Kulturpolitisk lathund (pdf)

kulturpolitik
i korthet
För att förstå den svenska kulturpolitikens villkor och
förändringar krävs en överblick över hur den fungerar.
Följande punkter är tänkta som en snabbkurs och avslutas
med Författarförbundets aktuella handlingsplan.
Kultursektorn lever i symbios med kommersialismen.
Den får pengar från upphovsrättsliga ersättningar,
försäljning, sponsorer, insamlingar, donationer,
kommunala och regionala institutioner och initiativ.
Projektstöd från EU spelar också en allt större roll
för finansieringen.
Men det kulturpolitiska arbetet drivs fortfarande
huvudsakligen av staten, och framför allt av Kultur­
departementet. Här är en sammanfattning av den
senaste budgeten:
läsfrämjandekampanjer och frågor kring kulturens
plats i skolan.
De kulturpolitiska målen är allmänt hållna, och
förändras sällan. De senaste kulturpropositionerna
antogs 1974, 1996 och 2009.
n ”Tid för kultur”
Målen i 2009 års kulturpropositio
e och obunden
nand
utma
,
misk
dyna
en
Kulturen ska vara
ska ha möjlighet
Alla
d.
kraft med yttrandefriheten som grun
konstnärlig
och
gfald
mån
t,
tivite
Krea
.
att delta i kulturlivet
g.
cklin
kvalitet ska prägla samhällets utve
tiken :
För att uppnå målen ska kulturpoli
levelser, bildning
rupp
kultu
till
- främja allas möjlighet
förmågor,
ande
skap
sina
ckla
utve
att
till
och
else,
förny
ig
tnärl
- främja kvalitet och kons
ras, används
beva
som
rarv
kultu
de
levan
ett
ja
- främ
och utvecklas,
rellt utby te och
- främja internationellt och interkultu
samverkan,
ungas rätt till kultur.
- särskilt uppmärksamma barns och
KULTURBUDGETEN 2014
Allmänt
354
Allmänt
Skapande skola
173
Skapande skola
Regionala bidrag
1 313
Regionala bidrag
Konst
445
Konst
Litteratur
137
Litteratur
Scenkonst
Film
1 168
317
Scenkonst
Film
Bevarande
1 454
Bevarande
Statliga museer
1 386
Statliga museer
Trossamfund
85
Trossamfund
Idrott
1 705
Idrott
Folkbildning
3 625
Folkbildning
Övrigt
716
Övrigt
Kulturdepartementet verkar genom myndigheter.
Deras verksamhet styrs (förutom av regeringens
budget) genom regleringsbrev: instruktioner om
vad som ska göras och eftersträvas.
Myndigheternas högsta organ är styrelser, vars
medlemmar tillsätts av regeringen. Verksamheten
leds av högre tjänstemän (generaldirektörer eller
mot­svarande), som också tillsätts av regeringen.
Dessutom har Kulturdepartementet löpande för­
handlingar med olika intressegrupper inom kultur­
området, till exempel om biblioteksersättningen och
filmavtalet.
Regeringen/Kulturdepartementet förverkligar
alltså de allmänna kulturpolitiska mål som riksdagen
har fastställt på flera sätt:
• genom budgetarbete (inklusive att myndigheter kan
inrättas, läggas ner eller slås samman)
• genom instruktioner till myndigheterna
• genom tjänstetillsättningar
• som direkt förhandlingspart
12 878
Kulturdepartementet är en del av Regeringskansliet.
Kulturdepartementets uppgift är att gradvis verkställa
de kulturpolitiska mål som riksdagen har ställt upp,
med de pengar som anslagits i budgetpropositionen.
Kulturdepartementet har därutöver hand om
statens stöd till idrott och trossamfund, med mera.
Under vissa regeringar har Kulturdepartementet varit
en del av Utbildningsdepartementet. Den samordningen
innebar både fördelar och nackdelar för kulturpoliti­
ken, som blev mer muskulös men fick mindre infly­
tande. Det finns också gemensamma intressen mellan
kulturpolitik och utbildningspolitik, till exempel
sveriges förfat tarförbund • kulturpolitik i korthet
Därutöver har Kulturdepartementet och kulturminis­
tern en viktig ideologisk roll. Departementets attityd
avspeglar kulturens funktion i samhället – ja, är
med och definierar vad som är kultur. Till exempel
när den nuvarande ministern regelbundet utnämner
skattesänkningarna till den viktigaste kulturpolitiska
reformen.
Att uppvakta kulturministern i ett bestämt ärende
handlar således inte om att äska pengar, utan om att
på sikt försöka påverka: dels det kommande budget­
arbetet, dels ministerns/departementets attityd i rege­
ringsarbetet och utåt, offentligt. Pengar söks inom de
ramar som satts upp, och det är institutionerna som
beviljar och utvärderar dem.
De senaste tio åren – det vill säga även under den
socialdemokratiska regeringens år – har kulturpoli­
tiken haft en mycket svag ställning i Sverige, liksom
i övriga Europa (förutom Norge). Centrala förmed­
lingsinstitutioner som Riksutställningar lades ner
eller fick förändrat uppdrag. Inga nya pengar har
tillkommit, endast mindre reformer har beslutats.
Den uppräkning i kronor som skett har gått till
omorganiseringar och administration. Resultatet är
en allmän katastro­fal urholkning av verksamheten
inom alla myndig­heter och stödformer. Anslagen
har inte kunnat kompensera den generella pris- och
löneutvecklingen. Kulturpolitiska mål har ersatts av
kulturpolitiska hål.
Under ett antal år kompenserades pengabristen
av att det gick att söka projektanslag från gamla lön­
tagarfondsmedel under rubriken Framtidens kultur,
men de pengarna är nu slut, förutom Kulturbryggan,
med en budget på 25 miljoner.
Resultatet av kulturutredningen ”Tid för kultur”
(sou 2009/10:3) – som inte hade befogenhet
att före­slå mer pengar – var en genomgripande
omorga­nisation.
Den viktigaste förändringen var samverkans­
modellen, som nu är genomförd i hela Sverige, med
undantag för Stockholmsregionen. Samverkans­
modellen innebär att de kulturpolitiska besluten i
mycket högre grad läggs ut på regionerna (kommuner
och landsting), som kan söka anslag från Statens
kultur­råd till verksamhet och utvecklingsinsatser
förutsatt att deras kulturplaner lever upp till de
angivna kraven. Staten behåller på så sätt ett ”över­
gripande strategiskt ansvar”.
I samma proposition inrättades Myndigheten för
kulturanalys, som har en utvärderande och uppföl­
jande funktion, samt Skapande skola, speciellt öron­
märkta pengar för kulturinslag i undervisningen.
Konsekvenserna av samverkansmodellen diskute­
ras ännu, men det står klart att ett stort ansvar ligger
på de regionalt kulturansvariga, särskilt som viktiga
centrala institutioner har avskaffats, t ex Riksutställ­
ningar, eller fått nya uppdrag. Resultaten varierar
därför stort över landet. En annan konsekvens av
samverkansmodellen är att samarbetsorganisationen
Sveriges Kommuner och Landsting (skl) har stigit
fram som en inflytelserik kulturpolitisk motpart.
Jämfört med 1974 års kulturpolitik, som arbetades
fram av Socialdemokraterna men som alla partier
länge ställde sig bakom, går det att konstatera att
vad som fallit bort i praktiken är idén om delaktighet.
Omorganisationerna handlar framför allt om myn­
digheternas roll som beställare innanför ett system i
ständig kris.
därför att den annars riskerar att bli försummad.
Framhävandet hänger samman med den allmänna
satsningen på ökat läsande. Kulturrådet har fått i
särskilt uppdrag att stödja litteratur- och läsfräm­
jande insatser på regional nivå, framför allt via folk­
biblioteken.
Statens kulturråd är den viktigaste myndigheten i den svenska
kulturpolitiken. Kulturrådet fördelar projektanslag och stöd
efter ansökan och har även hand om fördelningen av pengar
till regionerna enligt samverkansmodellen, samt om Skapande
skola. Sammantaget hanterar Kulturrådet dryga två miljarder
kronor per år. Men vad pengarna ska gå till är strängt reglerat.
Folkbiblioteken spelar en mycket viktig roll i den
svenska kulturpolitiken. De drivs av kommunerna,
medan lagstiftningen anger en lägstanivå – nu senast
genom lagstiftning om obligatoriska skolbibliotek.
Sedan 2011 är Kungliga Biblioteket samordningsmyn­
dighet för folkbiblioteken, vilket ännu inte kommit
litteraturen till godo. Författarfonden uppbär ersätt­
ning för varje lån, pengar som sen, tillsammans med
andra slags statliga bidrag, fördelas i form av för­
fattarpenningar och stipendier till upphovspersoner
samt som bidrag till upphovsmannaorganisationer.
Översynsmyndighet för frågor kring författarnas och
översättarnas försörjning är Konstnärsnämnden, som
även fördelar vissa anslag.
öre per utlån (till
Biblioteksersättning 2014 : 1 kr 41
till författaren/
går
en
översättare 68,5 öre), varav hälft
n för utdelning
onde
ttarf
förfa
till
en
översättaren och hälft
ation. För utlån
inistr
adm
till
samt
g,
bidra
och
av stipendier
.
avtal
ka
av e-böcker gäller särskilda, provisoris
Sveriges Författarförbund är en ivrigt verksam kultur­
politisk aktör. sff sköter förhandlingar, fungerar
som remissinstans, och genomför ett brett ideologiskt
upplysningsarbete i samarbete med andra fackliga
och upphovsrättsliga organisationer.
Bland viktiga kulturpolitiska frågor som diskuteras
just nu kan nämnas:
• Upphovsrätt och möjlighet att ta betalt för konst­
närligt arbete i ett förändrat medialandskap.
• Konstnärernas, författarnas och översättarnas
möjlighet till försörjning på sitt arbete.
• Konstnärerna och trygghetssystemen: beskattning,
socialförsäkringar, pensioner.
• Kulturell infrastruktur. Digitalisering. Kampen för
bibliotekens bevarande och utveckling.
En viktig signal i den senaste kulturbudgeten är att
litteraturen har definierats som prioriterat område,
sveriges förfat tarförbund • kulturpolitik i korthet
lit ter aturpolitisk
ha ndlingspl a n
h a ndlingspl a n en in n eh åller de k ä r nfr ågor som för bundsst y r elsen
valt at t pr ior it er a under per ioden 2014–2016.
1. Sveriges Författarförbund arbetar för att utöva
sin starka ställning som avtalsslutande part åt
upphovsmännen.
2. Sveriges Författarförbund kräver att rege­
ringen följer upp Litteraturutredningen med
en grundlig genomgång av de ekonomiska
förutsättningarna för litterärt skrivande och
översättande i Sverige.
3. Sveriges Författarförbund kräver att all offent­
ligt finansierad verksamhet med deltagande
författare eller översättare budgeterar för, och
betalar ut, rekommenderade minimiarvoden
för våra medlemmars framträdanden.
4. Sveriges Författarförbund driver att frågan om
ett internationellt utbytesprogram för förfat­
tare och översättare ska förverkligas i enlighet
med våra medlemmars intressen och behov.
5. Sveriges Författarförbund ser att det behövs
en översyn av sjukförsäkringssystemet utifrån
våra medlemmars arbetsförhållanden.
6. Sveriges Författarförbund anser inte att
nuvarande pensionslösningar är tillfredstäl­
lande för våra medlemmar och förespråkar ett
moderniserat system.
7. Sveriges Författarförbund arbetar för nya
avtal och för våra medlemmar tillfredställande
överenskommelser kring e-böcker.
8. Sveriges Författarförbund värnar biblioteks­
ersättningen och förhandlingsrätten när det
gäller ersättningens storlek. Sveriges Förfat­
tarförbund kräver att underlaget för biblio­
teksersättningen utvidgas till att även om­
fatta nyttjande av böcker på forsknings- och
högskolebibliotek.
9. Sveriges Författarförbund kräver att litte­
raturen får en tydligare roll i kultursamver­
kansmodellen. Genom regionombud verkar
Författarförbundet för att stå i dialog med
samtliga landsting i framställandet av regio­
nala kulturplaner.
10. Sveriges Författarförbund värnar om den
basverksamhet som folkbiblioteken bedriver
och önskar en likvärdig biblioteksstandard i
hela landet.
11. Sveriges Författarförbund anser att läsfräm­
jande insatser måste få ett varaktigt ekono­
miskt stöd.
12.Sveriges Författarförbund bevakar alla elevers
rätt till välutrustade skolbibliotek bemannade
med utbildad personal och öppettider i enlig­
het med skollagen.
13. Sveriges Författarförbund bevakar yttrandeoch informationsfriheten i Sverige och inter­
nationellt, samt verkar för rätten till ett fritt
meningsutbyte.
14. Sveriges Författarförbund arbetar solidariskt
med författare och översättare i andra länder,
deltar aktivt i det svenska fristadsprogrammet
och ger särskilt stöd till fängslade författare.