassning som genomförts. Exempelvis har fem av nio vattendragsträckor dålig status med avseende på markanvändningen. Detta innebär att mer än 60 % av närmiljön längs vattendragen består av artificiell mark. Vad gäller kontinuitet, förekomsten av artificiella hinder samt fragmenteringsgrad ser bilden inte heller särskilt positiv ut. Ingen klassad vattendragssträcka når bättre status än måttlig. Däremot når några sträckor god status vad gäller barriäreffekter, vilket innebär att det finns möjlighet att vandra 75 % av sträckan innan första artificiella vandringshindret. Påverkan och miljöproblem Inom avrinningsområdet finns några få större miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten, men ingen tyngre industri är verksam i trakten idag. Enligt länsstyrelsens uppgifter är 109 områden misstänkt förorenade, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att utreda om misstanken är befogad. Påverkan bedöms främst härröra från mer diffusa källor som jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp. En källfördelningsanalys av fosfor- och kvävebelastning visar att huvuddelen kommer från jordbruket (figur 1 och 2). En analys av bruttobelastningen av fosfor och kväve utifrån PLC-5 data visar att huvuddelen av belastningen av framförallt fosfor är koncentrerat till de jordbruksrika nedre delarna. Statusdata visar att påverkan ökar ju längre ned i avrinningsområdet vattenförekomsten befinner sig. Detta sammanfaller väl med den markanvändningsdata som finns tillänglig där man kan se att en tydlig koncentration av åkermark återfinns i de centrala och lägsta delarna av området. Förekomsten av enskilda avlopp är relativt väl fördelad över avrinningsområdet. 246 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 66 Myr Skog Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp Jordbruk Figur 1. Källfördelning av fosfor i Kilaån. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 66 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp Jordbruk Figur 2. Källfördelning av kväve i Kilaån. Avsaknaden av uppehållande vattenmagasin i åns nedre delar gör att det transporteras stora mängder eroderat material ut i ån och vidare till fjärdarna vid Nyköping och Östersjön. Under 2006 bidrog exempelvis ån med 10 ton fosfor och 137 ton kväve till havet (figur 3). 247 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 TRANSPORT I KILAÅN ÅR 2006 MYNNINGSSTATION (C24) mängd (kg) 40000 30000 Totalfosfor 20000 Totalkväve 10000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månad Figur 3. Transport av fosfor och kväve till havet från Kilaån under 2006. Omfattande reglering för kraftutvinning och markavvattning har ägt rum i Kilaåns vattensystem, även om ett fåtal åsträckor ännu är i princip opåverkade. Det finns nitton större dämmen inom området och över tjugo torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Hydromorfologiska faktorer som dessa påverkar kraftigt vattenförhållandena både vad gäller kvalitet och flöde. De högst belägna sjöarna inom Kilaåns avrinningsområde är känsliga för försurning. Ett antal sjöar och vattendrag ingår sedan lång tid i Östergötlands och Södermanlands läns kalkningsprogram. Av dessa är Lövsjön, Ramundsbäck och de nedre delarna av Bålsjöån vattenförekomster. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Kilaån utnyttjas för flera olika vattentjänster. Flera av vattenförekomsterna används som recipient för avledning av vatten från reningsverk, bebyggelse, jord- och skogsbruk. Vattenuttag för konstbevattning förekommer i Kilaåns nedre delar. I Ålbergaån regleras systemet för vattenkraftproduktion medan huvudfåran omfattas av rensningsarbeten för att förhindra för höga vattenstånd som kan inverka negativt på jordbruksdriften. De större sjöarna upplåts för fritidsfiske och det finns fyra kommunala badplatser, men inga är fastställda som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Båttrafik med mindre fritidsbåtar sker i liten omfattning och är begränsad till de större sjöarna. 248 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. I Kilaåns avrinningsområde bedöms samtliga vattendrag och två av fem sjöar vara i risk för att inte uppnå god status 2015. Skiren, Virlången och Lövsjön har bedömts ej vara i risk då dessa sjöar endast har en eventuell svag påverkan från skogsbruk och ett fåtal enskilda avlopp. De största riskfaktorerna för vattenförekomsterna i området är generellt jord- och skogsbruket och enskilda avlopp. För vattendragen utgör även överlag förorenade markområden och markanvändningen i närområdena risker för framtida status. Utmed delsträckorna i Kilaåns huvudfåra ligger förutom fyra mindre samhällen även ett mindre antal miljöfarliga verksamheter och ett reningsverk. Förekomsten av vandringshinder i Kilaån, Bålsjöån och Fadabäcken utgör också risker för god vattenstatus i systemet. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 3 I risk 11 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 249 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 63/64, 64/65 och del av 66/67 Kustnära områden i Södermanlands län Sammanfattning Avrinningsområdena ligger i Nyköpings och Trosa kommuner och mynnar i Östersjön. De tre avrinningsområdena är tillsammans 330 km² och består av 63 % skog. Vatten upptar ca 4 % av ytan, åker- och betesmark ca 18 % och andelen bebyggd mark är ca 5 250 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 %. Totalt finns det 14 vattenförekomster varav 6 av dem är sjöar och 8 är vattendragsträckor. I avrinningsområdet finns det sju områden som är skyddade genom habitatdirektivet (Natura 2000-områden) fyra av dessa områden skyddas även av fågeldirektivet. Det finns en badplats upptagen i badvattendirektivet, Trosa havsbad. Det finns inga ytvattentäkter i avrinningsområdet, men tre grundvattenbaserade dricksvattentäkter. Så gott som hela avrinningsområdet klassas som nitratkänsligt område enligt nitratdirektivet och hela området är upptaget som avloppskänsligt ur fosforhänseende. De tre sjöarna, Gisesjön, Björken och Ången har god status, de andra tre har måttlig, otillfredsställande och dålig. Sex vattendragsträckor har måttlig status, en god och en otillfredsställande. Den huvudsakliga påverkan i avrinningsområdet är övergödning. Inom området finns fyra B-anläggningar med utsläpp till vatten. Hydromorfologin i området påverkas av fyra större dämmen och ca tjugo torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Delar av området är populärt för det rörliga friluftslivet, till exempel Stendörrens naturreservat och naturrum. Av sjöarna är det fyra av de sex vattenförekomsterna som bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus till 2015. Enskilda avlopp är en riskfaktor för samtliga sjöar, för alla utom Gisesjön är även jordbruket en faktor. Skogsbruk kan eventuellt vara en påverkansfaktor för de två förekomsterna, Björken och Ången, som ej anses vara i risk. Alla vattendragsträckor bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus till 2015. För alla förekomster utom två är det enskilda avlopp och jordbruk som främst är påverkansfaktorn. Kustnära områden i Södermanlands län Avrinningsområdena ligger i Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner och mynnar i Östersjön. Efter Södermanlands läns kustområde finns tre (fyra) mindre avrinningsområden som är lokaliserade mellan de större huvudavrinningsområdena; området mellan Trosaån och Svärtaån (63/64), området mellan Svärtaån och Nyköpingsån (64/65), området mellan Nyköpingsån och Kilaån (som bara utgörs av några hektar) samt en del av området mellan Kilaån och Motala ström (66/67). Sammanlagt upptar områdena en yta på 330 km2 och befolkningen uppgår till över 24 000 personer. Av dessa bor nästan 90 % i tätort. Kustområdena består sammantaget av 56 % skog, 2 % åker- och betesmark och 5 % vatten. 251 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för kusten, avrinningsområde 63/64. Avrinningsområdet ligger i Södermanlands län och berör Nyköpings och Trosa kommuner. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Habitatdirektivet - Fågeldirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 373 km2 24419 22252 2167 5,2 % 63,1 % 18,1 % 4,1 % Data saknas Data saknas Data saknas 14 st 8 st 6 st 7 st 4 st 0 st 6 st 1 st 0 % av avrinningsområdet >90 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 2 st 4 st Ca 1386 st 18 st 4 st 11 st 20 st J/N J N J ? ? ? J J 252 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för kusten, avrinningsområde 63/64 (forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Nyckelmossen SE0220220, habitatdirektivet: Området utgörs av ett stort sammanhängande barrskogsområde i ett kustnära barrskogslandskap i närheten av samhället Sjösa. Området ligger strax väster om sjön Ången och är en av de få naturskogarna i trakten. Skogbevuxen myr- Området utgörs av trädbevuxen myr som i detta område är bevuxen med ett tätt trädskikt av tall. I de mer öppna delarna växer skvattram. I fältskiktet är det vitmossearter som dominerar. Lövsumpskogen- är en blandning av björk och al. Viss sockelbildning förekommer vid trädens baser tack vare den fuktiga miljön och det ytliga grundvattnet. Dessa båda förutsättningar skapar viktiga mikromiljöer i sumpskogen. Fältskiktet domineras av vitmossor med rikligt med olika örter. Strandstuviken SE0220020, habitatdirektivet och fågeldirektivet: Området omfattar förutom Strandstuviken även Snäckviken, två grunda vikar i västra delen av havsfjärden Örsbaken området har ett rikt fågelliv, särskilt under rastperioderna vår och höst. De grunda vattnens bottnar är mycket rika på organismer, vilket skapar ovanligt goda betingelser för fågellivet, främst under flyttningarna. Strandängarna har betats under lång tid och tidigare bredde vidsträckta slåttermarker ut sig här. Vegetationen är i stora delar rätt ensartad, men lokalt finns mycket rik flora med flera arter som idag är sällsynta i regionen. 253 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Sjösakärren SE0220021, habitatdirektivet: Natura 2000-området Sjösakärren är beläget vid Östersjökusten nära riksväg 219 mellan Nyköping och Trosa. Närmare bestämt mellan Sjösafjärden och den rullstensås som löper från trakten av Horn norrut förbi torpet Sandstugan. Källvattnet översilar den svaga sluttningen mot Sjösafjärden där det har givit upphov till två olika kärrpartier av rikkärrskaraktär, nämligen Sandstugukärret i norr och kärrmarkerna kring den dystrofa Igelsjön längre söderut. Blandskog omgärdar kärren men i väster utbreder sig en alsumpskog och närmast Sjösafjärden en hävdad strandäng. Labro ängar SE0220118, habitatdirektivet och fågeldirektivet: Labro ängar intill Nyköping är ett omtyckt utflyktsmål med varierad natur och mycket höga naturvärden. Labro-området brukades redan i slutet av 1600-talet till största delen som slåtteräng. Än idag syns spår från denna tidiga ängsperiod i form av stenrösen. De dominerande naturtyperna i området är havsstrandäng, naturbetesmark och lövskogslund, ofta med dominerande hassel. Utanför hagmarken och strandängarna vidtar en bladvassbård och öppet vatten. Den näringsrika fjärden har god produktion av mikroorganismer och fisk, vilket utgör grunden för ett rikt fågelliv. Skedand, årta och snatterand häckar troligtvis här. Havsörnen använder Sjösafjärden som fiskeplats och ses ofta seglande högt ovanför vattnet. Andra sådana EU-arter är fiskgjuse, som fiskar i Sjösafjärden och Saxviken samt brun kärrhök i vassområdena. Stendörren SE0220218, habitatdirektivet och fågeldirektivet: Större delen av Stendörren utgörs idag av barrskogar, hällmarker, små kärr, kulturmarker, öar, kobbar, skär och grunda vattenmiljöer. Inom området uppträder sjöfåglar, framförallt i samband med vår- och höststräck. Intressanta vattenmiljöer utgörs av grunda bottnar som fungerar som viktiga lekområden och barnkammare för fisk. Växtligheten i grunda vikar och laguner är ovanligt artrik. Inom Stendörren finns vattenområden som har stora bevarandevärden, t.ex. laguner och grunda mjukbottnar. I laguner påträffas bland annat borsträfse och ålgräs. Havsnajas anträffas på grunda mjukbottnar. Inom Natura 2000-området finns flera grunda vikar som är viktiga reproduktionslokaler för fisk. I exponerade områden finns vitala och täta bestånd av blåstång. I täta blåstångsbälten finns en rik förekomst av pungräkor. Öronmaneter påträffas framförallt under hösten. På kobbar och skär häckar fisktärna, silvertärna, strandskata, rödbena och ejder. Ibland ses labb och roskarl i reservatets södra delar. Alfågel, vigg, knipa, små- och storskrake kan vintertid, när isen inte lagt sig, ses i stora flockar. Under senare år har vitkindad gås börjat uppehålla sig inom området. Havsörn ses dagligen inom området. Rågö SE0220231, habitatdirektivet och fågeldirektivet: Natura 2000-området Rågö består dels av en mindre fastlandsdel vid Sjöboholme, dels huvudön Rågö med närliggande mindre öar och dels ett vidsträckt skärgårdsområde med småöar och skär. Den mångformiga arkipelagen utgör en av förutsättningarna för fågellivet. De yttre öarna och de mindre skären är kala eller bevuxna med vindpinade träd och buskar. Fågellivet är rikt med bl a häckande rödbena, roskarl, silvertärna, tobisgrissla och labb. Södra delen av Rågö och öarna närmast Rågö, ingår i ett fågelskyddsområde som avsattes 1976. Större delen av ytterskärgården ingår i ett fågelskyddsområde som avsattes 1967. I vattenområdena söder om Rågö har sik ett lekområde och längs med hela Rågös östra strand leker 254 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 strömmingen. Vid en översiktsinventering av grunda havsvikar har flera opåverkade vikar hittats på södra delen av Rågö. Undervattensvegetationen är bitvis riklig med bl a ålgräs, snärjtång, borstnate, lånke, axslinga, blåstång och hornsärv och här finns områden som är potentiellt intressanta för fiskereproduktion och yngeltillväxt. Svärtaån SE0220702, habitatdirektivet: Svärtaån rinner från sjön Runnviken och mynnar i Sjösafjärden i Östersjön. Ån meandrar genom ett mestadels öppet odlingslandskap. Vid högvatten svämmas delar av ån över och skapar viktiga födosöks- och häckningslokaler för fåglar. Ån innehåller också en intressant fisk och musselfauna. Vid en inventering 2005 hittades den mycket sällsynta och rödlistade tjockskaliga målarmusslan på fyra lokaler. Vid inventeringen hittades också den rödlistade arten flat dammussla samt de mer vanliga förekommande arterna allmän dammussla och spetsig målarmussla. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 4 7 2 1 Generellt är statusen för sjöarna i avrinningsområdet måttlig till dålig i de områden som är påverkade av jordbruk. Högre upp i systemet har sjöarna god status. Vattendragen har måttlig status med undantag för två korta vattendragsträckor som har god respektive måttlig status. Fisk Inget vattendrag är elfiskat. Endast sjön Björken är inventerad och klassad avseende kvalitetsfaktorn för fisk och uppnår god status. Det är önskvärt att provfiska mer i avrinningsområdet. Bottenfauna Av vattendragen är det endast Ångaån som är inventerad och klassad avseende kvalitetsfaktorn för bottenfauna och uppnår god status. Av sjöarna är det också här bara Björken som är inventerad och klassad, den uppnår god status. Makrofyter Inga sjöar i avrinningsområdet är klassat med avseende på kvalitetsfaktorn makrofyter. Växtplankton Det är tre sjöar som är inventerade och klassade för växtplankton. Sibbofjärden är svårbedömd eftersom att den är ett mellanting mellan sjö och en Östersjövik, den uppnår måttlig status. Rundbosjön uppnår måttlig status och Björken hög status. 255 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Påväxtalger Fem vattendrag är inventerade, en har otillfredsställande status, tre måttlig status och en god status. Sträckan med otillfredsställande status är den som rinner från Sibbofjärden ut i havet, det är möjligt att artsammansättningen mm påverkas av närheten till havet och därmed kan bedömningsgrunderna för sötvatten ej vara lämpade att använda. Fysikalisk-kemiska faktorer Två vattendrag är ej klassade med avseende på de sammanvägda allmänna förhållandena och då heller ej fosfor, pga av brist på data. Majoriteten av vattendragen har måttlig status på de sammanvägda allmänna förhållandena, två vattendrag uppnår god status. Sjön Björken uppnår hög status för de allmänna förhållandena, tre uppnår god status och två sjöar har måttlig status. När det gäller fosfor har en av de sjöarna som hade god status i den sammanvägda klassningen hög status, annars sammanfaller klassningarna med de allmänna förhållandena. För vattendragen sammanfaller klassningarna för fosfor helt med de sammanvägda allmänna förhållandena. Tre sjöar är klassade med avseende på siktdjup, sjön Björken och Gisesjön uppnår hög status och Rundbosjön måttlig status. Inga sjöar i avrinningsområdet är försurade, fem uppnår hög status och en god status. Sex vattendrag är klassade med avseende på försurning och alla uppnår hög status. Hydromorfologiska faktorer Avrinningsområdet är kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter, främst vattendragen. Majoriteten av de rinnande sträckorna får dålig status vid klassningen av markanvändningen i närmiljön, det betyder att det är mer än 60 % av närmiljön består av artificiell mark. För sjöarna ser det bättre ut med endast en sjö i måttlig status (2040 % artificiell mark), tre i god status (10-20 %) och en i hög status (mindre än 10 % artificiell mark). Kontinuitet, dvs förekomst av artificiella hinder samt fragmenteringsgrad är det endast en vattendragssträcka som uppnår god status, de andra sträckorna har måttlig eller otillfredsställande status. Parametern barriäreffekt visar hur stor del av en sträcka som är vandringsbar innan första vandringshindret. Två vattendragssträckor har hög status (inga artificiella definitiva vandringshinder), tre god status (minst 75 % vandringsbar sträcka upp till första vandringshindret), två måttlig (50-75 % vandringsbar sträcka upp till första vandringshindret) och en otillfredsställande status (25-50 % vandringsbar sträcka upp till första vandringshindret). Påverkan och miljöproblem Inom avrinningsområdet finns två reningsverk, Nyköping och Oxelösund samt fyra andra B-anläggningar med utsläpp till vatten utifrån EMIR-data. Förutom utsläpp från punktkällor tar vattenrecipienterna främst emot diffusa utsläpp från jordbruk, skogsbruk och enskilda avlopp. Det är ca 170 områden som är identifierade som misstänkt förorenade enligt länsstyrelsens uppgifter, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare 256 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 granskning för att bekräfta misstanken. Det finns 4 dämmen inom området och omkring 20 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. En källfördelningsanalys med hjälp av data från PLC5 visar att jordbruket är den enskilt största källan till belastning av både fosfor och kväve. Avseende kväve kommer skogsbruket på andra plats medan fosforbelastningen till näst största del härrör från enskilda avlopp. I figur 1 och 2 framgår fördelningen av kväve respektive fosfor från de större källorna i avrinningsområdet. Källfördelning Kväve (PLC5) ARO 63/34 Skog Myr Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Jordbruk Enskilda avlopp Figur1. Källfördelning av kväve i avrinningsområde 63/64 Källfördelning Fosfor (PLC5) ARO 63/64 Myr Skog Öppen mark Atmosfärisk dep Reningsverk Dagvatten Enskilda avlopp Jordbruk Figur2. Källfördelning av fosfor i avrinningsområde 63/64 Området söder om Trosa och runt Tystberga är de områden som är mest påverkade av jordbruk i avrinningsområdet. Runt Trosa finns det inga vattenförekomster, men nedströms Tystberga avspeglar sig jordbruket i måttlig till dålig status för sjöarna. Sibbofjärden och Trobbofjärden påverkas tidvis av inflöden av havsvatten vilket kan påverka statusen. De två sjöarna Björken och Gisesjön ligger högt i systemet och har 257 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 god status. Även Ången som ligger nära kustlinjen långt ner i systemet har god status, påverkan från jordbruket är liten där. Alla vattenförekomster som är klassade med avseende på försurning uppnår hög eller god status. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Närheten till Östersjöns strand lockar både turister och bofasta. Delar av området är populärt för det rörliga friluftslivet, till exempel Stendörrens naturreservat och naturrum, där såväl naturälskare som soldyrkare samlas. Fyra kommunala badplatser är upptagna på Smittskyddsinstitutets hemsida, varav en är fastställd som rekreationsvatten enligt Badvattendirektivet. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för vattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för markanvändning, uppgifter om förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för vattenförekomsterna avseende ekologi, markanvändningen i närområdet samt kontinuitet. Av sjöarna är det fyra av de sex vattenförekomsterna som bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus till 2015. Enskilda avlopp är en riskfaktor för samtliga sjöar, för alla utom Gisesjön är även jordbruket en faktor. Skogsbruk kan eventuellt vara en påverkansfaktor för de två förekomsterna, Björken och Ången, som ej anses vara i risk. Alla vattendragsträckor bedöms vara i risk att inte nå god vattenstatus till 2015. För alla förekomster utom två är det enskilda avlopp och jordbruk som främst är påverkansfaktorn. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 2 I risk 12 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 258 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Södra Bottenhavet - Upplands inre kustvatten Sammanfattning Upplands inre kustvatten ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner, i Uppsala och Stockholms län och omfattar en kuststräcka som är ca 600 km lång. Upplands inre kustvatten omfattas av 15 kustvattenförekomster. 259 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Längs kusten finns ett flertal grunda havsvikar med höga naturvärden. Flera marina reservat är under bildning. Inom området finns idag ett flertal Natura 2000 områden som är skyddade enligt art och habitat direktivet samt fågeldirektivet. Området inrymmer även naturreservat. För marina miljöer som ingår i de skyddade områdena finns sällan bruksrestriktioner som säkerställer de marina värdena. Ingen vattenförekomst inom Upplands inre kustvatten uppnår i dagsläget god status, 15 vattenförekomster klassas till måttlig status, 4 till otillfredsställande och en till dålig status. Underlaget för statusklassningen är dock bristfällig och revideringar kommer att genomföras kontinuerligt i takt med att kunskapen och underlaget förbättras. Vatten med kortare vattenomsättningstid uppvisar generellt bättre status än vattenförekomster som har ett sämre vattenutbyte. Statusklassningen tyder på att hela Upplands kusten är övergödd. De mest örika partierna har ett begränsat vattenutbyte med öppna havet i dessa delar borde övergödningssituationen främst bero på näringstillförsel från land. Kustzonen har stora värden och fungerar både som recipient för industrier, reningsverk och landområden via åmynningar. Kusten har även höga värden i form av rekreation och därmed även turism. Som del av en gammal bruksbygd återfinns även kulturella värden i området. Då statusklassningen, med dess fel och brister, tyder på att kusten är övergödd bedöms samtliga vattenförekomsterna att vara i risk att inte uppnå god status. Övergödning är en komplex problematik då påverkan kommer både från markanvändning, samhälle och industri samt luftdeposition och påverkan från Östersjöns utsjövatten. Med effektiva åtgärden kan troligen övergödningssituationen förbättras i några vattenförekomster men i dagsläget är det svårt att peka ut vilka. Upplands inre kustvattens avrinningsområde Upplands inre kustvatten ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner och omfattar en kuststräcka som är ca 600 km lång. Upplands inre kustvatten består av ca 20 vattenförekomster. Befolkningen bor i huvudsak utanför tätort. Längs kusten finns ett flertal grunda havsvikar med höga naturvärden. Statistik för Upplands inre kustvattens avrinningsområde, Uppsala län. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring 909,1 km2 1412 45 1367 0,2 % 13,8 % 1,6 % 82,1 % - 260 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Upplands inre kustvattens avrinningsområde, Uppsala län. (Forts.) Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 0 st 0 st 0 st 17 st 0 st 1 st 2 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar 2 st 1 st 2 st riskklassade 0 st 2 st 21 st J/N J J J Ej analyserat st st st 261 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Upplands inre kustvattens avrinningsområde, Uppsala län. (Forts.) Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Längs kusten finns ett flertal grunda havsvikar med höga naturvärden. Flera marina reservat är under bildning. Inom området finns idag ett flertal Natura 2000 områden som är skyddade enligt art och habitat direktivet samt fågeldirektivet. Området inrymmer även naturreservat. De skyddade områdena har skydd för främst terrestra värden, för de marina miljöerna finns sällan reella restriktioner som säkerställer de marina värdena. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 15 4 1 Statusklassningen grundar sig främst på växtplankton och fysikalisk-kemiska faktorer och pekar på att kuststräckan är övergödd. Kuststräckan har många grunda vikar som kan betraktas som naturligt näringsrika men provtagningen är utförd i fria vattnet där kustvattnet i ett naturligt tillstånd är näringsfattigt. De mest örika partierna har ett begränsat vattenutbyte med öppna havet i dessa delar borde övergödningssituationen främst bero på näringstillförsel från land. Underlagsmaterialet för statusbedömningen har varit begränsad och är därför preliminär och kommer att kompletteras med bedömning av fler kvalitetsfaktorer, fler mätningar och med hjälp av lokala kunskaper. Växtplankton Växtplanktonstatusen (främst klorofyll a) varierar i området mellan god och måttlig. I vattenförekomster med ett gott vattenutbyte tenderar statusen att vara bättre än i de vattenförekomster med längre vattenomsättningstid. Statusen är bedömd utefter ett begränsat underlagsmaterial och har därför inte varit utslagsgivande för statusbedömningen. Status för fysikalisk- kemiska faktorer har använts som stöd. Fysikalisk-kemiska faktorer Statusen varierar mellan måttlig och dålig i området. Gällande näringsämnen är statusen för fosfor genomgående sämre än för kväve. Statusen är bedömd utefter ett begränsat underlagsmaterial och är därmed osäker. 262 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Påverkan och miljöproblem Övergödning: Upplands kustvatten (undantaget vissa grunda vikar) är i opåverkat tillstånd näringsfattigt, men uppvisar i dagsläget förhöjda halter av närsalter. De mest örika partierna har ett begränsat vattenutbyte med öppna havet, i dessa delar borde övergödningssituationen främst bero på näringstillförsel från land. Industrier, reningsverk samt landområden via åmynningar bidrar till belastning av näringsämnen på kustvattnet. Metaller och miljögifter: Industrier, reningsverk samt landområden via åmynningar bidrar till belastning av miljögifter på kustvattnet. Skogsindustrin har i vissa områden orsakat förhöjda halter av kvicksilver, dioxin och andra klorerade substanser i biota. I området finns ett flertal identifierade potentiellt förorenade områden som kan innebära risk för spridning av miljögifter. I Karlholmsfjärden och Lötfjärden, vilka ligger i direkt anslutning till Lövstabukten har Dioxiner påträffats i sediment. Lövstabukten bedöms ha problem med miljögifter då sedimentvolymerna och spridningsförutsättningarna för förorenade sediment bedöms vara mycket stora. Främmande arter: Havsbortsmasken Marenzellaria neglecta har observerats i närområdet. Arten beskrivs som ett potentiellt hot mot bottenfaunasamhället. Mer kunskap behövs om ev. spridning. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Kustzonen har stora värden och fungerar både som recipient för industrier, reningsverk och landområden via åmynningar. Forsmarks kärnkraftverk använder Öregrundsgrepen som recipient. För gemene är det troligen rekreation som man främst kopplar till kustzonen med bad, fiske, båtliv mm. Dessa värden är svåra att uppskatta i kronor och ören och brukar uppfattas som ”ovärderliga”. Rekreationsvärden inbringar även värden i form av turism. Som del av en gammal bruksbygd innehåller kusten även höga kulturvärden. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? I dagsläget måste man, utefter försiktighetsprincipen, bedöma att samtliga vattenförekomster inom området löper risk att inte uppnå god status till 2015. Övergödningsproblematiken i Östersjön är komplex och även Bottenhavet har på senare år uppvisat tecken på övergödning. Belastningen av miljögifter och metaller behöver undersökas vidare. Bristande kunskap finns om gamla synder i form av metaller och miljögifter i sediment men även nya potentiella miljögifters spridning i kustvatten. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk 15 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 263 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Södra Bottenhavet - Upplands yttre kustvatten Sammanfattning Havsområdet ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län. Kustområdet är indelat i två vattenförekomster, Öregrunds och Östhammars kustvatten. Området karakteriseras av öppet hav med få öar och varierande djup vanligen >30 m. Dock utanför Gräsö finns en omfattande skärgård 264 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 med öar och skär och med betydligt grundare medeldjup. Gräsö skärgård är utpekat som Baltic Sea Protected Area (BSPA) och ett marint reservat för är under utredande. De skyddade områdena som ligger inom Upplands yttre kustvatten har främst terrestra värden, för de marina miljöerna finns sällan reella restriktioner som säkerställer de marina värdena. Gräsö skärgård är utpekat som Baltic Sea Protected Area (BSPA) och ett marint reservat för är under bildande. Östhammars kustvatten uppnår god status medan statusen i Öregrunds kustvatten klassas till måttlig. Underlagsmaterialet för statusbedömningen är bristfälligt och bedömningen är därför preliminär och kommer att kompletteras. Den största övergödningspåverkan kommer troligen från egentliga Östersjön. I områdets norra del tycks Dalälven stå för ett betydande tillskott av näringsämnen. I närområdet har två främmande arter med stor spridningspotential observerats, havsbortsmasken Marenzellaria neglecta och kammaneten Mnemiopsis leidy. Havsborstmasken beskrivs som ett potentiellt hot mot bottenfaunasamhället. I Svarta havet har kammaneten orsakat stor skada på de lokala sardellstammarna genom att äta djurplankton, samt fiskarnas rom och yngel. Vattnen används till viss del för kommersiell sjöfart och yrkesfiske. Kustzoner innehåller dessutom höga rekreations- och turismvärden. Delar av Upplands yttre kustvatten har med sin komplexa struktur med grynnor och skär vållat sjöfarten problem. Dessa farvatten kan uppvisa höga kulturvärden i form av förlista skepp och fartyg från svunnen tid. Området innehåller även höga värden för naturvården och minst ett marint reservat är under utredning. Som helhet bedöms Upplands yttre kustvatten att vara i risk för att inte uppnå god status 2015. Övergödning och främmande arter är två potentiella hot som bör följas upp. Övergödningsproblematiken i Östersjön är komplex och även Bottenhavet har på senare år uppvisat tecken på övergödning, etableringen av främmande arter är ett potentiellt hot mot ekosystemet. Belastning av miljögifter och metaller behöver undersökas vidare. Upplands yttre kustvattens avrinningsområde Havsområdet ligger inom Tierps, Östhammars och Norrtälje kommuner i Uppsala och Stockholms län. Kustområdet är indelat i två vattenförekomster, Öregrunds och Östhammars kustvatten. Området karakteriseras av öppet hav med få öar och varierande djup vanligen >30 m. Dock utanför Gräsö finns en omfattande skärgård med öar och skär och med betydligt grundare medeldjup. Gräsö skärgård är utpekat som Baltic Sea Protected Area (BSPA) och ett marint reservat för är under utredande. 265 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Upplands yttre kustvattens avrinningsområde. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden 990,4 km2 241 0 241 0% 5,2 % 0,4 % 93,2 % 0 st 0 st 0 st 11 st 0 st 0 st 3 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 0 st 0 st 0 st 0 st 0 st 3 st J/N J J 266 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Upplands yttre kustvattens avrinningsområde. (Forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden Inom området finns idag ett flertal Natura 2000 områden som är skyddade enligt art och habitat direktivet samt fågeldirektivet. Området inrymmer även naturreservat. De skyddade områdena har skydd för främst terrestra värden, för de marina miljöerna finns sällan reella restriktioner som säkerställer de marina värdena. Gräsö skärgård är utpekat som Baltic Sea Protected Area (BSPA) och ett marint reservat för är under utredande. Ekologisk status nuläge Ekologisk status -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig Antal vattenförekomster 1 1 Statusklassningen grundar sig främst på växtplankton och fysikalisk-kemiska faktorer. För Östhammars kustvatten är även bottenfauna bedömt. Kustvattnet är i naturligt 267 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 tillstånd näringsfattigt och kvalitetsfaktorerna växtplankton och bottenfauna svarar mot en eventuell övergödningssituation. Östhammars kustvatten uppnår god status medan statusen i Öregrunds kustvatten klassas till måttlig. Underlagsmaterialet för statusbedömningen är bristfälligt och bedömningen är därför preliminär och kommer att kompletteras med bedömning av fler kvalitetsfaktorer, fler mätningar och med hjälp av lokala kunskaper. Bottenfauna Bottenfaunan visar på god status i Östhammars kustvatten. Bedömningen stämmer överens med bedömningen av växtplankton samt fysikalisk-kemiska faktorer. Växtplankton Växtplankton uppvisar måttlig status i Öregrunds kustvatten och god status i Östhammars kustvatten. Status för fysikalisk- kemiska faktorer har använts som stöd. I Öregrunds kustvatten är provpunkten belägen i ett område som är påverkat av Dalälvens utflöde, det är osäkert om detta kan anses vara representativt för hela kustvattenförekomsten. Statusen är bedömd utefter ett begränsat underlagsmaterial och har därför inte varit utslagsgivande för statusbedömningen. Status för fysikaliskkemiska faktorer har använts som stöd. Fysikalisk-kemiska faktorer Fysikalisk-kemiska faktorer uppvisar måttlig status i Öregrunds kustvatten och god status i Östhammars kustvatten. I Öregrunds kustvatten är provpunkten belägen i ett område som är påverkat av Dalälvens utflöde, det är osäkert om detta kan anses vara representativt för hela kustvattenförekomsten. Statusen är bedömd utefter ett begränsat underlagsmaterial. Påverkan och miljöproblem Övergödning: Den största övergödningspåverkan kommer från egentliga Östersjön. Huvudsakligen fosfor men även kväve tillförs området via strömmar. I områdets norra del tycks det som om Dalälven står för ett betydande tillskott av näringsämnen. Främmande arter: Havsbortsmasken Marenzellaria neglecta har observerats i närområdet. Arten beskrivs som ett potentiellt hot mot bottenfaunasamhället. Den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidy har observerats och verkar sprida sig explosionsartat åtminstone på den finska sidan av Bottenhavet och Östersjön. Kammaneten är ett effektivt rovdjur av djurplankton, samt fiskrom och fiskyngel. Mer kunskap behövs om ev. etablering och spridning av främmande arter. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnen används till viss del för kommersiell sjöfart och yrkesfiske. För gemene man är det troligen rekreation som man främst kopplar till kustzonen med bad, fiske, båtliv mm. Dessa värden är svåra att uppskatta i kronor och ören och brukar uppfattas som ”ovärderliga”. Rekreationsvärden inbringar även värden i form av turism. 268 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Vissa delar av Upplands yttre kustvatten, där djupförhållandena mycket komplexa med grynnor och skär, kan innehålla höga kulturvärden i form av förlista skepp och fartyg från svunnen tid. Området innehåller även höga värden för naturvården och minst ett marint reservat är under utredning. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Som helhet bedöms Upplands yttre kustvatten att vara i risk för att inte uppnå god status 2015. Övergödning och främmande arter är två potentiella hot som bör följas upp. Övergödningsproblematiken i Östersjön är komplex och även Bottenhavet har på senare år uppvisat tecken på övergödning, etableringen av främmande arter är ett potentiellt hot mot ekosystemet. Belastning av miljögifter och metaller behöver undersökas vidare. Bedömningen blir något annorlunda om man riskbedömer på vattenförekomstnivå och med utgångspunkt i statusbedömningen. Öregrundskustvatten uppvisar måttlig status men underlaget är litet och provtagningspunkten ligger nära Dalälven. Vattenförekomsten uppvisar troligen en gradient där den norra delen påverkas mycket av Dalälven men den södra delen har sin största påverkan från utsjön. En uppdelning av vattenförekomsten kan vara aktuell för att åstadkomma mer homogena vattenförekomster. Ny statusbedömning och riskklassning blir därmed aktuell. Östhammars kustvatten uppvisar god status och bedöms ej vara i risk att försämras med utgångspunkt från lokala påverkanskällor. Storskaliga förändringar som närsaltsbelastning från utsjön och etablering av främmande arter måste följas upp men är inte möjligt att åtgärda med lokala åtgärder. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 1 I risk 1 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 269 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Norra Östersjön – Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden Sammanfattning Kustområdet ligger inom Sollentuna, Täby, Vaxholm, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Värmdö och Södertälje kommuner. Detta typområde utgörs av de 270 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 vattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt vilka klassificerats som övergångsvatten. Det avser de två geografiskt åtskilda områdena Stockholms inre skärgård samt Hallsfjärden. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Starkt påverkat av utflödande sötvatten från Mälaren, starkt kuperad bottentopografi (varierar från <10m till 60m), vattenomsättningstid över 40 dygn, skiktad vattenpelare (övre lagret med låg salthalt och undre lagret med hög salthalt) och omkring 90 isdagar per år. Området omfattar 17 vattenförekomster, varav sju har måttlig status och 10 har otillfredsställande vattenstatus. Norra Östersjön – Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden Kustområdet ligger inom Sollentuna, Täby, Vaxholm, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Värmdö och Södertälje kommuner. Detta typområde utgörs av de vattenförekomster inom Norra Östersjöns vattendistrikt vilka klassificerats som övergångsvatten. Det avser de två geografiskt åtskilda områdena Stockholms inre skärgård samt Hallsfjärden. Stockholms inre skärgårds yttre avgränsning går vid en linje Norra Vaxholmsfjärden - Rindö - Oxdjupet – Skurusundet och utbreder sig från Strömmen (Saltsjön) till och med Överbyfjärden, Kodjupet, Norra Vaxholmsfjärden, Rindösundet, Solöfjärden och Skurusundet. Ett antal större öar bildar en naturlig avgränsning mot innerskärgården. Dessa öar, tillsammans med trånga sund och trösklar, skärmar av de inre delarna av skärgården och begränsar därigenom vattenutbytet med utanför liggande havsområde. Det bidrar till att påverkan blir stor från större sötvattensutflöden både avseende salthalt och belastning av närsalter eller giftiga substanser. Den inre delen utgör en fortsättning av Norrström, som flödesmässigt är Sveriges tionde största vattendrag. Huvuddelen av ytströmmen från Stockholms inre skärgård passerar ut genom Oxdjupet och det mindre Kodjupet, med en utgående ytström och en inåtgående kompensationsström med saltare vatten. Denna estuarina cirkulation sker även in till centrala Stockholms. På vägen skiktas vatten in från avloppsreningsverken (Henriksdal, Bromma och Käppala) och bildar ett ytterligare strömsystem på cirka 10 - 15 meters djup. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Starkt påverkat av utflödande sötvatten från Mälaren, starkt kuperad bottentopografi (varierar från <10m till 60m), vattenomsättningstid över 40 dygn, skiktad vattenpelare (övre lagret med låg salthalt och undre lagret med hög salthalt) och omkring 90 isdagar per år. Området omfattar 17 vattenförekomster. 271 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden, Stockholms län. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring 257,6 km2 86 308 82 866 3 442 22,2 % 21,9 % 4,8 % 47,8 % - Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 272 0 st 0 st 0 st 4 st 0 st 4 st 2 st 11 st 0 % av avrinningsområdet 45 % av avrinningsområdet 98 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 3 st 2 st 18 st 628 st 4 st 5 st 12 st J/N Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden, Stockholms län. (Forts.) Vattentjänster-samhällsekonomiskt värde Vattenuttag -vattenförsörjning -bevattning Vattenutsläpp -avloppsvatten -markavvattning/dränering av jordbruksmark -dagvatten Vattenkraft Större hamnar Sjöfart -antal fartygsanlöp -lastat/lossat gods -passagerare -personbilar och bussar Småbåtshamnar Fritidsbåtar Rekreation -fiskevatten -badplatser -övrigt friluftsliv Värdefulla vattenmiljöer (naturvård) * Värdefulla vattenmiljöer (kulturmiljö) * Värdefulla vattenmiljöer (fiske) * st st st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 0 0 7 10 0 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 0 I risk 17 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 273 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Norra Östersjön – Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten Sammanfattning Kustområdet ligger i Norrtälje, Österåker, Vaxholms, Värmdö, Tyresö, Haninge, Nynäshamns, Södertälje, Trosa, Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Inom Norra 274 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Östersjöns Vattendistrikt sträcker sig det aktuella kustavsnittet från Furöområdet utanför Oxelösund i söder till Björköfjärden utanför Norrtälje i norr. Området omfattar 87 vattenförekomster. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Skärgård med många öar och vikar, skyddad för vågexponering, starkt kuperad bottentopografi, vattenomsättningstid generellt över 40 dygn, delvis skiktad vattenpelare och omkring 90 isdagar per år. Detta typområde omfattar Stockholms mellanskärgård och de inre delarna av ytterskärgården samt Södermanlandskustens inre delar. Mellanskärgården omfattar Trälhavet och Saxarfjärden samt den södra farleden och Furusundsleden upp till Granhamnsfjärden. I mellanskärgården blandas det mer fosfatrika havsvattnet som transporteras söderut utmed kusten med det kväverika ytvattnet som förs ut från innerskärgården. Salthalten i mellanskärgården varierar runt 5 promille och påverkas av utflödande sötvatten, speciellt från Norrström. Ytterskärgården utgör ett relativt öppet vattenlandskap där vattenutbytet är högt, med mindre märkbar påverkan av lokala utsläpp från kusten. Ytterskärgårdens avgränsning mot mellanskärgården utgörs ungefär av en linje från Blidö i norr ner mot Kanholmsfjärden i söder. Södermanlands kust och skärgård är örik, men smal och saknar nästan genomgående mellanskärgårdspartier. Salthalten i ytterskärgården varierar mellan 5,2 - 5,8 promille i norra delen av skärgården, och mellan 6 - 7 promille i den södra delen. Salthalten varierar även från det öppna havet in till mellanskärgården, samt i djupled. I kustområdet, typområde 12, finns det 24 Natura 2000-områden. 14 av de skyddade områdena ligger inom Stockholms län. I Södermanlands län finns det 11 stycken. Samtliga vattenförekomster har måttlig eller sämre status i Södermanlands län. Den generella trenden är att statusen är som sämst inne i stadsfjärdarna vid Nyköping och Trosa och blir något bättre ju längre ut mot havet man kommer. Denna trend är att förvänta då påverkan bedöms vara som högst inne i stadsfjärdarna. Flera problemområden går att identifiera i fråga om påverkan och risker, t ex närsaltbelastning, utsläpp av metaller och långlivade organiska föreningar, invasion av främmande arter och tillbakagång av inhemska arter. Påverkan är hög i vissa delar av kusten medan andra i stort sett endast påverkas av diffusare utsläpp via vattenströmmar från Östersjön och övriga delar av kusten samt luftdeposition. Vattnen i typområdet trafikeras av tyngre sjöfart till och från Stockholms hamnar samt Oxelösunds hamn. Området är mycket viktigt för det rörliga friluftslivet i form av segling, paddling, vandring, fritidsbåtstrafik och fiske. Det förekommer såväl kommersiellt yrkesfiske som fiskeguideverksamhet samt rent fritidsfiske. Ett flertal havsbad finns inom typområdet. Av dessa är 18 st upptagna inom badvattendirektivet. Flertalet avloppsreningsverk, övriga industrier och hamnar nyttjar vattnet som recipient. Samtliga kustvattenförekomster i Södermanlands län bedöms vara i risk att inte uppnå god status 2015. Näringsbelastningen från de stora åarna, utsläpp från enskilda avlopp, reningsverk och internbelastning av fosfor från Östersjön är också mycket stora riskfaktor för den framtida statusen i hela området. Det finns även risk för fortsatt spridning av föroreningar som olja, metaller och organiska föreningar från 275 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 fartygstrafik, närliggande verksamheter och samhällen i kustområdet, exempelvis Oxelösund och Trosa. Norra Östersjön – Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Skärgård med många öar och vikar, skyddad för vågexponering, starkt kuperad bottentopografi (från <10m till 60m), vattenomsättningstid generellt över 40 dygn (undantag med avsevärt kortare tid förekommer), delvis skiktad vattenpelare (övre och undre lagret hög oligohalint), omkring 90 isdagar per år. Sammanlagt finns 30-talet Natura 2000-områden (habitatdirektivet) i direkt anslutning till kustvattnen i detta typområde. I området finns det två marina naturreservat, Fifång i Stockholms län och Askö i Södermanlands län. Totalt finns ett 90-tal vattenförekomster inom typområdet. Statistik för avrinningsområdet. Kustområdet ligger i Norrtälje, Österåker, Vaxholms, Värmdö, Tyresö, Haninge, Nynäshamns, Södertälje, Trosa, Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Inom Norra Östersjöns Vattendistrikt sträcker sig det aktuella kustavsnittet från Furöområdet utanför Oxelösund i söder till Björköfjärden utanför Norrtälje i norr. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan 276 3118,8 km2 38 142 22 265 15 877 2,2 % 20,7 % 2,8 % 70,2 % 90 st 24 st 8 st 24 st 10 st 18 st 0 % av avrinningsområdet 25 % av avrinningsområdet 99 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 3 st 2 st 15 st 459 st Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområdet. (Forts.) Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar 12 st 22 st 89 st J/N J J J J J J J J * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I kustområdet, typområde 12, finns det 24 Natura 2000-områden. 14 av de skyddade områdena ligger inom Stockholms län. I Södermanlands län finns det 11 stycken och de beskrivs kortfattat nedan. Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 1 -måttlig 64 -otillfredsställande 10 -dålig 4 OBS! Statistiken avser både AB- och D-län. Samtliga vattenförekomster har måttlig eller sämre status i Södermanlands län. Den generella trenden är att statusen är som sämst inne i stadsfjärdarna vid Nyköping och Trosa och blir något bättre ju längre ut mot havet man kommer. Denna trend är att förvänta då påverkan bedöms vara som högst inne i stadsfjärdarna. Bottenfauna 13 vattenförekomster av 21 totalt inom typområdet är klassade med avseende på bottenfauna. Samtliga har god status utom Ringsöområdet som har måttlig status. Makroalger Gupafjärden och Tvären är klassade med avseende på makrovegetation. Statusen är god respektive hög. Växtplankton Samtliga vattenförekomster är klassade avseende växtplankton. I de flesta fall har enbart klorofyllmätningar fått avgöra klassningen, men i vissa fall har även mätningar 277 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 av biovolym funnits tillgängliga. Stadsfjärdarna vid Nyköping samt Trosafjärden och Fågelöfjärden har sämst status medan övriga förekomster har god till måttlig. Allmänna förhållanden Samtliga vattenförekomster är klassade med avseende på allmänna förhållanden. Trenden är väldigt tydlig att förhållandena är som sämst (dålig status) inne i Stadsfjärdarna vid Nyköping samt Trosafjärden. Medan förhållandena förbättras via otillfredsställande till måttlig ju längre ut mot öppet hav man kommer. Påverkan och miljöproblem Flera problemområden går att identifiera i fråga om påverkan och risker, t ex: 1. Närsaltbelastning - Övergödning av kustnära vatten och syrgasfria bottnar 2. Utsläpp av metaller och långlivade organiska föreningar - Bioackumulation av miljögifter 3. Invasion av främmande arter 4. Tillbakagång av arter Detta typområde är tämligen variabelt med många olika naturtyper och med väldigt ojämn fördelning av belastning från naturlig avrinning och mänskliga aktiviteter. Detta medför att olika delar av området skiljer sig från varandra och att förutsättningarna är olika. Ytvattenstatusen är generellt måttlig, men flera av de inre fjärdarna uppvisar otillfredsställande och dålig status. Många av dessa är hårt belastade av närsalter via flera kustmynnande vattendrag och är inte utsjöpåverkade. Övriga områden, bortsett från de inre liggande mellanskärgårdsfjärdarna, kan i allmänhet antas ha en hög grad av utsjöpåverkan. Närsaltsbelastningen till flera av de stora fjärdarna och vikarna kommer dels från åar och markavrinning och dels från fritidsbebyggelse. Några fjärdar och fjärdsystem belastas även av utsläpp via reningsverk. Diffus belastning från fritidshusavlopp är en orsak till observerade höga halter av närsalter i vissa inre skärgårdsområden under sommaren. I direkt anslutning till detta typområde (i vattnet eller inom ca 150 m avstånd) finns hundratals (grovt skattat över 570) misstänkt förorenade områden. Dessa är associerade till varierande verksamheter (bl. a. varvs- och hamnanläggningar, avloppsreningsverk, bensinstationer, deponier, industrier). Det finns ett drygt tjugotal miljöfarliga verksamheter (B-anläggningar och en A-anläggning) i direkt anslutning till detta typområde. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnen i typområdet trafikeras av tyngre sjöfart till och från Stockholms hamnar samt Oxelösunds hamn. Området är mycket viktigt för det rörliga friluftslivet i form av segling, paddling, vandring, fritidsbåtstrafik och fiske. Det förekommer såväl kommersiellt yrkesfiske som fiskeguideverksamhet samt rent fritidsfiske. Ett flertal havsbad finns inom typområdet. Av dessa är 18 st upptagna inom badvattendirektivet. Flertalet avloppsreningsverk, övriga industrier och hamnar nyttjar vattnet som recipient. 278 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för kustvattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för kustens markanvändning, förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för förekomsternas status, framförallt avseende kustvattnets kemi. Samtliga kustvattenförekomster bedöms vara i risk att inte uppnå god status 2015. Riskbilden för förekomsterna karaktäriseras av kustens allmänna påverkanssituation. Stadsfjärdarna är utsatta för belastning från dagvatten, avloppsreningsverk, deponier, förorenade områden och industrier. Näringsbelastningen från de stora åarna, utsläpp från enskilda avlopp, reningsverk och internbelastning av fosfor från Östersjön är också mycket stora riskfaktor för den framtida statusen i hela området. Det finns även risk för fortsatt spridning av föroreningar som olja, metaller och organiska föreningar från fartygstrafik, närliggande verksamheter och samhällen i kustområdet, exempelvis Oxelösund och Trosa. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 1 I risk 78 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 OBS! Statistiken avser både AB- och D-län. 279 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Norra Östersjön – Stockholms skärgårds yttre kustvatten Sammanfattning Kustområdet ligger i Norrtälje, Österåker, Vaxholms, Värmdö, Tyresö och Haninge kommuner. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Ytterskärgård med 280 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 många öppna fjärdar och varierande grad av vågexponering, bottentopografin är varierande med grund och djupa förkastningar, djupare områden har permanent skiktning annars delvis skiktat, vattenomsättningstiden är generellt 0-9 dygn, i sällsynta fall upp till en månad och antalet isdagar per år är omkring 80. Området omfattar 22 vattenförekomster. En vattenförekomst har hög ekologisk status, tre har god ekologisk status och sjy vattenförekomster har måttlig ekologisk status. Norra Östersjön – Stockholms skärgårds yttre kustvatten Kustområdet ligger i Norrtälje, Österåker, Vaxholms, Värmdö, Tyresö och Haninge kommuner. Det aktuella området sträcker sig i nord-sydlig riktning från kustvattnen utanför Arholma och Björkö (Simpnäsklubb) i en båge utanför de större öarna till och med Norstensfjärden strax norr om Huvudskär. Mot öster, där det är öppet hav, angränsar området till Ålands havs och Norra Östersjöns utsjövatten. Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Ytterskärgård med många öppna fjärdar och varierande grad av vågexponering, bottentopografin är varierande med grund och djupa förkastningar, djupare områden har permanent skiktning annars delvis skiktat, vattenomsättningstiden är generellt 0-9 dygn, i sällsynta fall upp till en månad och antalet isdagar per år är omkring 80. Området omfattar 22 vattenförekomster. Statistik för Stockholms skärgårds yttre kustvatten. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster -varav vattendragssträckor -varav sjöar Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) 2141,0 km2 344 0 344 0,0 % 2,7 % 0,1 % 95,5 % 0 st 0 st 0 st (13) st 2 st 11 st 1 st 0 st 0 % av avrinningsområdet 0 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 281 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för Stockholms skärgårds yttre kustvatten. (Forts.) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 0 st 0 st 2 st 22 st 0 st 1 st 2 st * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Ekologisk status nuläge Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög -god -måttlig -otillfredsställande -dålig 1 3 7 0 0 Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk 4 I risk 7 Potentiella KMV/AV *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015 282 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Norra Östersjön – Östergötlands yttre kustvatten Sammanfattning Kustområdet ligger i utkanten av Haninge, Nynäshamn, Trosa, Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Det aktuella området sträcker sig i en båge mot sydväst från Huvudskär i norr utanför de större öarna till och med Kränkfjärden utanför NyköpingOxelösund i söder. Mot öster angränsar området till Västra Gotlandshavets utsjövatten. 283 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Området omfattar tre vattenförekomster. Utmärkande karakteristika för detta typområde är ytterskärgård med många öppna fjärdar, inre områden med öar är mindre utsatta för vågexponering medan yttre områden mot öppet hav är påtagligt vågexponerade, bottentopografin utmärks av varierande djup och rikligt med grund och djupa förkastningar (100m), djupare områden har permanent skiktning, vattenomsättningstiden är generellt 0-9 dygn och antalet isdagar per år är omkring 70. Sammanlagt finns nio Natura 2000-områden, varav sju är skyddade enligt habitatdirektivet, i direkt anslutning till kustvattenmiljön. En av dessa, Gunnarstenarna, är uteslutande skyddat genom fågelskyddsdirektivet. Vattenförekomsten i Stockholms län är ej klassad. Krabbfjärden och Kränkfjärden i Södermanlands län har båda klassats till måttlig ekologisk status. Generellt sett verkar många kustbassänger ha måttlig eller sämre status p.g.a. att klassningen av näringsämnen blir måttlig eller sämre. Bottenfauna och makrovegetation klassas däremot nästan genomgående till god eller hög. Endast i några riktigt påverkade områden fås en sämre status på dessa parametrar. Detta typområde kännetecknas mer av Östersjöns allmänna påverkanssituation och riskbild än av de mer specifika problemen i inner- och mellanskärgården. Närsaltsbelastningen av Östersjön återspeglas i de återkommande algblomningarna i ytvattnet samt förekomsten av syrefria bottnar på större djup. Östersjöns tillrinningsområde är cirka fyra gånger så stort som dess vattenyta, samtidigt som det är ett bitvis högindustrialiserat område där det även bedrivs intensivt jord- och skogsbruk. Ungefär 1/3 av Östersjöns kvävetillförsel kommer från luften, främst via biltrafiken. Den långsamma vattenomsättningen och låga medeltemperaturen i Östersjön medför att tillförda föroreningar stannar kvar längre i systemet än i flertalet andra havsområden. Torskbestånden har minskat oroväckande, vilket till stor del antas bero på meteorologiska och hydrografiska förhållanden i kombination med övergödning och ett högt fisketryck. Exempel på påverkansfaktorer är närsaltsbelastning, utsläpp av metaller och organiska föreningar, tillbakagång av inhemska arter och invasion av främmande arter. Vattnen i typområdet trafikeras av tyngre sjöfart till och från Stockholms hamnar samt Oxelösunds hamn. Förutom detta nyttjas framförallt de inre delarna av området frekvent av fritidsbåtar. Området utnyttjas även för kommersiellt yrkesfiske, fiskeguideverksamhet samt rent fritidsfiske. Samtliga tre kustvattenförekomster bedöms vara i risk att inte uppnå god status 2015. Riskbilden för förekomsterna karaktäriseras av Östersjöns allmänna påverkanssituation. Krabbfjärdens och Kränkfjärdens förekomster har i dagsläget måttlig status, till stor del beroende på näringsbelastning från land och öppet hav. Näringsbelastningen är också den huvudsakliga riskfaktorn för den framtida statusen. Norra Östersjön – Östergötlands yttre kustvatten Detta typområde är till större delen av ytterskärgårdskaraktär och nästan halva arealen omfattar Stockholms skärgårds södra kustvatten. Övriga vattenförekomster utgörs av Krabbfjärden, och Kränkfjärden. Ytterskärgården utgör ett relativt öppet vattenlandskap där vattenutbytet är stort. Salthalten ligger på 6-7 promille. 284 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Utmärkande karakteristika för detta typområde är: Ytterskärgård med många öppna fjärdar. Inre områden med öar är mindre utsatta för vågexponering, medan yttre områden mot öppet hav är påtagligt vågexponerade. Bottentopografin utmärks av varierande djup; rikligt med grund och djupa förkastningar (100m). Djupare områden har permanent skiktning, annars delvis skiktat, med övre och undre lagret mesohalint. Vattenomsättningstiden är generellt 0-9 dygn, i sällsynta fall upp till en månad. Antalet isdagar per år är omkring 70. Statistik för avrinningsområdet. Kustområdet ligger i utkanten av Haninge, Nynäshamn, Trosa, Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Det aktuella området sträcker sig i en båge mot sydväst från Huvudskär i norr utanför de större öarna till och med Kränkfjärden utanför Nyköping-Oxelösund i söder. Allmän beskrivning Avrinningsområdets storlek Befolkning -inom tätort -utanför tätort Markanvändning -bebyggd mark -skogsmark -jordbruksmark -vatten Medelvattenföring Normal högvattenföring Normal lågvattenföring Antal vattenförekomster 1213,2 km2 252 0 252 0,1 % 3,1 % 0,2 % 97,9 % 3 st Skyddade områden enligt EU-lagstiftning -Natura 2000 -fågeldirektivet -habitatdirektivet -dricksvattenförekomster-ytvatten -dricksvattenförekomster-grundvatten -badplatser enl. badvattendirektivet -fiskdirektivet -nitratkänsliga områden -avloppsvattenkänsliga områden (kväve) -avloppsvattenkänsliga områden (fosfor) Påverkande anläggningar Miljöfarliga verksamheter med vattenpåverkan -avloppsreningsverk -övriga Enskilda avlopp Klassade förorenade områden med vattenpåverkan (klass 1+2) Oklassade misstänkta förorenade områden med vattenpåverkan Vattenföretag Dammar Övriga vandringshinder Dikningsföretag/markavvattningsföretag 285 8 st 5 st 7 st 0 st 0 st 0 % av avrinningsområdet 4 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 100 % av avrinningsområdet 0 st 0 st 0 st 40 st 0 st 0 st 1 st Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 Statistik för avrinningsområdet. (Forts.) Miljöproblem -övergödning -försurning -miljögifter -främmande arter -vattenuttag -flödesförändringar -kontinuitetsförändringar -morfologiska förändringar J/N J J J * Nationellt värdefulla och nationellt särskilt värdefulla vattenmiljöer Skyddade områden I området finns det sju Natura 2000-områden som har anknytning till vatten. Två av dessa ligger i Stockholms län och fem i Södermanlands län vilka kortfattat presenteras nedan. Ekologisk status nuläge Krabbfjärden och Kränkfjärden har båda klassats till måttlig ekologisk status. Generellt sett verkar många kustbassänger ha måttlig eller sämre status p.g.a. att klassningen av näringsämnen blir måttlig eller sämre. Bottenfauna och makrovegetation klassas däremot nästan genomgående till god eller hög. Endast i några riktigt påverkade områden fås en sämre status på dessa parametrar. Det är svårt att utröna några direkta trender då endast två förekomster är klassade. Jämför man med typområde 12, Östergötlands och Stockholms skärgårds mellankustvatten, ser man att statusen ser ut att bli bättre ju längre ut mot öppet hav man kommer. Ekologisk status Antal vattenförekomster -hög 0 -god 0 -måttlig 2* -otillfredsställande 0 -dålig 0 *OBS! Vattenförekomsten Stockholms Skärgårds S kustvatten är inte klassad. Bottenfauna Både Krabbfjärden och Kränkfjärden är klassade till god status avseende bottenfauna. Makroalger Krabbfjärden är klassad till hög status medan Kränkfjärden är klassad till god status. Växtplankton Krabbfjärden är klassad till god status medan Kränkfjärden är klassad till måttlig status Allmänna förhållanden. Båda förekomsterna är klassade till måttlig status vad gäller allmänna förhållanden. Kväve- och fosforklassningarna pekar på måttliga till otillfredsställande status för både Krabbfjärden och Kränkfjärden. Endast Krabbfjärden är klassad avseende 286 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 syrgas. Den har god status. Vad gäller siktdjup har Krabbfjärden blivit klassad till måttlig status medan Kränkfjärden är klassad till god status Påverkan och miljöproblem Flera problemområden går att identifiera i fråga om påverkan och risker, t ex: 1. Närsaltbelastning – Massförekomster av cyanobakterier och syrgasfria bottnar 2. Utsläpp av metaller och långlivade organiska föreningar - Bioackumulation av miljögifter 3. Tillbakagång av inhemska arter 4. Invasion av främmande arter Detta typområde kännetecknas mer av Östersjöns allmänna påverkanssituation och riskbild än av de mer specifika problemen i inner- och mellanskärgården. I allmänhet är problemen lindrigare än i de kustnära vattnen och innerskärgården, men den generella närsaltbelastningen av Östersjön, som avspeglas i de återkommande massförekomsterna av cyanobakterier i ytvattnet samt förekomsten av syrgasfria bottnar på större djup, förtjänar att tas på allvar. Östersjöns tillrinningsområde är cirka fyra gånger så stort som dess vattenyta, samtidigt som det är ett bitvis högindustrialiserat område där det även bedrivs intensivt jord- och skogsbruk. Ungefär 1/3 av Östersjöns kvävetillförsel kommer från luften, främst via biltrafiken. Den långsamma vattenomsättningen och låga medeltemperaturen i Östersjön medför att tillförda föroreningar stannar kvar längre i systemet än i flertalet andra havsområden. Östersjön tillförs bland annat stabila organiska föreningar, metaller och olja. Torskbestånden har minskat oroväckande, vilket till stor del antas bero på meteorologiska och hydrografiska förhållanden i kombination med övergödning och ett högt fisketryck. Inom vattendistriktet finns i detta typområde 15 misstänkt förorenade områden. Merparten härrör från försvarets verksamheter och det är främst tungmetaller som kan spridas till vattenmiljön. Vidare finns tre miljöfarliga verksamheter (B-anläggningar) inom detta avsnitt. Vattentjänster – samhällsekonomiska värden i avrinningsområdet Vattnen i typområdet trafikeras av tyngre sjöfart till och från Stockholms hamnar samt Oxelösunds hamn. Förutom detta nyttjas framförallt de inre delarna av området frekvent av fritidsbåtar. Området utnyttjas även för kommersiellt yrkesfiske, fiskeguideverksamhet samt rent fritidsfiske. Riskbedömning - når vi god vattenstatus 2015? Den översiktliga riskanalys som har gjorts för kustvattenförekomsterna har utgått från tillgänglig data för kustens markanvändning, förorenade markområden, EMIR och avloppskartering. Detta har vägts samman med de statusklassningar som gjorts för förekomsternas status, framförallt avseende kustvattnets kemi. Samtliga tre kustvattenförekomster bedöms vara i risk att inte uppnå god status 2015. Riskbilden för förekomsterna karaktäriseras av Östersjöns allmänna påverkans- 287 Preliminär kartläggning och analys i Norra Östersjöns vattendistrikt Januari 2008 situation. Krabbfjärdens och Kränkfjärdens förekomster har i dagsläget måttlig status, till stor del beroende på näringsbelastning från land och öppet hav. Näringsbelastningen är också den huvudsakliga riskfaktorn för den framtida statusen. Uttransporten av fosfor och kväve i kustens åmynningar i kombination med utsläpp från enskilda avlopp och internbelastning av fosfor från det öppna Östersjön kan även kommande år bl.a. resultera i kraftiga algblomningar sommartid. Det finns även risk för fortsatt spridning av föroreningar som olja, metaller och organiska föreningar från fartygstrafik, närliggande verksamheter och samhällen i kustområdet, exempelvis Oxelösund och Trosa. Riskklassning* Antal vattenförekomster Ej i risk I risk Potentiella KMV/AV 0 3 *Bedömning av risken för att vattenförekomsten ska ha försämrad status 2015 och/eller att vattenförekomsten ej ska ha uppnått god status 2015. Avser vattenförekomster i AB län 288
© Copyright 2024