Multidisciplinär
behandling
-Umeåmodellen
Psykolog Marie Adamsson
Johansson
Sjukgymnast Maria Wilck
Sammansättning
• Team med läkare, psykologer, sjukgymnast, smärtsjuksköterska.
Samarbete med sjukhusskolan och lekterapi. Flera av oss arbetar på
olika avdelningar/ kliniker.
• Teammedlemmarna känner varandra, kommer överens, tänker lika
kring smärta, träffas regelbundet både formellt och informellt.
• Mycket teamtid.
• Var 4:e vecka genomgång av nya remisser samt aktuella patienter.
• 30 minuter i början av behandlingseftermiddagarna.
Smärtteamets grund
• Koordinerade insatser ger mer än samma insatser var för sig.
• Hjälpa familjen återfå tilltro till sig själva och vårdapparaten.
• Teamet ska ge verktyg till familjen som är aktiv i rehabiliteringen.
• Kunna ge en bra förklaringsmodell till smärtan. VIKTIGT !!
• Stor vikt läggs på stressorer. Inte huvudfokus på smärtan
Arbetssätt
• Alla barn ska vara medicinskt färdigutredda. Grundlig anamnes inkl.
föräldrars sjukhistoria. Familjen berättar.
• Remissgenomgång var 4:e vecka, läkare på kliniken välkomnas att
komma och diskutera sina patienter.
• Långväga patienter samt patienter som behöver mer tid kommer på
bedömningsdagar (2-3 dagar)
• Teamtid varje vecka, minst två behandlare träffar familjen.
• Sjukgymnast, psykolog, smärtsjuksköterska träffar patienter enskilt
mellan teamträffarna.
Enskilda besök
• Psykolog: stämmer av psykiskt status, familjesammansättning,
familjeproblem, skolprestationer, kompisrelationer,
funktionshinder, depression/ångest, tidigare trauman.
• Sjukgymnast: noggrann undersökning av rörelse-/stödjeapparaten,
fysiskt aktivitetsnivå, konditionstest, tankar kring kropp och
rörelse, avspänningsträning.
• Smärtsjuksköterska: Taktil stimulering, samtal kring ADL,
avspänningsträning.
Ett vanligt scenario
• Smärtan börjar med ett mindre trauma eller infektionssjukdom
• Smärtan går inte över
• Många sjukhusbesök, utredningar
• Inget funnet
• Provat analgetika och kostomläggningar, bara kortvarig effekt
• Stor skolfrånvaro som påverkar både betyg och socialt
• Psykiskt?
Familjen
påverkas
Isolering
Oro, ängslan
Smärta
Stress
Dålig
återhämntning
Smärthämning
Inaktivitet
Dålig sömn
Fall 1
• Pojke, 15 år
• Frisk fram till 5 år sedan.
• Då trötthet, fick diagnos Astma men ingen hjälp av medicin.
• Ont i magen- vårdcentral- barnklinik- Losec- laktosfri kost- kortvarig
förbättring
• Opererar blindtarmen- ont som inte går över- smärtklinik för vuxna
• Injektioner av Ketamin- bra ett år
• Ånyo ont- barnklinik
• Utredd extensivt, inget funnet
• Remitterad till psykolog, individualkontakt i 2 år- inte bättre
• Remiss till smärtteamet
Kartläggning i smärtteamet
• Familjen får själva berätta sin historia och ge sin bild av besvären.
• Hur fungerar livet? Skola, sömn, mat, kompisar, fysisk aktivitet?
• Föräldrars förhållningssätt? Egna smärtupplevelser.
• Sammanfattning av alla utredningar och behandlingar.
• Smärtlektion
Bakgrund
• Mor pensionerad pga trötthetssyndrom och dyslexi. Även syskon
har svår dyslexi.
• Går bara sporadiskt i skolan, ej godkänd i alla ämnen
• Slutat med all idrott
• Ont i magen- illamående- trötthet
• Dålig på att själv beskriva sina besvär.
Vidare utredning
• Konditionstest- urusel
• Psykologtest- dålig språkförståelse- god teknisk begåvning
• Dyslexi
Plan
• Succesiv återgång till skola.
• Öka fysisk funktionsförmåga.
• Social medverkan, återknyta kontakter med kompisar.
• Kontakt med skolan för att ta hand om dyslexin samt komma ikapp.
• Undvikande leder bakåt!
Detaljplan
• Gradvis öka skolnärvaro
• Daglig motion
• Hitta roliga fritidsaktiviteter
• Återuppta kontakt med kompisar
• Mejlkontakt för att följa aktiviteterna
• Täta återbesök med uppgifter mellan gångerna
• Involvera föräldrarnas förhållningssätt
Hur gick det?
• Fick en anpassad studiesituation utifrån dyslexin.
• Först återvände kompisarna.
• Började vara med i innebandy igen.
• Efter 5 månader betyg i alla ämnen.
• Förbättrad kondition och viktnedgång.
• Är med i skolgymnastiken.
• Dock av och till trötthet och ofta förkyld.
Fall 2
• 15-årig pojke med IBS sedan många år tillbaka
• Provat kostförändringar och mediciner utan effekt
• Mycket stor skolfrånvaro
• Inga fritidsaktiviteter, familjen är isolerad
• Tappat dygnsrytmen
• Familjen uppgiven ingen/inget har hjälpt
• Mångårig individuell psykologkontakt
Kartläggning
• Genomgång av sjukhistorien. Ingen grund för fortsatta utredningar
• Inaktiv
• Deprimerad
• Förklaringsmodell
Behandling
• Tydliga riktlinjer för familjen. Inte fråga om besvären, fokusera på
det friska
• Succesiv återgång till skolan
• Sömnhygien
• Återgång till fysisk aktivitet
• Bryta isoleringen, hitta nya vägar i livet
• Samtal hos psykolog på hemorten
Resultat/ uppföljning
• Videokonferens med familjen och behandlarna på hemorten
• Pojken går heltid i skolan
• Har hittat en träningsform han gillar
• Magbesvären i stort sett borta
• Familjen kan leva familjeliv
Men…
• I augusti kontaktar familjen teamet, återfall
• Kommer ihåg de verktyg de fått och applicerar dem
• När de blir kontaktade har de själva rett ut situationen och pojken
går åter i skolan
Fall 3
• Flicka 11 år
• Påkörd av tefat mot foten
• Det onda vill inte gå över- fått kryckor
• Foten kall och blå- det gör ont när man rör vid foten som också är
domnad
CRPS-1
• Complex regional pain syndrome typ1
• Område med ökad smärtkänslighet, följer ingen nerv eller
dermatom.
• Påverkar blodcirkulationen, blir blå/röd och kall
• Enbart beröring ger smärta
• Liknar ett tillstånd med nervskada och misstolkas ofta som detta
• Dock- enbart en central sensitisering med påverkan på sympatiska
nervsystemet.
Svullnad
Färgförändring
Bakgrund
• Duktig i skolan, älskar att läsa
• Trivs inte så bra med sina klasskamrater
• Har tränat gymnastik men slutat pga foten. Dessutom visar det sig
att tränaren inte tyckt att hon duger.
Behandling
• CRPS1 behandlas bäst med aktivt användande av den smärtande
kroppsdelen
• ”skruva ner volymkontrollen”
• Förklaring av smärtan
• Aktiv sjukgymnastik
Hur gick det?
• Efter en månad helt återställd i foten
• Men får tilltagande problem med synen
• Ögonutredning kan inte hitta något fel
Hur verkar det med synen?
• Stöter ofta i föremål, men cyklar och följer med blicken
• Undviker allvarliga kollisioner med cykeln
• Mycket förbättrad under sommarlovet
• Skolstart- sämre igen
Skolan…
• Ordnar med plusjobbare som hjälper flickan
• Får en TV-skärm med jättebokstäver
Uppföljning
• Flickan talar i enrum med psykolog
• Sedan första klass i skolan utsatt för dagliga kränkningar
• Skolan har ej reagerat , föräldrarna helt omedvetna om situationen
• Vill inte prata med sina föräldrar för att skydda dem. De har ju nog
besvär med hennes syn och fot…
Samarbetspartners
• BUP
• Skolan
• För regionpatienter: Hemkliniken
• Hjärnskadeteam inom habiliteringen
Sammanfattning
• Kartlägga all gjord utredning och behandling
• Förklara hur smärtsinnet fungerar
• Kartläggande av faktorer som hjälper till att bibehålla smärtan
• Undvikande förvärrar
• Avspänning, gradvis återvändande till skola och fysisk aktivitet
• Uppgifter mellan besöken, mejlkontakt med positiv förstärkning
• Videokonferens med familj och behandlare på hemorten för att ge
ett tydligt överförande samt utbilda på hemort.
Spänningshuvudvärk
• Spända nack- och halsmuskler ger fortledd smärta i panna och
huvud
• Episodisk- ofta relaterad till stress
• Kronisk- ofta alltid pågående men varierar i intensitet
• Tillämpad avspänning ofta bra hjälp
Tack för att ni lyssnade !
• Smärtteamet i Umeå