Multidiciplinär behandling
Multidisciplinär behandling -Umeåmodellen Psykolog Marie Adamsson Johansson Sjukgymnast Maria Wilck Sammansättning • Team med läkare, psykologer, sjukgymnast, smärtsjuksköterska. Samarbete med sjukhusskolan och lekterapi. Flera av oss arbetar på olika avdelningar/ kliniker. • Teammedlemmarna känner varandra, kommer överens, tänker lika kring smärta, träffas regelbundet både formellt och informellt. • Mycket teamtid. • Var 4:e vecka genomgång av nya remisser samt aktuella patienter. • 30 minuter i början av behandlingseftermiddagarna. Smärtteamets grund • Koordinerade insatser ger mer än samma insatser var för sig. • Hjälpa familjen återfå tilltro till sig själva och vårdapparaten. • Teamet ska ge verktyg till familjen som är aktiv i rehabiliteringen. • Kunna ge en bra förklaringsmodell till smärtan. VIKTIGT !! • Stor vikt läggs på stressorer. Inte huvudfokus på smärtan Arbetssätt • Alla barn ska vara medicinskt färdigutredda. Grundlig anamnes inkl. föräldrars sjukhistoria. Familjen berättar. • Remissgenomgång var 4:e vecka, läkare på kliniken välkomnas att komma och diskutera sina patienter. • Långväga patienter samt patienter som behöver mer tid kommer på bedömningsdagar (2-3 dagar) • Teamtid varje vecka, minst två behandlare träffar familjen. • Sjukgymnast, psykolog, smärtsjuksköterska träffar patienter enskilt mellan teamträffarna. Enskilda besök • Psykolog: stämmer av psykiskt status, familjesammansättning, familjeproblem, skolprestationer, kompisrelationer, funktionshinder, depression/ångest, tidigare trauman. • Sjukgymnast: noggrann undersökning av rörelse-/stödjeapparaten, fysiskt aktivitetsnivå, konditionstest, tankar kring kropp och rörelse, avspänningsträning. • Smärtsjuksköterska: Taktil stimulering, samtal kring ADL, avspänningsträning. Ett vanligt scenario • Smärtan börjar med ett mindre trauma eller infektionssjukdom • Smärtan går inte över • Många sjukhusbesök, utredningar • Inget funnet • Provat analgetika och kostomläggningar, bara kortvarig effekt • Stor skolfrånvaro som påverkar både betyg och socialt • Psykiskt? Familjen påverkas Isolering Oro, ängslan Smärta Stress Dålig återhämntning Smärthämning Inaktivitet Dålig sömn Fall 1 • Pojke, 15 år • Frisk fram till 5 år sedan. • Då trötthet, fick diagnos Astma men ingen hjälp av medicin. • Ont i magen- vårdcentral- barnklinik- Losec- laktosfri kost- kortvarig förbättring • Opererar blindtarmen- ont som inte går över- smärtklinik för vuxna • Injektioner av Ketamin- bra ett år • Ånyo ont- barnklinik • Utredd extensivt, inget funnet • Remitterad till psykolog, individualkontakt i 2 år- inte bättre • Remiss till smärtteamet Kartläggning i smärtteamet • Familjen får själva berätta sin historia och ge sin bild av besvären. • Hur fungerar livet? Skola, sömn, mat, kompisar, fysisk aktivitet? • Föräldrars förhållningssätt? Egna smärtupplevelser. • Sammanfattning av alla utredningar och behandlingar. • Smärtlektion Bakgrund • Mor pensionerad pga trötthetssyndrom och dyslexi. Även syskon har svår dyslexi. • Går bara sporadiskt i skolan, ej godkänd i alla ämnen • Slutat med all idrott • Ont i magen- illamående- trötthet • Dålig på att själv beskriva sina besvär. Vidare utredning • Konditionstest- urusel • Psykologtest- dålig språkförståelse- god teknisk begåvning • Dyslexi Plan • Succesiv återgång till skola. • Öka fysisk funktionsförmåga. • Social medverkan, återknyta kontakter med kompisar. • Kontakt med skolan för att ta hand om dyslexin samt komma ikapp. • Undvikande leder bakåt! Detaljplan • Gradvis öka skolnärvaro • Daglig motion • Hitta roliga fritidsaktiviteter • Återuppta kontakt med kompisar • Mejlkontakt för att följa aktiviteterna • Täta återbesök med uppgifter mellan gångerna • Involvera föräldrarnas förhållningssätt Hur gick det? • Fick en anpassad studiesituation utifrån dyslexin. • Först återvände kompisarna. • Började vara med i innebandy igen. • Efter 5 månader betyg i alla ämnen. • Förbättrad kondition och viktnedgång. • Är med i skolgymnastiken. • Dock av och till trötthet och ofta förkyld. Fall 2 • 15-årig pojke med IBS sedan många år tillbaka • Provat kostförändringar och mediciner utan effekt • Mycket stor skolfrånvaro • Inga fritidsaktiviteter, familjen är isolerad • Tappat dygnsrytmen • Familjen uppgiven ingen/inget har hjälpt • Mångårig individuell psykologkontakt Kartläggning • Genomgång av sjukhistorien. Ingen grund för fortsatta utredningar • Inaktiv • Deprimerad • Förklaringsmodell Behandling • Tydliga riktlinjer för familjen. Inte fråga om besvären, fokusera på det friska • Succesiv återgång till skolan • Sömnhygien • Återgång till fysisk aktivitet • Bryta isoleringen, hitta nya vägar i livet • Samtal hos psykolog på hemorten Resultat/ uppföljning • Videokonferens med familjen och behandlarna på hemorten • Pojken går heltid i skolan • Har hittat en träningsform han gillar • Magbesvären i stort sett borta • Familjen kan leva familjeliv Men… • I augusti kontaktar familjen teamet, återfall • Kommer ihåg de verktyg de fått och applicerar dem • När de blir kontaktade har de själva rett ut situationen och pojken går åter i skolan Fall 3 • Flicka 11 år • Påkörd av tefat mot foten • Det onda vill inte gå över- fått kryckor • Foten kall och blå- det gör ont när man rör vid foten som också är domnad CRPS-1 • Complex regional pain syndrome typ1 • Område med ökad smärtkänslighet, följer ingen nerv eller dermatom. • Påverkar blodcirkulationen, blir blå/röd och kall • Enbart beröring ger smärta • Liknar ett tillstånd med nervskada och misstolkas ofta som detta • Dock- enbart en central sensitisering med påverkan på sympatiska nervsystemet. Svullnad Färgförändring Bakgrund • Duktig i skolan, älskar att läsa • Trivs inte så bra med sina klasskamrater • Har tränat gymnastik men slutat pga foten. Dessutom visar det sig att tränaren inte tyckt att hon duger. Behandling • CRPS1 behandlas bäst med aktivt användande av den smärtande kroppsdelen • ”skruva ner volymkontrollen” • Förklaring av smärtan • Aktiv sjukgymnastik Hur gick det? • Efter en månad helt återställd i foten • Men får tilltagande problem med synen • Ögonutredning kan inte hitta något fel Hur verkar det med synen? • Stöter ofta i föremål, men cyklar och följer med blicken • Undviker allvarliga kollisioner med cykeln • Mycket förbättrad under sommarlovet • Skolstart- sämre igen Skolan… • Ordnar med plusjobbare som hjälper flickan • Får en TV-skärm med jättebokstäver Uppföljning • Flickan talar i enrum med psykolog • Sedan första klass i skolan utsatt för dagliga kränkningar • Skolan har ej reagerat , föräldrarna helt omedvetna om situationen • Vill inte prata med sina föräldrar för att skydda dem. De har ju nog besvär med hennes syn och fot… Samarbetspartners • BUP • Skolan • För regionpatienter: Hemkliniken • Hjärnskadeteam inom habiliteringen Sammanfattning • Kartlägga all gjord utredning och behandling • Förklara hur smärtsinnet fungerar • Kartläggande av faktorer som hjälper till att bibehålla smärtan • Undvikande förvärrar • Avspänning, gradvis återvändande till skola och fysisk aktivitet • Uppgifter mellan besöken, mejlkontakt med positiv förstärkning • Videokonferens med familj och behandlare på hemorten för att ge ett tydligt överförande samt utbilda på hemort. Spänningshuvudvärk • Spända nack- och halsmuskler ger fortledd smärta i panna och huvud • Episodisk- ofta relaterad till stress • Kronisk- ofta alltid pågående men varierar i intensitet • Tillämpad avspänning ofta bra hjälp Tack för att ni lyssnade ! • Smärtteamet i Umeå
© Copyright 2024