Kulturpolitisk lathund (pdf)
kulturpolitik i korthet För att förstå den svenska kulturpolitikens villkor och förändringar krävs en överblick över hur den fungerar. Följande punkter är tänkta som en snabbkurs och avslutas med Författarförbundets aktuella handlingsplan. Kultursektorn lever i symbios med kommersialismen. Den får pengar från upphovsrättsliga ersättningar, försäljning, sponsorer, insamlingar, donationer, kommunala och regionala institutioner och initiativ. Projektstöd från EU spelar också en allt större roll för finansieringen. Men det kulturpolitiska arbetet drivs fortfarande huvudsakligen av staten, och framför allt av Kultur departementet. Här är en sammanfattning av den senaste budgeten: läsfrämjandekampanjer och frågor kring kulturens plats i skolan. De kulturpolitiska målen är allmänt hållna, och förändras sällan. De senaste kulturpropositionerna antogs 1974, 1996 och 2009. n ”Tid för kultur” Målen i 2009 års kulturpropositio e och obunden nand utma , misk dyna en Kulturen ska vara ska ha möjlighet Alla d. kraft med yttrandefriheten som grun konstnärlig och gfald mån t, tivite Krea . att delta i kulturlivet g. cklin kvalitet ska prägla samhällets utve tiken : För att uppnå målen ska kulturpoli levelser, bildning rupp kultu till - främja allas möjlighet förmågor, ande skap sina ckla utve att till och else, förny ig tnärl - främja kvalitet och kons ras, används beva som rarv kultu de levan ett ja - främ och utvecklas, rellt utby te och - främja internationellt och interkultu samverkan, ungas rätt till kultur. - särskilt uppmärksamma barns och KULTURBUDGETEN 2014 Allmänt 354 Allmänt Skapande skola 173 Skapande skola Regionala bidrag 1 313 Regionala bidrag Konst 445 Konst Litteratur 137 Litteratur Scenkonst Film 1 168 317 Scenkonst Film Bevarande 1 454 Bevarande Statliga museer 1 386 Statliga museer Trossamfund 85 Trossamfund Idrott 1 705 Idrott Folkbildning 3 625 Folkbildning Övrigt 716 Övrigt Kulturdepartementet verkar genom myndigheter. Deras verksamhet styrs (förutom av regeringens budget) genom regleringsbrev: instruktioner om vad som ska göras och eftersträvas. Myndigheternas högsta organ är styrelser, vars medlemmar tillsätts av regeringen. Verksamheten leds av högre tjänstemän (generaldirektörer eller motsvarande), som också tillsätts av regeringen. Dessutom har Kulturdepartementet löpande för handlingar med olika intressegrupper inom kultur området, till exempel om biblioteksersättningen och filmavtalet. Regeringen/Kulturdepartementet förverkligar alltså de allmänna kulturpolitiska mål som riksdagen har fastställt på flera sätt: • genom budgetarbete (inklusive att myndigheter kan inrättas, läggas ner eller slås samman) • genom instruktioner till myndigheterna • genom tjänstetillsättningar • som direkt förhandlingspart 12 878 Kulturdepartementet är en del av Regeringskansliet. Kulturdepartementets uppgift är att gradvis verkställa de kulturpolitiska mål som riksdagen har ställt upp, med de pengar som anslagits i budgetpropositionen. Kulturdepartementet har därutöver hand om statens stöd till idrott och trossamfund, med mera. Under vissa regeringar har Kulturdepartementet varit en del av Utbildningsdepartementet. Den samordningen innebar både fördelar och nackdelar för kulturpoliti ken, som blev mer muskulös men fick mindre infly tande. Det finns också gemensamma intressen mellan kulturpolitik och utbildningspolitik, till exempel sveriges förfat tarförbund • kulturpolitik i korthet Därutöver har Kulturdepartementet och kulturminis tern en viktig ideologisk roll. Departementets attityd avspeglar kulturens funktion i samhället – ja, är med och definierar vad som är kultur. Till exempel när den nuvarande ministern regelbundet utnämner skattesänkningarna till den viktigaste kulturpolitiska reformen. Att uppvakta kulturministern i ett bestämt ärende handlar således inte om att äska pengar, utan om att på sikt försöka påverka: dels det kommande budget arbetet, dels ministerns/departementets attityd i rege ringsarbetet och utåt, offentligt. Pengar söks inom de ramar som satts upp, och det är institutionerna som beviljar och utvärderar dem. De senaste tio åren – det vill säga även under den socialdemokratiska regeringens år – har kulturpoli tiken haft en mycket svag ställning i Sverige, liksom i övriga Europa (förutom Norge). Centrala förmed lingsinstitutioner som Riksutställningar lades ner eller fick förändrat uppdrag. Inga nya pengar har tillkommit, endast mindre reformer har beslutats. Den uppräkning i kronor som skett har gått till omorganiseringar och administration. Resultatet är en allmän katastrofal urholkning av verksamheten inom alla myndigheter och stödformer. Anslagen har inte kunnat kompensera den generella pris- och löneutvecklingen. Kulturpolitiska mål har ersatts av kulturpolitiska hål. Under ett antal år kompenserades pengabristen av att det gick att söka projektanslag från gamla lön tagarfondsmedel under rubriken Framtidens kultur, men de pengarna är nu slut, förutom Kulturbryggan, med en budget på 25 miljoner. Resultatet av kulturutredningen ”Tid för kultur” (sou 2009/10:3) – som inte hade befogenhet att föreslå mer pengar – var en genomgripande omorganisation. Den viktigaste förändringen var samverkans modellen, som nu är genomförd i hela Sverige, med undantag för Stockholmsregionen. Samverkans modellen innebär att de kulturpolitiska besluten i mycket högre grad läggs ut på regionerna (kommuner och landsting), som kan söka anslag från Statens kulturråd till verksamhet och utvecklingsinsatser förutsatt att deras kulturplaner lever upp till de angivna kraven. Staten behåller på så sätt ett ”över gripande strategiskt ansvar”. I samma proposition inrättades Myndigheten för kulturanalys, som har en utvärderande och uppföl jande funktion, samt Skapande skola, speciellt öron märkta pengar för kulturinslag i undervisningen. Konsekvenserna av samverkansmodellen diskute ras ännu, men det står klart att ett stort ansvar ligger på de regionalt kulturansvariga, särskilt som viktiga centrala institutioner har avskaffats, t ex Riksutställ ningar, eller fått nya uppdrag. Resultaten varierar därför stort över landet. En annan konsekvens av samverkansmodellen är att samarbetsorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (skl) har stigit fram som en inflytelserik kulturpolitisk motpart. Jämfört med 1974 års kulturpolitik, som arbetades fram av Socialdemokraterna men som alla partier länge ställde sig bakom, går det att konstatera att vad som fallit bort i praktiken är idén om delaktighet. Omorganisationerna handlar framför allt om myn digheternas roll som beställare innanför ett system i ständig kris. därför att den annars riskerar att bli försummad. Framhävandet hänger samman med den allmänna satsningen på ökat läsande. Kulturrådet har fått i särskilt uppdrag att stödja litteratur- och läsfräm jande insatser på regional nivå, framför allt via folk biblioteken. Statens kulturråd är den viktigaste myndigheten i den svenska kulturpolitiken. Kulturrådet fördelar projektanslag och stöd efter ansökan och har även hand om fördelningen av pengar till regionerna enligt samverkansmodellen, samt om Skapande skola. Sammantaget hanterar Kulturrådet dryga två miljarder kronor per år. Men vad pengarna ska gå till är strängt reglerat. Folkbiblioteken spelar en mycket viktig roll i den svenska kulturpolitiken. De drivs av kommunerna, medan lagstiftningen anger en lägstanivå – nu senast genom lagstiftning om obligatoriska skolbibliotek. Sedan 2011 är Kungliga Biblioteket samordningsmyn dighet för folkbiblioteken, vilket ännu inte kommit litteraturen till godo. Författarfonden uppbär ersätt ning för varje lån, pengar som sen, tillsammans med andra slags statliga bidrag, fördelas i form av för fattarpenningar och stipendier till upphovspersoner samt som bidrag till upphovsmannaorganisationer. Översynsmyndighet för frågor kring författarnas och översättarnas försörjning är Konstnärsnämnden, som även fördelar vissa anslag. öre per utlån (till Biblioteksersättning 2014 : 1 kr 41 till författaren/ går en översättare 68,5 öre), varav hälft n för utdelning onde ttarf förfa till en översättaren och hälft ation. För utlån inistr adm till samt g, bidra och av stipendier . avtal ka av e-böcker gäller särskilda, provisoris Sveriges Författarförbund är en ivrigt verksam kultur politisk aktör. sff sköter förhandlingar, fungerar som remissinstans, och genomför ett brett ideologiskt upplysningsarbete i samarbete med andra fackliga och upphovsrättsliga organisationer. Bland viktiga kulturpolitiska frågor som diskuteras just nu kan nämnas: • Upphovsrätt och möjlighet att ta betalt för konst närligt arbete i ett förändrat medialandskap. • Konstnärernas, författarnas och översättarnas möjlighet till försörjning på sitt arbete. • Konstnärerna och trygghetssystemen: beskattning, socialförsäkringar, pensioner. • Kulturell infrastruktur. Digitalisering. Kampen för bibliotekens bevarande och utveckling. En viktig signal i den senaste kulturbudgeten är att litteraturen har definierats som prioriterat område, sveriges förfat tarförbund • kulturpolitik i korthet lit ter aturpolitisk ha ndlingspl a n h a ndlingspl a n en in n eh åller de k ä r nfr ågor som för bundsst y r elsen valt at t pr ior it er a under per ioden 2014–2016. 1. Sveriges Författarförbund arbetar för att utöva sin starka ställning som avtalsslutande part åt upphovsmännen. 2. Sveriges Författarförbund kräver att rege ringen följer upp Litteraturutredningen med en grundlig genomgång av de ekonomiska förutsättningarna för litterärt skrivande och översättande i Sverige. 3. Sveriges Författarförbund kräver att all offent ligt finansierad verksamhet med deltagande författare eller översättare budgeterar för, och betalar ut, rekommenderade minimiarvoden för våra medlemmars framträdanden. 4. Sveriges Författarförbund driver att frågan om ett internationellt utbytesprogram för förfat tare och översättare ska förverkligas i enlighet med våra medlemmars intressen och behov. 5. Sveriges Författarförbund ser att det behövs en översyn av sjukförsäkringssystemet utifrån våra medlemmars arbetsförhållanden. 6. Sveriges Författarförbund anser inte att nuvarande pensionslösningar är tillfredstäl lande för våra medlemmar och förespråkar ett moderniserat system. 7. Sveriges Författarförbund arbetar för nya avtal och för våra medlemmar tillfredställande överenskommelser kring e-böcker. 8. Sveriges Författarförbund värnar biblioteks ersättningen och förhandlingsrätten när det gäller ersättningens storlek. Sveriges Förfat tarförbund kräver att underlaget för biblio teksersättningen utvidgas till att även om fatta nyttjande av böcker på forsknings- och högskolebibliotek. 9. Sveriges Författarförbund kräver att litte raturen får en tydligare roll i kultursamver kansmodellen. Genom regionombud verkar Författarförbundet för att stå i dialog med samtliga landsting i framställandet av regio nala kulturplaner. 10. Sveriges Författarförbund värnar om den basverksamhet som folkbiblioteken bedriver och önskar en likvärdig biblioteksstandard i hela landet. 11. Sveriges Författarförbund anser att läsfräm jande insatser måste få ett varaktigt ekono miskt stöd. 12.Sveriges Författarförbund bevakar alla elevers rätt till välutrustade skolbibliotek bemannade med utbildad personal och öppettider i enlig het med skollagen. 13. Sveriges Författarförbund bevakar yttrandeoch informationsfriheten i Sverige och inter nationellt, samt verkar för rätten till ett fritt meningsutbyte. 14. Sveriges Författarförbund arbetar solidariskt med författare och översättare i andra länder, deltar aktivt i det svenska fristadsprogrammet och ger särskilt stöd till fängslade författare.
© Copyright 2024