Grensestrategisk krisehåndtering
Grensestrategisk krisehåndtering Norge - Sverige Grensestrategisk samarbeidsplan for ekstraordinære hendelser og kriser - før, under og etter en krise i samfunnet Et prosjekt i regi av Interreg En investering för framtiden Vi skapar ett TRYGGARE samhälle på båda sidor av gränsen EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Forord Samfunnet må være forberedt på å håndtere ekstraordinære hendelser og kriser. Derfor har prosjektet ”Grensestrategisk krisehåndtering 2009 – 2011” laget en samarbeidsplan for krisehåndtering i grenseområdene til Västra Gøtalands Län, Värmlands Län og Østfold fylke. Det har vært viktig å se på krisehåndteringen i et bredere perspektiv enn ved tidligere prosjekter, som kun har hatt fokus på redningstjeneste. Det finnes både multilaterale-, bilaterale-, regionale- og lokale avtaler som forplikter til gjensidig bistand over landegrensene dersom kriser oppstår. I prosjektet har vi lagt vekt på hvilket ansvar og oppgaver de enkelte aktører har før, under og etter en krise, og hvem som er naturlige samarbeidspartnere over grensen. Dette er det tredje Interregprosjektet mellom Västra Götalands Län og Østfold politidistrikt siden 2005, og denne gang har også Värmlands Län deltatt. Et viktig mål for prosjektene har vært å forsøke å ”vaske bort” grensen mellom Norge og Sverige når det gjelder krisehåndtering. Prosjektene har ført til at det er bygget et stort nettverk av aktører innen krisehåndtering på begge sider av grensen. Prosjektene har også ført til en bedret innsikt i hvordan kriser håndteres i Sverige og Norge, noe som er en meget nyttig kunnskap for alle som har en rolle i krisehåndteringen. Oppdragsgiver og styringsgruppe for prosjektet har vært Grenserådet. Dette er et samvirkeforum for kommuner og regionale myndigheter på norsk og svensk side. Prosjektledelsen vil takke alle deltakere for bidrag og støtte. Juni 2012 Gunnar Nyseth prosjektleder Innhold Grensestrategisk samarbeidsplan side 07 - 12 Større ulykker side 13 - 42 Skogbrann side 43 - 72 Effekter av klimaforandringer side 73 - 104 Epizooti side 105 - 136 Langvarig strømavbrudd side 137 - 162 Pandemi side 163 - 188 Informasjon og mediehåndtering side 189 - 191 GRENSESTRATEGISK SAMARBEIDSPLAN Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering 2009 - 2011 Dato: 120106 Revisjon: 1. Hensikt / syfte Planen viser hvordan noen valgte kriser håndteres i Norge og Sverige, og beskriver hvordan et samarbeid over riksgrensen kan utføres. ROS-analyser fra den enkelte deltaker i interregprosjektet ”Grensestrategisk krisehåndtering 2009 – 2011” er lagt til grunn for utarbeidelse av planen. Planen vil kunne føre til en bedret ressursutnyttelse, kortere responstid, redusere skadevirkninger og mer effektiv bruk av samfunnets midler dersom en krise oppstår i våre grenseområder. Hver aktør må i tillegg ha egne planer og prosedyrer for hvordan de skal ivareta sitt ansvar. 2. Omfang / omfattning Planen beskriver hovedsaklig ansvarsforhold og samarbeid mellom deltakere i prosjektet, men kan også utvides til å gjelde for flere samfunnsaktører. Planens geografiske område dekker Värmlands Län, Västra Götalands Län og Østfold politidistrikt 3. Ansvar Grenserådet for Västra Gøtalands Län, Värmlands Län og Østfold fylke har overordnet ansvar for å vedlikeholde planen. Den enkelte prosjektdeltaker har et eget ansvar for å melde endringsforslag til Grenserådet. 7 4. Prosjektdeltakere Myndigheten for samhällskydd och beredskap Fylkesmannen i Østfold Länsstyrelsen Värmlands län Länsstyrelsen Västra Gøtalands län Polismyndigheten Västra Götalands län Västra Götalandsregionen Sykehuset Østfold SOS alarm Sverige AB Alarmsentral Brann Øst Østfold politidistrikt Strömstad kommune Tanum kommune Sotenäs kommune Dals Ed kommune Bengtsfors kommune Årjäng kommune Munkedal kommune, Lysekil kommune Rømskog kommune Marker kommune Aremark kommune Halden kommune Sarpsborg kommune Fredrikstad kommune Hvaler kommune Østfold Røde Kors Svenska Röda Korset I tillegg har følgende enheter bidratt til utarbeidelse av planen: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap Mattilsynet 330-skvadronen ved Rygge flystasjon 8 5. Planens struktur Planen er bygd opp med tanke på enkelhet og felles struktur for de som har en oppgave ved krisehåndtering i våre to land. Planen er bygd opp av 7 delplaner, hvor hovedpunktene er: • Generelt • Ansvarsforhold • Tiltak Aktørene er organisert på følgende måte i disse delplanene: AKTØRER 4 ALARMSENTRALENE 5 LÄN / FYLKE 6 KOMMUNENE 7 BRANN / REDNING 8 HELSE 9 RØDE KORS 10 POLITIET 11 MSB / DSB 6. Delplanene Planen er ikke uttømmende for all krisehåndtering, og tar kun for seg følgende scenarier: 1. Større ulykker 2. Skogbrann 3. Effekter av klimaforandringer 4. Epizooti 5. Langvarig strømavbrudd 6. Pandemi 7. Informasjon og mediehåndtering 6.1 Større ulykker Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en større ulykke oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 1. ”Større ulykker”. 6.2 Skogbrann Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en skogbrann oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 2. ”Skogbrann”. 9 6.3 Effekter av klimaforandringer Med ”effekter av klimaforandringer” menes i denne plan: flom, ras og skred. I det skredforebyggende arbeidet blir ”skred” klassifisert som • Snøskred • Fjellskred • Løsmasseskred Planen beskriver ansvarsforholdet dersom slike forhold oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 3. ”Effekter av klimaendringer” 6.4 Epizooti Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en epizooti oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 4. ”Epizooti”. 6.5 Langvarig strømavbrudd Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en slik situasjon oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 5. ”Langvarig strømavbrudd”. 6.6 Pandemi Planen beskriver ansvarsforholdet dersom en pandemi oppstår i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforhold er nærmere beskrevet i delplan 6. ”Pandemi”. 6.7 Informasjon og mediehåndtering Planen beskriver ansvarsforhold og rutiner dersom det oppstår behov for koordinering av mediehåndteringen i Østfold, Värmland eller i Västra Gøtaland, eller dersom det skjer samtidig i disse områdene. Ansvarsforholdet er nærmere beskrevet i delplan 7. ”Informasjon og mediehåndtering”. 10 7. Alarmering / varsling Delplanene angir hvem som skal varsles på begge sider av grensen dersom det oppstår hendelser som beskrevet i denne plan. Delplanene beskriver også hvilke samarbeidsaktører som finnes over grensen, og som vil være naturlig å kontakte/samarbeide med. Hver aktør må i tillegg ha egne interne varslingsplaner. 8. Kvalitetssikring Den enkelte part plikter å oppdatere alt nøkkelpersonell som vil være involvert i en hendelse som medfører bruk av denne plan. Grenserådet kan komme med forslag om øving av planen, jfr. samarbeidsavtaler. Grenserådet har ansvar for at planen revideres ved behov. Prosjektledelsen har bestått av følgende personer: Länsstyrelsen i Västra Götalands Län Ulf Gustavsson Bo Björklund Carina Aminoff Arne Kroon Arnfinn Haugberg Øystein Stavdal Paulsen Østfold politidistrikt Gunnar Nyseth Dag T. Westby Ketil Marsell 11 12 Større ulykker Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering 2009 - 2011 Dato: 120601 Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt/Syfte Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og begrense materielle skader ved en større ulykke. Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere grensesamarbeidende tiltak, når dette blir besluttet iverksatt. 1.2 Omfang og bakgrunn Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører. Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved større ulykker. 2. Alarmering Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i Göteborg: Karlstad: tlf 0046 31 7031333 tlf 0046 54 153464 Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til Operasjonssentralen Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50 1 13 3. Tiltak Sverige: Generelt: Svensk krishantering bygger på samverkan. Och det gäller samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likaväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor. Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare. Likhetsprincipen: Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen: Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. Sektorsansvar och områdesansvar Beroendeförhållandena mellan olika samhällsfunktioner är stora och blir mycket tydliga i samband med allvarliga störningar i den vardagliga verksamheten. Vid dessa tillfällen krävs en god förmåga hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv att agera tillsammans. Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde har ansvar inom sitt område vid en kris. Men det finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område, en kommun till exempel, och det är där som geografiskt områdesansvar kommer in. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är geografiskt områdesansvariga. 14 Samordnar alla inblandade vid en kris Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå – till exempel myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. De områdesansvariga ska också samordna informationen till allmänheten vid en kris. Däremot övertar de inte ansvaret från någon annan. Myndigheter och organisationer behåller sitt ansvar inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att en kris / stor olycka ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation / stor olycka. Varje år måste alla statliga myndigheter, kommuner och landsting lämna in en rapport till regeringen där de har analyserat vilka hot, risker eller sårbarheter som identifierats inom deras verksamhetsområden. Staten eller kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Oftast ligger ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst. Vid större olyckor kan länsstyrelsen efter begäran lämmna stöd till den kommunala räddningstjänsten (t ex avseende statliga förstärkningsresurser). Länsstyrelsen kan också överta räddningsledaransvaret från en kommun vid särskilt allvarliga / omfattande olyckor / stora räddningsinsatser. Undantag finns från den generella regeln att ”Ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst”. Undantagen är: Fjällräddningstjänst Polismyndigheterna i Dalarna, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbotten ansvarar för fjällräddningstjänst. Flygräddningstjänst Sjöfartsverket ansvarar för flygräddningstjänst. Sjöräddningstjänst Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddningstjänst. I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium, där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser skall hanteras av svenska myndigheter, skall Sjöfartsverket ansvara för räddningsinsatser gäller även Vänern och Mälaren. Efterforskning av försvunna personer i andra fall Polismyndigheterna ansvarar för efterforskning av försvunna personer Miljöräddningstjänst till sjöss Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss. I de delar av havet utanför Sveriges sjöterritorium och Sveriges ekonomiska zon, där räddningstjänsten enligt internationella överenskommelser skall hanteras av svenska myndigheter, skall Kustbevakningen ansvara för räddningsinsatser. 15 Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp. Norge: Redningstjeneste er definert som den offentlig organiserte virksomheten som utoves ved øyeblikkelig innsats for å redde mennesker fra død eller skade som følge av akutte ulykkeseller faresituasjoner, og som krever koordinering. Den omfatter land-, sjø- og flyredningstjeneste. Redningstjeneste er en prioritert oppgave for nødetatene selv om de i det daglige utfører andre oppgaver. Berging av materielle verdier, bevaring av miljø og produksjon er ikke den offentlige redningstjenestens ansvar. Forebyggende virksomhet er heller ikke redningsmyndighetenes ansvar, men de erfaringer som høstes, systematiseres og formidles i forebyggende øyemed. Redningstjenesten utgjøres ikke av en organisasjon, men er en funksjon av flere. Redningstjenesten utoves gjennom et samvirke mellom offentlige etater, frivillige organisasjoner og private selskaper som har egnede ressurser. Selv om de fleste offentlige etater er etablert med tanke på andre primæroppgaver enn redningstjeneste, yter mange av dem likevel en viktig innsats i redningstjenesten. Det er bare redningshelikoptrene som er en eksklusivt dedikert ressurs for redningstjenesten. Politiets ansvar for å iverksette og organisere redningsinnsats er hjemlet i politiloven. Hovedredningssentralen (HRS) har det overordnede ansvaret ved større ulykker. Koordinering av hendelser skjer enten direkte fra HRS eller gjennom oppdrag til lokale redningssentraler (LRS). Det er ett LRS i hvert politidistrikt. 3.1 Planforutsetninger Planen bygger på følgende avtaler: Nordisk redningsavtale: Avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker. Regional samarbeidsavtale: Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra Götalands län av 1.januar 2004. 3.2 Gyldighet Planen trer i kraft når den er godkjent og distribuert i henhold til distribusjonsliste. Planen gjelder til den er utgått eller erstattet av et nytt dokument. Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen. 16 4. Alarmsentralene Sverige: SOS Alarm AB Generelt: SOS Alarm har en central larmfunktion och en samordnande roll vid större händelser då många olika enheter rycker ut. Sveriges nationella nödnummer 112 sköts av operatörer på SOS Alarm som larmar ut till räddningstjänst, polis, ambulans och andra delar av samhällets hjälpresurser. SOS Alarm kan skicka ut ett så kallat förlarm så fort operatören vet i vilket område den aktuella händelsen inträffat. Sedan fullföljer operatören intervjun med den som larmat och kan på så sätt komplettera larmet med mer utförliga uppgifter. Varje SOS-central har tillgång till en medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA) samt högre medicinsk kompetens (HMK) i form av läkare eller sjuksköterskor med särskild kompetens. SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige. SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet. Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap. Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst. För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering och ambulansdirigering av SOS Alarm som samarbetar med landstingens Tjänsteman I Beredskap (TIB-funktion). Samverkanspartner i Norge är Østfold Politidistrikt, Alarmsentral Brann Øst AS, 110-sentralen for Nedre Romerike och AMK Østfold. Ansvar før: • • • Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner Förmedlar brandriskprognos till berörda aktörer Förmedlar Vädervarning till berörda aktörer Ansvar under: • • Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med mera 17 • Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter Ansvar etter: • Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan Norge: Brann 110, Politi 112, AMK 113 Generelt: 110 Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og handtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) forer tilsyn med de kommunale brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene. Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak. 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen. Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted. Mange 110meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for a varsle de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling. I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). Rømskog kommune er dekket av 110-sentralen for Nedre Romerike. 112 Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid. 113 Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten. 18 Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til å sikre at befolkningen får faglig forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og Hovedredningssentralen. Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller redningssentralene. Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk nødmeldetjeneste. Kommunen har ansvar for: • etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet • etablering og drift av legevaktsentral • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen • samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen med den kommunale legevaktordningen Det regionale helseforetaket har ansvar for: • etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske nødnummeret innen det regionale helseforetaket • etablering og drift av AMK • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan • samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre samarbeidspartnere • fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen. Det finnes to hovedtyper AMK: • regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er er involvert • lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et geografisk område (AMK-område) AMK skal blant annet: • handtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand • prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning og følge opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre AMK-er som er berørt • styre og koordinere ambulanseoppdrag 19 Legevaktsentralene skal blant annet: • motta og handtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor, kriseteam og andre relevante instanser • videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK Ansvar før: Brann 110 • Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner • Øvelser Politi 112 • Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112 • Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner • Utdanning av eget personell AMK 113 • Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget personell på tiltaksplaner Ansvar under: Brann 110 • Alarmering, loggføring og sambandsbistand Politi 112 • Alarmmottak AMK 113 • Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til skadested • Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested • Alarmerer luftambulanse • Varsler og rådfører seg med vakthavende leder • Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket • Medisinsk rådgivning • Informerer regional AMK (Oslo) Ansvar etter: Brann 110 • Evaluering och tiltaksvurdering av eget arbeid • Debriefe eget personell • Rapportering 20 Politi 112 • Evaluering AMK 113 • Evaluering av innsatsen • Debriefe eget personell 21 5. Län / Fylke Sverige: Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län Generelt: På regional nivå är det länsstyrelserna som har samordningsansvaret vid kriser. Länsstyrelserna stöder samordningen mellan kommunerna i länet. Kommunernas verksamhet utgör grunden för hanteringen av kriser. Men i vissa situationer räcker inte den enskilda kommunens resurser till. Under en kris samordnar Länsstyrelsen verksamheten mellan berörda kommuner, landsting och myndigheter, samt företag och organisationer, så att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt. Följer upp förmågan att hantera kriser. I det förebyggande arbetet – att planera och förbereda en effektiv krishantering – ger Länsstyrelsen stöd åt kommunerna. Planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildningar och övningar är en viktig del av verksamheten. Länsstyrelsen följer också upp kommunernas krishanteringsförmåga, så att beredskapen kan utvecklas och förbättras. Länsstyrelserna har geografiskt områdesansvar på regional nivå, vilket innebär att de ska se till att samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer inom länet fungerar före, under och efter en kris. Områdesansvaret innebär i allmänhet inte att länsstyrelsen skall ta över ansvaret från någon annan. I särskilda fall kan dock länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner. Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter och vattenanläggningar, där dammsäkerhet ingår. Arbetet med att förebygga dammbrott och att hantera de som ändå uppstår kräver samverkan mellan de inblandade, förutom Länsstyrelserna, dammägarna och kommunerna. Regional områdesansvarig myndighet innebär att länsstyrelsen • Ska ha funktionen Tjänsteman i beredskap (TIB) • Vägleder kommuner och landsting i beredskapsfrågor • Kan få i uppdrag av regeringen att fördela de statliga resurser som ställs till kommunernas förfogande. • Kan överta räddningstjänstansvar • Skall lämna information till medier och allmänhet • Skall upprätta regional lägesbild • Skall upprätta regional risk- och sårbarhetsanalys • Skall ha en Krishanteringsplan 22 • • Upphandla och planera flygbrandbevakning under de tider som det fordras (skogsbrandflyg) Utövar tillsyn enligt lagstiftningen avseende kommunal räddningstjänst och kommunernas krisberedskapsarbete Samverkanspartner på norsk sida: Fylkesmannen i Østfold Ansvar før: Upprätta regional risk och sårbarhetsanalys. Stödja, följa upp/ utöva tillsyn över kommunernas beredskapsarbete och räddningstjänstarbete. Upprättar och vidmakthåller nätverk för krishantering, genomför övning, utbildning och information. Upprättar krishanteringsplan som fortlöpande revideras. Ansvar under: • Tjänsteman i beredskap (TiB) vid länsstyrelserna larmas av SOS alarm och fattar sedan beslut om vilka åtgärder som omedelbart måste vidtas. Tjänsteman i beredskap beslutar i länsledningens ställe fram tills att denna samlats och en krisberedningsgrupp är i funktion. • Följer händelsen, stödjer inblandade aktörer, rapporterar händelseutvecklingen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen, samordnar statliga resurser. Verkar för samordning, samverkan avseende räddningsinsats och samordnar information enligt det regionala områdesansvaret. • Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp. • • • • Får ta över händelsen och efter övertagande leda räddningstjänsten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Ansvar etter: • • • • Sammanställer dokumentation Utvärderar händelsen, rapporterar Revidering av planer vid behov Utvärdering och rapport Norge: Fylkesmannen i Østfold Generelt: Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner, pådriver og veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket. 23 Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet. Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagområdet. Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket, og ivareta rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap. Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd. Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen, og skal ha medlemmer fra Politiet, Forsvaret, Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og statlige og fylkeskommunale etater som har vesentlige beredskapsoppgaver. Hele rådet skal innkalles minst en gang i året. Fylkesberedskapsrådet skal blant annet • drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål • vare et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet • bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket • kunne vare et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehandtering under alvorlige hendelser i fred, krise og krig Videre skal Fylkesmannen blant annet • samordne krisehåndteringen regionalt i henhold til gitte instrukser, retningslinjer og lover • skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og rapportere til sentrale myndigheter • bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver hvordan Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehåndteringen på regionalt nivå. I retningslinjene står det at: Ved akutt fare for liv og helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den offentlig organiserte redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester eller hovedredningssentral. Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter politiloven § 27 tredje ledd, endres ikke. Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet • tilsyn med kommuners, fylkeskommuners og regionale statlige organers planlegging for en krise inntreffer • informasjonsutveksling mellom berørte aktorer når en krise er oppstått • sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak • videreformidling av ekstra ressurser til kommunene Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i Krisehåndteringen som skjer lokalt. 24 Ansvar før: • • Være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder samfunnssikkerhetsarbeid Påse at kommunalt beredskapsplanverk er tilfredsstillende og øvet. Utarbeide og vedlikeholde Fylkes ROS Ansvar under: • • Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser Når en hendelse omfatter flere kommuner og medfører regional knapphet på ressurser skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en hensiktsmessig måte Ansvar etter: • • • Evaluere hendelsen Rapportere Reviderer planer etter behov 25 6. Kommunene Sverige: Generelt: Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna. I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Analys och planering Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnd Alla kommuner och landsting är enligt lag skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje enskild kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse. Kommunen avgör dock själv om Krisledningsnämnden skall träda i funktion och ta över ansvaret. Det har visat sig att ett flertal kommuner väljer att hantera även en större olycka med ordinarie linjeorganisation och att ledamöterna i Krisledningsnämnden endast håller sig informerade om händelseutvecklingen i syfte att kunna ingripa. Krisledningsplanen kan till stora delar nyttjas som ett stöd även om inte en extraordinär händelse föreligger. Geografiskt områdesansvar Ett flertal aktörer inom kommunens geografiska område är viktiga för krisberedskapen: myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade när en kris uppstår. Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 26 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering Kommuner och landsting skall hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits avseende krishantering och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid lämna länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, det aktuella tillståndet och den förväntade utvecklingen samt uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Ansvar før: • • • • • • Beredskapsplanering: -Kommunens risk- och sårbarhetsanalys -Krisledningssplan -mm Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra aktörer Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen Säkerställa invånarnas säkerhet Skydda materiella värden Ansvar under: • • • • • • Skade / - avhjälpande / - reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället Samordna verksamheten i det geografiska området Samordna informationen till allmänheten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Ansvar etter: • • • • • Sammanställa dokumentation. Utvärdera händelsen Rapportera. Revidera planer enligt behov Återuppbyggnad 27 Norge: Generelt: Kommunene har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet. Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering og har oversikten over beredskapsstatus i kommunenorge. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter. Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn. Gjennom den etablerte, interkommunale beredskapen har kommunen ansvar for håndtering av mindre, akutte forurensinger. Kommunen skal gjennomfore oppryddingsaksjoner og andre miljøbeskyttende tiltak. Kommunen må lage beredskapsplaner for å kunne videreføre sine funksjoner i en krisesituasjon. Sivilbeskyttelsesloven gir blant annet regler om ”den kommunale beredskapsplikten”. For det første skal kommunen kartleggehvilke uønskede hendelser som kan inntreffe i kommunen, og vurdere sannsynligheten for at disse hendelsene inntreffer, og hvordan de i så fall kan påvirke kommunen. Alt dette skal sammenstilles i en helhetlig risiko- og sårbarhetsanalyse. For det andre skal kommunen, med utgangspunkt i risiko- og sårbarhetsanalysen, utarbeide en beredskapsplan. Planen skal revideres minimum årlig, og kommunen skal sørge for at planen blir jevnlig øvet. Kommunene er pålagt å ha en kriseledelse, og en plan for denne. Ordføreren representerer kommunestyret i Kriseledelsen, og har kommunestyrets fullmakter når kriseledelse er satt. En overordnet plan for kriseledelse er et styringsdokument, og kan ikke erstatte beredskapsplaner for ulike hendelsestyper. Kommunene skal i tillegg ha et krisepsykiatrisk team i henhold til ”Lov om sosial- og helsemessig beredskap”. Kommunene bør også ha et Beredskapsråd som skal være kommunens rådgivende samarbeidsorgan i beredskapsspørsmål. Representanter fra lokalt politi, Fylkesmannen, Frivillige organisasjoner etc kan inviteres a kommunen til å delta i beredskapsarbeidet. Politiet, Sivilforsvaret, Forsvaret og andre viktige statlige etater og frivillige organisasjoner er representert som rådgivere. Rådgiverne har imidlertid ingen beslutningsmyndighet når det gjelder tiltak i regi av rådet. Ordføreren, som leder beredskapsrådet, kan ikke binde andre enn kommunens egne organer gjennom rådets beslutninger. 28 Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter bistandsanmodning også til andre kommuner. Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når slike behov oppstår. Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene skal væreforankret i kommunen og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet. Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen omsorgstjeneste. Ansvar før: • • • ROS-analyser Beredskapsplaner Ressursoversikt • Øvelser Ansvar under: • • • Bistå med resurser Bistå politiet ved evakuering Omsorg / hjelp til involverte Ansvar etter: • • • Gjenoppbygging Evaluering Økonomisk skadeanalyse til Fylkesmannen 29 7. Brann / Redning Sverige: Generelt: Kommunen är ansvarig för all räddningstjänst utom sex speciella former av räddningstjänst som är statens ansvar: Fjällräddningstjänst - Polisen Flygräddningstjänst och Sjöräddningstjänst – Joint Rescue Coordination Center (JRCC) (Efterforskning av personer i annat fall - Polisen eller sjöräddning.) (Efterforskning av personer som försvunnit på annan plats än vad som omfattas av fjäll-, flyg- och sjöräddning – Polisen) Miljöräddningstjänst till sjöss - Kustbevakningen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning – Länsstyrelsen All övrig räddningstjänst sköts av den kommunala räddningstjänsten. Det gäller till exempel: brandbekämpning, trafikolyckor, vattendykning, storskalig oljebrandsläckning, skogsbrandsläckning, storskalig förorening av farliga ämnen till exempel oljeutsläpp och insatser vid kemikalieolyckor. Den kommunala räddningstjänsten har också ansvar för räddningstjänst till sjöss när det gäller hamnar, kanaler och strandlinjer. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Ansvar før: • • • • Risk- och sårbarhetsanalys Kompetens Materiel Samarbetsavtal Ansvar under: Leda insatsen när det är kommunal räddningstjänst Kompetens Materiel Samarbetsavtal Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster Dokumentera händelseutveckling och åtgärder • Information till såväl myndigheter som media och allmänheten • • • • • • 30 Ansvar efter: • • • • • Sammanställa dokumentation. Olycksutredning Utvärdering Rapportera Vid behov revidera planer Norge: Generelt: Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte. Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver: • informasjonsarbeid og forebygging av ulykker • innsats ved brann • innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse • innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS) • bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning, skred og flom Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende fullmakter i henhold til ”Lov om brann- og eksplosjonsvern” og Dimensjoneringsforskriften”: • Leder brannbekjempelsen • Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politiet overtar ledelsen • Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet • Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik innsats. Ansvar før: • • • • ROS-analyser Kompetanse Materiell Samarbeidsavtaler Ansvar under: • Begrense skadeomfang Ansvar etter: • Evaluering/tiltaksvurdering 31 8. Sykehus/ Sjukvård Sverige: Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget Värmland Generelt: PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i Västra Götalandsregionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. PKMC ansvarar för sjukvårdsberedskap vid allvarlig händelser/stora olyckor. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm som är en del av PKMC och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen vid hot om eller allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark. Ansvar før: • • • • • ROS-analyser Planläggning Utbildning Övning Nätverksarbete Ansvar under: • Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter nationellt, internationellt och lokalt Ansvar etter: • Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen Norge: Sykehuset i Østfold Generelt: Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige ambulansetjenester. Rømskog kommune betjenes normalt av Ahus på Lørenskog, mens de øvrige kommunene i Østfold betjenes av Sykehuset Østfold. 32 Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen. Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på de regionale helseforetakene. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til efolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Ansvar før: • • • Beredskapsplaner Øving Utdanning Ansvar under: • Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt Ansvar etter: • • Evaluering og rapportering Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk 33 9. Røde kors/ Röda korset Sverige: Generellt: Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter. Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov. Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen. Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper. Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning. Frivilliga resursgrupper, FRG Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer, myndigheter, företag och enskilda människor. Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser. Grundläggande utbildning för frivilliga: De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd. Trossamfund ger stöd till drabbade: Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum. 34 Ansvar før: • • Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar Ansvar under: • Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Ansvar etter: • Utvärdering Norge: Røde kors Generelt: Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten. Innsatsen som utøves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS). FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet. Medlemmer i FORF er: • • • • • • • • • NAK`s Flytjeneste Norsk Folkehjelp Sanitet Norsk Grotteforbund Norsk Radio Relæ Liga Norske Alpine Redningsgrupper Norske Redningshunder Redningsselskapets sjøredningskorps Rovernes beredskapsgrupper Røde Kors Hjelpekorps Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i: • • • • • • • redningsmannskap hundeekvipasjer fjellklatrere småfly til søk sambands- og datastøtte båtressurser grottereddere 35 Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser som: • søk etter saknet person • snøskred • alpinulykke • sjøulykke • flom • andre større ulykker • drukning • ekstremvær • sammenraste bygninger • stein-, jord- eller leirskred Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktøren i redningstjenesten i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og naturkatastrofer. I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS. Ansvar før: • • • Beredskapsplanlegging Erfaringsutvikling Øvelser Ansvar under: • • • • • Etter anmodning bistå i redningsarbeidet Mannskapsplanlegging Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen Logistikk over frivillige Ambulansetjeneste og transport Ansvar etter: • • • Evaluering Forbedringstiltak Rapportering 36 10. Politiet Sverige: Generelt Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning, utredning, utrymning, registrering och eftersökning. Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan. Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten. En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans. Ansvar før: • • Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanläggning, övning och utbildning Ansvar under: • • • • • • • • • • Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet Söka efter försvunna, skadade och chockade personer Identifiera avlidna och skadade och upprätta register Underrätta anhöriga Utreda brott kring händelsen Söka och gripa misstänkta gärningsmän Leda Polisinsatsen Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst , Trafikverket, Länsstyrelsen m fl. Dokumenterar / Sammanställer lägesbild Ansvar etter: Sammanställer dokumentation • Eventuell brottsutredning • Evaluering och rapport. • Vid behov revidering av planer • 37 Norge: Generelt: Normalt koordinerer og leder HRS all sjø- og flyredning direkte, mens landredning normalt koordineres av de lokale redningssentralene. Inntil HRS treff er en annen bestemmelse, leder og koordinerer LRS redningsaksjoner i eget distrikt. HRS sentrale oppgaver er mottak av nødmeldinger, situasjons vurdering, iverksettelse av tiltak og ledelse av en påfølgende redningsaksjon. Med lokal redningssentral menes ledelses- og koordineringsapparatet som iverksettes i politidistriktet under en redningsaksjon. Redningsledelsen (inkludert politimesteren) er strategisk ledelse. Operasjonssentralen i politidistriktet ivaretar funksjonen som lokal redningssentral. LRS har ansvar for å lede og koordinere redningsaksjoner i eget distrikt, med mindre HRS treffer en annen bestemmelse. Med eget distrikt menes land- og eventuelt sjøomradet innenfor politidistriktet. LRS leder normalt alle redningsaksjoner på land, mens HRS normalt leder alle redningsaksjoner på sjøen. Uansett ledelse, skal HRS og LRS samhandle og bistå hverandre. Etter pålegg fra HRS leder LRS også redningsaksjoner utenfor eget distrikt. Det kan være aktuelt ved redningsaksjoner som involverer flere LRS-er; da vil en tilstøtende LRS kunne assistere etter behov og avtale med HRS. Dersom LRS trenger mer ressurser, kan HRS bistå med å rekvirere disse. Operasjonslederen har ordremyndighet over politiets innsatsstyrker. Operasjonslederen vil i samråd med vakthavende redningsleder ved HRS avgjøre om den aktuelle hendelsen er å anse som et redningstilfelle. Når HRS varsles, vurderer og avtaler man videre koordinering og avklarer behov for ressurser. Operasjonslederen vurderer i samarbeid med innsatslederen hvilken aksjonsplan som skal benyttes, og varsler eventuelt politimesteren for å vurdere om stab skal settes. Politimesteren vurderer også om den øvrige redningsledelsen skal varsles og eventuelt innkalles. Organiseringen av politimesterens stab og innsatspersonell er den samme ved redningstjeneste som ved annen politiberedskap. Staben er en støttefunksjon for politimesteren og/eller redningsledelsen ved planlegging, ledelse, koordinering og kontroll i forbindelse med en redningsaksjon. Politiet har ansvar for å organisere, lede og koordinere arbeidet i innsatsomradet. Innsatsledelse ved redningstjeneste er i første rekke tilrettelegging for faginnsats og koordinering av ressurser og støttefunksjoner. Innsatslederen skal med andre ord ikke lede brannvesenets og helsetjenestens faginnsats. Innsatsledelsen består normalt av innsatsleder, fagleder brann og fagleder helse 38 Ansvar før: • Beredskapsplanlegging og øvelser Ansvar under: • I samarbeid med HRS, lede og koordinere innsats på land, herunder trafikkregulering, avsperringer, registrering, koordinering av informasjon om ulykken, betjene pårørendetelefon. Ansvar etter: • • • Eventuell etterforskning Evaluering og rapportering Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk 39 11. Sentrale myndigheter Sverige: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Generelt: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder. MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de som är ansvariga samordnar sin verksamhet. MSB erbjuder också sakkunskap. MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och katastrofer utomlands. Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar MSB underlag för beslut och inriktningar. Statistik och data samlas in och analyseras för samlade lägesbilder och bedömningar. Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar. Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag från krisberedskapsanslaget. Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer samverkan för ett säkrare samhälle. Ansvar før: • • • Tillsynsmyndighet Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst Utbildning, kompetensuppbyggnad 40 Ansvar under: • • • Stödjer involverade aktörer med t ex experter Bistår med rekvirering av internationella resurser Rapporterar Ansvar etter: • • • Evaluering Erfarenhetsåterföring Administrerar statlig stöd Andra centrala samarbetspartners: Transportstyrelsen Försvarsmakten Livsmedelsverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Trossamfunden Sveriges Radio (SR) Sveriges Television (SVT) Naturvårdsverket Socialstyrelsen Svenska Kraftnät Vattenfall, Sydkraft m fl…. Norge: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) Generelt: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og krisehandtering. DSB har oppfølgingsansvar for brann- og el-sikkerhet, farlige stoffer og produktsikkerhet. I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid. DSB har ansvar for Sivilforsvaret, Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet og beredskap (NUSB) og Norges brannskole. Instruksen for Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps koordinerende roller fastsetter at direktoratet blant annet skal: • understøtte Justisdepartementets koordineringsrolle i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap 41 koordinere tilsyn med aktiviteter, objekter og virksomheter som er forbundet med fare for store ulykker • koordinere tilsyn med at virksomheter etterlever storulykkeforskriften • Direktoratet forvalter Sivilt beredskapssystem (SBS) på vegne av Justisdepartementet og er representert i Kriseutvalget for atomberedskap, DSB forvalter internasjonal kontaktpunktfunksjon mot EU, NATO og FN. Ved varsling om større hendelser eller kriser gjennom disse kanalene vil DSB iverksette nasjonal varsling i henhold til instruks, overvåke utviklingen, og ved behov utarbeide analyser for å understøtte fagdepartementet og/ eller lederdepartementet. Ansvar før: • • Tilsynsmyndighet Varsling Ansvar under: • Rapportering Ansvar etter: • • • • Evaluering Øvelse Tilsyn Nasjonale sårbarhetsrapporter Andre sentrale samarbeidsaktører er: Arbeidstilsynet AVINOR Den Norske Kirke Forsvaret Helsedirektoratet Industrivernet Klima- og forurensningsdirektoratet Kystverket Luftfartstilsynet Mattilsynet Norges geologiske undersøkelse Norges Geotekniske institutt Norges vassdrags- og energidirektorat Norsk rikskringkasting Norsk Selskab til Skibbrudnes Redning Petroleumstilsynet Sivilforsvaret Statens strålevern Statens vegvesen Utenriksdepartementet 42 Skogbrann Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering 2009 - 2011 Dato: 120601 Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt/Syfte Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og begrense materielle skader ved skogbrann. Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere grensesamarbeidende tiltak, når dette blir besluttet iverksatt. 1.2 Omfang og bakgrunn. Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører. Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved skogbranner. 2. Alarmering Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i Göteborg: tlf 0046 31 7031333 Karlstad: tlf 0046 54 153464 Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen Østfold politidistrikt: tlf 0047 69 96 35 50 43 3. Tiltak Sverige: Generelt: Svensk krishantering bygger på samverkan. Och det gäller samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likaväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor. Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare. Likhetsprincipen: Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen: Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. Sektorsansvar och områdesansvar Beroendeförhållandena mellan olika samhällsfunktioner är stora och blir mycket tydliga i samband med allvarliga störningar i den vardagliga verksamheten. Vid dessa tillfällen krävs en god förmåga hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv att agera tillsammans. Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde har ansvar inom sitt område vid en kris. Men det finns också behov av att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område, en kommun till exempel, och det är där som geografiskt områdesansvar kommer in. Kommunerna, länsstyrelserna och regeringen är geografiskt områdesansvariga och samordnar alla inblandade vid en kris. Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå – till exempel myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. 44 De områdesansvariga ska också samordna informationen till allmänheten vid en kris. Däremot övertar de inte ansvaret från någon annan. Myndigheter och organisationer behåller sitt ansvar inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att en kris / stor olycka ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation / stor olycka. Varje år ska alla statliga myndigheter lämna in en Risk och Sårbarhetsanalys (RSA) till regeringen där de har analyserat vilka hot, risker och sårbarheter som identifierats inom deras verksamhetsområden. Staten eller kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Oftast ligger ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst. Vid större olyckor kan länsstyrelsen efter begäran lämmna stöd till den kommunala räddningstjänsten (t ex avseende statliga förstärkningsresurser). Länsstyrelsen kan också överta räddningsledaransvaret från en kommun vid särskilt allvarliga / omfattande olyckor / stora räddningsinsatser. Enligt ovan ansvarar kommunen för räddningsinsatser så även vid skogsbrand. Vid mycket omfattande skogsbränder kan länsstyrelsen överta räddningsledaransvaret från en eller flera kommuner. Vid omfattande och resurskrävande insatser för att bekämpa skogsbrand är det vanligt att den drabbade kommunen begär stöd avseende såväl materiel- som personal från andra kommuner, staten samt andra aktörer. En viktig aktör är Sveriges Metrologiska och Hydrologiska institut, SMHI, som insamlar data och upprättar ”Brandriskprognos” under skogsbrandssäsongen. Norge: Generelt: Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i politiloven § 27 tredje ledd. Flere typer ulykker, for eksempel skogbrann, flom og skred, kan imidlertid inneholde elementer av redningstjeneste. Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere hjelpeinnsatsen. Ved skogbrann er det normalt brannvesenet som overtar denne myndigheten dersom det dreier seg om bare skogbrann, som ikke samtidig er redningstjeneste. 45 3.1 Planforutsetninger Nordisk redningsavtale: Planen bygger på avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker. Regional samarbeidsavtale: Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra Götalands län av 1.januar 2004. 3.2 Gyldighet Planen trer i kraft når den er godkjent og distribuert i henhold til distribusjonsliste. Planen gjelder til den er utgått eller erstattet av nytt dokument. Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen. 46 4. Alarmsentralene Sverige: SOS Alarm AB SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige. SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet. Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap. Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst. För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering och ambulansdirigering. Samverkanspartner i Norge är Alarmsentral Brann Øst AS, 110 – sentralen Nedre Romerike och AMK Östfold. Ansvar før: • • • Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner Bevaka SMHIs ”Brandriskprognos” Bevaka och förmedla Vädervarning från SMHI Ansvar under: • • • • Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med mera Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter Bevaka och förmedla Vädervarning från SMHI Ansvar etter: • Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan 47 Norge: Brann 110, Politi 112, AMK 113 Generelt: 110 Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og handtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) fører tilsyn med de kommunale brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene. Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral, som til enhver tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak. 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nødetater, samt bistå under innsatsen. Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted. Mange 110-meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110-sentralen ansvar for å varsle de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling. I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike. 112 Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid. 113 Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk nødmeldetjeneste. Kommunen har ansvar for: • etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet • etablering og drift av legevaktsentral • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for 48 helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen • samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen med den kommunale legevaktordningen Det regionale helseforetaket har ansvar for: • etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske nødnummeret innen det regionale helseforetaket • etablering og drift av AMK • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan • samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre samarbeidspartnere • fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen. Det finnes to hovedtyper AMK: • regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er er involvert • lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et geografisk omrade (AMK-omrade) AMK skal blant annet: • handtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand • prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning og følge opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre AMK-er som er berørt • styre og koordinere ambulanseoppdrag Legevaktsentralene skal blant annet: • motta og håndtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor, kriseteam og andre relevante instanser • videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK Brann 110: Ansvar før: • Utvikle beredskaps- og varslingsplaner, samt øve disse Ansvar under: • • Utalarmering av brannressurser Loggføring 49 • Yte sambandsbistand ved behov, mobilt konsept Ansvar etter: • • Evaluering og vurdering av tiltak Rapportering Politi 112: Ansvar før: • • Politiets operasjonssentral har ansvar for drift av nødnummeret 112 Alarmmottak Ansvar under: • Alarmmottak Ansvar etter: • Evaluering og vurdering av tiltak AMK 113: Ansvar før: • Utvikle beredskaps- og varslingsplaner, og øve disse Ansvar under: • Utalarmering av ambulanser og evt. Annet helsepersonell Ansvar etter: • Evaluering og vurdering av tiltak 50 5. Län / Fylke Sverige: Generelt: Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper: Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden, skall ha motsvarande ansvar under krisoch krigssituationer. Likhetsprincipen En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet för krishantering på regional nivå. Vid kris / brand / olycka som berör flera sektorer samtidigt ska länsstyrelserna verka för samordning av olika aktörers åtgärder och information om händelseförlopp och konsekvenser. Utövar tillsyn enligt lagstiftningen avseende kommunal räddningstjänst och följer upp kommunernas krisberedskapsarbete enligt lagstiftningen. Upprättar nätverk för krishantering, genomför övning, utbildning och information. Upprättar krishanteringsplan och fortlöpande reviderar. Stödja och följa upp kommunernas beredskapsarbete och räddningstjänstarbete. Samverkanspartner på norsk sida: Fylkesmannen i Østfold Ansvar før: • • • • Regelbundet samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB Bevakning av riskanalyser som görs i länet Upphandlar och uppdaterar skogsbrandflyget Bevaka SMHIs ”Brandriskprognos” Ansvar under: • Länsstyrelsen kan få i uppdrag av regeringen att fördela de statliga resurser som ställs till kommunernas förfogande 51 • • • • • • • • • Skapar kontakt mellan räddningstjänst och de myndigheter som kan bidra med resurser, t ex Försvarmakten m fl. Upphandlar och administrerar skogsbrandflyget i länet / Produktionsansvar för skogsbrandflyget i länet Uppdaterar skogsbrandflyget Bevakar lokal räddningstjänst med dess insatser Samarbete med Kommun, Vägverket, Banverket, SMHI, MSB Samordning av information Eventuell samordning av resurser Rapportering till Regeringen Dokumenterar Ansvar etter: • Sammanställa dokumentation • Utvärdering/revidering av planer Norge: Generelt: Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner, pådriver og veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket. Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet. Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagomradet. Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket, og ivareta rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap. Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd. Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen, og skal ha medlemmer fra politiet, Forsvaret, Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og statlige og fylkeskommunale etater som har vesentlige beredskapsoppgaver. Hele rådet skal innkalles minst en gang i året. Fylkesberedskapsrådet skal blant annet • drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål • være et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet • bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket • kunne vare et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehåndtering under alvorlige hendelser i fred, krise og krig Videre skal Fylkesmannen blant annet • samordne krisehåndteringen regionalt i henhold til gitte instrukser, retningslinjer og lover 52 skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og rapportere til sentrale myndigheter • bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret • Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver hvordan Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehandteringen på regionalt nivå. I retningslinjene står det at: ”Ved akutt fare for liv og helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den offentlig organiserte redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester eller hovedredningssentral”. Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter politiloven § 27 tredje ledd, endres ikke. Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet • tilsyn med kommuners, fylkeskommuners og regionale statlige organers planlegging for en krise inntreffer • informasjonsutveksling mellom berørte aktorer når en krise er oppstått • sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak. • videreformidling av ekstra ressurser til kommunene Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i lokal krisehåndtering. Ansvar før: • • • • Varslingsansvar Samarbeid med andre regionale og lokale aktører Fylkes ROS Tilgang til kartdata / GIS Ansvar under: • • • • Situasjonsrapportering Rapport til DSB Kontakte, og evt. innkalle Fylkesberedskapsrådet Evt. samordne informasjon Ansvar etter: • • • • Bistå DSB i evaluering av hendelsen Behandle saker som skal fremmes for Kommunal- og Regional Departementet(KRD) om økonomisk bistand til kommuner Statusgjennomgang / tilsyn av beredskap Vurdering av tiltak / oppfølging 53 6. Kommunene Sverige: Generelt: Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper: Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden, skall ha motsvarande ansvar under krisoch krigssituationer Likhetsprincipen En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig Närhetsprincipen Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Analys och planering Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Dessa åtgärder syftar till att säkerställa invånarnas säkerhet och skydda materiella värden. Skogsbränder är ofta mycket resurskrävande och fordrar stöd från såväl grannkommuner, länsstyrelsen, Försvarsmakten och frivilliga. Ansvar før: Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanering Krishanteringsråd med andra myndigheter/organisationer Riskhanteringsgrupp inom kommunen Utbildning och övning Etablera och vidmakthålla krishanteringsråd där andra myndigheter/ organisationer med verksamhet inom kommunens geografiska område • Bevaka SMHIs ”Brandriskprognos” • • • • • • 54 Ansvar under: • • • • • • Samordna berörda aktörers verksamhet inom det geografiska området Samordna informationen till allmänheten Riskhanteringsgrupp inom kommunen Utbildning och övning Dokumentera Skapa lägesbild Ansvar etter: Sammanställa dokumentationen • Utvärdera händelsen • Rapportera till länsstyrelsen • Norge: Generelt: Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet. Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehandtering og har oversikten over beredskapsstatus. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter. Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn. Gjennom den etablerte, interkommunale beredskapen har kommunen ansvar for håndtering av mindre, akutte forurensinger. Kommunen skal gjennomfore oppryddingsaksjoner og andre miljøbeskyttende tiltak. Kommunen må lage beredskapsplaner for å kunne videreføre sine funksjoner i en krisesituasjon. Sivilbeskyttelsesloven gir blant annet regler om ”den kommunale beredskapsplikten”. For det første skal kommunen kartlegge hvilke uønskede hendelser som kan inntreffe i kommunen, og vurdere sannsynligheten for at disse hendelsene inntreffer, og hvordan de i så fall kan påvirke kommunen. Alt dette skal sammenstilles i en helhetlig risiko- og sårbarhetsanalyse. For det andre skal kommunen, med utgangspunkt i risiko- og sårbarhetsanalysen, utarbeide en beredskapsplan. Planen skal revideres minimum årlig, og kommunen skal sørge for at planen blir jevnlig øvet. 55 Kommunene er pålagt å ha en kriseledelse, og en plan for denne. Ordføreren representerer kommunestyret i Kriseledelsen, og har kommunestyrets fullmakter når kriseledelse er satt. En overordnet plan for kriseledelse er et styringsdokument, og kan ikke erstatte beredskapsplaner for ulike hendelsestyper. Kommunene skal i tillegg ha et krisepsykiatrisk team i henhold til ”Lov om sosial- og helsemessig beredskap”. Kommunene bør også ha et Beredskapsråd, som skal være kommunens rådgivende samarbeidsorgan i beredskapsspørsmål. Representanter fra lokalt politi, Fylkesmannen, Frivillige organisasjoner etc kan inviteres å kommunen til å delta i beredskapsarbeidet. Politiet, Sivilforsvaret, Forsvaret og andre viktige statlige etater og frivillige organisasjoner er representert som rådgivere. Rådgiverne har imidlertid ingen beslutningsmyndighet når det gjelder tiltak i regi av rådet. Ordføreren, som leder beredskapsrådet, kan ikke binde andre enn kommunens egne organer gjennom rådets beslutninger. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter bistandsanmodning også til andre kommuner. Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når slike behov oppstår. Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene skal være forankret i kommunen og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet. Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen omsorgstjeneste. 56 Ansvar før: • • • Sikre innbyggerne mot natur- og virksomhetsfarer Utarbeide kommunal ROS og beredskapsplaner Sørge for å ha et operativt brannvesen Ansvar under: • • • Bistå med ressurser Bistå ved evakuering Yte bistand og hjelp til involverte i hendelsen Ansvar etter: • • • Evaluering av hendelsen og egen innsats Evt. justering av planverk Rapportering 57 7. Brann / Redning Sverige: Generelt: Kommunal räddningstjänst ansvarar för räddningsinsatsen vid skogsbrand. Räddningstjänsten i den drabbade kommunen skall ta till vara möjligheterna att utnyttja övriga aktörers resurser för räddningstjänst. Räddningstjänsten skall ha handlingsprogram för skydd mot olyckor som beskriver hur insatser skall hanteras. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I vissa kommuner finns dessutom en särskild skogsbrandplan upprättad i syfte att underlätta uppbyggnaden av resurser samt säkerställa att lämpliga kontakter knyts med markägare och andra organisationer. Ansvar før: • • • • • • Skogsbrandplan (finns inte i alla kommuner) Risk- och sårbarhetsanalys Kompetens Materiel Samarbetsavtal Bevaka SMHIs ”Brandriskprognos” Ansvar under: • • • • • • • Leda räddningsinsatsen Kompetens Materiel Samarbetsavtal Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster Dokumentera Sammanställa lägesbild Ansvar etter: • • • • Sammanställa dokumentation Analyser räddningsinsatsen Utvärdera Rapportera 58 Norge: Generelt: Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte. Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver: • informasjonsarbeid og forebygging av ulykker • innsats ved brann • innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse • innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS) • bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning, skred og flom Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende fullmakter i henhold til ”Lov om brann- og eksplosjonsvern” og ”Dimensjoneringsforskriften”: • Leder brannbekjempelsen • Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politiet overtar ledelsen • Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet. • Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik innsats. Ansvar før: • • • • • Sørge for oppdaterte brannberedskapsplaner ROS-analyser for brannobjekter Sørge for opplæring og trening av egne mannskaper Funksjonelt slukkeutstyr Samtrening med støttemannskaper fra Sivilforsvaret Ansvar under: • • • Begrense / bekjempe brann Koordinere ressurser og bistand fra andre Lede innsatsarbeidet inntil politiet evt. overtar Ansvar etter: • • • • Evaluere innsatsen Evt. justere planverk Tiltaksvurdering Rapportering 59 8. Sykehus / Sjukvård Sverige: Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget Värmland Generelt: PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark. Ansvar før: • • • • • ROS-analyser Planläggning Utbildning Övning Nätverksarbete Ansvar under: • • • Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter nationellt, internationellt och lokalt Dokumenterar Sammanställer lägesbild Ansvar etter: • • • • • Sammanställer dokumentation Utvärdering Uppföljning Rapportskrivning Möten för att lära av händelsen 60 Norge: Sykehuset Østfold: Generelt: Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige ambulansetjenester. Rømskog kommune betjenes normalt av Akershus sykehus på Lørenskog, mens de øvrige kommunene betjenes av Sykehuset Østfold. Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen. Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på de regionale helseforetakene. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Ansvar før: • • • Samhandle om planverk, varslings- og informasjonsrutiner Jevnlig kontakt med samarbeidspartnere Utarbeide tiltak mot sterk luftforurensning. Sørge for tilgjengelig munnbind eller tilsvarende i apotek, legevakter og poliklinikker Ansvar under: • • • Kommunikasjon og samhandling med samarbeidspartnere Informasjon og varsling internt og eksternt Behandling av skadde personer Ansvar etter: • Evaluering, og evt. oppdatering av planverk 61 9. Røde kors/ Röda korset Sverige: Generellt: Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter. Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov. Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen. Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper. Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning. Frivilliga resursgrupper, FRG Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer, myndigheter, företag och enskilda människor. Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser. Grundläggande utbildning för frivilliga: De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd. Trossamfund ger stöd till drabbade: Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum. 62 Ansvar før: • • Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar Ansvar under: • Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Ansvar etter: • Utvärdering Norge: Generelt: Østfold Røde Kors vil hjelpe Lokal Rednings Sentral (LRS) og kommunen med redningsarbeid, evakuering, innkvartering samt sanitetstjeneste. I tillegg etablere og drifte samleplass og EVAK / AKP (evakueringspunkt / ambulansekontrollpunkt), omsorg for skadde og uskadde, bevertning samt bistå med vakthold, trafikkdirigering og transport. Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten. Innsatsen som utøves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS). FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet. Medlemmer i FORF er: • • • • • • • • • NAK`s Flytjeneste Norsk Folkehjelp Sanitet Norsk Grotteforbund Norsk Radio Relæ Liga Norske Alpine Redningsgrupper Norske Redningshunder Redningsselskapets sjøredningskorps Rovernes beredskapsgrupper Rode Kors Hjelpekorps Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i: • • • • redningsmannskap hundeekvipasjer fjellklatrere småfly til søk 63 • • • sambands- og datastøtte båtressurser grottereddere Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser som: • • • • • • • • • • søk etter saknet person snøskred alpinulykke sjøulykke flom andre større ulykker drukning ekstremvær sammenraste bygninger stein-, jord- eller leirskred Rode Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktoren i redningstjenesten i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og naturkatastrofer. I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS. Ansvar før: • • • Beredskapsplanlegging Erfaringsutvekslinger Øvelser Ansvar under: • • • Etter anmodning bistå i redningsarbeidet Mannskapsplanlegging Tett samarbeid med aktuelle aktører i innsatsen Ansvar etter: • • • Evaluering Forbedringstiltak Rapportering 64 10. Politiet Sverige: Generelt Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning, utredning, utrymning, registrering och eftersök. Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Exempel på särskild händelse kan vara: Skogsbrand. Vanligtvis leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten. En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans. Ansvar før: • • Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanläggning, övning och utbildning Ansvar under: • • • • • • • • • • Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet Söka efter försvunna, skadade och chockade personer Identifiera avlidna och skadade och upprätta register Underrätta anhöriga Utreda brott kring händelsen Söka och gripa misstänkta gärningsmän Leda Polisinsatsen Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst , Trafikverket, Länsstyrelsen m fl. Dokumenterar Ansvar etter: Sammanställer dokumentation Utvärdering • Eventuell brottsutredning • Utvärdering och rapport • Vid behov revidering av planer • • 65 Norge: Generelt: Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i politiloven § 27 tredje ledd. Flere typer ulykker, for eksempel skogbrann, flom og skred, kan imidlertid inneholde elementer av redningstjeneste. Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere hjelpeinnsatsen. Ansvar før: • • Beredskapsplanlegging Øve egne mannskaper i samvirke med samarbeidspartnere Ansvar under: • • • Bistå brannvesenet med sikring, avsperring og trafikkdirigering Lede krisehåndteringen dersom det er fare for liv og helse Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet (FBR) Ansvar etter: • • • Ansvar for etterforskning Evaluere Justere planverk ved behov 66 11. Sentrale myndigheter Sverige: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB) Generelt: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd, personal (experter) och materiel. Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder. MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de som är ansvariga samordnar sin verksamhet. MSB erbjuder också sakkunskap. MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och katastrofer utomlands. Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar MSB underlag för beslut och inriktningar. Statistik och data samlas in och analyseras för samlade bilder och bedömningar. Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar. Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag från krisberedskapsanslaget. Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer samverkan för ett säkrare samhälle. Ansvar før: • • • • Tillsynsmyndighet Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst Utbildning, kompetensuppbyggnad Bistår med rekvirering av internationella resurser 67 Ansvar under: • • Stödjer involverade aktörer med t ex experter Rapporterar Ansvar etter: • • • Evaluering Erfarenhetsåterföring Administrerar statlig stöd SMHI: Generelt: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, är den svenska statliga myndighet som har som uppgift att framställa prognoser för väder, vind och vattentillgång. SMHI skall bidra till sammhällsnytta, säkerhet och även delta i olika typer av forskningsprojekt som rör väder, vatten, klimat och miljöfrågor. Målet i forskningsarbetet är att uppfylla samhällets kunskapsbehov samt även förbättra det interna arbetet med nya metoder och verktyg. SMHI är en myndighet under miljödepartementet och finanserias av anslag samt kommersiella uppdrag för företag och myndigheter. Ansvar før: • Upprättar och förmedlar Vädervarning till SOS och länsstyrelsen m fl. • Upprättar och förmedlar brandriskprognos till SOS och länsstyrelsen m fl. Ansvar under: • Levererar fortlöpande väderleksprognoser Ansvar etter: • Utvärdering Andra samarbetspartners: Frivilliga försvarorganisationer I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för uppgifter inom försvaret och bidrar till att höja landets beredskap i såväl kris som krig inom en rad olika områden. Ansvar før: • • Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar 68 Ansvar under: • Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Ansvar etter: • Utvärdering Norge: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) Generelt: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og krisehandtering. DSB har oppfølgingsansvar for brann- og el-sikkerhet, farlige stoffer og produktsikkerhet. I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid. DSB har ansvar for Sivilforsvaret, Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet og beredskap (NUSB) og Norges brannskole. Instruksen for Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps koordinerende roller fastsetter at direktoratet blant annet skal: • understøtte Justisdepartementets koordineringsrolle i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap • koordinere tilsyn med aktiviteter, objekter og virksomheter som er forbundet med fare for store ulykker • koordinere tilsyn med at virksomheter etterlever storulykkeforskriften40 Direktoratet forvalter Sivilt beredskapssystem (SBS) på vegne av Justisdepartementet og er representert i Kriseutvalget for atomberedskap, DSB forvalter internasjonal kontaktpunktfunksjon mot EU, NATO og FN. Ved varsling om større hendelser eller kriser gjennom disse kanalene vil DSB iverksette nasjonal varsling i henhold til instruks, overvåke utviklingen og ved behov utarbeide analyser for å understøtte fagdepartementet og/ eller lederdepartementet. Ansvar før: • • • • Varsle om skogbrannfaren på nasjonalt nivå Føre tilsyn med brannvesen og Sivilforsvaret Legge rammer og føringer for skogbrannsesongen Administrere skogbrannhelikopteret 69 Ansvar under: • • • Yte helikopterstøtte Yte lederstøtte til lokalt brannvesen Være støttespiller for Sivilforsvarets innsatsstyrker Ansvar etter: • • • Innhente rapporter fra Fylkesmannen Evaluering / tiltaksvurdering Utarbeide nasjonale sårbarhetsrapporter Andre samarbeidende aktører: Meteorologisk institutt: Ansvar før: • • Utarbeide skogbrannfare INDEX Sende varsel til Fylkesmannen om skogbrannfare Ansvar under: • Gi varsler og prognoser om vær Ansvar etter: • • Evaluering / tiltaksvurdering Rapportering Jernbaneverket: Ansvar før: • I henhold til forskrift å gjennomføre tiltak som hindrer at det oppstår skogbrann Ansvar under: • • Gi støtte til brannvesenet og evt. LRS Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet Ansvar etter: • • Evaluering / tiltaksvurdering Rapportering 70 Sivilforsvaret: Ansvar før: • Beredskapsplanlegging, kompetanseutvikling og øvelser Ansvar under: • • • Etter anmodning bistå i innsatsen Evt. møte i LRS Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet Ansvar etter: • • Evaluering / tiltaksvurdering Rapportering Østfold skogselskap: Ansvar før: • • Være et bindeledd mellom skogeiere, næring og myndigheter Administrere skogbrannflyet sammen med Alarmsentral Brann Øst Ansvar under: • • • Yte bistand til lokale brannvesen Formidle kontakt mellom skogeiere, entreprenører og myndigheter Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet Ansvar etter: • • Evaluering / tiltaksvurdering Rapportering Østfold bondelag: Ansvar før: • • • • Ivareta næringsinteresser for sine medlemmer, herunder beredskap for sektoren. Sørge for å ha oppdaterte ressursoversikter Oversikt over skogeiere og kjentmenn Samarbeid med Fylkesmannen om beredskapsplaner, oversikter og kart Ansvar under: • • Etter anmodning bistå i innsatsarbeidet Evt. møte i Fylkesberedskapsrådet Ansvar etter: • • • Evaluering / tiltaksvurdering Rapportering Følge opp aktuelle skogskjøtselstiltak 71 72 Effekter av klimaforandringer Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering 2009 - 2011 Dato: 120601 Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt/Syfte Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og begrense materielle skader ved hendelser grunnet effekter av klimaforandringer. Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere grensesamarbeidende tiltak, dersom dette blir besluttet. Med ”effekter av klimaforandringer” menes i denne plan: flom, ras og skred. I det skredforebyggende arbeidet blir ”skred” klassifisert som • Snøskred • Fjellskred • Løsmasseskred 1.2 Omfang og bakgrunn Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører. Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved hendelser grunnet klimaforandringer. 2. Alarmering Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i Göteborg: tlf 0046 31 7031333 Karlstad: tlf 0046 54 153464 Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50 73 3. Tiltak 3.1 Generelt: Sverige: I ett framtida förändrat klimat kommer de extrema naturhändelserna bli mer omfattande och frekventa. För att anpassa samhället efter dessa nya förutsättningar är det viktigt att redan nu planera och vidta förebyggande åtgärder. Detta för att minska eller undvika de negativa effekterna av klimatförändringen. För att förbättra samverkan och samordningen av arbetet med att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor i Sverige har 18 myndigheter och organisationer etablerat en nationell plattform för naturolyckor. Detta i syfte att uppfylla Sveriges åtaganden enligt Hyogo Framework for Action och som samordnas av FN-organet ISDR. Sverige är genom MSB också ordförande i European forum for Disaster Risk Reduction, som är en samverkan mellan länders plattformar och kontaktpunkter i dessa frågor i Europa. Sverige deltar (MSB) även aktivt i samarbetet som Europeiska kommissionen driver för att förebygga naturolyckor. Det svenska krishanteringssystemet utgår från tre grundprinciper: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden, skall ha motsvarande ansvar under krisoch krigssituationer Likhetsprincipen: En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig Närhetsprincipen: Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället Det innebär att en kris / stor olycka ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation / stor olycka. Varje år måste alla statliga myndigheter lämna in en rapport till regeringen där de har analyserat vilka hot, risker eller sårbarheter som identifierats inom deras verksamhetsområden. Staten eller kommunerna skall ansvara för räddningsinsatser vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Oftast ligger ansvaret vid såväl större som mindre olyckor ligger på den drabbade kommunens räddningstjänst. Vid större olyckor kan länsstyrelsen efter begäran lämmna stöd till den kommunala räddningstjänsten (t ex avseende statliga förstärkningsresurser). Länsstyrelsen kan också överta räddningsledaransvaret från en kommun vid särskilt allvarliga / omfattande olyckor / stora räddningsinsatser. 74 Norge: Naturkatastrofer, som for eksempel flom, skred og ras kan være resultat av klimaforandringer. Uansett type hendelse, bør man så langt som mulig følge de generelle prinsippene for planlegging og gjennomforing for å sikre en samordnet og kontrollert innsats. Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i Politiloven § 27 tredje ledd. Flere typer ulykker, for eksempel skogbrann, flom og skred, kan imidlertid inneholde elementer av redningstjeneste. Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere hjelpeinnsatsen. Det følger av de etablerte prinsippene om ansvar, likhet og nærhet at kommunen ofte har primæransvaret for å håndtere ulykker som ikke er redningstjeneste. Kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser på lokalt nivå. Den har videre ansvar for viktige samfunnstjenester som må viderefores i en krisesituasjon, for eksempel barnehage, skole, eldreomsorg og lokal infrastruktur. Kommunen skal også sørge for informasjon til befolkningen. Fylkesmannen har ansvar for regional samordning mellom kommunale og statlige ressurser ved kriser i fred. Fylkesmannen skal også søke å avklare hvilket organ som skal ha ansvaret for handteringen i situasjoner der politiet eller andre etater ikke aksjonerer. Fylkesmannens samordningsansvar oppstår ikke automatisk, men besluttes av Fylkesmannen dersom aktørene ikke klarer å håndtere situasjonen alene. Samordningsansvaret ved akutt fare for liv og helse ivaretas av redningstjenesten. 3.2 Planforutsetninger Nordisk redningsavtale: Planen bygger på avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker. Regional samarbeidsavtale: Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra Götalands län av 1.januar 2004. Politiets beredskapssystem, PBS I (2011) Norge 3.3 Gyldighet Planen trer i kraft når den er godkjent, distribuert i henhold til distribusjonsliste og gjelder til den er utgått eller erstattet av nytt dokument. Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen. 75 4. Alarmsentralene Sverige: Generelt: SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige. SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet. Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap. Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst. För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering och ambulansdirigering samt information/larm till TiB Samverkanspartner i Norge är Alarmsentral Brann Øst AS och AMK Östfold, Västfold, Trondheim Ansvar før: • • Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner Bevaka och förmedla Vädervarning från SMHI Ansvar under: • • • • Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med mera Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter Bevaka och förmedla Vädervarning från SMHI Ansvar etter: • Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan 76 Norge: Brann 110 – Politi 112 – AMK 113 110: Generelt: Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og håndtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) fører tilsyn med de kommunale brannvesens virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap, eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene. Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral, som til enhver tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak. 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nødetater, samt bistå under innsatsen. Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted. Mange 110meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for å varsle de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling. I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike. Ansvar før: • • Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Øvelser Ansvar under: • 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nødetater, samt bistå under innsatsen Ansvar etter: • • • Evaluering og tiltaksvurdering av eget arbeid Debriefe eget personell Rapportering 77 112: Generelt: Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid. Ansvar før: • • • Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112 Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Utdanning av eget personell Ansvar under: • Alarmmottak, utalarmering, loggføring og eventuelt koordinering Ansvar etter: • • Evaluering av innsatsen Debriefe eget personell 113: Generelt: Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til å sikre at befolkningen får faglig forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og Hovedredningssentralen. Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller redningssentralene. Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK): Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral er en del av medisinsk nødmeldetjeneste. Kommunen har ansvar for: • etablering og drift av et fast legevaktnummer, som er betjent hele døgnet • etablering og drift av legevaktsentral • kommunikasjonsberedskap, og nødvendig kommunikasjonsutstyr for helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen • samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen med den kommunale legevaktordningen 78 Det regionale helseforetaket har ansvar for: • etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske nødnummeret innen det regionale helseforetaket • etablering og drift av AMK • kommunikasjonsberedskap, og nødvendig kommunikasjonsutstyr for ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan • samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre samarbeidspartnere • fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar, og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen. Det finnes to hovedtyper AMK: • regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er er involvert • lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et geografisk område (AMK-område) AMK skal blant annet: • håndtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand • prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning, følge opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen samt varsle andre AMK-er som er berørt • styre og koordinere ambulanseoppdrag Legevaktsentralene skal blant annet: • motta og håndtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor, kriseteam og andre relevante instanser • videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK Ansvar før: • Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget personell på tiltaksplaner Ansvar under: • • • • • • Alarmmottak, alarmerer og sender ambulanser ved berørte stasjoner til skadested Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested Alarmerer luftambulanse Varsler og rådfører seg med vakthavende leder Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket Medisinsk rådgivning 79 • Informerer regional AMK (Oslo) Ansvar etter: • • Evaluering av innsatsen Debriefe eget personell 80 5. Län / Fylke Sverige: Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län Generelt: Regional områdesansvarig myndighet • Tjänsteman i beredskap • Vägleder kommuner och landsting i beredskapsfrågor • Vid kris som berör flera sektorer samtidigt ska länsstyrelserna verka för samordning och samverkan sker avseende aktörers åtgärder och information om händelseförlopp och konsekvenser. • Länsstyrelsen kan få i uppdrag av regeringen att fördela de statliga resurser som ställs till kommunernas förfogande. • Kan överta räddningstjänstansvar • Information till medier och allmänhet • Regional lägesbild • Risk- och sårbarhetsanalys • Krishanteringsplan • Planering av skogsbrandflyget • Utövar tillsyn enligt lagstiftningen avseende kommunal räddningstjänst och följer upp kommunernas krisberedskapsarbete enligt lagstiftningen Samverkanspartner på norsk sida: Fylkesmannen i Østfold Ansvar før: • Upprätta regional risk och sårbarhetsanalys. Stödja, följa upp/ utöva tillsyn över kommunernas beredskapsarbete och räddningstjänstarbete. Upprättar och vidmakthåller nätverk för krishantering, genomför övning, utbildning och information. Upprättar krishanteringsplan och fortlöpande revideras. Ansvar under: • • • • • Följer händelsen, stödjer inblandade aktörer, rapporterar händelseutvecklingen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen, samordnar statliga resurser. Utövar samordning, samverkan och samordnar information enligt det regionala områdesansvaret. Information till såväl myndigheter som media och allmänheten. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för sanering efter sådana utsläpp. Får ta över händelsen och efter övertagande leda räddningstjänsten. Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Ansvar etter: • Sammanställer dokumentation 81 • Utvärdering och rapport • Revidering av planer vid behov Norge: Generelt: Fylkesmannen har ansvar for regional samordning mellom kommunale og statlige ressurser ved kriser i fred. Fylkesmannen skal også søke å avklare hvilket organ som skal ha ansvaret for håndteringen i situasjoner der politiet eller andre etater ikke aksjonerer. Fylkesmannens samordningsansvar oppstår ikke automatisk, men besluttes av Fylkesmannen dersom aktørene ikke klarer å håndtere situasjonen alene. Samordningsansvaret ved akutt fare for liv og helse ivaretas av redningstjenesten. Videre er Fylkesmannen ansvarlig for å påse at kommunalt beredskapsplanverk er tilfredsstillende og øvd., og er forankret i FylkesROS. Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner, pådriver og veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket. Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet. Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagområdet. Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket, og ivareta rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap. Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd. Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen, og skal ha medlemmer fra Politiet, Forsvaret, Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og statlige og fylkeskommunale etater som har vesentlige beredskapsoppgaver. Hele rådet skal innkalles minst en gang i året. Fylkesberedskapsrådet skal blant annet • drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål • være et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet • bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket • kunne være et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehandtering under alvorlige hendelser i fred, krise og krig Videre skal Fylkesmannen blant annet • samordne krisehåndteringen regionalt, i henhold til gitte instrukser, retningslinjer og lover • skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og rapportere til sentrale myndigheter • bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret 82 Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver hvordan Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehåndteringen på regionalt nivå. I retningslinjene står det at: ”Ved akutt fare for liv og helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den offentlig organiserte redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester eller Hovedredningssentralen”. Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter Politiloven § 27 tredje ledd, endres ikke. Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet • tilsyn med kommuners-, fylkeskommuners- og regionale statlige organers planlegging før en krise inntreffer • informasjonsutveksling mellom berørte aktører når en krise er oppstått • sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak. • videreformidling av ekstra ressurser til kommunene Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i krisehåndteringen som skjer lokalt. Ansvar før: • Være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder samfunnssikkerhetsarbeid. Vurderer og gjennomfører videresending av varsel fra Meteorologisk Institutt til kommuner og andre aktører. Ansvar under: • • Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser Når en hendelse omfatter flere kommuner, og medfører regional knapphet på ressurser, skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en hensiktsmessig måte. Ansvar etter: • • • Evaluering Justering av planverk Implementering av eventuell ny kunnskap 83 6. Kommunene Sverige: Generelt: I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Analys och planering Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. KrisledningsnämndI kommuner och landsting skall det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). Geografiskt områdesansvar Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering Kommuner och landsting skall hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits avseende krishantering och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 84 Ansvar før: • • • • • • • • • Beredskapsplanering Kommunens risk- o sårbarhetsanalys Krisledningsplan mm Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra myndigheter/organisationer Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen Säkerställa invånarnas säkerhet Skydda materiella värden Kommunen har identifierat flera risker som en följd av klimatförändringar. Det handlar om en höjd medeltemperatur som förutom att riskerna för stora mängder snö minskar så ökar riskerna för stora nederbördsmängder i regn. Risken för skogsbränder ökar, till följd av fler perioder med torka sommartid. Dessutom ökar riskerna för översvämningar till följd av höjda havsvattennivåer tillsammans med ökade nederbördsmängder. Ansvar under: • • • • • • Skadeavhjälpande/ reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället Samordna verksamheten i det geografiska området Samordna informationen till allmänheten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Ansvar etter: • • • • • Sammanställa dokumentation Utvärdera händelsen Rapportera Revidera planer enligt behov Återuppbyggnad 85 Norge: Generelt: Det følger av de etablerte prinsippene om ansvar, likhet og nærhet at kommunen ofte har primæransvaret for å håndtere ulykker som ikke er redningstjeneste. Kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser på lokalt nivå. Den har videre ansvar for viktige samfunnstjenester som må videreføres i en krisesituasjon, for eksempel barnehage, skole, eldreomsorg og lokal infrastruktur. Kommunen skal også sørge for informasjon til befolkningen. Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet. Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering, og har oversikten over beredskapsstatus i kommunene. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter. Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn. Gjennom den etablerte, interkommunale beredskapen har kommunen ansvar for håndtering av mindre, akutte forurensinger. Kommunen skal gjennomføre oppryddingsaksjoner og andre miljøbeskyttende tiltak. Kommunen må lage beredskapsplaner for å kunne videreføre sine funksjoner i en krisesituasjon. Sivilbeskyttelsesloven gir blant annet regler om ”den kommunale beredskapsplikten”. For det første skal kommunen kartlegge hvilke uønskede hendelser som kan inntreffe i kommunen, og vurdere sannsynligheten for at disse hendelsene inntreffer, og hvordan de i så fall kan påvirke kommunen. Alt dette skal sammenstilles i en helhetlig risiko- og sårbarhetsanalyse. For det andre skal kommunen, med utgangspunkt i risiko- og sårbarhetsanalysen, utarbeide en beredskapsplan. Planen skal revideres minimum årlig, og kommunen skal sørge for at planen blir jevnlig øvet. Kommunene er pålagt å ha en kriseledelse, og en plan for denne. Ordføreren representerer kommunestyret i Kriseledelsen, og har kommunestyrets fullmakter når kriseledelse er satt. En overordnet plan for kriseledelse er et styringsdokument, og kan ikke erstatte beredskapsplaner for ulike hendelsestyper. Kommunene skal i tillegg ha et krisepsykiatrisk team i henhold til ”Lov om sosial- og helsemessig beredskap”. 86 Kommunene bør også ha et Beredskapsråd, som skal være kommunens rådgivende samarbeidsorgan i beredskapsspørsmål. Representanter fra lokalt politi, Fylkesmannen, Frivillige organisasjoner etc kan inviteres av kommunen til å delta i beredskapsarbeidet. Politiet, Sivilforsvaret, Forsvaret og andre viktige statlige etater og frivillige organisasjoner er representert som rådgivere. Rådgiverne har imidlertid ingen beslutningsmyndighet når det gjelder tiltak i regi av rådet. Ordføreren, som leder beredskapsrådet, kan ikke binde andre enn kommunens egne organer gjennom rådets beslutninger. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter bistandsanmodning også til andre kommuner. Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når slike behov oppstår. Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene skal være forankret i kommunen, og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet. Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen omsorgstjeneste. Ansvar før: • • • Utarbeide ROS analyser, som avdekker utsatte områder Avklare hvem som er ansvarlig for gjennomføring Utarbeide oversikt over kompetanse og materiell, og hvilke andre aktører som kan involveres 87 Ansvar under: • Stille med nødvendig materiell, herunder sandsekker, beredskapspumper og slamsugere til eventuelle oversvømte kjellere/områder Ansvar etter: • • • Evaluere hendelsen Lage tiltaksplan for å rehabilitere oversvømte arealer og eiendommer Utarbeide tiltaksplan for eventuell gjentakelse 88 7. Brann / Redning Sverige: Generelt: En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte något av följande undantag är aktuella: Fjällräddningstjänst, Flygräddningstjänst, Sjöräddningstjänst, Efterforskning av försvunna personer, Miljöräddningstjänst till sjöss och Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Ansvar før: • • • • Risk- och sårbarhetsanalys Kompetens Materiel Samarbetsavtal Ansvar under: • • • • • • • Leda insatsen när det är kommunal räddningstjänst Kompetens Materiel Samarbetsavtal Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Ansvar efter: • Sammanställa dokumentation. • • • Olycksutredning Utvärdering Rapportera Vid behov revidera planer • 89 Norge: Generelt: Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte. Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver: • informasjonsarbeid og forebygging av ulykker • innsats ved brann • innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse • innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS) • bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning, skred og flom Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende fullmakter i henhold til ”Lov om brann- og eksplosjonsvern” og Dimensjoneringsforskriften”: • Leder brannbekjempelsen • Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politiet overtar ledelsen • Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet • Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik innsats. Ansvar før: • • • Opplæring av mannskap Vedlikehold av teknisk utstyr Sørge for at utstyr er tilgjengelig Ansvar under: • • • • • • Livreddende innsats sammen med de andre nødetatene Brannslukking og teknisk redningsinnsats Avdekke, identifisere, overvåke og håndtere farlige stoffer Beskytte omgivelsene mot akutt forurensing Skadebegrensing på materielle verdier Sikkerhetsansvar i fareområdet Ansvar etter: • Opprydding og klargjøring av benyttet utstyr 90 8. Sykehus / Sjukvård Sverige: Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget Värmland Generelt: PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark. Ansvar før: • • • • • ROS-analyser Planläggning Utbildning Övning Nätverksarbete Ansvar under: • Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter nationellt, internationellt och lokalt Ansvar etter: • Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen Norge: Sykehuset i Østfold Generelt: Sykehuset Østfold skal verne liv og helse og bidra til at befolkningen kan tilbys nødvendig medisinsk behandling, pleie og omsorg samt sosiale tjenester ved uønskede og/eller 91 ekstraordinære hendelser og kriser. Rømskog kommune betjenes normalt av A-hus på Lørenskog, mens de øvrige kommunene i Østfold betjenes av Sykehuset Østfold. Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige ambulansetjenester. Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen. Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på de regionale helseforetakene. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helseog sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Ansvar før: • • • • Gjennomgang av sykehusets bygningsmasse /ROS Gjennomgang av stasjonering og evt. veihindringer ved hendelse Gjennomgang av planverk Avtale samhandling med andre etater (kommuner, Sivilforsvar, Røde Kors, politi) Ansvar under: • • • Samhandle med andre etater. Fortløpende vurdering av stasjonering, kjøreruter og alternative fremkomstmidler og veier Sikre behandlingskapasitet Fortløpende vurdering av bygningssituasjon Ansvar etter: • • • • • Evaluering/oppsummering Kostnadsgjennomgang Materiellerstatninger Oppdatering av planverk Gjennomgang bygningsstatus 92 9. Røde kors/ Röda korset Sverige: Generellt: Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter. Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov. Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen. Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper. Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning. Frivilliga resursgrupper, FRG Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer, myndigheter, företag och enskilda människor. Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser. Grundläggande utbildning för frivilliga: De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd. Trossamfund ger stöd till drabbade: Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum. 93 Ansvar før: • • Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar Ansvar under: • Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Ansvar etter: • Utvärdering Norge: Generelt: Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten. Innsatsen som utøves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS). FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet. Medlemmer i FORF er: • • • • • • • • • NAK`s Flytjeneste Norsk Folkehjelp Sanitet Norsk Grotteforbund Norsk Radio Relæ Liga Norske Alpine Redningsgrupper Norske Redningshunder Redningsselskapets sjøredningskorps Rovernes beredskapsgrupper Rode Kors Hjelpekorps Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i: • • • • • • • redningsmannskap hundeekvipasjer fjellklatrere småfly til søk sambands- og datastøtte båtressurser grottereddere 94 Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser som: • • • • • • • • • • søk etter saknet person snøskred alpinulykke sjøulykke flom andre større ulykker drukning ekstremvær sammenraste bygninger stein-, jord- eller leirskred Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktøren i redningstjenesten i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og naturkatastrofer. I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS. Ansvar før: • • • Beredskapsplanlegging Erfaringsutvikling Øvelser Ansvar under: • • • • • Etter anmodning bistå i redningsarbeidet Mannskapsplanlegging Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen Logistikk over frivillige Ambulansetjeneste og transport Ansvar etter: • • • Evaluering Forbedringstiltak Rapportering 95 10. Politiet Sverige: Generelt: Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning, utredning, utrymning, registrering och eftersökning. Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan. Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten. En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans. Ansvar før: • • Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanläggning, övning och utbildning Ansvar under: • • • • • • • • • • • Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet Söka efter försvunna, skadade och chockade personer Identifiera avlidna och skadade och upprätta register Underrätta anhöriga Utreda brott kring händelsen Söka och gripa misstänkta gärningsmän Leda Polisinsatsen Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst , Trafikverket, Länsstyrelsen m fl. Dokumenterar Sammanställer lägesbild Ansvar etter: Sammanställer dokumentation • Eventuell brottsutredning • Evaluering och rapport • Vid behov revidering av planer • 96 Norge: Generelt: Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i Politiloven § 27 tredje ledd. Flere typer ulykker, for eksempel skogbrann, flom og skred, kan imidlertid inneholde elementer av redningstjeneste. Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere hjelpeinnsatsen. Ansvar før: • Samarbeide nært med kommunen om risiko- og sårbarhetsanalyser, og på dette grunnlaget utarbeide og øve lokalt tilpassede planer for håndtering av ulykker som ikke er redningstjeneste. Ansvar under: • • Selv om andre aktører har primæransvaret, tilsier erfaring at det gjerne er politiet, med fullmakt i Politilovens § 27, som må håndtere en slik hendelse i innledningsfasen. Når ansvaret overtas av ansvarlig myndighet i henhold til ansvarsprinsippet er politiet blant annet ansvarlig for evakuering, generell bistand til befolkningen, vakthold og sikring, samt etterforsking. Politiet har ansvar for varsling av pårørende til savnede eller omkomne, i tillegg til et særskilt ansvar for å lede og iverksette søk etter antatt omkomne, og ta hånd om døde personer. Ansvar etter: • • Evaluering Eventuelt revidering av planverk 97 11. Sentrale myndigheter Sverige: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB): Generelt: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd, personal (experter) och materiel. Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder. MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de som är ansvariga samordnar sin verksamhet. MSB erbjuder också sakkunskap. MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och katastrofer utomlands. Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar MSB underlag för beslut och inriktningar .Statistik och data samlas in och analyseras för samlade bilder och bedömningar. Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar. Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag från krisberedskapsanslaget. Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer samverkan för ett säkrare samhälle. Ansvar før: • • • • Tillsynsmyndighet Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst Utbildning, kompetensuppbyggnad Bistår med rekvirering av internationella resurser Ansvar under: • • Stödjer involverade aktörer med t ex experter Rapporterar Ansvar etter: • • • Evaluering Erfarenhetsåterföring Administrerar statlig stöd 98 Andre samarbeidspartnere: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI): Generelt: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut är den svenska statliga myndighet som har som uppgift att framställa prognoser för väder, vind och vattentillgång. Redan 1873 började SMHI sin verksamhet. 1945 bildades SMHI i Stockholm. Sedan 1975 finns SMHI även i Norrköping med lokala kontor i Göteborg, Malmö, Stockholm (Arlanda) samt i Sundsvall. SMHI skall bidra till sammhällsnytta, säkerhet och även delta i olika typer av forskningsprojekt som rör väder, vatten, klimat och miljöfrågor. Målet i forskningsarbetet är att uppfylla samhällets kunskapsbehov samt även förbättra det interna arbetet med nya metoder och verktyg. SMHI är en myndighet under miljödepartementet och finanserias av anslag samt kommersiella uppdrag för företag och myndigheter. Ansvar før: • • Upprättar och förmedlar Vädervarning till SOS och länsstyrelsen m fl Upprättar och förmedlar brandriskprognos till SOS och länsstyrelsen m fl Ansvar under: • Levererar fortlöpande väderleksprognoser Ansvar etter: • Utvärdering Andra centrala samarbetspartners som kan ha en viktig roll: Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket , Luftfartsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten, Trossamfunden, Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Svenska Kraftnät, Vattenfall, Sydkraft m fl…. 99 Norge: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB): Generelt: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og krisehåndtering. I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid. Ansvar før: • • • Overvåke situasjonen Ta i mot varsel fra Meteorologisk Institutt Ta i mot varsel fra Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen (NVE) Ansvar under: • • Rapportering Koordinere innsats fra Sivilforsvaret Ansvar etter: • • • Støtte Fylkesmannen Evaluere hendelsen Lage øvelser Andre samarbeidspartnere: Kystverket: Ansvar før: • • • Ansvarlig myndighet for statens beredskap mot akutt forurensning Havnesikkerhet Varsling til aktuelle myndigheter Ansvar under: • • • Rapportering Tilsyn Evt. aksjonering ved forurensning av større art Ansvar etter: • • Evaluering Lage øvelser 100 Klima- og forurensningsdirektoratet (KLIF): Ansvar før: • • Overvåke klima, hav, vann, avfall, luft og støy, utslipp av miljøgifter Informere/varsle aktuelle myndigheter og befolkning Ansvar under: • Rapportering Ansvar etter: • • • Tilsyn Videreutvikling/forskning Veilede Fylkesmannen Mattilsynet: Ansvar før: • • Overvåke og kartlegge situasjonen Varsling Ansvar under: • Rapportering Ansvar etter: • • • Evaluering Øve Tilsyn Helsedirektoratet: Ansvar før: • • • • Beredskapsplanlegging Veiledning av helsevesenet, og andre aktuelle myndigheter Være en kompetanseorganisasjon Varsle helsevesenet, og andre aktuelle myndigheter Ansvar under: • Rapportere Ansvar etter: • • Evaluere Øve 101 Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen (NVE): Ansvar før: • • • • • • • NVE er fagmyndighet ved flom og oversvømmelser De skal utarbeide elektroniske flomsonekart og risikokart for store kvikkleireskred NVE har innsigelsesmyndighet i forbindelse med planlegging etter Plan- og bygningsloven der hvor dette berører NVE`s ansvarsområde, herunder fare knyttet til vassdrag. NVE vurderer konsesjonsplikt, og behandler konsesjonssøknader i henhold til Vannressursloven, for vassdragstiltak som berører allmenne interesser. NVE yter bistand til planlegging, finansiering og gjennomføring av sikringstiltak (flomsikring, erosjonssikring). NVE yter hjelp til kommuner med kompetanse og ressurser til kartlegging, arealoppfølging, sikring, overvåking, varsling og beredskap. NVE har det overordnede ansvaret for statlige forvaltningsoppgaver innen forebygging av skredulykker. Ansvar under: • • Lage vannføringsprosedyrer og varsle flom i norske vassdrag NVE har flomvarslingstjeneste 24 timer i døgnet Ansvar etter: • • • Evaluere Øve Tilsyn Meteorologisk Institutt (MET): Ansvar før: • • Varsle aktuelle myndigheter Opplysningstjeneste Ansvar under: • • Oppdatering av varsel Rapportering • Evaluering Ansvar etter: Norges Geotekniske Institutt (NGI): Ansvar før: • • • • Kartlegging av fareområder og rasområder Overvåking av disse stedene Forskning Informasjon til aktuelle myndigheter 102 Ansvar under: • Akuttvurderinger under hendelser Ansvar etter: • • Evaluering Videreutvikling 103 104 Epizooti Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering 2009 - 2011 Dato: 120601 Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt/Syfte Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å bekjempe dyresykdommer, samt minske faren for at mennesker blir smittet. Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere grensesamarbeidende tiltak, dersom dette blir besluttet. 1.2 Omfang og bakgrunn. Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører. Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved smittsomme dyresykdommer. 2. Alarmering Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i Göteborg: Karlstad: tlf 0046 31 7031333 tlf 0046 54 153464 Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50 105 3. Tiltak 3.1 Generelt: Sverige: Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar (epizootiutbrott) är det, enligt epizootilagen och zoonoslagen, Jordbruksverket som har det övergripande ansvaret och leder och samordnar såväl förebyggande åtgärder som beredskap och bekämpning. Jordbruksverket är också den beslutande myndigheten inom dessa frågor. Veterinärer och alla som har djur har också ansvar att anmäla misstänkta fall av allvarliga smittsamma djursjukdomar. Exempel på allvarliga smittsamma djursjukdomar är mul- och klövsjuka, svinpest och fågelsjukdomarna newcastlesjuka och fågelinfluensa. Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation är verkets basorganisation för beredskap och smittskyddsarbete i fält. Distriktsveterinärerna har jourverksamhet och dygnstäckande ansvar för epizootiberedskapen i fält. Till Jordbruksverkets bekämpningsorganisation knyts samverkande och samrådande myndigheter så som Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Livsmedelsverket, länsstyrelse, polismyndighet m.fl. samt berörda näringsorganisationer, allt i den utsträckning som behövs för att en effektiv bekämpning ska kunna genomföras. De samrådande och samverkande representanterna företräder hela tiden sin egen myndighet/organisation och är inte anställda av Jordbruksverket. Norge: Helse- og sosialberedskapen skal verne liv og helse og bidra til at befolkningen kan tilbys nødvendig medisinsk behandling, pleie og omsorg samt sosiale tjenester ved uønskede og/eller ekstraordinære hendelser og kriser. Den skal også verne befolkningen mot radioaktivt nedfall og strålingsulykker, smittsomme sykdommer og biologiske og kjemiske midler. Videre skal beredskapen verne mot mat- og vannbårne sykdommer, fremmedstoffer i mat, for og drikkevann, alvorlige sykdommer som kan overfores mellom dyr 106 og mennesker, og andre smittsomme sykdommer. Helsetjenesten er en stående beredskapsorganisasjon. Ansvarsfordelingen og organiseringen i helse- og sosialforvaltningen og -tjenesten hviler på de grunnleggende beredskapsprinsippene om ansvar, likhet og nærhet. Overordnet nasjonal helse- og sosialberedskapsplan beskriver aktørene i helse- og sosialforvaltningen og helse- og sosialtjenesten ved hendelser og i planleggingsfasen. Beskrivelsen omfatter blant annet lovgrunnlag, aktorenes rolle og plassering i beredskapsorganisasjonen, ansvar, oppgaver og ressurser, samhandling og varslingsveier. Overordnet nasjonal helse- og sosialberedskapsplan er ikke et operativt planverk. Alle aktorer omtalt i den overordnede planen har egne operative planer. Mattilsynet er ansvarlige for håndtering av mistanke om eller utbrudd av smittsomme dyresykdommer. Mattilsynet samarbeider med Folkehelseinstituttet, og kan ved behov be om bistand fra politi, tollvesen, kystvakt og kommuner. Mattilsynets organisering og rutiner i en krisesituasjon er beskrevet i den administrative beredskapsplanen (ABP). Mattilsynet skal praktisere sin tilsyns- og vedtakskompetanse etter lov av 19. desember 2003 nr. 124 om matproduksjon og mattrygghet mv. (Matloven) og forskrift 27. juni 2002 om bekjempelse av dyresykdommer slik at bestemmelsene i de relevante EU-rettsakter oppfylles. Veterinærinstituttet har overvåkingsprogrammer innen fiske- og dyresykdommer og mattrygghet. Enhver som finner grunn til mistanke om alvorlig smittsom sykdom skal uten opphold melde fra til Mattilsynet, jfr. matloven § 6, andre ledd. 3.2 Planforutsetninger Sverige: • • • • • • • Förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap Epizootilagen (1999:657) Zoonoslagen (1999:658) Smittskyddslag (2004:168) Karantänslag (1989:290 ). Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor (1975:85) 107 • Livsmedelslag (2006:804) Norge: • • • • • Overordnet nasjonal helse- og sosialberedskapsplan (utgitt av Helse- og omsorgsdepartementet) Politiets beredskapssystem PBS I (utgitt av Politidirektoratet 2011) Smittevernloven (1994 om vern mot smittsomme sykdommer) Lov om helsemessig- og sosial beredskap (2000) Matloven (2003 om matproduksjon og trygghet m.v.) 108 4. Alarmsentralene Sverige: Generelt: SOS Alarm har en central larmfunktion och en samordnande roll vid större händelser då många olika enheter rycker ut. Sveriges nationella nödnummer 112 sköts av operatörer på SOS Alarm som larmar ut till räddningstjänst, polis, ambulans och andra delar av samhällets hjälpresurser. SOS Alarm kan skicka ut ett så kallat förlarm så fort operatören vet i vilket område den aktuella händelsen inträffat. Sedan fullföljer operatören intervjun med den som larmat och kan på så sätt komplettera larmet med mer utförliga uppgifter. Varje enskild SOS-central har en medicinskt ledningsansvarig läkare (MLA) samt högre medicinsk kompetens (HMK) i form av läkare eller sjuksköterskor med särskild kompetens. SOS Alarm AB har uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige. SOS Alarm Sverige AB ägs till 50 procent av staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Bolaget driver 18 SOS-centraler över hela landet. Tillsynsmyndighet för SOS Alarm AB är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Uppdraget innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddningen samt med polisen. SOS Alarm AB är även en resurs i samhällets krisberedskap. Kommunerna anlitar SOS Alarm AB för alarmering av kommunal räddningstjänst. För landstingens (sjukvårdshuvudmannen) räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering och ambulansdirigering. Samverkanspartner i Norge är Alarmsentral Brann Øst AS och AMK Östfold, Västfold, Trondheim Ansvar før: • • • Upprätta och ajourhålla alarmeringsplaner Förmedlar brandriskprognos till berörda aktörer Förmedlar vädervarning till berörda aktörer Ansvar under: • • • Larmmotagning och utalarmering enligt utarbetade alarmeringsplaner Samverka med andra aktörer på regional nivå med utbyte av samverkansnummer med mera Rapportera till central SOS nivå som i sin tur aktiverar centrala myndigheter 109 Ansvar etter: • Utvärdera och vid behov revidera alarmeringsplan Norge: Brann 110, Politi 112, AMK 113 110: Generelt: Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og håndtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) fører tilsyn med de kommunale brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den enelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene. Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak. 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nødetater, samt bistå under innsatsen. Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted. Mange 110 meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for å varsle de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling. I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike. Ansvar før: • • Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Øvelser Ansvar under: • Alarmering, loggføring og sambandsbistand 110 Ansvar etter: • • • Evaluering og tiltaksvurdering av eget arbeid Debriefe eget personell Rapportering 112: Generelt: Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid. Ansvar før: • • • Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112 Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Utdanning av eget personell Ansvar under: • Alarmmottak Ansvar etter: • Evaluering 113: Generelt: Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til å sikre at befolkningen får faglig forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og Hovedredningssentralen. Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller redningssentralene. Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK): Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk nødmeldetjeneste. Kommunen har ansvar for: • etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet • etablering og drift av legevaktsentral 111 kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen • samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen med den kommunale legevaktordningen • Det regionale helseforetaket har ansvar for: • etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske nødnummeret innen det regionale helseforetaket • etablering og drift av AMK • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan • samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre samarbeidspartnere • fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen. Det finnes to hovedtyper AMK: • regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til å ha en støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er er involvert • lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et geografisk område (AMK-område) AMK skal blant annet: • håndtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand • prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige råd og veiledning og følge opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre AMK-er som er berørt • styre og koordinere ambulanseoppdrag Legevaktsentralene skal blant annet: • motta og håndtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor, kriseteam og andre relevante instanser • videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK Ansvar før: • • • Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til skadested Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested Alarmerer luftambulanse 112 • • • • Varsler og rådfører seg med vakthavende leder Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket Medisinsk rådgivning Informerer regional AMK (Oslo) Ansvar under: • • Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget personell på tiltaksplaner Ansvar etter: Evaluering av innsatsen • Debriefe eget personell • 113 5. Län / Fylke Sverige: Generelt: Länsstyrelsens ansvarsområden: Länsstyrelsen får, efter delegation från Jordbruksverket, besluta om smittförklaring, tillträdesförbud, inrättande av skydds- och övervakningsområden och andra områden med särskilda restriktioner på grund av att epizootisk sjukdom misstänks eller har konstaterats, upphäva sådana beslut samt besluta om ianspråktagande av slakteri, bearbetningsanläggning, utrustning och personal som behövs i epizootibekämpningen. Länsstyrelsen har lednings- och samordningsansvar vad gäller åtgärder mot djursjukdomar, utövar offentlig kontroll vad gäller efterlevnaden av epizootilagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen samt skyldighet att upprätta beredskapsplaner som anger vilka åtgärder som myndigheten ska vidta för att bekämpa inträffade epizootiska sjukdomar. Det är Jordbruksverket som leder och samordnar de förebyggande åtgärderna och bekämpningen enligt epizootilagen. Eftersom epizootilagen är en speciallag som har företräde framför annan lagstiftning i samanhanget innebär det att länsstyrelsens övergripande ledningsoch samordningsansvar inte gäller epizootisjukdomarna utan endast övriga djursjukdomar. Dock har länsstyrelsen naturligtvis ett ansvar att samverka vi epizootiutbrott. Ansvar før: • Länsstyrelsen ska i samråd med Jordbruksverket upprätta en beredskapsplan (Epizootiberedskapsplan) och där ange vilka åtgärder som länsstyrelsen ska vidta för att bekämpa inträffade epizootiska sjukdomar. Planen bör ses över och uppdateras vid behov, dock minst en gång per år. • På länsstyrelsen bör finnas en särskild epizootigrupp/krisgrupp för hantering av epizootifrågor. Denna grupp bör bildas redan i förberedande syfte. I det följande kallas den epizootigrupp även om annan benämning används av enskilda länsstyrelser. • Epizootigruppen har till uppgift att vid ett epizootiutbrott ha övergripande ansvar för epizootikansliets verksamhet, samverka med berörda myndigheter på regional och lokal nivå och skapa kontakter mellan dessa och Jordbruksverket vid ett utbrott av epizootisk sjukdom, se till att centrala beslut genomförs och att centralt utfärdade riktlinjer följs, samt att kontinuerligt informera Jordbruksverket om händelseutvecklingen och den aktuella situationen i regionen. I epizootigruppen bör ingå: • länsveterinären, • representant för länsledningen, • representant för länsstyrelsens informationsfunktion, • jurist från länsstyrelsen, samt • representant för länsstyrelsens beredskapsfunktion. 114 • Länspolismästaren eller representant för denne adjungeras till gruppen som samverkande. Ansvar under: • Länsstyrelsens samverkan med Jordbruksverket (SJV) är av avgörande betydelse för ett snabbt och effektivt agerande. Länsstyrelsen har genom sina regionala kontakter en nyckelroll när det gäller att rekrytera de företag och personer som behövs i sammanhanget för bl.a. avlivning, oskadliggörande, smittrening m.m. och att samordna deras insatser. Vid rekryteringen utnyttjas de resurslistor som finns i länsstyrelsens beredskapsplan. I de fall Jordbruksverket inrättar en Operativ ledningscentral (OLC) i närheten av ett epizootiutbrott är det en stor fördel om länsstyrelsepersonal kan placeras i anslutning till OLC för att i nära kontakt med Jordbruksverkets personal på OLC hantera dessa uppgifter. • Om den aktuella sjukdomen kan smitta människa, ska länsstyrelsen enligt beredskapsplan också samverka med smittskyddsläkaren och meddela henne/honom vilka personer som ska delta i bekämpning och smittrening och som därvid kan komma i kontakt med djur, produkter eller material som är eller kan vara smittade med eller kontaminerade av det aktuella smittämnet. • Då länsstyrelsen får meddelande om att en epizootisk sjukdom har konstaterats i länet bör epizootigruppen sammankallas och epizootikansliet upprättas enligt beredskapsplan. • Länsstyrelsen svarar för regional information om händelseutvecklingen, den aktuella situationen i länet och konsekvenserna för länet. • Länsstyrelsen bör förvissa sig om att de veterinärer i länet som kan bli berörda har fått eller omgående kommer att få information om händelsen via Jordbruksverket. I annat fall bör länsstyrelsen underrätta dessa. SJV tillhandahåller ett lägesoch uppföljningssystem, LEIF. • Länsstyrelsen bör också enligt beredskapsplan underrätta följande om att en epizootisk sjukdom har konstaterats i länet i den mån de är berörda: den kommun där den smittade anläggningen finns (vid allvarlig smitta eventuellt för samtliga kommuner i länet), polismyndigheten, smittskyddsläkaren, de värderingsmän som har kompetens att värdera de djurslag som är aktuellt att avliva, slakterier belägna i länet och slakterier som tar emot djur från länet, mejerier belägna i länet och mejerier som tar emot mjölk från länet, seminstationer och avelsföreningar verksamma i länet, djurhälsovård verksam i länet, livdjursförmedlare och övriga djurtransportörer verksamma i länet, foderfirmor verksamma i länet, fiskodlingsanläggningar och fiskslakterier belägna i länet, äggpackerier och äggkläckerier belägna i länet och som tar emot ägg från länet, anläggningar för oskadliggörande av animaliskt avfall m.m. belägna i länet och som tar emot avfall från länet, LRF regionalt, samt länsjaktvårdskonsulenten. 115 • Länsstyrelsen bör meddela Jordbruksverket om vilka som fått information om händelsen via länsstyrelsen. • Beslut om smittförklaring fattas av Jordbruksverket då förekomst av epizootisk sjukdom har konstaterats. En länsstyrelse får efter delegation från Jordbruksverket besluta om smittförklaring i enskilda fall. • Länsstyrelsen får efter bemyndigande av regeringen och efter samråd med Jordbruksverket föreskriva om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar i länet eller en del av länet för att förebygga eller bekämpa en epizooti. Ansvar etter: • • • • I de fall beslut om smittförklaring har delegerats till en länsstyrelse fattar länsstyrelsen även beslut om upphävande av smittförklaringen när förutsättningar inte längre finns för besluten. Ett beslut om upphävande av smittförklaring bör föregås av samråd med Jordbruksverket. Sammanställning av dokumentation Utvärdering Rapportering Norge: Fylkesmannen i Østfold: Generelt: Fylkesmannen er regional beredskapsmyndighet. Som statens representant på fylkesnivå er Fylkesmannen regional samordner, pådriver og veileder for samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket. Fylkesmannens kommunerettede virksomhet utgjør den vesentligste delen av dette arbeidet. Fylkesmannens oppgaver knyttet til samfunnssikkerhet og beredskap er hjemlet i beredskapsloven og flere kongelige resolusjoner. Oppgavene fastsettes nærmere gjennom Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps etatsstyring på dette fagomradet. Fylkesmannen skal samordne samfunnssikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket, og ivareta rollen som pådriver og veileder i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap. Fylkesmannen skal oppnevne beredskapsråd. Fylkesberedskapsrådet ledes av Fylkesmannen, og skal ha medlemmer fra Politiet, Forsvaret, Sivilforsvaret, frivillige organisasjoner og statlige og fylkeskommunale etater som har vesentlige beredskapsoppgaver. 116 Hele rådet skal innkalles minst en gang i året. Fylkesberedskapsrådet skal blant annet • drøfte samfunnssikkerhets- og beredskapsspørsmål • vare et forum for gjensidig orientering om beredskapsarbeidet • bidra til å holde oversikt over sikkerhets- og beredskapsarbeidet i fylket • kunne vare et instrument for Fylkesmannen for samordning av krisehåndtering under alvorlige hendelser i fred, krise og krig Videre skal Fylkesmannen blant annet • samordne krisehåndteringen regionalt i henhold til gitte instrukser, retningslinjer og lover • skaffe seg oversikt over situasjonen i fylket og befolkningens behov og rapportere til sentrale myndigheter • bidra til god kontakt og gjensidig bistand og samarbeid mellom sivile og militære myndigheter og samordne den sivile delen av totalforsvaret Retningslinjer for regionalt samordningsansvar ved kriser i fred beskriver hvordan Fylkesmannen skal utøve sitt samordningsansvar for krisehåndteringen på regionalt nivå. I retningslinjene står det at: ”Ved akutt fare for liv og helse er den nødvendige samordningen ivaretatt gjennom den offentlig organiserte redningstjenesten, som kan tre i funksjon etter beslutning av politimester eller Hovedredningssentralen.” Ansvar og organisering av redningstjenesten og politiets generelle ansvar etter Politiloven § 27 tredje ledd, endres ikke. Fylkesmannens samordningsfunksjon omfatter blant annet • tilsyn med kommuners, fylkeskommuners og regionale statlige organers planlegging for en krise inntreffer • informasjonsutveksling mellom berørte aktorer når en krise er oppstått • sammenkalling av Fylkesberedskapsrådet for samordning av tiltak. • videreformidling av ekstra ressurser til kommunene Fylkesmannen skal først og fremst ha en tilretteleggings- og støttefunksjon i krisehåndteringen som skjer lokalt. Ansvar før: • Ansvarlig for å påse at kommunalt beredskapsplanverk er tilfredsstillende og øvet. Være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder samfunnssikkerhetsarbeid 117 Ansvar under: • • • • Fylkesmannen har ansvar for den regionale koordinering ved utbrudd. Fylkesmannen skal ha løpende kontakt med det regionale mattilsynet slik at den regionale koordinering blir best mulig. Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser. Når en hendelse omfatter flere kommuner og medfører regional knapphet på ressurser skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en hensiktsmessig måte for dekning av sivilbefolkningens behov. Fylkesmannen skal om nødvendig samordne og prioritere mellom sivile behov. Etter behov vil Fylkesmannen kunne etablere kriseutvalg i fylket. Rapporterer om hendelsen til Direktoratet forsamfunnssikkerhet og beredskap (DSB) Ansvar etter: • Evaluering i samarbeid med DSB og berørte myndigheter 118 6. Kommunene Sverige: Generelt: Kommunen har administrativa resurser som kan komma till nytta vid ett epizootiutbrott. Kommunen har också skyldighet att agera i egenskap av myndighet. Kommunens administrativa resurser kan tas i anspråk när det inträffar en ”extraordinär händelse” i kommunen. Detta finns reglerat i kommunala ledningsplaner. Detta innebär att kommunen ska ha beredskap för bland annat epizootiutbrott och utgör en resurs även i epizootisammanhang. Kommunen kan bistå med ledning av kommunens verksamhet, samt medverka i samordningen av insatser inom kommunens geografiska område, informationsinsatser, upplysningar och hjälp med presskontakter samt lokaler etc. I epizootisammanhang är det miljöskyddsnämnd eller motsvarande samt räddningstjänst som är de lokala myndigheterna. Vid avfallshantering och smittrening kan stöd behövas av bl.a. kommunens miljöförvaltning, renhållningsorganisation (omhändertagande av kadaver, gödsel avloppsvatten, spårande av livsmedelsprodukter m,m.) och räddningstjänst. Ansvar før: • Beredskapsplanering: -Kommunens risk- o sårbarhetsanalys -Krisledningssplan -Med mer • Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra myndigheter/organisationer Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen Säkerställa invånarnas säkerhet Skydda materiella värden • • • • Ansvar under: • • • • • • Skadeavhjälpande/ reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället Samordna verksamheten i det geografiska området Samordna informationen till allmänheten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Ansvar etter: • Sammanställa dokumentation 119 • • • • Utvärdera händelsen Rapportera. Revidera planer enligt behov Återuppbyggnad Kommunens räddningstjänst: 1. Handlingsprogram Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ger bl.a. kommunen ansvaret för att det görs en bred säkerhets- och riskanalys som bör omfatta andra risker än de som normalt hanteras av räddningstjänsten. En sådan analys bör även beröra kommunens ansvar vid ett epizootiutbrott. 2. Skyldigheter och rättigheter a) Vid ett epizootiutbrott har kommunen inklusive räddningstjänsten ett ansvar för att samverka med andra berörda myndigheter och organisationer. b) Räddningstjänsten kan bistå en annan myndighet med personella och materiella resurser förutsatt att den inte är upptagen med en händelse som betraktas som räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Om det finns företag som kan göra samma sak lika snabbt och lika bra eller bättre ska dessa företag användas i första hand. 3. Räddningstjänstens roll vid bekämpning av epizootier a) Det kan i vissa fall (t.ex. vid ett större epizootiutbrott) bli aktuellt att hemställa hos kommunen om resurser från den kommunala räddningstjänsten för bl.a. smittrenings-åtgärder. Räddningstjänstens personal är van att arbeta i oren miljö och övar dessa moment kontinuerligt. Räddningstjänsten har skyddsutrustning och saneringsutrustning som kan ställas till förfogande och har även personal som krävs för att lösa uppgiften. b) Räddningstjänstens personal kan användas som en stabsresurs eftersom den är van att fatta operativa och snabba beslut. c) Räddningstjänstens personal har god kännedom om kommunens organisation och var man kan hämta lokala resurser. Norge: Generelt: Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet. Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering, og har oversikt over egen beredskapsstatus. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter. Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser 120 lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter bistandsanmodning også til andre kommuner. Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når slike behov oppstår. Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene er forankret i kommunen og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet. Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen omsorgstjeneste. Formålet med smittevernloven er å verne befolkningen mot smittsomme sykdommer. Kommunens og kommunelegens oppgaver er regulert i loven. Kommunelegen skal utarbeide forslag til beredskapsplanverk for smittevern. Kommunen er gitt fullmakter til å fatte vedtak for å begrense og håndtere utbrudd av smittsomme sykdommer, for eksempel stenging av virksomheter og forbud mot møter. Kommunelegen er medisinskfaglig rådgiver for kommunen i saker som gjelder helse- og sosialberedskap, og er fagansvarlig for arbeidet med å forebygge og håndtere utbrudd av smittsomme sykdommer. Kommunelegen er også ansvarlig for å forebygge og håndtere utbrudd av mat- og vannbårne sykdommer. Mattilsynets distriktskontor plikter å bistå kommunelegen i arbeidet, og har et selvstendig ansvar for å bistå virksomheter. 121 Kommunestyret har vide fullmakter til å vedta tiltak om blant annet møteforbud, stenging av virksomheter og begrensing i kommunikasjonsmidler når det er nødvendig for å forebygge allmennfarlig smittsom sykdom. I hastesaker kan kommunelegen utove denne myndigheten. Ansvar før: • Kommunal ROS og beredskapsplaner • Øvelser Ansvar under: • • • Bistå med ressurser Bistå politiet ved evakuering Omsorg / hjelp til involverte Ansvar etter: • • • Gjenoppbygging Evaluering Økonomisk skadeanalyse til Fylkesmannen 122 7. Brann / Redning Sverige: Generelt: Kommunen inklusive räddningstjänsten ett ansvar för att samverka med andra berörda myndigheter och organisationer. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ger bl.a. kommunen ansvaret för att det görs en bred säkerhets- och riskanalys som bör omfatta andra risker än de som normalt hanteras av räddningstjänsten. En sådan analys bör även beröra kommunens ansvar vid ett epizootiutbrott. Vid ett epizootiutbrott har kommunen inklusive räddningstjänsten ett ansvar för att samverka med andra berörda myndigheter och organisationer. Räddningstjänsten kan bistå en annan myndighet med personella och materiella resurser förutsatt att den inte är upptagen med en händelse som betraktas som räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Om det finns företag som kan göra samma sak lika snabbt och lika bra eller bättre ska dessa företag användas i första hand. Räddningstjänstens personal är van att arbeta i oren miljö och övar dessa moment kontinuerligt. Räddningstjänsten har skyddsutrustning och saneringsutrustning som kan ställas till förfogande och har även personal som krävs för att lösa uppgiften. Ansvar før: • Säkerhets- och riskanalys som bör omfatta andra risker än de som normalt hanteras av räddningstjänsten. En sådan analys bör även beröra kommunens ansvar vid ett epizootiutbrott. Ansvar under: • Kommunen inklusive räddningstjänsten ett ansvar för att samverka med andra berörda myndigheter och organisationer. • I vissa fall (t.ex. vid ett större epizootiutbrott) bli aktuellt att hemställa hos kommunen om resurser från den kommunala räddningstjänsten för bl.a. smittrenings-åtgärder • Räddningstjänstens personal kan användas som en stabsresurs eftersom den är van att fatta operativa och snabba beslut. Dokumentera • Ansvar etter: • • Sammanställa dokumentation Rapportera 123 Norge: Generelt: Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte. Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver: • informasjonsarbeid og forebygging av ulykker • innsats ved brann • innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse • innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS) • bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning, skred og flom Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende fullmakter: • han/hun leder brannbekjempelsen. • han/hun er ved andre ulykkessituasjoner leder på åstedet inntil politiet overtar ledelsen. • han/hun er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet. • han/hun kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell. Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik innsats. Ansvar før: • • • • ROS-analyser Kompetanse Materiell Samarbeidsavtaler Ansvar under: • Begrense skadeomfang Ansvar etter: • Evaluering/tiltaksvurdering 124 8. Sykehus / Sjukvård Sverige: Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget Värmland Generelt: PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark. Ansvar før: • • • • • ROS-analyser Planläggning Utbildning Övning Nätverksarbete Ansvar under: • Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter nationellt, internationellt och lokalt Ansvar etter: • • Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning Möten för att lära av händelsen 125 Norge: Sykehuset i Østfold: Generelt: Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige ambulansetjenester. Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen. Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på de regionale helseforetakene. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Ansvar før: • • • Beredskapsplaner Øving Utdanning Ansvar under: • Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt Ansvar etter: • • Evaluering og rapportering Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk 126 9. Röda korset / Røde kors Sverige: Generellt: Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter. Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov. Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen. Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper. Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning. Ansvar før: • • Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar Ansvar under: • Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Ansvar etter: • Utvärdering Frivilliga resursgrupper, FRG: Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer(Röda Korset, Blå stjärnan, Svenska Lottakåren, Frivilliga Automobilklubben, Hemvärnet m fl), myndigheter, företag och enskilda människor. Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser. Grundläggande utbildning för frivilliga De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd. 127 Trossamfund ger stöd till drabbade Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum. Norge: Generelt: Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten. Innsatsen som utøves for redningstjenesten skal vare på frivillig basis, uten økonomisk gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS). FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet. Medlemmer i FORF er: • • • • • • • • • NAK`s Flytjeneste Norsk Folkehjelp Sanitet Norsk Grotteforbund Norsk Radio Relæ Liga Norske Alpine Redningsgrupper Norske Redningshunder Redningsselskapets sjøredningskorps Rovernes beredskapsgrupper Rode Kors Hjelpekorps Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i: • • • • • • • redningsmannskap hundeekvipasjer fjellklatrere småfly til søk sambands- og datastøtte båtressurser grottereddere 128 Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser som: • • • • • • • • • • søk etter saknet person snøskred alpinulykke sjøulykke flom andre større ulykker drukning ekstremvær sammenraste bygninger stein-, jord- eller leirskred Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktøren i redningstjenesten i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og naturkatastrofer. I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i LRS (Lokal Räddningscental). . 1994 Ansvar før: • • • Beredskapsplanlegging Erfaringsutvikling Øvelser Ansvar under: • • • • • Etter anmodning bistå i redningsarbeidet Mannskapsplanlegging Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen Logistikk over frivillige Ambulansetjeneste og transport Ansvar etter: • • • Evaluering Forbedringstiltak Rapportering 129 10. Politiet Sverige: Generelt: Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning, utredning, utrymning, registrering och eftersökning. Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan. Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten. En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans. Ansvar før: • • Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanläggning, övning och utbildning Ansvar under: • • • • • • • • • • • Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet Söka efter försvunna, skadade och chockade personer Identifiera avlidna och skadade och upprätta register Underrätta anhöriga Utreda brott kring händelsen Söka och gripa misstänkta gärningsmän Leda Polisinsatsen Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst , Trafikverket, Länsstyrelsen m fl. Dokumenterar Sammanställer lägesbild Ansvar etter: • • • • Sammanställer dokumentation Eventuell brottsutredning Evaluering och rapport Vid behov revidering av planer 130 Norge: Generelt: En hendelse på dette beredskapsområdet kan innebære et behov for forsterket ordenstjeneste. En kan for eksempel tenke seg uro og kriminalitet i forbindelse med transport, sikring og fordeling av begrensede mengder legemidler, tyveri og ran på apoteker og legekontorer, misbruk og svartebørshandel. Det kan bli iverksatt særskilt grensekontroll, vakthold og karantene ved fly mv. Videre kan en rekke tiltak, som iverksettes av helsemyndighetene eller andre offentlige myndigheter, være inngripende overfor enkeltpersoner, og det kan være behov for tvangsmessig gjennomføring. Politiet har gjennom en bistandsinstruks ansvar for å bistå Mattilsynet. Mattilsynet har gjennom § 23 i Matloven hjemmel til å anmode Politiet om bistand. Ansvar før: • • Opprette kontakt med Mattilsynet Få tilgang til Mattilsynets planer for Epizooti Ansvar under: • Bistå Mattilsynet med avsperring, evakuering osv. Ansvar etter: • Evaluering, evt. justering av planer 131 11. Sentrale myndigheter Sverige: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Generelt: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder. MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de som är ansvariga samordnar sin verksamhet. MSB erbjuder också sakkunskap. MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och katastrofer utomlands Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar MSB underlag för beslut och inriktningar.Statistik och data samlas in och analyseras för samlade bilder och bedömningar. Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar. Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag från krisberedskapsanslaget. Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer samverkan för ett säkrare samhälle. Ansvar før: • • • • Tillsynsmyndighet Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst Utbildning, kompetensuppbyggnad Bistår med rekvirering av internationella resurser 132 Ansvar under: • • Stödjer involverade aktörer med t ex experter. Rapporterar Ansvar etter: • • • Evaluering Erfarenhetsåterföring Administrerar statlig stöd Andra centrala samarbetspartners som kan ha en viktig roll beroende på vilken typ av kris /stor olycka som är aktuell: Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket , Luftfartsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) som är en expertmyndighet under Miljödepartementet, Trossamfunden, Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Svenska Kraftnät, Vattenfall, Sydkraft m fl…. Jordbruksverket: Jordbruksverket har ett särskilt samverkansansvar gentemot andra statliga myndigheter, kommuner m.fl. som är berörda av ett epizootiutbrott. Jordbruksverket ska särskilt samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet. Jordbrukverket ska vidta åtgärder för att förebygga spridning av och bekämpa Smittsamma djursjukdomar. Jordbruksverket leder och samordnar de förebyggande åtgärderna och bekämpningen enligt epizootilagen. Jordbruksverket bör särskilt underrätta berörd länsstyrelse om beslut verket fattar i samband med misstanke om eller konstaterat fall av epizootisk sjukdom vad gäller åtgärder, restriktioner och utfärdade tillstånd som rör länet. Även övriga berörda myndigheter liksom berörda näringsorganisationer bör underrättas om vidtagna åtgärder. Ansvar før: • Jordbruksverkets interna krisorganisation med beskrivning av larmrutiner och arbetsuppgifter samt beskrivning av fördelning av uppgifterna återfinns i verkets interna beredskapsplan. • Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation är verkets basorganisation för beredskap och smittskyddsarbete i fält. Distriktsveterinärerna har jourverksamhet och dygnstäckande ansvar för epizootiberedskapen i fält. • En organisation för bekämpning av fler än enstaka fall och bekämpning av epizootiutbrott av större omfattning finns förberedd på Jordbruksverket och sätts i funktion om en sådan situation uppstår. Den övergripande organisationen utgörs av 133 en Nationell ledningscentral (NLC) vid Jordbruksverket och, vid behov, en eller flera Operativa ledningscentraler (OLC) i områden där epizootiutbrott inträffat. Ansvar under: Den nationella ledningsgruppen sammankallas och vid behov sätts NLC i funktion Beslut fattas om smittförklaring av anläggning eller område där smitta har konstaterats • Följande ska alltid underrättas av Jordbruksverket när epizootisk smitta har konstaterats: - Regeringen via chefen för Jordbruksdepartementet - EG-kommissionen - Office International des Epizooties (OIE) - centrala veterinärmyndigheter i närliggande länder och andra länder som bedöms ha behov av informationen, t.ex. länder som har handelsavtal med Sverige om djur och djurprodukter - FAO - Statens veterinärmedicinska anstalt (om annat laboratorium än SVA ställt diagnosen) - samtliga länsstyrelser - samtliga veterinärer - Livsmedelsverket - Kommerskollegium - Utrikesdepartementet - Krisberedskapsmyndigheten, samt - organisationer inom berörd näringsgren • Beslut om bekämpningsstrategi och övergripande restriktioner • • Ansvar etter: När landet officiellt förklarats fritt från sjukdomen ska Regeringen meddelas via chefen för Jordbruksdepartementet. • Även krisberedskapsmyndigheten ska underrättas. • Dessutom skall samma myndigheter och organisationer som ovan underrättas i den mån de är berörda och i den omfattning Jordbruksverket bedömer nödvändigt. • Norge: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) Generelt: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal være en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og krisehåndtering. DSB har oppfølgingsansvar for brann- og el-sikkerhet, farlige stoffer og produktsikkerhet. I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid. DSB har ansvar for Sivilforsvaret, Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet 134 og beredskap (NUSB) og Norges brannskole. Instruksen for Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps koordinerende roller fastsetter at direktoratet blant annet skal: • understøtte Justisdepartementets koordineringsrolle i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap • koordinere tilsyn med aktiviteter, objekter og virksomheter som er forbundet med fare for store ulykker • koordinere tilsyn med at virksomheter etterlever Storulykkeforskriften Direktoratet forvalter Sivilt beredskapssystem (SBS) på vegne av Justisdepartementet. DSB forvalter internasjonal kontaktpunktfunksjon mot EU, NATO og FN. Ved varsling om større hendelser eller kriser gjennom disse kanalene vil DSB iverksette nasjonal varsling i henhold til instruks, overvåke utviklingen og ved behov utarbeide analyser for å understøtte fagdepartementet og/eller lederdepartementet. Ansvar før: • Skaffe seg oversikt, i samfunnssikkerhetsperspektivet Ansvar under: • • Overvåking av situasjonen Rapportering Ansvar etter: • • Evaluering Øvelser Mattilsynet: Mattilsynet er et statlig, landsdekkende forvaltningsorgan som skal bidra til å sikre forbrukerne helsemessig trygg mat og rent drikkevann. Mattilsynet har en administrativ beredskapsplan. Tilsynet har også planverk for sine oppgaver i Sivilt beredskapssystem (SBS). Ved behov kan Mattilsynet be om bistand fra blant andre politiet, som på sin side har plikt til å bistå tilsynet. Ansvar før: • Varsling om situasjonen til aktuelle myndigheter Ansvar under: • • • Rapportere Overvåke situasjonen Veilede og orientere aktuelle myndigheter og befolkningen Ansvar etter: • Evaluere og øve 135 136 Langvarig strømavbrudd Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering 2009 - 2011 Dato: 120601 Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt/Syfte Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv og begrense materielle skader ved langvarig bortfall av strøm. Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere grensesamarbeidende tiltak, dersom dette blir besluttet. 1.2 Omfang og bakgrunn. Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og gjennomføres etter delplaner og prosedyrer for de berørte aktører. Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved langvarig bortfall av strøm. 2. Alarmering Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i Göteborg: Karlstad: tlf 0046 31 7031333 tlf 0046 54 153464 Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50 137 3 Tiltak 3.1 Generelt Stabil kraftforsyning er grunnleggende for det moderne og komplekse samfunnet. Svikt i tilgangen vil raskt føre til fare for sammenbrudd i samfunnsmaskineriet. I takt med den teknologiske utviklingen, og sterkt økende avhengighet av informasjons- og kommunikasjonsteknologi (IKT), har betydningen av pålitelig kraftleveranse økt (NOU 2006). Årsaker til strømbrudd kan være ekstremvær, sterk vind kan knekke master og blåse ned ledninger. Lynnedslag eller salt på ledninger kan medføre kortslutninger, som kan ta tid å reparere. Lite nedbør kan gi kapasitetsproblemer, og behov for rasjonering. Dårlig vedlikehold kan være en årsak til svikt i kraftforsyningen. Brann i kabler kan medføre strømbrudd. En årsak til strømbrudd kan også være ekstrem nedbør, eller ekstremt snøfall. I tillegg til enkelthendelser kan kombinasjoner av forhold medføre strømbrudd. Sverige: Svenska Kraftnät ansvarar för elberedskapen. Svenska Kraftnät är elberedskapsmyndighet i Sverige. Det innebär att myndigheten med hjälp av årliga anslagsmedel ser till att elförsörjningen i landet förstärks för att kunna klara av kritiska situationer vid krig eller svåra störningar i fredstid. När anläggningar i landets elsystem har skadats av någon anledning är det ägaren som har ansvaret för att återställa elförsörjningen i sin egen verksamhet. Om skadorna är omfattande kan Svenska Kraftnät bistå med viss reparationspersonal, reservmateriel, kommunikationsutrustningar med mera. Svenska Kraftnät har sådan utrustning lagrad i beredskapsförråd. Dessa kan användas även i fredstid i krissituationer samt för internationella hjälpinsatser. Elnätsföretagen i Sverige har bildat en organisation för att samverka med varandra. Svenska Kraftnät medverkar i denna organisation. Den ska verka för att skapa en överblick när en svår skada skett och samordna reparationsinsatserna så att de kommer till användning där behoven är störst. Försvarsmaktens resurser för snabba transporter m.m. kan också utnyttjas inom elförsörjningen. Hjälpbehovet samordnas då av Svenska Kraftnät. Norge: Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) har ansvar for å forvalte vann- og energiressursene. Direktoratet leder den nasjonale kraftforsyningsberedskapen gjennom kraftforsyningens beredskapsorganisasjon (KBO), som foruten NVE består av virksomheter som står for kraftforsyningen. Direktoratet har utstrakt bruk av eksisterende kompetansemiljøer, blant andre Norges geologiske undersøkelse (NGU), Meteorologisk Institutt, Norges Geotekniske Institutt (NGI) og andre private aktorer. 138 3.2 Planforutsetninger Nordisk redningsavtale: Planen bygger på avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker. Regional samarbeidsavtale: Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra Götalands län av 1.januar 2004. • • • • • Stortingsmelding nr.22 (2007-2008) Politiets beredskapssystem, PBS I (2011) Ellagen (1997:857) Förordning (1994:1 806) om systemansvaret för el Affärsverket Svenska Kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om utrustning för förbrukningsfrånkoppling (SvKFS 2001:1) Föreskriften och allmänna rådet finns på Svenska Kraftnäts hemsida http://www.svk.se/ (under ”Vår verksamhet – Föreskrifter”) 3.3 Gyldighet Planen trer i kraft når den er godkjent, distribuert i henhold til distribusjonsliste, og den gjelder til den er utgått eller erstattet av nytt dokument. Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen. 139 4. Alarmsentralene Sverige: SOS Alarm Sverige AB Generellt: Ansvarar i Sverige för 112-tjänsten, larma räddningstjänst, prioritera vårdärenden samt larma och dirigera ambulanser. Vidarekoppla nödställda till polis, sjö och flygräddning, kustbevakning, präst, tandläkare, socialjour, tull och narkotikatips. SOS Alarm AB har även en jourtele/säkerhetstjänstavdelning där man hanterar andra tjänster, samt andra tjänster, t ex personlarm, trygghetsjourer, fastighetsjourer etc., och en krisberedskapstjänst där man bevakar svenska intressen i och utanför Sverige. Ansvar före: Sörja för att den egna tekniken fungerar så att man kan utföra sitt uppdrag (se ovan) och hålla den beredskapen dygnet runt årets alla dagar. Uppdatera de planverk vi kontinuerligt får in från kunder. Ansvar under: Motta 112 samtal från nödställd vidarekoppla nödställda till rätt instans (se ovan) eller prioritera vårdärenden, larma räddningstjänst samt dirigera ambulanser. Är olyckan av större dignitet eller på annat sätt påverkande på infrastrukturen eller dess omgivning meddelas krisberedskapen på SOS Stockholm som i sin tur meddelar tjänstemän på de myndigheter som kan tänkas bli påverkade av olyckan eller dess konsekvenser. Samverka med de resurser och instanser som är involverade i det långvariga elavbrottet. Alarmering till Norge sker till Östfold Politidistrikts operationscentral. Ansvar efter: Efter ”det långvariga elavbrottet” kommer SOS Alarm AB med största sannolikhet att utvärdera den egna insatsen samt samverkan med andra aktörer för att kunna optimera sitt handlande inför nästa långvariga elavbrott. Norge: Brann 110 – politi 112 – AMK 113 110 Generelt: Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og handtering av anrop over nødnummer 110. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) forer tilsyn med de kommunale brannvesenenes 140 virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene. Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak. 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen. Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted. Mange 110-meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for å varsle de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling. I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike. Ansvar før: • • Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Øvelser Ansvar under: • 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen. Ansvar etter: • • • Evaluering og tiltaksvurdering av eget arbeid Debriefe eget personell Rapportering 112: Generelt: Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid. 141 Ansvar før: • • • Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112 Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Utdanning av eget personell Ansvar under: • Alarmmottak, utalarmering, loggføring og evnt. koordinering Ansvar etter: • • Evaluering av innsatsen Debriefe eget personell 113: Generelt: Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til a sikre at befolkningen får faglig forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og Hovedredningssentralen. Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller redningssentralene. Ansvar før: • Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer. Utdanne eget personell på tiltaksplaner. Ansvar under: • • • • • • • Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til skadested Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested Alarmerer luftambulanse Varsler og rådfører seg med vakthavende leder Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket Medisinsk rådgivning Informerer regional AMK (Oslo) Ansvar etter: • • Evaluering av innsatsen Debriefe eget personell 142 Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK): Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral er en del av medisinsk nødmeldetjeneste. Kommunen har ansvar for: • etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet • etablering og drift av legevaktsentral • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen • samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen med den kommunale legevaktordningen Det regionale helseforetaket har ansvar for: • etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske nødnummeret innen det regionale helseforetaket • etablering og drift av AMK • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan • samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre samarbeidspartnere • fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen. Det finnes to hovedtyper AMK: • regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til a ha en støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er er involvert • lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et geografisk område (AMK-område) AMK skal blant annet: • håndtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand • prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige rad og veiledning og følge opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre AMK-er som er berørt • styre og koordinere ambulanseoppdrag Legevaktsentralene skal blant annet: • motta og handtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor, kriseteam og andre relevante instanser • videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK 143 5. Län / Fylke Sverige: Generellt: Länsstyrelsen skall enligt det regionala områdesansvaret verka för samordning och gemensam inriktning av samhällets insatser för att begränsa konsekvenserna av elavbrottet Inom elförsörjningen är det främst följande lagar, föreskrifter och allmänna råd som är tillämpbara: • Ellagen (1997:857) • Förordning (1994:1 806) om systemansvaret för el • Affärsverket Svenska Kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om utrustning för förbrukningsfrånkoppling (SvKFS 2001:1) Föreskriften och allmänna rådet finns på Svenska Kraftnäts hemsida http://www.svk.se/ (under ”Vår verksamhet – Föreskrifter”) Lagarna nås via länkar på Insidan alternativt via www.riksdagen.se Ansvar før: Leda och delta i olika nätverk som till exempel regional samordningsfunktion CBRNE och räddningschefsträffar • Upprätta risk- och sårbarhetsanalys och planver • Ha en omvärldsbevakning, genomföra samråd, svara för informationsspridning • Genomföra utbildning och övning, svara för lägesuppföljning i kommunerna • Tjänsteman i beredskap (TiB) finns i Länsstyrelsen för tillgänglighet över dygnet. Ansvar under: • • • • • Upprätta ledningsfunktion för samordning och information Samordning genom samverkan Ansvar för regional lägesbild Ansvar för information till allmänheten Efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser Ansvar etter: • Uppföljning, utvärdering och förbättring 144 Norge: Generelt: Fylkesmannen er ansvarlig for å påse at kommunalt beredskapsplanverk er tilfredsstillende og øvet, og være en pådriver og veileder overfor kommunene når det gjelder samfunnssikkerhetsarbeid. KDS Oslo-Akershus-Østfold KDS (Kraftforsyningens DistrikstsSjef) er representant for kraftforsyningen, som skal sørge for godt samarbeid og samordning om sikkerhet og beredskap mellom energiselskapene (KBO-enhetene) i et bestemt geografisk område/distrikt. KDS`en skal sørge for å ha oversikt over vesentlige beredskapsmessige utfordringer i sitt distrikt, og følge dette opp på en hensiktsmessig måte. KDS skal ha oversikt over status fra de ulike KBOenhetene når det gjelder beredskapsarbeid generelt, beredskapsplaner, rasjoneringsplaner og ROSanalyser, status i forbindelse med eventuelle pågående krisesituasjon, med mer. I tillegg har KDSen fortløpende kontakt med Fylkesmannens beredskapsavdeling i forbindelse med beredskapsrelaterte spørsmål av betydning for kraftforsyningen og i forbindelse med eventuelle pågående kriser. Ansvar før: • Fylkesmannen skal gjennomføre kriseøvelser i kommunene, og ha vurdert konsekvenser og tiltak for egen virksomhet ved svikt i strømforsyningen Ansvar under: • • • Skal innta en koordinerende rolle dersom det oppstår regionale kriser. Når en hendelse omfatter flere kommuner og medfører regional knapphet på ressurser skal Fylkesmannen sørge for at fylkets ressurser fordeles og utnyttes på en hensiktsmessig måte for dekning av sivilbefolkningens behov. Fylkesmannen skal herunder om nødvendig og i samarbeid med andre myndigheter samordne og prioritere mellom sivile behov. Etter behov vil Fylkesmannen kunne etablere kriseutvalg i fylket. Rapporterer om hendelsen til Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) Fylkesmannen prioriterer fordeling av kraft ved langvarig eller store bortfall på bakgrunn av muligheter for dette og i samspill med KDS og nettselskapene Ansvar etter: • Evaluering og oppfølging i samarbeid med relevante myndigheter 145 6. Kommunene Sverige: Generelt: Grunden för samhällets krisberedskap är kommunerna och ju bättre de är på att hantera en kris, desto bättre blir hela samhället på att klara kriser. I Sverige är grundprincipen att en kris ska hanteras där den inträffar och av de aktörer som är närmast berörda och ansvariga. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Analys och planering: Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall med utgångspunkt i risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Krisledningsnämnd: Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Varje enskild kommun avgör vilka befogenheter krisledningsnämnden ska ha. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse. Geografiskt områdesansvar: Många inom kommunen är viktiga för krisberedskapen: myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade när en kris uppstår. Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Utbildning och övning: Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Rapportering: Kommuner och landsting skall hålla länsstyrelsen informerad om vilka åtgärder som vidtagits avseende krishantering och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen och landstinget skall vid en extraordinär händelse i fredstid länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. 146 Ansvar før: • • • • • • • • • Beredskapsplanering Kommunens risk- o sårbarhetsanalys Krisledningssplan Reservkraftaggregat med mera Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra myndigheter/organisationer Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen Säkerställa invånarnas säkerhet Skydda materiella värden Ansvar under: • • • • • • Skadeavhjälpande/ reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället Samordna verksamheten i det geografiska området Samordna informationen till allmänheten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten I syfte att lösa dessa uppgifter har kommunen tagit fram en plan för hanterandet av ett långvarigt elavbrott. Denna är mer detaljerad än kommunens krisledningsplan och innehåller checklistor specifikt framtagna för hanterandet av elavbrott. Till grund för dokumentet ligger länsstyrelsens plan som är framtagen genom sydlänssamverkan. Genom det omfattande Styrelsarbetet som genomförts under 2011 har kommunen fått en god överblick över den samhällsviktiga verksamheten inom kommunens geografiska område. Ansvar etter: • • • • • Sammanställa dokumentation Utvärdera händelsen Rapportera Revidera planer enligt behov Återuppbyggnad Norge: Generelt: Det følger av de etablerte prinsippene om ansvar, likhet og nærhet at kommunen ofte har primæransvaret for å håndtere ulykker som ikke er redningstjeneste. Kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser på lokalt nivå. Den har videre ansvar for viktige samfunnstjenester som må videreføres i en krisesituasjon, for 147 eksempel barnehage, skole, eldreomsorg og lokal infrastruktur. Kommunen skal også sørge for informasjon til befolkningen. Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet. Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehandtering. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter. Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har primæransvaret for handteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn. Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter bistandsanmodning også til andre kommuner. Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når slike behov oppstår. Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene er forankret i kommunen, og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet. Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen omsorgstjeneste. Ansvar før: • • • Utarbeide ROS analyser, som avdekker utsatte områder Avklare hvem som er ansvarlig for gjennomføring Utarbeide oversikt over kompetanse og materiell, og hvilke andre aktører som kan involveres Ansvar under: • Stille med nødvendig materiell Ansvar etter: • • • Evaluere hendelsen Lage tiltaksplan for å rehabilitere oversvømte arealer og eiendommer Utarbeide tiltaksplan for eventuell gjentakelse 148 7. Brann / Redning Sverige: Generelt: Kommunen är ansvarig för all räddningstjänst utom sex speciella former av räddningstjänst som är statens ansvar: • Fjällräddningstjänst - Polisen • Flygräddningstjänst och Sjöräddningstjänst – JRCC (Joint Rescue Coordination Center) • (Efterforskning av personer i annat fall - Polisen eller sjöräddning.) • (Efterforskning av personer som försvunnit på annan plats än vad som omfattas av fjäll-, flyg- och sjöräddning - Polisen • Miljöräddningstjänst till sjöss - Kustbevakningen • Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen – Länsstyrelsen All övrig räddningstjänst sköts alltså av den kommunala räddningstjänsten. Det gäller till exempel: brandbekämpning, trafikolyckor, vattendykning, storskalig oljebrandsläckning, skogsbrandsläckning och insatser vid kemikalieolyckor. Den kommunala räddningstjänsten har också ansvar för räddningstjänst till sjöss när det gäller hamnar, kanaler och strandlinjer. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Ansvar før: • • • • Risk- och sårbarhetsanalys Kompetens Materiel Samarbetsavtal Ansvar under: • • • • • • • Leda insatsen när det är kommunal räddningstjänst Kompetens Materiel Samarbetsavtal Koordinera resurser och bistånd från andra räddningstjänster Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Information till såväl myndigheter som media och allmänheten 149 Ansvar efter: • • • • Sammanställa dokumentation Olycksutredning Utvärdering och rapportera Vid behov revidera planer Norge: Generelt: Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggende- og beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte. Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver: • informasjonsarbeid og forebygging av ulykker • innsats ved brann • innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse • innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS) • bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning, skred og flom Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende fullmakter i henhold til ”Lov om brann- og eksplosjonsvern” og ”Dimensjoneringsforskriften”: • Leder brannbekjempelsen. • Leder andre ulykkessituasjoner på åstedet inntil politie overtar ledelsen. • Er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet. • Kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell. Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik innsats. Ansvar før: • • • • ROS-analyser Kompetanse Materiell Samarbeidsavtaler Ansvar under: • Begrense skadeomfang Ansvar etter: • Evaluering/tiltaksvurdering 150 8. Sykehus / Sjukvård Sverige: Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget Värmland Generelt: PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för krisoch katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark. Ansvar før: • • • • • ROS-analyser Planläggning Utbildning Övning Nätverksarbete Ansvar under: • Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter nationellt, internationellt och lokalt Ansvar etter: • Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen 151 Norge: Sykehuset i Østfold Generelt: Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige ambulansetjenester. Rømskog kommune betjenes normalt av Ahus på Lørenskog, mens de øvrige kommunene i Østfold betjenes av Sykehuset Østfold. Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen. Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på de regionale helseforetakene. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Ansvar før: • • • Beredskapsplaner Øving Utdanning Ansvar under: • Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt Ansvar etter: • • Evaluering og rapportering Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk 152 9. Røde kors / Röda korset Sverige: Generellt: Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter. Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov. Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen. Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper. Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning. Frivilliga resursgrupper, FRG Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer, myndigheter, företag och enskilda människor. Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser. Grundläggande utbildning för frivilliga: De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd. Trossamfund ger stöd till drabbade: Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum. 153 Ansvar før: • • Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar Ansvar under: • Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Ansvar etter: • Utvärdering Norge: Generelt: Frivillige organisasjoners redningsfaglige forum (FORF) er en paraplyorganisasjon for frivillige organisasjoner med beredskap for redningstjenesten. Innsatsen som utoves for redningstjenesten, skal vare på frivillig basis, uten økonomisk gevinst. FORF er representert i lokal redningssentral (LRS). FORF-representanten i LRS kommer fra en av organisasjonene tilknyttet FORF, og representerer alle de frivillige organisasjonene tilknyttet FORF med ressurser i politidistriktet. Medlemmer i FORF er: • • • • • • • • • NAK`s Flytjeneste Norsk Folkehjelp Sanitet Norsk Grotteforbund Norsk Radio Relæ Liga Norske Alpine Redningsgrupper Norske Redningshunder Redningsselskapets sjøredningskorps Rovernes beredskapsgrupper Røde Kors Hjelpekorps Grovt sett kan ressursene som FORF representerer, deles inn i: • • • • • • • redningsmannskap hundeekvipasjer fjellklatrere småfly til søk sambands- og datastøtte båtressurser grottereddere 154 Samlet har de frivillige organisasjonene i redningstjenesten kapasitet til å bistå ved hendelser som: • • • • • • • • • • søk etter saknet person snøskred alpinulykke sjøulykke flom andre større ulykker drukning ekstremvær sammenraste bygninger stein-, jord- eller leirskred Røde Kors Hjelpekorps (RKHK) er den største frivillige aktoren i redningstjenesten i Norge. RKHK bistår politiet i alt fra søk etter savnede personer til store ulykker og naturkatastrofer. I Østfold politidistrikt er det Østfold Røde Kors Hjelpekorps som er representert i Lokal Rednings Sentral (LRS). . 1994 Ansvar før: • • • Beredskapsplanlegging Erfaringsutvikling Øvelser Ansvar under: • • • • • • Etter anmodning bistå i redningsarbeidet Mannskapsplanlegging Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen Logistikk over frivillige Ambulansetjeneste og transport Bistå med bl.a. strømaggregater Ansvar etter: • • • Evaluering Forbedringstiltak Rapportering 155 10. Politiet Sverige: Generelt: Vid större händelser / olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning, utredning, utrymning, registrering och eftersökning. Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan. Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten. En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans. Ansvar før: • • Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanläggning, övning och utbildning Ansvar under: • • • • • • • • • • • Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet Söka efter försvunna, skadade och chockade personer Identifiera avlidna och skadade och upprätta register Underrätta anhöriga Utreda brott kring händelsen Söka och gripa misstänkta gärningsmän Leda polisinsatsen Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst, Trafikverket, Länsstyrelsen m fl. Dokumenterar Sammanställer lägesbild 156 Ansvar etter: Sammanställer dokumentation • Eventuell brottsutredning • Evaluering och rapport • Vid behov revidering av planer. • Norge: Generelt: Selv om andre aktører har primæransvaret for dette beredskapsomradet, tilsier erfaring at det gjerne er politiet, med fullmakten i Politilovens § 27, som må handtere en slik hendelse i innledningsfasen. Enkelte av tiltakene i mønsterplanen for redningstjenesten kan også vare dekkende for hendelser med kun materiell skade. Ansvar før: • Politiet må samarbeide nært med kommunen om risiko- og sårbarhetsanalyser, og på dette grunnlaget utarbeide og samøve lokalt tilpassede planer for håndtering av ulykker som ikke er redningstjeneste. Ansvar under: • Politiets ansvar for å iverksette tiltak samt organisere og koordinere hjelpeinnsats ved ulykker som ikke er redningstjeneste, er hjemlet i politiloven § 27 tredje ledd. Flere typer ulykker kan imidlertid inneholde elementer av redningstjeneste. Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere hjelpeinnsatsen. Etter en eventuell redningsinnsats har politiet ansvar for å gi bistand til kommune og andre aktører der dette blir etterspurt. Aktuelle oppgaver kan være avsperring, evakuering osv. Ansvar etter: • Evaluering, justering av planverk og oppfølging sammen med relevante aktører. 157 11. Sentrale myndigheter Sverige: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB) Generelt: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder. MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de som är ansvariga samordnar sin verksamhet. MSB erbjuder också sakkunskap. MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och katastrofer utomlands Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar MSB underlag för beslut och inriktningar. Statistik och data samlas in och analyseras för samlade bilder och bedömningar. Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar. Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag från krisberedskapsanslaget. Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer samverkan för ett säkrare samhälle. Ansvar før: • • • • Tillsynsmyndighet Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst Utbildning, kompetensuppbyggnad Bistår med rekvirering av internationella resurser 158 Ansvar under: • • Stödjer involverade aktörer med t ex experter Rapporterar Ansvar etter: • • • Evaluering Erfarenhetsåterföring Administrerar statlig stöd Svenska kraftnät Elnätsföretagen i Sverige har bildat en organisation för att samverka med varandra. Svenska Kraftnät medverkar i denna organisation. Den ska verka för att skapa en överblick när en svår skada skett och samordna reparationsinsatserna så att de kommer till användning där behoven är störst. Svensk Energi Roller och ansvar regional nivå: Branschorganisationen - Swedenergy AB har tillsammans med medlemsföretagens nätägare bildat en rikstäckande samverkansorganisation uppdelad i sju elsamverkansområden. Elsamverkansområdena agerar vid större kriser och vid höjd beredskap bildar de den regionala beredskapsorganisationen för elförsörjningen. Företagen har tecknat avtal sinsemellan om stöd vid störningar. Företagen inom respektive elsamverkansområde har utsett personal som ska bilda en elsamverkansledning (ESL). Elsamverkansledningen har som främsta uppgift att vid störningar samverka och samordna genom att exempelvis: • • • • • • Sammanställa skadeläge Bedöma behov av resurser Samordna hjälpinsatser Skaffa resurser Återrapportera skadeläge Hålla myndighetskontakter Svensk Energi och Svenska Kraftnät har ett samverkansavtal, enligt vilket Svenska Kraftnät ska utse en kontaktperson i varje elsamverkansområde. Svenska Kraftnät bidrar till elsamverkansområdenas arbete genom att stödja utbildnings- och övningsinsatser samt genom gemensamma utvecklingar av tekniska stödsystem som Susie, Rakel, Nationella krisportalen m fl. 159 Svensk Energis styrelse har beslutat att elsamverkansområdena vid höjd beredskap ska kunna verka som en regional elberedskapsorganisation inom elförsörjningen. De elsamverkansledningar (ESL) som finns är en branschgemensam resurs och är inte till för allmänheten. Andra centrala samarbetspartners som kan ha en viktig roll beroende på vilken typ av kris /stor olycka som är aktuell: Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket , Luftfartsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) som är en expertmyndighet under Miljödepartementet, Trossamfunden, Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Vattenfall, Sydkraft m fl…. Norge: DSB (Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap) Generelt: DSB skal ha oversikt over risiko og sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og krisehandtering. I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid. Ansvar før: • • • Overvåke situasjonen Ta i mot varsel fra Meteorologisk Institutt Ta i mot varsel fra Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen (NVE) Ansvar under: Rapportering • Koordinere innsats fra Sivilforsvaret • Ansvar etter: • • • Støtte Fylkesmannen Evaluere hendelsen Lage øvelser 160 Andre viktige sentrale samarbeidsaktører: Norges Vassdrags- og Elektrisitetsvesen (NVE) Ansvar før: • Sørge for å ha en tilstrekkelig kraftforsyningsberedskap Ansvar under: • • Varsling til aktuelle myndigheter Rapportering Ansvar etter: • • • • Gjenoppbygging Øvelser Utføre tilsyn Gi veiledning Mattilsynet Ansvar før: • Utarbeide egne beredskapsplaner Ansvar under: • • Dyrehelse Matproduksjon Ansvar etter: • Evaluering 161 162 Pandemi Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering 2009 - 2011 Dato: 20120601 Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt / Syfte Formålet med planen er å iverksette effektiv innsats i den hensikt å redde menneskeliv ved utbrudd av pandemi. Planen viser hvilke oppgaver og ansvar den enkelte aktør har, og vil gi hjelp til å koordinere grensesamarbeidende tiltak, dersom dette blir besluttet. 1.2 Omfang og bakgrunn. Planen gjelder for alle aktører nevnt i ”Grensestrategisk samarbeidsplan” pkt. 4, og gjennomføres etter planer og prosedyrer for de berørte aktører. Denne planen skal ikke hindre andre samfunnsaktørers innsats ved utbrudd av pandemi. 2. Alarmering Norsk rekvirent anmoder om bistand fra SOS-sentralene i Göteborg: tlf 0046 31 7031333 Karlstad: tlf 0046 54 153464 Svensk rekvirent anmoder om bistand ved henvendelse til operasjonssentralen Østfold politidistrikt tlf 0047 69 96 35 50 163 3. Tiltak 3.1 Generelt Sverige: I Sverige ansvarar flera aktörer gemensamt för att förebygga och hantera spridning av smittsamma sjukdomar bland människor. I det arbetet har Socialstyrelsen ett samordningsansvar även vid en krissituation på smittskyddsområdet har Socialstyrelsen ett samordningsansvar. Myndigheten gör beredskapsplanerna för en pandemi i enlighet med smittskyddslagen (2004:168), förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen. Smittskyddsinstitutet (SMI) är nationell expertmyndighet med uppgift att bevaka det epidemiologiska läget av, och främja skyddet mot, smittsamma sjukdomar bland människor. Effekter på vården En utbredd epidemi av den vanliga säsongsinfluensan får alltid stora sociala effekter. Belastningen ökar inom alla vårdformer. Vid det massinsjuknande i influensa som en pandemi innebär, måste sjukvården således ha en beredskap för att ställa om sin verksamhet och omfördela resurser. Effekter på hela samhället Influensapandemier utgör inte bara ett hot mot individers hälsa, utan även mot viktiga funktioner i samhället. Personalbrist påverkar alla samhällssektorer när en stor del av befolkningen insjuknar och måste stanna hemma samtidigt inom loppet av en kort tid. Även annan samhällsviktig verksamhet kan drabbas, såsom transport, handel, information och säkerhet, vilket ytterligare försvårar situationen. Det är därför viktigt att även samhällsviktig verksamhet utanför vårdsektorn förbereder sig för en kommande influensapandemi. Aktörer på nationell nivå: • Regeringen och Regeringskansliet • Socialstyrelsen • Smittskyddsinstitutet • Läkemedelsverket • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap • Arbetsmiljöverket Aktörer på regional och lokal nivå • Länsstyrelser • Landsting och smittskyddsläkare • Kommuner 164 Norge: Når uønskede og/eller ekstraordinære hendelser og kriser inntreffer, skal de håndteres raskt og effektivt. Det fordrer klare strukturer og ansvarsforhold, klare kommandolinjer mellom samvirkeaktorene og tilstrekkelig kompetanse på alle nivå. Helsedirektoratet er et fagdirektorat og myndighetsorgan. I sin beredskapsvirksomhet overfor den samlede helse- og sosialtjenesten og -forvaltningen skal direktoratet sikre at samhandlingsbehovet blir ivaretatt. I en krisesituasjon er hovedoppgaven å sikre at befolkningen tilbys nødvendig helsehjelp, om nødvendig også i utlandet. Etter delegasjon fra Helse- og omsorgsdepartementet skal Helsedirektoratet forestå overordnet koordinering av helse- og sosialsektorens innsats, og om nødvendig iverksette tiltak når en krise truer eller har inntruffet. Direktoratet leder Pandemikomiteen. I en situasjon der det må iverksettes tiltak for å hindre utbrudd og spredning av smittsomme sykdommer, og i forbindelse med kjemikalieberedskapen, skjer direktoratets krisehåndtering i nært samarbeid med Folkehelseinstituttet (FHI). Etter Smittevernloven er Nasjonalt folkehelseinstitutt (Folkehelseinstituttet; FHI) statens smitteverninstitutt. Instituttet er nasjonal faginstans for smittevernberedskap og hendelser der biologiske midler må håndteres. FHI skal yte bistand, gi råd, veiledning og informasjon til blant annet kommuner og sykehus om smittsomme sykdommer, smittevern og valg av smitteverntiltak. Folkehelseinstituttet leder Matsmittekomiteen, som er en permanent innsatsgruppe for oppklaring av matbårne utbrudd av smittsomme sykdommer, med fagkompetanse fra blant annet Mattilsynet. FHI er i tillegg sekretariat for Pandemikomiteen. 3.2 Planforutsetninger • • • • • • • Nordisk redningsavtale: Planen bygger på avtale av 20. januar 1989 mellom regjeringene i Sverige, Danmark, Finland og Norge om samarbeid mellom territorialgrensene for å hindre eller begrense skade på mennesker, eiendom eller i miljøet ved ulykker. Regional samarbeidsavtale: Samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra Götalands län av 1.januar 2004. Politiets beredskapssystem, PBS I (2011) Nasjonal Norsk beredskapsplan for pandemisk influensa, fastsatt av Helse- og omsorgsdepartementet, versjon 1.0 av 31. januar 2007 Smittevernloven (Lov 5.august 1994 nr.55) Norge Matlovens § 23:…politi, tollvesen, kystvakt og kommuner skal på anmodning bistå Mattilsynet Dyrevernloven § 3: gir bl.a. politiet en egen hjemmel for tilgang til dyrerom / inspeksjon 165 • Smittskyddslagen (2004:168), förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen. 3.3 Gyldighet Planen trer i kraft når den er godkjent, distribuert i henhold til distribusjonsliste og gjelder til den er utgått eller erstattet av nytt dokument. Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen. 166 4. Alarmsentralene Sverige: SOS Alarm Sverige AB Generellt: Ansvarar i Sverige för 112-tjänsten, larma räddningstjänst, prioritera vårdärenden samt larma och dirigera ambulanser. Vidarekoppla nödställda till polis, sjö och flygräddning, kustbevakning, präst, tandläkare, socialjour, tull och narkotikatips. SOS Alarm AB har även en jourtele/säkerhetstjänstavdelning där man hanterar andra tjänster, samt andra tjänster, t ex personlarm, trygghetsjourer, fastighetsjourer etc., och en krisberedskapstjänst där man bevakar svenska intressen i och utanför Sverige. Ansvar före: • Sörja för att den egna tekniken fungerar så att man kan utföra sitt uppdrag (se ovan) och hålla den beredskapen dygnet runt årets alla dagar. Uppdatera de planverk vi kontinuerligt får in från kunder. Ansvar under: • Motta 112 samtal från nödställd vidarekoppla nödställda till rätt instans (se ovan) eller prioritera vårdärenden, larma räddningstjänst samt dirigera ambulanser. Är olyckan av större dignitet eller på annat sätt påverkande på infrastrukturen eller dess omgivning meddelas krisberedskapen på SOS Stockholm som i sin tur meddelar tjänstemän på de myndigheter som kan tänkas bli påverkade av olyckan eller dess konsekvenser. Samverka med de resurser och instanser som är involverade i det långvariga elavbrottet. Alarmering till Norge sker till Östfold Politidistrikts operationscentral. Ansvar efter: • Efter ”det långvariga elavbrottet” kommer SOS Alarm AB med största sannolikhet att utvärdera den egna insatsen samt samverkan med andra aktörer för att kunna optimera sitt handlande inför nästa långvariga elavbrott. Norge: Brann 110 – Politi 112 – AMK 113 110 Generelt: Kommunen har ansvaret for etablering og drift av en nødsentral for mottak og håndtering av anrop over nødnummer 110. 167 Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) forer tilsyn med de kommunale brannvesenenes virksomhet, inkludert 110-sentralene. 110-sentralene finansieres av den enkelte kommune. De fleste sentralene er organisert som interkommunale selskap eller ved at nødmeldetjenesten selges fra sentralens vertskommune til de tilsluttede kommunene. Kommunene i en region skal vare tilsluttet en felles nødsentral som til enhver tid skal kunne ta imot meldinger om brann og andre ulykker, og iverksette nødvendige tiltak. 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nodetater, samt bistå under innsatsen. Om det ikke er tilstrekkelige brannvernressurser i kommunen der hendelsen inntreffer, kan 110-sentralen innkalle forsterkninger fra nabobrannvesen. Normalt vil utkalling av ressurser fra nabobrannvesen skje etter ordre eller godkjenning av fungerende brannsjef i kommunen der hendelsen har funnet sted. Mange 110meldinger nødvendiggjør innsats fra politiet og helsetjenesten, i tillegg til brannvesenet. I slike tilfeller har 110sentralen ansvar for å varsle de andre nødetatene, dvs. trippelvarsling. I Østfold er denne tjenesten organisert i Alarmsentral Brann Østfold (ABØ). For Rømskog kommune gjelder dette 110-sentralen for Nedre Romerike. Ansvar før: • • Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Øvelser Ansvar under: • 110-sentralen er ansvarlig for alarmering og utkalling av en tilstrekkelig innsatsstyrke og overordnet vakt. Den skal etablere samband med innsatsstyrken, overordnet vakt og øvrige nødetater, samt bistå under innsatsen. Ansvar etter: • • • Evaluering og tiltaksvurdering av eget arbeid Debriefe eget personell Rapportering 112 Generelt: Politiets Operasjonssentral har ansvar for mottak av meldinger og nødanrop (112), og den skal videreformidle meldinger om oppdrag til innsatsenheter og føre vaktjournal (PO) for hele politidistriktet. Når politimesterens stab er satt, skal operasjonssentralen koordinere samarbeidet med staben og lede innsatsen i sanntid. 168 Ansvar før: • • • Politiets operasjonssentraler har ansvar for nødnummer 112 Utarbeide beredskaps- og alarmeringsplaner Utdanning av eget personell Ansvar under: • Alarmmottak, utalarmering, loggføring og evnt. koordinering Ansvar etter: • • Evaluering av innsatsen Debriefe eget personell 113 Generelt: Spesialisthelsetjenesten og de akuttmedisinske tjenestene utenfor sykehus utgjør hovedtyngden i helsetjenestens normalberedskap. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus består av medisinsk nødmeldetjeneste, kommunal legevaktordning og ambulansetjenesten. Akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus skal bidra til a sikre at befolkningen får faglig forsvarlige akuttmedisinske tjenester utenfor sykehus ved behov for øyeblikkelig hjelp. Det stilles krav til det faglige innholdet i de akuttmedisinske tjenestene, krav til samarbeid i den akuttmedisinske kjeden og krav til samarbeid med brannvesen, politi og Hovedredningssentralen. Koordinering av tjenester mellom flere nødetater skal ivaretas av politiet eller redningssentralene. Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral Akuttmedisinsk kommunikasjonssentral (AMK) er en del av medisinsk nødmeldetjeneste. Kommunen har ansvar for: • etablering og drift av et fast legevaktnummer som er betjent hele døgnet • etablering og drift av legevaktsentral • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for helsepersonell i akuttmedisinsk beredskap i kommunen • samarbeid med regionale helseforetak for å samordne kommunikasjonen med den kommunale legevaktordningen Det regionale helseforetaket har ansvar for: • etablering og drift av det til enhver tid gjeldende medisinske nødnummeret innen det regionale helseforetaket • etablering og drift av AMK • kommunikasjonsberedskap og nødvendig kommunikasjonsutstyr for ambulansetjenesten og andre deler av spesialisthelsetjenesten som inngår i det regionale helseforetakets beredskapsplan • samarbeid med relevante parter for å sikre nødvendig samordning med legevaktsentraler, brannvesen, politi, Hovedredningssentral og andre 169 samarbeidspartnere • fastsettelse av hvilken AMK som skal ha overordnet koordineringsansvar og hvilke AMK-er som skal ha mottak av medisinsk nødnummer i regionen. Det finnes to hovedtyper AMK: • regionale (R-AMK-er) utpekt av regionalt helseforetak til a ha en støttende og koordinerende rolle ved større ulykker der flere AMK-er er involvert • lokale (L-AMK-er) med betjening av nødnummer 113 innenfor et geografisk område (AMK-område) AMK skal blant annet: • håndtere henvendelser om akuttmedisinsk bistand • prioritere, iverksette, gi medisinskfaglige rad og veiledning og følge opp akuttmedisinske oppdrag, varsle og videreformidle anrop til andre nødetater og eventuelt Hovedredningssentralen, samt varsle andre AMK-er som er berørt • styre og koordinere ambulanseoppdrag Legevaktsentralene skal blant annet: • motta og handtere henvendelser via et fast legevaktnummer innenfor et definert geografisk område, prioritere, iverksette og følge opp henvendelser til lege i vaktberedskap, hjemmesykepleier, jordmor, kriseteam og andre relevante instanser • videreformidle henvendelser om akuttmedisinsk hjelp til AMK Ansvar før: • • Utarbeide tiltakskapsplaner ved større hendelser/ulykker og katastrofer Utdanne eget personell på tiltaksplaner Ansvar under: • • • • • • • Alarmmottak, alarmerer og sender alle bemannede ambulanser ved berørte stasjoner til skadested Alarmerer og sender nødvendig antall ambulanser fra nabostasjoner til skadested Alarmerer luftambulanse Varsler og rådfører seg med vakthavende leder Fordeler resterende ambulanseberedskap i fylket Medisinsk rådgivning Informerer regional AMK (Oslo) Ansvar etter: • • Evaluering av innsatsen Debriefe eget personell 170 5. Län / Fylke Sverige: Generellt: På regional nivån har Länsstyrelserna att hantera samordningsfrågor i enlighet med det geografiska områdesansvaret. Huvudansvaret för hantering av en pandemi ligger dock hos Socialstyrelsen. På riksnivå finns Nationella pandemigruppen som är en myndighets- och organisationsövergripande grupp som sammankallas av Socialstyrelsen vid hotande eller pågående pandemi. Den ska främja myndigheternas samordning av åtgärder och informationsinsatser. Gruppen består av representanter från Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, MSB, Läkemedelsverket, Arbetsmiljöverket och SKL. Länsstyrelserna är adjungerande till gruppen. Länsstyrelsen skall verka för att begränsa pandemins negativa påverkan på samhällsviktig verksamhet. Länsstyrelsen ska även verka för att informationen till allmänheten och massmedia samordnas. Ansvar før: • Följa upp kommunernas beredskapsarbete, planering, utbildning och övningsverksamhet. • Stödja kommunernas arbete vid upprättande av pandemihanteringsplaner och identifiering av samhällsviktig verksamhet. Ansvar under: • Under en pågående pandemi ska länsstyrelsen kontinuerligt inhämta, sammanställa och analysera lägesinformation, samt förmedla denna till alla berörda organisationer, inklusive regeringen och MSB. Länsstyrelsen ska även verka för att informationen till allmänheten och massmedia samordnas. • Verka för att samordning och samverkan mellan berörda aktörer fungerar effektivt. • Vid behov vara länk mellan nationella myndigeter och andra aktörer. Ansvar etter: • Uppföljning samt utvärdering, som t.ex. - Utvärdering av hur samverkan och samordning med kommuner, myndigheter och - organisationer har fungerat Identifiering av framgångsfaktorer och eventuella brister i samordningen inom respektive län. 171 - Utvärdering av hur den nationella samordningen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet har fungerat. • Fokusområden för utvärderingen är hur informationssamordning mellan landsting, länsstyrelse och kommuner har fungerat och vilket stöd kommunerna har upplevt från de olika organisationerna. • Återkoppla resultatet av utväderingen till berörda aktörer samt vidta de åtgärder som krävs för att rätta till eventuella brister. Norge: Generelt: Fylkesmannen skal varsle Helsedirektoratet om større hendelser i fylket som berører helse- og sosialsektoren. Fylkeslegen er helse- og sosialfaglig myndighetsorgan på fylkesnivå. Gjennom myndighetsrollen har Fylkeslegen en veilednings- og støttefunksjon i beredskapsarbeidet overfor helse- og sosialtjenestene. Fylkeslegen er faglig underlagt Statens helsetilsyn. I situasjoner der Helsedirektoratet er delegert ansvaret for overordnet koordinering av helsetjenestens innsats, bistår Fylkesmannen direktoratet i krisehåndteringen. Ansvar før: • • • • Veilede og støtte beredskapsarbeidet vedrørende helse- og sosialtjenestene Påse at kommunene har smittevernplaner Påse at kommunene har kommunalt beredskapsplanverk som er tilfredsstillende og øvet Være en pådriver overfor kommunene i samfunnssikkerhetsarbeid Ansvar under: • • • • Innta en koordinerende rolle ved regionale kriser Sørge for at fylkets ressurser blir utnyttet på en hensiktsmessig måte for sivilbefolkningens behov Etter behov etablere kriseutvalg i fylket Rapportere om hendelsen til DSB Ansvar etter: • Oppfølging og evaluering med sentrale myndigheter 172 6. Kommunene Sverige: Generelt: Kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas där får det stöd och den hjälp som de behöver. Det finns inga omständigheter som gör att en kommun kan befrias från detta ansvar något som också kan uttryckas som ingen force majeure för socialtjänsten. En kommun har alltså alltid kvar sitt ansvar för att planera för socialtjänstens verksamhet så att denna kan fungera även vid en omfattande influensaepidemi. En pandemi kan förväntas leda till en sådan brist på personal att det kommer att påverka alla samhällssektorer. När det gäller krisberedskap är vissa verksamheter viktigare än andra. Inför en pandemi ska kommunerna skapa sig god kunskap om risker och sårbarheter – både för hela det geografiska området och för kommunens egen verksamhet specifikt – och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa verksamhet som alltid måste upprätthållas. Socialtjänsten räknas till samhällsviktig verksamhet. Sådan verksamhet ska alltid kunna bedrivas på en sådan nivå att samhället kan fungera och erbjuda nödvändig service, omvårdnad och trygghet. Kommuner och landsting är huvudaktörer på lokal nivå och de behöver ha en nära samverkan för att minska sårbarheten och öka krishanteringsförmågan. Samverkan behövs t.ex. mellan socialtjänst och hemsjukvård/primärvård både i planeringsarbetet före en pandemi och i arbetet under pandemin. Det är också viktigt att involvera och ta tillvara de frivilligresurser som kan finnas att tillgå. Ansvar før: • • • • • • • Beredskapsplanering Krisledningssplan/Personalresursplan innehållande minimibemanning för att säkerställa samhällsviktig verksamhet Etablera och vidmakthålla Krishanteringsråd för samverkan med andra myndigheter/organisationer Etablera Krisledningsorganisation inom kommunen Utbildning och övning av personal i krisledningsorganisationen Säkerställa invånarnas säkerhet Skydda materiella värden Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Med den som utgångspunkt ska kommuner och landsting, för varje ny mandatperiod, fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser, t ex . influensaepidemi. Den som ska fatta beslut för nämndens räkning enligt SoL, LSS, LVU och LVM måste ha delegation för att kunna göra det. För att minska sårbarheten i organisationen är det 173 viktigt att delegationsordningen ses över, så att det finns tillräckligt antal ersättare om ordinarie beslutsfattare inte är på plats. Dokumentation tar tid och behöver planeras i god tid. Redan i planeringsskedet kan det därför vara bra att i en kommun fundera över vilka uppgifter som kan behövas för att det ska bli möjligt att följa upp och utvärdera hanteringen av en inträffad händelse. Ansvar under: • • • • • • Skadeavhjälpande/ reducerande åtgärder för att minska negativ påverkan på samhället Samordna verksamheten i det geografiska området Samordna informationen till allmänheten Dokumentera händelseutveckling och åtgärder Sammanställa lägesbild Information till såväl myndigheter som media och allmänheten Kommunen ansvarar också för POSOM-ledningsgrupp som kan utgöra en resurs vid en händelse som skapar stark oro bland invånarna Ansvar etter: • • • • • Sammanställa dokumentation Utvärdera händelsen Rapportera. Revidera planer enligt behov. Återuppbyggnad Vid en pandemi bör landsting och kommuner vidareutveckla samarbetet för att nyttja sina resurser på bästa sätt. I detta samarbete bör man även inventera möjliga nya vårdplatser och planera för uthållighet i bemanningen. För att mildra konsekvenserna för dem som insjuknar är det av stor vikt att kommunernas socialtjänst har ett nära samarbete med såväl primärvården som skolhälsovården både under planeringsfasen och när en pandemi brutit ut. På samma sätt som det är med antalet insjuknande är det svårt att förutsäga antalet döda under en pandemi. Landstingen bör, i samråd med lokala begravningsentreprenörer, trossamfund och kommuner som ansvarar för begravningsväsendet inom sitt geografiska område samarbeta med sjukhusens ledning vid planering av omhändertagandet av döda. Snabba och effektiva kommunikationsinsatser är viktiga verktyg för att minska smittspridning och framför allt lindra andra negativa effekter av en pandemi. 174 Norge: Generelt: Kommunen har et grunnleggende ansvar for å ivareta befolkningens sikkerhet og trygghet. Den utgjør det lokale fundamentet i den nasjonale beredskapen, og er slik sett en viktig bærebjelke i det norske beredskapsarbeidet. Kommunen har en særlig rolle ved forebygging, beredskap og krisehåndtering. Kommunen er derfor viktig både for lokale, regionale og sentrale myndigheter. Etter ansvars-, likhets- og nærhetsprinsippet er det i mange tilfeller kommunen som har primæransvaret for håndteringen av uønskede hendelser og kriser. Dette er fordi kommunen har ansvar for viktige beredskapsressurser lokalt. Den skal opprettholde normale samfunnsfunksjoner og tjenesteytelser, informere befolkningen og media, og særlig sørge for funksjoner av betydning for innsatsen som settes inn. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse- og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse, samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Kommunen plikter å utarbeide beredskapsplanverk for sosialtjenesten. Sosialtjenesten skal gi nødvendig hjelp og bistand ved ulykker og andre akutte hendelser, og etter bistandsanmodning også til andre kommuner. Som ansvarlig for alle som bor eller oppholder seg i kommunen, skal kommunen bistå politiet ved evakuering, og sørge for innkvartering og omsorg for de evakuerte og deres pårørende når slike behov oppstår. Psykososiale kriseteam anses av helsemyndighetene som nødvendige for å kunne yte tilfredsstillende psykososial omsorg og støtte. Kriseteamene er forankret i kommunen og har det faglige ansvaret for psykososiale tiltak og oppfølging av enkeltpersoner, familier eller lokalsamfunnet. Alt planverk og all innsats skal vare koordinert med redningstjenesten og annen omsorgstjeneste. Formålet med smittevernloven er å verne befolkningen mot smittsomme sykdommer. Kommunens og kommunelegens oppgaver er regulert i loven. Kommunelegen skal utarbeide forslag til beredskapsplanverk for smittevern. 175 Kommunen er gitt fullmakter til å fatte vedtak for å begrense og håndtere utbrudd av smittsomme sykdommer, for eksempel stenging av virksomheter og forbud mot møter. Kommunelegen er medisinskfaglig rådgiver for kommunen i saker som gjelder helse- og sosialberedskap, og er fagansvarlig for arbeidet med å forebygge og håndtere utbrudd av smittsomme sykdommer. Kommunelegen er også ansvarlig for å forebygge og håndtere utbrudd av mat- og vannbårne sykdommer. Mattilsynets distriktskontor plikter å bistå kommunelegen i arbeidet, og har et selvstendig ansvar for a bistå virksomheter. Kommunestyret har vide fullmakter til å vedta tiltak om blant annet møteforbud, stenging av virksomheter og begrensing i kommunikasjonsmidler når det er nødvendig for å forebygge allmennfarlig smittsom sykdom. I hastesaker kan kommunelegen utøve denne myndigheten. Ansvar før: • Kommunal ROS og beredskapsplaner • Øvelser Ansvar under: • • • Bistå med ressurser Bistå politiet ved evakuering Omsorg / hjelp til involverte Ansvar etter: • • • Gjenoppbygging Evaluering Økonomisk skadeanalyse til Fylkesmannen 176 7. Brann / Redning Sverige: Generelt: Den kommunala räddningstjänsten har inget specifikt ansvar vid en pandemi utöver att upprätthålla sin egen verksamhet. Däremot kan man vara en resurs i kommunens krislednings och stabsarbete för att hantera händelsen. Ansvar før: • Planera för att säkerställa miniminivån på den personalresurs som krävs för att upprätta kommunal räddningstjänst Ansvar under: • Säkerställa personalresursen så att man kan hantera sin normala verksamhet Ansvar efter: • • Analyser och utvärdera Vid behov revidera planer Norge: Generelt: Kommunen skal opprette og drive et brannvesen som kan ivareta forebyggendeog beredskapsmessige oppgaver på en effektiv og sikker måte. Brannvesenet har blant annet følgende oppgaver: • informasjonsarbeid og forebygging av ulykker • innsats ved brann • innsats ved andre akutte ulykker der en slik styrke er besluttet ut fra kommunens risiko- og sårbarhetsanalyse • innsats ved brann og ulykker i sjøområder innenfor eller utenfor den norske territorialgrensen (redningsinnsats til sjøs: RITS) • bistand ved kjemikalieulykker, oljelekkasjer, trafikkulykker, drukning, skred og flom Ved brann og andre ulykkessituasjoner har lederen av brannvesenet blant annet følgende fullmakter: • Han/hun leder brannbekjempelsen. • Han/hun er ved andre ulykkessituasjoner leder på åstedet inntil politiet overtar ledelsen. • Han/hun er ordensmyndighet inntil politiet kommer til åstedet. 177 • Han/hun kan rekvirere eiendom, bygninger, materiell og personell. Enhver plikter å delta i brannvesenets rednings- og slokningsarbeid når innsatslederen krever det, og stille eiendom, bygninger, materiell og eventuelt personell til disposisjon for slik innsats. Ansvar før: • • • • ROS-analyser Kompetanse Materiell Samarbeidsavtaler Ansvar under: • Begrense skadeomfang Ansvar etter: • Evaluering/tiltaksvurdering 178 8. Sykehus / Sjukvård Sverige: Västra Götalandsregionen, Prehospitalt Katastrofmedicinskt centrum och Landstinget Värmland Generelt: Smittskyddsläkaren i respektive landsting har övergripande ansvar för samordning av hälsooch sjukvården under pandemi. PKMC Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum är den kris och katastroforganisation i VG-regionen som ansvarar för sjukvårdsberedskapen vid allvarlig händelse / stora olyckor. PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) är nåbar dygnet runt, söks via SOS Alarm och är kontaktvägen in till Västra Götalandsregionen vid allvarliga händelser. AmbuAlarm är regionens enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och dirigering. Kontaktväg till landstinget i Värmland är via SOS Alarm till Landstingets TIB, dygnet runt. Landstinget i Värmland har samma ansvar som Västra Götalandsregionen före under och efter en händelse och har samarbetsparter på norsk sida, i första hand med Hedmark. Ansvar før: • • • • • ROS-analyser Planläggning Utbildning Övning Nätverksarbete Ansvar under: • Samordnar och leder sjukvårdens gemensamma resurser ansvarar för kontakter nationellt, internationellt och lokalt • Delaktig i ett gemensamt internationellt samarbete avseende rapportering vid en pandemi som utgår från WHO:s internationella hälsoreglementet Ansvar etter: • Utvärdering, uppföljning och rapportskrivning. Möten för att lära av händelsen 179 Norge: Sykehuset Østfold Generelt: Regionalt helseforetak skal sørge for at personer i helseregionen tilbys nødvendige ambulansetjenester. Med ambulansetjeneste menes bil-, båt- og luftambulansetjeneste, som inngår i de regionale helseforetakenes akuttmedisinske beredskap utenfor sykehus. Bil- og båtambulansetjenesten utgjør sammen med kommunal legevaktordning den lokale akuttmedisinske beredskapen. Luftambulansetjenesten skal yte spesialisert akuttmedisin og være en del av den akuttmedisinske beredskapen. De regionale helseforetakene skal sørge for luftambulansetjenesten som en nasjonal tjeneste. Det er etablert luftambulansebaser fordelt på de regionale helseforetakene. Kommunehelsetjenesteloven gir kommunen et ansvar for nødvendig helse-og sosialtjeneste for alle som bor, eller midlertidig oppholder seg i kommunen. Kommunen skal yte primærhelsetjenester som hjemmesykepleie, fastlege og legevakt. Helsetjenesteoppgavene inkluderer hjelp ved ulykker og andre akutte situasjoner. Kommunen skal sørge for tilstrekkelig helseberedskap, nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester til befolkningen under kriser. Plikten til å yte helse- og sosialtjenester omfatter også virksomheten ved havner og lufthavner. Den som har ansvaret for en helse- og sosialtjeneste, har en lovbestemt plikt til å utarbeide et beredskapsplanverk for å verne liv og helse samt bidra til nødvendig helsehjelp og sosiale tjenester. Kommunen plikter eksempelvis å utarbeide beredskapsplan for den helse- og sosialtjeneste kommunen har ansvar for. Ansvar før: • • • Beredskapsplaner Øving Utdanning Ansvar under: • Samordner og leder helsevesenets samlede ressurser, og sørger for at det opprettes kontakt lokalt, nasjonalt og internasjonalt Ansvar etter: • • Evaluering og rapportering Tiltaksvurdering/oppfølging/revidering av planverk 180 9. Røde kors / Röda korset Sverige: Röda korset Generellt: Det finns ca 1 100 lokalavdelningar, kretsar, i Sverige som engagerar ca 30 000 aktiva frivilliga som arbetar ideellt med olika verksamheter. Svenska Röda Korset rekryterar och utbildar enligt avtal sjukvårdare för hemvärnets behov. Det finns även ett antal Första Hjälpen-grupper som kan bistå med omplåstring och viss sjukvårdsberedskap. Vidare rekryteras och utbildas krisstödsgrupper till vissa flygplatser enligt samarbetsavtal med Swedavia. Dessa ska ge medmänskligt bemötande och praktisk hjälp på flygplatser när många resenärer som varit utsatta för olika kriser anländer till flygplatsen. Röda Korset förbereder en beredskap inom flesta kommuner som vid en lokal kris ska komplettera övriga samhället och ge stöd till utsatta grupper. Kompletterar ansvariga myndigheter med stöd i form av bistånd med humanitär verksamhet såsom omsorg och hälsa. Genomför övning och utbildning. Ansvar før: • • Rekryterar och utbildar frivilliga för olika insatser Deltar vid övningar Ansvar under: • Medverkar i krishanteringsarbetet hos ansvariga Ansvar etter: • Utvärdering Frivilliga resursgrupper, FRG Framgångsrik krishantering bygger på ett gemensamt engagemang från organisationer, myndigheter, företag och enskilda människor. Frivilliga resursgrupperna, FRG, är ett sätt för en kommun att organisera lokala frivilliga. Syftet med FRG är att ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser. 181 Grundläggande utbildning för frivilliga. De som ingår i en frivillig resursgrupp får sin grundläggande befattningsutbildning inom den egna organisationen. Därutöver får de en gemensam utbildning i bland annat kommunkunskap, krisinformation, krishantering, hjärtoch lungräddning, första hjälpen och brandskydd. Trossamfund ger stöd till drabbade Många trossamfund gör viktiga insatser i vid kriser, inte minst när det gäller att hjälpa människor som är i behov av stöd efter allvarliga händelser. Personer från trossamfunden kan också arbeta i informations- och stödcentrum. Norge: Røde kors Generelt: Hjelpe aktuell myndighet med organisering av redningsarbeidet og avgrense skadeomfanget. Ansvar før: • • • Beredskapsplanlegging Erfaringsutveksling Øvelser Ansvar under: • • • • Etter anmodning bistå i redningsarbeidet. Mannskapsplanlegging Samarbeide tett med aktuelle aktører i innsatsen. Logistikk over frivillige Ansvar etter: • • • Evaluering Forbedringstiltak Rapportering 182 10. Politiet Sverige: Generelt: Vid större händelse/olyckor eller en kris ansvarar Polisen bland annat för avspärrning, utredning, utrymning, registrering och eftersökning. Vid en särskild händelse organiserar sig Polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab. Det innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att jobba riktat mot händelsen för att hantera situationen effektivt. Händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet. Exempel på särskild händelse kan vara: Större olycka eller överhängande fara för sådan. Vid de flesta fall av särskilda händelser leds polisarbetet av polismyndigheten i det berörda länet. I en del speciella fall kan Rikspolisstyrelsen ta över den operativa ledningen, till exempel för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara en händelse som kräver samordning mellan flera polismyndigheter. Regeringen kan också besluta att ge Rikspolisstyrelsen bemyndigande att leda polisverksamheten. En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Vid gränsöverskridande händelser arbetar polisanställda från olika enheter och polismyndigheter tillsammans. Ansvar før: • • Risk- och sårbarhetsanalys Beredskapsplanläggning, övning och utbildning Ansvar under: • • • • • • • • • Reglera trafiken och bereda väg för räddningsfordon Utrymma, spärra av och bevaka skadeområdet Söka efter försvunna, skadade och chockade personer Identifiera avlidna och skadade och upprätta register Underrätta anhöriga Leda Polisinsatsen Samverkan och informationsutbyte med bl.a. kommuner, räddningstjänst , Trafikverket, Länsstyrelsen m fl. Dokumenterar Sammanställer lägesbild Ansvar etter: Sammanställer dokumentation • Eventuell brottsutredning • Evaluering och rapport. • Vid behov revidering av planer • 183 Norge: Generelt: En hendelse på dette beredskapsområde kan innebære et behov for forsterket ordenstjeneste. Tiltak blir iverksatt avhengig av hva situasjonsbilde er. Ansvar før: • Utarbeidelse av egne beredskapsplaner som er ivaretar politiets oppgaver og fullmakter og bistandsplikten på helse- og sosialberedskapsområde Ansvar under: • Inntil ansvaret blir overtatt av en annen myndighet skal politiet organisere og koordinere innsatsen, herunder sørge for - Vakthold og sikring - Bistand og oppfølging av eventuelle påbud Ansvar etter: • Evaluering, justering av planverk og oppfølging sammen med relevante aktører 184 11. Sentrale myndigheter Sverige: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB) Generellt: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. En kris som påverkar en stor del av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan kommuner, företag och myndigheter – ibland också mellan länder. MSB tar aldrig själva över någon annans ansvarsområde– MSB´s uppgift är att se till att de som är ansvariga samordnar sin verksamhet. MSB erbjuder också sakkunskap. MSB har beredskap för internationella kris- och katastrofinsatser och bistår vid kriser och katastrofer utomlands Säkerhetsarbete i en föränderlig värld kräver ständigt uppdaterad och ny kunskap. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar MSB underlag för beslut och inriktningar.Statistik och data samlas in och analyseras för samlade bilder och bedömningar. Ny kunskap skapas också genom den forskning som MSB inriktar och finansierar. Genom tillsynsverksamhet följer MSB upp och stödjer. Ett annat stöd till aktörerna är bidrag från krisberedskapsanslaget. Sammanfattningsvis så tillvaratar, återför och skapar MSB ny kunskap samt stödjer samverkan för ett säkrare samhälle. Ansvar før: • • • • Tillsynsmyndighet Övergripande ansvar enligt ovan för krisberedskap och räddningstjänst Utbildning, kompetensuppbyggnad Bistår med rekvirering av internationella resurser Ansvar under: • • Stödjer involverade aktörer med t ex experter Rapporterar 185 Ansvar etter: • • • Evaluering Erfarenhetsåterföring Administrerar statlig stöd Andra centrala samarbetspartners som kan ha en viktig roll beroende på vilken typ av kris/stor olycka som är aktuell: Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Livsmedelsverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning (SGU), är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) som är en expertmyndighet under Miljödepartementet, Trossamfunden, Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT), Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Svenska Kraftnät, Vattenfall, Sydkraft m fl. Norge: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) Generelt: Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) skal ha oversikt over risiko og sårbarhet i samfunnet. Direktoratet skal vare en pådriver i arbeidet med å forebygge ulykker, kriser og andre uønskede hendelser og sørge for god beredskap og effektiv ulykkes- og krisehandtering. DSB har oppfølgingsansvar for brann- og el-sikkerhet, farlige stoffer og produktsikkerhet. I tillegg er direktoratet fagmyndighet for brannvesenet og Fylkesmennenes beredskapsarbeid. DSB har ansvar for Sivilforsvaret, Nasjonalt utdanningssenter for samfunnssikkerhet og beredskap (NUSB) og Norges brannskole. Instruksen for Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskaps koordinerende roller fastsetter at direktoratet blant annet skal: • understøtte Justisdepartementets koordineringsrolle i arbeidet med samfunnssikkerhet og beredskap • koordinere tilsyn med aktiviteter, objekter og virksomheter som er forbundet med fare for store ulykker • koordinere tilsyn med at virksomheter etterlever storulykkeforskriften 40 Direktoratet forvalter Sivilt beredskapssystem (SBS) på vegne av Justisdepartementet og er representert i Kriseutvalget for atomberedskap. DSB forvalter internasjonal kontaktpunktfunksjon mot EU, NATO og FN. Ved varsling om større hendelser eller kriser gjennom disse kanalene vil DSB iverksette nasjonal varsling i henhold til instruks, overvåke utviklingen og ved behov utarbeide analyser for å understøtte fagdepartementet og/eller lederdepartementet. 186 Ansvar før: • • Tilsynsmyndighet Varsling Ansvar under: • Rapportering Ansvar etter: • • • • Evaluering Øvelse Tilsyn Nasjonale sårbarhetsrapporter Andre sentrale samarbeidsaktører: Helsedirektoratet: Ansvar før: • • Kontaktpunkt mot FN`s World Health Organisation (WHO) Varsling til helsevesenet, andre aktuelle myndigheter og befolkningen Ansvar under: • • Rapportering Holde oversikt over situasjonen nasjonalt og internasjonalt Ansvar etter: • • Evaluering Tilsyn Mattilsynet: Ansvar før: • • • Dyrehelsen Vannkvalitet Matkvalitet Ansvar under: • • Varsling av aktuelle myndigheter og befolkningen Rapportering Ansvar etter: • • Evaluering Øvelse 187 Folkehelseinstituttet: Ansvar før: • • Holde oversikt over menneskesykdommer Folkehelsen i et samfunnsperspektiv overfor dyr – menneske og plante – menneske Ansvar under: • • Varsling til aktuelle myndigheter Rapportere Ansvar etter: • • • Evaluering Drive forebyggende arbeid med ny viten Forskning Sivilforsvaret: Sivilforsvaret er en statlig forsterkningsressurs for nød- og beredskapsetatene ved håndtering av store og spesielle hendelser, herunder bistand med ressurser under utbrudd av pandemi. Sivilforsvaret er underlagt DSB (Direktoratet for Samfunnssikkerhet og beredskap). 188 Informasjon og mediehåndtering Utarbeidet av: Gränsstrategisk krishantering 2009 - 2011 Dato: 120106 Revisjon: 1. Generelt 1.1 Hensikt/Syfte Formålet med delplanen er å klargjøre ansvarsforhold/rutiner rundt informasjon/ mediehåndtering ifm hendelser som krever innsats fra begge sider av grensen. 1.2 Omfang og bakgrunn Planen beskriver ansvarsforhold, og det redegjøres for kontaktinformasjon. 2. Alarmering 2.1 Kontaktinformasjon i Sverige ifm ulykker: For koordinerende virksomheter (e.g. politiet, länsstyrelsen, kommuner) Räddningstjänst: Rädningstjenesten via SOS Alarm Göteborg: Rädningstjenesten via SOS Alarm Karlstad + 46 31 703 10 50 + 46 54 18 13 50 Polis: Polismyndigheten i Västra Götalands län +46 77 114 14 00 Polismyndigheten i Värmlands län +46 77 114 14 00 (Polisens växelnummer från utlandet til samtlige polismyndigheter i Sverige) Län: Länsstyrelsen Västra Götlands län, kontakta tjänstman i beredskap via SOS Alarm Göteborg + 46 31 703 10 50 Länsstyrelsen Värmlands län, kontakta tjänstman i beredskap via SOS Alarm Karlstad + 46 54 18 13 50 189 Presse: Rädningstjenesten via SOS Alarm Göteborg Rädningstjenesten via SOS Alarm Karlstad + 46 31 703 15 90 + 46 54 18 13 50 Polismyndigheten i Västra Götalands län Polismyndigheten i Värmlands län +46 31-739 23 27 +46 114 14 // + 46 10 56 922 20 Länsstyrelsen Västra Götlands: Via SOS Alarm Göteborg: + 46 31 703 10 50 Länsstyrelsen Värmland: Via SOS Alarm Karlstad: + 46 54 18 13 50 2.2 Kontaktinformasjon i Norge ifm større ulykker: For koordinerende virksomheter (e.g. Polisen, SOS Alarm, kommuner) Redning: Østfold politidistrikt – operasjonssentralen: Hovedredningssentralen: +47 69 96 35 50 + 47 51 64 60 00 Presse: Østfold politidistrikts medienummer: Hovedredningssentralens medienummer: + 47 69 96 35 48 + 47 51 64 60 10 2.3 Andre typer av ekstraordinære hendelser: Langvarige strømbrudd Norge: NVE/Netteier/kommunene Sverige: Netteier/kommunene Pandemi Norge: Sverige: Helsevesenet/kommunene Helsevesenet/kommunene Epizooti Norge: Sverige: Mattilsynet/ kommunene Jordbruksverket /kommunene Skogbrann Norge: Den enkelte kommune Sverige: Den enkelte kommune (redningstjensten via SOS Alarm) Effekter av klimaforandringer Norge: Den enkelte kommune Sverige: Den enkelte kommune 190 3. Tiltak 3.1 Generelt Sverige: I Sverige har den kommunale redningstjenesten ansvaret for å håndtere ulykker og ekstraordinære hendelser innen egen kommunegrense. Dette innebærer også ansvaret for informasjon til media og til befolkningen. Samtidig har kriseeier (f.eks. berørt bedrift/virksomhet) et selvstendig ansvar for egen krisekommunikasjon. Informasjon vedr. konsekvenser av ekstraordinære hendelser som ikke truer tap av liv eller store materielle verdier (f.eks. epizootier, langvarig strømavbrudd, osv) håndteres av den enkelte kommune og objekteier (jf. ansvarsprinsippet). Norge: I Norge har politiet ansvaret for å håndtere kriser/ulykker som truer tap av menneskeliv eller store materielle verdier. Dette innebærer også ansvaret for å håndtere informasjon til befolkningen og til media. Samtidig har kriseeier (f.eks. berørt bedrift/virksomhet) et selvstendig ansvar for egen krisekommunikasjon. Berørte kommuner er også involvert, bl.a. med tanke på psykososiale tjenester. Ulykker til sjøs og som involverer luftfartøy håndteres av Hovedredningssentralen for SørNorge (HRS) Ekstraordinære hendelser som ikke truer tap av liv eller store materielle verdier (f.eks. epizootier, langvarig strømavbrudd, osv) vil det være den enkelte kommune og objekteier som er ansvarlig for å håndtere (jf. ansvarsprinsippet). 3.2 Planforutsetninger • Nordisk redningsavtale (20/1-89) • Regional samarbeidsavtale mellom Østfold politidistrikt og Räddningstjensten i Värmland og Västra Götalands län samt länsstyrelserna i Värmlands och Västra Götalands län (1/1-04). • Politiets beredskapssystem, PBS I (2011) 3.3 Gyldighet Planen trer i kraft når den er godkjent, distribuert i henhold til distribusjonsliste, og den gjelder til den er utgått eller erstattet av nytt dokument. Grenserådet har overordnet ansvar for vedlikehold av planen. 191
© Copyright 2024