Mattesmedjan NUMMER 04/2012 Mattesmedjan verkar för att ge matteglädje åt alla. Vi ordnar kurser, studiedagar och föreläsningar där rolig matematik, spel och problemlösning står i centrum. Slopa matematiken i gymnasieskolan!? med Sten Rydh "Vi slösar dyrbar och viktig undervisningstid på något som för de allra flesta totalt kommer att sakna mening." Så skriver Andreas Magnusson om matematiken i en debattartikel (Göteborgsposten 201208-23). Den handlar om att så många elever misslyckas med matten i gymnasiet, och författaren har ett radikalt botemedel: Slopa matematiken i gymnasieskolan! Magnusson är gymnasielärare i svenska och religion. Hans mattelärarkollegor är förtvivlade, säger han. På pro- 1 grammen handel- och administration läsåret 2010/11 fick hela 25% av eleverna underkänt i matematik B (krav för högskolebehörighet). ”För de nya gymnasiekurserna finns ännu ingen samlad statistik men alla inom skolvärlden ser att utslagningen har ökat drastiskt och att det nog är rimligt att räkna med att runt hälften av eleverna i många klasser kommer att underkännas.” Det är uppenbart att läraren Andreas här drivs av ett äkta patos och en stor oro för de elever han inom sina ämnen ofta lärt känna som duktiga: ”En sak som bekymrar mig är att så många av mina analytiskt duktiga och högskolemässiga elever får underkänt i matematik och därför inte får lov att läsa vidare på högskola trots uppenbar talang och vilja att till exempel blir sjuksköterskor och poliser.” Det som särskilt upprör Andreas Magnusson är, att man i skolvärlden nu enligt honom tar till felaktiga metoder för att försöka komma till rätta med problemen. Man ökar kraven på eleverna inom matematiken, men det ”är ju som att lära ett barn att simma enbart genom att ta bort simdynan”. Den svenska skolan har år efter år halkat efter i matematik om man jämför med t.ex. Finland eller Sydostasien. Men detta gäller inte enbart Sverige, utan får nog ses som ett problem för de flesta av de gamla industriländerna i Väst. Men Magnusson betonar i sin artikel att våra elever är duktiga på att debattera och analysera: ”Sverige ligger långt ner i internationella kunskapsmätningar gällande matematik men jag vågar påstå att svenska elever är extremt duktiga på att analysera komplexa orsakssamband, på att ifrågasätta vedertagna sanningar och att tänka källkritiskt. Där slår vi kinesiska elever med hästlängder men det talas väldigt lite om detta.” Det Andreas inte vill ha är ett samhälle där ungdomarna blir ”lydiga räknestickor som gör det som maskiner ändå kan göra”. Det han protesterar mot är den nya gymnasieskolan GY2011, där man försöker skapa en ”bättre skola utan att skjuta till mer ekonomiska medel”. Där har ”kraven på eleverna ökat inte minst i ämnet matematik”. Hur kommer detta att gå? Andreas skräder inte orden: ”Åt helvete så klart... Det kokar ute i skolorna just nu. Rektorer rings ner av förtvivlade föräldrar, mattelärare suckar tungt på arbetsrummen och eleverna gråter när de inser att framtiden är på väg att raseras någonstans mellan x och y och triangelns vinkel.” Jag kan på ett sätt förstå Andreas och hans reaktion. Under många år har jag undervisat i matematik både på gymnasiet och på alla nivåer i grund- skolan och många elever har stora problem, även på högskolenivå är problemen stora. Till exempel ringde mig en gång en blivande sjuksköterska med gråten i halsen. Hon hade under hela skoltiden försökt undvika matematiken, men nu var problemet att hon måste ha ”läkemedelsräkning”. Hon såg ingen lösning på problemet... Vi vill ju knappast vill bli medicinerade av sjuksköterskor som doserar fel. När det gäller just sjuksköterskornas situation finner Andreas till sin förskräckelse att de måste kunna ”hantering av kvadrerings- och konjugatregeln i samband med ekvationslösning”. En annan sak som upprör honom är att eleverna måste kunna ”algebraiska metoder för att lösa potens- och andragradsekvationer samt linjära ekvationssystem”. Han menar att ”kursplansförfattarna helt och hållet glömt bort vad en tonåring är för någonting”. Och så kommer lösningen på problemet: Avskaffa matematiken helt och hållet i gymnasieskolan! Simsalabim, så är problemet löst. Men problemen går att övervinna. Jag har med glädje fått vara med om att vända utvecklingen för många elever med stora matematiksvårigheter. Men det är då inte fråga om att ta bort ekvationer och algebra, utan att göra detta spännande och roligt. Det gäller också att börja långt nere i åldrarna. Vi har t.ex. roliga ekvationer för 4-5-åringar! När sedan gymnasieeleverna VÄLKOMMEN TILL INSPIRATIONSDAGAR I Kreativ Matematik Föreläsningar, workshops och möten med erfarna pedagoger ger dig nya perspektiv som lyfter din lärarvardag. http://www.mattesmedjan.se/kurser/km.php 2 Elevkurs 6-7 oktober R o l ig mat e m atik Målgrupp: Ungdomar i 10-13årsåldern som vill ha en rolig kurs med spännande matematik. Kursen riktar sig till ungdomar som vill fördjupa sina kunskaper i grundläggande matematik på ett annorlunda sätt. Utförlig kursinformation: 6-7 okt:Elevkurs 10-13 år Antalet platser är begränsade till 20 elever. Anmäl dig här. Hotell SELMA spa+, Sunne 30-31 oktober känner att de kan och förstår blir ämnet roligt igen, det är min absoluta övertygelse! Inte minst på de praktiska linjerna i gymnasiet har jag upplevt detta. Grundläggande kunskaper i matematik är viktigt för både sjuksköterskor och poliser. Men för att elever med problem skall kunna lära sig måste de få en spännande och kreativ matematikundervisning. Jag tror inte alls på att lösningen på detta problem är att avskaffa gymnasiematten. Om vi t.ex. inte längre får fram några bra höjdhoppare är ju knappast lösningen att sänka ribban eller helt ta bort den! Men lagom är bäst, och kraven bör vara anpassade till det senare yrkesvalet. Men alla behöver också en god matematisk allmänbildning, precis som inom svenska och religionskunskap och andra ämnen. Till debattartikeln hör en jättestor bild som är hämtad från matematikundervisningen på universitetet. Läraren står och pekar på en formel som ingår i flervariabelanalys, alltså inte gymnasiematte. Effekten är den avsedda: För gemene man obegripliga formler. Vad ska vi ha sådant till egentligen?? Under bilden står texten: ”Fel uträknat. Bara en flumskola slösar utbildningstid på abstrakt matematik i stället för att ha ett ämne med grundläggande matematik och ett ämne där man lär ut och tränar logik, skriver debattören.” Jag tycker det är fel att Magnusson slår mot algebran och ekvationer som någonting irrelevant och nästan farligt för ungdomar. Algebran är en omistlig och viktig del av matematiken. Idag börjar man med pre-algebra redan i förskolan, och jag vet av egen erfarenhet att små barn älskar detta. Samma sak med roliga ekvationer. Som mattelärare vill jag också att ungdomar ska få upp ögonen för matematiken som ett spännande, estetiskt och språkligt ämne, där sådant som diskusson och logik, musik och slöjd är självklara aspekter av just matteämnet. Ungdomar i tonåren samlas faktiskt frivilligt hos oss på Mattesmedjan tillsammans med sina föräldrar en kväll i veckan för att med glädje lära sig sådant - det är min erfarenhet sedan drygt 16 år tillbaka. 3 Ungdomarna inser också vitsen med konjugatregler och andragradsekvationer. Det är supereffektiva verktyg som man har stor nytta av även inom andra områden än den rena matematiken, om man bara förstår hur man kan använda dem. Men det gäller förstås att läraren har förmågan att presentera detta på ett bra sätt. Elever som är duktiga i att diskutera och argumentera lär sig då också algebra och ekvationer med lätthet, om de bara får en god motivation. Varje ämne har sina speciella kunskaper och färdigheter och sin terminologi. En bilmekaniker t.ex. bör väl känna till hur förgasare, motor, styrsystem, växellåda mm fungerar. En läkare måste kunna anatomin ordentligt på latin och känna till sjukdomar och mediciner. I dagens komplicerade yrkesliv behövs matematiken mer än någonsin. Man måste då kunna använda den som ett verktyg som man behärskar. Men det räcker inte med att vara utelämnad åt maskiner, eftersom det är just de som behärskar maskinerna och kan konstruera dem som idag efterfrågas mest. Dagens skola bör ge en god grund för högre studier. I denna grund ingår med nödvändighet matematiken, och som en viktig del av den logiken. När det t.ex. gäller poliser blir många av dem kriminologer och ska kunna arbeta med avancerad ekonomisk brottslighet. Utan ordentlig matematik står de sig slätt. Jag håller delvis med om att man nog borde differentiera matematiken mera radikalt i skolan. Låt alla elever tidigt få en ordentlig grundkurs i praktisk matematik som man har nytta av för t.ex. privatekonomi, idrott, konst, matlagning, historia och musik. I denna kurs ingår då både teori och praktik med t.ex. laborativ matematik. Låt också studiemotiverade elever tidigare än nu välja att läsa svårare matematikkurser. Det är viktigt att dessa elever tidigt får utveckla goda färdigheter i matematiken om våra studenter ska ha någon som helst chans att i framtiden konkurrera med t.ex. kineser, ryssar, indier och finländare. Men idén att avskaffa matematiken i gymnasiet tror jag inte alls på. En granne lämnade den aktuella debattar- MATTERONDELLEN Interaktiva lektioner på nätet, 4-6 år Matterondellen är ett unikt och omfattande matteprogram för barn i 4-6-årsåldern. Den innehåller 20 l e k t i o n e r m e d ö v e r 5 0 ro l i g a videoavsnitt med den välkände matematikpedagogen Sten Rydh från Mattesmedjan. I lektionerna möter vi också katten Mirjam, elefanterna Leffe och Gullan, ormen Alfa och krokodilen Krille. Pröva själv programmet på www.matterondellen.se tikeln till Mattesmedjan med en lapp där det stor: ”Är världen galen?” Många är nog beredda att hålla med henne. Att avskaffa ett så viktigt ämne som matematik i gymnasiet vore helt fel. Däremot behöver säkert de elever som har problem med matematiken få en bättre matematikundervisning. Men problemet ligger då i regel långt tidigare i grundskolan. Ge lärarna större möjlighet att syssla med undervisning i stället för så mycket onödig administration. Lärare måste få använda sin dyrbara tid till förberedelser och lektioner så att t.ex. matematiklektionerna blir kreativa och spännande upplevelser för alla. Ge också blivande lärare sådana möjligheter till högkvalitativ praktik som man t.ex. har i Finland. Och se till att resurser satsas på regelbunden fortbildning av alla lärare. Så måste t.ex. lärare få möjlighet att träffas regelbundet i ämneskonferenser istället för enbart i lärarlag, där de inte får träffa och arbeta med kollegor i samma ämne. Även inom kulturella, språkliga och sociala vetenskaper behövs matematiken. I ämnet historia krävde t.ex. vår docent på dåvarande C-kursen att alla skulle läsa en omfattande matematikbok för att studenterna skulle få de Mattesmedjan verkar för att ge matteglädje åt alla. Vi ordnar kurser, studiedagar och föreläsningar där rolig matematik, spel och problemlösning står i centrum. Vi kan också skräddarsy kurser efter era behov. kunskaper som krävdes i modern historia. Ett annat ämne där matematiken idag är viktig är konsten, där många t.ex. kommer att syssla med avancerad datagrafik. Debattören Andreas vill ha logik istället för matematik i gymnasiet. Men redan nu ingår logik i matematiken på alla nivåer! Man diskuterar och argumenterar också mycket mer i matteundervisningen idag än tidigare. Redan från förskolan sätter man igång med fina och roliga logiska hjälpmedel - som t.ex. det franska Logix - och genom spel och problemlösning förbereds eleverna för den spännande matematiken i gymnasiet, där logiken har en självklar plats. Man sitter inte längre bara och räknar i boken utan bygger t.ex. redan i mellanstadiet kvadreringsregler och konjugatregler som fantasieggande träpussel. Man kanske lär sig logik med det populära spelet Traffic Jam, och spelar schack, Hex, Nim, Othello och andra logiska spel, för att inte tala om alla fina ”appar” på ”paddorna” (= iPad). Jag undrar om Andreas Magnusson varit på en matematikbiennal och sett det enorma utbudet av spännande, modern och fantasieggande matematik från förskola till gymnasium eller hört om de många engagerade matteprojekten i skolvärl- Kontakt Mattesmedjan Olympiavägen 7 666 30 Bengtsfors 0531-101 06 [email protected] www.mattesmedjan.se 4 den som är så populära för eleverna? Jag tror att denna förnyelse av matematiken är på väg att nå allt längre ut i skolorna. Det är då inte fråga om att avskaffa algebra och ekvationer, utan att göra dessa viktiga redskap tillgängliga och förståeliga för alla elever. Här kan vi framför allt tacka de engagerade och kunniga pedagogerna på NCM och många andra eldsjälar för deras outtröttliga arbete! Och så till sist. Jag skulle aldrig drömma om att vilja avskaffa Andreas Magnussons ämnen svenska och religion i gymnasiet. Dessa ämnen är utomordentligt viktiga, och jag tycker att alla elever både bör och skall få studera dem. De behövs både som allmänbildning och som goda förkunskaper för senare studier. Men av samma anledning vill jag också ha kvar matematiken i gymnasiet för alla elever, men i form av olika kurser som är anpassade till vad som krävs i kommande yrkesval.