Grensestrategisk krisehåndtering

Grensestrategisk
krisehåndtering
Norge - Sverige
Grensestrategisk samarbeidsplan
for ekstraordinære hendelser og kriser
- før, under og etter en krise i samfunnet
Et prosjekt i regi av Interreg
En investering för framtiden
Vi skapar ett TRYGGARE samhälle på båda sidor av gränsen
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Forord
Samfunnet må være forberedt på å håndtere ekstraordinære hendelser og kriser.
Derfor har prosjektet ”Grensestrategisk krisehåndtering 2009 – 2011” laget en
samarbeidsplan for krisehåndtering i grenseområdene til Västra Gøtalands Län,
Värmlands Län og Østfold fylke.
Det har vært viktig å se på krisehåndteringen i et bredere perspektiv enn ved tidligere
prosjekter, som kun har hatt fokus på redningstjeneste.
Det finnes både multilaterale-, bilaterale-, regionale- og lokale avtaler som forplikter
til gjensidig bistand over landegrensene dersom kriser oppstår.
I prosjektet har vi lagt vekt på hvilket ansvar og oppgaver de enkelte aktører har før,
under og etter en krise, og hvem som er naturlige samarbeidspartnere over grensen.
Dette er det tredje Interregprosjektet mellom Västra Götalands Län og
Østfold politidistrikt siden 2005, og denne gang har også Värmlands Län deltatt.
Et viktig mål for prosjektene har vært å forsøke å ”vaske bort” grensen mellom Norge
og Sverige når det gjelder krisehåndtering.
Prosjektene har ført til at det er bygget et stort nettverk av aktører innen
krisehåndtering på begge sider av grensen. Prosjektene har også ført til en bedret
innsikt i hvordan kriser håndteres i Sverige og Norge, noe som er en meget nyttig
kunnskap for alle som har en rolle i krisehåndteringen.
Oppdragsgiver og styringsgruppe for prosjektet har vært Grenserådet. Dette er et
samvirkeforum for kommuner og regionale myndigheter på norsk og svensk side.
Prosjektledelsen vil takke alle deltakere for bidrag og støtte.
Juni 2012
Gunnar Nyseth
prosjektleder
Innhold
Grensestrategisk samarbeidsplan
side 07 - 12
Større ulykker
side 13 - 42
Skogbrann
side 43 - 72
Effekter av klimaforandringer
side 73 - 104
Epizooti
side 105 - 136
Langvarig strømavbrudd
side 137 - 162
Pandemi
side 163 - 188
Informasjon og mediehåndtering
side 189 - 191
GRENSESTRATEGISK
SAMARBEIDSPLAN
Utarbeidet av:
Gränsstrategisk
krishantering
2009 - 2011
Dato:
120106
Revisjon:
1. Hensikt / syfte
Planen viser hvordan noen valgte kriser håndteres i Norge og Sverige, og beskriver hvordan et
samarbeid over riksgrensen kan utføres.
ROS-analyser fra den enkelte deltaker i interregprosjektet ”Grensestrategisk krisehåndtering
2009 – 2011” er lagt til grunn for utarbeidelse av planen.
Planen vil kunne føre til en bedret ressursutnyttelse, kortere responstid, redusere
skadevirkninger og mer effektiv bruk av samfunnets midler dersom en krise oppstår i våre
grenseområder.
Hver aktør må i tillegg ha egne planer og prosedyrer for hvordan de skal ivareta sitt ansvar.
2. Omfang / omfattning
Planen beskriver hovedsaklig ansvarsforhold og samarbeid mellom deltakere i prosjektet, men
kan også utvides til å gjelde for flere samfunnsaktører.
Planens geografiske område dekker Värmlands Län, Västra Götalands Län og Østfold
politidistrikt
3. Ansvar
Grenserådet for Västra Gøtalands Län, Värmlands Län og Østfold fylke har overordnet ansvar
for å vedlikeholde planen.
Den enkelte prosjektdeltaker har et eget ansvar for å melde endringsforslag til Grenserådet.
7
4. Prosjektdeltakere
Myndigheten for samhällskydd och beredskap
Fylkesmannen i Østfold
Länsstyrelsen Värmlands län
Länsstyrelsen Västra Gøtalands län
Polismyndigheten Västra Götalands län
Västra Götalandsregionen
Sykehuset Østfold
SOS alarm Sverige AB
Alarmsentral Brann Øst
Østfold politidistrikt
Strömstad kommune
Tanum kommune
Sotenäs kommune
Dals Ed kommune
Bengtsfors kommune
Årjäng kommune
Munkedal kommune,
Lysekil kommune
Rømskog kommune
Marker kommune
Aremark kommune
Halden kommune
Sarpsborg kommune
Fredrikstad kommune
Hvaler kommune
Østfold Røde Kors
Svenska Röda Korset
I tillegg har følgende enheter bidratt til utarbeidelse av planen:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap
Mattilsynet
330-skvadronen ved Rygge flystasjon
8
5. Planens struktur
Planen er bygd opp med tanke på enkelhet og felles struktur for de som har en oppgave ved
krisehåndtering i våre to land.
Planen er bygd opp av 7 delplaner, hvor hovedpunktene er:
• Generelt
• Ansvarsforhold
• Tiltak
Aktørene er organisert på følgende måte i disse delplanene:
AKTØRER
4
ALARMSENTRALENE
5
LÄN / FYLKE
6
KOMMUNENE
7
BRANN / REDNING
8
HELSE
9
RØDE KORS
10
POLITIET
11
MSB / DSB
6. Delplanene
Planen er ikke uttømmende for all krisehåndtering, og tar kun for seg følgende scenarier:
1. Større ulykker
2. Skogbrann
3. Effekter av klimaforandringer
4. Epizooti
5. Langvarig strømavbrudd
6. Pandemi
7. Informasjon og mediehåndtering
6.1 Større ulykker
Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en større ulykke oppstår i Østfold, Värmland eller i
Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene.
Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 1. ”Større ulykker”.
6.2 Skogbrann
Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en skogbrann oppstår i Østfold, Värmland eller i
Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er
nærmere beskrevet i delplan 2. ”Skogbrann”.
9
6.3 Effekter av klimaforandringer
Med ”effekter av klimaforandringer” menes i denne plan: flom, ras og skred.
I det skredforebyggende arbeidet blir ”skred” klassifisert som
• Snøskred
• Fjellskred
• Løsmasseskred
Planen beskriver ansvarsforholdet dersom slike forhold oppstår i Østfold, Värmland eller i
Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene.
Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 3. ”Effekter av klimaendringer”
6.4 Epizooti
Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en epizooti oppstår i Østfold, Värmland eller i
Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene.
Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 4. ”Epizooti”.
6.5 Langvarig strømavbrudd
Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en slik situasjon oppstår i Østfold, Värmland eller i
Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene.
Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 5. ”Langvarig strømavbrudd”.
6.6 Pandemi
Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en pandemi oppstår i Østfold, Värmland eller i
Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene.
Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 6. ”Pandemi”.
6.7 Informasjon og mediehåndtering
Planen beskriver ansvarsforhold og rutiner dersom det oppstår behov for koordinering av
mediehåndteringen i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer
samtidig i disse områdene.
Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 7. ”Informasjon og mediehåndtering”.
10
7. Alarmering / varsling
Delplanene angir hvem som skal varsles på begge sider av grensen dersom det oppstår
hendelser som beskrevet i denne plan.
Delplanene beskriver også hvilke samarbeidsaktører som finnes over grensen, og som vil
være naturlig å kontakte/samarbeide med.
Hver aktør må i tillegg ha egne interne varslingsplaner.
8. Kvalitetssikring
Den enkelte part plikter å oppdatere alt nøkkelpersonell som vil være involvert i en hendelse
som medfører bruk av denne plan.
Grenserådet kan komme med forslag om øving av planen, jfr. samarbeidsavtaler.
Grenserådet har ansvar for at planen revideres ved behov.
Prosjektledelsen har bestått av følgende personer:
Länsstyrelsen i Västra Götalands Län
Ulf Gustavsson
Bo Björklund
Carina Aminoff
Arne Kroon
Arnfinn Haugberg
Øystein Stavdal Paulsen
Østfold politidistrikt
Gunnar Nyseth
Dag T. Westby
Ketil Marsell
11
12
Større ulykker
Utarbeidet av:
Gränsstrategisk
krishantering
2009 - 2011
Dato:
120601
Revisjon:
1. Generelt
1.1 Hensikt/Syfte
Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og
begrense materielle skader ved en større ulykke.
Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å
koordinere grensesamarbeidende tiltak, når dette blir besluttet iverksatt.
1.2 Omfang og bakgrunn
Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og
gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører.
Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved større ulykker.
2. Alarmering
Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i
Göteborg:
Karlstad:
tlf 0046 31 7031333
tlf 0046 54 153464
Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til Operasjonssentralen
Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50
1
13
3. Tiltak
Sverige:
Generelt:
Svensk krishantering bygger på samverkan. Och det gäller samverkan mellan olika
myndigheter och kommuner likaväl som samverkan mellan företag och
frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor.
Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper:
Ansvarsprincipen:
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en
krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid
en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare.
Likhetsprincipen:
Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så
långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som
under normala förhållanden.
Närhetsprincipen:
Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är
närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det
aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till
blir det aktuellt med regionala och statliga insatser.
Sektorsansvar och områdesansvar
Beroendeförhållandena mellan olika samhällsfunktioner är stora och blir mycket tydliga i
samband med allvarliga störningar i den vardagliga verksamheten. Vid dessa tillfällen krävs
en god förmåga hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv att agera
tillsammans.
Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde
har ansvar inom sitt område vid en kris.
Men det finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt
område, en kommun till exempel, och det är där som geografiskt områdesansvar kommer in.
Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är geografiskt områdesansvariga.
14
Samordnar alla inblandade vid en kris
Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att samordningen fungerar
mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå –
till exempel myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar.
De områdesansvariga ska också samordna informationen till allmänheten vid en kris. Däremot
övertar de inte ansvaret från någon annan. Myndigheter och organisationer behåller sitt ansvar
inom sitt verksamhetsområde.
Det innebär att en kris / stor olycka ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är
närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden ska ha det också under en krissituation / stor olycka.
Varje år måste alla statliga myndigheter, kommuner och landsting lämna in en rapport till
regeringen där de har analyserat vilka hot, risker eller sårbarheter som identifierats inom deras
verksamhetsområden.
Staten eller kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande
fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön.
Oftast ligger ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens
räddningstjänst. Vid större olyckor kan länsstyrelsen efter begäran lämmna stöd till den
kommunala räddningstjänsten (t ex avseende statliga förstärkningsresurser). Länsstyrelsen
kan också överta räddningsledaransvaret från en kommun vid särskilt allvarliga / omfattande
olyckor / stora räddningsinsatser.
Undantag finns från den generella regeln att ”Ansvaret vid såväl större som mindre olyckor
ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst”.
Undantagen är:
Fjällräddningstjänst
Polismyndigheterna i Dalarna, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbotten ansvarar för
fjällräddningstjänst.
Flygräddningstjänst
Sjöfartsverket ansvarar för flygräddningstjänst.
Sjöräddningstjänst
Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddningstjänst.
I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium, där räddningstjänsten enligt internationella
överenskommelser skall hanteras av svenska myndigheter, skall Sjöfartsverket ansvara för
räddningsinsatser gäller även Vänern och Mälaren.
Efterforskning av försvunna personer i andra fall
Polismyndigheterna ansvarar för efterforskning av försvunna personer
Miljöräddningstjänst till sjöss
Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss.
I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon, där
räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser skall hanteras av svenska
myndigheter, skall Kustbevakningen ansvara för räddningsinsatser.
15
Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering
Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk
anläggning och för sanering efter sådana utsläpp.
Norge:
Redningstjeneste er definert som den offentlig organiserte virksomheten som utoves ved
øyeblikkelig innsats for å redde mennesker fra død eller skade som følge av akutte ulykkeseller faresituasjoner, og som krever koordinering. Den omfatter land-, sjø- og
flyredningstjeneste.
Redningstjeneste er en prioritert oppgave for nødetatene selv om de i det daglige utfører andre
oppgaver. Berging av materielle verdier, bevaring av miljø og produksjon er ikke den
offentlige redningstjenestens ansvar. Forebyggende virksomhet er heller ikke
redningsmyndighetenes ansvar, men de erfaringer som høstes, systematiseres og formidles i
forebyggende øyemed. Redningstjenesten utgjøres ikke av en organisasjon, men er en
funksjon av flere. Redningstjenesten utoves gjennom et samvirke mellom offentlige etater,
frivillige organisasjoner og private selskaper som har egnede ressurser.
Selv om de fleste offentlige etater er etablert med tanke på andre primæroppgaver
enn redningstjeneste, yter mange av dem likevel en viktig innsats i redningstjenesten.
Det er bare redningshelikoptrene som er en eksklusivt dedikert ressurs for redningstjenesten.
Politiets ansvar for å iverksette og organisere redningsinnsats er hjemlet i politiloven.
Hovedredningssentralen (HRS) har det overordnede ansvaret ved større ulykker.
Koordinering av hendelser skjer enten direkte fra HRS eller gjennom oppdrag til lokale
redningssentraler (LRS). Det er ett LRS i hvert politidistrikt.
3.1 Planforutsetninger
Planen bygger på følgende avtaler:
Nordisk redningsavtale:
Avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland og Norge om
samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på mennesker,
eiendom eller i miljøet ved ulykker.
Regional samarbeidsavtale:
Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra
Götalands län av 1.januar 2004.
3.2 Gyldighet
Planen trer i kraft når den er godkjent og distribuert i henhold til distribusjonsliste.
Planen gjelder til den er utgått eller erstattet av et nytt dokument.
Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen.
16
4. Alarmsentralene
Sverige:
SOS Alarm AB
Generelt:
SOS Alarm har en central larmfunktion och en samordnande roll vid större händelser då
många olika enheter rycker ut.
Sveriges nationella nödnummer 112 sköts av operatörer på SOS Alarm som larmar ut till
räddningstjänst, polis, ambulans och andra delar av samhällets hjälpresurser. SOS Alarm kan
skicka ut ett så kallat förlarm så fort operatören vet i vilket område den aktuella händelsen
inträffat. Sedan fullföljer operatören intervjun med den som larmat och kan på så sätt
komplettera larmet med mer utförliga uppgifter.
Varje SOS-central har tillgång till en medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA) samt högre
medicinsk kompetens (HMK) i form av läkare eller sjuksköterskor med särskild kompetens.
SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige.
SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner
och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet.
Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB).
Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS
Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap.
Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst.
För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering
och ambulansdirigering av SOS Alarm som samarbetar med landstingens Tjänsteman I
Beredskap (TIB-funktion).
Samverkanspartner i Norge är Østfold Politidistrikt, Alarmsentral Brann Øst AS, 110-sentralen
for Nedre Romerike och AMK Østfold.
Ansvar før:
•
•
•
Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner
Förmedlar brandriskprognos till berörda aktörer
Förmedlar Vädervarning till berörda aktörer
Ansvar under:
•
•
Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner
Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med
mera
17
•
Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter
Ansvar etter:
•
Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan
Norge:
Brann 110, Politi 112, AMK 113
Generelt:
110
Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og handtering av
anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) forer
tilsyn med de kommunale brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som
interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune
til de tilsluttede kommunene.
Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver tid skal kunne
ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak.
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke
og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige
nodetater, samt bistå under innsatsen.
Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan
110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser
fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen
der hendelsen har funnet sted.
Mange 110meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til
brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for a varsle de andre nødetatene, dvs.
trippelvarsling.
I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ).
Rømskog kommune er dekket av 110-sentralen for Nedre Romerike.
112
Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal
videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele
politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere
samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid.
113
Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør
hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus
består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten.
18
Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til å sikre at befolkningen får faglig
forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det
stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den
akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og
Hovedredningssentralen.
Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller
redningssentralene.
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk
nødmeldetjeneste.
Kommunen har ansvar for:
• etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet
• etablering og drift av legevaktsentral
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen
• samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen
med den kommunale legevaktordningen
Det regionale helseforetaket har ansvar for:
• etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske
nødnummeret innen det regionale helseforetaket
• etablering og drift av AMK
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som
inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan
• samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med
legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre
samarbeidspartnere
• fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar
og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i
regionen.
Det finnes to hovedtyper AMK:
• regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en
støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er
er involvert
• lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et
geografisk område (AMK-område)
AMK skal blant annet:
• handtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand
• prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning og følge
opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre
nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre
AMK-er som er berørt
• styre og koordinere ambulanseoppdrag
19
Legevaktsentralene skal blant annet:
• motta og handtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor
et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp
henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor,
kriseteam og andre relevante instanser
• videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK
Ansvar før:
Brann 110
• Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
• Øvelser
Politi 112
• Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112
• Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
• Utdanning av eget personell
AMK 113
•
Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget
personell på tiltaksplaner
Ansvar under:
Brann 110
• Alarmering, loggføring og sambandsbistand
Politi 112
• Alarmmottak
AMK 113
• Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til
skadested
• Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested
• Alarmerer luftambulanse
• Varsler og rådfører seg med vakthavende leder
• Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket
• Medisinsk rådgivning
• Informerer regional AMK (Oslo)
Ansvar etter:
Brann 110
• Evaluering och tiltaksvurdering av eget arbeid
• Debriefe eget personell
• Rapportering
20
Politi 112
• Evaluering
AMK 113
• Evaluering av innsatsen
• Debriefe eget personell
21
5. Län / Fylke
Sverige:
Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län
Generelt:
På regional nivå är det länsstyrelserna som har samordningsansvaret vid kriser.
Länsstyrelserna stöder samordningen mellan kommunerna i länet.
Kommunernas verksamhet utgör grunden för hanteringen av kriser. Men i vissa situationer
räcker inte den enskilda kommunens resurser till. Under en kris samordnar Länsstyrelsen
verksamheten mellan berörda kommuner, landsting och myndigheter, samt företag och
organisationer, så att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt.
Följer upp förmågan att hantera kriser.
I det förebyggande arbetet – att planera och förbereda en effektiv krishantering – ger
Länsstyrelsen stöd åt kommunerna. Planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildningar
och övningar är en viktig del av verksamheten.
Länsstyrelsen följer också upp kommunernas krishanteringsförmåga, så att beredskapen kan
utvecklas och förbättras.
Länsstyrelserna har geografiskt områdesansvar på regional nivå, vilket innebär att de ska se
till att samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer inom länet fungerar före,
under och efter en kris.
Områdesansvaret innebär i allmänhet inte att länsstyrelsen skall ta över ansvaret från någon
annan. I särskilda fall kan dock länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller
flera kommuner.
Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter och vattenanläggningar, där
dammsäkerhet ingår. Arbetet med att förebygga dammbrott och att hantera de som ändå
uppstår kräver samverkan mellan de inblandade, förutom Länsstyrelserna, dammägarna och
kommunerna.
Regional områdesansvarig myndighet innebär att länsstyrelsen
• Ska ha funktionen Tjänsteman i beredskap (TIB)
• Vägleder kommuner och landsting i beredskapsfrågor
• Kan få i uppdrag av regeringen att fördela de statliga resurser som ställs till
kommunernas förfogande.
• Kan överta räddningstjänstansvar
• Skall lämna information till medier och allmänhet
• Skall upprätta regional lägesbild
• Skall upprätta regional risk- och sårbarhetsanalys
• Skall ha en Krishanteringsplan
22
•
•
Upphandla och planera flygbrandbevakning under de tider som det fordras
(skogsbrandflyg)
Utövar tillsyn enligt lagstiftningen avseende kommunal räddningstjänst och
kommunernas krisberedskapsarbete
Samverkanspartner på norsk sida: Fylkesmannen i Østfold
Ansvar før:
Upprätta regional risk och sårbarhetsanalys. Stödja, följa upp/ utöva tillsyn över
kommunernas beredskapsarbete och räddningstjänstarbete. Upprättar och vidmakthåller
nätverk för krishantering, genomför övning, utbildning och information. Upprättar
krishanteringsplan som fortlöpande revideras.
Ansvar under:
•
Tjänsteman i beredskap (TiB) vid länsstyrelserna larmas av SOS alarm och fattar
sedan beslut om vilka åtgärder som omedelbart måste vidtas. Tjänsteman i
beredskap beslutar i länsledningens ställe fram tills att denna samlats och en
krisberedningsgrupp är i funktion.
•
Följer händelsen, stödjer inblandade aktörer, rapporterar händelseutvecklingen till
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen, samordnar
statliga resurser. Verkar för samordning, samverkan avseende räddningsinsats och
samordnar information enligt det regionala områdesansvaret.
•
Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från
kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp.
•
•
•
•
Får ta över händelsen och efter övertagande leda räddningstjänsten
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
Sammanställa lägesbild
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
Ansvar etter:
•
•
•
•
Sammanställer dokumentation
Utvärderar händelsen, rapporterar
Revidering av planer vid behov
Utvärdering och rapport
Norge:
Fylkesmannen i Østfold
Generelt:
Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner, pådriver og
veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket.
23
Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet.
Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i
beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagområdet.
Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket, og ivareta
rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap.
Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd. Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen,
og skal ha medlemmer fra Politiet, Forsvaret, Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og
statlige og fylkeskommunale etater som har vesentlige beredskapsoppgaver. Hele rådet skal
innkalles minst en gang i året.
Fylkesberedskapsrådet skal blant annet
• drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål
• vare et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet
• bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket
• kunne vare et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehandtering under
alvorlige hendelser i fred, krise og krig
Videre skal Fylkesmannen blant annet
• samordne krisehåndteringen regionalt i henhold til gitte instrukser,
retningslinjer og lover
• skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og
rapportere til sentrale myndigheter
• bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og
militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret
Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver hvordan
Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehåndteringen på regionalt nivå. I
retningslinjene står det at: Ved akutt fare for liv og helse er den nødvendige samordningen
ivaretatt gjennom den offentlig organiserte redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter
beslutning av politimester eller hovedredningssentral.
Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter politiloven
§ 27 tredje ledd, endres ikke.
Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet
• tilsyn med kommuners, fylkeskommuners og regionale statlige organers
planlegging for en krise inntreffer
• informasjonsutveksling mellom berørte aktorer når en krise er oppstått
• sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak
• videreformidling av ekstra ressurser til kommunene
Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i
Krisehåndteringen som skjer lokalt.
24
Ansvar før:
•
•
Være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder
samfunnssikkerhetsarbeid
Påse at kommunalt beredskapsplanverk er tilfredsstillende og øvet. Utarbeide og
vedlikeholde Fylkes ROS
Ansvar under:
•
•
Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser
Når en hendelse omfatter flere kommuner og medfører regional knapphet på ressurser
skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en
hensiktsmessig måte
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluere hendelsen
Rapportere
Reviderer planer etter behov
25
6. Kommunene
Sverige:
Generelt:
Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna.
I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är
närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden ska ha det också under en krissituation.
Analys och planering
Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan
inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna
verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och
sårbarhetsanalys.
Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.
Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.
Krisledningsnämnd
Alla kommuner och landsting är enligt lag skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje
enskild kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med nämnden
är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse.
Kommunen avgör dock själv om Krisledningsnämnden skall träda i funktion och ta över
ansvaret.
Det har visat sig att ett flertal kommuner väljer att hantera även en större olycka med
ordinarie linjeorganisation och att ledamöterna i Krisledningsnämnden endast håller sig
informerade om händelseutvecklingen i syfte att kunna ingripa. Krisledningsplanen kan till
stora delar nyttjas som ett stöd även om inte en extraordinär händelse föreligger.
Geografiskt områdesansvar
Ett flertal aktörer inom kommunens geografiska område är viktiga för krisberedskapen:
myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens
uppgift är bland annat att bygga nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete mellan de
inblandade när en kris uppstår.
Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid
verka för att:
1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och
förberedelsearbetet,
26
2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas,
och
3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.
Utbildning och övning
Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den
utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära
händelser i fredstid.
Rapportering
Kommuner och landsting skall hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits
avseende krishantering och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget.
Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid lämna länsstyrelsen
lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, det aktuella tillståndet och den
förväntade utvecklingen samt uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
•
Beredskapsplanering:
-Kommunens risk- och sårbarhetsanalys
-Krisledningssplan
-mm
Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra aktörer
Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen
Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen
Säkerställa invånarnas säkerhet
Skydda materiella värden
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Skade / - avhjälpande / - reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på
samhället
Samordna verksamheten i det geografiska området
Samordna informationen till allmänheten
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
Sammanställa lägesbild
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
Ansvar etter:
•
•
•
•
•
Sammanställa dokumentation.
Utvärdera händelsen
Rapportera.
Revidera planer enligt behov
Återuppbyggnad
27
Norge:
Generelt:
Kommunene har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet.
Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig
bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet.
Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering og har
oversikten over beredskapsstatus i kommunenorge. Kommunen er derfor viktig både for
lokale, regionale og sentrale myndigheter.
Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har
primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser.
Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal
opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og
media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn.
Gjennom den etablerte, interkommunale beredskapen har kommunen ansvar for håndtering av
mindre, akutte forurensinger. Kommunen skal gjennomfore oppryddingsaksjoner og andre
miljøbeskyttende tiltak.
Kommunen må lage beredskapsplaner for å kunne videreføre sine funksjoner i en
krisesituasjon. Sivilbeskyttelsesloven gir blant annet regler om ”den kommunale
beredskapsplikten”.
For det første skal kommunen kartleggehvilke uønskede hendelser som kan inntreffe i
kommunen, og vurdere sannsynligheten for at disse hendelsene inntreffer, og hvordan de i så
fall kan påvirke kommunen. Alt dette skal sammenstilles i en helhetlig risiko- og
sårbarhetsanalyse.
For det andre skal kommunen, med utgangspunkt i risiko- og sårbarhetsanalysen, utarbeide en
beredskapsplan. Planen skal revideres minimum årlig, og kommunen skal sørge for at planen
blir jevnlig øvet.
Kommunene er pålagt å ha en kriseledelse, og en plan for denne. Ordføreren representerer
kommunestyret i Kriseledelsen, og har kommunestyrets fullmakter når kriseledelse er satt.
En overordnet plan for kriseledelse er et styringsdokument, og kan ikke erstatte
beredskapsplaner for ulike hendelsestyper. Kommunene skal i tillegg ha et krisepsykiatrisk
team i henhold til ”Lov om sosial- og helsemessig beredskap”.
Kommunene bør også ha et Beredskapsråd som skal være kommunens rådgivende
samarbeidsorgan i beredskapsspørsmål. Representanter fra lokalt politi, Fylkesmannen,
Frivillige organisasjoner etc kan inviteres a kommunen til å delta i beredskapsarbeidet.
Politiet, Sivilforsvaret, Forsvaret og andre viktige statlige etater og frivillige
organisasjoner er representert som rådgivere. Rådgiverne har imidlertid
ingen beslutningsmyndighet når det gjelder tiltak i regi av rådet. Ordføreren, som leder
beredskapsrådet, kan ikke binde andre enn kommunens egne organer gjennom rådets
beslutninger.
28
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste
for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen
skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til
befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også
virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et
beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og
sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi
nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter
bistandsanmodning også til andre kommuner.
Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet
ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når
slike behov oppstår.
Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte
tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene skal væreforankret i kommunen
og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier
eller lokalsamfunnet.
Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen
omsorgstjeneste.
Ansvar før:
•
•
•
ROS-analyser
Beredskapsplaner
Ressursoversikt
•
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
Bistå med resurser
Bistå politiet ved evakuering
Omsorg / hjelp til involverte
Ansvar etter:
•
•
•
Gjenoppbygging
Evaluering
Økonomisk skadeanalyse til Fylkesmannen
29
7. Brann / Redning
Sverige:
Generelt:
Kommunen är ansvarig för all räddningstjänst utom sex speciella former av räddningstjänst
som är statens ansvar:
Fjällräddningstjänst - Polisen
Flygräddningstjänst och Sjöräddningstjänst – Joint Rescue Coordination Center
(JRCC)
(Efterforskning av personer i annat fall - Polisen eller sjöräddning.)
(Efterforskning av personer som försvunnit på annan plats än vad som omfattas av
fjäll-, flyg- och sjöräddning – Polisen)
Miljöräddningstjänst till sjöss - Kustbevakningen
Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen
från kärnteknisk anläggning – Länsstyrelsen
All övrig räddningstjänst sköts av den kommunala räddningstjänsten. Det gäller till exempel:
brandbekämpning, trafikolyckor, vattendykning, storskalig oljebrandsläckning,
skogsbrandsläckning, storskalig förorening av farliga ämnen till exempel oljeutsläpp
och insatser vid kemikalieolyckor.
Den kommunala räddningstjänsten har också ansvar för räddningstjänst till sjöss när det gäller
hamnar, kanaler och strandlinjer.
Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för
räddningstjänst.
En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges
målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som
kan leda till räddningsinsatser.
Ansvar før:
•
•
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Kompetens
Materiel
Samarbetsavtal
Ansvar under:
Leda insatsen när det är kommunal räddningstjänst
Kompetens
Materiel
Samarbetsavtal
Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
• Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
•
•
•
•
•
•
30
Ansvar efter:
•
•
•
•
•
Sammanställa dokumentation.
Olycksutredning
Utvärdering
Rapportera
Vid behov revidera planer
Norge:
Generelt:
Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og
beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte.
Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver:
• informasjonsarbeid og forebygging av ulykker
• innsats ved brann
• innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra
kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse
• innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den
norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS)
• bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning,
skred og flom
Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende
fullmakter i henhold til ”Lov om brann- og eksplosjonsvern” og Dimensjoneringsforskriften”:
• Leder brannbekjempelsen
• Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politiet
overtar ledelsen
• Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet
• Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell
Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever
det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik
innsats.
Ansvar før:
•
•
•
•
ROS-analyser
Kompetanse
Materiell
Samarbeidsavtaler
Ansvar under:
•
Begrense skadeomfang
Ansvar etter:
•
Evaluering/tiltaksvurdering
31
8. Sykehus/ Sjukvård
Sverige:
Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget
Värmland
Generelt:
PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i
Västra Götalandsregionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse /
stora olyckor.
PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och
katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. PKMC ansvarar för sjukvårdsberedskap vid
allvarlig händelser/stora olyckor. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet
runt, söks via SOS Alarm som är en del av PKMC och är kontaktvägen in till Västra
Götalandsregionen vid hot om eller allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för
styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering.
Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt.
Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter
en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
ROS-analyser
Planläggning
Utbildning
Övning
Nätverksarbete
Ansvar under:
•
Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter
nationellt, internationellt och lokalt
Ansvar etter:
•
Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen
Norge:
Sykehuset i Østfold
Generelt:
Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige
ambulansetjenester. Rømskog kommune betjenes normalt av Ahus på Lørenskog, mens de
øvrige kommunene i Østfold betjenes av Sykehuset Østfold.
32
Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale
helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten
utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen.
Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den
akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for
luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på
de regionale helseforetakene.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste
for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen
skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til
efolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten
ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et
beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og
sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplaner
Øving
Utdanning
Ansvar under:
•
Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes
kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt
Ansvar etter:
•
•
Evaluering og rapportering
Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk
33
9. Røde kors/ Röda korset
Sverige:
Generellt:
Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva
frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter.
Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov.
Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss
sjukvårdsberedskap.
Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal
med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när
många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen.
Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska
komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper.
Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet
såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning.
Frivilliga resursgrupper, FRG
Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer,
myndigheter, företag och enskilda människor.
Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga.
Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära
händelser.
Grundläggande utbildning för frivilliga:
De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den
egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat
kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och
brandskydd.
Trossamfund ger stöd till drabbade:
Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa
människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan
också arbeta i informations- och stödcentrum.
34
Ansvar før:
•
•
Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser
Deltar vid övningar
Ansvar under:
•
Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga
Ansvar etter:
•
Utvärdering
Norge:
Røde kors
Generelt:
Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for
frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten.
Innsatsen som utøves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk
gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS).
FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og
representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet.
Medlemmer i FORF er:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
NAK`s Flytjeneste
Norsk Folkehjelp Sanitet
Norsk Grotteforbund
Norsk Radio Relæ Liga
Norske Alpine Redningsgrupper
Norske Redningshunder
Redningsselskapets sjøredningskorps
Rovernes beredskapsgrupper
Røde Kors Hjelpekorps
Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i:
•
•
•
•
•
•
•
redningsmannskap
hundeekvipasjer
fjellklatrere
småfly til søk
sambands- og datastøtte
båtressurser
grottereddere
35
Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser
som:
• søk etter saknet person
• snøskred
• alpinulykke
• sjøulykke
• flom
• andre større ulykker
• drukning
• ekstremvær
• sammenraste bygninger
• stein-, jord- eller leirskred
Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktøren i redningstjenesten i Norge.
RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og naturkatastrofer.
I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS.
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplanlegging
Erfaringsutvikling
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
•
•
Etter anmodning bistå i redningsarbeidet
Mannskapsplanlegging
Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen
Logistikk over frivillige
Ambulansetjeneste og transport
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Forbedringstiltak
Rapportering
36
10. Politiet
Sverige:
Generelt
Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning,
utredning, utrymning, registrering och eftersökning.
Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i
stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen
för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet.
Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan.
Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda
länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till
exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en
händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också
besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten.
En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet
arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar
polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans.
Ansvar før:
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Beredskapsplanläggning, övning och utbildning
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon
Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet
Söka efter försvunna, skadade och chockade personer
Identifiera avlidna och skadade och upprätta register
Underrätta anhöriga
Utreda brott kring händelsen
Söka och gripa misstänkta gärningsmän
Leda Polisinsatsen
Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst ,
Trafikverket, Länsstyrelsen m fl.
Dokumenterar / Sammanställer lägesbild
Ansvar etter:
Sammanställer dokumentation
• Eventuell brottsutredning
• Evaluering och rapport.
• Vid behov revidering av planer
•
37
Norge:
Generelt:
Normalt koordinerer og leder HRS all sjø- og flyredning direkte, mens landredning normalt
koordineres av de lokale redningssentralene. Inntil HRS treff er en annen bestemmelse, leder
og koordinerer LRS redningsaksjoner i eget distrikt. HRS sentrale oppgaver er mottak av
nødmeldinger, situasjons vurdering, iverksettelse av tiltak og ledelse av en påfølgende
redningsaksjon.
Med lokal redningssentral menes ledelses- og koordineringsapparatet som iverksettes i
politidistriktet under en redningsaksjon. Redningsledelsen (inkludert politimesteren) er
strategisk ledelse. Operasjonssentralen i politidistriktet ivaretar funksjonen som lokal
redningssentral.
LRS har ansvar for å lede og koordinere redningsaksjoner i eget distrikt, med mindre HRS
treffer en annen bestemmelse. Med eget distrikt menes land- og eventuelt sjøomradet innenfor
politidistriktet. LRS leder normalt alle redningsaksjoner på land, mens HRS normalt leder alle
redningsaksjoner på sjøen. Uansett ledelse, skal HRS og LRS samhandle og bistå hverandre.
Etter pålegg fra HRS leder LRS også redningsaksjoner utenfor eget distrikt. Det kan være
aktuelt ved redningsaksjoner som involverer flere LRS-er; da vil en tilstøtende LRS kunne
assistere etter behov og avtale med HRS. Dersom LRS trenger mer ressurser, kan HRS bistå
med å rekvirere disse.
Operasjonslederen har ordremyndighet over politiets innsatsstyrker. Operasjonslederen vil i
samråd med vakthavende redningsleder ved HRS avgjøre om den aktuelle hendelsen er å anse
som et redningstilfelle.
Når HRS varsles, vurderer og avtaler man videre koordinering og avklarer behov for
ressurser. Operasjonslederen vurderer i samarbeid med innsatslederen hvilken aksjonsplan
som skal benyttes, og varsler eventuelt politimesteren for å vurdere om stab skal settes.
Politimesteren vurderer også om den øvrige redningsledelsen skal varsles og eventuelt
innkalles.
Organiseringen av politimesterens stab og innsatspersonell er den samme ved redningstjeneste
som ved annen politiberedskap. Staben er en støttefunksjon for politimesteren og/eller
redningsledelsen ved planlegging, ledelse, koordinering og kontroll i forbindelse med en
redningsaksjon.
Politiet har ansvar for å organisere, lede og koordinere arbeidet i innsatsomradet.
Innsatsledelse ved redningstjeneste er i første rekke tilrettelegging for faginnsats og
koordinering av ressurser og støttefunksjoner. Innsatslederen skal med andre ord ikke lede
brannvesenets og helsetjenestens faginnsats. Innsatsledelsen består normalt av innsatsleder,
fagleder brann og fagleder helse
38
Ansvar før:
•
Beredskapsplanlegging og øvelser
Ansvar under:
•
I samarbeid med HRS, lede og koordinere innsats på land, herunder trafikkregulering,
avsperringer, registrering, koordinering av informasjon om ulykken, betjene pårørendetelefon.
Ansvar etter:
•
•
•
Eventuell etterforskning
Evaluering og rapportering
Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk
39
11. Sentrale myndigheter
Sverige:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Generelt:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och
stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar.
När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till att
samhället lär sig av det inträffade.
En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan
kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder.
MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de
som är ansvariga samordnar sin verksamhet.
MSB erbjuder också sakkunskap.
MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och
katastrofer utomlands.
Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap.
Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld
skapar MSB underlag för beslut och inriktningar. Statistik och data samlas in och
analyseras för samlade lägesbilder och bedömningar.
Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och
finansierar.
Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat
stöd till aktörerna är bidrag från krisberedskapsanslaget.
Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt
stödjer samverkan för ett säkrare samhälle.
Ansvar før:
•
•
•
Tillsynsmyndighet
Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst
Utbildning, kompetensuppbyggnad
40
Ansvar under:
•
•
•
Stödjer involverade aktörer med t ex experter
Bistår med rekvirering av internationella resurser
Rapporterar
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Erfarenhetsåterföring
Administrerar statlig stöd
Andra centrala samarbetspartners:
Transportstyrelsen
Försvarsmakten
Livsmedelsverket
Sjöfartsverket
Luftfartsverket
Strålsäkerhetsmyndigheten
Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet för frågor om berg, jord och
grundvatten
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
Trossamfunden
Sveriges Radio (SR)
Sveriges Television (SVT)
Naturvårdsverket
Socialstyrelsen
Svenska Kraftnät
Vattenfall, Sydkraft m fl….
Norge:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB)
Generelt:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og
sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker,
kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og
krisehandtering. DSB har oppfølgingsansvar for brann- og el-sikkerhet, farlige stoffer og
produktsikkerhet.
I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid.
DSB har ansvar for Sivilforsvaret, Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet og
beredskap (NUSB) og Norges brannskole.
Instruksen for Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps koordinerende roller
fastsetter at direktoratet blant annet skal:
• understøtte Justisdepartementets koordineringsrolle i arbeidet med
samfunnssikkerhet og beredskap
41
koordinere tilsyn med aktiviteter, objekter og virksomheter som er
forbundet med fare for store ulykker
• koordinere tilsyn med at virksomheter etterlever storulykkeforskriften
•
Direktoratet forvalter Sivilt beredskapssystem (SBS) på vegne av Justisdepartementet og er
representert i Kriseutvalget for atomberedskap, DSB forvalter internasjonal
kontaktpunktfunksjon mot EU, NATO og FN.
Ved varsling om større hendelser eller kriser gjennom disse kanalene vil DSB iverksette
nasjonal varsling i henhold til instruks, overvåke utviklingen, og ved behov utarbeide analyser
for å understøtte fagdepartementet og/ eller lederdepartementet.
Ansvar før:
•
•
Tilsynsmyndighet
Varsling
Ansvar under:
•
Rapportering
Ansvar etter:
•
•
•
•
Evaluering
Øvelse
Tilsyn
Nasjonale sårbarhetsrapporter
Andre sentrale samarbeidsaktører er:
Arbeidstilsynet
AVINOR
Den Norske Kirke
Forsvaret
Helsedirektoratet
Industrivernet
Klima- og forurensningsdirektoratet
Kystverket
Luftfartstilsynet
Mattilsynet
Norges geologiske undersøkelse
Norges Geotekniske institutt
Norges vassdrags- og energidirektorat
Norsk rikskringkasting
Norsk Selskab til Skibbrudnes Redning
Petroleumstilsynet
Sivilforsvaret
Statens strålevern
Statens vegvesen
Utenriksdepartementet
42
Skogbrann
Utarbeidet av:
Gränsstrategisk
krishantering
2009 - 2011
Dato:
120601
Revisjon:
1. Generelt
1.1 Hensikt/Syfte
Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og
begrense materielle skader ved skogbrann.
Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere
grensesamarbeidende tiltak, når dette blir besluttet iverksatt.
1.2 Omfang og bakgrunn.
Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og
gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører.
Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved skogbranner.
2. Alarmering
Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i
Göteborg: tlf 0046 31 7031333
Karlstad: tlf 0046 54 153464
Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen
Østfold politidistrikt:
tlf 0047 69 96 35 50
43
3. Tiltak
Sverige:
Generelt:
Svensk krishantering bygger på samverkan. Och det gäller samverkan mellan olika
myndigheter och kommuner likaväl som samverkan mellan företag och
frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor.
Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper:
Ansvarsprincipen:
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en
krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid
en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare.
Likhetsprincipen:
Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så
långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som
under normala förhållanden.
Närhetsprincipen:
Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är
närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det
aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till
blir det aktuellt med regionala och statliga insatser.
Sektorsansvar och områdesansvar
Beroendeförhållandena mellan olika samhällsfunktioner är stora och blir mycket tydliga i
samband med allvarliga störningar i den vardagliga verksamheten. Vid dessa tillfällen krävs
en god förmåga hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv att agera
tillsammans.
Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde
har ansvar inom sitt område vid en kris.
Men det finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt
område, en kommun till exempel, och det är där som geografiskt områdesansvar kommer in.
Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är geografiskt områdesansvariga och samordnar
alla inblandade vid en kris.
Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att samordningen fungerar
mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå –
till exempel myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar.
44
De områdesansvariga ska också samordna informationen till allmänheten vid en kris. Däremot
övertar de inte ansvaret från någon annan. Myndigheter och organisationer behåller sitt ansvar
inom sitt verksamhetsområde.
Det innebär att en kris / stor olycka ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är
närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden ska ha det också under en krissituation / stor olycka.
Varje år ska alla statliga myndigheter lämna in en Risk och Sårbarhetsanalys (RSA) till
regeringen där de har analyserat vilka hot, risker och sårbarheter som identifierats inom deras
verksamhetsområden.
Staten eller kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande
fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön.
Oftast ligger ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens
räddningstjänst. Vid större olyckor kan länsstyrelsen efter begäran lämmna stöd till den
kommunala räddningstjänsten (t ex avseende statliga förstärkningsresurser).
Länsstyrelsen kan också överta räddningsledaransvaret från en kommun vid särskilt allvarliga
/ omfattande olyckor / stora räddningsinsatser.
Enligt ovan ansvarar kommunen för räddningsinsatser så även vid skogsbrand. Vid mycket
omfattande skogsbränder kan länsstyrelsen överta räddningsledaransvaret från en eller flera
kommuner.
Vid omfattande och resurskrävande insatser för att bekämpa skogsbrand är det vanligt att den
drabbade kommunen begär stöd avseende såväl materiel- som personal från andra kommuner,
staten samt andra aktörer.
En viktig aktör är Sveriges Metrologiska och Hydrologiska institut, SMHI, som insamlar data
och upprättar ”Brandriskprognos” under skogsbrandssäsongen.
Norge:
Generelt:
Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats ved ulykker
som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i politiloven § 27 tredje ledd. Flere typer ulykker, for
eksempel skogbrann, flom og skred, kan imidlertid inneholde elementer av redningstjeneste.
Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere
hjelpeinnsatsen.
Ved skogbrann er det normalt brannvesenet som overtar denne myndigheten dersom det
dreier seg om bare skogbrann, som ikke samtidig er redningstjeneste.
45
3.1 Planforutsetninger
Nordisk redningsavtale:
Planen bygger på avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland
og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på
mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker.
Regional samarbeidsavtale:
Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra
Götalands län av 1.januar 2004.
3.2 Gyldighet
Planen trer i kraft når den er godkjent og distribuert i henhold til distribusjonsliste.
Planen gjelder til den er utgått eller erstattet av nytt dokument.
Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen.
46
4. Alarmsentralene
Sverige:
SOS Alarm AB
SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige.
SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner
och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet.
Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB).
Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS
Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap.
Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst.
För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering
och ambulansdirigering.
Samverkanspartner i Norge är Alarmsentral Brann Øst AS, 110 – sentralen Nedre Romerike och
AMK Östfold.
Ansvar før:
•
•
•
Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner
Bevaka SMHIs ”Brandriskprognos”
Bevaka och förmedla Vädervarning från SMHI
Ansvar under:
•
•
•
•
Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner
Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med
mera
Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter
Bevaka och förmedla Vädervarning från SMHI
Ansvar etter:
•
Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan
47
Norge:
Brann 110, Politi 112, AMK 113
Generelt:
110
Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak
og handtering av anrop over nødnummer 110.
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) fører tilsyn med de kommunale
brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den
enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale
selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune
til de tilsluttede kommunene.
Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral, som til enhver
tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette
nødvendige tiltak.
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke
og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken,
overordnet vakt og øvrige nødetater, samt bistå under innsatsen.
Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen
inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen.
Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning
av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted.
Mange 110-meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten,
i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110-sentralen ansvar for å varsle
de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling.
I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ).
For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike.
112
Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop
(112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter
og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er
satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede
innsatsen i sanntid.
113
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk
nødmeldetjeneste.
Kommunen har ansvar for:
• etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet
• etablering og drift av legevaktsentral
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
48
helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen
• samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen
med den kommunale legevaktordningen
Det regionale helseforetaket har ansvar for:
• etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske
nødnummeret innen det regionale helseforetaket
• etablering og drift av AMK
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som
inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan
• samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med
legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre
samarbeidspartnere
• fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar
og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i
regionen.
Det finnes to hovedtyper AMK:
• regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en
støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er
er involvert
• lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et
geografisk omrade (AMK-omrade)
AMK skal blant annet:
• handtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand
• prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning og følge
opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre
nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre
AMK-er som er berørt
• styre og koordinere ambulanseoppdrag
Legevaktsentralene skal blant annet:
• motta og håndtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor
et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp
henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor,
kriseteam og andre relevante instanser
• videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK
Brann 110:
Ansvar før:
•
Utvikle beredskaps- og varslingsplaner, samt øve disse
Ansvar under:
•
•
Utalarmering av brannressurser
Loggføring
49
•
Yte sambandsbistand ved behov, mobilt konsept
Ansvar etter:
•
•
Evaluering og vurdering av tiltak
Rapportering
Politi 112:
Ansvar før:
•
•
Politiets operasjonssentral har ansvar for drift av nødnummeret 112
Alarmmottak
Ansvar under:
•
Alarmmottak
Ansvar etter:
•
Evaluering og vurdering av tiltak
AMK 113:
Ansvar før:
•
Utvikle beredskaps- og varslingsplaner, og øve disse
Ansvar under:
•
Utalarmering av ambulanser og evt. Annet helsepersonell
Ansvar etter:
•
Evaluering og vurdering av tiltak
50
5. Län / Fylke
Sverige:
Generelt:
Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper:
Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden, skall ha motsvarande ansvar under krisoch krigssituationer.
Likhetsprincipen
En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i
fred, kris och krig.
Närhetsprincipen
Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.
I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är
närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden ska ha det också under en krissituation.
Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet för krishantering på regional nivå.
Vid kris / brand / olycka som berör flera sektorer samtidigt ska länsstyrelserna verka för
samordning av olika aktörers åtgärder och information om händelseförlopp och konsekvenser.
Utövar tillsyn enligt lagstiftningen avseende kommunal räddningstjänst och följer upp
kommunernas krisberedskapsarbete enligt lagstiftningen.
Upprättar nätverk för krishantering, genomför övning, utbildning och information. Upprättar
krishanteringsplan och fortlöpande reviderar.
Stödja och följa upp kommunernas beredskapsarbete och räddningstjänstarbete.
Samverkanspartner på norsk sida: Fylkesmannen i Østfold
Ansvar før:
•
•
•
•
Regelbundet samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB
Bevakning av riskanalyser som görs i länet
Upphandlar och uppdaterar skogsbrandflyget
Bevaka SMHIs ”Brandriskprognos”
Ansvar under:
•
Länsstyrelsen kan få i uppdrag av regeringen att fördela de statliga resurser som ställs
till kommunernas förfogande
51
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skapar kontakt mellan räddningstjänst och de myndigheter som kan bidra med
resurser, t ex Försvarmakten m fl.
Upphandlar och administrerar skogsbrandflyget i länet / Produktionsansvar för
skogsbrandflyget i länet
Uppdaterar skogsbrandflyget
Bevakar lokal räddningstjänst med dess insatser
Samarbete med Kommun, Vägverket, Banverket, SMHI, MSB
Samordning av information
Eventuell samordning av resurser
Rapportering till Regeringen
Dokumenterar
Ansvar etter:
• Sammanställa dokumentation
• Utvärdering/revidering av planer
Norge:
Generelt:
Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner,
pådriver og veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket.
Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet.
Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i
beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagomradet.
Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet
i fylket, og ivareta rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet
og beredskap.
Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd. Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen,
og skal ha medlemmer fra politiet, Forsvaret, Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og
statlige og fylkeskommunale etater som har vesentlige beredskapsoppgaver.
Hele rådet skal innkalles minst en gang i året.
Fylkesberedskapsrådet skal blant annet
• drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål
• være et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet
• bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket
• kunne vare et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehåndtering under
alvorlige hendelser i fred, krise og krig
Videre skal Fylkesmannen blant annet
• samordne krisehåndteringen regionalt i henhold til gitte instrukser,
retningslinjer og lover
52
skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og
rapportere til sentrale myndigheter
• bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og
militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret
•
Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver
hvordan Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehandteringen
på regionalt nivå.
I retningslinjene står det at:
”Ved akutt fare for liv og helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den
offentlig organiserte redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester
eller hovedredningssentral”.
Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter politiloven §
27 tredje ledd, endres ikke.
Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet
• tilsyn med kommuners, fylkeskommuners og regionale statlige organers
planlegging for en krise inntreffer
• informasjonsutveksling mellom berørte aktorer når en krise er oppstått
• sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak.
• videreformidling av ekstra ressurser til kommunene
Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i lokal
krisehåndtering.
Ansvar før:
•
•
•
•
Varslingsansvar
Samarbeid med andre regionale og lokale aktører
Fylkes ROS
Tilgang til kartdata / GIS
Ansvar under:
•
•
•
•
Situasjonsrapportering
Rapport til DSB
Kontakte, og evt. innkalle Fylkesberedskapsrådet
Evt. samordne informasjon
Ansvar etter:
•
•
•
•
Bistå DSB i evaluering av hendelsen
Behandle saker som skal fremmes for Kommunal- og Regional Departementet(KRD)
om økonomisk bistand til kommuner
Statusgjennomgang / tilsyn av beredskap
Vurdering av tiltak / oppfølging
53
6. Kommunene
Sverige:
Generelt:
Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper:
Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden, skall ha motsvarande ansvar under krisoch krigssituationer
Likhetsprincipen
En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i
fred, kris och krig
Närhetsprincipen
Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället
I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är
närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden ska ha det också under en krissituation.
Analys och planering
Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan
inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna
verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och
sårbarhetsanalys.
Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.
Dessa åtgärder syftar till att säkerställa invånarnas säkerhet och skydda materiella värden.
Skogsbränder är ofta mycket resurskrävande och fordrar stöd från såväl grannkommuner,
länsstyrelsen, Försvarsmakten och frivilliga.
Ansvar før:
Risk- och sårbarhetsanalys
Beredskapsplanering
Krishanteringsråd med andra myndigheter/organisationer
Riskhanteringsgrupp inom kommunen
Utbildning och övning
Etablera och vidmakthålla krishanteringsråd där andra myndigheter/
organisationer med verksamhet inom kommunens geografiska område
• Bevaka SMHIs ”Brandriskprognos”
•
•
•
•
•
•
54
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Samordna berörda aktörers verksamhet inom det geografiska området
Samordna informationen till allmänheten
Riskhanteringsgrupp inom kommunen
Utbildning och övning
Dokumentera
Skapa lägesbild
Ansvar etter:
Sammanställa dokumentationen
• Utvärdera händelsen
• Rapportera till länsstyrelsen
•
Norge:
Generelt:
Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet
og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en
viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet.
Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehandtering og har
oversikten over beredskapsstatus. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og
sentrale myndigheter.
Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har
primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen
har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde normale
samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for
funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn.
Gjennom den etablerte, interkommunale beredskapen har kommunen ansvar for håndtering av
mindre, akutte forurensinger. Kommunen skal gjennomfore oppryddingsaksjoner og andre
miljøbeskyttende tiltak.
Kommunen må lage beredskapsplaner for å kunne videreføre sine funksjoner
i en krisesituasjon. Sivilbeskyttelsesloven gir blant annet regler om
”den kommunale beredskapsplikten”.
For det første skal kommunen kartlegge hvilke uønskede hendelser som kan inntreffe i
kommunen, og vurdere sannsynligheten for at disse hendelsene inntreffer, og hvordan de i så
fall kan påvirke kommunen. Alt dette skal sammenstilles i en helhetlig risiko- og
sårbarhetsanalyse.
For det andre skal kommunen, med utgangspunkt i risiko- og sårbarhetsanalysen, utarbeide en
beredskapsplan. Planen skal revideres minimum årlig, og kommunen skal sørge for at planen
blir jevnlig øvet.
55
Kommunene er pålagt å ha en kriseledelse, og en plan for denne. Ordføreren representerer
kommunestyret i Kriseledelsen, og har kommunestyrets fullmakter når kriseledelse er satt.
En overordnet plan for kriseledelse er et styringsdokument, og kan ikke erstatte
beredskapsplaner for ulike hendelsestyper.
Kommunene skal i tillegg ha et krisepsykiatrisk team i henhold til ”Lov om sosial- og
helsemessig beredskap”.
Kommunene bør også ha et Beredskapsråd, som skal være kommunens rådgivende
samarbeidsorgan i beredskapsspørsmål. Representanter fra lokalt politi, Fylkesmannen,
Frivillige organisasjoner etc kan inviteres å kommunen til å delta i beredskapsarbeidet.
Politiet, Sivilforsvaret, Forsvaret og andre viktige statlige etater og frivillige organisasjoner er
representert som rådgivere. Rådgiverne har imidlertid ingen beslutningsmyndighet når det
gjelder tiltak i regi av rådet.
Ordføreren, som leder beredskapsrådet, kan ikke binde andre enn kommunens egne organer
gjennom rådets beslutninger.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og
sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen
skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til
befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også
virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å
utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp
og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide
beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi
nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter
bistandsanmodning også til andre kommuner.
Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen
bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres
pårørende når slike behov oppstår.
Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte
tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene skal være
forankret i kommunen og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og
oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet.
Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen
omsorgstjeneste.
56
Ansvar før:
•
•
•
Sikre innbyggerne mot natur- og virksomhetsfarer
Utarbeide kommunal ROS og beredskapsplaner
Sørge for å ha et operativt brannvesen
Ansvar under:
•
•
•
Bistå med ressurser
Bistå ved evakuering
Yte bistand og hjelp til involverte i hendelsen
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering av hendelsen og egen innsats
Evt. justering av planverk
Rapportering
57
7. Brann / Redning
Sverige:
Generelt:
Kommunal räddningstjänst ansvarar för räddningsinsatsen vid skogsbrand. Räddningstjänsten
i den drabbade kommunen skall ta till vara möjligheterna att utnyttja övriga aktörers resurser
för räddningstjänst.
Räddningstjänsten skall ha handlingsprogram för skydd mot olyckor som beskriver hur
insatser skall hanteras. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de
risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser.
I vissa kommuner finns dessutom en särskild skogsbrandplan upprättad i syfte att underlätta
uppbyggnaden av resurser samt säkerställa att lämpliga kontakter knyts med markägare och
andra organisationer.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
•
Skogsbrandplan (finns inte i alla kommuner)
Risk- och sårbarhetsanalys
Kompetens
Materiel
Samarbetsavtal
Bevaka SMHIs ”Brandriskprognos”
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
Leda räddningsinsatsen
Kompetens
Materiel
Samarbetsavtal
Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster
Dokumentera
Sammanställa lägesbild
Ansvar etter:
•
•
•
•
Sammanställa dokumentation
Analyser räddningsinsatsen
Utvärdera
Rapportera
58
Norge:
Generelt:
Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og
beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte.
Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver:
• informasjonsarbeid og forebygging av ulykker
• innsats ved brann
• innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra
kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse
• innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den
norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS)
• bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning,
skred og flom
Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant
annet følgende fullmakter i henhold til ”Lov om brann- og eksplosjonsvern” og
”Dimensjoneringsforskriften”:
• Leder brannbekjempelsen
• Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politiet
overtar ledelsen
• Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet.
• Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell
Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når
innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til
disposisjon for slik innsats.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
Sørge for oppdaterte brannberedskapsplaner
ROS-analyser for brannobjekter
Sørge for opplæring og trening av egne mannskaper
Funksjonelt slukkeutstyr
Samtrening med støttemannskaper fra Sivilforsvaret
Ansvar under:
•
•
•
Begrense / bekjempe brann
Koordinere ressurser og bistand fra andre
Lede innsatsarbeidet inntil politiet evt. overtar
Ansvar etter:
•
•
•
•
Evaluere innsatsen
Evt. justere planverk
Tiltaksvurdering
Rapportering
59
8. Sykehus / Sjukvård
Sverige:
Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget
Värmland
Generelt:
PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i
VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor.
PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och
katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är
nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen
vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och
uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering.
Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt.
Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter
en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
ROS-analyser
Planläggning
Utbildning
Övning
Nätverksarbete
Ansvar under:
•
•
•
Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter
nationellt, internationellt och lokalt
Dokumenterar
Sammanställer lägesbild
Ansvar etter:
•
•
•
•
•
Sammanställer dokumentation
Utvärdering
Uppföljning
Rapportskrivning
Möten för att lära av händelsen
60
Norge:
Sykehuset Østfold:
Generelt:
Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys
nødvendige ambulansetjenester. Rømskog kommune betjenes normalt av Akershus sykehus
på Lørenskog, mens de øvrige kommunene betjenes av Sykehuset Østfold.
Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale
helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten
utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske
beredskapen.
Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den
akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for
luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på
de regionale helseforetakene.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og
sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner.
Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også
virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste har en lovbestemt plikt til å
utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp
og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide
beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Ansvar før:
•
•
•
Samhandle om planverk, varslings- og informasjonsrutiner
Jevnlig kontakt med samarbeidspartnere
Utarbeide tiltak mot sterk luftforurensning. Sørge for tilgjengelig munnbind eller
tilsvarende i apotek, legevakter og poliklinikker
Ansvar under:
•
•
•
Kommunikasjon og samhandling med samarbeidspartnere
Informasjon og varsling internt og eksternt
Behandling av skadde personer
Ansvar etter:
•
Evaluering, og evt. oppdatering av planverk
61
9. Røde kors/ Röda korset
Sverige:
Generellt:
Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva
frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter.
Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov.
Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss
sjukvårdsberedskap.
Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal
med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när
många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen.
Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska
komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper.
Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet
såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning.
Frivilliga resursgrupper, FRG
Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer,
myndigheter, företag och enskilda människor.
Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga.
Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära
händelser.
Grundläggande utbildning för frivilliga:
De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den
egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat
kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och
brandskydd.
Trossamfund ger stöd till drabbade:
Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa
människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan
också arbeta i informations- och stödcentrum.
62
Ansvar før:
•
•
Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser
Deltar vid övningar
Ansvar under:
•
Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga
Ansvar etter:
•
Utvärdering
Norge:
Generelt:
Østfold Røde Kors vil hjelpe Lokal Rednings Sentral (LRS) og kommunen med
redningsarbeid, evakuering, innkvartering samt sanitetstjeneste. I tillegg etablere og drifte
samleplass og EVAK / AKP (evakueringspunkt / ambulansekontrollpunkt), omsorg for
skadde og uskadde, bevertning samt bistå med vakthold, trafikkdirigering og transport.
Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon
for frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten.
Innsatsen som utøves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk
gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS).
FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet
FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i
politidistriktet.
Medlemmer i FORF er:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
NAK`s Flytjeneste
Norsk Folkehjelp Sanitet
Norsk Grotteforbund
Norsk Radio Relæ Liga
Norske Alpine Redningsgrupper
Norske Redningshunder
Redningsselskapets sjøredningskorps
Rovernes beredskapsgrupper
Rode Kors Hjelpekorps
Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i:
•
•
•
•
redningsmannskap
hundeekvipasjer
fjellklatrere
småfly til søk
63
•
•
•
sambands- og datastøtte
båtressurser
grottereddere
Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å
bistå ved hendelser som:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
søk etter saknet person
snøskred
alpinulykke
sjøulykke
flom
andre større ulykker
drukning
ekstremvær
sammenraste bygninger
stein-, jord- eller leirskred
Rode Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktoren i redningstjenesten
i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og
naturkatastrofer.
I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS.
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplanlegging
Erfaringsutvekslinger
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
Etter anmodning bistå i redningsarbeidet
Mannskapsplanlegging
Tett samarbeid med aktuelle aktører i innsatsen
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Forbedringstiltak
Rapportering
64
10. Politiet
Sverige:
Generelt
Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning,
utredning, utrymning, registrering och eftersök.
Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i
stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen
för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet.
Exempel på särskild händelse kan vara: Skogsbrand.
Vanligtvis leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. Det kan också vara en
händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också
besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten.
En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet
arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar
polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans.
Ansvar før:
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Beredskapsplanläggning, övning och utbildning
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon
Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet
Söka efter försvunna, skadade och chockade personer
Identifiera avlidna och skadade och upprätta register
Underrätta anhöriga
Utreda brott kring händelsen
Söka och gripa misstänkta gärningsmän
Leda Polisinsatsen
Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst ,
Trafikverket, Länsstyrelsen m fl.
Dokumenterar
Ansvar etter:
Sammanställer dokumentation
Utvärdering
• Eventuell brottsutredning
• Utvärdering och rapport
• Vid behov revidering av planer
•
•
65
Norge:
Generelt:
Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats
ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i politiloven
§ 27 tredje ledd. Flere typer ulykker, for eksempel skogbrann, flom og skred, kan imidlertid
inneholde elementer av redningstjeneste.
Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere
hjelpeinnsatsen.
Ansvar før:
•
•
Beredskapsplanlegging
Øve egne mannskaper i samvirke med samarbeidspartnere
Ansvar under:
•
•
•
Bistå brannvesenet med sikring, avsperring og trafikkdirigering
Lede krisehåndteringen dersom det er fare for liv og helse
Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet (FBR)
Ansvar etter:
•
•
•
Ansvar for etterforskning
Evaluere
Justere planverk ved behov
66
11. Sentrale myndigheter
Sverige:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB)
Generelt:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och
stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar.
När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd, personal (experter) och materiel.
Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade.
En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan
kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder.
MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de
som är ansvariga samordnar sin verksamhet.
MSB erbjuder också sakkunskap.
MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och
katastrofer utomlands.
Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap.
Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld
skapar MSB underlag för beslut och inriktningar. Statistik och data samlas in och
analyseras för samlade bilder och bedömningar.
Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar.
Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag
från krisberedskapsanslaget.
Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer
samverkan för ett säkrare samhälle.
Ansvar før:
•
•
•
•
Tillsynsmyndighet
Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst
Utbildning, kompetensuppbyggnad
Bistår med rekvirering av internationella resurser
67
Ansvar under:
•
•
Stödjer involverade aktörer med t ex experter
Rapporterar
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Erfarenhetsåterföring
Administrerar statlig stöd
SMHI:
Generelt:
SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, är den svenska statliga myndighet
som har som uppgift att framställa prognoser för väder, vind och vattentillgång.
SMHI skall bidra till sammhällsnytta, säkerhet och även delta i olika typer av
forskningsprojekt som rör väder, vatten, klimat och miljöfrågor. Målet i forskningsarbetet är
att uppfylla samhällets kunskapsbehov samt även förbättra det interna arbetet med nya
metoder och verktyg.
SMHI är en myndighet under miljödepartementet och finanserias av anslag samt
kommersiella uppdrag för företag och myndigheter.
Ansvar før:
• Upprättar och förmedlar Vädervarning till SOS och länsstyrelsen m fl.
• Upprättar och förmedlar brandriskprognos till SOS och länsstyrelsen m fl.
Ansvar under:
• Levererar fortlöpande väderleksprognoser
Ansvar etter:
• Utvärdering
Andra samarbetspartners:
Frivilliga försvarorganisationer
I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära
försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för uppgifter inom försvaret och
bidrar till att höja landets beredskap i såväl kris som krig inom en rad olika områden.
Ansvar før:
•
•
Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser
Deltar vid övningar
68
Ansvar under:
•
Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga
Ansvar etter:
•
Utvärdering
Norge:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB)
Generelt:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og
sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet
med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god
beredskap og effektiv ulykkes- og krisehandtering.
DSB har oppfølgingsansvar for brann- og el-sikkerhet, farlige stoffer og produktsikkerhet.
I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid.
DSB har ansvar for Sivilforsvaret, Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet
og beredskap (NUSB) og Norges brannskole.
Instruksen for Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps koordinerende
roller fastsetter at direktoratet blant annet skal:
• understøtte Justisdepartementets koordineringsrolle i arbeidet med
samfunnssikkerhet og beredskap
• koordinere tilsyn med aktiviteter, objekter og virksomheter som er
forbundet med fare for store ulykker
• koordinere tilsyn med at virksomheter etterlever storulykkeforskriften40
Direktoratet forvalter Sivilt beredskapssystem (SBS) på vegne av
Justisdepartementet og er representert i Kriseutvalget for atomberedskap,
DSB forvalter internasjonal kontaktpunktfunksjon mot EU, NATO og FN.
Ved varsling om større hendelser eller kriser gjennom disse kanalene vil
DSB iverksette nasjonal varsling i henhold til instruks, overvåke utviklingen
og ved behov utarbeide analyser for å understøtte fagdepartementet og/
eller lederdepartementet.
Ansvar før:
•
•
•
•
Varsle om skogbrannfaren på nasjonalt nivå
Føre tilsyn med brannvesen og Sivilforsvaret
Legge rammer og føringer for skogbrannsesongen
Administrere skogbrannhelikopteret
69
Ansvar under:
•
•
•
Yte helikopterstøtte
Yte lederstøtte til lokalt brannvesen
Være støttespiller for Sivilforsvarets innsatsstyrker
Ansvar etter:
•
•
•
Innhente rapporter fra Fylkesmannen
Evaluering / tiltaksvurdering
Utarbeide nasjonale sårbarhetsrapporter
Andre samarbeidende aktører:
Meteorologisk institutt:
Ansvar før:
•
•
Utarbeide skogbrannfare INDEX
Sende varsel til Fylkesmannen om skogbrannfare
Ansvar under:
•
Gi varsler og prognoser om vær
Ansvar etter:
•
•
Evaluering / tiltaksvurdering
Rapportering
Jernbaneverket:
Ansvar før:
•
I henhold til forskrift å gjennomføre tiltak som hindrer at det oppstår skogbrann
Ansvar under:
•
•
Gi støtte til brannvesenet og evt. LRS
Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet
Ansvar etter:
•
•
Evaluering / tiltaksvurdering
Rapportering
70
Sivilforsvaret:
Ansvar før:
•
Beredskapsplanlegging, kompetanseutvikling og øvelser
Ansvar under:
•
•
•
Etter anmodning bistå i innsatsen
Evt. møte i LRS
Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet
Ansvar etter:
•
•
Evaluering / tiltaksvurdering
Rapportering
Østfold skogselskap:
Ansvar før:
•
•
Være et bindeledd mellom skogeiere, næring og myndigheter
Administrere skogbrannflyet sammen med Alarmsentral Brann Øst
Ansvar under:
•
•
•
Yte bistand til lokale brannvesen
Formidle kontakt mellom skogeiere, entreprenører og myndigheter
Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet
Ansvar etter:
•
•
Evaluering / tiltaksvurdering
Rapportering
Østfold bondelag:
Ansvar før:
•
•
•
•
Ivareta næringsinteresser for sine medlemmer, herunder beredskap for sektoren.
Sørge for å ha oppdaterte ressursoversikter
Oversikt over skogeiere og kjentmenn
Samarbeid med Fylkesmannen om beredskapsplaner, oversikter og kart
Ansvar under:
•
•
Etter anmodning bistå i innsatsarbeidet
Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering / tiltaksvurdering
Rapportering
Følge opp aktuelle skogskjøtselstiltak
71
72
Effekter av klimaforandringer
Utarbeidet av:
Gränsstrategisk
krishantering
2009 - 2011
Dato:
120601
Revisjon:
1. Generelt
1.1 Hensikt/Syfte
Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og
begrense materielle skader ved hendelser grunnet effekter av klimaforandringer.
Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere
grensesamarbeidende tiltak, dersom dette blir besluttet.
Med ”effekter av klimaforandringer” menes i denne plan: flom, ras og skred.
I det skredforebyggende arbeidet blir ”skred” klassifisert som
• Snøskred
• Fjellskred
• Løsmasseskred
1.2 Omfang og bakgrunn
Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og
gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører.
Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved hendelser grunnet
klimaforandringer.
2. Alarmering
Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i
Göteborg: tlf 0046 31 7031333
Karlstad: tlf 0046 54 153464
Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen
Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50
73
3. Tiltak
3.1 Generelt:
Sverige:
I ett framtida förändrat klimat kommer de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och
frekventa. För att anpassa samhället efter dessa nya förutsättningar är det viktigt att redan nu
planera och vidta förebyggande åtgärder. Detta för att minska eller undvika de negativa
effekterna av klimatförändringen.
För att förbättra samverkan och samordningen av arbetet med att förebygga och mildra
effekterna av naturolyckor i Sverige har 18 myndigheter och organisationer etablerat en
nationell plattform för naturolyckor. Detta i syfte att uppfylla Sveriges åtaganden enligt
Hyogo Framework for Action och som samordnas av FN-organet ISDR. Sverige är genom
MSB också ordförande i European forum for Disaster Risk Reduction, som är en samverkan
mellan länders plattformar och kontaktpunkter i dessa frågor i Europa. Sverige deltar (MSB)
även aktivt i samarbetet som Europeiska kommissionen driver för att förebygga naturolyckor.
Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper:
Ansvarsprincipen:
Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden, skall ha motsvarande ansvar under krisoch krigssituationer
Likhetsprincipen:
En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i
fred, kris och krig
Närhetsprincipen:
Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället
Det innebär att en kris / stor olycka ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är
närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden ska ha det också under en krissituation / stor olycka.
Varje år måste alla statliga myndigheter lämna in en rapport till regeringen där de har
analyserat vilka hot, risker eller sårbarheter som identifierats inom deras
verksamhetsområden.
Staten eller kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande
fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön.
Oftast ligger ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens
räddningstjänst. Vid större olyckor kan länsstyrelsen efter begäran lämmna stöd till den
kommunala räddningstjänsten (t ex avseende statliga förstärkningsresurser). Länsstyrelsen
kan också överta räddningsledaransvaret från en kommun vid särskilt allvarliga / omfattande
olyckor / stora räddningsinsatser.
74
Norge:
Naturkatastrofer, som for eksempel flom, skred og ras kan være resultat av klimaforandringer.
Uansett type hendelse, bør man så langt som mulig følge de generelle prinsippene for
planlegging og gjennomforing for å sikre en samordnet og kontrollert innsats.
Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats
ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i Politiloven § 27 tredje ledd.
Flere typer ulykker, for eksempel skogbrann, flom og skred, kan imidlertid inneholde
elementer av redningstjeneste.
Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere
hjelpeinnsatsen.
Det følger av de etablerte prinsippene om ansvar, likhet og nærhet at kommunen ofte har
primæransvaret for å håndtere ulykker som ikke er redningstjeneste. Kommunen har ansvar
for viktige beredskapsressurser på lokalt nivå. Den har videre ansvar for viktige
samfunnstjenester som må viderefores i en krisesituasjon, for eksempel barnehage, skole,
eldreomsorg og lokal infrastruktur. Kommunen skal også sørge for informasjon til
befolkningen.
Fylkesmannen har ansvar for regional samordning mellom kommunale og statlige ressurser
ved kriser i fred. Fylkesmannen skal også søke å avklare hvilket organ som skal ha ansvaret
for handteringen i situasjoner der politiet eller andre etater ikke aksjonerer. Fylkesmannens
samordningsansvar oppstår ikke automatisk, men besluttes av Fylkesmannen dersom aktørene
ikke klarer å håndtere situasjonen alene. Samordningsansvaret ved akutt fare for liv og helse
ivaretas av redningstjenesten.
3.2 Planforutsetninger
Nordisk redningsavtale:
Planen bygger på avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland
og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på
mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker.
Regional samarbeidsavtale:
Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra
Götalands län av 1.januar 2004.
Politiets beredskapssystem, PBS I (2011) Norge
3.3
Gyldighet
Planen trer i kraft når den er godkjent, distribuert i henhold til distribusjonsliste og gjelder til
den er utgått eller erstattet av nytt dokument.
Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen.
75
4. Alarmsentralene
Sverige:
Generelt:
SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige.
SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner
och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet.
Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB)
Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS
Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap.
Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst.
För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering
och ambulansdirigering samt information/larm till TiB
Samverkanspartner i Norge är Alarmsentral Brann Øst AS och
AMK Östfold, Västfold, Trondheim
Ansvar før:
•
•
Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner
Bevaka och förmedla Vädervarning från SMHI
Ansvar under:
•
•
•
•
Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner
Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med
mera
Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter
Bevaka och förmedla Vädervarning från SMHI
Ansvar etter:
•
Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan
76
Norge:
Brann 110 – Politi 112 – AMK 113
110:
Generelt:
Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak
og håndtering av anrop over nødnummer 110.
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) fører tilsyn med de kommunale
brannvesens virksomhet, inkludert 110-sentralene.
110-sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som
interkommunale selskap, eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune
til de tilsluttede kommunene.
Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral, som til enhver tid skal kunne
ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak.
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke
og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige
nødetater, samt bistå under innsatsen.
Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan
110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser
fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen
der hendelsen har funnet sted.
Mange 110meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten,
i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for å varsle
de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling.
I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ).
For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike.
Ansvar før:
•
•
Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
Øvelser
Ansvar under:
•
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke
og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken,
overordnet vakt og øvrige nødetater, samt bistå under innsatsen
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering og tiltaksvurdering av eget arbeid
Debriefe eget personell
Rapportering
77
112:
Generelt:
Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop
(112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter
og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er
satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid.
Ansvar før:
•
•
•
Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112
Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
Utdanning av eget personell
Ansvar under:
•
Alarmmottak, utalarmering, loggføring og eventuelt koordinering
Ansvar etter:
•
•
Evaluering av innsatsen
Debriefe eget personell
113:
Generelt:
Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør
hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus
består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten.
Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til å sikre at befolkningen får faglig
forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp.
Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i
den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og
Hovedredningssentralen.
Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller
redningssentralene.
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK):
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral er en del av medisinsk nødmeldetjeneste.
Kommunen har ansvar for:
• etablering og drift av et fast legevaktnummer, som er betjent hele døgnet
• etablering og drift av legevaktsentral
• kommunikasjonsberedskap, og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen
• samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen
med den kommunale legevaktordningen
78
Det regionale helseforetaket har ansvar for:
• etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske
nødnummeret innen det regionale helseforetaket
• etablering og drift av AMK
• kommunikasjonsberedskap, og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som
inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan
• samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med
legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre
samarbeidspartnere
• fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar,
og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i
regionen.
Det finnes to hovedtyper AMK:
• regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en
støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er
er involvert
• lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et
geografisk område (AMK-område)
AMK skal blant annet:
• håndtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand
• prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning, følge
opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre
nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen samt varsle andre
AMK-er som er berørt
• styre og koordinere ambulanseoppdrag
Legevaktsentralene skal blant annet:
• motta og håndtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor
et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp
henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor,
kriseteam og andre relevante instanser
• videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK
Ansvar før:
•
Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget
personell på tiltaksplaner
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Alarmmottak, alarmerer og sender ambulanser ved berørte stasjoner til skadested
Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested
Alarmerer luftambulanse
Varsler og rådfører seg med vakthavende leder
Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket
Medisinsk rådgivning
79
•
Informerer regional AMK (Oslo)
Ansvar etter:
•
•
Evaluering av innsatsen
Debriefe eget personell
80
5. Län / Fylke
Sverige:
Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län
Generelt:
Regional områdesansvarig myndighet
• Tjänsteman i beredskap
• Vägleder kommuner och landsting i beredskapsfrågor
• Vid kris som berör flera sektorer samtidigt ska länsstyrelserna verka för samordning
och samverkan sker avseende aktörers åtgärder och information om händelseförlopp
och konsekvenser.
• Länsstyrelsen kan få i uppdrag av regeringen att fördela de statliga resurser som ställs
till kommunernas förfogande.
• Kan överta räddningstjänstansvar
• Information till medier och allmänhet
• Regional lägesbild
• Risk- och sårbarhetsanalys
• Krishanteringsplan
• Planering av skogsbrandflyget
• Utövar tillsyn enligt lagstiftningen avseende kommunal räddningstjänst och följer upp
kommunernas krisberedskapsarbete enligt lagstiftningen
Samverkanspartner på norsk sida: Fylkesmannen i Østfold
Ansvar før:
•
Upprätta regional risk och sårbarhetsanalys. Stödja, följa upp/ utöva tillsyn över
kommunernas beredskapsarbete och räddningstjänstarbete. Upprättar och
vidmakthåller nätverk för krishantering, genomför övning, utbildning och information.
Upprättar krishanteringsplan och fortlöpande revideras.
Ansvar under:
•
•
•
•
•
Följer händelsen, stödjer inblandade aktörer, rapporterar händelseutvecklingen till
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen, samordnar
statliga resurser. Utövar samordning, samverkan och samordnar information enligt det
regionala områdesansvaret. Information till såväl myndigheter som media och
allmänheten.
Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för
sanering efter sådana utsläpp. Får ta över händelsen och efter övertagande leda
räddningstjänsten.
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
Sammanställa lägesbild
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
Ansvar etter:
• Sammanställer dokumentation
81
• Utvärdering och rapport
• Revidering av planer vid behov
Norge:
Generelt:
Fylkesmannen har ansvar for regional samordning mellom kommunale og statlige ressurser
ved kriser i fred. Fylkesmannen skal også søke å avklare hvilket organ som skal ha ansvaret
for håndteringen i situasjoner der politiet eller andre etater ikke aksjonerer.
Fylkesmannens samordningsansvar oppstår ikke automatisk, men besluttes av Fylkesmannen
dersom aktørene ikke klarer å håndtere situasjonen alene.
Samordningsansvaret ved akutt fare for liv og helse ivaretas av redningstjenesten.
Videre er Fylkesmannen ansvarlig for å påse at kommunalt beredskapsplanverk er
tilfredsstillende og øvd., og er forankret i FylkesROS.
Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner, pådriver og
veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket.
Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet.
Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i
beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagområdet.
Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket, og ivareta
rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap.
Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd.
Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen, og skal ha medlemmer fra Politiet, Forsvaret,
Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og statlige og fylkeskommunale etater som har
vesentlige beredskapsoppgaver.
Hele rådet skal innkalles minst en gang i året.
Fylkesberedskapsrådet skal blant annet
• drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål
• være et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet
• bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket
• kunne være et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehandtering under
alvorlige hendelser i fred, krise og krig
Videre skal Fylkesmannen blant annet
• samordne krisehåndteringen regionalt, i henhold til gitte instrukser,
retningslinjer og lover
• skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og
rapportere til sentrale myndigheter
• bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og
militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret
82
Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver hvordan
Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehåndteringen på regionalt nivå.
I retningslinjene står det at: ”Ved akutt fare for liv og
helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den offentlig organiserte
redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester
eller Hovedredningssentralen”.
Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter
Politiloven § 27 tredje ledd, endres ikke.
Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet
• tilsyn med kommuners-, fylkeskommuners- og regionale statlige organers
planlegging før en krise inntreffer
• informasjonsutveksling mellom berørte aktører når en krise er oppstått
• sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak.
• videreformidling av ekstra ressurser til kommunene
Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i
krisehåndteringen som skjer lokalt.
Ansvar før:
•
Være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder
samfunnssikkerhetsarbeid. Vurderer og gjennomfører videresending av varsel fra
Meteorologisk Institutt til kommuner og andre aktører.
Ansvar under:
•
•
Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser
Når en hendelse omfatter flere kommuner, og medfører regional knapphet på
ressurser, skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en
hensiktsmessig måte.
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Justering av planverk
Implementering av eventuell ny kunnskap
83
6. Kommunene
Sverige:
Generelt:
I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är
närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden ska ha det också under en krissituation.
Analys och planering
Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan
inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna
verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och
sårbarhetsanalys.
Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny
mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.
KrisledningsnämndI kommuner och landsting skall det finnas en nämnd för att fullgöra
uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd).
Geografiskt områdesansvar
Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid
verka för att
1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och
förberedelsearbetet,
2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas,
och
3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.
Utbildning och övning
Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den
utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära
händelser i fredstid.
Rapportering
Kommuner och landsting skall hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits
avseende krishantering och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget.
Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid länsstyrelsen
lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade
utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder.
84
Ansvar før:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Beredskapsplanering
Kommunens risk- o sårbarhetsanalys
Krisledningsplan mm
Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra
myndigheter/organisationer
Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen
Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen
Säkerställa invånarnas säkerhet
Skydda materiella värden
Kommunen har identifierat flera risker som en följd av klimatförändringar. Det
handlar om en höjd medeltemperatur som förutom att riskerna för stora mängder snö
minskar så ökar riskerna för stora nederbördsmängder i regn. Risken för skogsbränder
ökar, till följd av fler perioder med torka sommartid. Dessutom ökar riskerna för
översvämningar till följd av höjda havsvattennivåer tillsammans med ökade
nederbördsmängder.
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Skadeavhjälpande/ reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället
Samordna verksamheten i det geografiska området
Samordna informationen till allmänheten
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
Sammanställa lägesbild
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
Ansvar etter:
•
•
•
•
•
Sammanställa dokumentation
Utvärdera händelsen
Rapportera
Revidera planer enligt behov
Återuppbyggnad
85
Norge:
Generelt:
Det følger av de etablerte prinsippene om ansvar, likhet og nærhet at
kommunen ofte har primæransvaret for å håndtere ulykker som ikke er
redningstjeneste.
Kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser på lokalt nivå.
Den har videre ansvar for viktige samfunnstjenester som må videreføres i en krisesituasjon,
for eksempel barnehage, skole, eldreomsorg og lokal infrastruktur.
Kommunen skal også sørge for informasjon til befolkningen.
Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet.
Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig
bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet.
Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering, og har
oversikten over beredskapsstatus i kommunene.
Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter.
Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har
primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser.
Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt.
Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere
befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes
inn.
Gjennom den etablerte, interkommunale beredskapen har kommunen ansvar for håndtering av
mindre, akutte forurensinger. Kommunen skal gjennomføre oppryddingsaksjoner og andre
miljøbeskyttende tiltak.
Kommunen må lage beredskapsplaner for å kunne videreføre sine funksjoner
i en krisesituasjon.
Sivilbeskyttelsesloven gir blant annet regler om ”den kommunale beredskapsplikten”.
For det første skal kommunen kartlegge hvilke uønskede hendelser som kan inntreffe i
kommunen, og vurdere sannsynligheten for at disse hendelsene inntreffer, og hvordan de i så
fall kan påvirke kommunen. Alt dette skal sammenstilles i en helhetlig risiko- og
sårbarhetsanalyse.
For det andre skal kommunen, med utgangspunkt i risiko- og sårbarhetsanalysen, utarbeide en
beredskapsplan. Planen skal revideres minimum årlig, og kommunen skal sørge for at planen
blir jevnlig øvet.
Kommunene er pålagt å ha en kriseledelse, og en plan for denne. Ordføreren representerer
kommunestyret i Kriseledelsen, og har kommunestyrets fullmakter når kriseledelse er satt.
En overordnet plan for kriseledelse er et styringsdokument, og kan ikke erstatte
beredskapsplaner for ulike hendelsestyper.
Kommunene skal i tillegg ha et krisepsykiatrisk team i henhold til ”Lov om sosial- og
helsemessig beredskap”.
86
Kommunene bør også ha et Beredskapsråd, som skal være kommunens rådgivende
samarbeidsorgan i beredskapsspørsmål. Representanter fra lokalt politi, Fylkesmannen,
Frivillige organisasjoner etc kan inviteres av kommunen til å delta i beredskapsarbeidet.
Politiet, Sivilforsvaret, Forsvaret og andre viktige statlige etater og frivillige organisasjoner er
representert som rådgivere. Rådgiverne har imidlertid ingen beslutningsmyndighet når det
gjelder tiltak i regi av rådet.
Ordføreren, som leder beredskapsrådet, kan ikke binde andre enn kommunens egne organer
gjennom rådets beslutninger.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og
sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner.
Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også
virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et
beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og
sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi
nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter
bistandsanmodning også til andre kommuner.
Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet
ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når
slike behov oppstår.
Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte
tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte.
Kriseteamene skal være forankret i kommunen, og har det faglige ansvaret for psykososiale
tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet.
Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen
omsorgstjeneste.
Ansvar før:
•
•
•
Utarbeide ROS analyser, som avdekker utsatte områder
Avklare hvem som er ansvarlig for gjennomføring
Utarbeide oversikt over kompetanse og materiell, og hvilke andre aktører som kan
involveres
87
Ansvar under:
•
Stille med nødvendig materiell, herunder sandsekker, beredskapspumper og
slamsugere til eventuelle oversvømte kjellere/områder
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluere hendelsen
Lage tiltaksplan for å rehabilitere oversvømte arealer og eiendommer
Utarbeide tiltaksplan for eventuell gjentakelse
88
7. Brann / Redning
Sverige:
Generelt:
En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte något av följande
undantag är aktuella: Fjällräddningstjänst, Flygräddningstjänst, Sjöräddningstjänst,
Efterforskning av försvunna personer, Miljöräddningstjänst till sjöss
och Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering
Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för
räddningstjänst.
En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges
målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som
kan leda till räddningsinsatser.
Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som
regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst.
Ansvar før:
•
•
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Kompetens
Materiel
Samarbetsavtal
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
Leda insatsen när det är kommunal räddningstjänst
Kompetens
Materiel
Samarbetsavtal
Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
Ansvar efter:
•
Sammanställa dokumentation.
•
•
•
Olycksutredning
Utvärdering
Rapportera
Vid behov revidera planer
•
89
Norge:
Generelt:
Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og
beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte.
Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver:
• informasjonsarbeid og forebygging av ulykker
• innsats ved brann
• innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra
kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse
• innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den
norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS)
• bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning,
skred og flom
Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende
fullmakter i henhold til ”Lov om brann- og eksplosjonsvern” og Dimensjoneringsforskriften”:
• Leder brannbekjempelsen
• Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politiet
overtar ledelsen
• Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet
• Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell
Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever
det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik
innsats.
Ansvar før:
•
•
•
Opplæring av mannskap
Vedlikehold av teknisk utstyr
Sørge for at utstyr er tilgjengelig
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Livreddende innsats sammen med de andre nødetatene
Brannslukking og teknisk redningsinnsats
Avdekke, identifisere, overvåke og håndtere farlige stoffer
Beskytte omgivelsene mot akutt forurensing
Skadebegrensing på materielle verdier
Sikkerhetsansvar i fareområdet
Ansvar etter:
•
Opprydding og klargjøring av benyttet utstyr
90
8. Sykehus / Sjukvård
Sverige:
Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget
Värmland
Generelt:
PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i
VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor.
PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och
katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är
nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen
vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och
uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering.
Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt.
Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter
en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
ROS-analyser
Planläggning
Utbildning
Övning
Nätverksarbete
Ansvar under:
•
Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter
nationellt, internationellt och lokalt
Ansvar etter:
•
Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen
Norge:
Sykehuset i Østfold
Generelt:
Sykehuset Østfold skal verne liv og helse og bidra til at befolkningen kan tilbys nødvendig
medisinsk behandling, pleie og omsorg samt sosiale tjenester ved uønskede og/eller
91
ekstraordinære hendelser og kriser. Rømskog kommune betjenes normalt av A-hus på
Lørenskog, mens de øvrige kommunene i Østfold betjenes av Sykehuset Østfold.
Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige
ambulansetjenester. Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som
inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og
båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale
akuttmedisinske beredskapen.
Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den
akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for
luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på
de regionale helseforetakene.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste
for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte
primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene
inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for
tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under
kriser.
Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og
lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å
utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp
og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helseog sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Ansvar før:
•
•
•
•
Gjennomgang av sykehusets bygningsmasse /ROS
Gjennomgang av stasjonering og evt. veihindringer ved hendelse
Gjennomgang av planverk
Avtale samhandling med andre etater (kommuner, Sivilforsvar, Røde Kors, politi)
Ansvar under:
•
•
•
Samhandle med andre etater. Fortløpende vurdering av stasjonering, kjøreruter og
alternative fremkomstmidler og veier
Sikre behandlingskapasitet
Fortløpende vurdering av bygningssituasjon
Ansvar etter:
•
•
•
•
•
Evaluering/oppsummering
Kostnadsgjennomgang
Materiellerstatninger
Oppdatering av planverk
Gjennomgang bygningsstatus
92
9. Røde kors/ Röda korset
Sverige:
Generellt:
Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva
frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter.
Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov.
Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss
sjukvårdsberedskap.
Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal
med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när
många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen.
Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska
komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper.
Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet
såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning.
Frivilliga resursgrupper, FRG
Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer,
myndigheter, företag och enskilda människor.
Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga.
Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära
händelser.
Grundläggande utbildning för frivilliga:
De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den
egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat
kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och
brandskydd.
Trossamfund ger stöd till drabbade:
Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa
människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan
också arbeta i informations- och stödcentrum.
93
Ansvar før:
•
•
Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser
Deltar vid övningar
Ansvar under:
•
Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga
Ansvar etter:
•
Utvärdering
Norge:
Generelt:
Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for
frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten. Innsatsen som utøves for
redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk gevinst.
FORF er representert i lokal redningssentral (LRS).
FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og
representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet.
Medlemmer i FORF er:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
NAK`s Flytjeneste
Norsk Folkehjelp Sanitet
Norsk Grotteforbund
Norsk Radio Relæ Liga
Norske Alpine Redningsgrupper
Norske Redningshunder
Redningsselskapets sjøredningskorps
Rovernes beredskapsgrupper
Rode Kors Hjelpekorps
Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i:
•
•
•
•
•
•
•
redningsmannskap
hundeekvipasjer
fjellklatrere
småfly til søk
sambands- og datastøtte
båtressurser
grottereddere
94
Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser
som:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
søk etter saknet person
snøskred
alpinulykke
sjøulykke
flom
andre større ulykker
drukning
ekstremvær
sammenraste bygninger
stein-, jord- eller leirskred
Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktøren i redningstjenesten
i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og
naturkatastrofer.
I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS.
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplanlegging
Erfaringsutvikling
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
•
•
Etter anmodning bistå i redningsarbeidet
Mannskapsplanlegging
Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen
Logistikk over frivillige
Ambulansetjeneste og transport
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Forbedringstiltak
Rapportering
95
10. Politiet
Sverige:
Generelt:
Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning,
utredning, utrymning, registrering och eftersökning.
Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i
stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen
för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet.
Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan.
Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda
länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till
exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en
händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också
besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten.
En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet
arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar
polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans.
Ansvar før:
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Beredskapsplanläggning, övning och utbildning
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon
Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet
Söka efter försvunna, skadade och chockade personer
Identifiera avlidna och skadade och upprätta register
Underrätta anhöriga
Utreda brott kring händelsen
Söka och gripa misstänkta gärningsmän
Leda Polisinsatsen
Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst ,
Trafikverket, Länsstyrelsen m fl.
Dokumenterar
Sammanställer lägesbild
Ansvar etter:
Sammanställer dokumentation
• Eventuell brottsutredning
• Evaluering och rapport
• Vid behov revidering av planer
•
96
Norge:
Generelt:
Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats
ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i Politiloven § 27 tredje ledd.
Flere typer ulykker, for eksempel skogbrann, flom og skred, kan imidlertid inneholde
elementer av redningstjeneste.
Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere
hjelpeinnsatsen.
Ansvar før:
•
Samarbeide nært med kommunen om risiko- og sårbarhetsanalyser,
og på dette grunnlaget utarbeide og øve lokalt tilpassede planer for
håndtering av ulykker som ikke er redningstjeneste.
Ansvar under:
•
•
Selv om andre aktører har primæransvaret, tilsier erfaring at det gjerne er politiet, med
fullmakt i Politilovens § 27, som må håndtere en slik hendelse i innledningsfasen.
Når ansvaret overtas av ansvarlig myndighet i henhold til ansvarsprinsippet er
politiet blant annet ansvarlig for evakuering, generell bistand til
befolkningen, vakthold og sikring, samt etterforsking. Politiet har ansvar
for varsling av pårørende til savnede eller omkomne, i tillegg til et særskilt
ansvar for å lede og iverksette søk etter antatt omkomne, og ta hånd om døde personer.
Ansvar etter:
•
•
Evaluering
Eventuelt revidering av planverk
97
11. Sentrale myndigheter
Sverige:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB):
Generelt:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och
stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar.
När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd, personal (experter) och materiel.
Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade.
En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan
kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder.
MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de
som är ansvariga samordnar sin verksamhet.
MSB erbjuder också sakkunskap. MSB har beredskap för internationella kris- och
katastrofinsatser och bistår vid kriser och katastrofer utomlands.
Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap.
Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld
skapar MSB underlag för beslut och inriktningar .Statistik och data samlas in och
analyseras för samlade bilder och bedömningar.
Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar.
Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag
från krisberedskapsanslaget.
Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer
samverkan för ett säkrare samhälle.
Ansvar før:
•
•
•
•
Tillsynsmyndighet
Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst
Utbildning, kompetensuppbyggnad
Bistår med rekvirering av internationella resurser
Ansvar under:
•
•
Stödjer involverade aktörer med t ex experter
Rapporterar
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Erfarenhetsåterföring
Administrerar statlig stöd
98
Andre samarbeidspartnere:
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI):
Generelt:
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut är den svenska statliga myndighet som har
som uppgift att framställa prognoser för väder, vind och vattentillgång. Redan 1873 började
SMHI sin verksamhet. 1945 bildades SMHI i Stockholm. Sedan 1975 finns SMHI även i
Norrköping med lokala kontor i Göteborg, Malmö, Stockholm (Arlanda) samt i Sundsvall.
SMHI skall bidra till sammhällsnytta, säkerhet och även delta i olika typer av
forskningsprojekt som rör väder, vatten, klimat och miljöfrågor. Målet i forskningsarbetet är
att uppfylla samhällets kunskapsbehov samt även förbättra det interna arbetet med nya
metoder och verktyg.
SMHI är en myndighet under miljödepartementet och finanserias av anslag samt
kommersiella uppdrag för företag och myndigheter.
Ansvar før:
•
•
Upprättar och förmedlar Vädervarning till SOS och länsstyrelsen m fl
Upprättar och förmedlar brandriskprognos till SOS och länsstyrelsen m fl
Ansvar under:
•
Levererar fortlöpande väderleksprognoser
Ansvar etter:
•
Utvärdering
Andra centrala samarbetspartners som kan ha en viktig roll:
Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket , Luftfartsverket,
Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet
för frågor om berg, jord och grundvatten, Trossamfunden, Sveriges Radio (SR), Sveriges
Television (SVT), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Svenska Kraftnät, Vattenfall, Sydkraft
m fl….
99
Norge:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB):
Generelt:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og
sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet
med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god
beredskap og effektiv ulykkes- og krisehåndtering.
I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid.
Ansvar før:
•
•
•
Overvåke situasjonen
Ta i mot varsel fra Meteorologisk Institutt
Ta i mot varsel fra Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen (NVE)
Ansvar under:
•
•
Rapportering
Koordinere innsats fra Sivilforsvaret
Ansvar etter:
•
•
•
Støtte Fylkesmannen
Evaluere hendelsen
Lage øvelser
Andre samarbeidspartnere:
Kystverket:
Ansvar før:
•
•
•
Ansvarlig myndighet for statens beredskap mot akutt forurensning
Havnesikkerhet
Varsling til aktuelle myndigheter
Ansvar under:
•
•
•
Rapportering
Tilsyn
Evt. aksjonering ved forurensning av større art
Ansvar etter:
•
•
Evaluering
Lage øvelser
100
Klima- og forurensningsdirektoratet (KLIF):
Ansvar før:
•
•
Overvåke klima, hav, vann, avfall, luft og støy, utslipp av miljøgifter
Informere/varsle aktuelle myndigheter og befolkning
Ansvar under:
•
Rapportering
Ansvar etter:
•
•
•
Tilsyn
Videreutvikling/forskning
Veilede Fylkesmannen
Mattilsynet:
Ansvar før:
•
•
Overvåke og kartlegge situasjonen
Varsling
Ansvar under:
•
Rapportering
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Øve
Tilsyn
Helsedirektoratet:
Ansvar før:
•
•
•
•
Beredskapsplanlegging
Veiledning av helsevesenet, og andre aktuelle myndigheter
Være en kompetanseorganisasjon
Varsle helsevesenet, og andre aktuelle myndigheter
Ansvar under:
•
Rapportere
Ansvar etter:
•
•
Evaluere
Øve
101
Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen (NVE):
Ansvar før:
•
•
•
•
•
•
•
NVE er fagmyndighet ved flom og oversvømmelser
De skal utarbeide elektroniske flomsonekart og risikokart for store kvikkleireskred
NVE har innsigelsesmyndighet i forbindelse med planlegging etter Plan- og
bygningsloven der hvor dette berører NVE`s ansvarsområde, herunder fare knyttet til
vassdrag.
NVE vurderer konsesjonsplikt, og behandler konsesjonssøknader i henhold til
Vannressursloven, for vassdragstiltak som berører allmenne interesser.
NVE yter bistand til planlegging, finansiering og gjennomføring av sikringstiltak
(flomsikring, erosjonssikring).
NVE yter hjelp til kommuner med kompetanse og ressurser til kartlegging,
arealoppfølging, sikring, overvåking, varsling og beredskap.
NVE har det overordnede ansvaret for statlige forvaltningsoppgaver innen
forebygging av skredulykker.
Ansvar under:
•
•
Lage vannføringsprosedyrer og varsle flom i norske vassdrag
NVE har flomvarslingstjeneste 24 timer i døgnet
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluere
Øve
Tilsyn
Meteorologisk Institutt (MET):
Ansvar før:
•
•
Varsle aktuelle myndigheter
Opplysningstjeneste
Ansvar under:
•
•
Oppdatering av varsel
Rapportering
•
Evaluering
Ansvar etter:
Norges Geotekniske Institutt (NGI):
Ansvar før:
•
•
•
•
Kartlegging av fareområder og rasområder
Overvåking av disse stedene
Forskning
Informasjon til aktuelle myndigheter
102
Ansvar under:
•
Akuttvurderinger under hendelser
Ansvar etter:
•
•
Evaluering
Videreutvikling
103
104
Epizooti
Utarbeidet av:
Gränsstrategisk
krishantering
2009 - 2011
Dato:
120601
Revisjon:
1. Generelt
1.1
Hensikt/Syfte
Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å bekjempe
dyresykdommer, samt minske faren for at mennesker blir smittet.
Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere
grensesamarbeidende tiltak, dersom dette blir besluttet.
1.2
Omfang og bakgrunn.
Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og
gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører.
Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved smittsomme
dyresykdommer.
2. Alarmering
Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i
Göteborg:
Karlstad:
tlf 0046 31 7031333
tlf 0046 54 153464
Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen
Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50
105
3. Tiltak
3.1 Generelt:
Sverige:
Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar (epizootiutbrott) är det, enligt
epizootilagen och zoonoslagen, Jordbruksverket som har det övergripande ansvaret och leder
och samordnar såväl förebyggande åtgärder som beredskap och bekämpning.
Jordbruksverket är också den beslutande myndigheten inom dessa frågor. Veterinärer och alla
som har djur har också ansvar att anmäla misstänkta fall av allvarliga smittsamma
djursjukdomar.
Exempel på allvarliga smittsamma djursjukdomar är mul- och klövsjuka, svinpest och
fågelsjukdomarna newcastlesjuka och fågelinfluensa.
Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation är verkets basorganisation för beredskap och
smittskyddsarbete i fält.
Distriktsveterinärerna har jourverksamhet och dygnstäckande ansvar för epizootiberedskapen
i fält.
Till Jordbruksverkets bekämpningsorganisation knyts samverkande och
samrådande myndigheter så som Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA),
Livsmedelsverket, länsstyrelse, polismyndighet m.fl. samt berörda näringsorganisationer,
allt i den utsträckning som behövs för att en effektiv bekämpning ska
kunna genomföras.
De samrådande och samverkande representanterna företräder hela tiden sin egen
myndighet/organisation och är inte anställda av Jordbruksverket.
Norge:
Helse- og sosialberedskapen skal verne liv og helse og bidra til at befolkningen
kan tilbys nødvendig medisinsk behandling, pleie og omsorg samt sosiale tjenester ved
uønskede og/eller ekstraordinære hendelser og kriser.
Den skal også verne befolkningen mot radioaktivt nedfall og strålingsulykker, smittsomme
sykdommer og biologiske og kjemiske midler.
Videre skal beredskapen verne mot mat- og vannbårne sykdommer, fremmedstoffer i
mat, for og drikkevann, alvorlige sykdommer som kan overfores mellom dyr
106
og mennesker, og andre smittsomme sykdommer.
Helsetjenesten er en stående beredskapsorganisasjon. Ansvarsfordelingen
og organiseringen i helse- og sosialforvaltningen og -tjenesten hviler på
de grunnleggende beredskapsprinsippene om ansvar, likhet og nærhet.
Overordnet nasjonal helse- og sosialberedskapsplan beskriver aktørene i
helse- og sosialforvaltningen og helse- og sosialtjenesten ved hendelser og
i planleggingsfasen.
Beskrivelsen omfatter blant annet lovgrunnlag, aktorenes rolle og plassering i
beredskapsorganisasjonen, ansvar, oppgaver og ressurser, samhandling og varslingsveier.
Overordnet nasjonal helse- og sosialberedskapsplan er ikke et operativt
planverk. Alle aktorer omtalt i den overordnede planen har egne operative
planer.
Mattilsynet er ansvarlige for håndtering av mistanke om eller utbrudd av smittsomme
dyresykdommer.
Mattilsynet samarbeider med Folkehelseinstituttet, og kan ved behov be om
bistand fra politi, tollvesen, kystvakt og kommuner.
Mattilsynets organisering og rutiner i en krisesituasjon er beskrevet i den
administrative beredskapsplanen (ABP).
Mattilsynet skal praktisere sin tilsyns- og vedtakskompetanse etter lov av
19. desember 2003 nr. 124 om matproduksjon og mattrygghet mv.
(Matloven) og forskrift 27. juni 2002 om bekjempelse av dyresykdommer
slik at bestemmelsene i de relevante EU-rettsakter oppfylles.
Veterinærinstituttet har overvåkingsprogrammer innen fiske- og dyresykdommer og
mattrygghet.
Enhver som finner grunn til mistanke om alvorlig smittsom sykdom skal
uten opphold melde fra til Mattilsynet, jfr. matloven § 6, andre ledd.
3.2 Planforutsetninger
Sverige:
•
•
•
•
•
•
•
Förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion
Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap
Epizootilagen (1999:657)
Zoonoslagen (1999:658)
Smittskyddslag (2004:168)
Karantänslag (1989:290 ).
Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor
(1975:85)
107
• Livsmedelslag (2006:804)
Norge:
•
•
•
•
•
Overordnet nasjonal helse- og sosialberedskapsplan (utgitt av Helse- og
omsorgsdepartementet)
Politiets beredskapssystem PBS I (utgitt av Politidirektoratet 2011)
Smittevernloven (1994 om vern mot smittsomme sykdommer)
Lov om helsemessig- og sosial beredskap (2000)
Matloven (2003 om matproduksjon og trygghet m.v.)
108
4. Alarmsentralene
Sverige:
Generelt:
SOS Alarm har en central larmfunktion och en samordnande roll vid större händelser då
många olika enheter rycker ut.
Sveriges nationella nödnummer 112 sköts av operatörer på SOS Alarm som larmar ut till
räddningstjänst, polis, ambulans och andra delar av samhällets hjälpresurser.
SOS Alarm kan skicka ut ett så kallat förlarm så fort operatören vet i vilket område den
aktuella händelsen inträffat. Sedan fullföljer operatören intervjun med den som larmat och kan
på så sätt komplettera larmet med mer utförliga uppgifter.
Varje enskild SOS-central har en medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA) samt högre
medicinsk kompetens (HMK) i form av läkare eller sjuksköterskor med särskild kompetens.
SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige.
SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner
och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet.
Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB).
Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS
Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap.
Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst.
För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering
och ambulansdirigering.
Samverkanspartner i Norge är Alarmsentral Brann Øst AS och
AMK Östfold, Västfold, Trondheim
Ansvar før:
•
•
•
Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner
Förmedlar brandriskprognos till berörda aktörer
Förmedlar vädervarning till berörda aktörer
Ansvar under:
•
•
•
Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner
Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med
mera
Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter
109
Ansvar etter:
•
Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan
Norge:
Brann 110, Politi 112, AMK 113
110:
Generelt:
Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak
og håndtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet
og beredskap (DSB) fører tilsyn med de kommunale brannvesenenes virksomhet, inkludert
110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den enelte kommune. De fleste sentralene er
organisert som interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens
vertskommune til de tilsluttede kommunene.
Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver
tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak.
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og
overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige
nødetater, samt bistå under innsatsen.
Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen
inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil
utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende
brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted.
Mange 110 meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten,
i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for å varsle
de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling.
I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ).
For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike.
Ansvar før:
•
•
Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
Øvelser
Ansvar under:
•
Alarmering, loggføring og sambandsbistand
110
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering og tiltaksvurdering av eget arbeid
Debriefe eget personell
Rapportering
112:
Generelt:
Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112),
og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter
og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er
satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid.
Ansvar før:
•
•
•
Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112
Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
Utdanning av eget personell
Ansvar under:
• Alarmmottak
Ansvar etter:
•
Evaluering
113:
Generelt:
Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør
hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus
består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten.
Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til å sikre at befolkningen får faglig
forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det
stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den
akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og
Hovedredningssentralen.
Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller
redningssentralene.
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK):
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk
nødmeldetjeneste.
Kommunen har ansvar for:
• etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet
• etablering og drift av legevaktsentral
111
kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen
• samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen
med den kommunale legevaktordningen
•
Det regionale helseforetaket har ansvar for:
• etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske
nødnummeret innen det regionale helseforetaket
• etablering og drift av AMK
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som
inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan
• samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med
legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre
samarbeidspartnere
• fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar
og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i
regionen.
Det finnes to hovedtyper AMK:
• regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en
støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er
er involvert
• lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et
geografisk område (AMK-område)
AMK skal blant annet:
• håndtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand
• prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning og følge
opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre
nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre
AMK-er som er berørt
• styre og koordinere ambulanseoppdrag
Legevaktsentralene skal blant annet:
• motta og håndtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor
et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp
henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor,
kriseteam og andre relevante instanser
• videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK
Ansvar før:
•
•
•
Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til
skadested
Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested
Alarmerer luftambulanse
112
•
•
•
•
Varsler og rådfører seg med vakthavende leder
Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket
Medisinsk rådgivning
Informerer regional AMK (Oslo)
Ansvar under:
•
•
Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer.
Utdanne eget personell på tiltaksplaner
Ansvar etter:
Evaluering av innsatsen
• Debriefe eget personell
•
113
5. Län / Fylke
Sverige:
Generelt:
Länsstyrelsens ansvarsområden:
Länsstyrelsen får, efter delegation från Jordbruksverket, besluta om smittförklaring,
tillträdesförbud, inrättande av skydds- och övervakningsområden och andra områden med
särskilda restriktioner på grund av att epizootisk sjukdom misstänks eller har konstaterats,
upphäva sådana beslut samt besluta om ianspråktagande av slakteri, bearbetningsanläggning,
utrustning och personal som behövs i epizootibekämpningen.
Länsstyrelsen har lednings- och samordningsansvar vad gäller åtgärder mot djursjukdomar,
utövar offentlig kontroll vad gäller efterlevnaden av epizootilagen och föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen samt skyldighet att upprätta beredskapsplaner som anger vilka
åtgärder som myndigheten ska vidta för att bekämpa inträffade epizootiska sjukdomar.
Det är Jordbruksverket som leder och samordnar de förebyggande åtgärderna och
bekämpningen enligt epizootilagen. Eftersom epizootilagen är en speciallag som har företräde
framför annan lagstiftning i samanhanget innebär det att länsstyrelsens övergripande ledningsoch samordningsansvar inte gäller epizootisjukdomarna utan endast övriga djursjukdomar.
Dock har länsstyrelsen naturligtvis ett ansvar att samverka vi epizootiutbrott.
Ansvar før:
•
Länsstyrelsen ska i samråd med Jordbruksverket upprätta en beredskapsplan
(Epizootiberedskapsplan) och där ange vilka åtgärder som länsstyrelsen ska vidta för
att bekämpa inträffade epizootiska sjukdomar. Planen bör ses över och uppdateras vid
behov, dock minst en gång per år.
•
På länsstyrelsen bör finnas en särskild epizootigrupp/krisgrupp för hantering av
epizootifrågor. Denna grupp bör bildas redan i förberedande syfte. I det följande kallas
den epizootigrupp även om annan benämning används av enskilda länsstyrelser.
•
Epizootigruppen har till uppgift att vid ett epizootiutbrott ha övergripande ansvar för
epizootikansliets verksamhet, samverka med berörda myndigheter på regional och
lokal nivå och skapa kontakter mellan dessa och Jordbruksverket vid ett utbrott av
epizootisk sjukdom, se till att centrala beslut genomförs och att centralt utfärdade
riktlinjer följs, samt att kontinuerligt informera Jordbruksverket om
händelseutvecklingen och den aktuella situationen i regionen.
I epizootigruppen bör ingå:
• länsveterinären,
• representant för länsledningen,
• representant för länsstyrelsens informationsfunktion,
• jurist från länsstyrelsen, samt
• representant för länsstyrelsens beredskapsfunktion.
114
•
Länspolismästaren eller representant för denne adjungeras till gruppen som
samverkande.
Ansvar under:
•
Länsstyrelsens samverkan med Jordbruksverket (SJV) är av avgörande betydelse för
ett snabbt och effektivt agerande. Länsstyrelsen har genom sina regionala kontakter en
nyckelroll när det gäller att rekrytera de företag och personer som behövs i
sammanhanget för bl.a. avlivning, oskadliggörande, smittrening m.m. och att
samordna deras insatser. Vid rekryteringen utnyttjas de resurslistor som finns i
länsstyrelsens beredskapsplan. I de fall Jordbruksverket inrättar en Operativ
ledningscentral (OLC) i närheten av ett epizootiutbrott är det en stor fördel om
länsstyrelsepersonal kan placeras i anslutning till OLC för att i nära kontakt med
Jordbruksverkets personal på OLC hantera dessa uppgifter.
•
Om den aktuella sjukdomen kan smitta människa, ska länsstyrelsen enligt
beredskapsplan också samverka med smittskyddsläkaren och meddela henne/honom
vilka personer som ska delta i bekämpning och smittrening och som därvid kan
komma i kontakt med djur, produkter eller material som är eller kan vara smittade med
eller kontaminerade av det aktuella smittämnet.
•
Då länsstyrelsen får meddelande om att en epizootisk sjukdom har konstaterats i länet
bör epizootigruppen sammankallas och epizootikansliet upprättas enligt
beredskapsplan.
•
Länsstyrelsen svarar för regional information om händelseutvecklingen, den aktuella
situationen i länet och konsekvenserna för länet.
•
Länsstyrelsen bör förvissa sig om att de veterinärer i länet som kan bli berörda har fått
eller omgående kommer att få information om händelsen via Jordbruksverket. I annat
fall bör länsstyrelsen underrätta dessa. SJV tillhandahåller ett lägesoch
uppföljningssystem, LEIF.
•
Länsstyrelsen bör också enligt beredskapsplan underrätta följande om att en epizootisk
sjukdom har konstaterats i länet i den mån de är berörda:
den kommun där den smittade anläggningen finns (vid allvarlig smitta
eventuellt för samtliga kommuner i länet), polismyndigheten,
smittskyddsläkaren, de värderingsmän som har kompetens att värdera de
djurslag som är aktuellt att avliva, slakterier belägna i länet och slakterier som
tar emot djur från länet, mejerier belägna i länet och mejerier som tar emot
mjölk från länet, seminstationer och avelsföreningar verksamma i länet,
djurhälsovård verksam i länet, livdjursförmedlare och övriga djurtransportörer
verksamma i länet, foderfirmor verksamma i länet, fiskodlingsanläggningar och
fiskslakterier belägna i länet, äggpackerier och äggkläckerier belägna i länet
och som tar emot ägg från länet, anläggningar för oskadliggörande av
animaliskt avfall m.m. belägna i länet och som tar emot avfall från länet, LRF
regionalt, samt länsjaktvårdskonsulenten.
115
•
Länsstyrelsen bör meddela Jordbruksverket om vilka som fått information om
händelsen via länsstyrelsen.
•
Beslut om smittförklaring fattas av Jordbruksverket då förekomst av epizootisk
sjukdom har konstaterats. En länsstyrelse får efter delegation från Jordbruksverket
besluta om smittförklaring i enskilda fall.
•
Länsstyrelsen får efter bemyndigande av regeringen och efter samråd med
Jordbruksverket föreskriva om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och
offentliga tillställningar i länet eller en del av länet för att förebygga eller bekämpa en
epizooti.
Ansvar etter:
•
•
•
•
I de fall beslut om smittförklaring har delegerats till en länsstyrelse fattar länsstyrelsen
även beslut om upphävande av smittförklaringen när förutsättningar inte längre finns
för besluten. Ett beslut om upphävande av smittförklaring bör föregås av samråd med
Jordbruksverket.
Sammanställning av dokumentation
Utvärdering
Rapportering
Norge:
Fylkesmannen i Østfold:
Generelt:
Fylkesmannen er regional beredskapsmyndighet.
Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner,
pådriver og veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket.
Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet.
Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i
beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagomradet.
Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet
i fylket, og ivareta rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og
beredskap.
Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd.
Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen, og skal ha medlemmer fra Politiet, Forsvaret,
Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og statlige og fylkeskommunale etater som har
vesentlige beredskapsoppgaver.
116
Hele rådet skal innkalles minst en gang i året.
Fylkesberedskapsrådet skal blant annet
• drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål
• vare et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet
• bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket
• kunne vare et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehåndtering under
alvorlige hendelser i fred, krise og krig
Videre skal Fylkesmannen blant annet
• samordne krisehåndteringen regionalt i henhold til gitte instrukser,
retningslinjer og lover
• skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og
rapportere til sentrale myndigheter
• bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og
militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret
Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver
hvordan Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehåndteringen på regionalt
nivå.
I retningslinjene står det at: ”Ved akutt fare for liv og
helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den offentlig organiserte
redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester
eller Hovedredningssentralen.”
Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter Politiloven §
27 tredje ledd, endres ikke.
Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet
• tilsyn med kommuners, fylkeskommuners og regionale statlige organers
planlegging for en krise inntreffer
• informasjonsutveksling mellom berørte aktorer når en krise er oppstått
• sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak.
• videreformidling av ekstra ressurser til kommunene
Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i
krisehåndteringen som skjer lokalt.
Ansvar før:
•
Ansvarlig for å påse at kommunalt beredskapsplanverk er tilfredsstillende og øvet.
Være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder
samfunnssikkerhetsarbeid
117
Ansvar under:
•
•
•
•
Fylkesmannen har ansvar for den regionale koordinering ved utbrudd. Fylkesmannen
skal ha løpende kontakt med det regionale mattilsynet slik at den regionale
koordinering blir best mulig.
Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser. Når en hendelse
omfatter flere kommuner og medfører regional knapphet på ressurser skal
Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en hensiktsmessig
måte for dekning av sivilbefolkningens behov.
Fylkesmannen skal om nødvendig samordne og prioritere mellom sivile behov.
Etter behov vil Fylkesmannen kunne etablere kriseutvalg i fylket. Rapporterer om
hendelsen til Direktoratet forsamfunnssikkerhet og beredskap (DSB)
Ansvar etter:
•
Evaluering i samarbeid med DSB og berørte myndigheter
118
6. Kommunene
Sverige:
Generelt:
Kommunen har administrativa resurser som kan komma till nytta vid ett epizootiutbrott.
Kommunen har också skyldighet att agera i egenskap av myndighet.
Kommunens administrativa resurser kan tas i anspråk när det inträffar en ”extraordinär händelse”
i kommunen. Detta finns reglerat i kommunala ledningsplaner.
Detta innebär att kommunen ska ha beredskap för bland annat epizootiutbrott och utgör en resurs
även i epizootisammanhang.
Kommunen kan bistå med ledning av kommunens verksamhet, samt medverka i
samordningen av insatser inom kommunens geografiska område, informationsinsatser,
upplysningar och hjälp med presskontakter samt lokaler etc.
I epizootisammanhang är det miljöskyddsnämnd eller motsvarande samt räddningstjänst som är
de lokala myndigheterna.
Vid avfallshantering och smittrening kan stöd behövas av bl.a. kommunens miljöförvaltning,
renhållningsorganisation (omhändertagande av kadaver, gödsel avloppsvatten, spårande av
livsmedelsprodukter m,m.) och räddningstjänst.
Ansvar før:
•
Beredskapsplanering:
-Kommunens risk- o sårbarhetsanalys
-Krisledningssplan
-Med mer
•
Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra
myndigheter/organisationer
Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen
Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen
Säkerställa invånarnas säkerhet
Skydda materiella värden
•
•
•
•
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Skadeavhjälpande/ reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället
Samordna verksamheten i det geografiska området
Samordna informationen till allmänheten
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
Sammanställa lägesbild
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
Ansvar etter:
•
Sammanställa dokumentation
119
•
•
•
•
Utvärdera händelsen
Rapportera.
Revidera planer enligt behov
Återuppbyggnad
Kommunens räddningstjänst:
1. Handlingsprogram
Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ger bl.a. kommunen ansvaret för att det görs en bred
säkerhets- och riskanalys som bör omfatta andra risker än de som normalt hanteras av
räddningstjänsten. En sådan analys bör även beröra kommunens ansvar vid ett epizootiutbrott.
2. Skyldigheter och rättigheter
a) Vid ett epizootiutbrott har kommunen inklusive räddningstjänsten ett ansvar för att
samverka med andra berörda myndigheter och organisationer.
b) Räddningstjänsten kan bistå en annan myndighet med personella och materiella resurser
förutsatt att den inte är upptagen med en händelse som betraktas som räddningstjänst enligt
lagen om skydd mot olyckor. Om det finns företag som kan göra samma sak lika snabbt och
lika bra eller bättre ska dessa företag användas i första hand.
3. Räddningstjänstens roll vid bekämpning av epizootier
a) Det kan i vissa fall (t.ex. vid ett större epizootiutbrott) bli aktuellt att hemställa hos
kommunen om resurser från den kommunala räddningstjänsten för bl.a. smittrenings-åtgärder.
Räddningstjänstens personal är van att arbeta i oren miljö och övar dessa moment
kontinuerligt.
Räddningstjänsten har skyddsutrustning och saneringsutrustning som kan ställas till
förfogande och har även personal som krävs för att lösa uppgiften.
b) Räddningstjänstens personal kan användas som en stabsresurs eftersom den är van att fatta
operativa och snabba beslut.
c) Räddningstjänstens personal har god kännedom om kommunens organisation och var man
kan hämta lokala resurser.
Norge:
Generelt:
Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet.
Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig
bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet.
Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering, og har
oversikt over egen beredskapsstatus.
Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter.
Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen
som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og
kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser
120
lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser,
informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen
som settes inn.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og
sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner.
Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også
virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å
utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp
og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den
helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi
nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter
bistandsanmodning også til andre kommuner.
Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen
bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres
pårørende når slike behov oppstår.
Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte
tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene er forankret i kommunen og har
det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller
lokalsamfunnet.
Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen
omsorgstjeneste.
Formålet med smittevernloven er å verne befolkningen mot smittsomme
sykdommer. Kommunens og kommunelegens oppgaver er regulert i loven.
Kommunelegen skal utarbeide forslag til beredskapsplanverk for smittevern.
Kommunen er gitt fullmakter til å fatte vedtak for å begrense og håndtere utbrudd av
smittsomme sykdommer, for eksempel stenging av virksomheter og forbud mot møter.
Kommunelegen er medisinskfaglig rådgiver for kommunen i saker som gjelder helse- og
sosialberedskap, og er fagansvarlig for arbeidet med å forebygge og håndtere utbrudd av
smittsomme sykdommer.
Kommunelegen er også ansvarlig for å forebygge og håndtere utbrudd av mat- og vannbårne
sykdommer. Mattilsynets distriktskontor plikter å bistå kommunelegen i arbeidet, og har et
selvstendig ansvar for å bistå virksomheter.
121
Kommunestyret har vide fullmakter til å vedta tiltak om blant annet møteforbud, stenging av
virksomheter og begrensing i kommunikasjonsmidler når det er nødvendig for å forebygge
allmennfarlig smittsom sykdom. I hastesaker kan kommunelegen utove denne myndigheten.
Ansvar før:
•
Kommunal ROS og beredskapsplaner
•
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
Bistå med ressurser
Bistå politiet ved evakuering
Omsorg / hjelp til involverte
Ansvar etter:
•
•
•
Gjenoppbygging
Evaluering
Økonomisk skadeanalyse til Fylkesmannen
122
7. Brann / Redning
Sverige:
Generelt:
Kommunen inklusive räddningstjänsten ett ansvar för att samverka med andra berörda
myndigheter och organisationer.
Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ger bl.a. kommunen ansvaret för att det görs en bred
säkerhets- och riskanalys som bör omfatta andra risker än de som normalt hanteras av
räddningstjänsten. En sådan analys bör även beröra kommunens ansvar vid ett epizootiutbrott.
Vid ett epizootiutbrott har kommunen inklusive räddningstjänsten ett ansvar för att samverka med
andra berörda myndigheter och organisationer.
Räddningstjänsten kan bistå en annan myndighet med personella och materiella resurser förutsatt
att den inte är upptagen med en händelse som betraktas som räddningstjänst enligt lagen om
skydd mot olyckor. Om det finns företag som kan göra samma sak lika snabbt och lika bra eller
bättre ska dessa företag användas i första hand.
Räddningstjänstens personal är van att arbeta i oren miljö och övar dessa moment kontinuerligt.
Räddningstjänsten har skyddsutrustning och saneringsutrustning som kan ställas till förfogande
och har även personal som krävs för att lösa uppgiften.
Ansvar før:
•
Säkerhets- och riskanalys som bör omfatta andra risker än de som normalt hanteras av
räddningstjänsten. En sådan analys bör även beröra kommunens ansvar vid ett
epizootiutbrott.
Ansvar under:
•
Kommunen inklusive räddningstjänsten ett ansvar för att samverka med andra berörda
myndigheter och organisationer.
•
I vissa fall (t.ex. vid ett större epizootiutbrott) bli aktuellt att hemställa hos kommunen om
resurser från den kommunala räddningstjänsten för bl.a. smittrenings-åtgärder
•
Räddningstjänstens personal kan användas som en stabsresurs eftersom den är van att fatta
operativa och snabba beslut.
Dokumentera
•
Ansvar etter:
•
•
Sammanställa dokumentation
Rapportera
123
Norge:
Generelt:
Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og
beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte.
Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver:
• informasjonsarbeid og forebygging av ulykker
• innsats ved brann
• innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra
kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse
• innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den
norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS)
• bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning,
skred og flom
Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant
annet følgende fullmakter:
• han/hun leder brannbekjempelsen.
• han/hun er ved andre ulykkessituasjoner leder på åstedet inntil politiet overtar
ledelsen.
• han/hun er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet.
• han/hun kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell.
Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når
innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til
disposisjon for slik innsats.
Ansvar før:
•
•
•
•
ROS-analyser
Kompetanse
Materiell
Samarbeidsavtaler
Ansvar under:
•
Begrense skadeomfang
Ansvar etter:
•
Evaluering/tiltaksvurdering
124
8. Sykehus / Sjukvård
Sverige:
Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget
Värmland
Generelt:
PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i
VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor.
PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och
katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är
nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen
vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och
uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering.
Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt.
Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter
en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
ROS-analyser
Planläggning
Utbildning
Övning
Nätverksarbete
Ansvar under:
•
Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter
nationellt, internationellt och lokalt
Ansvar etter:
•
•
Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning
Möten för att lära av händelsen
125
Norge:
Sykehuset i Østfold:
Generelt:
Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige
ambulansetjenester. Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som
inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus.
Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale
akuttmedisinske beredskapen.
Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den
akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for
luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på
de regionale helseforetakene.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste
for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen
skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til
befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også
virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et
beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og
sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplaner
Øving
Utdanning
Ansvar under:
•
Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes
kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt
Ansvar etter:
•
•
Evaluering og rapportering
Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk
126
9. Röda korset / Røde kors
Sverige:
Generellt:
Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva
frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter.
Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov.
Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss
sjukvårdsberedskap.
Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal
med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när
många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen.
Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska
komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper.
Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet
såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning.
Ansvar før:
•
•
Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser
Deltar vid övningar
Ansvar under:
•
Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga
Ansvar etter:
•
Utvärdering
Frivilliga resursgrupper, FRG:
Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer(Röda
Korset, Blå stjärnan, Svenska Lottakåren, Frivilliga Automobilklubben, Hemvärnet m fl),
myndigheter, företag och enskilda människor.
Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga.
Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära
händelser.
Grundläggande utbildning för frivilliga
De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den
egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat
kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och
brandskydd.
127
Trossamfund ger stöd till drabbade
Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa
människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan
också arbeta i informations- och stödcentrum.
Norge:
Generelt:
Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for
frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten.
Innsatsen som utøves for redningstjenesten skal vare på frivillig basis, uten økonomisk
gevinst.
FORF er representert i lokal redningssentral (LRS). FORF-representanten i LRS kommer fra
en av organisasjonene tilknyttet FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene
tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet.
Medlemmer i FORF er:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
NAK`s Flytjeneste
Norsk Folkehjelp Sanitet
Norsk Grotteforbund
Norsk Radio Relæ Liga
Norske Alpine Redningsgrupper
Norske Redningshunder
Redningsselskapets sjøredningskorps
Rovernes beredskapsgrupper
Rode Kors Hjelpekorps
Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i:
•
•
•
•
•
•
•
redningsmannskap
hundeekvipasjer
fjellklatrere
småfly til søk
sambands- og datastøtte
båtressurser
grottereddere
128
Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å
bistå ved hendelser som:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
søk etter saknet person
snøskred
alpinulykke
sjøulykke
flom
andre større ulykker
drukning
ekstremvær
sammenraste bygninger
stein-, jord- eller leirskred
Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktøren i redningstjenesten
i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og
naturkatastrofer.
I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS (Lokal
Räddningscental).
. 1994
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplanlegging
Erfaringsutvikling
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
•
•
Etter anmodning bistå i redningsarbeidet
Mannskapsplanlegging
Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen
Logistikk over frivillige
Ambulansetjeneste og transport
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Forbedringstiltak
Rapportering
129
10. Politiet
Sverige:
Generelt:
Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning,
utredning, utrymning, registrering och eftersökning.
Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i
stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen
för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet.
Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan.
Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda
länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till
exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en
händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också
besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten.
En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet
arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar
polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans.
Ansvar før:
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Beredskapsplanläggning, övning och utbildning
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon
Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet
Söka efter försvunna, skadade och chockade personer
Identifiera avlidna och skadade och upprätta register
Underrätta anhöriga
Utreda brott kring händelsen
Söka och gripa misstänkta gärningsmän
Leda Polisinsatsen
Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst ,
Trafikverket, Länsstyrelsen m fl.
Dokumenterar
Sammanställer lägesbild
Ansvar etter:
•
•
•
•
Sammanställer dokumentation
Eventuell brottsutredning
Evaluering och rapport
Vid behov revidering av planer
130
Norge:
Generelt:
En hendelse på dette beredskapsområdet kan innebære et behov for forsterket
ordenstjeneste. En kan for eksempel tenke seg uro og kriminalitet i forbindelse med transport,
sikring og fordeling av begrensede mengder legemidler, tyveri og ran på apoteker og
legekontorer, misbruk og svartebørshandel. Det kan bli iverksatt særskilt grensekontroll,
vakthold og karantene ved fly mv.
Videre kan en rekke tiltak, som iverksettes av helsemyndighetene eller andre offentlige
myndigheter, være inngripende overfor enkeltpersoner, og det kan være behov for
tvangsmessig gjennomføring.
Politiet har gjennom en bistandsinstruks ansvar for å bistå Mattilsynet.
Mattilsynet har gjennom § 23 i Matloven hjemmel til å anmode Politiet om bistand.
Ansvar før:
•
•
Opprette kontakt med Mattilsynet
Få tilgang til Mattilsynets planer for Epizooti
Ansvar under:
•
Bistå Mattilsynet med avsperring, evakuering osv.
Ansvar etter:
•
Evaluering, evt. justering av planer
131
11. Sentrale myndigheter
Sverige:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Generelt:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och
stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar.
När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till att
samhället lär sig av det inträffade.
En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan
kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder.
MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de
som är ansvariga samordnar sin verksamhet.
MSB erbjuder också sakkunskap.
MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och
katastrofer utomlands
Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap.
Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld
skapar MSB underlag för beslut och inriktningar.Statistik och data samlas in och
analyseras för samlade bilder och bedömningar.
Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och
finansierar.
Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat
stöd till aktörerna är bidrag från krisberedskapsanslaget.
Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt
stödjer samverkan för ett säkrare samhälle.
Ansvar før:
•
•
•
•
Tillsynsmyndighet
Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst
Utbildning, kompetensuppbyggnad
Bistår med rekvirering av internationella resurser
132
Ansvar under:
•
•
Stödjer involverade aktörer med t ex experter.
Rapporterar
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Erfarenhetsåterföring
Administrerar statlig stöd
Andra centrala samarbetspartners som kan ha en viktig roll beroende på
vilken typ av kris /stor olycka som är aktuell:
Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket , Luftfartsverket,
Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet
för frågor om berg, jord och grundvatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI) som är en expertmyndighet under Miljödepartementet, Trossamfunden, Sveriges
Radio (SR), Sveriges Television (SVT), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Svenska Kraftnät,
Vattenfall, Sydkraft m fl….
Jordbruksverket:
Jordbruksverket har ett särskilt samverkansansvar gentemot andra statliga
myndigheter, kommuner m.fl. som är berörda av ett epizootiutbrott. Jordbruksverket
ska särskilt samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig
myndighet.
Jordbrukverket ska vidta åtgärder för att förebygga spridning av och bekämpa
Smittsamma djursjukdomar. Jordbruksverket leder och samordnar de förebyggande
åtgärderna och bekämpningen enligt epizootilagen.
Jordbruksverket bör särskilt underrätta berörd länsstyrelse om beslut
verket fattar i samband med misstanke om eller konstaterat fall av epizootisk
sjukdom vad gäller åtgärder, restriktioner och utfärdade tillstånd som rör länet. Även övriga
berörda myndigheter liksom berörda näringsorganisationer bör underrättas om vidtagna
åtgärder.
Ansvar før:
•
Jordbruksverkets interna krisorganisation med beskrivning av larmrutiner och
arbetsuppgifter samt beskrivning av fördelning av uppgifterna återfinns i verkets
interna beredskapsplan.
•
Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation är verkets basorganisation för
beredskap och smittskyddsarbete i fält. Distriktsveterinärerna har jourverksamhet och
dygnstäckande ansvar för epizootiberedskapen i fält.
•
En organisation för bekämpning av fler än enstaka fall och bekämpning av
epizootiutbrott av större omfattning finns förberedd på Jordbruksverket och sätts i
funktion om en sådan situation uppstår. Den övergripande organisationen utgörs av
133
en Nationell ledningscentral (NLC) vid Jordbruksverket och, vid behov, en eller flera
Operativa ledningscentraler (OLC) i områden där epizootiutbrott inträffat.
Ansvar under:
Den nationella ledningsgruppen sammankallas och vid behov sätts NLC i funktion
Beslut fattas om smittförklaring av anläggning eller område där smitta har
konstaterats
• Följande ska alltid underrättas av Jordbruksverket när epizootisk smitta har
konstaterats:
- Regeringen via chefen för Jordbruksdepartementet
- EG-kommissionen
- Office International des Epizooties (OIE)
- centrala veterinärmyndigheter i närliggande länder och andra länder som
bedöms ha behov av informationen, t.ex. länder som har handelsavtal med
Sverige om djur och djurprodukter
- FAO
- Statens veterinärmedicinska anstalt (om annat laboratorium än SVA ställt
diagnosen)
- samtliga länsstyrelser
- samtliga veterinärer
- Livsmedelsverket
- Kommerskollegium
- Utrikesdepartementet
- Krisberedskapsmyndigheten, samt
- organisationer inom berörd näringsgren
• Beslut om bekämpningsstrategi och övergripande restriktioner
•
•
Ansvar etter:
När landet officiellt förklarats fritt från sjukdomen ska Regeringen meddelas via
chefen för Jordbruksdepartementet.
• Även krisberedskapsmyndigheten ska underrättas.
• Dessutom skall samma myndigheter och organisationer som ovan underrättas i den
mån de är berörda och i den omfattning Jordbruksverket bedömer nödvändigt.
•
Norge:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB)
Generelt:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og
sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal være en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker,
kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og
krisehåndtering.
DSB har oppfølgingsansvar for brann- og el-sikkerhet, farlige stoffer og produktsikkerhet.
I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid.
DSB har ansvar for Sivilforsvaret, Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet
134
og beredskap (NUSB) og Norges brannskole.
Instruksen for Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps koordinerende
roller fastsetter at direktoratet blant annet skal:
• understøtte Justisdepartementets koordineringsrolle i arbeidet med
samfunnssikkerhet og beredskap
• koordinere tilsyn med aktiviteter, objekter og virksomheter som er
forbundet med fare for store ulykker
• koordinere tilsyn med at virksomheter etterlever Storulykkeforskriften
Direktoratet forvalter Sivilt beredskapssystem (SBS) på vegne av Justisdepartementet.
DSB forvalter internasjonal kontaktpunktfunksjon mot EU, NATO og FN.
Ved varsling om større hendelser eller kriser gjennom disse kanalene vil DSB iverksette
nasjonal varsling i henhold til instruks, overvåke utviklingen og ved behov utarbeide analyser
for å understøtte fagdepartementet og/eller lederdepartementet.
Ansvar før:
•
Skaffe seg oversikt, i samfunnssikkerhetsperspektivet
Ansvar under:
•
•
Overvåking av situasjonen
Rapportering
Ansvar etter:
•
•
Evaluering
Øvelser
Mattilsynet:
Mattilsynet er et statlig, landsdekkende forvaltningsorgan som skal bidra til
å sikre forbrukerne helsemessig trygg mat og rent drikkevann.
Mattilsynet har en administrativ beredskapsplan. Tilsynet har også planverk
for sine oppgaver i Sivilt beredskapssystem (SBS). Ved behov kan Mattilsynet be om bistand
fra blant andre politiet, som på sin side har plikt til å bistå tilsynet.
Ansvar før:
•
Varsling om situasjonen til aktuelle myndigheter
Ansvar under:
•
•
•
Rapportere
Overvåke situasjonen
Veilede og orientere aktuelle myndigheter og befolkningen
Ansvar etter:
•
Evaluere og øve
135
136
Langvarig strømavbrudd
Utarbeidet av:
Gränsstrategisk
krishantering
2009 - 2011
Dato:
120601
Revisjon:
1. Generelt
1.1 Hensikt/Syfte
Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv
og begrense materielle skader ved langvarig bortfall av strøm.
Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å
koordinere grensesamarbeidende tiltak, dersom dette blir besluttet.
1.2 Omfang og bakgrunn.
Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og
gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører.
Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved langvarig bortfall av
strøm.
2. Alarmering
Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i
Göteborg:
Karlstad:
tlf 0046 31 7031333
tlf 0046 54 153464
Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen
Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50
137
3 Tiltak
3.1 Generelt
Stabil kraftforsyning er grunnleggende for det moderne og komplekse samfunnet. Svikt
i tilgangen vil raskt føre til fare for sammenbrudd i samfunnsmaskineriet. I takt med den
teknologiske utviklingen, og sterkt økende avhengighet av informasjons- og
kommunikasjonsteknologi (IKT), har betydningen av pålitelig kraftleveranse økt (NOU
2006).
Årsaker til strømbrudd kan være ekstremvær, sterk vind kan knekke master og blåse ned
ledninger. Lynnedslag eller salt på ledninger kan medføre kortslutninger, som kan ta tid
å reparere.
Lite nedbør kan gi kapasitetsproblemer, og behov for rasjonering. Dårlig vedlikehold
kan være en årsak til svikt i kraftforsyningen. Brann i kabler kan medføre strømbrudd.
En årsak til strømbrudd kan også være ekstrem nedbør, eller ekstremt snøfall. I tillegg
til enkelthendelser kan kombinasjoner av forhold medføre strømbrudd.
Sverige:
Svenska Kraftnät ansvarar för elberedskapen.
Svenska Kraftnät är elberedskapsmyndighet i Sverige. Det innebär att myndigheten
med hjälp av årliga anslagsmedel ser till att elförsörjningen i landet förstärks för att
kunna klara av kritiska situationer vid krig eller svåra störningar i fredstid.
När anläggningar i landets elsystem har skadats av någon anledning är det ägaren som
har ansvaret för att återställa elförsörjningen i sin egen verksamhet. Om skadorna är
omfattande kan Svenska Kraftnät bistå med viss reparationspersonal, reservmateriel,
kommunikationsutrustningar med mera. Svenska Kraftnät har sådan utrustning lagrad i
beredskapsförråd. Dessa kan användas även i fredstid i krissituationer samt för
internationella hjälpinsatser.
Elnätsföretagen i Sverige har bildat en organisation för att samverka med varandra.
Svenska Kraftnät medverkar i denna organisation. Den ska verka för att skapa en
överblick när en svår skada skett och samordna reparationsinsatserna så att de kommer
till användning där behoven är störst.
Försvarsmaktens resurser för snabba transporter m.m. kan också utnyttjas inom
elförsörjningen. Hjälpbehovet samordnas då av Svenska Kraftnät.
Norge:
Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) har ansvar for å forvalte
vann- og energiressursene. Direktoratet leder den nasjonale kraftforsyningsberedskapen
gjennom kraftforsyningens beredskapsorganisasjon (KBO), som foruten NVE består av
virksomheter som står for kraftforsyningen.
Direktoratet har utstrakt bruk av eksisterende kompetansemiljøer, blant
andre Norges geologiske undersøkelse (NGU), Meteorologisk Institutt,
Norges Geotekniske Institutt (NGI) og andre private aktorer.
138
3.2 Planforutsetninger
Nordisk redningsavtale:
Planen bygger på avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige,
Danmark, Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre
eller begrense skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker.
Regional samarbeidsavtale:
Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og
Västra Götalands län av 1.januar 2004.
•
•
•
•
•
Stortingsmelding nr.22 (2007-2008)
Politiets beredskapssystem, PBS I (2011)
Ellagen (1997:857)
Förordning (1994:1 806) om systemansvaret för el
Affärsverket Svenska Kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om
utrustning för förbrukningsfrånkoppling (SvKFS 2001:1)
Föreskriften och allmänna rådet finns på Svenska Kraftnäts hemsida
http://www.svk.se/ (under ”Vår verksamhet – Föreskrifter”)
3.3 Gyldighet
Planen trer i kraft når den er godkjent, distribuert i henhold til distribusjonsliste, og den
gjelder til den er utgått eller erstattet av nytt dokument.
Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen.
139
4. Alarmsentralene
Sverige:
SOS Alarm Sverige AB
Generellt:
Ansvarar i Sverige för 112-tjänsten, larma räddningstjänst, prioritera vårdärenden samt
larma och dirigera ambulanser. Vidarekoppla nödställda till polis, sjö och flygräddning,
kustbevakning, präst, tandläkare, socialjour, tull och narkotikatips. SOS Alarm AB har
även en jourtele/säkerhetstjänstavdelning där man hanterar andra tjänster, samt andra
tjänster, t ex personlarm, trygghetsjourer, fastighetsjourer etc., och en krisberedskapstjänst där man bevakar svenska intressen i och utanför Sverige.
Ansvar före:
Sörja för att den egna tekniken fungerar så att man kan utföra sitt uppdrag (se ovan) och
hålla den beredskapen dygnet runt årets alla dagar. Uppdatera de planverk vi
kontinuerligt får in från kunder.
Ansvar under:
Motta 112 samtal från nödställd vidarekoppla nödställda till rätt instans (se ovan) eller
prioritera vårdärenden, larma räddningstjänst samt dirigera ambulanser. Är olyckan av
större dignitet eller på annat sätt påverkande på infrastrukturen eller dess omgivning
meddelas krisberedskapen på SOS Stockholm som i sin tur meddelar tjänstemän på de
myndigheter som kan tänkas bli påverkade av olyckan eller dess konsekvenser.
Samverka med de resurser och instanser som är involverade i det långvariga elavbrottet.
Alarmering till Norge sker till Östfold Politidistrikts operationscentral.
Ansvar efter:
Efter ”det långvariga elavbrottet” kommer SOS Alarm AB med största sannolikhet att
utvärdera den egna insatsen samt samverkan med andra aktörer för att kunna optimera
sitt handlande inför nästa långvariga elavbrott.
Norge:
Brann 110 – politi 112 – AMK 113
110
Generelt:
Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak
og handtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet
og beredskap (DSB) forer tilsyn med de kommunale brannvesenenes
140
virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den enkelte
kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at
nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene.
Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver
tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige
tiltak.
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke
og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken,
overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen.
Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen
inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen.
Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning
av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted.
Mange 110-meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten,
i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for å varsle
de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling.
I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ).
For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike.
Ansvar før:
•
•
Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
Øvelser
Ansvar under:
•
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig
innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med
innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen.
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering og tiltaksvurdering av eget arbeid
Debriefe eget personell
Rapportering
112:
Generelt:
Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og
den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal
(PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen
koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid.
141
Ansvar før:
•
•
•
Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112
Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
Utdanning av eget personell
Ansvar under:
•
Alarmmottak, utalarmering, loggføring og evnt. koordinering
Ansvar etter:
•
•
Evaluering av innsatsen
Debriefe eget personell
113:
Generelt:
Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør
hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor
sykehus består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og
ambulansetjenesten.
Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til a sikre at befolkningen får
faglig forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig
hjelp. Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til
samarbeid i den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og
Hovedredningssentralen. Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas
av politiet eller redningssentralene.
Ansvar før:
•
Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget
personell på tiltaksplaner.
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til
skadested
Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested
Alarmerer luftambulanse
Varsler og rådfører seg med vakthavende leder
Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket
Medisinsk rådgivning
Informerer regional AMK (Oslo)
Ansvar etter:
•
•
Evaluering av innsatsen
Debriefe eget personell
142
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK):
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral er en del av medisinsk
nødmeldetjeneste.
Kommunen har ansvar for:
• etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet
• etablering og drift av legevaktsentral
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen
• samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen
med den kommunale legevaktordningen
Det regionale helseforetaket har ansvar for:
• etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske
nødnummeret innen det regionale helseforetaket
• etablering og drift av AMK
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som
inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan
• samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med
legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre
samarbeidspartnere
• fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar
og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i
regionen.
Det finnes to hovedtyper AMK:
• regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til a ha en
støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er
er involvert
• lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et
geografisk område (AMK-område)
AMK skal blant annet:
• håndtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand
• prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige rad og veiledning og følge
opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre
nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre
AMK-er som er berørt
• styre og koordinere ambulanseoppdrag
Legevaktsentralene skal blant annet:
• motta og handtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor
et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp
henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor,
kriseteam og andre relevante instanser
• videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK
143
5. Län / Fylke
Sverige:
Generellt:
Länsstyrelsen skall enligt det regionala områdesansvaret verka för
samordning och gemensam inriktning av samhällets insatser för att
begränsa konsekvenserna av elavbrottet
Inom elförsörjningen är det främst följande lagar, föreskrifter och
allmänna råd som är tillämpbara:
• Ellagen (1997:857)
• Förordning (1994:1 806) om systemansvaret för el
• Affärsverket Svenska Kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om utrustning
för förbrukningsfrånkoppling (SvKFS 2001:1)
Föreskriften och allmänna rådet finns på Svenska Kraftnäts hemsida
http://www.svk.se/ (under ”Vår verksamhet – Föreskrifter”)
Lagarna nås via länkar på Insidan alternativt via www.riksdagen.se
Ansvar før:
Leda och delta i olika nätverk som till exempel regional samordningsfunktion
CBRNE och räddningschefsträffar
• Upprätta risk- och sårbarhetsanalys och planver
• Ha en omvärldsbevakning, genomföra samråd, svara för informationsspridning
• Genomföra utbildning och övning, svara för lägesuppföljning i kommunerna
•
Tjänsteman i beredskap (TiB) finns i Länsstyrelsen för tillgänglighet över dygnet.
Ansvar under:
•
•
•
•
•
Upprätta ledningsfunktion för samordning och information
Samordning genom samverkan
Ansvar för regional lägesbild
Ansvar för information till allmänheten
Efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella
resurser
Ansvar etter:
•
Uppföljning, utvärdering och förbättring
144
Norge:
Generelt:
Fylkesmannen er ansvarlig for å påse at kommunalt beredskapsplanverk er
tilfredsstillende og øvet, og være en pådriver og veileder overfor kommunene når det
gjelder samfunnssikkerhetsarbeid.
KDS Oslo-Akershus-Østfold KDS (Kraftforsyningens DistrikstsSjef) er representant
for kraftforsyningen, som skal sørge for godt samarbeid og samordning om sikkerhet og
beredskap mellom energiselskapene (KBO-enhetene) i et bestemt geografisk
område/distrikt.
KDS`en skal sørge for å ha oversikt over vesentlige beredskapsmessige utfordringer i
sitt distrikt, og følge dette opp på en hensiktsmessig måte.
KDS skal ha oversikt over status fra de ulike KBOenhetene når det gjelder
beredskapsarbeid generelt, beredskapsplaner, rasjoneringsplaner og ROSanalyser, status
i forbindelse med eventuelle pågående krisesituasjon, med mer.
I tillegg har KDSen fortløpende kontakt med Fylkesmannens beredskapsavdeling i
forbindelse med beredskapsrelaterte spørsmål av betydning for kraftforsyningen og i
forbindelse med eventuelle pågående kriser.
Ansvar før:
•
Fylkesmannen skal gjennomføre kriseøvelser i kommunene, og ha vurdert
konsekvenser og tiltak for egen virksomhet ved svikt i strømforsyningen
Ansvar under:
•
•
•
Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser. Når en
hendelse omfatter flere kommuner og medfører regional knapphet på ressurser
skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en
hensiktsmessig måte for dekning av sivilbefolkningens behov. Fylkesmannen
skal herunder om nødvendig og i samarbeid med andre myndigheter samordne
og prioritere mellom sivile behov. Etter behov vil Fylkesmannen kunne etablere
kriseutvalg i fylket.
Rapporterer om hendelsen til Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap
(DSB)
Fylkesmannen prioriterer fordeling av kraft ved langvarig eller store bortfall på
bakgrunn av muligheter for dette og i samspill med KDS og nettselskapene
Ansvar etter:
•
Evaluering og oppfølging i samarbeid med relevante myndigheter
145
6. Kommunene
Sverige:
Generelt:
Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna och ju bättre de är på att hantera
en kris, desto bättre blir hela samhället på att klara kriser.
I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer
som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under
normala förhållanden ska ha det också under en krissituation.
Analys och planering: Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära
händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa
händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och
sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.
Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för
varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.
Krisledningsnämnd: Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje
enskild kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med
nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär
händelse.
Geografiskt områdesansvar: Många inom kommunen är viktiga för krisberedskapen:
myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens
uppgift är bland annat att bygga nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete
mellan de inblandade när en kris uppstår.
Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i
fredstid verka för att:
1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och
förberedelsearbetet,
2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse
samordnas, och
3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.
Utbildning och övning: Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda
och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna
lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.
Rapportering: Kommuner och landsting skall hålla länsstyrelsen informerad om vilka
åtgärder som vidtagits avseende krishantering och hur åtgärderna påverkat
krisberedskapsläget.
Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid länsstyrelsen
lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade
utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder.
146
Ansvar før:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Beredskapsplanering
Kommunens risk- o sårbarhetsanalys
Krisledningssplan
Reservkraftaggregat med mera
Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra
myndigheter/organisationer
Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen
Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen
Säkerställa invånarnas säkerhet
Skydda materiella värden
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Skadeavhjälpande/ reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på
samhället
Samordna verksamheten i det geografiska området
Samordna informationen till allmänheten
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
Sammanställa lägesbild
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
I syfte att lösa dessa uppgifter har kommunen tagit fram en plan för hanterandet av ett
långvarigt elavbrott. Denna är mer detaljerad än kommunens krisledningsplan och
innehåller checklistor specifikt framtagna för hanterandet av elavbrott. Till grund för
dokumentet ligger länsstyrelsens plan som är framtagen genom sydlänssamverkan.
Genom det omfattande Styrelsarbetet som genomförts under 2011 har kommunen fått
en god överblick över den samhällsviktiga verksamheten inom kommunens geografiska
område.
Ansvar etter:
•
•
•
•
•
Sammanställa dokumentation
Utvärdera händelsen
Rapportera
Revidera planer enligt behov
Återuppbyggnad
Norge:
Generelt:
Det følger av de etablerte prinsippene om ansvar, likhet og nærhet at
kommunen ofte har primæransvaret for å håndtere ulykker som ikke er
redningstjeneste.
Kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser på lokalt nivå. Den har videre
ansvar for viktige samfunnstjenester som må videreføres i en krisesituasjon, for
147
eksempel barnehage, skole, eldreomsorg og lokal infrastruktur. Kommunen skal også
sørge for informasjon til befolkningen.
Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og
trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett
en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet.
Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehandtering.
Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter.
Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har
primæransvaret for handteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi
kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde
normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og
særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn.
Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten
skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter
bistandsanmodning også til andre kommuner.
Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen
bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og
deres pårørende når slike behov oppstår.
Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte
tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene er forankret i kommunen,
og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner,
familier eller lokalsamfunnet.
Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen
omsorgstjeneste.
Ansvar før:
•
•
•
Utarbeide ROS analyser, som avdekker utsatte områder
Avklare hvem som er ansvarlig for gjennomføring
Utarbeide oversikt over kompetanse og materiell, og hvilke andre aktører som
kan involveres
Ansvar under:
•
Stille med nødvendig materiell
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluere hendelsen
Lage tiltaksplan for å rehabilitere oversvømte arealer og eiendommer
Utarbeide tiltaksplan for eventuell gjentakelse
148
7. Brann / Redning
Sverige:
Generelt:
Kommunen är ansvarig för all räddningstjänst utom sex speciella former av
räddningstjänst som är statens ansvar:
• Fjällräddningstjänst - Polisen
• Flygräddningstjänst och Sjöräddningstjänst – JRCC (Joint Rescue Coordination
Center)
• (Efterforskning av personer i annat fall - Polisen eller sjöräddning.)
• (Efterforskning av personer som försvunnit på annan plats än vad som
omfattas av fjäll-, flyg- och sjöräddning - Polisen
• Miljöräddningstjänst till sjöss - Kustbevakningen
• Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen – Länsstyrelsen
All övrig räddningstjänst sköts alltså av den kommunala räddningstjänsten. Det gäller
till exempel: brandbekämpning, trafikolyckor, vattendykning, storskalig
oljebrandsläckning, skogsbrandsläckning och insatser vid kemikalieolyckor.
Den kommunala räddningstjänsten har också ansvar för räddningstjänst till sjöss när det
gäller hamnar, kanaler och strandlinjer.
Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för
räddningstjänst.
En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall
anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i
kommunen och som kan leda till räddningsinsatser.
Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som
regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst.
Ansvar før:
•
•
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Kompetens
Materiel
Samarbetsavtal
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
Leda insatsen när det är kommunal räddningstjänst
Kompetens
Materiel
Samarbetsavtal
Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster
Dokumentera händelseutveckling och åtgärder
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
149
Ansvar efter:
•
•
•
•
Sammanställa dokumentation
Olycksutredning
Utvärdering och rapportera
Vid behov revidera planer
Norge:
Generelt:
Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og
beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte.
Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver:
• informasjonsarbeid og forebygging av ulykker
• innsats ved brann
• innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra
kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse
• innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den
norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS)
• bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning,
skred og flom
Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant
annet følgende fullmakter i henhold til ”Lov om brann- og eksplosjonsvern” og
”Dimensjoneringsforskriften”:
• Leder brannbekjempelsen.
• Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politie overtar ledelsen.
• Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet.
• Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell.
Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når
innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og
eventuelt personell til disposisjon for slik innsats.
Ansvar før:
•
•
•
•
ROS-analyser
Kompetanse
Materiell
Samarbeidsavtaler
Ansvar under:
•
Begrense skadeomfang
Ansvar etter:
•
Evaluering/tiltaksvurdering
150
8. Sykehus / Sjukvård
Sverige:
Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och
Landstinget Värmland
Generelt:
PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och
katastroforganisation i VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid
allvarlig händelse / stora olyckor.
PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för krisoch katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap
(RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra
Götalandsregionen vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för
styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering.
Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet
runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före
under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med
Hedmark.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
ROS-analyser
Planläggning
Utbildning
Övning
Nätverksarbete
Ansvar under:
•
Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter
nationellt, internationellt och lokalt
Ansvar etter:
•
Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen
151
Norge:
Sykehuset i Østfold
Generelt:
Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige
ambulansetjenester.
Rømskog kommune betjenes normalt av Ahus på Lørenskog, mens de øvrige
kommunene i Østfold betjenes av Sykehuset Østfold.
Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de
regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og
båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale
akuttmedisinske beredskapen.
Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den
akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for
luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser
fordelt på de regionale helseforetakene.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og
sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner.
Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter
også virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å
utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig
helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide
beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplaner
Øving
Utdanning
Ansvar under:
•
Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det
opprettes kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt
Ansvar etter:
•
•
Evaluering og rapportering
Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk
152
9. Røde kors / Röda korset
Sverige:
Generellt:
Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva
frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter.
Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets
behov.
Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss
sjukvårdsberedskap.
Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt
samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk
hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till
flygplatsen.
Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska
komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper.
Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär
verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning.
Frivilliga resursgrupper, FRG
Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer,
myndigheter, företag och enskilda människor.
Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala
frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid
extraordinära händelser.
Grundläggande utbildning för frivilliga:
De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning
inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat
kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen
och brandskydd.
Trossamfund ger stöd till drabbade:
Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa
människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från
trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum.
153
Ansvar før:
•
•
Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser
Deltar vid övningar
Ansvar under:
•
Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga
Ansvar etter:
•
Utvärdering
Norge:
Generelt:
Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for
frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten.
Innsatsen som utoves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk
gevinst.
FORF er representert i lokal redningssentral (LRS).
FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet
FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser
i politidistriktet.
Medlemmer i FORF er:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
NAK`s Flytjeneste
Norsk Folkehjelp Sanitet
Norsk Grotteforbund
Norsk Radio Relæ Liga
Norske Alpine Redningsgrupper
Norske Redningshunder
Redningsselskapets sjøredningskorps
Rovernes beredskapsgrupper
Røde Kors Hjelpekorps
Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i:
•
•
•
•
•
•
•
redningsmannskap
hundeekvipasjer
fjellklatrere
småfly til søk
sambands- og datastøtte
båtressurser
grottereddere
154
Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å
bistå ved hendelser som:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
søk etter saknet person
snøskred
alpinulykke
sjøulykke
flom
andre større ulykker
drukning
ekstremvær
sammenraste bygninger
stein-, jord- eller leirskred
Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktoren i redningstjenesten
i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og
naturkatastrofer.
I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i Lokal
Rednings Sentral (LRS).
. 1994
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplanlegging
Erfaringsutvikling
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Etter anmodning bistå i redningsarbeidet
Mannskapsplanlegging
Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen
Logistikk over frivillige
Ambulansetjeneste og transport
Bistå med bl.a. strømaggregater
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Forbedringstiltak
Rapportering
155
10. Politiet
Sverige:
Generelt:
Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning,
utredning, utrymning, registrering och eftersökning.
Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går
upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot
händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig
verksamhet.
Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan.
Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det
berörda länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa
ledningen, till exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet.
Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter.
Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda
polisverksamheten.
En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På
fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser
arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans.
Ansvar før:
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Beredskapsplanläggning, övning och utbildning
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon
Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet
Söka efter försvunna, skadade och chockade personer
Identifiera avlidna och skadade och upprätta register
Underrätta anhöriga
Utreda brott kring händelsen
Söka och gripa misstänkta gärningsmän
Leda polisinsatsen
Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst,
Trafikverket, Länsstyrelsen m fl.
Dokumenterar
Sammanställer lägesbild
156
Ansvar etter:
Sammanställer dokumentation
• Eventuell brottsutredning
• Evaluering och rapport
• Vid behov revidering av planer.
•
Norge:
Generelt:
Selv om andre aktører har primæransvaret for dette beredskapsomradet,
tilsier erfaring at det gjerne er politiet, med fullmakten i Politilovens § 27, som må
handtere en slik hendelse i innledningsfasen. Enkelte av tiltakene i mønsterplanen for
redningstjenesten kan også vare dekkende for hendelser med kun materiell skade.
Ansvar før:
•
Politiet må samarbeide nært med kommunen om risiko- og sårbarhetsanalyser,
og på dette grunnlaget utarbeide og samøve lokalt tilpassede planer for
håndtering av ulykker som ikke er redningstjeneste.
Ansvar under:
•
Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere
hjelpeinnsats ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i politiloven
§ 27 tredje ledd. Flere typer ulykker kan imidlertid inneholde elementer av
redningstjeneste.
Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og
koordinere hjelpeinnsatsen.
Etter en eventuell redningsinnsats har politiet ansvar for å gi bistand til kommune og
andre aktører der dette blir etterspurt. Aktuelle oppgaver kan være avsperring,
evakuering osv.
Ansvar etter:
•
Evaluering, justering av planverk og oppfølging sammen med relevante aktører.
157
11. Sentrale myndigheter
Sverige:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB)
Generelt:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla
och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar.
När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till
att samhället lär sig av det inträffade.
En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan
kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder.
MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att
de som är ansvariga samordnar sin verksamhet.
MSB erbjuder också sakkunskap.
MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser
och katastrofer utomlands
Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap.
Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld
skapar MSB underlag för beslut och inriktningar. Statistik och data samlas in och
analyseras för samlade bilder och bedömningar.
Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och
finansierar.
Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är
bidrag från krisberedskapsanslaget.
Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer
samverkan för ett säkrare samhälle.
Ansvar før:
•
•
•
•
Tillsynsmyndighet
Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst
Utbildning, kompetensuppbyggnad
Bistår med rekvirering av internationella resurser
158
Ansvar under:
•
•
Stödjer involverade aktörer med t ex experter
Rapporterar
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Erfarenhetsåterföring
Administrerar statlig stöd
Svenska kraftnät
Elnätsföretagen i Sverige har bildat en organisation för att samverka med varandra.
Svenska Kraftnät medverkar i denna organisation. Den ska verka för att skapa en
överblick när en svår skada skett och samordna reparationsinsatserna så att de kommer
till användning där behoven är störst.
Svensk Energi
Roller och ansvar regional nivå:
Branschorganisationen - Swedenergy AB har tillsammans med medlemsföretagens
nätägare bildat en rikstäckande samverkansorganisation uppdelad i sju
elsamverkansområden.
Elsamverkansområdena agerar vid större kriser och vid höjd beredskap bildar de den
regionala beredskapsorganisationen för elförsörjningen.
Företagen har tecknat avtal sinsemellan om stöd vid störningar.
Företagen inom respektive elsamverkansområde har utsett personal som ska bilda en
elsamverkansledning (ESL).
Elsamverkansledningen har som främsta uppgift att vid störningar samverka och
samordna genom att exempelvis:
•
•
•
•
•
•
Sammanställa skadeläge
Bedöma behov av resurser
Samordna hjälpinsatser
Skaffa resurser
Återrapportera skadeläge
Hålla myndighetskontakter
Svensk Energi och Svenska Kraftnät har ett
samverkansavtal, enligt vilket Svenska Kraftnät ska
utse en kontaktperson i varje elsamverkansområde.
Svenska Kraftnät bidrar till elsamverkansområdenas arbete genom att stödja
utbildnings- och övningsinsatser samt genom gemensamma utvecklingar av tekniska
stödsystem som Susie, Rakel, Nationella krisportalen m fl.
159
Svensk Energis styrelse har beslutat att elsamverkansområdena vid höjd beredskap ska
kunna verka som en regional elberedskapsorganisation inom elförsörjningen.
De elsamverkansledningar (ESL) som finns är en branschgemensam resurs och är inte
till för allmänheten.
Andra centrala samarbetspartners som kan ha en viktig roll beroende på vilken
typ av kris /stor olycka som är aktuell:
Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket , Luftfartsverket,
Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), är
expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI) som är en expertmyndighet under Miljödepartementet,
Trossamfunden, Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT), Naturvårdsverket,
Socialstyrelsen, Vattenfall, Sydkraft m fl….
Norge:
DSB (Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap)
Generelt:
DSB skal ha oversikt over risiko og sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en
pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og
sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og krisehandtering.
I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes
beredskapsarbeid.
Ansvar før:
•
•
•
Overvåke situasjonen
Ta i mot varsel fra Meteorologisk Institutt
Ta i mot varsel fra Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen (NVE)
Ansvar under:
Rapportering
• Koordinere innsats fra Sivilforsvaret
•
Ansvar etter:
•
•
•
Støtte Fylkesmannen
Evaluere hendelsen
Lage øvelser
160
Andre viktige sentrale samarbeidsaktører:
Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen (NVE)
Ansvar før:
•
Sørge for å ha en tilstrekkelig kraftforsyningsberedskap
Ansvar under:
•
•
Varsling til aktuelle myndigheter
Rapportering
Ansvar etter:
•
•
•
•
Gjenoppbygging
Øvelser
Utføre tilsyn
Gi veiledning
Mattilsynet
Ansvar før:
•
Utarbeide egne beredskapsplaner
Ansvar under:
•
•
Dyrehelse
Matproduksjon
Ansvar etter:
•
Evaluering
161
162
Pandemi
Utarbeidet av:
Gränsstrategisk
krishantering
2009 - 2011
Dato:
20120601
Revisjon:
1. Generelt
1.1 Hensikt / Syfte
Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv ved
utbrudd av pandemi.
Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere
grensesamarbeidende tiltak, dersom dette blir besluttet.
1.2 Omfang og bakgrunn.
Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og
gjennomføres etter planer og prosedyrer for de berørte aktører.
Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved utbrudd av pandemi.
2. Alarmering
Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i
Göteborg: tlf 0046 31 7031333
Karlstad: tlf 0046 54 153464
Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen
Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50
163
3. Tiltak
3.1 Generelt
Sverige:
I Sverige ansvarar flera aktörer gemensamt för att förebygga och hantera spridning av
smittsamma sjukdomar bland människor. I det arbetet har Socialstyrelsen ett
samordningsansvar även vid en krissituation på smittskyddsområdet har Socialstyrelsen ett
samordningsansvar. Myndigheten gör beredskapsplanerna för en pandemi i enlighet med
smittskyddslagen (2004:168), förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
samt förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen.
Smittskyddsinstitutet (SMI) är nationell expertmyndighet med uppgift att bevaka det
epidemiologiska läget av, och främja skyddet mot, smittsamma sjukdomar bland människor.
Effekter på vården
En utbredd epidemi av den vanliga säsongsinfluensan får alltid stora sociala effekter.
Belastningen ökar inom alla vårdformer. Vid det massinsjuknande i influensa som en
pandemi innebär, måste sjukvården således ha en beredskap för att ställa om sin verksamhet
och omfördela resurser.
Effekter på hela samhället
Influensapandemier utgör inte bara ett hot mot individers hälsa, utan även mot viktiga
funktioner i samhället. Personalbrist påverkar alla samhällssektorer när en stor del av
befolkningen insjuknar och måste stanna hemma samtidigt inom loppet av en kort tid. Även
annan samhällsviktig verksamhet kan drabbas, såsom transport, handel, information och
säkerhet, vilket ytterligare försvårar situationen. Det är därför viktigt att även samhällsviktig
verksamhet utanför vårdsektorn förbereder sig för en kommande influensapandemi.
Aktörer på nationell nivå:
• Regeringen och Regeringskansliet
• Socialstyrelsen
• Smittskyddsinstitutet
• Läkemedelsverket
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• Arbetsmiljöverket
Aktörer på regional och lokal nivå
• Länsstyrelser
• Landsting och smittskyddsläkare
• Kommuner
164
Norge:
Når uønskede og/eller ekstraordinære hendelser og kriser inntreffer, skal de håndteres raskt og
effektivt. Det fordrer klare strukturer og ansvarsforhold, klare kommandolinjer mellom
samvirkeaktorene og tilstrekkelig kompetanse på alle nivå.
Helsedirektoratet er et fagdirektorat og myndighetsorgan. I sin beredskapsvirksomhet
overfor den samlede helse- og sosialtjenesten og -forvaltningen skal direktoratet sikre at
samhandlingsbehovet blir ivaretatt.
I en krisesituasjon er hovedoppgaven å sikre at befolkningen tilbys nødvendig helsehjelp, om
nødvendig også i utlandet.
Etter delegasjon fra Helse- og omsorgsdepartementet skal Helsedirektoratet forestå overordnet
koordinering av helse- og sosialsektorens innsats, og om nødvendig iverksette tiltak når en
krise truer eller har inntruffet.
Direktoratet leder Pandemikomiteen. I en situasjon der det må iverksettes
tiltak for å hindre utbrudd og spredning av smittsomme sykdommer, og i
forbindelse med kjemikalieberedskapen, skjer direktoratets krisehåndtering i nært samarbeid
med Folkehelseinstituttet (FHI).
Etter Smittevernloven er Nasjonalt folkehelseinstitutt (Folkehelseinstituttet;
FHI) statens smitteverninstitutt. Instituttet er nasjonal faginstans for smittevernberedskap og
hendelser der biologiske midler må håndteres.
FHI skal yte bistand, gi råd, veiledning og informasjon til blant annet kommuner og sykehus
om smittsomme sykdommer, smittevern og valg av smitteverntiltak.
Folkehelseinstituttet leder Matsmittekomiteen, som er en permanent innsatsgruppe
for oppklaring av matbårne utbrudd av smittsomme sykdommer, med fagkompetanse fra blant
annet Mattilsynet.
FHI er i tillegg sekretariat for Pandemikomiteen.
3.2 Planforutsetninger
•
•
•
•
•
•
•
Nordisk redningsavtale:
Planen bygger på avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark,
Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense
skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker.
Regional samarbeidsavtale:
Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og
Västra Götalands län av 1.januar 2004.
Politiets beredskapssystem, PBS I (2011)
Nasjonal Norsk beredskapsplan for pandemisk influensa, fastsatt av Helse- og
omsorgsdepartementet, versjon 1.0 av 31. januar 2007
Smittevernloven (Lov 5.august 1994 nr.55) Norge
Matlovens § 23:…politi, tollvesen, kystvakt og kommuner skal på anmodning
bistå Mattilsynet
Dyrevernloven § 3: gir bl.a. politiet en egen hjemmel for tilgang til dyrerom /
inspeksjon
165
•
Smittskyddslagen (2004:168), förordningen (2006:942) om krisberedskap och
höjd beredskap samt förordningen (2009:1243) med instruktion för
Socialstyrelsen.
3.3 Gyldighet
Planen trer i kraft når den er godkjent, distribuert i henhold til distribusjonsliste og gjelder til
den er utgått eller erstattet av nytt dokument.
Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen.
166
4. Alarmsentralene
Sverige:
SOS Alarm Sverige AB
Generellt:
Ansvarar i Sverige för 112-tjänsten, larma räddningstjänst, prioritera vårdärenden samt larma
och dirigera ambulanser. Vidarekoppla nödställda till polis, sjö och flygräddning,
kustbevakning, präst, tandläkare, socialjour, tull och narkotikatips. SOS Alarm AB har även
en jourtele/säkerhetstjänstavdelning där man hanterar andra tjänster, samt andra tjänster, t ex
personlarm, trygghetsjourer, fastighetsjourer etc., och en krisberedskapstjänst där man
bevakar svenska intressen i och utanför Sverige.
Ansvar före:
•
Sörja för att den egna tekniken fungerar så att man kan utföra sitt uppdrag (se ovan)
och hålla den beredskapen dygnet runt årets alla dagar. Uppdatera de planverk vi
kontinuerligt får in från kunder.
Ansvar under:
•
Motta 112 samtal från nödställd vidarekoppla nödställda till rätt instans (se ovan) eller
prioritera vårdärenden, larma räddningstjänst samt dirigera ambulanser. Är olyckan av
större dignitet eller på annat sätt påverkande på infrastrukturen eller dess omgivning
meddelas krisberedskapen på SOS Stockholm som i sin tur meddelar tjänstemän på de
myndigheter som kan tänkas bli påverkade av olyckan eller dess konsekvenser.
Samverka med de resurser och instanser som är involverade i det långvariga
elavbrottet.
Alarmering till Norge sker till Östfold Politidistrikts operationscentral.
Ansvar efter:
•
Efter ”det långvariga elavbrottet” kommer SOS Alarm AB med största sannolikhet att
utvärdera den egna insatsen samt samverkan med andra aktörer för att kunna optimera
sitt handlande inför nästa långvariga elavbrott.
Norge:
Brann 110 – Politi 112 – AMK 113
110
Generelt:
Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak
og håndtering av anrop over nødnummer 110.
167
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) forer tilsyn med de kommunale
brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den
enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at
nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene.
Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver
tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak.
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og
overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken,
overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen.
Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen
inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen.
Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av
fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted.
Mange 110meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til
brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for å varsle de andre nødetatene, dvs.
trippelvarsling.
I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). For Rømskog
kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike.
Ansvar før:
•
•
Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
Øvelser
Ansvar under:
•
110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke
og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og
øvrige nødetater, samt bistå under innsatsen.
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering og tiltaksvurdering av eget arbeid
Debriefe eget personell
Rapportering
112
Generelt:
Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal
videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele
politidistriktet.
Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben
og lede innsatsen i sanntid.
168
Ansvar før:
•
•
•
Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112
Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner
Utdanning av eget personell
Ansvar under:
•
Alarmmottak, utalarmering, loggføring og evnt. koordinering
Ansvar etter:
•
•
Evaluering av innsatsen
Debriefe eget personell
113
Generelt:
Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør
hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus
består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten.
Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til a sikre at befolkningen får faglig
forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp.
Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i
den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og
Hovedredningssentralen.
Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller
redningssentralene.
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral
Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk nødmeldetjeneste.
Kommunen har ansvar for:
• etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet
• etablering og drift av legevaktsentral
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen
•
samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen
med den kommunale legevaktordningen
Det regionale helseforetaket har ansvar for:
• etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske
nødnummeret innen det regionale helseforetaket
• etablering og drift av AMK
• kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for
ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som
inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan
• samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med
legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre
169
samarbeidspartnere
• fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar
og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen.
Det finnes to hovedtyper AMK:
• regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til a ha en
støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er
er involvert
• lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et
geografisk område (AMK-område)
AMK skal blant annet:
• håndtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand
• prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige rad og veiledning og følge
opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre
nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre
AMK-er som er berørt
• styre og koordinere ambulanseoppdrag
Legevaktsentralene skal blant annet:
• motta og handtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor
et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp
henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor,
kriseteam og andre relevante instanser
• videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK
Ansvar før:
•
•
Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer
Utdanne eget personell på tiltaksplaner
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til
skadested
Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested
Alarmerer luftambulanse
Varsler og rådfører seg med vakthavende leder
Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket
Medisinsk rådgivning
Informerer regional AMK (Oslo)
Ansvar etter:
•
•
Evaluering av innsatsen
Debriefe eget personell
170
5. Län / Fylke
Sverige:
Generellt:
På regional nivån har Länsstyrelserna att hantera samordningsfrågor i enlighet med det
geografiska områdesansvaret.
Huvudansvaret för hantering av en pandemi ligger dock hos Socialstyrelsen.
På riksnivå finns Nationella pandemigruppen som är en myndighets- och
organisationsövergripande grupp som sammankallas av Socialstyrelsen vid hotande eller
pågående pandemi. Den ska främja myndigheternas samordning av åtgärder och
informationsinsatser. Gruppen består av representanter från Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet,
MSB, Läkemedelsverket, Arbetsmiljöverket och SKL. Länsstyrelserna är adjungerande till
gruppen.
Länsstyrelsen skall verka för att begränsa pandemins negativa påverkan på samhällsviktig
verksamhet.
Länsstyrelsen ska även verka för att informationen till allmänheten och massmedia samordnas.
Ansvar før:
•
Följa upp kommunernas beredskapsarbete, planering, utbildning och
övningsverksamhet.
•
Stödja kommunernas arbete vid upprättande av pandemihanteringsplaner och
identifiering av samhällsviktig verksamhet.
Ansvar under:
•
Under en pågående pandemi ska länsstyrelsen kontinuerligt inhämta, sammanställa och
analysera lägesinformation, samt förmedla denna till alla berörda organisationer, inklusive
regeringen och MSB. Länsstyrelsen ska även verka för att informationen till allmänheten
och massmedia samordnas.
•
Verka för att samordning och samverkan mellan berörda aktörer fungerar effektivt.
•
Vid behov vara länk mellan nationella myndigeter och andra aktörer.
Ansvar etter:
•
Uppföljning samt utvärdering, som t.ex.
- Utvärdering av hur samverkan och samordning med kommuner, myndigheter och
-
organisationer har fungerat
Identifiering av framgångsfaktorer och eventuella brister i samordningen inom
respektive län.
171
-
Utvärdering av hur den nationella samordningen mellan Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet har fungerat.
•
Fokusområden för utvärderingen är hur informationssamordning mellan landsting,
länsstyrelse och kommuner har fungerat och vilket stöd kommunerna har upplevt från de
olika organisationerna.
•
Återkoppla resultatet av utväderingen till berörda aktörer samt vidta de åtgärder som krävs
för att rätta till eventuella brister.
Norge:
Generelt:
Fylkesmannen skal varsle Helsedirektoratet om større hendelser i fylket
som berører helse- og sosialsektoren. Fylkeslegen er helse- og sosialfaglig
myndighetsorgan på fylkesnivå. Gjennom myndighetsrollen har Fylkeslegen
en veilednings- og støttefunksjon i beredskapsarbeidet overfor helse- og
sosialtjenestene. Fylkeslegen er faglig underlagt Statens helsetilsyn. I situasjoner
der Helsedirektoratet er delegert ansvaret for overordnet koordinering av
helsetjenestens innsats, bistår Fylkesmannen direktoratet i krisehåndteringen.
Ansvar før:
•
•
•
•
Veilede og støtte beredskapsarbeidet vedrørende helse- og sosialtjenestene
Påse at kommunene har smittevernplaner
Påse at kommunene har kommunalt beredskapsplanverk som er tilfredsstillende og
øvet
Være en pådriver overfor kommunene i samfunnssikkerhetsarbeid
Ansvar under:
•
•
•
•
Innta en koordinerende rolle ved regionale kriser
Sørge for at fylkets ressurser blir utnyttet på en hensiktsmessig måte for
sivilbefolkningens behov
Etter behov etablere kriseutvalg i fylket
Rapportere om hendelsen til DSB
Ansvar etter:
•
Oppfølging og evaluering med sentrale myndigheter
172
6. Kommunene
Sverige:
Generelt:
Kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas där får det stöd och den hjälp som de
behöver. Det finns inga omständigheter som gör att en kommun kan befrias från detta ansvar något som också kan uttryckas som ingen force majeure för socialtjänsten. En kommun har
alltså alltid kvar sitt ansvar för att planera för socialtjänstens verksamhet så att denna kan
fungera även vid en omfattande influensaepidemi.
En pandemi kan förväntas leda till en sådan brist på personal att det kommer att påverka alla
samhällssektorer. När det gäller krisberedskap är vissa verksamheter viktigare än andra.
Inför en pandemi ska kommunerna skapa sig god kunskap om risker och sårbarheter – både för
hela det geografiska området och för kommunens egen verksamhet specifikt – och vidta
nödvändiga åtgärder för att säkerställa verksamhet som alltid måste upprätthållas.
Socialtjänsten räknas till samhällsviktig verksamhet. Sådan verksamhet ska alltid kunna
bedrivas på en sådan nivå att samhället kan fungera och erbjuda nödvändig service,
omvårdnad och trygghet.
Kommuner och landsting är huvudaktörer på lokal nivå och de behöver ha en nära samverkan
för att minska sårbarheten och öka krishanteringsförmågan. Samverkan behövs t.ex. mellan
socialtjänst och hemsjukvård/primärvård både i planeringsarbetet före en pandemi och i
arbetet under pandemin. Det är också viktigt att involvera och ta tillvara de frivilligresurser
som kan finnas att tillgå.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
•
•
Beredskapsplanering
Krisledningssplan/Personalresursplan innehållande minimibemanning för att
säkerställa samhällsviktig verksamhet
Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra
myndigheter/organisationer
Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen
Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen
Säkerställa invånarnas säkerhet
Skydda materiella värden
Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och
hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska sammanställas i en
risk- och sårbarhetsanalys. Med den som utgångspunkt ska kommuner och landsting, för varje
ny mandatperiod, fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser, t ex .
influensaepidemi.
Den som ska fatta beslut för nämndens räkning enligt SoL, LSS, LVU och LVM måste
ha delegation för att kunna göra det. För att minska sårbarheten i organisationen är det
173
viktigt att delegationsordningen ses över, så att det finns tillräckligt antal ersättare om
ordinarie beslutsfattare inte är på plats.
Dokumentation tar tid och behöver planeras i god tid. Redan i planeringsskedet kan det
därför vara bra att i en kommun fundera över vilka uppgifter som kan behövas för att
det ska bli möjligt att följa upp och utvärdera hanteringen av en inträffad händelse.
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
Skadeavhjälpande/ reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället
Samordna verksamheten i det geografiska området
Samordna informationen till allmänheten Dokumentera händelseutveckling och
åtgärder
Sammanställa lägesbild
Information till såväl myndigheter som media och allmänheten
Kommunen ansvarar också för POSOM-ledningsgrupp som kan utgöra en resurs vid
en händelse som skapar stark oro bland invånarna
Ansvar etter:
•
•
•
•
•
Sammanställa dokumentation
Utvärdera händelsen
Rapportera.
Revidera planer enligt behov.
Återuppbyggnad
Vid en pandemi bör landsting och kommuner vidareutveckla samarbetet för att nyttja sina resurser
på bästa sätt. I detta samarbete bör man även inventera möjliga nya vårdplatser och planera för
uthållighet i bemanningen. För att mildra konsekvenserna för dem som insjuknar är det av stor
vikt att kommunernas socialtjänst har ett nära samarbete med såväl primärvården som
skolhälsovården både under planeringsfasen och när en pandemi brutit ut.
På samma sätt som det är med antalet insjuknande är det svårt att förutsäga antalet döda under
en pandemi. Landstingen bör, i samråd med lokala begravningsentreprenörer, trossamfund
och kommuner som ansvarar för begravningsväsendet inom sitt geografiska område
samarbeta med sjukhusens ledning vid planering av omhändertagandet av döda.
Snabba och effektiva kommunikationsinsatser är viktiga verktyg för att minska smittspridning och
framför allt lindra andra negativa effekter av en pandemi.
174
Norge:
Generelt:
Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet
og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen,
og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet.
Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering.
Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter.
Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen
som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og
kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser
lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser,
informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av
betydning for innsatsen som settes inn.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og
sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner.
Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også
virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å
utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig
helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide
beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi
nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter
bistandsanmodning også til andre kommuner.
Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen
bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres
pårørende når slike behov oppstår.
Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å
kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene er
forankret i kommunen og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og
oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet.
Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og
annen omsorgstjeneste.
Formålet med smittevernloven er å verne befolkningen mot smittsomme
sykdommer. Kommunens og kommunelegens oppgaver er regulert i loven.
Kommunelegen skal utarbeide forslag til beredskapsplanverk for smittevern.
175
Kommunen er gitt fullmakter til å fatte vedtak for å begrense og håndtere
utbrudd av smittsomme sykdommer, for eksempel stenging av virksomheter og
forbud mot møter.
Kommunelegen er medisinskfaglig rådgiver for kommunen i saker som gjelder helse- og
sosialberedskap, og er fagansvarlig for arbeidet med å forebygge og håndtere utbrudd av
smittsomme sykdommer.
Kommunelegen er også ansvarlig for å forebygge og håndtere utbrudd av mat- og vannbårne
sykdommer. Mattilsynets distriktskontor plikter å bistå kommunelegen i arbeidet,
og har et selvstendig ansvar for a bistå virksomheter.
Kommunestyret har vide fullmakter til å vedta tiltak om blant annet møteforbud,
stenging av virksomheter og begrensing i kommunikasjonsmidler når
det er nødvendig for å forebygge allmennfarlig smittsom sykdom. I hastesaker
kan kommunelegen utøve denne myndigheten.
Ansvar før:
•
Kommunal ROS og beredskapsplaner
•
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
Bistå med ressurser
Bistå politiet ved evakuering
Omsorg / hjelp til involverte
Ansvar etter:
•
•
•
Gjenoppbygging
Evaluering
Økonomisk skadeanalyse til Fylkesmannen
176
7. Brann / Redning
Sverige:
Generelt:
Den kommunala räddningstjänsten har inget specifikt ansvar vid en pandemi utöver att
upprätthålla sin egen verksamhet. Däremot kan man vara en resurs i kommunens krislednings
och stabsarbete för att hantera händelsen.
Ansvar før:
•
Planera för att säkerställa miniminivån på den personalresurs som krävs för att
upprätta kommunal räddningstjänst
Ansvar under:
•
Säkerställa personalresursen så att man kan hantera sin normala verksamhet
Ansvar efter:
•
•
Analyser och utvärdera
Vid behov revidera planer
Norge:
Generelt:
Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggendeog beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte.
Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver:
• informasjonsarbeid og forebygging av ulykker
• innsats ved brann
• innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra
kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse
• innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den
norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS)
• bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning,
skred og flom
Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant
annet følgende fullmakter:
• Han/hun leder brannbekjempelsen.
• Han/hun er ved andre ulykkessituasjoner leder på åstedet inntil politiet
overtar ledelsen.
• Han/hun er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet.
177
•
Han/hun kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell.
Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når
innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til
disposisjon for slik innsats.
Ansvar før:
•
•
•
•
ROS-analyser
Kompetanse
Materiell
Samarbeidsavtaler
Ansvar under:
•
Begrense skadeomfang
Ansvar etter:
•
Evaluering/tiltaksvurdering
178
8. Sykehus / Sjukvård
Sverige:
Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget
Värmland
Generelt:
Smittskyddsläkaren i respektive landsting har övergripande ansvar för samordning av hälsooch sjukvården under pandemi.
PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i
VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor.
PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och
katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är
nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen
vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och
uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering.
Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt.
Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter
en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark.
Ansvar før:
•
•
•
•
•
ROS-analyser
Planläggning
Utbildning
Övning
Nätverksarbete
Ansvar under:
•
Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter
nationellt, internationellt och lokalt
•
Delaktig i ett gemensamt internationellt samarbete avseende rapportering vid en pandemi som
utgår från WHO:s internationella hälsoreglementet
Ansvar etter:
•
Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen
179
Norge:
Sykehuset Østfold
Generelt:
Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige
ambulansetjenester. Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som
inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og
båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale
akuttmedisinske beredskapen.
Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den
akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for
luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på
de regionale helseforetakene.
Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og
sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen.
Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt.
Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen
skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til
befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også
virksomheten ved havner og lufthavner.
Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et
beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale
tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og
sosialtjeneste kommunen har ansvar for.
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplaner
Øving
Utdanning
Ansvar under:
•
Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes
kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt
Ansvar etter:
•
•
Evaluering og rapportering
Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk
180
9. Røde kors / Röda korset
Sverige:
Röda korset
Generellt:
Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva
frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter.
Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov.
Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss
sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser
enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk
hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till
flygplatsen.
Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska
komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper.
Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet
såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning.
Ansvar før:
•
•
Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser
Deltar vid övningar
Ansvar under:
•
Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga
Ansvar etter:
•
Utvärdering
Frivilliga resursgrupper, FRG
Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer,
myndigheter, företag och enskilda människor.
Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga.
Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära
händelser.
181
Grundläggande utbildning för frivilliga. De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin
grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en
gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärtoch lungräddning, första hjälpen och brandskydd.
Trossamfund ger stöd till drabbade
Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa
människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan
också arbeta i informations- och stödcentrum.
Norge:
Røde kors
Generelt:
Hjelpe aktuell myndighet med organisering av redningsarbeidet og avgrense skadeomfanget.
Ansvar før:
•
•
•
Beredskapsplanlegging
Erfaringsutveksling
Øvelser
Ansvar under:
•
•
•
•
Etter anmodning bistå i redningsarbeidet.
Mannskapsplanlegging
Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen.
Logistikk over frivillige
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Forbedringstiltak
Rapportering
182
10. Politiet
Sverige:
Generelt:
Vid större händelse/olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning,
utredning, utrymning, registrering och eftersökning.
Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i
stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen
för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet.
Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan.
Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda
länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till
exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en
händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter.
Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda
polisverksamheten.
En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet
arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar
polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans.
Ansvar før:
•
•
Risk- och sårbarhetsanalys
Beredskapsplanläggning, övning och utbildning
Ansvar under:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon
Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet
Söka efter försvunna, skadade och chockade personer
Identifiera avlidna och skadade och upprätta register
Underrätta anhöriga
Leda Polisinsatsen
Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst ,
Trafikverket, Länsstyrelsen m fl.
Dokumenterar
Sammanställer lägesbild
Ansvar etter:
Sammanställer dokumentation
• Eventuell brottsutredning
• Evaluering och rapport.
• Vid behov revidering av planer
•
183
Norge:
Generelt:
En hendelse på dette beredskapsområde kan innebære et behov for forsterket ordenstjeneste.
Tiltak blir iverksatt avhengig av hva situasjonsbilde er.
Ansvar før:
•
Utarbeidelse av egne beredskapsplaner som er ivaretar politiets oppgaver og
fullmakter og bistandsplikten på helse- og sosialberedskapsområde
Ansvar under:
•
Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og
koordinere innsatsen, herunder sørge for
- Vakthold og sikring
- Bistand og oppfølging av eventuelle påbud
Ansvar etter:
•
Evaluering, justering av planverk og oppfølging sammen med relevante aktører
184
11. Sentrale myndigheter
Sverige:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB)
Generellt:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och
stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.
MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar.
När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till att
samhället lär sig av det inträffade.
En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan
kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder.
MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de
som är ansvariga samordnar sin verksamhet.
MSB erbjuder också sakkunskap.
MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och
katastrofer utomlands
Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap.
Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld
skapar MSB underlag för beslut och inriktningar.Statistik och data samlas in och
analyseras för samlade bilder och bedömningar.
Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar.
Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag
från krisberedskapsanslaget.
Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer
samverkan för ett säkrare samhälle.
Ansvar før:
•
•
•
•
Tillsynsmyndighet
Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst
Utbildning, kompetensuppbyggnad
Bistår med rekvirering av internationella resurser
Ansvar under:
•
•
Stödjer involverade aktörer med t ex experter
Rapporterar
185
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Erfarenhetsåterföring
Administrerar statlig stöd
Andra centrala samarbetspartners som kan ha en viktig roll beroende på vilken typ av
kris/stor olycka som är aktuell:
Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket,
Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet för
frågor om berg, jord och grundvatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI) som är en expertmyndighet under Miljödepartementet, Trossamfunden, Sveriges
Radio (SR), Sveriges Television (SVT), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen,
Smittskyddsinstitutet, Svenska Kraftnät, Vattenfall, Sydkraft m fl.
Norge:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB)
Generelt:
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og
sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker,
kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og
krisehandtering. DSB har oppfølgingsansvar for brann- og el-sikkerhet, farlige stoffer og
produktsikkerhet.
I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid.
DSB har ansvar for Sivilforsvaret, Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet og
beredskap (NUSB) og Norges brannskole.
Instruksen for Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps koordinerende roller
fastsetter at direktoratet blant annet skal:
• understøtte Justisdepartementets koordineringsrolle i arbeidet med
samfunnssikkerhet og beredskap
• koordinere tilsyn med aktiviteter, objekter og virksomheter som er
forbundet med fare for store ulykker
• koordinere tilsyn med at virksomheter etterlever storulykkeforskriften 40
Direktoratet forvalter Sivilt beredskapssystem (SBS) på vegne av Justisdepartementet og er
representert i Kriseutvalget for atomberedskap.
DSB forvalter internasjonal kontaktpunktfunksjon mot EU, NATO og FN.
Ved varsling om større hendelser eller kriser gjennom disse kanalene vil DSB iverksette
nasjonal varsling i henhold til instruks, overvåke utviklingen og ved behov utarbeide analyser
for å understøtte fagdepartementet og/eller lederdepartementet.
186
Ansvar før:
•
•
Tilsynsmyndighet
Varsling
Ansvar under:
•
Rapportering
Ansvar etter:
•
•
•
•
Evaluering
Øvelse
Tilsyn
Nasjonale sårbarhetsrapporter
Andre sentrale samarbeidsaktører:
Helsedirektoratet:
Ansvar før:
•
•
Kontaktpunkt mot FN`s World Health Organisation (WHO)
Varsling til helsevesenet, andre aktuelle myndigheter og befolkningen
Ansvar under:
•
•
Rapportering
Holde oversikt over situasjonen nasjonalt og internasjonalt
Ansvar etter:
•
•
Evaluering
Tilsyn
Mattilsynet:
Ansvar før:
•
•
•
Dyrehelsen
Vannkvalitet
Matkvalitet
Ansvar under:
•
•
Varsling av aktuelle myndigheter og befolkningen
Rapportering
Ansvar etter:
•
•
Evaluering
Øvelse
187
Folkehelseinstituttet:
Ansvar før:
•
•
Holde oversikt over menneskesykdommer
Folkehelsen i et samfunnsperspektiv overfor dyr – menneske og plante – menneske
Ansvar under:
•
•
Varsling til aktuelle myndigheter
Rapportere
Ansvar etter:
•
•
•
Evaluering
Drive forebyggende arbeid med ny viten
Forskning
Sivilforsvaret:
Sivilforsvaret er en statlig forsterkningsressurs for nød- og beredskapsetatene ved håndtering
av store og spesielle hendelser, herunder bistand med ressurser under utbrudd av pandemi.
Sivilforsvaret er underlagt DSB (Direktoratet for Samfunnssikkerhet og beredskap).
188
Informasjon og mediehåndtering
Utarbeidet av:
Gränsstrategisk
krishantering
2009 - 2011
Dato:
120106
Revisjon:
1. Generelt
1.1 Hensikt/Syfte
Formålet med delplanen er å klargjøre ansvarsforhold/rutiner rundt informasjon/
mediehåndtering ifm hendelser som krever innsats fra begge sider av grensen.
1.2 Omfang og bakgrunn
Planen beskriver ansvarsforhold, og det redegjøres for kontaktinformasjon.
2. Alarmering
2.1 Kontaktinformasjon i Sverige ifm ulykker:
For koordinerende virksomheter (e.g. politiet, länsstyrelsen, kommuner)
Räddningstjänst:
Rädningstjenesten via SOS Alarm Göteborg:
Rädningstjenesten via SOS Alarm Karlstad
+ 46 31 703 10 50
+ 46 54 18 13 50
Polis:
Polismyndigheten i Västra Götalands län
+46 77 114 14 00
Polismyndigheten i Värmlands län
+46 77 114 14 00
(Polisens växelnummer från utlandet til samtlige polismyndigheter i Sverige)
Län:
Länsstyrelsen Västra Götlands län, kontakta tjänstman i beredskap via SOS Alarm Göteborg
+ 46 31 703 10 50
Länsstyrelsen Värmlands län, kontakta tjänstman i beredskap via SOS Alarm Karlstad
+ 46 54 18 13 50
189
Presse:
Rädningstjenesten via SOS Alarm Göteborg
Rädningstjenesten via SOS Alarm Karlstad
+ 46 31 703 15 90
+ 46 54 18 13 50
Polismyndigheten i Västra Götalands län
Polismyndigheten i Värmlands län
+46 31-739 23 27
+46 114 14 // + 46 10 56 922 20
Länsstyrelsen Västra Götlands: Via SOS Alarm Göteborg: + 46 31 703 10 50
Länsstyrelsen Värmland: Via SOS Alarm Karlstad:
+ 46 54 18 13 50
2.2 Kontaktinformasjon i Norge ifm større ulykker:
For koordinerende virksomheter (e.g. Polisen, SOS Alarm, kommuner)
Redning:
Østfold politidistrikt – operasjonssentralen:
Hovedredningssentralen:
+47 69 96 35 50
+ 47 51 64 60 00
Presse:
Østfold politidistrikts medienummer:
Hovedredningssentralens medienummer:
+ 47 69 96 35 48
+ 47 51 64 60 10
2.3 Andre typer av ekstraordinære hendelser:
Langvarige strømbrudd
Norge: NVE/Netteier/kommunene
Sverige:
Netteier/kommunene
Pandemi
Norge:
Sverige:
Helsevesenet/kommunene
Helsevesenet/kommunene
Epizooti
Norge:
Sverige:
Mattilsynet/ kommunene
Jordbruksverket /kommunene
Skogbrann
Norge: Den enkelte kommune
Sverige:
Den enkelte kommune (redningstjensten via SOS Alarm)
Effekter av klimaforandringer
Norge:
Den enkelte kommune
Sverige:
Den enkelte kommune
190
3. Tiltak
3.1
Generelt
Sverige:
I Sverige har den kommunale redningstjenesten ansvaret for å håndtere ulykker og
ekstraordinære hendelser innen egen kommunegrense. Dette innebærer også ansvaret for
informasjon til media og til befolkningen. Samtidig har kriseeier (f.eks. berørt
bedrift/virksomhet) et selvstendig ansvar for egen krisekommunikasjon.
Informasjon vedr. konsekvenser av ekstraordinære hendelser som ikke truer tap av liv eller
store materielle verdier (f.eks. epizootier, langvarig strømavbrudd, osv) håndteres av den
enkelte kommune og objekteier (jf. ansvarsprinsippet).
Norge:
I Norge har politiet ansvaret for å håndtere kriser/ulykker som truer tap av menneskeliv eller
store materielle verdier. Dette innebærer også ansvaret for å håndtere informasjon til
befolkningen og til media. Samtidig har kriseeier (f.eks. berørt bedrift/virksomhet) et
selvstendig ansvar for egen krisekommunikasjon.
Berørte kommuner er også involvert, bl.a. med tanke på psykososiale tjenester.
Ulykker til sjøs og som involverer luftfartøy håndteres av Hovedredningssentralen for SørNorge (HRS)
Ekstraordinære hendelser som ikke truer tap av liv eller store materielle verdier (f.eks.
epizootier, langvarig strømavbrudd, osv) vil det være den enkelte kommune og objekteier som
er ansvarlig for å håndtere (jf. ansvarsprinsippet).
3.2
Planforutsetninger
•
Nordisk redningsavtale (20/1-89)
•
Regional samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i
Värmland og Västra Götalands län samt länsstyrelserna i Värmlands och Västra
Götalands län (1/1-04).
•
Politiets beredskapssystem, PBS I (2011)
3.3 Gyldighet
Planen trer i kraft når den er godkjent, distribuert i henhold til distribusjonsliste, og den gjelder
til den er utgått eller erstattet av nytt dokument.
Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen.
191