Läkemedelsbulletinen nr 8 2015 ( 1,2 MB)
Nr 8 • SEPTEMBER 2015 Läkemedelsbulletinen Utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne www.skane.se/lakemedelsradet Migränprofylax – en behandlingsöversikt Man bör beakta komorbiditet, ålder och kön i valet av profylaktisk behandling. I synnerhet bör risken för teratogenicitet hos kvinnor i fertil ålder beaktas, vilket framför allt gäller antiepileptika. I samband med graviditet upplever majoriteten av patienter reducerad anfallsfrekvens, COLOURBOX.COM Huvuddelen av patienterna klarar sig bra på anfallskuperande behandling. För detaljer kring anfallsbehandling hänvisas till bakgrundsmaterialet till Skånelistan före migränspecifik behandling med triptan. Enstaka patienter upplever bättre anfallskupering när triptan kombineras med NSAID. I de fall man har tre eller fler migränanfall per månad rekommenderas att man överväger profylaktisk behandling. Skälen till detta är bland andra minskad risk för accelererande anfallsfrekvens och övergång från episodisk till kronisk migrän samt minskad risk för utveckling av läkemedelsutslöst huvudvärk och minskad korttidsfrånvaro från arbete. COLOURBOX.COM Migrän är vid sidan av huvudvärk av spänningstyp den vanligaste formen av primär huvudvärk i befolkningen. Prevalensen uppskattas i olika undersökningar i västvärlden till mellan 12 till 17 procent av befolkningen över 18 års ålder. 10 till 30 procent av patienter med migränhuvudvärk uppvisar aurasymtom före eller under själva huvudvärken. Migränhuvudvärk är två till tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Vanliga migränassocierade symtom är illamående, kräkningar, känslighet för ljus, ljud och dofter, samt förvärring av huvudvärken vid fysisk aktivitet. Det vanligaste aurasymtomet är flimmerskotom som föregår själva huvudvärken under upp till 30 minuter. Associerad yrsel förekommer i synnerhet vid vestibulär migrän. varför profylaxbehandling sällan är aktuell i denna situation. De enda preparat som kan anses vara någorlunda säkra att använda under graviditet är metoprolol och propranolol. I dessa fall rekommenderas dock först diskussion med neurolog och mödravården. Huvudvärksdagbok krävs för att kunna avgöra effekt av profylaktisk behandling och är av stort värde i de fall primär strategi inte ger önskvärd effekt. Flertalet patienter som erbjuds profylaktisk behandling upplever en kliniskt meningsfull effekt på anfallsfrekvens och intensitet. Reduktionen av anfall 3 1 med behandlingen kan uppskattas ligga mellan 50 till 75 procent, däremot är det sällan patienterna blir helt besvärsfria på behandlingen. Vid välfungerade profylax kan utsättningsförsök prövas med 6 till 12 månaders intervall. Oavsett val av preparat bör låg startdos väljas, med långsam upptrappning utifrån effekt och eventuella biverkningar. Inte sällan kan otillräcklig effekt förklaras av att man inte genomfört en adekvat dosupptrappning. Minst två förebyggande behandlingar bör ha prövats utan tillfredsställande effekt innan remiss till neurolog övervägs, förslagsvis första- till tredjehandspreparat enligt behandlingstrappan i faktarutan. COLOURBOX.COM Betablockerare har en lång användning som förebyggande behandling vid migrän och har, bortsett från sömnstörningar hos enstaka patienter, inga vanligt förekommande allvarliga biverkningar. Kardiella kontraindikationer (AV-block II/ III) är mycket ovanliga i aktuell patientpopulation. I de fall sömnstörningar begränsar användningen kan kalciumblockerare övervägas, där flunarizin har bäst dokumentation. I kliniskt relevanta doser ses ingen blodtryckssänkande effekt av flunarizin. Som vanliga biverkningar förekommer mild och övergående sedation samt enstaka fall av viktuppgång. Normal dos är 10 mg till natten. På grund av bättre vetenskaplig dokumentation jämfört med registrerade kalciumblockerare förordas därför licensförsökrivning av flunarizin (Sibelium®) som andrahandsalternativ till betablockerare. I de fall patienten har inslag av spänningshuvudvärk kan amitriptylin anses vara ett förstahandspreparat. Vid renodlad migrän rekommenderas att man först prövar betablockerare och kalciumantagonist på grund av högre biverkningsfrekvens vid användning av tricykliska antidepressiva. Nyare antidepressiva som SSRI och SNRI har inte kunnat visa effekt vid migränprofylax, bortsett från venlafaxin som i en studie hade signifikant effekt mot placebo. Användning av antiepileptika begränsas av kognitiva och psykiatriska biverkningar samt risk för teratogenicitet och användningen vid migränprofylax betraktas därför som specialistangelägenhet. I enstaka fall kan behandling övervägas efter diskussion med neurolog, och förutsätter noggrann uppföljning. Man kan generellt rekommendera fysisk träning och fysioterapi som ickefarmakologiska förebyggande strategier hos alla patienter, i synnerhet vid samtidig förekomst av spänningshuvudvärk. Hos många patienter är detta effektivt och är ett värdefullt komplement till annan behandling. Högkvalitativa vetenskapliga studier av den profylaktiska effekten vid episodisk eller kronisk migrän saknas, men den samlade kliniska erfarenheten på området gör att detta rekommenderas som en viktig åtgärd. 1. diagnos kronisk migrän enligt IHSkriterier där överförbrukning/missbruk av läkemedel inklusive triptaner måste uteslutas. 2. bristande effekt av andra läkemedelsbehandlingar som har använts tillräckligt länge och i optimala doser i minst tre månader. 3. bristande effekt av icke-farmakologiska metoder, i regel fysioterapi. 4. ifylld huvudvärkskalender före behandlingsstart för minst 4 veckor – helst 12 veckor. Episodisk migrän kan i vissa fall utvecklas till kronisk migrän (några procent per år). Risken för detta ökar bland annat vid överkonsumtion av respektive dåligt fungerande anfallskuperande behandling. Studierna av botulinumtoxinbehandling vid kronisk migrän har kritiserats på flera punkter. Bristande blindning då botulinumtoxin påverkar musklerna på ett för patienterna märkbart sätt, 65 procent av patienterna hade överkonsumtion av analgetika och/eller migränläkemedel och 35 procent hade aldrig prövat annan profylaktisk behandling innan. Det hälsoekonomiska underlaget får betecknas som osäkert och bidrar till att man i ljuset av den svaga vetenskapliga dokumentationen bör vara extra återhållsam med användning av botulinumtoxin på denna indikation. Kronisk migrän definieras enligt International Headache Society (IHS) av förekomst av mer än 15 huvudvärksdagar per månad. Av dessa dessa måste minst hälften uppfylla diagnostiska kriterier för migrän. Förekomsten i befolkningen torde med tillämpning av strikta diagnoskriterier och uteslutande av läkemedelsutlöst huvudvärk, inte överskrida en procent. Samma principer för profylaktisk behandling kan tillämpas vid episodisk migrän som vid kronisk migrän. Det är vid kronisk migrän extra viktigt att utesluta läkemedelsutlöst huvudvärk. Detta tillstånd kan uppträda vid överkonsumtion av alla typer av anfallskuperande analgetika, inklusive triptaner, och de numera sällan använda ergotaminpreparaten. På grund av den höga risken för utveckling av läkemedelsutlöst huvudvärk, och stor risk för allvarliga biverkningar inklusive ergotism och lungfibros, avrådes från användning av ergotaminpreparat vid migrän. Sådan behandling får därför betraktas som en renodlad specialistangelägenhet och bör endast användas i svåra fall. Det är extra viktigt att utesluta läkemedelsutlöst huvudvärk vid kronisk migrän och åtgärda denna först innan profylaktisk behandling initieras. I maj 2015 publicerades regionala riktlinjer för behandling med botulinumtoxin A vid kronisk migrän. Botulinumtoxin A har inte visat någon effekt vid episodisk migrän och skall därför inte användas vid denna diagnos. Innan remiss till neurolog för ställningstagande till om behandling kan vara aktuell, skall samtliga följande punkter uppfyllas: 4 2 I noggrant utvalda fall bedöms enskilda patienter kunna ha nytta av botulinumtoxin vid kronisk migrän i de fall annan profylaktisk behandling inte gett önskvärt resultat. Antalet patienter i Skåne där annan profylaktisk behandling inte ger tillfredsställande effekt, bedöms emellertid vara lågt. Magnus Esbjörnsson Ordf Terapigrupp Neurologi Referenser se vardgivare.skane.se/lakemedelsbulletinen FAKTARUTA Förstahandspreparat: Metoprolol Andrahandspreparat: Flunarizin (licenspreparat) Tredjehandspreparat: Amitriptylin (rekommenderas särskilt om samsjuklighet i spänningshuvudvärk, och kan då övervägas som förstahandspreparat), Venlafaxin Fjärdehandspreparat (bör endast sättas in efter diskussion med neurolog): Topiramat (risk för psykiatriska biverkningar inkl suicid) Valproat (bör ej användas av fertila kvinnor på denna indikation) Prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader 2016 Årligen tar Enheten för läkemedelstyrning, i samarbete med terapigrupperna och andra kliniska experter, fram en prognos för utvecklingen av läkemedelskostnader under innevarande och kommande år. Nu aktuell prognos tyder på en total kostnadsökning med 6,2 procent för 2015 samt en kostnadsökning med 3,6 procent för 2016, vilket motsvarar en ökning med drygt 230 miljoner kr 2015 samt drygt 140 miljoner kr 2016. är svåra att förutsäga då varje enskild patient får stor betydelse. Riksdagens beslut om fria läkemedel till barn prognostiseras öka Region Skånes kostnad för läkemedelsförmånen med 55 miljoner kronor år 2016. Det innebär att reformen kommer att öka förmånskostnaden med drygt två procent. Den underliggande värdeutvecklingen i befintligt sortiment beräknas enligt Socialstyrelsens rapport ”Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos” öka förmånskostnaden med 3,25 procent under 2015 respektive 2016. Beräkningen baseras på retrospektiv utfallsanalys, förväntad volymutveckling (inklusive befolkningsökning) och förskjutningseffekter. Kostnadsdrivande faktorer Nya och botande behandlingar vid hepatit C förväntas innebära stora kostnader för smittskyddsläkemedel under 2016. En kraftig kostnadsökning fortsätter för läkemedel mot malign tumörsjukdom. Nya läkemedel och indikationer introduceras inom t ex prostata- och bröstcancer, malignt melanom och blodcancer. Strokeprofylax vid förmaksflimmer uppmärksammas i nationella riktlinjer och regionala satsningar görs för att öka behandlingsgraden hos patienter med strokerisk. Ökad användning av NOAK (nyare perorala antikoagulantia) samt en ökande volym av behandlade patienter förväntas ge en avsevärd kostnadsökning för dessa läkemedel. Nya läkemedelsalternativ för immunmodulerande behandling vid multipel skleros (MS) har fått genomslag och kostnaden bedöms stiga betydligt även under 2016. Fler behandlingsalternativ har tillkommit under de senaste åren och det innebär att fler patienter kommer att kunna få en behandling som de tolererar. Läkemedelsbehandling vid ADHD förväntas fortsatt öka, särskilt som vuxenindikationer godkänts. Kostnad för behandling av förändringar i ögats gula fläck bedöms fortsatt öka med tillkommande patienter, indikationer och den ökade tillgängligheten på grund av vårdvalet. Kostnaderna för särläkemedel som är extremt dyra per patient Balanserande faktorer Biologisk behandling vid inflammatorisk sjukdom (reumatisk sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom och psoriasis) ökar i volym och har länge varit starkt kostnadsdrivande. För första gången förväntas viss minskning av kostnaden och en av orsakerna är introduktion av biosimilar till det preparat vars patent har löpt ut. TLVs (Tandvårds och Läkemedelsförmånsverkets) arbete med den s k 15-årsregeln resulterar i prissänkning för ett stort preparat och detta bidrar till förväntad kostnadsinbromsning för gruppen. Inom detta område tillkommer dock ett antal nya behandlingsalternativ. Prispress på läkemedel som saknar patentskydd bedöms fortsätta. Inför 2016 emotses dock inga patentutgångar av direkt avgörande betydelse. De största kostnadsminskningarna 20152016 återfinns bland läkemedel vid astma och KOL. För att läsa hela prognosrapporten, gå gärna in på http://vardgivare.skane.se/uppfoljning/lakemedel-i-siffror/#16862 Maj Carlsson Enheten för läkemedelsstyrning Miljoner kronor Kostnadsutveckling och prognos 2010-‐2016 Region Skåne -‐ förmånskostnad, rekvisiBon samt smiCskyddsläkemedelskostnader 1 400 1 200 1 000 800 600 2010 2011 400 2012 2013 200 2014 p2015 0 p2016 Figur. Utveckling av läkemedelskostnader över tid. Läkemedlen är grupperade enligt 1-ställig ATC-kod och totalkostnaden visas (förmånskostnad+rekvisitionskostnad+smittskyddsläkemedelskostnad) 5 3 Projekt Säker Läkemedelsanvändning i Primärvård Det nationella pilotprojektet ”Säker Läkemedelsanvändning i Primärvård” har genomförts i samarbete mellan sex yrkesorganisationer, Patientförsäkringen LÖF och SKL. Målet med projektet, som riktar sig till verksamhetsledningarna för landets vårdcentraler, är att minska förekomsten av läkemedelsrelaterade problem. Fokus ligger på patientens användning av läkemedel. Metoden är självvärdering och tvärprofessionell granskning. I försöksomgång två bjuds regioner in att delta mer aktivt i upplägget. Därmed kan projektet gå in under det ordinarie läkemedelssäkerhetsarbetet och metoden förhoppningsvis permanentas och spridas. Region Skåne har tackat ja till att medverka. Bakgrund Det finns ett betydande utrymme för att förbättra patientsäkerheten och kvaliteten inom området läkemedelsbehandling av äldre. Primärvården är central när det gäller äldres läkemedelsbehandling. Metod I projektet används en metod bestående av självvärdering, extern granskning samt genomförande och uppföljning av åtgärder. Först granskar verksamheten sina arbetssätt och rutiner och hur man säkerställer efterlevnaden till dessa med hjälp av ett framtaget självvärderingsinstrument. Det berör rutiner kring bl a korrekt information om patientens läkemedelsanvändning, välmotiverad och väl uppföljd läkemedelsbehandling, interaktioner, läkemedelsgenomgångar samt samarbete med specialistvård, kommunal sjukvård och apotek. Därefter får enheten stöd av ett tvärprofessionellt granskningsteam för diskussion om förbättringsåtgärder. Teamet ana- lyserar svaren från självvärderingen och gör platsbesök innan en överenskommelse ingås med verksamhetsledningen om lämpliga förbättringsåtgärder. • Införande av läkemedelsberättelse efter slutenvård. Deltagande verksamhetschefer upplevde projektet positivt, både självvärderingen som bidrog till självinsikt och nya rutiner, samt granskningen som innebar omfattande engagemang i enhetens verksamhet. Granskarna upplevde arbetet givande, blev medvetna om säkerhetsrisker på sina egna enheter och tog hem idéer som omsattes i konkreta åtgärder. Uppföljning av påverkan på läkemedelsförskrivning pågår. Resultat av pilotprojektet Kommande försöksomgång två Ett stort antal förbättringsmöjligheter identifierades och vissa togs tillvara i de åtgärdsöverenskommelser som ingicks. Många var av grundläggande slag. Man såg t ex behov av Region Skåne kommer att delta i projektomgång två där metoden förfinas. Självvärderingsinstrumentet revideras med hänsyn till resultat och synpunkter från pilotprojektet. Granskningsproceduren förenklas och görs mer effektiv. Förhoppningen är att metoden ska visa sig vara effektiv och kunna tillföra ytterligare förbättring i läkemedelssäkerhet till det arbete som redan pågår i regionen. • Bättre grepp om patienternas faktiska läkemedelsanvändning - läkemedelsavstämning. • Rutiner för att indikation och maxdos för vid behovs läkemedel anges och att varje patient får med sig en läkemedelslista med adekvat information. • Ökad omfattning och kvalitet på enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar. • Bättre IT-stöd/gemensam läkemedelslista. Sara Modig distriktsläkare, styrgruppsrepresentant för SFAM Cecilia Lenander apotekare, doktorand Aktuellt från Läkemedelsrådet Arbetet med Skånelistan 2016 är för närvarande intensivt, alla terapigruppsordföranden och hela läkemedelsrådet har träffats och gått igenom ändringsförslag och uppdateringar. Nu återstår en hel del detaljarbete, inte minst vad gäller Bakgrundsmaterialet till Skånelistan, innan alla definitiva beslut fattas i november. Som vanligt kommer listan och bakgrundsmaterialet att offentliggöras vid årsskiftet. För båda dessa terapier har vi tagit fram regionala riktlinjer för vilka behandlingskriterier som ska gälla. Vi har också för vardera tillståndet skapat en expertgrupp som ska bedöma de patienter som föreslås få behandling. I fallet Soliris arbetar expertgruppen för hela Södra sjukvårdsregionen. På detta sätt ska vi kunna bereda utvalda fall möjlighet att få livsavgörande behandling även när den kostar sjusiffriga belopp. Om Skånelistan representerar en del av vårt arbete med rekommendationer kring basläkemedel och breda folksjukdomar så kan en annan ytterlighet vara vårt arbete med extremt dyra läkemedel för mycket få men ofta svårt utsatta patienter. Den senaste tiden har vi bl a arbetat med några mycket speciella läkemedel som nationellt har bedömts som för dyra att införa till större patientgrupper, men där det ändå finns enstaka individer som kan ha stort värde av medicinerna. Just nu har vi exemplen teduglutid (Revestive) som används i enstaka fall vid korttarmssyndrom och eculizumab (Soliris) vid atypiskt hemolytiskt uremiskt syndrom. Förberedelserna till nästa års mässa Läkemedel i Skåne är redan i full gång. Den här gången kommer vi att vara på Malmömässan, Hyllie d v s nära pendeltåg och andra kommunikationer. Med tanke på det hittillsvarande stora intresset är Malmömässans lokaler de som bäst uppfyller våra krav för att kunna bereda plats för alla och utveckla mäs�sans innehåll i framtiden. Läkemedel i Skåne äger rum den 9 och 10 mars. Reservera datum redan nu! Bengt Ljungberg Ordförande Läkemedelsrådet 6 4 Tablett paracetamol endast på apotek efter 1 november Antalet samtal till Giftinformationscentralen (GIC) från hälso- och sjukvård och allmänhet om paracetamolförgiftning steg från 2500 år 2006 till knappt 4200 år 2013. Antalet samtal som direkt kan kopplas till enskilda patienter som vårdats på sjukhus på grund av paraceta- COLOURBOX.COM Paracetamol har lindrig biverkningsprofil i de rekommenderade doserna med effekt på både akuta och kroniska smärttillstånd och är därför receptfritt. Tyvärr blir biverkningarna vid överdosering ibland allvarliga med leverskador och dödsfall. Det ser ut som att antalet förgiftningstillbud har ökat sedan försäljning utanför apotek blev tillåten 2009. molförgiftning, ökade från 529 under år 2006, till 1161 under år 2013. Förgiftningsfall perioden 2000-2013 har identifierats av läkemedelsverket med hjälp av blodprovsresultat (ca 68 000) med förhöjda nivåer av paracetamol från 20 landsting, data från Socialstyrelsens patientregister, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret. 2013 registrerades 1558 fall, vilket motsvarar en ökning på ca 40 procent sedan 2009. Läkemedelsverket har därför beslutat att tablettformen av paracetamol endast får säljas receptfritt på öppenvårdsapotek från och med 1 november 2015. Suppositorier, oral lösning och brustabletter finns kvar mer lättillgängligt på övriga försäljningsställen eftersom de inte lika ofta förekommit i förgiftningsfallen. Petra Widerkrantz Ordf Terapigrupp Smärta Pregabalin – generika till Lyrica Pregabalin vid genereraliserat ångestsyndrom (GAD) Pregabalin är godkänt på indikationen generaliserat ångestsyndrom (GAD). Pregabalin påverkar funktionen i flera av hjärnans centrala transmittorsystem genom interaktion med neuronens kalciumkanaler. Pregabalin har inte visats ha bättre effekt än SSRI eller SNRI vid generaliserat ångestsyndrom. Läkemedelsverket gick 2010 ut med en varning för användning av pregabalin till patienter med missbruksanamnes. Terapigrupp Psykiatri betonar att pregabalin fortfarande bör vara ett tredjehandspreparat till utvalda patienter som inte tolererar andra alternativ eller vid uttalad terapi- svikt. Pregabalin finns nu som generika till Lyrica och skall förskrivas som sådant. Lyrica är inte utbytbart mot generika. Pregabalin vid epilepsi Lyrica (pregabalin) är även indicerat som tilläggsbehandling för vuxna med partiella anfall med eller utan sekundär generalisering. Preparatet har visats ha effekt i randomiserade, placebokontrollerade studier. Dokumentationen vid långtidsbehandling är begränsad. Preparatet verkar effektmässigt vara likvärdig med andra nyare antiepileptika, ha en fördelaktig biverkningsprofil och har få eller inga kliniskt betydelsefulla interaktioner. Missbrukspotential bör beaktas för pre- gabalin. Försiktighet rekommenderas vid behandling med pregabalin av patienter med anamnes på missbruk eller beroendeproblematik även vid denna indikation. Patienter bör monitoreras för tecken på pregabalinmissbruk eller beroendeutveckling. I första hand bör andra alternativ användas. I de fall pregabalin förskrivs bör generika väljas. Lyrica är inte utbytbart mot generika. Nadia Al-Omar Terapigrupp Psykiatri och Terapigrupp Neurologi Nytt system för ansökan av licensläkemedel 1/10 Idag skickar förskrivare via fax och vanlig postgång in sina licensmotiveringar på blanketter de hämtar från Läkemedelsverkets hemsida. Från och med 1 oktober skickas de istället in elektroniskt via Läkemedelsverkets hemsida. Dessutom får förskrivare ett mottagningskvitto som bevis på att insändningen till Läkemedelsverket fungerat. Även kompletteringar görs fr o m 1/10 elektroniskt. Det nya licenssystemet (KLAS) kommer medföra ett säkrare system med förbättrad patientintegritet. Förskrivare kommer också att få ett effektivare stöd där de bland annat kan söka bland läkemedel som tidigare förekommit på licens och få alla läkemedelsuppgifter automatiskt ifyllda. apotek som beviljats licensen eller apotek inom samma aktör. I KLAS kan alla apotek se vilka licenser som finns. Länk till ansökan på Läkemedelsverkets hemsida kommer att finnas i både Melior och PMO, under rubriken Länkar. Mer information finns på lv.se/licens, under Nytt licenssystem. Precis som tidigare är licensen knuten till ett apotek och får bara nyttjas av det Cecilia Lenander, Enheten för läkemedelsstyrning LÄKEMEDEL I SKÅNE 2016 Boka redan nu in Skånes återkommande utbildningsdag kring läkemedel och kliniska vardagsproblem. Programmet dubbleras så du kan välja att komma antingen 9 eller 10 mars 2016. Inbjudan och program skickas ut till förskrivare m fl i januari. 5 B ADRESSÄNDRING CHRISTIAAN DIRKSEN Uppgifter sänds till Läkemedelsrådet se adress nedan. OBS! Ange även din gamla adress. God läkemedelsbehandling till äldre Favorit i repris! – fortbildning för sjuksköterskor Under november 2015 arrangerar Enheten för Läkemedelsstyrning tillsammans med AKO Skåne och av förvaltningarna utsedda koordinatorer för äldresatsningen fortbildning om läkemedel och äldre. Fortbildningen riktar sig till sjuksköterskor i primärvården som arbetar med äldre och är en efterfrågad repris på tidigare fortbildning som genomfördes årskiftet 2014/2015. Syftet med fortbildningen är att öka kompetensen inom området läkemedel och äldre. Fortbildningen kan även ses som en inspiration för sjuksköterskor som arbetar vid vårdcentraler som har eller vill starta äldremottagning. MÅLGRUPP Sjuksköterskor i primärvården som arbetar med äldre patienter. DEL 1 OCH DEL 2 SAMMA DAG: Tisdagen 151117: kl. 9-16 Föreläsningssal 01 Kioskgatan 21, SUS Lund KRAV Deltagare ska innan fortbildningen påbörjas (Del 1) ha gjort e-utbildningen Potentiellt olämpliga läkemedel till äldre. FÖRELÄSARE Sara Modig, Distriktsläkare, Med.Dr., VC Tåbelund Eslöv, Äldregeneral, Läkemedelsrådet, Region Skåne Catharina Andersson, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning, Region Skåne Du når e-utbildningen via direktlänk: http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/ utbildningskalender/e-learning/potentiellt-olampliga-lakemedel-till-aldre/ Du anmäler dig via Utbildningskalendern på Vårdgivare i Skåne. Direktlänk till fortbildningen: http://www.skane.se/fortbildning-lakemedel INNEHÅLL Del 1: äldres läkemedelsanvändning, metodstöd att använda på vårdcentralen, potentiellt olämpliga läkemedel till äldre, läkemedel som kan utlösa konfusion, behandling vid demens, patientfall Del 2: fallriskläkemedel, NSAID till äldre, individualiserad behandling till multisjuka, läkemedelsinteraktioner, hur jobbar man praktiskt på äldrevårdsmottagning för att säkra god läkemedels-användning hos äldre, patientfall Antalet platser per utbildningstillfälle är begränsat. Först till kvarn gäller. Vi ser fortbildningen som ett paket d v s både Del 1 och Del 2 ingår. Utbildningen är godkänd för målrelaterad ersättning för fortbildning av anställda på vårdcentraler i Hälsoval Skåne. DATUM OCH PLATS: DEL 1: Tisdagen 151103: kl. 13-16 Seminariet, SUS Lund HAR DU NÅGRA FRÅGOR OM FORTBILDNINGEN? Kontakta Catharina Andersson, apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning, Region Skåne. E-post: [email protected] Tel: 040-675 3464 DEL 2: Fredagen 151120: kl. 13–16, Föreläsningssal 04 Kioskgatan 21, SUS Lund VÄLKOMMEN! Ansvarig utgivare: Bengt Ljungberg, Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Tel: 040-675 30 00. E-post: [email protected] Hemsida: www.skane.se/lakemedelsradet Redaktör: Lena Persson och Emma Lundgren. Grafisk form: Wilma Designbyrå. Tryckeri: Exakta Printing 2 6
© Copyright 2024