På gåskolan sker aktiv rehabilitering
A20 INBLICK Redaktör för Inblick: Ulf Sibner Tel 0470-770 615, E-post: [email protected] ;AN<@G>H:C SÅ SLÅR DENMOT KRONOBERG A>K:I :;I:G6BEJI6I>DC SNABB PROTES OCH TIDIG REHAB ÄR A OCH O A21 " På gåskolan sker aktiv rehabilitering Vården strävar efter tidig rehabilitering och en individuellt anpassad träning för benamputerade. Fördelen är att slippa rullstol så fort som möjligt. Landstinget har ett protesteam som kommer in i ett tidigt skede i samband med en amputation. Att det sker kort tid efter en amputation är viktigt, påpekar sjukgymnasten Eva Högvall, vid rehabiliteringskliniken i Växjö. Ofta är någon anhörig med och får information. Väntetiden för att få en protes har man lyckats hålla väldigt kort i landstinget. Målsättningen är att ingen ska vänta mer än tre veckor. I landstinget sker ett nära samarbete kring patienten mellan kirurgkliniken, Team Olmed (som tillverkar proteserna) och rehabiliteringskliniken. Vid rehabiliteringskliniken erbjuds så kallad gåskola för benamputerade. Patienterna kommer en förmiddag i veckan och tränar individuellt och i grupp. – I gruppträningen prövas bland annat styrka, kondition och balans, säger Eva Högvall. För de amputerade patienter som inte vill, eller inte kan, ta sig till gåskolan, finns möjlighet att få hjälp i hemmet. – Det är också viktigt att involvera andra vårdnivåer, som kommunens personal, i träningen. Målsättningen med träningen kan vara att man ska gå och kla- ra sig själv utan några bekymmer. För någon annan kan det vara att genomföra enkla förflyttningar i hemmet. – För vår del är det värt att åka de tolv milen från Markaryd till Växjö för gåskolan. Verksamheten här stärker en både psykiskt och fysiskt, säger Agneta Salomonsson, som är sambo till benamputerade Lasse Oleborg. Agneta Salomonsson påpekar att det är viktigt att träffa personer i samma situation. Under fikapausen kan patienterna utbyta erfarenheter med varandra och det blir en ganska familjär stämning. Kärlkirurgen Charlotta Strandberg, vid Växjö lasarett, framhåller att amputationer i dag sker i ett tidigare stadium. Man vill inte vänta till dess att patientens allmäntillstånd är allt för dåligt. I Landstinget Kronoberg görs ett 40-tal benamputationer per år och någon ökning har inte skett. I nio av tio fall beror det på dålig kärlförsörjning och svårläkta sår. Ungefär hälften har diabetes. – Vi gör inte fler amputationer, men förutsättningarna är bättre om man utför det tidigare. En amputation är alltid patientens eget beslut och det är den slutliga lösningen. I landstinget är det kärlkirurgerna som genomför ingreppet. Tidigare låg det på ortopederna. – Det är bra för patienterna att få denna kontinuitet, säger Charlotta Strandberg. JAN BÄRTÅS 2. 1. Tidig protes ger snabbare återgång Vid Team Olmed på Smedjegatan i Växjö, som landstinget har avtal med, konstrueras och tillverkas proteserna för hand. Det rör sig om ett manuellt och hantverksmässigt yrke. I ett tidigt skede kommer ortopedingenjören in när en patient ska få sin protes. – Det är stor skillnad från tidigare. Efter en benamputation är patienten uppe och går med sin protes redan efter tre veckor. Det sker även om inte benstumpen är läkt, säger Sten-Åke Wallin. Protesen är av glasfiber. Tidigare gjordes gipsavgjutningar, vilket tog längre tid. Nu kan patienten få sin protes samma dag Förr väntade man in läkningen av benstumpen och patienten fick sin protes i ett senare skede. Detta ledde till att patienterna tappade tempo i sin rehabilitering och hade svårare för att komma i gång. – Väntar man för länge, kanske tre–fyra månader som kan förekomma i andra landsting, riskerar patienten att förlora gnistan, förklarar Sten-Åke Wallin. 4. Ungefär hälften av alla som blir benamputerade är aktuella för att få en protes. Proteserna provas ut direkt på plats vid en mottagning som Team Olmed har i anslutning till sina verkstadslokaler. JAN BÄRTÅS 3. 5. 1. Lasse Oleborg åker varje vecka tillsammans med sin sambo Agneta Salomonsson de tolv milen från Markaryd till Växjö för att få vara med på gåskolan. 2. Efter en svår trafikolycka förlorade Bojan Milosevic sin ena fot. ”Jag trodde jag skulle tvingas hoppa på kryckor resten av livet”, säger han. 3. Protestillverkning är ett manuellt arbete. Ortopedingenjör Sten-Åke Wallin har jobbat i över 20 i yrket. ”Det är tacksamt att följa patienterna, ibland möter man dem från barnsFOTO ben och uppåt till vuxen ålder”, säger han. 4. Det är viktigt att komma i gång med rehabiliteringen så fort som möjligt och då krävs det LENA GUNNARSSON korta väntetider tills att man får sin protes, konstaterar ortopedingenjör Sten-Åke Wallin och sjukgymnast Eva Högvall. 5. Tommy Nilslena. [email protected] son hade ständiga problem med sår som inte ville läka tidigare. Efter att han beslutade sig för amputation har livet blivit bättre. 0470-770 675 " Protestillverkningen har på senare år utvecklats och numera gjuts protesen direkt på patienten. – Det underlättar väldigt mycket för den amputerade, säger ortopedingenjör Sten-Åke Wallin.
© Copyright 2024