1. No category

2015-08-26
Läroplan - vad, hur och
varför?
Läroplansteori och läroplanshistoria
Agneta Grönlund 26 augusti 2015
Läroplan - vad, hur och varför?
1.  Inledning - läroplanen och jag
2.  Vad är en läroplan? Varför finns den?
3.  Hur kommer en läroplan till?
4.  Hur implementeras/genomförs/förverkligas en läroplan?
5.  Svenska läroplaner i förändring
6.  Läroplaner i framtiden
7.  Avslutning
2
2
1
2015-08-26
Läroplanen och jag
1900
1959
L
L
1919
2000
L
1955
LL
1962
1970
1969
L
1980
L
L
1994
2011
3
Läroplanens fem sidor
Den ideologiska läroplanen
Ren ideal läroplan, aldrig
verklighet
Den formella läroplanen
Det tryckta dokumentet
Den uppfattade läroplanen
Lärares, elevers och
föräldrars tolkning
Den genomförda läroplanen
Det som faktiskt sker i
klassrummet
Den upplevda läroplanen
Det eleverna uppfattar sker i
klassrummet
Efter Goodlad m.fl, 1979
Se Hansén & Forsman kap. 13
4
2
2015-08-26
Styrdokument i gymnasieskolan
Huvudmän Skola Lärare
ELEVER
3
5
Att styra skolan
§  Juridisk styrning - lagar och förordningar (rättsligt bindande)
§  Ekonomisk styrning - resurser och specialsatsningar
§  Ideologisk styrning - läroplaner
§  Utvärderingsstyrning – kvalitetsredovisningar, inspektioner
4
6
3
2015-08-26
7
8
4
2015-08-26
Läroplanens funktioner
§  Styrning av befolkningen (gemensamma referensramar,
värdegrund)
§  Handledning och stöd för lärare
§  Information till föräldrar och medborgare
7
9
Skulle vi klara oss utan?
Lärare/personal
planerar fritt utifrån
professionell kunskap
Skolans innehåll
och undervisning
Nationella läroplaner
8
10
5
2015-08-26
OK - vi behöver nog läroplaner men bör
de vara…
9
11
Hur kommer en läroplan till?
Utvecklingstendenser i samhället
Utredning - remiss
Proposition
Riksdagsbeslut
Skolverkets expertgrupper
NY LÄROPLAN
12
6
2015-08-26
Kamp mellan värderingar och intressen
Politik
Religion
Kultur
Samhällssyn
Läroplan
Kunskapssyn
Människosyn
Genus
Klass
Etnicitet
13
Karaktäristiska drag
§  En kompromissprodukt mellan…
…politiska krav
…det ideala och det möjliga
§  Portalparagrafer - viktiga och långsiktiga
§  Mångtydigt expertspråk
§  Normativ - hur det bör vara snarare än hur det är
14
7
2015-08-26
Portalparagraf Lgr11/Gy11 - värdegrund
§ 
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina
barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt
påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden
som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta
avstånd från det som strider mot dem
§ 
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika
egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att
ge sitt bästa i ansvarig frihet
15
Exempel på ord och uttryck i läroplaner
som kan tolkas på flera sätt
Frihet
Diskriminering
Integritet
Respekt för mänskliga rättigheter
Solidaritet
Kulturell mångfald
Generositet
Förståelse för andra människor
Tolerans
Förmåga till inlevelse
Unik egenart
Kulturarv
Kristen tradition
Västerländsk humanism
16
8
2015-08-26
Exempel på möjliga motsättningar och
målkonflikter
Individens frihet
Fungerande kollektiv
verksamhet
Elevinflytande
Stora klasser
Arbete med
värdegrund
Arbete med ämnen
Svenskt kulturarv
Elevers tidigare
erfarenheter
Kursplanens krav
Elevens förmåga
17
Portalparagraf Lgr11 och Gy11
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos
eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv
vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan män och
kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som
skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med
den etik som förvaltats av kristen tradition och
västerländsk humanism sker detta genom individens fostran
till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell
18
9
2015-08-26
Realistisk och politiserad text
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos
eleverna förankra vissa grundläggande värden som samhället borde
vila på. Dessa värden har alltid varit hotade beroende på att det finns
olika intressen, vilka ytterst avspeglar skillnader med avseende på
makt och resurser, och många människor har under hela
mänsklighetens historia kämpat för att hävda dem. Kanske är det
rentav så att varje människa och varje annan tänkbar aktör, är
involverad i en inre och yttre kamp mellan vad som är gott för många
respektive gott för få och därför måste alltid samhällslivets goda
värden erövras.
Människolivet har alltid kränkts i pengarnas, makten och visionernas
namn men det borde vara okränkbart. Individens frihet har i vissa
avseenden ökat men har minskat i andra och på samma sätt med
individens integritet. Alla människor är endast lika i formell mening, i
verkligheten är det stora skillnader när det gäller livschanser, makt
och hälsa....(Persson, Anders 2008)
SKULLE EN LÄROPLANSTEXT KUNNA SE UT SÅHÄR?
19
Att styra skolan - rationell modell
Modell efter bl.a Lundgren 2000
Formuleringarena
(avsikter, idéer, planer, beslut: riksdag, regering, ämbetsverk)
Realiseringsarena
(lokal praktik: skola, klassrum)
20
10
2015-08-26
Att styra skolan - realistisk modell
Modell efter bl.a Lundgren 2000
Formuleringarena
(avsikter, idéer, planer, beslut: riksdag, regering, ämbetsverk)
Transformeringsarena
(lärare, ämnestraditioner, ramfaktorer)
Realiseringsarena
(elever, lärare, ramfaktorer)
21
Tolkning av läroplaners budskap
Explicit text - detta står!
Läroplan
Implicit text - tolkas genom koder
(principer för tolkning, ”glasögon”,)
22
11
2015-08-26
Läroplanskoder från Linde (2012)
§  Klassisk läroplanskod
§  Realistisk läroplanskod
§  Moralisk läroplanskod
§  Rationell/utilistisk läroplanskod
§  Aristokratisk läroplanskod
§  Demokratisk/medborgerlig läroplanskod
23
Ett sätt att se det...
1842
1920
1960
1995
2014
Moralisk kod______________ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Realistisk kod______________ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Medborgerlig kod______________________________
Rationell kod____________________
Demokratiskt kod________________
Situerad kod________
24
12
2015-08-26
Den dolda läroplanen
Philip Jacksson (1968)
Den outtalade läroplanen - finns men syns inte formulerad.
Normer, värderingar och beteenden som lärs ut i klassrummet:
§ Ha tålamod och vänta på sin tur
§ Sitta stilla och vara tyst
§ Vara uppmärkssam
§ Att tåla att bli avbruten i arbetet
§ Att underordna sig lärarens makt
25
Ur Tidningen Brage, Katedralskolan, Uppsala 1912
Peter Tillberg, Blir du lönsam, lille vän?
1972
HUR HAR DEN DOLDA
LÄROPLANEN FÖRÄNDRATS?
Ur Helsingborgs Dagblad, 2011
26
13
2015-08-26
Läroplaner i Sverige
Wahlström (2015)
§  Innehållsbaserade – Lgr 62, Lgr 69, Lgy70.
Givet och beskrivet innehåll förmedlas
Hur-frågan i fokus
Regelstyrning
§  Processfokuserad – Lgr80
Utvecklingsprocesser och personlig växt.
Inspirerade av Key och Dewey.
Undersökande arbetssätt
27
Läroplaner i Sverige
Wahlström (2015)
§  Målstyrda och kompetensfokuserade – Lpo94, Lpf94
Öppna kompetensinriktade mål
Tillit och kontroll
§  Resultatfokuserade – Lgr11, Gy11
Tydlig styrning
Resultatmedvetenhet och kunskapsbedömning
Ökad uppföljning av resultat
28
14
2015-08-26
Tendenser över tid (-94)
§  Från särskiljande till sammanhållning
§  Från detaljerat till övergripande
§  Från tydliga gränser mellan ämnen till mer otydliga
§  Från metodik till metodisk ideologi
§  Från direkt styrning via ämnen, innehåll och timtal till mer
indirekt styrning via mål och stödmaterial
§  Från vägledande till problematiserande kursplaner
§  2011:
Mer innehåll, mer särskiljande och tydligare gränser mellan
ämnen.
29
Naturkunnighet i Normalplanen 1900
Lärokurs
Beskrifning af de allmännaste naturföremålen; redogörelse för
människokroppens byggnad, förrättningar och vård; läran om de viktigaste
naturföreteelserna; läran om himlakropparna.
Till ledning vid valet af djur- och växtformer meddelas här en förteckning
på dem, som synas böra företrädesvis komma i fråga:
a) hund, varg, räf, katt, lejon, björn; igelkott; säl; ekorre, råtta hare;
nötkreatur, får, ren, älg, rådjur, kamel; häst, svin, elefant; talltrast,
sädesärla, lärka, gråsparf, bofink, svala, kråka, skata, stare; hackspett, gök,
dufva; dufhök, uggla; höns, tjäder, orre, rapphöns; stork, ängsknarr: svan,
gås, and, ejder; huggorm, snok, ödla, groda; abborre, torsk, flundra, lax,
sill, gälla, ål: bi, myra, tordyfvel, ollonborre, fjäril, mal, fluga, mygga;
spindel; kräfta; daggmask, blodigel, binnikemask;
30
15
2015-08-26
Biologi, grundskolan, Lpo94
Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena
sträva efter att eleven
-upplever upptäckandets om experimenterandets glädje och
utvecklar sin lust och förmåga att ställa frågor om fenomen i
naturen
-utvecklar kunskaper om naturvetenskapliga begrepp och modeller
och medvetenhet om att dessa är mänskliga konstruktioner
-får en fördjupad förståelse för det naturvetenskapliga arbetssättet
och utvecklar sin förmåga att redovisa sina iakttagelser, slutsatser
och kunskaper i skriftlig och muntlig form
-blir medveten om hur kunskapen om naturen utvecklats och hur
den både formats av och format människans världsbilder
31
Normalplan 1900, historia
Lärokurs
Valda berättelser ur fäderneslandets historia.
Till ledning vid valet av dessa berättelser meddelas här en förteckning på
dem, som synas företrädesvis böra komma ifråga:
Hjalmar och Ingeborg; Bråvalla slag; Ragnar Lodbrok; Ansgar, Nordens
apostel; Slaget vid Svolder; Torgny lagman; Den helige Sigfrid;
Erik den helige; Birjer jarl och hans fridslagar; Magnus Ladulås förbjuder
våldgästning och inför rusttjänsten; Den heliga Birgitta; Engelbrekt; Slaget
på Brunkeberg; Kristian tyrann och Stockholms blodbad; Gustaf Vasa i
Dalarne; Gustaf Vasas befrielsekrig; Gustaf Vasa på Västerås riksdag;
Olavus Petri; Hertig Karl och Uppsala möte;
Gustaf II Adols som den protestantiska trons försvarare; Axel Oxenstierna;
Karl X Gustaf och tåget öfver Bält: Drag ur karXI historia; Drag ur Karl
XII:s historia; Magnus Stenbock och danskarna: ...
32
16
2015-08-26
Historia, Lgr11
Syfte
Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna
sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar
av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och
utvecklingslinjer
• kritiskt granska, tolka och värdera olika källor som grund för att
skapa historisk kunskap
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika
sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk
kunskap ordnas, skapas och används.
33
Historia, Lgr11, centralt innehåll, Demokratisering,
efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
§  Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya
folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän
rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön,
jämställdhet och sexualitet.
§  Framväxten av det svenska välfärdssamhället
§  Historiska perspektiv på urfolket samerna och de övriga nationella
minoriteternas situation i Sverige
§  Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya
maktförhållanden i världen.
§  FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU)
§  Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa
§  Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia
speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
34
17
2015-08-26
Läroplanernas struktur 2011
Värdegrund och
uppdrag
Övergripande
mål och riktlinjer
Kurs/
ämnesplaner
35
Ämnes/kursplanens struktur
Ämnets
syfte
Förmågor/
Mål
Centralt
innehåll
Kunskapskrav
36
18
2015-08-26
37
Svensk kris eller europeisk?
Ninni Wahlström 2015
§  Globalisering och europeisering ger liknande utbildningspolitik i
många länder.
§  2007 - alltmer av kristema i Europa
§  Från framåtblickande reformer till tillbakablickande - ”det går
illa, vi måste göra något”
§  Krisen i Sverige framställs som nationell men liknar
utvecklingen i många länder i västvärlden.
38
19
2015-08-26
Tre internationella trender
Politiskt intresse,
resultatfokus,
marknadstänkande
Wahlström (2015)
Generiska
kompetenser (ej
Sv)
Operativa läroplaner
- resultatkrav
- lärarens betydelse
39
Framtidens läroplansdebatt
Perennialism
Linde (2012)
Nyberalism
Utbildningsdemokrati
40
20
2015-08-26
41
Staffans stollar
42
21
2015-08-26
43
22