Veidekke Magasin 2- 2010 mai
Magasin Nr. 2 – mai 2010 God uttelling i asfalten Konstantin Spinos – årets byggchef i Sverige Norske Stålbygg: Ingen prosjekter for små for Involverende planlegging Renoverer Lindeskoven i Glostrup Bedriftsmagasin for Veidekke ASA Tett på Innhold Konsern 2 Leder 3 Resultat 1. kvartal 2010 3 Markedskommentar 3 HMS-dagen utsatt 4 Generalforsamlingen 5 Tre nye styremedlemmer Aktuelt 6 Konstantin Spinos – årets byggchef 8 God uttelling i asfalten 8 Forbereder sesongstart 10 Til himmels ved Langangen 12 Vestforbrænding lærer fra sig om affald 13 Förstärkt konkurrenskraft med egen grundläggningsverksamhet 14 HTU-konferansen 15 Lindeskoven i Glostrup 16 På damjobb i Brasil Forbedringsprosesser 18 Veidekke Sverige ledande inom VDC og ICE 20 Vill bygga hus på månen 20 Veidekkeboken 21 Spar på energien – og scor kassen 22 Norske Stålbygg: Ingen prosjekter for små for IP 24 Ny MI-utmaning på väg Genistreken 26 Genial baderomsløsning 26 Den enklaste lösningen är oftast den bästa Eiendom 27 Bygger boligfelt på Fornebu 27 Veidekke på MIPIM HMS 28 Stor miljøgevinst med Klimaveien Nye oppdrag 30 Nye oppdrag 30 Cutting Edge Tett på 31 På besøg i det virkelige liv Baksiden 32 Veidekke blir medlem i byggutengrenser.no Etter presentasjonen av resultatene for 4. kvartal og året 2009 sa vi følgende om forventningene fremover: Vi forventer press på resultatmarginene for entreprenørvirksomheten, spesielt i Norge, og bedring for industrivirksomheten. Vi forventer økt salg og produksjon av boliger, og en stabil utvikling i ordrereserven. Nå er resultatene for 1. kvartal presentert, og det er gledelig å kunne konstatere at langt på vei stemmer det vi forventet. Dette er takket være en organisasjon som har holdt hodet kaldt og bidratt til stabilitet og lønnsomhet. Godt jobbet! Selv om finanskrisen ligger bak oss, er vi fortsatt inne i en lavkonjunktur. Den finansielle uroen vi ser, spesielt i Syd-Europa, vil bidra til fortsatt usikkerhet. Ustabilitet innen valuta og oljepriser påvirker også oss gjennom forsiktighet med nyinvesteringer i industri og næringsliv, og signalene fra myndighetene i de skandinaviske landene peker mot fortsatt forsiktighet i offentlig pengebruk. Ikke desto mindre er etterslepet innen mange sektorer veldig stort, så oppgaver er det nok av. Hva blir så viktig for Veidekke fremover? Vi må fortsette arbeidet med å bedre produktivitet og konkurransekraft med uforminsket styrke. Vi må sette kundene først og jobbe iherdig med å tilfredsstille deres ønsker og behov på beste måte. Vi må videreføre arbeidet med å involvere hverandre i det daglige arbeidet, og sørge for at de som er best skikket til å løse ulike oppgaver, er de som gjør det. Og så må vi lære av hverandre. Det gjøres mye bra i vårt konsern, og det å dele kunnskap og erfaring om ulike oppgaver som skal løses, kan spare mye for mange. Bruk de etablerte samarbeidsforaene vi har, og meld inn til Veidekke Magasin om interessante prosjekter og nyvinninger. La meg til slutt kort kommentere en regnskapsendring. Som dere vil se av kvartalsrapporten og resultatpresentasjonen, vises det til endringer i kostnadsføringen av avtalefestet pensjonsordning (AFP), samt til det som omtales som IFRIC 15 og resultatføring av boligprosjekter. For begge disse sakene er det snakk om regnskapsmessige forhold som ikke endrer den faktiske virksomheten og lønnsomheten. Endringen i AFP-ordningen i Norge er en sak som justeres denne ene gangen, mens IFRIC 15 vil synes gjennom at inntektene fra boligprosjekter først føres når hele prosjektet er overlevert til kundene, og ikke som i dag, ved at vi tar ut resultater løpende. Dette er endringer som gjelder for oss og alle våre konkurrenter. Nyt våren og sommeren som nå ligger foran oss. Forsidebilde: Asfaltbas i Mosjøen, John Stian Kimsås forbereder seg til asfaltsesongen som starter i mai. Foto: Ane Sangnes Kai Krüger Henriksen Konserndirektør for kommunikasjon og myndighetskontakt Veidekke ASA Hoffmann A/S Veidekke Sverige AB Hovedkontor Postadresse: Postboks 505 Skøyen N-0214 Oslo Besøksadresse: Skabos vei 4 Telefon: + 47 21 05 50 00 Telefaks: + 47 21 05 50 01 e-post: [email protected] Hovedkontor Postadresse: Fabriksparken 66, DK-2600 Glostrup Besøksadresse: Fabriksparken 66 Telefon: + 45 43 29 90 00 Telefaks: + 45 43 43 34 22 e-post: [email protected] Stockholmskontor Postadresse: Box 1503 S-172 29 Sundbyberg Besøksadresse: Allén 7 Telefon: + 46 8 635 61 00 Telefaks: + 46 8 635 61 99 e-post: [email protected] Veidekke Magasin Ansvarlig redaktør: Kai Krüger Henriksen Redaktør: Gunvor Bergan e-post: [email protected] Redaksjonsutvalg: Tore Gudmundsen, Øystein Gundersen, Steinar Krogstad, Per-Inge Linnerud, Kjetil Nyseth, Ole R. Paulsen, Ane Sangnes, Lasse Vollesen og Sylvianne Bergman Kontakt for Veidekke Magasin: Lasse Vollesen e-post: [email protected] Kontakt for Veidekke Magasin: Sylvianne Bergman e-post: [email protected] Foto: Ane Sangnes E LJØM RKET MI Layout og trykk: Comitas 41 2 22 Vi må lære av hverandre 09 Trykksak 7 Konsern Tett på Bedring i første kvartal Resultatene for Veidekkes første kvartal viser bedring sammenlignet med det utfordrende fjoråret. - Vi har kommet oss helskinnet gjennom finanskrisen, sier konsernsjef Terje R. Venold i en kommentar. - Den strenge vinteren og det krevende markedet vi er inne i, gjør at omsetningen vår ble 5 prosent lavere enn i samme kvartal i fjor. Men vi opplever nå økende aktivitet innen boligutvikling, og entreprenørvirksomhetens ordrereserve har økt med drøyt 20 prosent sammenlignet med samme tidspunkt i fjor, sier Venold. til marginpress og svakere resultater. Den strenge vinteren har også bidratt til økte kostnader og lavere effektivitet i produksjonen. Omsetningen i den samlede entreprenørvirksomheten ble 2 787 mill. kroner i første kvartal og resultatet 139 mill. kroner. I første kvartal 2009 var omsetningen 2 942 mill. kroner og resultatet 102 mill. kroner. Resultatmarginen endte på 5,0 % (3,5 %). Eiendomsutvikling Den positive utviklingen fra andre halvår 2009 fortsatte i årets første kvartal. Spesielt i Oslo og Stockholm er boligsalget økende, og nye prosjekter settes i gang. Dersom utviklingen fortsetter, vil Veidekke kunne ha opp mot 1.000 boliger i produksjon ved årets slutt. Omsetningen for Veidekkes eiendomsvirksomhet i første kvartal endte på 134 mill. kroner sammenlignet med 144 mill. kroner i fjor. Resultatet endte på -11 mill. kroner mot -38 mill. kroner i fjor. Industri Også innen industrivirksomheten førte den strenge vinteren til noe lavere aktivitet for områdene pukk, grus og gjenvinning. Men årets første kvartal er uansett preget av lav aktivitet og regnes som et utgiftskvartal. Samlet omsetning for Veidekke Industri i kvartalet ble 252 mill. kroner med et resultat på -127 mill. kroner. I første kvartal 2009 var omsetningen 275 mill. kroner og resultatet -180 mill. kroner. Fra Sky – Langangen. Veidekkes omsetning i første kvartal ble 3 148 mill. kroner sammenlignet med 3 325 mill. kroner i samme kvartal i 2009. Driftsresultatet ble -16 mill. kroner, mot -102 mill. kroner i fjor. Resultat før skatt ble -14,3 mill. kroner, mens det i første kvartal 2009 var -133,5 mill. kroner. Ordrereserven for konsernets entreprenørvirksomhet var på 12,1 mrd. kroner etter første kvartal, mens den var 9,9 mrd. kroner på samme tid i fjor. Som en konsekvens av endringer i den norske AFP-ordningen (avtalefestet pensjon), er tidligere avsetninger til AFP tilbakeført, noe som har gitt en regnskapsmessig gevinst på 95 mill. kroner. Utfordrende tider - Det er fortsatt utfordrende tider for vår næring med press på entreprenørmarginene. Men gode utsikter innen eiendomsmarkedet, det betydelige etterslepet i offentlige investeringer innen vei og bane, samt industrivirksomhetens gode uttelling på årets asfaltkontrakter for Statens vegvesen, gir grunn til optimisme, fastslår Venold. Entreprenørvirksomheten En krevende markedssituasjon med overkapasitet og sterk priskonkurranse innen enkelte segmenter fører HMS I Norge har sykefraværet for håndverkerne gått ned etter en økende trend i de to foregående kvartalene, mens det i Danmark har gått ned etter to stabile kvartaler. I Sverige har sykefraværet nå stabilisert seg etter å ha økt i de to foregående kvartalene. Hvis vi sammenligner sykefraværet for alle ansatte i konsernet med samme periode for ett år siden, ser vi imidlertid at det har gått noe opp. I Norge var sykefraværet for alle ansatte 5,6 prosent mot 5,4 prosent etter første kvartal i 2009. I Sverige var sykefraværet for alle ansatte 3,1 prosent mot 2,7 prosent på samme tid i fjor, og i Danmark var sykefraværet for alle ansatte 2,5 prosent, sammenlignet med 2,0 prosent for ett år siden. I de to siste kvartalene i fjor så vi en økning i konsernets samlede H-verdi, og denne trenden forsatte også i første kvartal i år. Akkumulert ble H-verdien pr. første kvartal 5,8, mot henholdsvis 5,7 og 4,9 etter de to foregående kvartalene. I Sverige økte H-verdien, mens den ble redusert i Danmark og Norge. n MARKEDSKOMMENTAR Rolf Albriktsen Europa henger etter Den konjunkturnedgangen vi opplevde i 2008 og i starten på 2009, er nå erstattet med en svak vekst i OECD-området. Veksten er størst i de store asiatiske landene, mens utviklingen i Euro-området henger etter som følge av store offentlige underskudd i land som Hellas, Italia og Portugal. Som ventet i Norge Bygg- og anleggsmarkedet har også normalisert seg så langt i år. Norge økte omsetningsprisene på boliger med gjennomsnittlig 1,5 prosent i første kvartal, og boligbyggingen er på vei opp. Også nedgangen i igangsetting av yrkesbygg har bremset opp. For anlegg bidrar offentlige samferdselsanlegg til å holde aktiviteten oppe. Både innenfor bygg og anlegg er konkurransen om oppdragene stor, med press på prisene. Samlet venter vi en aktivitetsvekst i det samlede bygg- og anleggsmarkedet i Norge i år på opp mot 2 prosent. God effekt på byggmarkedet En bedring av konjunktursituasjonen viser nå positive effekter på bygg- og anleggsmarkedet i Sverige. Utviklingen i arbeidsmarkedet er bedre enn tidligere antatt, selv om arbeidsledigheten blir liggende på et høyt nivå gjennom 2010. Sammen med en offensiv pengepolitikk med svært lave renter viser det nå positiv effekt på boligmarkedet. Hittil ligger boligbyggingen på et lavt nivå, men det er utsikter til ny vekst i investeringene gjennom resten av året. Investeringene i private yrkesbygg ventes også i år å ligge på et lavt nivå, men med utsikter til ny vekst i 2011. I motsatt retning går offentlige investeringer i bygg, som øker i år og går ned neste år. Samlet ventes en tilnærmet uendret aktivitetsutvikling for bygg og anlegg i 2010. De regionale forskjellene er store, med størst vekst i Stockholmsområdet og lav aktivitet i Vest-Sverige. Fortsatt usikkert i Danmark Konjunkturutviklingen i Danmark henger fortsatt etter sammenlignet med andre skandinaviske land. Det medfører at bygg- og anleggsaktiviteten i Danmark vil utvikle seg negativt i år. Etter flere år med negativ prisutvikling på boliger ser vi nå at prisene sakte beveger seg oppover igjen. Men nivået på boligprisene er fortsatt lavt. Når vi igjen ser klare tegn til at konjunkturene bedres og arbeidsledigheten avtar, vil det ta cirka et halvt år før boligmarkedet reagerer positivt. I tiden fremover venter vi en fortsatt normalisering av byggog anleggsmarkedet i Norge og Sverige, med svak vekst i alle sektorer, mens det danske markedet trolig vil være svakt gjennom hele 2010. n Tekst: Helge Dieset og Gunvor Bergan Foto: Rolf Estensen. HMS-dagen utsatt Veidekkekonsernets HMS-dag, som skulle funnet sted den 15. april, ble rammet av askeskyen fra Island. Mange av deltakerne kom seg ikke til Stockholm, og dermed måtte arrangementet utsettes. Nytt tidspunkt for HMSdagen er satt til tirsdag 25. mai 2010 klokken 10.00. Arrangementet vil fortsatt foregå på samme sted, altså på Bergendal Meetings, som ligger 29 km fra Arlanda flyplass. n Tekst og foto: Ane Sangnes 33 Konsern Prosjektingeniør Johnny Gravold og anleggsleder Kjell N. Skjølingstad sjekker inn. Styremedlem Peder Chr. Løvenskiold, valgkomitémedlem Jan Tore Berg-Knudsen og konserndirektør Arne Giske. Det var stor oppslutning og mange tilstede på Veidekkes generalforsamling 2010. 55,5 prosent representert på generalforsamlingen To avtroppende styremedlemmer: Hilde M. Aasheim har sittet i Veidekkes styre og styreutvalg i 11 år. Göte Dahlin har sittet i åtte, han har også vært styreleder og sittet i styreutvalg. 148 aksjonærer og fullmektiger møtte frem på Veidekke ASAs generalforsamling i mai i Oslo. Generalforsamlingen for Veidekkekonsernet fant sted 5. mai i Thon Hotel Bristols lokaler i Oslo. Den årvisse begivenheten samlet 148 av Veidekkes aksjonærer og fullmektiger. Til sammen representerte de fremmøtte 74 158 026 aksjer, det vil si 55,5 prosent av alle Veidekkeaksjene. På generalforsamlingen ble det vedtatt at det fra år 2011 ikke lenger vil være nødvendig å sende ut årsrapporten og andre dokumenter som skal behandles på generalforsamlingen i trykket versjon til aksjonærene. Dokumentene gjøres tilgjengelig på selskapets internettsider. Forslaget på kroner 2,50 i utbytte per aksje ble vedtatt. Utbyttet blir utbetalt til aksjonærene 20. mai. I stedet ble Harald Norvik valgt inn i som medlem og leder av komiteen. Fra venstre: Nyvalgte styremedlemmer Annika Billström, Gro Bakstad, og gjenvalgte Jette Wigand Knudsen. Valgkomité Helge B. Andresen tok ikke gjenvalg i valgkomiteen. Tekst: Ane Sangnes Foto: Ole R. Paulsen Som tradisjonen tilsier, var det sosial samling før og etter det formelle programmet. Fra venstre: Arne Jensen, Bjørn Einar Smith og Nils A. Mogstad. Veteraner og grunnleggere av det moderne Veidekke. I midten: Tidligere adm. direktør Arne Haaland og Veidekkes juridiske rådgiver gjennom mange år, Helge B. Andresen, avtroppende leder av valgkomiteen. Lengst til høyre aksjonær Per Lunke og til venstre Aasta Haaland. 4 Nye styremedlemmer Tre nye styremedlemmer ble valgt inn i Veidekkes styre. Göte Dahlin og Hilde M. Aasheim tok ikke nyvalg. Kari Gjesteby ble oppnevt til riksmekler i fjor høst, og trådte dermed ut av styret. Dermed er styresammensetningen som følger: Martin Mæland, Peder Chr. Løvenskiold, Jette Wigand Knudsen (alle gjenvalgt for 1 år), Gro Bakstad, Annika Billström og Hans von Uthmann (de tre siste valgt for 1 år). De ansattes representanter er, som tidligere, Eiliv Staalesen, Steinar Krogstad og Inge Ramsdal. n Konsern Tre nye styremedlemmer Tre nye styremedlemmer, en norsk og to svenske, ble valgt inn i styret i Veidekke ASA på generalforsamlingen den 5. mai. Her er hva de svarte på tre spørsmål om oppgaven som styremedlem i Veidekkestyret. 1) Hvorfor sa du ja til å bli styremedlem i Veidekke ASA? 2) Hva kan du, med din bakgrunn, bidra med i styret i Veidekke ASA? 3) Hva tror du blir Veidekkes viktigste utfordringer i årene som kommer? Gro Bakstad Annika Billström Hans von Uthmann 1. Jeg sa ja på grunn av den imponerende historikken til selskapet og det langsiktige fokuset på lønnsomhet, risikostyring, verdibasert ledelse og medarbeidernes involvering – dette gjør Veidekke til et veldig spennende selskap. 1. Jag har under drygt 20 år i politiken varit engagerad i infrastruktur- och bostadsfrågor. Många tror att frågorna bara handlar om teknik, ekonomi eller juridik. För mig handlar det om att bygga samhällen, att skapa goda livsvillkor för människor. Veidekkes värdegrund betyder mycket för mig. Därför tackar jag ja till att engagera mig i Veidekke. 1. Jag har mångårig erfarenhet av att arbeta med infrastrukturfrågor, främst inom energisektorn, och huvudsakligen med Norden som bas. I det sammanhanget lockas jag av Veidekkes starka och framgångsrika skandinaviska fokus. Den tydliga värderingsgrunden (Veidekkehuset), som tydligt sätter människan i centrum, och det stora ägarengagemanget bland medarbetarna är andra faktorer som fångat mitt intresse. 2. Min bakgrunn er primært fra økonomi- og finansområdet. De siste årene har jeg i mitt daglige virke hatt størst fokus på virksomhetsstyring, strategiutvikling, lønnsomhetsforbedring, oppkjøp og integrering, i tillegg til styrearbeid. Jeg håper at jeg kan bidra til fortsatt god styring av Veidekke fremover. 3. Markedet er fortsatt krevende og konkurransen er hard, og dette setter store krav til kontinuerlig forbedringsarbeid for at selskapet skal nå sine mål. Samtidig har Veidekke en solid posisjon, og det er all grunn til å forvente at selskapet vil komme styrket ut av lavkonjunkturperioden. For øvrig tror jeg at miljøutfordringen blir stadig viktigere fremover – også på dette området har Veidekke klare ambisjoner. Gro Bakstad er 43 år, norsk statsborger og utdannet siviløkonom fra Norges Handelshøyskole. Videre har hun høyere revisorstudium fra samme sted. Bakstad har lang erfaring fra ledende stillinger innenfor økonomi og finans i Ocean Rig, ProCorp og Posten Norge. Hun er i dag medlem av konsernledelsen i Posten Norge, med ansvar for stabene Økonomi, Finans, IT, Strategi, Innkjøp, Juridisk, M & A og Eiendom. Hun ble i 2007 utnevnt til ”Årets Økonomileder” i Norge. Bakstad er styremedlem i Farstad Shipping AS. 2. Jag kan framför allt bidra med min omvärldsförståelse för politik-samhälle. Under mina 25 år i politiken har jag ett stort nätverk på nationell och kommunal nivå. Både hos socialdemokraterna, men också hos de borgerliga partierna. Under åren som finansborgarråd samarbetade jag mycket med näringslivets olika företrädare. 3. Veidekke står framför allt inför tre stora utmaningar: 1. att bygga i tillväxtregionerna, framför allt för äldre och familjebildare. 2. renoveringsbehovet av miljonprogramsområdena. 3. att klara befolkningsökningen och behovet av infrastrukturutbyggnad och nya bostäder samti digt som Veidekke ska klara att ta ansvar för klimat- och miljöfrågorna. Annika Billström er 53 år, svensk statsborger og har meget lang erfaring fra politikk og offentlig virksomhet i Sverige. Billström har blant annet vært Finansborgarråd (ordfører), Opposisjonsborgarråd og Gatu-og fastighetsborgaråd i Stockholm. Hun har vært styremedlem i Sosialdemokratiska Partistyrelsen, samt innehatt en rekke tunge offentlige verv. Hun har i en lang periode sittet i styret i SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, hvorav 7 år som styreleder. I dag er Billström VD i og eier av rekrutteringsselskapet Inchefia AB. 2. Erfarenheterna från ledande befattningar, och att aktivt ha arbetat i alla de skandinaviska länderna, hoppas jag kan bidra till bolagets fortsatta utveckling. Erfarenheterna inkluderar omfattande kontakter och nätverk inom näringslivet och med politiker, myndigheter och organisationer, liksom inte minst samverkan mellan dessa ”grupperingar”. 3. Det tror jag är för tidigt för mig att ha en klar uppfattning om – jag vill lära mig mer om företaget och marknaden innan jag kommenterar det mer specifikt. Rent generellt ser jag tre stora utmaningar – för det första naturligtvis att ytterligare stärka lönsamheten, för det andra att behålla och attrahera kompetenta och motiverade medarbetare och för det tredje att fortsätta utveckla verksamheten i samklang med klimat- och miljöutmaningarna. Hans von Uthmann er 51 år, svensk statsborger og utdannet siviløkonom fra handelshøyskolen i Stockholm. Han har hatt mange sentrale lederposisjoner i svensk næringsliv, som Vise-VD i Vattenfall AB, konsernsjef i Duni AB og AB Svenska Shell. I perioden 1992 til 1994 jobbet han for Shell i Norge. Von Uthmann har også en rekke sentrale styreverv, blant annet i Svensk Næringsliv, Fortum OYj, Svensk Energi og leder av Svenska Basketbollforbundet. Han er i dag tilknyttet Private Equity-selskapet EQT som Industrial Advisor. 5 Aktuelt Tett på Konstantin Spinos tar emot blommor och diplom för utnämningen Årets Byggchef av chefredaktören för tidningen Byggvärlden, Fredrik Karlsson. Priset är dessutom en femdagars handledning i ”Det personliga uttrycket”. Kursen leds av kända skådespelare som lär ut att ledarskap är som att stå på scen. Årets Byggchef: Konstantin Spinos – en lysande stjärna från underjorden Konstantin Spinos, chef för Underjord inom region Anläggning Öst, har av tidningen Byggvärlden i samarbete med Byggcheferna (branschförening inom Ledarna) utsetts till Årets Byggchef. Det är första gången i historien som denna utnämning görs. Priset delades ut på Nordbygg-mässan i Älvsjö den 25 mars. - Det här känns väldigt hedrande och extra roligt är det att vara den första vinnaren av detta pris, säger Konstantin. - För mig är det viktigt att själv vara engagerad i arbetet och att själv ha kunskap om det man jobbar med. Då kan man få människor i laget att prestera så bra de kan. Som ledare är det viktigt att nå ut med 66 sina budskap och kunna förmedla dem till medarbetarna och att ha en bra dialog. Jag känner i princip alla som jobbar inom Underjord och de känner mig. Alla vet att de kan kontakta mig om de har något på hjärtat. Mitt motto är att när en verksamhet fungerar som bäst, har chefen som minst att göra i den dagliga verksamheten. Då kan man som chef istället arbeta med att tänka framåt. Då har man lyckats, säger Konstantin och tillägger att han egentligen inte gillar ordet chef, utan vill fokusera på laget. Att vår värdering grensesprengende har varit en del av Konstantins framgång och vägen till priset är nog oomtvistat. Konstantin konkurrerade på slutet med fyra Aktuelt Tett på Juryn: Åsa Söderström Jerring, styrelseproffs (bl a i JM och Svevia), tidigare VD i NCC Ballast Väst och SWECO Theorells Joachim Berner, styrelseledamot för bl a Forma Publishing Group och MQ Hidayet Tercan, entreprenör mm, grundare av bl a vårdföretaget Zemrete Björn Wootz, ansvarig för strategisk ledarutveckling på NCC i 20 år Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna Fredrik Karlsson, chefredaktör Byggvärlden Motivering till Konstantin Spinos utnämning till Årets Byggchef: ”I hård konkurrens har juryn enats om att utse en sann intraprenör till Årets byggchef. Hos en snabbväxare på den svenska anläggningsmarknaden har han på fyra år byggt upp en enhet med 94 medarbetare och en omsättning på 300 miljoner kronor. För detta krävs en kombination av skickligt ledarskap och teknisk spetskompetens. Årets byggchef har själv hela tiden kommit med nya lösningar, vilket gett nöjda medarbetare, chefer och kunder. Sverige står inför enorma infrastrukturprojekt det närmaste decenniet. Därför kommer nytänkandet, ledaregenskaperna, framåtandan och den tekniska spetskompetens som Årets byggchef besitter att komma väl till pass. Han gillar inte ordet chef utan vill hellre stå i bakgrunden och få laget att prestera maximalt. Nu är det dags att en lysande stjärna får ta klivet från underjorden till rampljuset. Priset Årets Byggchef 2010 går till Konstantin Spinos, arbetschef Underjord på Veidekke Entreprenad, region anläggning Öst.” - Det här är du väl värd, ditt engagemang och ledarskap är fantastiskt, sa Erik Alteryd, VD för Veidekke Entreprenad, när han gratulerade Konstantin till den ärofyllda utmärkelsen. byggchefer om priset: Jörgen Larsson, regionchef Skanska, Carina Angarth, projektchef NCC, Erik Nilsson, platschef JM och Niklas Andersson, platschef Bra Bygg. - Det som fällde det slutliga avgörandet var att Konstantin på egen hand sökte sig till Veidekke med en idé, fick respons på den och därefter byggde upp en egen avdelning med en ny och helt egen verksamhet. Detta dessutom inom ett område som kräver speciell teknisk kompetens. Förenat med sitt goda ledarskap har han byggt upp en stark och tekniskt avancerad verksamhet, där han själv har varit väldigt involverad i de tekniska frågorna, säger Fredrik Karlsson, tidningen Byggvärldens chefredaktör. Vill lyfta statusen - Byggchefer är en yrkesgrupp som oftast jobbar i det tysta, men driver projekt som är så stora så att byggcheferna nästan kan betraktas som ”små VD:ar”. De har ansvar för ekonomi, arbetsmiljö och ett omfattande ledarskap, tillägger han. - Vi vet att det kommer att saknas byggchefer i framtiden, så för Byggchefernas del är en av avsikterna med instiftandet av detta pris, att lyfta statusen för byggcheferna, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna. Konstantin Spinos blev intervjuad av tidningen Byggvärlden i samband med sin kandidatur, där han säger att han sökte sig till Veidekke ”för att få starta något nytt”, efter sina 12 år på Skanska. Han började sitt jobb på Veidekke på våren 2006 som arbetschef på Underjord, och idag har avdelningen 94 medarbetare och omsätter drygt 300 miljoner kronor. Bland aktuella uppdrag finns Norra Länken i Stockholm och Vänerbanan. - Jag vill jobba grensesprengende. Det är den av våra värderingar som jag gillar särskilt mycket, säger Konstantin som tycker att åren på Veidekke har varit väldigt utvecklande. När det gäller framtiden säger han: - Byggbranschen är konservativ För att vara konkurrenskraftiga måste vi hitta nya vägar. Den största utmaningen är att få till ett väl fungerande system för erfarenhetsåterföringen – en samverkan mellan kalkyl och projektering. Jag har också lärt mig hur viktigt det är att vi tjänstemän och yrkesarbetare jobbar ihop. Det är de som jobbar vid maskinerna som kan dem bäst! Tidningen Byggvärlden är väldigt nöjd med gensvaret på denna tävling. - Man vet ju aldrig när man går ut med en sådan här idé, vilket gensvar det ska ge, men jag kan säga, att vi fått ett väldigt starkt gensvar från läsarna och de som har nominerat sina medarbetare eller kollegor har alla presenterat starka kandidater. Alla visade på ett kraftfullt ledarskap och de fem byggchefer som gick till final är alla riktiga toppkandidater. Innan den eniga juryn fattade sitt beslut, hade en ledamot utsetts som fick göra research och ringa runt och kartlägga opinionen runt respektive kandidat, så vi vet att vi kan stå för valet av de fem. Alla hade ett utmärkt ledarskap, god ekonomisk lönsamhet i sina projekt och alla stod på något sätt för förnyelse, förklarar Fredrik Karlsson, som planerar för en fortsättning. - Nu är vi igång. Tanken är att det här evenemanget ska växa med tiden. Kanske blir det olika delpriser framöver och kanske blir det också aktuellt med en riktig fest kopplad till evenemanget som ska bli en årlig företeelse. n Text: Peggy Häggqvist Foto: Peter Nerström 77 Tett på Aktuelt God uttelling i asfalten Vintervedlikeholdet av asfaltutstyret er i sluttfasen. Alt må være klart før sesongstart, for Kolo Veidekke stakk av med hele 53 prosent av Statens vegvesens asfaltkontrakter for 2010. - Dette er gledelige nyheter, og en klar forbedring fra samme anbudsrunde i fjor, sier direktør i Asfalt, Harald Lausund. Det samlede volumet for Statens vegvesen for 2010 ligger på 1 840 000 tonn asfalt. Kolo Veidekke har altså fått tildelt hele 982 000 tonn av disse. Tildelingen av statsanbudene varierer fra år til år. Mens Kolo Veidekke i 2009 fikk tildelt 25 prosent av Statens vegvesens volum, har prosenten tidligere år ligget på 30-40 prosent. Tildelingen for 2010 er den høyeste for Kolo Veidekke noensinne. - Ta vare på alle kunder Med god uttelling på statsanbudene for Kolo Veidekke og påfølgende stor arbeidsmengde er god planleg- ging av jobbene alfa og omega. - Jeg er ikke bekymret for kapasiteten vår, men vi må huske på at vi også har andre kunder. De må vi ta godt vare på, sier Lausund. Forbedringsarbeid viktig Forbedringsarbeid og god planlegging av arbeidet blir ekstra viktig. - God kommunikasjon gir flyt, og vi unngår kostbar ventetid. Med involverte medarbeidere som kjenner mål og forutsetninger, er jeg trygg på en vellykket gjennomføring. Arenaer som planleggingsmøter, oppstartmøter og brakkemøter er viktigere enn noen gang, sier Lausund. - Jeg har også store forventninger til at vi snur den leie utviklingen fra fjoråret med stigende antall skader. I år har vi lagt om verneombudsordningen for å få bedre kvalitet på vernetjenesten og jeg håper det blir en suksess. Alle må ta i et tak for at vi skal oppnå det vi ønsker, nemlig et skadefritt Veidekke, avslutter Harald Lausund. n Tekst og foto: Ane Sangnes Harald Lausund. Kolo Veidekkes prosentandel av det statlige asfaltmarkedet for 2010 i Statens vegvesens regioner: Asfaltbas John Stian Kimsås gjør vedlikehold på maskinparken før sesongstart i Mosjøen. Statens vegvesens regioner Andel av kontraktene i prosent Kontraktsbeløp i mill. kr Region Nord 65 % 184,2 Region Midt 70 % 199,9 Region Vest 31 % 61,6 Region Sør 32 % 90,5 Region Øst 56 % 182,8 Forbereder sesongstart Asfaltsesongen i Mosjøen starter i mai. Før første meter asfalt legges må screedplater sjekkes, olje skiftes og emulsjonstanker demonteres. John Stian Kimsås er i gang med skjærebrenneren på noe jern som har tilhørt en emulsjonstank som er beregnet på oppbevaring av asfaltlim. Emulsjonstanken er overflødig i Mosjøen og skal fraktes til sitt nye liv i Bardufoss. - Sesongen i Mosjøen starter i mai og slutter når snøen kommer, som regel er det i begynnelsen av desember, sier John Stian. Vedlikehold og klargjøring av maskinparken bør helst skje i vintersesongen, for når sommeren kommer, er det sjelden tid til å fikse annet enn det absolutt nødvendigste. - Det er mye som går i stykker i løpet av sesongen. Sliteplater under screeden må sjekkes på 88 utleggerne, og hvis de er veldig slitte, skiftes de ut. Og vanlig service med oljeskift gjør vi på alle maskiner, sier John Stian. Avdelingen i Mosjøen har fire utleggere fordelt på to asfaltlag. I 2010-sesongen har uttellingen for Statens vegvesen vært så stor at man nå ansetter flere asfaltører. Kolo Veidekke har fått tilslag på 65 prosent av Statens vegvesens kontrakter i regionen, og for Mosjøen tilsvarer det 25 000 tonn asfalt på statskontraktene. Distriktet fikk stor tonnasje lenger nord, og dermed skal et lag fra Mosjøen langpendle 60 mil til Vesterålen og Lofoten for å hjelpe til der. n Asfaltør Alf M. Olsen gjør screeden på den største utleggeren klar. Tett på Aktuelt Før sesongen skal i gang i Mosjøen i begynnelsen av mai, står vedlikehold på planen. Her demonteres en emulsjonstank før transport til Bardufoss. Med skjærebrenneren står asfaltbas John Stian Kimsås. 99 Tett på Aktuelt Til himmels ved Langangen Trafikanter som kjører E18 ved Langangen, kan neppe unngå å legge merke til de høye, slanke søyleparene som strekker seg mot himmelen i horisonten. Her skal den nye firefelts motorveien krysse 60 meter over avkjøringen til Kjose. Broen, eller viadukten som det heter utenfor Norge, er den høyeste og med sine 307 meter den lengste på motorvestrekningen Sky – Langangen som Veidekke og Albert Hæhre bygger i arbeidsfellesskap. Det har gått bortimot en 20-årsperiode hvor Statens vegvesen hovedsakelig har sagt konsekvent nei til bruk av glideforskaling for høye veibrosøyler. På Veidekkes Betongkonferanse 2008 antydet Vegvesenet ved Reidar Kompen at de var på ”glid”. Da Veidekke foreslo søyleglid på fem av de seks doble motorveibroene, godkjente Vegvesenet metoden, under visse forutsetninger. Med friskt mot - Glid har gjort fremskritt. Teori og praksis er den samme, men betongreseptene er bedre, tilsetningsstoffer og former er forbedret, vi bruker stålformer som slipper lettere, blant annet, forklarer Arne Havikbotn i V-Teknikk. - Så vi gikk i gang med friskt mot den 9. november 2009 med det første søyleparet på Kjose bro, legger han til. Det er underentreprenør Interform som kjører glidene, med Br. Reme som underentreprenør på armering. Søylene glides parvis med gangbro i mellom. - Vi var litt spente i forkant. Det er massive saker vi skal opp med, 5,5 x 2,5 meter i ovalt tverrsnitt og opp til 56 meter i høyden med et betongforbruk på 10,8 kubikk pr. støpemeter pr. søyle. Problemene kommer gjerne innenfor standardenes herdebegrensinger. Vi bruker Anlegg FA sement som er ganske treg i varmeutviklingen. Målet var å greie 3,20 meter i døgnet. Det greide vi ikke i starten, men etter justering av resepten, greide vi litt over tre meter, forteller teknisk koordinator Knut Lauvålien, utlånt av V-Teknikk. - Støpingen foregår med åtte lass på skiftet, 16 ganger i døgnet. Første søyleparet var ferdig på 14 døgn. Kvaliteten er blitt som forutsatt og ingen har klaget. Vegvesenet hadde en hel delegasjon her fra Broavdelingen, forteller Lauvålien. Kulda slo til Neste søylepar, de høyeste, ble påbegynt den 6. januar, og da satte kulda inn med minus 30 grader. - Hadde vi visst hvor ille det ble, hadde vi sannsynligvis utsatt gliden, sier Lauvålien. - Vi fikk is i forma, betong kjølnet for mye på veien. Blandeverket leverer knapt nok i det hele tatt når det er så kaldt. Vi skulle ha betong med en temperatur på mellom 18 og 20 grader frem til gliden. Formene og hengestillaset ble pakket inn, og vi fyrte for harde livet med propanbrennere og flasker, som vi heiste opp. 1010 - Jernbinderne hadde en hard tørn de også. De skulle håndtere 6 meters lengder med kam 33, til sammen 5,7 tonn med to mann på hvert skift. I det hele tatt, vi fikk det tøft en stund, men vi ble ikke forsinket. Vi ble ferdig på 18 døgn, så det gikk faktisk litt fortere enn med det første søyleparet, sier Lauvålien. Folka som holdt på på bakken med fundamentene, hadde større problemer. Fundamentet i akse 3 alene er på 811 kubikkmeter. - Vi hadde i en periode 14 Kokoverk gående for full drift, samt strømaggregater, sier anleggsleder betong, Steinar Bjerkås. Når det fjerde og siste søyleparet er ferdig, er det glidd til sammen 340 søylemeter med et betongforbruk på 3.672 kubikkmeter. Samlet lengde på glidene på de fem broene er 678 meter. Annerledes på Hofsrud bro Søylene til den 104 meter lange Hofsrud bro ble det av praktiske årsaker besluttet å utføre med klatreforskaling. Søylene har en høyde på 12,5 meter og det er tre spenn. På Hofsrud bro er det også brukt forskjellige forskalingsmetoder på overbygningen, fagverk på den ene brobanen og tradisjonelt dekkereis på den andre. - Det kommer av at det er flere spenn på Solum, og fagverk gir store driftsfordeler, spesielt ved mange gjentagelser. Av hensyn til tiden flytter vi fagverket fra Hofsrud slik at arbeidet på Solum kan starte tidligere. På Hofsrud nord valgte vi da å bygge med reis, sier Lauvålien. - Like spennende hver gang På Kjose bro er første støpeavsnitt av overbygningen, fra brokar til første søylepar til sydgående felt nettopp utført, og det spesialkonstruerte fagverket trekkes frem 66 meter til neste søylepar. De to fagverkene veier 45 tonn hver og trekkes frem av tårnkranen med et trinsesystem. - Like spennende og krevende hver gang, sier Arne Havikbotn, som følger med i prosessen. I alt blir det fire flytt før hele overbygningen er ferdig støpt en gang i august. Da starter arbeidet med kantdragerne. Fagverkene, i likhet med alle de andre konstruksjonene i stål til dette prosjektet, er konstruert av Fredrik Smith, som er prosjektleder i Veidekke. Noe av betongarbeidet er satt bort til underentreprenører, blant andre er Veidekke Telemark inne på byggingen av noen kulverter som krysser underlinja og miljøtunneler. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen Aktuelt Tett på Harald Baardal justerer en av jekkene ytterst på toppen av fagverket før fremtrekking. Massive dimensjoner på overbygning og fagverk. Arne Havikbotn følger med på forberedelsene til fremkjøringen av fagverket Sky – Langangen Slanke glideforskalte søyler i opp til 56 meters høyde bærer overbygningen på Kjose bro. Første støpeetappe er unnagjort, og fagverket er klart til å trekkes frem. Traseen skjærer seg gjennom jomfruelig terreng og på tvers av retningen for høydedrag og dalfører. Nylig passerte Hæhre, som er ansvarlig for sprenging, masseflytting og tunneldriving, 1,2 millioner faste kubikkmeter stein som er sprengt ut. Det sammenfalt med at Veidekke passerte 13.000 utstøpte kubikkmeter betong. På det meste har Hæhre over 100 maskiner i drift i linja. Parsellen er om lag 11 km lang, og foruten de seks to-felts motorveibroene, skal det bygges fire doble tunneler med en samlet lengde på 1.120 meter (det skal drives til sammen 2.240 meter), 16 tunnelportaler, åtte kulverter under motorveien, to overgangsbroer for veitrafikk og en for tilførselsvei, samt en bekkekulvert på 450 meter. Topp bemanning fra Veidekke, Hæhre og underentreprenører er om lag 350 personer. Det er lagt opp til hotelldrift, med kokkelag og brakkerigg for 176 personer. Entreprisen er på 1.060 mill. kroner og veianlegget skal overleveres i 2012. Første støpeetappe på overbygningen for sydgående felt er unnagjort og fagverket er klar til å trekkes frem til neste søyle. 1111 Aktuelt Tett på Hoffmann opfører en helt ny administrationstilbygning for Vestforbrænding, der er Danmarks største affaldsforbrændingsanlæg. Vestforbrænding lærer fra sig om affald Topmoderne fysiklokale er en del af Hoffmanns nybyggeri på affaldsforbrændingsanlægget i Glostrup. Det nye undervisningslokale på Danmarks største, kommunale affaldsforbrændingsanlæg, Vestforbrænding i Glostrup, skal nok give kommende generationer lyst til at lære mere om, hvordan man håndterer affald og genbruger det bedst muligt til gavn for miljøet. Lokalet er en væsentlig del af den tilbygning til den eksisterende administrationsbygning i fire etager, som Hoffmann gik i gang med opførelsen af sidste forår. Et byggeri, der er blevet ændret flere gange undervejs, men som nu er på vej mod afleveringsdatoen den 1. juli. - Oprindeligt skulle vi have afleveret medio april, men det har været et meget løsningsorienteret byggeri, og vi synes, det er forløbet godt, siger projektleder Thøger Østberg fra Region Nybyg. Undervisningslokalet – det såkaldte waste lab (affaldslaboratorium) – var en af hurdlerne i byggeriet, for først skulle det være der, så skulle der i Projektleder Thøger stedet være kontorer, og Østberg fra Region så blev slutresultatet, at Nybyg. bygherren alligevel ville have det. Projekter og forsøg Der er også god brug for det, for Vestforbrænding har en skoletjeneste, der nærmest dagligt har besøg af elever, der lærer om affaldshåndtering, forbrænding samt genanvendelse til el og fjernvarme, og som derfor har brug for lokalet, der danner rammen om projekter og forsøg. 1212 Laboratoriet er indrettet i stueetagen i tilbygningen, men på et tidspunkt ville man i stedet flytte det til Høje Taastrup og trak det ud af kontrakten. Derpå gik Hoffmann i gang med at indrette det til kontorer, ligesom dem tilbygningen i forvejen omfatter på 1. og 2. sal. - Men slutresultatet blev alligevel placeringen i Glostrup, så vi har måttet ændre en del tekniske installationer, CTS-tavler m.v., da der naturligvis er stor forskel på at indrette kontorlokaler og så det, der bedst kan betegnes som et topmoderne fysiklokale, påpeger han. Fremtidssikret Bygherren er heldigvis tilfreds med resultatet, og det er man også med indretningen af de øvrige kontorlokaler. - De er opført med vægge, der kan flyttes. Et kliksystem, der betyder, at lokalerne til enhver tid kan tilpasses nye behov. Dermed er lokalerne fremtidssikrede, og der kan kun blive behov for minimale ændringer, hvis de ad åre skal bruges på anden vis end nu, oplyser Thøger Østberg. Også i kælderetagen har der været ændringer. Den var oprindeligt tænkt som et disponibelt rum, men nu er der bad, omklædning og arkivrum. Selve byggeriet består af en ny administrationsbygning i sandwichfacader samt en forbindelsesbygning og forbindelsesgang, som udføres i stål med henholdsvis glas/alu og facadebeklædning. Ved byggeriet er der brugt in-situstøbte terrændæk og kældervægge og herefter sandwichfacaderne og huldækelementer. Samarbejde i regioner Der er i alle henseender tale om et vaskeægte Hoffmann-byggeri, for det når ud i alle kroge. - Byggesagen udføres i et samarbejde mellem fire af vores regioner – Region Anlæg, Renovering, Teknik og Nybyg, ligesom en stor del er egenproduktion. Det er bl.a. jord-, kloak- og betonarbejdet samt elektrikerog tømrerarbejde, siger han. Kontrakten lyder på godt 33 mio. kr. n Tekst: Karen Sloth, Foto: Hoffmann FAKTA • • • • • Bygherre: Arkitekt: Ingeniør: Kontraktsum: Entreprise: I/S Vestforbrænding CREO Arkitekter Cph A/S Carl Bro A/S Ca. 33 mio. kr. Hovedentreprise • Vestforbrænding satte produktionsrekord i 2008, hvor der blev brændt 563.000 ton husholdnings- og erhvervsaffald fra ca. 865.000 borgere og 60.000 erhvervsvirksomheder i ejerkommunerne. • Forbrændingen producerer elektricitet til 80.000 husstande og fjernvarme til 75.000 husstande. • Via eget fjernvarmenet leveres varme til 16.000 kunder i Herlev og Ballerup. Resten sælges til København og på Vestegnen. • Der rådgives om korrekt affaldshåndtering, og forbrugertjenesten holder kurser for skoleelever. Tett på Aktuelt Förstärkt konkurrenskraft med egen grundläggningsverksamhet I och med att Veidekke Entreprenad AB, Region Anläggning Öst, har startat en grundläggningsverksamhet får de ett helhetskoncept som stärker konkurrenskraften inom anläggningsarbeten. De får då möjlighet att själv styra över hela grundläggningsprocessen. - Det blir mer flexibelt och man har full kontroll på det hela, säger Per-Ole Danfors, som är arbetschef på den nya grundläggningsavdelningen. För cirka ett år sedan blev Per-Ole kontaktad av Anläggning Östs regionchef Per Brinck angående Veidekkes planer på en egen grundläggningsverksamhet. Syftet med den nya verksamheten var att kunna erbjuda ett helhetskoncept till deras kunder då de har betong-, väg-, tunnel-, bro- och nu också grundläggning. - Vi ska stödja anläggningsverksamheten och hjälpa till med att få nya jobb, förklarar Per-Ole. De projekt som de arbetar med nu är Tvärbanan på uppdrag från SL, där de ska utföra grundläggning för en spårväg som kommer att ledas ut på två påldäck samt en bro med sex pålade stöd. Pålningen kommer att bestå av både vanliga betongpålar och en ovanlig typ av stålkärnepålar. En pålad arbetsbrygga byggs för att underlätta brobygget. Oskarshamnsprojektet är ett annat uppdrag som de fått där OKG AB står som beställare och där ska de slå två långa sponter. Under 2010 har de även två jobb till som väntar, E120 och E210 vid Tensta där de kommer att arbeta med betongpålar och komplicerade sponter. Just nu är de cirka 15-20 personer som arbetar med dessa projekt, men de kommer troligtvis att växa med några fler under året. - Vi kan nu bland annat slå både betong- och stålpålar, installera stålsponter och hammarband med tillhörande dragstag samt borrade rörpålar. Just nu har vi fyra pålkranar, en spontmaskin och en borrvagn. Jag hoppas att Veidekke kommer att få nytta av dessa nya tillgångar, säger Per-Ole. Han har själv jobbat länge inom anläggningsbranschen och då främst med grundläggning. De senaste femton åren har han arbetat i USA och har byggt upp tre olika företag som sysslar med ingenjörskonsultverksamhet, grundläggning och sprutbetong. De tre företagen är verksamma i tio olika delstater. Per-Ole är själv utbildad geotekniker på KTH och hade bland annat Konstantin Spinos, arbetschef Underjord på Region Anläggning Öst, som klasskompis. PerOle kommer ursprungligen från södra Dalarna och är som han själv uttrycker det ”rumpmas”. Han älskar sitt jobb och är intresserad och fascinerad av stora maskiner och tycker om problemlösning och att ”tänka utanför lådan”. Spontlådor vid Ulvsundasjön på Tvärbananprojektet. Per-Ole Danfors älskar sitt arbete med grundläggning. - Det finns mycket plats för innovation och nya idéer, vilket är en stark drivkraft för mig. - Det roliga med geoteknik är att den inte är exakt och att man inte riktigt kan se vad man håller på med. Man får gå lite på känsla och erfarenhet. Det finns även mycket plats för innovation och nya idéer, vilket är en stark drivkraft för mig, säger Per-Ole. n Text och foto: Martina Nicklasson Färdigavskurna pålar där betongfundamentet kommer att gjutas. 1313 Aktuelt Tett på Langsiktig og strategisk arbeid hovedfokus på HTU-konferansen HTU-konferansen, den årlige store samlingen for de tillitsvalgtes representanter i Veidekke i Norge, satte i år hovedfokus på betydningen av de tillitsvalgtes langsiktige og strategiske arbeid. Det kreves med tanke på å oppnå forbedringer i arbeidet med helse, miljø og sikkerhet, næringspolitikk, lønnsoppgjør og pensjonsreformen. Nye deltakere på årets HTU konferanse. - Slik vi ofte driver tillitsmannsarbeidet i dag, er det mye brannslukking og fra dag til dag-fokus. For å få et mer langsiktig og strategisk perspektiv på arbeidet er det helt nødvendig at de tillitsvalgte er med i prosessene på arbeidsplassen og i distriktet, sammen med ledelsen, i drift, i HMS-arbeidet og i forbedringsarbeidet gjennom Involverende Planlegging. Og de tillitsvalgte må få tillit fra ledelsen og nødvendig tid til å jobbe som tillitsvalgte, sa konserntillitsvalgt Steinar Krogstad ved konferansens innledning. - Det betyr at den måten å jobbe på er forebyggende, gjennom å gripe fatt i utfordringene før de oppstår og bruke tid til å diskutere forbedringer; hva skal vi bli bedre på neste år. Ofte er det slik at de tillitsvalgte ikke blir trukket inn i en prosess før problemer er oppstått, påpekte Steinar. Arbeidsplan for 2010 Han la frem en arbeidsplan for 2010 som konkretiserte og detaljerte dette budskapet. - Fokuset for denne konferansen er at den enkelte tillitsvalgte i sitt distrikt og på sin arbeidsplass forstår betydningen av at det arbeid de gjør lokalt, er viktig. Hver enkelt tillitsvalgt skal være en pådriver i arbeidet med ”flere gode arbeidsår for alle”. For å oppnå det kreves det et 20 til 30 års perspektiv for å forebygge og hindre belastningslidelser, sa Steinar. - Slik det fungerer i dag, er vi blitt flinkere til å tilrettelegge for dem som allerede begynner å bli plaget. Vi er ikke flinke nok når det gjelder dem som nå er unge og friske. De tror kanskje de er usårlige, men det er de ikke, slo Steinar fast. Og gjennom innlegg og presentasjoner på årets konferanse, ble det tydelig synliggjort at hver enkelt tillitsvalgt har et ansvar for det forebyggende helsearbeidet. - Det skal på dagsordenen for tillitsmannsarbeidet, og hver enkelt må være en aktiv pådriver og ta med seg de innspill de har fått her på konferansen, sa Steinar. Vår største byggherre Viktig for det langsiktige tillitsmannsarbeidet er forståelsen for at organisering, lokalt tillitsvalgtarbeid, forbedringsarbeid og bransjens rammevilkår har betydning for å oppnå gode lønns- og arbeidsvilkår. Det offentlige er Norges største byggherre og derfor er det viktig å skjønne de anbudsreglene det offentlige arbeider etter. Politisk rådgiver i Næringsdepartementet, med bakgrunn fra rådgiverstilling i Fellesforbundet, Jeanette Iren Moen, innledet til paneldebatt om næringspolitikk og BA-bransjen og hvordan myndighetene kan bidra til bransjens utvikling. 1414 - Mye er bra i bygg og anlegg, men bransjen er fragmentert og preget av ansvarsfraskrivelse, ineffektivitet og byggefeil i for stor grad, hevdet hun. - Det finnes mange offentlige utredninger, handlingsplaner og tilrådinger om byggepolitikken. Det trengs nå en helhetlig gjennomgang av denne politikken, mente Moen. Hun fortalte at det fra høsten 2011 legges frem en Stortingsmelding om bygningspolitikk. En fremtidsrettet bygningspolitikk krever en helhetlig gjennomgang av virkemidler, tiltak og erfaringer. Meldingen vil gå gjennom lovgivning og tiltak som er bestemmende for effektivitet og kvalitet i byggeprosessen. Meldingen vil involvere flere departement. Aktuelle temaer vil være oppfølging av byggekostnadsprogrammet, lavenergiprogrammet, kompetansebygging og formidling, produktivitetsutvikling, byggefeil, kompetanse til å møte miljøkrav, energibruk og universell utforming, effektive og brukervennlige byggeprosesser, bærekraftig kvalitet i bolig og bygg, og det offentlige som forbilde på kvalitets- og miljøkrav. Offentlig bidrag til bedre utvikling - Hvis vi, gjennom vårt arbeid, klarer å endre på anbudsmodellene og gjennomføringen til de offentlige byggherrene, vil det bidra til en bedre utvikling for vår bransje, og dermed sikre gode lønns- og arbeids- vilkår. Det må i anbudene stilles krav til samhandling fra byggherre til de utførende, også håndverkerne må trekkes med, kommenterte Steinar Krogstad. Dette vil føre til at markedet for de useriøse som baserer seg på tilfeldig ”billig” arbeidskraft, blir redusert. - Historisk har det politiske kravet til det offentlige vært å bidra til aktivitet i nedgangstider. Vi mener at mer offentlig/privat samarbeid (OPS), og totalentrepriser vil stille andre krav til aktørene i BA-bransjen, også til den enkelte håndverker, om mer kompetanse og seriøsitet, påpekte Steinar Krogstad, i sin kommentar til innledningen. Paneldebatten, hvor blant andre Dag Andresen, Veidekke Entreprenør og Per J. Plünnecke fra Industri, Steinar Krogstad og representanter for NAF og Fellesforbundet deltok, konkluderte med at det er betydelig rom for at offentlige byggherrer kan påvirke og utvikle BA-bransjen i ønsket retning. Lavere kvadratmeterkostnad Årets tariff- og lønnoppgjør var som vanlig et hovedtema. I Veidekke er det enighet mellom tillitsmannsapparat og ledelse om at det er viktigere med fokus på å oppnå lavere kostnad pr. kvadratmeter enn fokus på kostnadene pr. arbeidstime. - Lavere kvadratmeterkostnad kan oppnås gjennom forbedrede løsninger, bedre planlegging, bedre utstyr. Gjennom det får vi til det som er vårt fokus, nemlig at det er nok penger i prosessen til å betale en god prestasjonslønn. Fokus må ligge på forbedring, ikke på å få ned timelønna, påpekte Steinar Krogstad. Forutsigbar tjenestepensjon Pensjonsreformen var et annet hovedtema på konferansen. HTU-konferansen erkjente at pensjonsreformen vil medføre store endringer over tid, og det er satt i gang et arbeid for å kartlegge dette i Veidekke, gjennom Pensjonsforum. HTU-konferansen var enig i at de føringene de tillitsvalgte skal ha for sitt arbeid, er at Veidekkes tjenestepensjon skal være forutsigbar, at alle år en jobber skal telle likt, og at plasseringen av pengene skal ha lav risiko. Helt utenom programmet ble konserntillitsvalgt Steinar Krogstad kalt frem på podiet av konsernsjef Terje Venold. Steinar fikk overrakt Norges Vels Medalje for 30 års ansettelse i Veidekke. Han begynte i 1979 som tømrerlærling i daværende Jernbeton i Trondheim, som senere ble innfusjonert i Veidekke, og har gått gradene både i håndverket og i tillitsmannsarbeidet gjennom sin tid i bedriften og LOs utdannelsestilbud for fagorganiserte. Årets valg på tillitsvalgte Steinar Krogstad ble gjenvalgt som konserntillitsvalgt, uten motkandidater. Krogstad og Inge Ramsdal ble gjenvalgt som styrerepresentanter for de timelønnede, med Odd Olsen og Rolf Madsen som vararepresentanter. Vidar Blidensol ble valgt som regiontillitsvalgt i Veidekke Entreprenør, region Nord/Vest. Ingen av de divisjonstillitsvalgte var på valg i år. n Tekst: Ole Paulsen Foto: Tommy Johansen Tett på Aktuelt Nyt bad i 203 boliger Der har været mange positive henvendelser om, at man har et godt fysisk og psykisk arbejdsmiljø på byggepladsen.Her er byggesagens velfungerende Team samlet. Renoveringen af Lindeskoven i Glostrup omfatter bad, tag, vinduer og haveanlæg. Det har været en lang og kold vinter – ikke mindst for beboerne i de 203 boliger i byggeriet Lindeskoven i Glostrup, hvor Hoffmann siden efteråret har været i gang med en større renovering af byggeriet, som er fra midten af 1980’erne. Til gengæld kan beboerne glæde sig over, at de får nye badeværelser, nye tag over hovedet og nye energirigtige vinduer. Desuden friskes træværket op, og gartnere er i gang med at forskønne udenomsarealerne. I mellemtiden har bebyggelsens beboere klaret sig med bade- og toiletvogne placeret strategisk rundt i området, og nogle – f.eks. mange småbørnfamilier – har taget imod tilbuddet om et tørkloset i lejligheden, mens badeværelset blev renoveret. Typisk har to-tre familier delt en badevogn. Arbejdet begyndte i september sidste år. På nuværende tidspunkt er vi nået igennem 60-70 %. I totalentreprise Hoffmann har fået kontrakten på 40 mio. kr. i totalentreprise for bygherren, som er Glostrup Boligselskab, og den tæt/lave bebyggelse består af 30 ungdomsboliger, 140 rækkehuse og to boligblokke i tre etager, der udgør ca. en fjerdedel af bebyggelsen, så det er 700-800 mennesker i alt, der har deres hjem i området. - Arbejdet begyndte i september sidste år. På nuværende tidspunkt er vi nået igennem 60-70 %, og vi skal være helt færdige i slutningen af juli i år, siger Naeimi Shoukat, der er projektleder på jobbet. Det tager tre uger at færdigrenovere et badeværelse. - Men toiletterne er tilbage efter kun14 dage. Så ordner vi malerarbejde, fliser, gummifuger osv. derefter. Vinduerne skifter vi på en enkelt dag i hver lejlighed, og så tager det tre-fire dage med malerarbejdet, siger han. De eksisterende tag skiftes til tagpap med listedækning, og de nye vinduer er i træ-alu. Positive henvendelser Med så mange berørte beboere har det været en mærkesag for Hoffmann, at de skulle have så få gener som muligt i forbindelse med byggeriet, og det ser ud til at lykkes rigtig godt. - Siden sidst i februar har vi ført en lille statistik over henvendelser omkring byggeriet, og vi har haft ca. 35. Af dem ville halvdelen bare fortælle, hvor glade de var for deres nye badeværelser og vinduer. De havde troet, byggeperioden ville blive meget mere besværlig, end tilfældet var. 20 var ikke helt tilfredse, og her måtte vi give ti ret i, at der var ting, vi kunne gøre bedre – fortrinsvis omkring information og oprydning, siger Naeimi Shoukat. Han tilføjer, at Hoffmann naturligvis straks tog hånd om alle henvendelser, og at man i tilgift har lært meget, der med fordel kan overføres til andre byggepladser. - Desuden har vi spillet værdispillet to gange undervejs. Første gang var der en del ting, der skulle ændres – anden gang langt færre, men selvfølgelig kan vi altid gøre tingene en lille tak bedre. I anden ombæring blev vi klar over, at vi skulle rette fokus på bedre oprydning og mere påpasselighed over for beboerne, når vi går ind i lejlighederne, siger han. Godt arbejdsmiljø Til gengæld har Hoffmanns ledelse på pladsen også fået mange positive henvendelser om, at man har et godt fysisk og psykisk arbejdsmiljø på byggepladsen. - Tingene fungerer bare, og håndværkerne aftaler selv mange ting hen ad vejen. Så vi er kun to mand og en praktikant i 10-15 timer om ugen om at styre pladsen, hvor det meste går af sig selv, så vi også har tid til at tage hånd om andre ting, forklarer Naeimi Shoukat. De eksisterende tag skiftes til tagpap med listedækning, og de nye vinduer er i træ-alu. Byggeriet blev i starten ramt af, at tømrerentreprisen måtte kvittes, så i dag er det Hoffmanns egne tømrere, der arbejder på pladsen. Desuden har der været ændringer i byggeriet undervejs som bl.a., at skurenes facader ikke skulle males, men i stedet beklædes med vedligeholdelsesfrie plader. Der er også indkøbt en specielt smal maskine, der kan løfte ting op i fire meters højde, da det ikke har været muligt at få en kran ind i området. Det betød også, at der skulle indkøbes 300-400 gummiplader, den kunne køre på i stedet for de traditionelle jernplader, der ikke kunne komme ind i haverne. Vinteren har også givet problemer, men alt er blevet indhentet – om end der er blevet gnavet lidt i fortjenesten. For 14 dage siden gik gartnerne igen i gang med en omlægning af haveanlæggene. Nogle nåede at blive færdige i efteråret, resten følger nu, og enkelt må vente med beplantning til efteråret, når de sidste stilladser er væk. n Tekst: Karen Sloth. Foto: Hoffmann 1515 Aktuelt Tett på På damjobb i Brasil Veidekkekonsernet er en skandinavisk entreprenør, men vi har også et spesielt produkt rettet mot andre deler av verden – bygging av asfaltkjerne i fyllingsdammer. Siden 1981 har Veidekke bygd asfalttetningskjerne i fyllingsdammer, både i Norge og en del steder rundt i verden. Med Brasil, nettopp ferdig, og to under bygging i Iran, har vi nå hatt ansvar for 21 slike dammer totalt. Asfalttetningskjerne i fyllingsdammer ble utviklet i Tyskland tidlig på 1960-tallet, da det ble bygd mange slike dammer, særlig i Tyskland og Østerrike. Kineserne utviklet etter hvert egne konsepter, og har bygd mange slike dammer gjennom årene. Konseptet konkurrerer bl.a. med morene og leire som tetningsmateriale, men asfalt er foretrukket der for eksempel leire ikke finnes, der det er store nedbørsmengder i området, og særlig i områder med jordskjelvfare, siden asfalt er et plastisk materiale som heler seg selv etter eventuelle rystelser. I alt er det bygd ca. 110 slike dammer i verden. Kolo Veidekke har nå i flere år vært dominerende på verdensbasis, unntatt i Kina. Går man til Internett og søker på ”asphaltcoredams.com”, kommer Kolo Veidekkes referanse opp. Kolo Veidekke har altså bygd kjernen i 19 prosent av slike dammer i verden: i Norge, Jersey, Sør-Afrika, Kina, Iran, Spania, Saudi Arabia, Canada, Makedonia og Brasil. Disse prosjektene organiseres av avdeling Spesialprosjekt i Kolo Veidekke, med Helge Saxegaard som leder. Store på vannkraft Brasil er et stort land, de har mye vann og er store på vannkraft. Vår dam er del av et stort kraftverksprosjekt i Rio Uruguay i staten Santa Catarina langt sør i Brasil. Uruguay-elven, som har en maksimal vannføring på 62.000 m3/sek, blir lenger ned grenseelven mellom Uruguay og Argentina og renner ut i Atlanterhavet mellom Buenos Aires og Montevideo. Kraftverket, Foz do Chapeco får en installert effekt på 850 MW (til sammenligning har Svartisen, ferdig i 1977 og som er et av våre store kraftverk, en effekt på 350 MW). Oppfylling av magasinet, med en 50 Arbeidsgjengene i samles i hver sine sirkler hvor formann og verneombud gjennomgår hva som har skjedd, plan for dagen arbeid og faremomenter. 1616 meter høy dam med damvolum 1,4 millioner m3, vil ta 14 dager. Elven slynger seg i store U-kurver, og fra damstedet kommer den igjen på andre siden av en halvøy etter 15–20 kilometer med kraftig strøm og stryk, på et lavere nivå. Fra det oppdemte magasinet føres vannet gjennom store tunneler og en bred kanal, to–tre km til den andre siden, der det fanges opp av en betongdam og ledes ned til turbinene, med en fallhøyde på 60–70 meter, et lavtrykksanlegg. Bare en liten del av vannet går gjennom kraftstasjonen, resten ledes gjennom flomoverløp i damkonstruksjonen og følger elven rundt. Sløseri, spør du oss! Rask jobbing Hovedentreprenøren, vår kontraktspartner, er en av Brasils største og heter Camargo Correa. Dette er den første asfaltkjernedammen i Sør-Amerika. Vårt konsept, vår teknologi og det at vi kan bygge asfaltkjerne selv i regn, var grunnen til at asfalt ble valgt. Dette området i Brasil har temmelig mye regn i perioder, og for eksempel ville bygging med leirekjerne kunne få mange betydelige driftsavbrudd, med uforutsigbar byggetid og kostnader. Vi brukte fire–fem måneder på å fullføre den 50 meter høye og 500 meter lange dammen, det raskeste vi noen gang har bygd. Noen forstyrrelser var det underveis. I en tidlig fase kom det en stor flom som tok med fangdammer og ga en total oversvømmelse i damområdet og dermed forsinkelse. Camargo leverer asfalten fra eget verk, og med ferske operatører ble det også litt forsinkelser der. Damteam med erfaring Vi stilte med vårt vanlige utstyr: spesialbygd asfaltutlegger med basis i en vanlig grunnmaskin, med spesiell materkasse, screed, og med grusvogn Tett på Aktuelt Messa, som rommet 1200 mennesker, serverte god mat. bakerst. I tillegg en asfalt-tobb for å laste fra asfaltbilene opp i maskinen samt roterende laser for å sikre nivået på lagene (det ble målt avvik på 500 meters strekk på to–tre cm). Prinsippene ved vårt selvkonstruerte utstyr har vært det samme siden tidlig på 80-tallet, men detaljer er forbedret gjennom årene. Vi bygger dem selv i Norge. Camargo stilte med alt vesentlige av annet maskineri, inklusive operatører og mannskap. Produksjonen skjer ved samtidig utlegging av den 60 cm brede asfaltkjernen og støttesonen (pukk/ grus), totalt 3,50 meter bredt, i 30 cm tykkelse. Så blir det valset og komprimert til ca. 25 cm tykkelse. Maskinen rygges helt tilbake, og så startes det med neste lag, med inntil tre–fire lag pr. døgn hvis alt går på skinner. Så til den viktigste, og helt avgjørende ressursen, våre folk. Det svært erfarne damteamet, med nordlendingen Magnar Håkstad, sunnmøringen/romsdølen Øystein Nedregotten og ny på laget, nordlendingen Geir Fossem. Prosjektleder fra Norge, og litt i Brasil, har vært Hossein Afsari Rad, anleggsleder meste av tiden har vært Jostein Nordstrøm, og så fikk jammen pensjonisten Yngvar Ellingbø også være med noen uker. God støtte i starten og underveis har vært Stig Nesset og Odd Christiansen. Og som alltid, i bakgrunnen, professor Kaare Höeg fra NGI, en uvurderlig støttespiller gjennom alle år. engasjement med høyt fokus. De hadde folk ute på anlegget hele tiden som passet på. Det var god disiplin på kjøretøyer og maskiner. Camargo er forresten deleier i kraftverket, og de skal drive det i 25 år, så tilfaller det Staten; hjemfallsrett som i Norge, men her hjemme er det etter 100 år. Stor oppmerksomhet Vi skal kanskje ikke fremheve noen, men de tre på anlegget gjennom disse månedene, Magnar, Øystein og Geir, har nok imponert vår kontraktspartner, konsulenter og byggherre med samarbeidsevne, smidighet og faglige dyktighet på alle plan som angår maskiner og produksjon, og gode humør – nesten bestandig. Jobben har fått stor oppmerksomhet i Brasil. Ikke bare hadde Camargo, men også konsulenter og byggherre tett oppfølging av det vi drev med, med mange ansatte som gikk rundt oss hele tiden, og mange og store delegasjoner på besøk, nesten plagsomt til tider. Det har jo selvfølgelig sammenheng med andre damprosjekter som er under planlegging i Brasil og Sør-Amerika generelt. Det er blant annet snakk om en dam i Amazonas. Vår kontraktspartner, Camargo Correa, imponerte som en profesjonell og dyktig entreprenør med god planlegging og organisering av driften, og et HMS- Kolo Veidekkes asfaltkjernedamprosjekt i Brasil. 5000 personer på topp Det er et stort anlegg, som et stort industriområde, med steinbrudd, pukkverk, betongstasjon, asfaltverk, betongelementfabrikk, store stål- og aluminiumsverksteder for komponenter til kraftverksdelene, serviceområder, og kontorer, laboratorier og rigg for personellet. Under vår tid på anlegget var den totale arbeidsstyrken 3000 personer, men det hadde vært 5000 på topp. De fleste bodde på anlegget, i store brakkekomplekser. Vi hadde enmannsrom, men de brasilianske arbeiderne var opptil åtte på rommet. Det var felles kantine for alle, ledelse og produksjonsarbeidere, som kunne bespise opptil 1200 av gangen. Bra mat, men kanskje preget av at kjøkkenet skulle betjene 3000. Et 20-talls busser samlet folk, kjørte til messa for matpauser, og ut på jobb igjen. Vår jobb krevet kontinuitet, så det hendte at våre folk fikk matkurver brakt nede på dammen for å sikre fremdriften. Ved skiftbytte samlet ledelsen de enkelte arbeidsgruppene i en sirkel og informerte om det videre arbeidet i en 15 minutters prosess med fokus på HMS. Frodig natur Dette området av Brasil er frodig og fruktbart, og har høyest levestandard i Brasil. Mye godt jordbruk, med kyllingfarmer, kveg og andre husdyr; dyrking av soyabønner, mais, tobakk, kaffe. Området er sterkt preget av tysk og italiensk innvandring fra 1800-tallet og senere. Derfor er mye av lokalbefolkningen ”hvite”, men på anlegget var det mange med afrikansk/indiansk opprinnelse, særlig blant produksjonsarbeiderne. De aller fleste snakker selvfølgelig portugisisk, en Brasil-variant som er litt annerledes. Noen ord ligner på spansk, men uttalen gjorde det vanskelig. Noen få forstod litt tysk, og hadde kanskje besteforeldre fra Tyskland. Det var bare noen få som snakket engelsk, for det er tydeligvis ikke noe vanlig fremmedspråk i skoleverket. Vi hadde derfor en ung mann som hadde bodd i USA et par år, som tolk. Av våre folk, er Øystein spansktalende, og Geir kan en del portugisisk, så de greide seg bra. Vi andre måtte nok bruke en blanding av engelsk, noen spanske ord, enda færre portugisiske, og fingerspråk! Turistattraksjoner Vi hadde jo noe fritid, noen amputerte helger, og én ”borestopp” i måneden på fire dager. Noen småbyer i nærheten hadde god pizza, men vi kom egentlig nesten ikke vekk fra anlegget. Men én dags kjøring unna, ligger det som er kalt verdens største fossefall, Foz do Iguacu, i elven Rio do Iguacu. Den ligger i grensepunktet mellom Brasil, Argentina og Paraguay. Det er enormt med en vannføring opp mot 6 millioner m3/sek (Glomma i flom har 3500 m3/sek). De fleste av oss kom dit. Totalt er det nær fire millioner fra Brasil og Argentina som besøker stedet. Like i nærheten, ved grensen mellom Argentina og Paraguay, ligger et av verdens største kraftverk, Itaipu, i elven Parana ved en stor oppdemmet innsjø. Installasjon ca. 14.000 MW. Parana-elven renner også ut i Atlanteren, ved Buenos Aires. Etterspurt produkt Det produktet vi i sin tid utviklet her hjemme, og nå leverer på verdensbasis, asfaltkjerne i fyllingsdammer, er etterspurt og verdsatt. Vi leverer gode produkter, og vi som driver med det, er jo litt stolte. Og det kan sannelig Veidekkekonsernet også være! n Tekst: Jostein Nordstrøm og Yngvar Ellingbø Foto: Jostein Nordstrøm 1717 Tett på Forbedringsprosesser Veidekke Sverige ledande inom VDC och ICE Nu satsar Veidekke på virtuell design och konstruktion, där samtliga aktörer i ett projekt samarbetar i projekteringsprocessen. Med hjälp av Stanford University i Kalifornien har vi redan kommit en bra bit på väg och enligt Jonas Bill, affärsutvecklare på Veidekke Entreprenad, region Bygg Stockholm, är Veidekke ledande i Sverige. - Ja, jag kan absolut säga att vi gått i bräschen för detta, åtminstone när det gäller ICE-projektering, virtuell projektering där alla aktörer i projektet är delaktiga och arbetar tillsammans, rent fysiskt, i projekteringen, säger Jonas. - BIM, 3D, 4D, 4D+, 5D och allt vad det heter är i och för sig inte unikt i Sverige, men ICE är det helt klart, säger Stina Möller, som arbetar med utveckling och strategi inom Veidekke Entreprenad. - På Stanford lärde vi oss att det heter VDC, Virtual 1818 Design & Construction och inte BIM. VDC stämmer bättre för oss, eftersom det unika är arbetssättet och inte tekniken. På Stanford jobbar flera forskare med beteendevetenskap; hur människor jobbar tillsammans och vilka tekniska verktyg som krävs för att människor ska jobba bra ihop, säger Stina. Effektiv kunskapsförmedling Hon är också den som arrangerade att ett antal gästprofessorer från Stanford besökte Veidekke under en hel vecka, då ett 30-tal Veidekkemedarbetare från hela landet fick förkovra sig i den virtuella designens ädla konst i allmänhet och i ICE i synnerhet, där frågor som ledarskap, kommunikation, organisation och teamarbete är viktiga parametrar för en framgångsrik projektering. Intresset för kursen var mycket stort och kollegor från Veidekke i Norge samt ett par svenska kunder bereddes också plats. - Ett kostnadseffektivt sätt att förmedla kunskaperna på, menar Stina, som tillsammans med VD i Tett på Forbedringsprosesser Några fördelar med ICE/VDC: Svårt ämne, men glada miner ändå. I förgrunden Björnar Gullbrekken, Sigbjörn Faanes och Robin Krantz. • • • • • • • • • Alla aktörer i projektet träffas och deltar samtidigt i beslutsprocessen/projekteringen Mindre pappersarbete Möjlighet att testa olika alternativ Stora tidsvinster: Bättre, billigare, snabbare process Bättre, mer begriplig, intern kommunikation Bättre, mer begripliga handlingar Medarbetarnas kompetens ökar Modellerna, rätt upprättade och använda, är intelligenta och kan användas på flera sätt i produktionen Branschen törstar efter något som effektiviserar projekteringsprocessen. Några nackdelar med ICE/VDC: • • Teknikmotståndare kan uppleva det som betungande att tänka nytt Utbildningen på engelska innehåller ett otal förkortningar som är självklara för amerikaner men inte för oss. Liten ordlista: 4D: den fjärde dimensionen är tid. Stina Möller har varit ansvarig för hela kursens genomförande – men också själv mycket aktiv ”elev”. 5D: den femte dimensionen är kostnader (en del kallar det 4D+) BIM: Building Information Model CIFE: Center for Integrated Facility Engineering vid Stanford. Leds av professor Martin Fisher, som är världsdignitär på VDC. (Veidekke är det enda svenska medlemsföretaget.) ICE: Integrated Concurrent Engineering. (övers. ungefär: Integrerat samtida ingenjörsarbete). Användes först i USA inom rymdforskningen av NASA. Tekla: “Fabriksfärdig” applikation som kan gå direkt till exempelvis betongelementtillverkaren för produktion, framtagen i Finland VDC: Virtual Design & Construction Pawel Missuna och Jakob Ahlkvist var två av deltagarna i VDC-kursen. VICO Office: 3D-programvara med mycket god upplösning. Professor Martin Fisher lyssnar till Linda Björklund när hon presenterar VDC-certifkat. Veidekke Entreprenad, Erik Alteryd, och Jonas Bill besökte Stanford för ett drygt år sedan. De blev frälsta av arbetssättet och såg affärsmöjligheterna. Sedan dess har ytterligare ett antal medarbetare fått åka över till Stanford och lära sig ICE-projektering. - Detta är självklart intressant för våra medarbetare, vars kompetens ju ökar, det är det som är den stora investeringen. Att vi också måste investera i arbetsverktygen och programvaror är inte en lika omfattande del, säger Jonas Bill som berättar att detta sätt att projektera kommer att användas i alla våra egna bostadsprojekt, men också alltmer i projekt där vi har en extern beställare. I flera projekt har vi redan använt ICE. Snabba beslut Ett exempel är att vi förutom att arbeta med VDC i våra egenutvecklade bostadsprojekt, har levererat systemhandlingar i bostadsprojektet Elektronen, Sollentuna, åt beställaren Panorama, ett bostadsprojekt i Sollentuna. Kunden är otroligt imponerad. Normalt deltar kunden endast vid projekteringsmöten som hålls varannan vecka. Alla som deltagit i ett traditionellt projekteringsmöte vet hur engagerande, stimulerande, effektivt och grensesprengende det är! Nu sitter kunden med oss och alla andra aktörer i projekteringsarbetet och kan fatta samma beslut på kanske 20 minuter i dialog och samförstånd med de övriga aktörerna i projektet, berättar Jonas. Det fina i kråksången är att alla träffas rent fysiskt och löser frågeställningar och problemen vid sittande bord – eller ”sittande dator” kanske är en mer korrekt beskrivning i detta sammanhang. - I region Bygg Stockholms projekt Pelarbacken hade kunden ritat i 3D, och vi kopplade ihop modellen med vår tidplan. Det visade sig vara svårt att få att fungera fullt ut i detta pilotprojekt. Men det fanns andra fördelar. Här tog vi fram videofilmer i 3D som användes på arbetsplatsens måndagsmöten, där yrkesarbetarna varje vecka kunde se vad som skulle göras under veckan och hur det skulle se ut. Att engagemanget var betydligt större är lätt att förstå, om man jämför med hur det traditionellt går till, då medarbetarna får titta på en massa ritningar och tidplaner på papper, konstaterar Jonas. - Den stora skillnaden med ICE är att mötena då alla träffas verkligen är arbetsmöten vid datorn. Man kan testa många fler lösningar på mycket kortare tid än vid traditionell projektering. Här kan vi verkligen tala om Medarbetarinvolvering, MI, säger Stina och tillägger att på region Skåne har våra kollegor sedan länge arbetat på ett liknande sätt, med MI i projekteringen, ett koncept framtaget av våra projekteringsledare i Skåne. Aktörerna i projektet – beställare, arki- tekter och andra konsulter, UE och leverantörer - planerar projekteringen tillsammans. De har genomfört så pass många projekt på det viset, att de har kunnat konstatera att det är ett effektivare sätt att arbeta på än traditionellt, säger Stina. - Inom Veidekke arbetar vi nu med att ”gifta ihop” ICE och MI, säger Stina. - ICE är bara ett av många av våra utvecklingsprojekt. Tillsammans med professor Renate Fruchter, Stanford University, och professor Kjell Nilvér vid KTH, är vi med i ett projekt där vi sponsrar en student på KTH. Här och i varje världsdel sitter människor och gör ett byggprojekt tillsammans. I projektet Veidekke LEGO tittar vi på hur vi kan standardisera detaljer, säger hon. - Ett annat projekt är Veidekke MAX där vi inom hela Veidekke i Sverige tittar på lösningar för att bygga betydligt mycket billigare än idag med bibehållen kvalité. Och vi utvecklar naturligtvis TellHus ytterligare, fortsätter Stina entusiastiskt. Men vi stoppar där, för det kan vi skriva ett antal artiklar om i något annat nummer av Veidekke Magasin! n Text: Peggy Häggqvist Foto: Cecilia Larsson. 1919 Forbedringsprosesser Tett på Vill bygga hus på månen Henning Roedel har återgått till sitt pluggande vid Stanford University hemma i Kalifornien. Han har gästat Veidekke i nästan ett år för att hjälpa till med implementeringen av VDC och ICE inom företaget. Det var i februari förra året som Henning träffade Erik Alteryd och Stina Möller från Veidekke Entreprenad när de besökte Stanforduniversitetet och professor Martin Fisher. De kom snabbt överens om att Henning skulle komma till Veidekke och stanna i ett halvår för att hjälpa oss att få igång VDC och ICE i projekteringen. Det gick så bra att det blev några månader till. Men nu är han tillbaka vid Stanford där hans plan är att avsluta sin masterutbildning innan årets slut. När han kom till Veidekke började han med ett pilotprojekt, ett bostadsprojekt, Kista Gård, som han tillsammans med projekteringsingenjören Stefan Söderberg utvecklade fram till färdiga bygghandlingar. Därefter kom det kommersiella projektet Pelarbacken på Södermalm i Stockholm, ett mycket komplicerat projekt med bland annat ett glastak över en atriumgård som skulle konstrueras på bara några få veckor. Andra projekt som projekterats med ICE är bostadsprojektet Elektronen, 180 lägenheter åt den externa beställaren Panorama, och bostäder i Annedal åt Svenska Bostäder. Lite praktik blev det också för Hennings del – som arbetsledare vid Liljeholmstorget. Han har också hållit en del föreläsningar, bland annat vid Luleå Tekniska Högskola. Och så var han förstås aktiv under den vecka som kursen i VDC och ICE hölls i Stockholm i mars. Primus motor var professor Martin Fisher, som är ”gurun” på området. Han är ursprungligen schweizare berättar Henning som lever i en global värld i Stanford. Ett par av de andra lärarna från Stanford som deltog i Veidekkes utbildning i Stockholm har även de sina ursprung i andra länder, bland annat Spanien och Kina. Själv är han född och uppvuxen i Kalifornien, son till en tysk mamma och amerikansk pappa. Efter sin civilingenjörsexamen vid UCLA (University of California, Los Angeles) blev han ”Master Graduate Student” vid Stanford där han läste Virtual Design & Construction, det ämne som han nu hoppas doktorera i. Det är ett av USA:s absoluta toppuniversitet på området. - Här finns ett trevligt campus och här jobbar så många intelligenta personer, säger denne 23-åring som än så länge inte haft något ”riktigt” jobb sånär som på en 3-månaders praktiktjänst på ett anläggningsföretag i Kalifornien. - Målet med VDC är att veta vad som ska byggas, vem som ska bygga det, och hur de ska bygga det. Vi kan testa idéer innan vi verkligen bygger och det som är unikt med ICE, är att alla är med. Då kan alla lära tillsammans samtidigt som de arbetar och uppnår 2020 Henning Roedel från Stanford University i Kalifornien gästade Veidekke under några månader och har hjälpt till att implementera ICE och VDC i företaget. Se artikel her intil. resultat gemensamt. Han hyllar Veidekke som tagit initiativet till ICE i Sverige. - Den som börjar kommer att leda utvecklingen, de andra kommer att springa efter, säger han. Sin egen framtid har han hyfsad överblick över, om än inte i detalj. Han vill doktorera på Stanford och sedan starta egen verksamhet. Annars kanske det blir jobb inom industrin eller på NASA. Att framtiden ligger inom rymdforskning tror han absolut, liksom att rymdforskningen och industrin kommer att samarbeta alltmer. - Jag tror absolut att vi kommer att se ett hus på månen under min livstid, säger Henning Roedel. Kanske är han en av dem som ser till att det blir verklighet. n Text och foto: Peggy Häggqvist Veidekke – i lys av fortiden Veidekke har nylig utgitt praktboken ”Veidekke – i lys av fortiden”. - Ambisjonen med boken er å få frem det som inspirerer oss alle hver dag – hvordan land eller samfunn bygges. - Veidekke er et selskap som til enhver tid har mer enn 1000 prosjekter i gang i Norge, Sverige og Danmark. Derfor er det naturlig å fortelle litt om Veidekkes utvikling ved hjelp av de mange prosjektene som har vært utviklet og bygget, sier konserndirektør for kommunikasjon og myndighetskontakt Kai Krüger Henriksen. Boken kan bestilles ved henvendelse til Ingunn Rømsvik, tlf. +45 21 05 77 07 eller på e-post: [email protected]. Tekst og foto: Ane Sangnes Tett på Forbedringsprosesser Optimina præsenteres for Bygherren (billede fra brochuren). FAKTA OM FORLØBET • Mulighederne gennemgås på et uforpligtende møde • Sammen med kundens teknikansvarlige gennemgår vi det eksisterende anlæg inden for lys, varme, ventilation, køling m.v. • Opstilling af målestationer i udvalgte rum og dataindsamling i cirka tre uger • Overskuelige grafer viser analyseresultater af reelt forbrug i forhold til reelt behov • Konkret forslag til optimering af energiforbrug med eksisterende anlæg • Forbedring af anlæg – investering og løbende besparelse pr. år Spar på energien – og scor kassen Hoffmann Optimina er færdigtestet og klar til at erobre markedet. Alle kan spare på energien – der er bare mange, der ikke bruger energi på at gøre det. Med Hoffmanns nye energimålestation – Hoffmann Optimina – er det muligt at registrere energiforbruget i et givet rum og herefter definere besparelsesmulighederne. Det kan være ændringer af de tekniske installationer inden for f.eks. lys, varme, ventilation og køl. - Vi har testet Hoffmann Optimina i et halvt år, og nu er vi klar til at lancere den for eksisterende og nye kunder, konstaterer regionsdirektør John Mathson Hansen fra Hoffmann Region Teknik. Han spår det nye energikoncept en kommerciel succes, for det viser sig faktisk, at når man studerer de data, målestationen når frem til, så kan investeringer i energibesparende teknik tjenes hjem på få år – resten af fortjenesten er direkte i kassen. t, et energi-koncep mina - endelig sparelser Hoffmann Opti ante energibe der giver mark HOFFMANN Optimina HOFFMANN HOFFMANN HOFFMANN Optimina HOFFMANN Optimina HOFFMANN Optimina HOFFMANN Optimina HOFFMANN Optimina HOFFMANN Optimina Den nye Flotte Hoffmann Optimina brochure skal være med til at udbrede kendskabet hos bygherrer og virksomheder. Knowhow er vigtig - Vi har bl.a. testet i vores egne lokaler i Glostrup, og her vil investeringerne være tjent hjem efter fire år. Der ligger desuden et kæmpepotentiale og venter. Ud over kontorer er det butikscentre, uddannelsesinstitutioner, lagerhaller, kantiner, konferencecentre, hospitaler, hoteller, restauranter osv., siger han. Men det er ikke kun målestationen, der gør udsla- get. Det er også den knowhow, som medarbejderne i Region Teknik sideløbende kan bidrage med. De kender alt det nye på markedet og ved, hvordan det kan bruges. Store besparelser - Et godt eksempel er akustisk lysstyring. Vi kender alle til bevægelsessensorer, der reagerer via infrarødt lys. Ved akustisk lysstyring reageres ikke på bevægelse, men på lyd. Det vil sige, at lyset f.eks. tændes, så snart en hotelgæst tager i dørhåndtaget. På den måde kan man spare masser af energi, når lyset ikke hele tiden er tændt på hotelgangene, siger han. Den akustiske lysstyring er desuden billigere end bevægelsesstyring, da der ikke skal opsættes så mange følere. Den er også mere effektiv, fordi der ingen blinde vinkler er. - Jeg vil anslå, at man kan spare 80 % på elregningen, siger John Mathson Hansen. Han forudser, at ikke mindst Københavns Kommune kan have interesse i de resultater, målestationen kan lægge frem. Kommunen har allerede en overordnet klimaplan og har store ambitioner om at være CO2-neutral i 2015. Den har også allerede fået tilskud til energibesparelser i forbindelse med bl.a. renovering af folkeskoler. - Men kommunerne er generelt langt fremme med energiplaner, og nu følger mange private virksomheder efter, for det er rigtig mange penge, der kan spares. Og i alle tilfælde taler vi om en tilbagebetalingstid på under ti år – typisk er det to-fem år – så besparelserne vil hurtigt vise sig, siger han. kørt forsøg hos tre kunder og fundet konkrete løsningsforslag, der kan give besparelser, så nu venter man blot på den første ordre. - Men under alle omstændigheder er Hoffmann Optiminas resultater blevet modtaget med begejstring. Tilbage er kun at finde pengene til investeringerne. Her oplever vi kunderne som lidt tøvende, og den store udfordring er i nogle tilfælde, at kunden simpelthen ikke har råd til at gennemføre besparelserne her og nu. Men energi er et vigtigt tema i dag. Alle virksomheder vil jo gerne fremstå som grønne og energibevidste, siger John Mathson Hansen. Der er altså mange penge at spare på energibudgettet, men det er ikke altid nemt at finde ud, hvordan det skal gøres. Det kan Hoffmann Optimina præcisere, for her kommer der fakta på bordet frem for teorier og tilfældige målinger. Et præcist billede Målestationen registrerer alt energiforbrug fra de væsentligste energikilder i indeklimaet, indsamler og bearbejder data og når frem til et præcist billede af det nuværende energiforbrug i døgnets 24 timer, så man kan se, hvor der skal sættes ind. Udover dokumentation af det reelle forbrug beregnes også det fremtidige energibehov. - Et eksempel fra vor egen kantine er en investering i energibesparende foranstaltninger på 40.000 kr., der giver en årlig besparelse på 18.700 kr. Her taler vi om en tilbagebetalingstid på 2,1 år. Så det er i høj grad en øvelse, der betaler sig, siger han. n Tekst: Karen Sloth. Foto: Hoffmann Begejstring for teknikken Ud over testen i Hoffmanns egne bygninger har man 2121 Forbedringsprosesser Tett på Ingen prosjekter for små for IP Ingen byggeplass er for liten til å dra nytte av fordelene med Involverende Planlegging. Norske Stålbygg i Sandefjord har startet sitt første IP-pilotprosjekt på et lagerbygg til tre millioner kroner. - Vi ble positivt overrasket over engasjementet som oppstod på lappemøtet. Det er like viktig med IP med underentreprenørene for et lite som et stort prosjekt, sier anleggsleder Vidar Bentsen, med 31 år i Stålbygg bak seg, og prosjektleder Steinar Aske. - Vi har felles interesse i å hjelpe hverandre til å få til en rask, god og ikke minst trygg byggeprosess. - Dette er helt sikkert noe vi kan holde på med på andre prosjekter. Det er viktig at alle våre underentreprenører får være med på å planlegge sine aktiviteter sammen med våre egne folk, mener Vidar. - Begynne i det små Steinar Aske forteller at det lille lagerbygget ble valgt fordi det var oversiktlig. - I en liten organisasjon som Norske Stålbygg er det greit å begynne i det små, siden vi ikke hadde noe erfaring med dette fra før, sier han. Byggingen av lageret på Revetal utenfor Tønsberg skulle etter innledende kontakt med byggherren star- 2222 te på vårparten. Bygget er på 1000 kvadratmeter på flat steinfylling, et kaldtlager med asfaltert gulv, 5,5 meter gesimshøyde, ingen innredning eller ventilasjon, én port og tre dører. Det er fundamentert på støpt ringmur med en brannseksjoneringsvegg i Leca mot eksisterende bygg. Den stikker en halv meter over tak og ut på sidene. Taket er flatt med 25 cm isolasjon. Veggene utføres med 100 mm skumisolerte elementer etter byggherrens ønske. Underentrepriser er grunn, betong, elektro og rør på overvann. Egne arbeider er montering av bærende stål, vegger og tak. I tilbudsfasen til byggherren ble det laget en foreløpig fremdriftsplan med oppstart 6. april, som ble sendt til aktuelle underentreprenører som grunnlag for forespørsel. Egen bemanning er anleggsleder og to håndverkere, en fast og en tidvis til å hjelpe til. Veldig engasjement - 17. mars samlet vi alle UE, vår anleggsleder, tilret- telegger Hege Jensen, Roger Kleppe og meg selv til et lappemøte. Hvert fag/aktør fikk hver sin lappefarge, og på fritt grunnlag fikk de sammen planlegge når og hvor lang tid de skulle bruke. Fra Stålbygg begynte vi med litt prosjektinformasjon og tegninger. - Det var litt artig, fortsetter Steinar. - Det ble et veldig engasjement. Det var bare elektrikeren som hadde vært med på dette før på et annet Veidekkeprosjekt. Det ble satt startdato på en strek på gråpapirremsen, og fremdriftsdatoene kom på etter hvert som lappeteppet utviklet seg. Folkene diskuterte seg i mellom og med oss om hva, hvordan og når for ikke å komme i veien for hverandre. Vi ble overrasket over hvor godt det fungerte. Det skilte på én dag - Og det morsomme var, da vi la sammen dagene til slutt, så gikk det nesten nøyaktig opp med den foreløpige fremdriftsplanen som vi hadde laget, med overlevering 22. juni, smiler Steinar. Tett på Forbedringsprosesser Prosjektleder Steinar Aske, med lappeteppet fra det første IP-møtet i Norske Stålbygg. 32 år og 40 byggeplasser for Stålbygg over hele landet - Jeg har skjønt på Roger at det ofte går med litt mer tid enn det man ønsker, og så må man justere på planen i etterkant, legger han til. På bakgrunn av lappemøtet ble det laget en detaljert tidsplan som ble verifisert på første byggemøte den 8. april. Oppdatering i byggemøtene - Dette har vi nytte av. Det virker som alle parter i byggeprosessen ser nytteverdien av det. Det var ingen protester fra UE på å samles til lappemøte. Vi må prøve å gjøre ting så enkelt som mulig, ikke holde møter for møtene skyld, for vi kan ikke samles til IP-møte hver uke. Planen blir oppdatert i byggemøtene, dermed blir det ikke noen ekstra møter for våre underentreprenører, sier Steinar. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen På byggeplassen på Revetal er anleggsleder Vidar Bentsen (til venstre) alene med sine underentreprenører. Han har reist rundt i hele landet, fra Kirkenes til Lyngdal i 32 år for Stålbygg. Det er blitt om lag 40 bygg. - Jeg holdt telling på det en stund, inntil for to – tre år siden. Da var det 36, sier Vidar. Den største byggeplassen hans var på Stord, et prosjekt til 108 mill. kroner, som er det største Stålbygg har hatt hittil. Hotell har han også bygd. Det var i Mo i Rana. Den siste plassen før lageret på Revetal var i Namsos. 2323 Forbedringsprosesser Tett på Ny MI-utmaning på väg Medarbetarinvolvering (MI) är nyckelordet för alla nya projekt i Region Väst. Projekt Vänerbanan är inget undantag. Alla ska med. Alla ska veta. Alla ska känna engagemang och ta ansvar. Först då är målet nått. Det var i februari 2010 som Veidekke Anläggning i Region Väst samlade alla involverade för gemensamt MI-startmöte för utbyggnaden av Vänerbanan och E45 mellan Trollhättan och Göteborg. I Veidekkes uppdrag från Banverket ingår nybyggnad av 1,3 km järnväg till dubbelspår, 800 m nysträckning av E45 till motorväg, fyra stycken järnvägsbroar och ett omfattande ledningsarbete. Uppdraget är uppdelat på tre så kallade blockprojekt med egen organisation och ledning. Block 1 omfattar byggande av väg och järnväg, block 2 ledningar och dränering av järnväg och block 3 broar. Projektet kommer att pågå i mer än två år och beräknas vara avslutat maj 2012. De goda exemplen ska tala Det finns sedan tidigare ett beslut för Veidekke Region Väst att samtliga nya projekt ska drivas som MI-projekt enligt 7 punkter, inte att förväxla med 7 sunda aktiviteter. 2424 Johan Alte, som är verksamhetsutvecklare och även fungerar som stödfunktion för MI-arbetet i Region Väst, är noga med att poängtera att MI-processen måste ges tid att rota sig som ett naturligt arbetssätt i hela organisationen och att de goda exemplen ska tala. - De som är de största motståndarna till MI är de som inte provat det fullt ut. Jag har inte hört någon som provat MI ordentligt som är negativ till det. - MI är inte konstigare än vad man gör det. Det är ett strukturerat arbetssätt, som bygger på god planering, tydlig information och som ger ökad säkerhet (HMS) och effektivitet i byggprocessen. Dessutom ska de 7 sunda aktiviteterna se till att vi undanröjer alla problem innan nya aktiviteter kan genomföras, säger han. - Det senare ger oss också ett verktyg som talar om för beställaren vad som gäller, tillägger han. Vi kan till exempel direkt visa på konsekvenserna av att genomföra en viss aktivitet utan fullgod beredskap. För- och nackdelar? Richard Aztor, Blockchef ledningar, tycker att den största fördelen med MI är att fler tänker till för projektets bästa. Och att struktur och visualisering med bland annat tidplaner är något som både beställaren och gubbarna uppskattar. Nackdelen, som han själv ser det, är att det blivit en del dubbelarbete, framförallt med tidplanerna. - Jag är van att göra min produktionsplan i ett tidplaneringsprogram där man kan koppla aktiviteterna till varandra. Eftersom MI-tidplanen är upplagd i Forbedringsprosesser Tett på Struktur och visualisering med bland annat tidplaner är något som både beställaren och gubbarna uppskattar i MI-arbetet, anser Richard Aztor. Här tillsammans med Kent Kihlqvist och Hans Pettersson i planeringsmöte. Kortfakta om etapputbyggnad av dubbelspår och motorväg längs Vänerbanan Beställare: Banverket, Region Väst Byggstart: december 2009 Färdigställande: maj 2012 Entreprenad: Utförandeentreprenad med konstruktionsansvar för broar Kontraktsumma: 255 MSEK Sju punkter som krävs för att kalla arbetssättet MI: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Block 3 omfattar flera bro- och överbyggnader över Lärjeån, järnvägen och E45 mellan Agnesberg och Marieholm. Hampus Jakobson i full färd med att göra vattenmätningar i ån. Dan Olof Johansson, Veidekkemedarbetare på Vänerbanan, känner ansvar för sin och kollegernas säkerhet. Hälsa, ArbetsMiljö & Säkerhet (HMS) i MI-arbetet är viktigt. Minst lika viktigt som att se MI som ett planerings- och effektivitetstänk. Excel, måste den omarbetas för att passa mitt arbetssätt. Robert De Zwart, Arbetsledare och vikarierande Blockchef väg och järnväg, är mycket nöjd med att jobba inom ramen för MI. Det skapar ett bra informationsflöde som gör att alla är delaktiga. Pelle vet vad Nisse gör och vice versa, anser han. - Som det är nu kör vi MI i respektive block. Men vi har inte riktigt landat i hur vi ska lösa MI i projektet, framför allt hur ”huvud”-MI-mötet ska se ut och hur vi för informationen vidare ut i blocken. Här är vi kanske 60 personer eller fler som ska informeras samtidigt, vilket kan bli svårt att hantera. För övrigt får jag en bra dialog med mina MI-möten. Jag får bra respons och kan bolla idéer. Men det är viktigt att förbereda noggrant, så att veckomötena blir effektiva. MI-startmöte MI-information för alla yrkesarbetare och UE MI Veckomöte Hantera och anslå knäckfrågor. Leveransplan med koppling till APD-plan. Veckoplaner med given start och slutpunkt för varje aktivitet, samt utförandeansvarig Slutmöte/avstämningsmöte med YA, UE och TM 7 sunda aktiviteter som krävs för att starta en aktivitet: MI-processen måste få tid att växa fram som ett naturligt arbetssätt för alla led i organisationen. Bilden visar hur Malin Jansson och Tobias Lindvall hjälps åt att väga in korrekta höjder med Totalstationen. Inte självklart i alla lägen Visst kan det vara svårt att tvingas förändra sitt arbetssätt, tänka i nya banor, när man arbetat på ett visst sätt i många år. - För mig är det självklart att vi ska köra MI. Jag tror på det stenhårt även om det är vissa utmaningar för att få det att funka. - Som MI-coach får man prata och försöka övertyga, förklarar Fredrik Indevall, entreprenadingenjör och MI-coach, Veidekke Väst. MI är ju inget konstigt. Men det krävs att man är duktigt strukturerad. Många tror att MI innebär merjobb. Och det är det ju initialt. Men i längden skapas stora vinster i effektivitet. Både Fredrik Indevall och platschefen Stig Hafström är eniga om att MI är något enklare i ett mindre projekt med en enda etablering. Samordningen blir knepigare med flera block. - I projekt Vänerbanan är vi ju utspridda över ett 1,3 km långt område med stora gångavstånd, och varje block har egna specifika tidplaner och knäckfrågor, säger Stig Hafström. Jag vet inte än hur vi ska lösa det. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Föregående aktiviteter är korrekt avslutade Rätt material finns på rätt plats Rätt hjälpmedel och utrustning finns tillgängliga Rätt medarbetare är tillgängliga. Rätt och tillräcklig information Rätt plats för aktivitet är ledig Yttre förhållanden tillåter aktiviteten Per-Åke Asplund, som är arbetschef med ansvar för flera projekt samtidigt, bedömer att många känner mer för projektet när man har MI. - Känslan av delaktighet gör att man presterar bättre. Engagemang skapar motivation och arbetsglädje. Och att man trivs på sitt jobb är ju inte fel, säger han. Förbättringstankar MI är ett redskap, men även en process. Och i det ordet ligger begreppet utveckling. Att finslipa redskapen, plocka bort det som inte funkar, lägga till och anpassa till verkligheten. Robert De Zwart nämner ”Ny medarbetarblankett”, som numera ligger med i MI-verktygen i Region Väst. Den innehåller viktiga fakta om varje enskild medarbetare inklusive chefer och underentreprenörer. Här finns angivet persondata, utbildning, närmast anhörig osv. På blanketten prickas av vem som fått arbetsmiljöplaner, miljöplaner, ordningsregler etc. - MI är framförallt bygganpassad och jag är ju anläggare, säger han. För oss bör därför tidsplanerna anpassas, så att vi har med mängder, kapacitet och tid, vilket är mer intressant än till exempel hus, säger han. n Text: Ann Straht Foto: Nick Gregory 2525 Genistreken Tett på en ek istr Gen Før og etter: Alt på bildet til venstre (bortsett fra bøtta, som nå er overflødig) er med på bildet til høyre. Plassen er utnyttet optimalt, det er blitt system i rotet og klesvasken er lukket inn bak en dør med med god avtrekk bak. Foto til venstre: Elin Hoff Johansen. Genial baderomsløsning Etter årevis med dårlige klestørkemuligheter og fuktig baderom måtte noe gjøres på prosjektutvikler Elin Hoff Johansens bad. Løsningen ble en tørkenisje som rommer både klesvask og vaskeutstyr. Nå er tørkenisjen standard på badene på Veidekkes boligprosjekt Årvollbrinken i Oslo. Det trenger ikke være så vanskelig – en god idé kan raskt settes ut i livet på jobben. Elin Hoff Johansen, prosjektutvikler i Veidekke Eiendom, hadde sett seg lei på rot og fuktig klesvask på stativet på badet. Løsningen på problemet ble en tørkenisje med dør og avtrekk over. Ideen var så god at hun også lanserte den i Veidekke. - Tidligere løste man vaskeromsfunksjonene med eget vaskerom eller vaskekjeller i eneboliger og rekkehus. Det var vanlig med fellesvaskerier og tørkeloft i blokker og bygårder. Nye bygg er arealøkonomiske og har kuttet ut disse funksjonene uten å ha erstattet dem med godt fungerende løsninger. Det eneste nye er tørketrommelen, men den løser ikke alle problemer, sier Hoff Johansen. Også vaskeutstyret Tørkenisjen har også plass til vaskeutstyr som mopp og kluter. Dessuten monteres to klemmer på innsiden av døren til tørkenisjen, ken e istr Gen og på den måten blir det orden på langkost og mopper. - Dermed unngår man å ha fuktig bad, man får et bedre inneklima og får systematisert klesvask og vaskeutstyr. Beboerne vil også bli oppfordret til bruk av mikrofiber for enklere rengjøring uten bøtte med såpevann og for å minimere kjemikaliebruk. Årvollbrinken er det første prosjektet der Veidekke samarbeider med Norges Astma- og Allergiforbund. Tørkenisjen, praktisk tilrettelegging for helse- og miljøvennlige rengjøringsmetoder samt takhøye skap for å unngå støvdepoer, var elementer som Veidekke Eiendom hadde tatt inn i prosjektet før samabeidet med NAAF startet. n Tekst og foto: Ane Sangnes Prosjektutvikler i Veidekke Elin Hoff Johansen tok med seg den gode ideen hjemmefra til Veidekke. Det nyter boligkjøperne på Årvollbrinken i Oslo godt av. Den enklaste lösningen är oftast den bästa På Region Anläggning Östs projekt Norra länken har mätargruppen haft svårigheter med att mäta vattenledningsgångarna. Problemet har varit att prismastången inte kunnat stå rak, vilket gett en missvisande mätning. Vattenledningarna är dessutom gjutna i betong och har naturligt nog differenser i tjocklek och innermått, vilket försvårar mätningarna. Man har helt enkelt fått förlita sig på mått som varit ungefärliga, fram tills nu… …då de kommit på en mycket enkel men genialisk lösning på problemet! De har helt enkelt bytt ut prismastångens spets mot en egenkonstruerad ”rörspets” för att stången ska kunna stå rak. Detta ger dem exakta mått och höjer kvaliteten och säkerheten på deras mätarbete! n Text och foto: Martina Nicklasson ”Rörspetsen” fästs i nedre änden på prismastången. 2626 ”Rörspetsen” läggs dikt mot innersidan på röränden och prismastången kan på så sätt stå rakt. Eiendom Tett på Veidekke bygger boligfelt på Fornebu Veidekke Eiendom AS og Fornebu Utvikling ASA har inngått avtale om utvikling av et boligfelt med til sammen 309 rekkehus og blokkleiligheter sentralt på Fornebu. Salgsstart for første utviklingstrinn, Nordre Tun, er planlagt til påsken 2011, og innflytting i slutten av 2012. Utbyggingskostnadene er om lag 650 mill. kroner, med Veidekke Distrikt Oslo, som totalentreprenør. - Vi er veldig fornøyd med å ha fått med oss en stor og profesjonell boligbygger som Veidekke på dette prosjektet. Sammen har vi utviklet et konsept som bør være midt i blinken for barnefamilier. 100 av boligene vil få egen hage, og det blir store og skjermede lekearealer. Og dette er for familier med normal økonomi, med rekkehusleiligheter fra 3,5 mill. kroner, sier direktør Morten Grongstad i Fornebu Utvikling. Ideelt for barnefamilier - Veidekke har fulgt utviklingen på Fornebu tett, og mener at dette er riktig tidspunkt å gå inn med et boligkonsept rettet mot barnefamilier. Forholdene ligger svært godt til rette for det her på Fornebu, selv om ingen andre har satset på dette segmentet tidligere, sier konsernsjef Terje Venold. - Skal Fornebu bli vellykket som stort boligområde, må det også legges til rette for unge og familier med små barn, og det har vært en forutsetning for Veidekke og Fornebu Utviklings konsept, sier produktutvikler Emil Paaske i Veidekke Eiendom, som er leder for prosjektet. Han mener at det hittil har vært investert altfor mye i store og kostbare leiligheter. - Vårt konsept er blitt godt mottatt i Bærum kommune, som har investert tungt i sosial infrastruktur på Fornebu. I umiddelbar nærhet til dette boligfeltet er det to grendesentre, barneskole, barnehage, idrettsanlegg med svømmehall, gymsal, kunstgressbane og kunstisbane. Det er kort vei til badestrender. Videregående skole er planlagt på nabotomten, mot Snarøyveien, sier Emil Paaske. 50 til 110 kvadratmeter Boligene skal bygges på en hesteskoformet tomt, felt 8.6 og 8.7 i reguleringsplanen, som ligger mellom Indre Ring og Snarøyveien. Det utbyggbare tomtearealet er på 30.000 kvadratmeter. - Vårt konsept er basert på boliger fra 50 til 110 kvadratmeter, til en akseptabel pris, med hovedvekt på boliger med tre soverom. 110 av boligene vil få direkte Konsernsjef Terje R. Venold og direktør Morten Grongstad signerer utviklingsavtalen ved tomtegrensen på Indre Ring på Fornebu med Rena Flåteteigen til høyre og Emil Paaske til venstre. utgang til egen hage, og blir det vi kaller hageboliger. Hele området ligger sentralt, men trygt og barnevennlig til og med tilgang til større grøntområder, fortsetter Paaske. Tre grupper bebyggelse Bebyggelsen vil bli utformet i tre grupper: Nordre Tun, Indre Ring og Søndre Tun. Nordre Tun er planlagt med 45 rekkehus av samme typen som nærmest ble revet bort da de ble lagt ut på Årvoll: Rekkehus i to etasjer med hage og over dem en toppetasje med leiligheter i to plan, parkering i kjeller og heis til etasjeplan. Langs Indre Ring er det planlagt 174 leiligheter i blokkbebyggelse i tun, fordelt på blokker over fire og fem etasjer, hvor 1. etasje får utgang til egen hage. Alle leilighetene får balkong. Det blir parkering for alle leilighetene i underetasje og heis til etasjeplan. Søndre Tun er planlagt med 90 boliger i form av rekkehus av typen Årvoll 2+2 i randsonen og 25 tradisjonelle rekkehus over to og en halv etasje mot et stort felles grøntareal. Disse rekkehusene blir av samme type som i Eikaparken på Sogsti i Drøbak. - Alle boligene vil bli oppført med god Veidekkestandard, sier Paaske. Prosjektutviklingen fra start til slutt skjer i tett samarbeid med Veidekke Entreprenør, Distrikt Oslo, som skal stå for byggearbeidene i totalentrepriser. Reguleringsarkitekt er Spor Arkitekter, og prosjektledere er Emil Paaske i Veidekke Eiendom og Rena Flåteteigen i Fornebu Utvikling. I forbindelse med samarbeidet er selskapet VeiFor AS etablert, der Veidekke Eiendom og Fornebu Utvikling har 50/50 eierskap. Orkla og OBOS er majoritetseiere i Fornebu Utvikling ASA. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen Veidekke på MIPIM Mipim är en av världens största mässor som riktar sig till de som arbetar och är verksamma i fastighetsbranschen. Den går av stapeln i mars månad varje år i Cannes och drar omkring 20 000 besökare till sig från olika delar av världen. För de lite större svenska regionerna är mässan en viktig plats att marknadsföra sig och utmärka sig för att locka till sig kapital och fastighetsinvesteringar. Med Stockholm i spetsen marknadsför sig nästan 50 kommuner i Mälardalen under devisen ”Stockholm – the capital of Scandinavia”. Göteborg och Malmö arbetar tillsammans med sina skandinaviska grannhuvudstäder under veckan nere i Frankrike. Öresundsregionen marknadsför sig i en monter och Oslo-Göteborg i en monter. Det svenska engagemanget är starkt på mässan och närvaron är stor, men som med allting är det förberedelser, förberedelser och åter förberedelser som gäller för att få resultat av engagemanget. Veidekke Bostad och Bygg Stockholm deltog förra året i Stockholmsmontern. Satsningen 2010 var större och omfattade samtliga regioner i Veidekke Bostad och hela Veidekke Entreprenad. Vi deltog inte bara i Stockholms monter i år utan var också partner i den svenska delen av Öresundsmontern. Sammantaget genomförde de cirka 20 medarbetarna på plats ett 60-tal möten med fastighetsägare, arkitekter, fastighetsförvaltare, konsulter, kommunala tjänstemän och politiker. Samtalen handlar om erfarenhetsutbyte och nätverkande blandat med mycket konkreta affärsförslag och diskussioner om optionsförvärv i projektutvecklingsverksamheten. För andra året i rad genomfördes också Veidekkes mingel på Grand Café alldeles på tröskeln till mässlokalen. Vårt arrangemang lockade omkring 120 personer och det var många kontakter som knöts i det sammanhanget. Samtidigt stärkte vi vår position på den svenska marknaden genom en mycket tydlig närvaro under mässan. Uppföljningen efter den intensiva veckan har börjat och arbetet fortsätter i såväl Väst som Skåne och Mälardalen med aktiviteter under maj månad. Vi kommer då att jobba vidare med de idéer och förslag som MIPIM 2010 gav Veidekke den här gången. Många frågar vad MIPIM betyder. Det är en Veidekkes mingel på Grand Café lockade omkring 120 personer och många kontakter knöts. förkortning för det franska namnet på mässan som är Marché international des professionnels de l’immobilier, vilket ungefär kan översättas till Internationella fastighetsmässan. n Text och foto: Thomas Andersson 2727 HMS Stor miljøgevinst med Klimaveien Kolo Veidekke har redusert CO2-utslippene med hele 15 prosent siden 2007 gjennom systematisk arbeid i klimasamarbeidet Klimaveien. På asfaltfabrikken i Mosjøen har man gått fra å fyre med diesel til å fyre med naturgass. Det har gitt store CO2-besparelser, og klimaforbedringene vil også på sikt gi en betydelig økonomisk gevinst. Kolo Veidekke inngikk i 2007 et samarbeid med FAV, Foreningen Asfalt og Veivedlikehold, om å redusere CO2-utslippene med 10 prosent i løpet av perioden 2007-2009. Bjørn Greger i Kolo Veidekke har ansvar for Klimavei-avtalen, og er fornøyd med gode resultater og store forbedringer i asfaltproduksjonen. - På mange av asfaltfabrikkene har vi gått fra fyringsolje/diesel til gass de siste årene. CO 2utslippene reduseres med mellom 30-40 prosent ved overgang fra lett fyringsolje til naturgass (LNG), sier Greger. Så her er det mye å hente. Bevisstgjøring gir resultater - Det aller viktigste som har blitt gjort de siste årene, 28 er at asfaltfabrikkoperatørene har møtt hverandre jevnlig og snakket om hvilke besparelser som er mulige, både miljømessig og økonomisk. Mange har redusert produksjonstemperaturen med flere grader, og nå er vi mer bevisste på å sørge for tørrest mulig tilslagsmaterialer, altså steinmaterialer, sier Greger. I løpet av de siste to årene har det blitt avholdt asfaltfabrikkførersamlinger, og det har bidratt til en felles bevissthet rundt driftseffektiviteten. - Dette er litt som å kjøre bil – man kan lære seg hvordan man skal trå på gassen og gire for å holde drivstofforbruket nede. En asfaltfabrikk fungerer på samme måte – når man blir mer bevisst på forbruket og ulike teknikker for reduksjon, er det enkelt å drive asfaltfabrikken mer effektivt, sier Greger. Bjørn Greger. Renslig og arbeidsbesparende - Gassen er uproblematisk å jobbe med, det er renslig, og nå slipper vi bestilling av fyringsolje jevnlig siden vi får gassen rett inn i fabrikken gjennom rør, sier Torstein Horn. Basen på asfaltfabrikken i Mosjøen HMS De hvite naturgasstankene bak tilslagsbåsene gir fyringsmedium rett inn i asfaltfabrikken via rørledninger. etter unødvendige produksjonsstopp koster mye og krever mye energi, sier avdelingslederen. Brannmuren mellom naturgasstankene og asfaltfabrikken er blitt vegg for tilslagsbåsene, og veggen er forberedt for takmontasje. Vikaune håper på å kunne spare enda mer drivstoff gjennom montering av tak over steinmaterialene. - Vi håper vi får lagt tak over tilslaget i løpet av året eller neste år. Det regner en del her i Mosjøen, så det går mye energi på å få litervis med vann til å fordampe fra tilslagsmaterialene, sier Vikaune. Sparer 12 millioner kroner På asfaltfabrikkførersamlingene har mange effektive tiltak for både miljøet og bankkontoen blitt diskutert og etter hvert satt ut i livet. Overgangen til naturgass i Mosjøen sparer miljøet for 30-40 prosent av CO2-utslippet fra tidligere år. Fra venstre, asfaltbas Svein A. Olsen, asfaltør Tommy Sivertsen, bas på asfaltfabrikken Torstein Horn og avdelingsleder I Mosjøen Jostein Vikaune. er fornøyd med fyring med naturgass. - Det er dessverre ikke alle som har et tankanlegg i nærheten sånn som vi har, men for oss fungerer dette vært veldig bra, sier Horn. Asfaltfabrikken i Mosjøen ligger tett inntil Alcoas aluminiumsfabrikk. Da Gasnor bygget naturgasshavn på tomten for noen år siden, ble det enkelt for Kolo Veidekke å Jostein Vikaune. koble seg på med en rørledning direkte inn i tankene. - Vi kom i gang med bruk av naturgass høsten 2008. Miljøgevinsten går på at vi produserer mindre av både sot og CO2, og dessuten bruker vi mindre naturgass enn diesel. Det var både miljømessige, praktiske og økonomiske årsaker til at vi sluttet med diesel, sier avdelingsleder Jostein Vikaune. Vil spare mer - Det å ha et godt siloanlegg sånn som vi har fått nå, og det å planlegge driften er også viktig for å spare energi og kostnader. Det å varme opp igjen fabrikken - Dette er litt som å kjøre bil – man kan lære seg hvordan man skal trå på gassen og gire for å holde drivstofforbruket nede. På samme måte er det med en asfaltfabrikk – når man blir mer bevisst på forbruket og ulike teknikker for reduksjon, er det enkelt å drive asfaltfabrikken mer effektivt. - Vi har montert mer nøyaktig måleutstyr som registrerer faktisk forbruk. Det har gjort det lettere å følge godt med på verdiene, sier Bjørn Greger. - I Klimaveien 2007-2009 har vi oppnådd hele 15 prosent redusert utslipp, og det er faktisk 5 prosent mer enn målet for samarbeidet. I og med at vi har redusert forbruket, kan vi også anta at kostnadene er redusert i en tilsvarende grad, sier Greger. - La oss ta et eksempel, sier han. - Prisen på fyringsolje er cirka 6 kroner per liter, og Kolo Veidekke produserer omtrent 2 millioner tonn asfalt i året. Når vi oppnår en 15 prosents reduksjon i energiforbruket, noe som tilsvarer en reduksjon på omtrent 1 liter fyringsolje per tonn asfalt, har vi spart 12 millioner kroner bare på denne reduksjonen, sier Greger. Kolo Veidekke kommer til å fortsette arbeidet med Klimaveien, og målet for 2010 er å redusere utslippene med ytterligere 5 prosent. n Tekst og foto: Ane Sangnes Klimaveien c Klimaveien er en felles kampanje for organisa sjoner tilknyttet norsk veitransport og miljø arbeid som har som mål å redusere CO2-utslippene fra veitrafikken. c Kolo Veidekke forpliktet seg i 2007 til å redusere CO2-utslippene med 10 prosent i løpet av to år. c Etter to år er utslippene redusert med hele 15 prosent. c Overgang fra diesel til naturgass gir et godt bidrag til utslippsnedgangen. Fyringsmedier Asfaltfabrikker bruker ulike fyringsmedier for å varme opp og tørke tilslagsmaterialene (steinmaterialene). Tidligere har det vært vanlig å bruke lett fyringsolje eller diesel til fyring. Mange av Kolo Veidekkes asfaltfabrikker har nå gått over til å fyre med gass. Gassen gir både et lavere CO2-utslipp, mindre søl og er billigere på sikt. Asfaltfabrikkene fyres med enten Liquefied Petroleum Gas (LPG), også kalt våtgass, eller Liquefied Natural Gas (LNG), også kalt naturgass. Flere av Kolo Veidekkes anlegg på Østlandet fyrer med LPG, mens asfaltfabrikkene i Sandnes, Ålesund, Mosjøen og Sjøla alle fyrer med LNG. LNG er den mest miljøvennlige gassen, men krever ekstra logistikkplanlegging og er litt vanskeligere å få levert. Asfaltfabrikkken i Mosjøen fyrer nå med naturgass fra Alcoas naturgassanlegg som ligger på asfaltfabrikkens nabotomt. 29 Nye Tett oppdrag på Nye oppdrag VEIDEKKE ENTREPRENØR Distrikt Follo/Indre Østfold Støttumveien 9, Vestby Kunde: UMI Eiendom AS Rehabilitering/ombygging av ca 4 000 m2 lokaler til produksjonslokaler. Kontorbygg 400 m2. Utvendige plasser 7 000 m2. Anleggstid: 1. mars 2010 - 15. november 2010 Kontraktssum: 26 MNOK Distrikt Trondheim Finalebanen, Trondheim Kunde: Trondheim Parkering KF Påbygging av parkeringskjeller med 250 p-plasser og opparbeidelse av ny bydelspark over. Byggetid: februar 2010 - august 2011 Kontraktssum: 42 MNOK VEIDEKKE ENTREPRENAD Region Anläggning Öst E120 Hulsta-Spångadalen Uppdragsgivare: Trafikverket Anläggning av ny E18 mellan Hjulsta och Spångadalen. Uppdraget är en del av Trafikverkets arbete med E18, Stockholms västra infart. Uppdraget omfattar ombyggnation av befintlig E18 om ca 1,8 km, tre broar samt anslutande vägar med tillhörande överdäckning. Projekttid: maj 2010 - februari 2015 Kontraktssumma: 292 MSEK Region Bygg Stockholm Kv Renen, Sundbyberg Uppdragsgivare: Veidekke Bostad AB Nyproduktion av bostäder, 46 st, ett punkthus på 10 våningar. Projekttid: mars 2010 - augusti 2011 Kontraktssumma: 60 MSEK Kv Ytterskär, Västertorp, Stockholm Uppdragsgivare: Veidekke Bostad AB Nyproduktion av bostäder, 36 st, Lamellhus med tre trapphus och underliggande garage. Projekttid: mars 2010 - augusti 2011 Kontraktssumma: 58 MSEK Bocken C och D, Stockholm City Uppdragsgivare: Fabege Rivning av befintlig kontorsfastighet, uppbyggnad av 1 kontorsfastighet och 1 bostadsfastighet Projekttid: april - oktober 2011 Kontraktssumma:150 MSEK Kontraktssum over 20 mill. NOK Kista Gård, Kista norr om Stockholm Uppdragsgivare: Veidekke Bostad Byggnation av 58 nya lägenheter uppdelade på 4 trapphus i 4-7 plan vid korsningen Skagafjordsgatan och Kista Alléväg. Uppdraget omfattar mark- och grundläggningsarbeten samt byggnation av fastighet. Projekttid: april 2010 - oktober 2011 Kontraktssumma: 75 MSEK Brf Äppelgården, Beckomberga, Bromma Uppdragsgivare: Veidekke Bostad AB Byggnation av det sjätte området med Kärnpunkthus i samverkan med Veidekke Bostad AB. Brf Äppelgården består av tre punkthus i den gamla vackra sjukhusparken. Husen är fem våningar höga och rymmer 20 bostadsrättslägenheter i vardera hus. Projekttid: våren 2010 - hösten 2011 Kontraktssumma: 68 MNOK HOFFMANN Region Nybyg Gyngemosehallen, Gladsaxe: Bygherre: Gladsaxe kommune 3.600 m2 ny multihal bestående af 6 punkthuse samt en sportshal. Byggeperiode: Maj 2010 - December 2011 Kontraktsum: 62,6 M DKK Fællesopgave mellem Region Renovering, Anlæg og Teknik Tagensbo, København Bygherre: Københavns Ejendomme Renovering af 6.800 m2 skole, samt ny skole- og administrationsbygning på 2.000 m2. Endvidere ny multihal på 2.500 m2. Byggeperiode: Marts 2010 - Maj 2011 Kontraktsum: 105,0 MDKK Veidekke Entreprenør AS har skrevet kontrakt med Urbanium AS om å bygge 182 nye boliger på Ensjø i Oslo. Kontrakten er på 215 millioner kroner eksklusive mva og utføres i totalentreprise. - Vi er stolte over å være valgt som samarbeidspartner for utvikling og bygging av dette store og viktige boligprosjektet i Gladengveien på Ensjø. Her har vi sammen med Urbanium og Lillestrøm Arkitektkontor utviklet et godt og rasjonelt boligprosjekt til et prisnivå som byen trenger, sier Hans Olav Sørlie, distriktsleder i Veidekke Oslo. Boligprosjektet Gla’enga er et viktig ledd i reali- Vil du samle den nystartede prosjektgruppen eller ledergruppen? 3030 Block Berge Bygg AS bygger for GM Eiendom AS Block Berge Bygge har fått kontrakt på oppføring av nytt kontorbygg på Forus i Sola kommune for GM Eiendom. Kontorbygget skal være arbeidsplass for ansatte hos Global Maritime AS og PricewaterhouseCoopers AS. Prosjektet blir på til sammen ca. 12.500 m² fordelt på seks etasjer, inkludert et treningsanlegg og parkeringshus. Det får miljø- og energielementer i form av bærende betongfasader og skal leveres som et energieffektivt bygg i energiklasse B. Betongelementene produseres i elementfabrikken til Block Berge Bygg AS på Klepp og leveres i delvis slipt sort betong overflate. Arkitekt er Kvalvik & Kaada Arkitekter AS i Stavanger. Prosjektet skal oppføres i totalentreprise, og kontraktssummen er på 141 millioner kroner eksklusive mva. Byggestart er allerede nå i april, og bygget er beregnet innflyttet i september 2011 Veidekke skal bygge boliger på Ensjø for Urbanium Cutting Edge-båtene til disposisjon Veidekke disponerer seilbåtene Cutting Edge 1 og 2. Båtene er to like 48-fots seilbåter av typen X-yachts. Båttypen ble kåret til ”Årets båt” i USA i 2001. Cutting Edge 1 og 2 egner seg godt som ramme for å utvikle samarbeidet i grupper og gjerne mellom medarbeidere i bedriften. Du kan samle en avdeling, et team eller et prosjekt ombord i én av båtene – eller begge. Her får alle anledning til å jobbe sammen og bli godt kjent med hverandre. sering av boligbyen på Ensjø. I prosjektet har byggherre, arkitekt og entreprenør jobbet i tett samarbeid for å kunne holde prisene på et lavt nivå uten å redusere på kvaliteten. - Her kan man kjøpe en ny to-roms selveierleilighet med flislagt bad og eikeparkett på gulvene, sentralt i Oslo for under halvannen million kroner. I tillegg er det husbankfinansiering på 80 prosent av kjøpesummen. Vi har allerede solgt 40 boliger siden prosjektet ble lansert i starten av mars, og legger fortløpende ut nye salgstrinn, forteller daglig leder Silje Strøm i Urbanium. Byggearbeidene starter så snart det er forhåndssolgt et nødvendig antall boliger. Båtene ligger ved havn på Orust-Tjørn på den svenske vestkysten, ca. tre timers biltur fra Oslo. Det er også mulighet for å bli plukket opp der man måtte ønske. Alt nødvendig seilutstyr finnes ombord, og båtene føres av erfarne skippere. For mer informasjon, ta kontakt med Thomas Grønnerød, tlf. 21 05 77 17. Se også www.cuttingedge.se n Illustrasjon: Kvalvik & Kaada Arkitekter AS. Tett på Gruppevis gik de kommende ingeniører rundt på pladsen under kyndig vejledning. På besøg i det virkelige liv Ingeniørpraktikant Kim Jung Laursen var med, da 40 ingeniørstuderende fra Århus fik en rundtur på Hoffmanns store byggeplads i Silkeborg. Ud af bussen, på med hjelmen og så en tur rundt i det virkelige liv på en af de byggepladser, der venter de omkring 40 ingeniørstuderende fra Ingeniørhøjskolen i Århus (IHA), når de på et tidspunkt siger farvel til uddannelsesinstitutionens forelæsninger, gruppeprojekter, tal- og tavleberegninger og i stedet tager teorien med ud på arbejdspladserne, hvor dagligdagen er sikkerhedssko, gummistøvler og skurvogne i alt slags vejr. Alt sammen for at omdanne undervisningslokalernes teorier til praktiske løsninger, der kan give mennesker en bedre hverdag. Det er jo blandt andet det, ingeniørkunst handler om, og det fik de studerende mere at vide om af bl.a. Kim Jung Laursen – selv studerende fra IHA – men i øjeblikket praktikant hos Hoffmann på byggepladsen i Silkeborg, hvor man er i gang med renoveringen af 760 lejligheder fordelt på 21 blokke. De studerende blev delt op i fire grupper, og derpå ført rundt til seks-syv strategiske poster på byggepladsen, hvor de fik indblik i, hvad man foretager sig på en plads. - Det tog en times tid, og derefter fik de et oplæg om virksomheden plus et indlæg fra mig om, hvordan det er at være praktikant i Hoffmann, siger Kim Jung Laursen. Spændende og lærerigt Og det er rigtig godt, kan han fortælle om sit femte semester ud af de syv, der skal til, før han er færdiguddannet inden for byggeteknik. - Jeg begyndte 1. februar og skal være her i fem måneder – måske seks – inden jeg skal tilbage til IHA. Det er både spændende og lærerigt og byder på masser af udfordringer. I begyndelsen fulgte jeg tre byggeledere, der førte tilsyn med underentreprenørerne. Nu gør jeg det selv. Desuden deltager jeg i byggemøder og prøver byggestyring og TRIM-koordinering. Der er også tale om lønnet praktik, og det er jo dejligt, siger han. Kim Jung Laursen synes også, at praktikperioden faldt på et passende tidspunkt. - Det er spændende at opleve, hvordan teorien fra bøgerne omsættes til praktisk arbejde, og så trængte jeg vist også til et pusterum. Så det er rart at være på en arbejdsplads og have fast arbejdstid. Og så har jeg fået en masse gode kolleger. Der er en rigtig god tone i skurvognen og på arbejdspladsen, mener han. Tid til renovering Det var da også en stor byggeplads, han var med til at fremvise. Hoffmann renoverer 760 lejligheder på Lupinvej og Resedavej i Silkeborg. På Lupinvej er det otte ens blokke med 48 lejligheder i hver og ejet af Arbejdernes Byggeforening, mens bygherren på Resedavej hedder Arbejdernes Andelsboligforening og har 376 lejligheder fordelt på 13 blokke i forskellig størrelse. Udadtil ligner de to byggerier dog hinanden rent facademæssigt. - Blokkene er opført i tidsrummet 1966-1972, så tiden taler for en renovering, siger Frank Christensen, der er projektleder og styrer byggeriet sammen med projektchef Henrik Grønbech. Kontrakten kom i hus i efteråret 2006, entrepriserne blev købt ind i foråret 2007 og samme sommer gik man i gang med den første blok. Haveanlæg til sidst - Vi skal være færdige med husene til juni i år, men når tømrere og vvs’ere, så er sendt hjem, går vi i gang med udenomsarealerne. Der hvor vores byggeplads ligger i dag, skal der nemlig etableres multibane m.m., og efteråret bruger vi så på anlægsarbejde på fællesarealet mellem blokkene. Nogle gårdrum er allerede færdige, men vi skal i gang med resten af haveanlæggene, så alt er klart til aflevering 1. februar 2011, oplyser Frank Christensen. Asbest på loftet Kontrakten lød oprindeligt på 280 mio. kr., men der har været tilkøb på 35 mio. kr. – først og fremmest fordi man opdagede, at tagrummenes gamle isolering indeholdt asbest. Det hele skulle fjernes, og så skulle der støvsuges og vaskes af, inden folkene kunne gå i gang. Et job, firmaet Kingo tog sig af. Renoveringen omfatter nye facader med isolering og skærmtegl samt nye og mere energirigtige vin- duer. Desuden etableres central udsugning for baderum og emhætter. Det var derfor, der skulle arbejdes i tagrummene. På Lupinvej skiftes toiletter og faldstammer samt brugsinstallationerne til varmt og koldt vand. Køkkenfaldstammerne er imidlertid støbt ind i en væg, så de er rengjort med damp og højtryksrensning og derpå strømpeforet indefra. Desuden får lejlighederne nye radiatorventiler samt naturligvis nye tilsætninger i forbindelse med vinduesudskiftningen. På Resedavej etableres ny ventilation. Toiletfaldstammerne er nemlig allerede skiftet ved en tidligere renovering. I begge foreninger opsættes dørtelefoner, og så renoveres teknikrummet i kælderen, hvor der opsættes varmevekslere til brugsvand og varme. Glade beboere - Beboerne genhuses ikke i forløbet. De bliver boende. Det har også været en udfordring, for det stiller krav til tidsplanen. De skal jo varsles i god tid, før vi rykker ind. Så vores procesplaner skal hele tiden være tre-fem uger fremme i tiden, Siger Frank Christensen. Til gengæld mødes Hoffmann dagligt af glade beboere. - Ikke mindst de nye altaner på 12 m² vækker glæde. De tidligere var kun på knapt tre m². Og så er de glade for, at det er slut med kolde vægge og grimme fugtpletter på tapetet, siger han. Der er syv Hoffmann-funktionærer på pladsen, og underentreprenørerne havde omkring 110 mand i sving, da byggeriet var på sit højeste. n Tekst: Karen Sloth, Foto: Hoffmann Byggestart på Marienfryd Veidekke Eiendom har til nå solgt 55 prosent av leilighetene i det første byggetrinnet på Marienfryd på Ensjø i Oslo. Dermed startet totalrenoveringen av det tidligere Narvesenbygget i april. Narvesenbygningen, som skal bli på 14 etasjer når den står ferdig, vil romme 81 leiligheter. Til sammen vil Marienfrydprosjektet bestå av 400 leiligheter. Hele prosjektet skal bygges i løpet av en femårsperiode. - Dette er et stort og viktig prosjekt for hele Veidekke, sier salgsleder for Marienfrydprosjektet Lars Erik Huseth. n Tekst: Ane Sangnes Totalrenoveringen av Narvesenbygget er i gang i Marienfrydprosjektet. 3131 Fra venstre: organisasjonssjef Region Øst, Lars Kristian Hunn, seniorrådgiver Region Øst, Sverre Krogvold, leder for V-Teknikk, Gørild Malm Kristiansen, murmester Region Øst, John Rusvik Johansen og prosjektleder i BUG, Jan Eldegard med noe av det trykte materiellet som byggutengrenser.no har gitt ut. Du finner mer informasjon på nettstedet www.byggutengrenser.no Veidekke blir medlem i byggutengrenser.no Veidekke har, som første entreprenørbedrift, inngått avtale om å delta i samarbeidsprosjektet byggutengrenser.no (BUG). - Veidekke og byggutengrenser.no har felles visjoner og mål innen fagfeltene mur og betong. Vi ønsker å løfte utførelsen og øke interessen for og kunnskapen om bruk av mur og betong som miljøvennlige byggematerialer, blant annet på grunn av betongens gode termiske egenskaper ved bruk i lavenergibygg. Betong er i tillegg et særdeles bestandig og formbart byggemateriale. Betong er hva du gjør det til. I tillegg til å være bestandige, er betong og mur også vedlikeholdsfrie materialer, anvendt på riktig måte, sier seniorrådgiver Sverre Krogvold i Veidekke Entreprenør, Region Øst. - Det er på tide å øke engasjementet og profileringen av plasstøpt betong og mur vesentlig, både overfor egne ansatte og eksternt overfor kunder og marked, understreker Sverre. Han vil være Veidekkes sentrale kontaktperson for samarbeidet med BUG. - V-Teknikk vil kunne bidra i betongtekniske spørsmål, sier Gørild Malm Kristiansen, leder for V-Teknikk. Blant prioriterte arbeidsoppgaver for BUG er utgivelse av en bok om betongoverflater. Veidekke vil bidra med kontaktarbeid mot enkelte byggherrer og delta på BUGs seminarer og møter. BUG vil på sin side blant annet delta på Veidekkes byggfaglige arrangementer, så som Betongdagen og kundemøter, drive kontaktarbeid mot arkitekter og arkitektstudenter, inspirere og være faglig kilde til mer entusiasme for mur og plasstøpt betong. Andre konkrete samarbeidsprosjekter vil bli utviklet etter hvert som arbeidet kommer i gang. Byggutengrenser.no er et samarbeidsprosjekt for norske aktører innen mur- og betongbransjen med mål å inspirere til og spre informasjon om de grenseløse mulighetene disse byggematerialene har, og om materialenes mange positive egenskaper. - BUG dekker hele mur-, sement- og betongbransjen og er landsomfattende. Organisasjonen ble stiftet i 2003 og har nå har over 50 medlemsbedrifter. BUG retter seg mest mot byggsiden; blant annet skal det i samarbeid med Fabeko, Betongelementforeningen og Norsk Betongforening nå holdes en serie på ti seminarer med gratis adgang for byggherrer, entreprenører, arkitekter og RIB på lavenergibygg, sier prosjektleder i BUG, Jan Eldegard. Han ser frem til å få med seg en av Norges ledende entreprenørbedrifter med på samarbeidet. - En ny Stortingsmelding om byggepolitikk med naturlig fokus på energibruk i driftsfasen og levetid er under utarbeidelse, og BUG satser på å sørge for at de som utarbeider den, ikke går glipp av kunnskap om mur og betongens gode egenskaper. Vi arbeider for at politikerne skal legge til rette for samfunnsmessige riktige løsninger for byggebransjen, fortsetter Eldegard. - Vi ser frem til å utvikle et godt og inspirerende samarbeid mellom BUG og Veidekke i tiden fremover, sier Sverre Krogvold, Gørild Malm Kristiansen og Jan Eldegard. n Tekst og foto: Ole R. Paulsen Ni bud for god betong Inspirert av bransjen har prosjektleder Ole H. Krokstrand i byggutengrenser.no utformet ni bud for å lykkes med fine betongoverflater: 1. God dialog mellom arkitekt, entreprenør og betongleverandør 2. Be om støpeprøver 3. Unngå tilgrising av betongoverflatene 4. Still krav til reparasjonsmørtelen 5. Planlegg plassering og utførelsen av staghullene 6. Planlegg formskjøtene 7. Sett krav til forskalingen 8. Sørg for beskyttelse av overflatene etter avforming 9. Led vannet vekk fra overflatene Tips redaksjonen på e-post: [email protected], [email protected] eller [email protected]
© Copyright 2024