Har du huvudvärk? Det har vi! Varför har jag huvudvärk? Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man sover. Den kan också orsakas av förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol, rökning samt av för mycket kaffe, te eller läkemedel. Men det finns också neurologiska huvudvärkssjukdomar som migrän och Hortons huvudvärk, som vi i tar upp i den här foldern. Om du misstänker att du har någon av dessa, sök läkare för att få diagnos, råd och behandling. Vad är migrän? Migrän är en allvarlig och handikappande folksjukdom, som drabbar ca 1,2 miljoner människor i Sverige, i sin allvarliga form ca 450 000. Fördomar har hindrat många från att få diagnos, behandling och korrekt bemötande. Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som kan drabba alla. Den är ofta ärftlig. Migrän innebär att en person har en ökad retbarhet i flera av hjärnans centra, när dessa utsätts för triggers, som t ex stress, ljus, ljud, dofter och smaker. Vid migrän kommer värken som ”anfall”. Den verkliga orsaken till migrän är oklar trots att sjukdomen är känd sedan flera tusen år. Under en migränattack pågår ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemen, samtidigt som kemiska ämnen frigörs och gör blodkärlen extra smärtkänsliga. En ”migrängenerator” i hjärnstammen startar. Den utlöser en våg av sänkt blodflöde på hjärnans yta med början i nacken och kan i sin tur orsaka attacker av svår huvudvärk, illamående, koncentrationssvårigheter, trötthet m m. Attack- erna kan vara från 4 till 72 timmar. Migrän är en individuell sjukdom. Symptomen skiljer sig från person till person. De kan kännas varje dag, regelbundet t ex i samband med menstruation eller för en del bara några gånger under hela livet. De utlösande faktorerna är individuella, kan samverka på olika sätt och växla från tid till annan. För många kan oron eller rädslan för attackerna vara lika begränsande, som själva attackerna. Till viss del kan de förebyggas och/eller lindras genom medicinsk eller annan behandling. Under migränanfall vill man helst vila i tyst och mörkt rum, då värken är intensiv. Kroppsrörelse ökar värken. Hormoner och migrän Före puberteten är migrän ungefär lika vanligt mellan könen – därefter blir förekomsten bland kvinnor dubbelt så hög som den hos män. Även om hormoner inte är hela förklaringen förefaller de, inte minst östrogen, spela en betydelsefull roll. Det finns ett klart samband mellan migrän och kvinnliga könshormoner. Många kvinnor upplever sitt första migränanfall i samband med sin första menstruation, eller vid användning av preventivmedel som innehåller hormoner. Närmare 60 procent av kvinnor med migrän har anfall som är relaterade till deras menstruationscykel. Hos dessa personer kommer anfallet oftast ett par dagar innan eller efter det att blödningen startat. Dessvärre är migränanfall, som är relaterade till menstruationen, ofta svårare att behandla än de anfall som inte har den kopplingen. Under graviditet upplever många kvinnor att anfallen avtar i styrka och antal, för att sedan förvärras igen efter förlossningen. 60+ och migrän Tidigare sa man att kvinnor ofta slapp sina migränanfall efter klimakteriet. Det gäller inte på samma sätt idag. Kvinnor är aktiva både i arbetsliv och i övrigt betydligt längre idag. Därmed fortsätter migränanfallen för många även efter klimakteriet. Migränförbundet har ökat uppmärksamheten på det som vi kallar 60+ och migrän. Vi önskar att forskningen ger ökad uppmärksamhet på denna utveckling. En migränattack består vanligen av tre faser: 1. Förkänningsfasen, som kännetecknas av humörsvängningar, trötthet, muskelsmärta, matbegär och koncentrationssvårigheter. Mot slutet av den börjar huvudvärken. Det är då som är bästa tid att sätta in behandling. 2. (En del personer kan också få s k Aurasymptom som synstörningar, stickningar och domningar.) 3. Huvudvärksfasen då huvudvärken blir allt intensivare, svår och pulserande med åtföljande illamående och kräkningar. Då kommer också känslighet för starkt ljus, ljud och dofter. 4. Återhämtningsfasen, som präglas av humörsvängningar, trötthet, muskelsmärta, koncentrationssvårigheter och obehag från magen. Huvudvärk hos barn och ungdomar Den vanligaste typen av huvudvärk, som inte beror på bakomliggande sjukdom hos barn och ungdom, är spänningshuvudvärk (15–25 procent) medan migrän förekommer mindre ofta (7–10 procent). Migrän Förskolebarn som klagar över ont i huvudet, mår illa och kräks, är blekt och smärtpåverkad har troligen migrän. Även häftiga buksmärtor och s k cykliska kräkningar kan vara tidiga tecken på migrän. Stress i vardagen utlöser ofta migränanfall hos barn/ ungdom liksom dålig eller för lite sömn. Migränanfallen är vanligen mer frekventa och kortare än hos vuxna och pågår upp till 3–4 timmar. Efter ett par timmars sömn kan barnet vara helt återställt. Barn och tonåringar med återkommande, frekvent huvudvärk har också oftare annan smärta, t ex magont, mer psykiska besvär, depressivitet, ångest och nedsatt livskvalitet. Spänningshuvudvärk Spänningshuvudvärk i denna ålder förekommer oftast utan illamående och kräkningar, är mindre intensiv och barnet mindre påverkat. Skolbarn och tonåringar beskriver ofta spänningshuvudvärk som ett tryck ovanpå eller band runt huvudet, som gradvis övergår i lätt till måttligt intensiv värk. Behandling Läkemedel För de flesta barn och ungdomar med migrän räcker det med sömn och/ eller enklare smärtstillande läkemedel. Vid svåra anfall kan man från 12-årsåldern pröva medicinering med triptaner. Barn och ungdom som har täta migränanfall (flera gånger/månad) kan behöva förebyggande läkemedelsbehandling med s.k. betablockerare. All läkemedelsbehandling för barn ska ske i samråd med läkare. De barn och ungdomar som behöver medicin bör ha med sig en ask med utprovat läkemedel i rätt dos till skolan. Lärare och skolsköterska ska vara informerade om dosering. Viktigt är att smärtstillande medicin ska tas när huvudvärken börjar och att man inte väntar för länge då effekten försämras. Bukmigrän behandlas på samma sätt som annan migrän. Icke-medicinsk behandling All icke-medicinsk behandling ska föregås av noggrann läkarbedömning för att utesluta kroppslig eller psykisk sjukdom innan den sätts in. Den bästa dokumentationen av effektiv behandling finns för kognitiv beteendeterapeutisk behandling (KBT). Den visar mycket goda resultat i behandling av barn och ungdom med migrän eller spänningshuvudvärk. Vad är Hortons huvudvärk? Hortons huvudvärk är sällsynt hos vuxna (ca 1 promille av befolkningen) och ännu mer sällsynt hos barn. Hortons huvudvärk karakteriseras av extremt smärtsamma anfall, där smärtan är lokaliserad runt ena ögat. Ögat är oftast rött, tårarna rinner, liksom näsan på den onda sidan. Det kan också finnas ptos – ögonlocket hänger ner. Anfallen är oftast korta, mellan 15 minuter och 2–3 timmar. Det kan komma flera anfall under en och samma dag. Mekanismerna bakom Hortons huvudvärk är inte klarlagda, se också Hortonföreningens broschyr om Horton. Vad är spänningshuvudvärk? Spänningshuvudvärk är en molande eller tryckande huvudvärk som kommer smygande, blir starkare och försvinner långsamt. Värken är oftast dubbelsidig och känns som ett spänt band runt huvudet eller som en tung, åtsittande mössa. Under värken höjs muskelspänningen i nacken, pannan, käkarna och vid tinningarna och musklerna kan då kännas ömma. Förändring i käkleder eller bett kan också orsaka huvudvärk, särskilt i tinningen (”tandgnissel” och klick vid munöppning) och bör undersökas hos tandläkare. Varaktigheten vid spänningshuvud- värk är ungefär lika lång som migränanfallen. De flesta kan fortsätta sina aktiviteter, men kan få koncentrationssvårigheter. Det är vanligt att spänningshuvudvärk och migrän förekommer samtidigt hos en och samma individ. Vid episodisk spänningshuvudvärk sitter värken i minst en halvtimme och högst en vecka för varje period med värk. Vid den kroniska typen har man huvudvärk minst 15 dagar per månad under mer än tre månader. Det är oklart varför man får spänningshuvudvärk, men stress i vardagen bidrar till att utlösa den. Vad är medicinskt utlöst huvudvärk? Den som tar smärtstillande medicin mot huvudvärk eller migränmedicin allt för ofta, t ex mer än 15 dagar/ månad, kan istället för lindring av huvudvärken förstärka den. Orsaken till detta är att ju högre dos du tar desto mer vänjer sig kroppen vid medicinen och kräver ännu mer för att lindra huvudvärken. Till slut ger den smärtstillande medicinen ingen effekt alls och kan leda till långvarig daglig huvudvärk. Spänningshuvudvärk och medicinutlöst huvudvärk ökar! Behandling av svår huvudvärk? Huvudvärksdagbok Migrän är, som vi nämnt en kronisk neurologisk sjukdom. Den kännetecknas av anfall eller attacker, som ger mycket svår huvudvärk. Utlösande faktorer vid migrän är individuella. Viktigt är därför att ta reda på vad som utlöser anfallen, t.ex. med hjälp av en huvudvärksdagbok. I den registrerar man hur ofta anfallen kommer, hur intensiva de är och medicinanvändning under en viss period. Vid huvudvärk av spänningstyp är registrering av huvudvärken i en sär- skild dagbok värdefull. Syftet är att ge en tydligare bild av när och i vilka sammanhang huvudvärken kommer, hur intensiv den är och medicinanvändning under en viss period. De flesta som för huvudvärksdagbok märker att de efter det förstår sambanden tydligare och därmed kan hantera sin huvudvärkssjukdom bättre. Läkemedelsbehandling av migrän När man känner de första tecknen på att ett anfall ska komma ska medicinen tas så snart som möjligt för att få bästa och snabbaste effekt. Ofta kan medicinerna lindra anfallet om man tar dem tidigt. Vanliga, receptfria, smärtstillande tabletter kan lindra värken. Vid svårare migrän kan man behöva receptbelagda medel. Ibland kan man behöva prova olika sorter innan man hittar någon som fungerar. Läkemedel som har snabb effekt finns bland annat i form av tabletter som smälter i munnen, nässpray samt injektioner. Injektioner med Botox i huvud och nacke är numera en av läkemedelsverket godkänd behandlingsmetod. Förebyggande Om man får migrän flera gånger i månaden kan förebyggande medicin behövas. Sådan medicin måste man ta varje dag, alltså även när man inte har huvudvärk. Rehabilitering Migränskolan i Vejbystrand har arbetat med rehabilitering i många år och har behandlat mer än 400 personer. Den är ett exempel på en framgångsrik rehabiliteringsmodell. Modellen är uppbyggd i olika perioder: ‑ Period 1: 12 dagar. Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och massageterapeut gör undersökningar, bedömningar och behandlingar. Föreläsningar och samtal enskilt och i grupp. Perioden avslutas med att en individuell rehabiliteringsplan skrivs. ‑ Period 2: 5 dagar. Startar sex månader efter den första. En hel del tid läggs på att gå igenom rehabiliteringsplanen och hur har hjälpen på hemmaplan fungerat. –Under året hålls kontinuerlig kontakt och vid behov revideras rehabplanen. Vidarkliniken i Järna bedriver liknande verksamhet men inte bara för personer med migrän. Icke-medicinsk behandling Allmänt All icke-medicinsk behandling ska föregås av noggrann läkarbedömning för att utesluta kroppslig eller psykisk sjukdom innan den sätts in. Kognitiv-beteendeterapeutisk behandling (KBT) består av identifiering av utlösande faktorer och ökad muskelspänning. Den innehåller avspänningsträning, anti-stressbehandling bl a genom att ändra på negativa tankemönster och att upprätthålla vardagsaktiviteter i så stor utsträckning som möjligt. Uppnådd förbättring kvarstår vanligen under längre tid. migränföreningar har arrangerat föreläsningar och övningar med mindfulness, vilket ofta uppskattas mycket av deltagarna. Sjukgymnastik, massage och akupunktur kan användas som kompletterande behandling, ofta med positiva resultat. Hjälpmedel av olika slag börjar komma fram och används allt mer. Kontakta förbundet eller din förening för ytterligare information. Mindfulness, meditation, yoga och avslappning Avslappningsmetoder som mindfulness, meditation och yoga har gett många drabbade bra metoder att hantera sin huvudvärk. När vi stressar för att hinna, kanske vi oroar oss för framtiden eller ältar det förgångna, vilket kan påverka huvudvärken. Många Läs mer För mer detaljerad information om olika former av huvudvärk, kontakta förbundet, se nästa sida. Flera medlemsföreningar, t ex Stockholms-, Skåne och Västra Götalandsföreningarna har mycket information på sina hemsidor, se ”Hitta din förening” på förbundets hemsida. Några exempel på skrifter: Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar, av Bo Larsson, redaktör. Det är ju bara huvudvärk, av Britt-Inger Loman, handlar om att leva med svår migrän och konsekvenserna för livet i övrigt. Mindre migrän – mera liv, av Åsa Stenström. Svenska Migränförbundet Som medlem i Migränförbundet får du l tidningen Migränbladet 4 ggr per år l råd och stöd av förbundets experter: läkare, huvudvärkssjuksköterska, jurist, arbetsrättsexpert och skolhälsovårdspersonal l gemenskap med andra i samma situation som du själv i aktiviteter, som din förening erbjuder l möjlighet att utbyta erfarenheter med andra i slutna e-postnätverk för olika grupper som Hortonnätverket samt för ungdomar, äldre och föräldrar l information och nyheter om migrän och annan svår huvudvärk samt om sådant som händer i samhället och som kan påverka din situation genom vår hemsida www.migran.org l möjlighet att påverka föreningens och förbundets inriktning och verksamhet l en plattform för att delta i diskussioner och påverka samhället för medlemmarnas bästa t ex när det gäller hälso- och sjukvård, arbete, skola och socialförsäkringar Kontaktuppgifter till Migränförbundet Förbundsordförande: Ingemar Färm, [email protected] Kansliansvarig ombudsman: Helena Elliott Administrativ assistent: Yvonne Sandin Adress: Banérgatan 55, 115 53 Stockholm Telefon: 08-660 55 35, telefontid 10.30–14.00 · Telefax: 08-660 01 77 e-post: [email protected], · Hemsida: www.migran.org Information om Migränföreningen i ditt län . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Följ oss på Facebook . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Produktion: Ateljé Hunting Flower AB, Sthlm 2012