Ane tror på resning - Molkoms folkhögskola
MT Kultur & Nöje Molkomsbiografen Sid 26 Sport 80 000 i skillnad från kommunen till idrottsföreningarna Sid 22 Molkoms Tidning 2013 Orimliga väntetider Det är svårt att boka tid hos kurator på Molkoms vårdcentral. När MTs reporter testade att söka vård tog det en vecka av krångliga samtal innan patienten fick en tid. Och då först i slutet av februari. Eva Bergquist, landstingets primärvårdschef i Värmland, tycker inte att det är rimligt. – Nej, absolut inte. Det finns en vårdgaranti som försäkrar hjälp från dag noll. Problemet finns inte bara på vårdcentralen. Agnes från Molkom har väntat ett år på att få en kuratortid vid öppenvårdskliniken i Karlstad. Sid 16-17 Nyheter Nytt hopp för bygdegården En grupp ur byalaget Älvan har bildat en förening där de jobbar för att köpa Fyrbo av kommunen. De hoppas kunna ingjuta nytt liv i Älvsbacka. Sid 15 Skolan rustar sig mot droger Sid 6-7 Foto: Ted Andreasson Stöld vanligaste brottet i Molkom Stöld är det vanligaste anmälda brottet i Molkom. Mangebadens camping tillhör de drabbade. Campingen gapar nu tom efter att den utsatts för vandalisering. – De vände upp och ned på allting, säger Berit Erlandsson. Sid 15 ”Advokat Thomas Bodström skrek att jag var en iskall mördare. Jag kunde aldrig tro att det var tillåtet att uttrycka sig så i en svensk rättssal”, säger Ane Reppe. Foto: Karin Jonsson Ane tror på resning Konstnär Ane Reppe, som mot sitt nekande dömdes för dråp, har avtjänat sitt straff och är åter i Molkom. Hon ser tillbaka på sommaren 2008 med fasa. I dag jobbar Ane tillsammans med sin advokat för att få rättsprocessen prövad på nytt i Högsta domstolen. Hon berättar om åren i fängelse, om mäniskorna hon träffat och hur allt har påverkat henne. – Det liknade ett amerikanskt militräläger, jag tycker synd om kvinnorna som är kvar där, säger Ane då hon beskiver situationen på kvinnofängelset Hinseberg. Sid 4-5 Livsfarlig väg till bussen Sid 8-9 Foto: Gabriel Tjulander MT 2013 2 Nyheter Chefredaktören har ordet Du har ett stycke döende kultur i din hand I dagens digitalhypade samhälle rimmar tidningsproduktionen illa. Vi vänjer oss för var dag mer och mer vid att på några sekunder kunna ta del av saker som händer runt om i världen. Via telefonsamtal, sociala medier och tv-kanaler som direktsänder världen över. Med internet är allting möjligt. Som 23 unga år har jag varit med om två världar. En där löpsedlarna fortfarande ansågs som snabba nyheter och en värld i dag, där snabbt har innebörden av sekunder. Jag har inte en enkel tanke om vilken av de två världar som är bäst, men jag kan dra slutsatsen att sekundsnabba nyheter inte alltid är bra. Ibland går det helt enkelt för fort, det händer att felaktiga uppgifter sprids som en löpeld, omöjlig att stoppa. I det nyhetssamhälle som ständigt uppdateras, ofta på mindre än en minut, har vi inte tid att tänka över vad vi tar till oss och delar med oss utav. Det gamla mediets nyhetsrapportering som papperstidningen har därför sina fördelar. Vi hinner, om inte djupanalysera så i alla fall reflektera över vad vi tar del av. Jag som reporter har tid att tänka över det jag delar med mig av en gång till. Och du som läsare har tid att fundera över vad du faktiskt ser på uppslagen. I tidningen trycker du inte på en knapp på ren slentrian som gör att du delar det du just läst med resten av världen. Från spridda platser i landet, med olika erfarenheter och intressen har jag tillsammans med min redaktion gjort en papperstidning till dig och dina grannar. Jag vill att den ska ge dig en läs- och bildupplevelse. Jag önskar att du i denna tidning hittar fördjupningar på frågor som redan diskuteras i bygden men också infallsvinklar och teman som är nya. Jag hoppas att du, i denna döende nyhetsform tar dig tid att reflektera över vad det är du tar till dig. Katri Melander Chefredaktör Redaktionen Chefredaktör Katri Melander Tryck VF Tryck Redaktionssekreterare Tim Sterner Kontakta oss E-post: [email protected] Bildansvarig Ted Andreasson Textansvarig Maurits Larenas Telefon: 070 – 313 11 28 Besöksadress Mejerivägen 3 Layoutansvarig Gabriel Tjulander Ansvarig utgivare Helena Söderqvist Teknik och distributionsansvarig Linéa Segall Stf ansvarig utgivare Elma Pasalic Reportrar Fredrik Narvelid Ted Andreasson Tim Sterner Josef Wiklund Maurits Larenas Karin Jonsson Daniel Rasmusson Jerry Andersson Gabriel Tjulander Linéa Segall Joanna Halvardsson Saga Bard Katri Melander Mimmi Lundin MT är en bilaga till molkomstidning.se En tidning gjord av journalistlinjen på Molkoms folkhögskola 2013. Andra kanaler www.molkomstidning.se – Dina lokalanyheter på nätet Facebook Molkoms tidning Twitter:@molkomstidning ”Samarbeta med grannarna och håll koll på varandras hus och bilar” tipsar Tommy Lindh på polisen i Värmland.(Bilden är Stölder top Av anmälda brott är stölder och olaga hot de vanligaste i Molkom. De är också svårast att lösa, endast fyra procent klaras upp enligt polisen. Mellan december 2010 och samma månad i år så har närmare hälften av alla anmälda brott i Molkom varit egendomsbrott. Det vill säga skadegörelser, inbrott och andra stölder. Näst vanligast är brott mot person, som misshandel, olaga hot och ofredande. Mörkertal i statistiken Att stölder toppar listan betyder dock inte att det verkligen är det vanligaste brottet. Man skiljer på anmäld brottslighet och faktisk brottslighet. Enligt brottsförebyggande rådet, Brå, är det egentligen narkotika och trafikbrott som är de vanligaste, men de syns inte eftersom bara en liten andel av dem kommer till polisens kännedom och därmed kan behandlas och statistikföras. Molkom är dock inte unikt. Även på riksnivå utgör stölder den största delen av anmälda brott. Tjuven får godset Stölder har också en låg uppklarningsgrad. Det betyder att få av gärningsmännen grips när brottet sker. I Värmland är det cirka fyra procent som klaras upp. – Dels är tjuvarna bra på att inte lämna spår, dels är det svårt att knyta gods till en viss ägare, säger Tommy Lindh på polisen. Han förklarar att de hittar ganska mycket misstänkt stöldgods men så länge inte sakerna har en unik märkning går det inte att binda dem till ett specifikt brottstillfälle. Och det gör det mycket svårare att hitta den rättmätige ägaren. – Då blir vi tvungna att lämna tillbaka det till tjuven, säger Lindh. Text: Mimmi Lundin Tommy Lindh, polisen i Värmland Foto: Polisen, pressbild MT 2013 Nyheter 3 Inbrott tvingar campinggäster flytta Vissa ställen drabbas hårdare än andra av brott. Det kan vara en plats eller en viss verksamhet. På Mangenbadens camping är det första året husvagnarna inte kan stå kvar under vintern på grund av alla inbrott. Några kilometer norr om Molkom, vid sjön Mången, ligger Mangenbadens camping. Under sommarhalvåret fylls området av semesterfirare och badgäster. Berit Erlandsson är en av många som bor på campingen hela säsongen, år efter år. Där jobbar hon i receptionen, gör i ordning stugor och säljer glass. – I somras var vi närmare 40 vagnar som stod hela säsongen, från slutet av april till sista september, säger Berit. För att slippa flytta fram och tillbaka har stamgästerna låtit husvagnarna stå kvar under vintrarna. Förra året borrade man fram vatten så det skulle gå att vara där även under de kalla månaderna. Foto: Mimmi Lundin arrangerad) par listan Stor vandalisering Nu gapar campingen tom. Inbrott och skadegörelser har avlöst varandra och förra vintern fick gästerna nog. Vid ett tillfälle vandaliserades elva husvagnar. – De slet upp fönstren, vände upp och ner på allt och sprutade i vagnarna med ketchup och brandsläckare. Berit berättar att den gången kom i alla fall polisen och efter ett annat inbrott greps tre män som erkände att de tagit sig in i husvagnarna. Polisen kom inte Helgen efter var det dags igen. Tjuvar tog sig in i bland annat receptionen och i Berits husvagn och stal allt som gick att ta. – Den gången visade sig inte ens polisen, de bad oss bara tala om vad som hänt och vad som var stulet vilket inte var så lätt. Jag upptäcker fortfarande saker som är borta. Nu har tjuvarna varit in överallt på campingen, även den intilliggande resturangen och några sommarstugor har blivit utsatta. Berit och en annan anställd tar nu hem allt i receptionen i stora kartonger över vintern. – Vi har inte råd att köpa nytt varje år, det går inte. Nu är vagnen undanställd och Berit sitter hemma i lägenheten i Karlstad och väntar på april då säsongen börjar. – Det är bara så tråkigt att det blivit så här, säger hon och skakar på huvudet. Prioriteringsfråga Berit är besviken att polisen inte tar sig tid och komma då de får anmälningar. – Det görs en bedömning från fall till fall om det går att göra något på allt som är stulet så vi kan försöka få fatt i det istället. Text: Mimmi Lundin Narkotika/alkohol Trafik Total mängd anmälda brott Brott mot person (ofredande, olaga hot, misshandel) Egendomsbrott (stöld, skadegörelse) Total mängd anmälda brott 2012 Narkotika/alkohol Egendomsbrott (stöld, skadegörelse) 2011 2012 Trafik 2011 Trafik 50 Brott mot person (ofredande, olaga hot, misshandel) 100 Total mängd anmälda brott 150 Narkotika/alkohol 200 Brott mot person (ofredande, olaga hot, misshandel) 250 Egendomsbrott (stöld, skadegörelse) Brott i Värmland tom 4 dec 2013 Så lurar du tjuven • Skriv inte på sociala medier att du ska åka bort • Grannsamverkan är jättebra, gå ihop med andra i ditt område och håll koll på varandras hus och bilar. • Är du bortrest, sätt timer på lampor, be någon ta in posten och skotta åt dig. • Ställ bilen ljust • Förvara inga saker synligt i bilen, då krossar tjuven rutan. Berit Erlandsson är en av dem som tvingats flytta från Mangenbadens camping på grund av inbrott. Foto: Mimmi Ludin MT 2013 4 Nyheter Svårt att få resning Ane Reppes advokat Björn Hurtig bekräftar att han jobbar för en resning. — Det finns viss bevisning som talar för Anes version, säger han. Pappa, bonde eller riksdagsledamot? Det är de val kommunalrådet Henrik står inför. Vägskäl för Lander Henrik Lander ställer inte upp i omval för centerpartiet i Karlstad 2014. Han har suttit 13 år i kommunstyrelsen och funderar nu på att ta klivet till riksdagen. — Det skulle vara roligt att testa något nytt, säger Lander. Henrik Lander är tvåa på riksdagslistan för Centerpartiet i Värmland. Etta ligger hans kollega Daniel Bäckström från Säffle. Henrik berättar att han måste driva personkampanj om han ska ha möjlighet att ta plats i riksdagen, och det är han i så fall beredd att göra. – Jag tar ställning till det i vår. Om jag ska ställa upp behövs tid för planering och marknadsföring. Värnar om Molkom Henrik har alltid lagt lite extra krut på frågor som rör Molkom, det är ingen hemlighet. Han vet vilka förutsättningar som finns i bydgen och var behoven är starkast. Kollegorna brukar kalla honom ”Mr Molkom” när han drar igång med sina frågor som han hoppas kunna stärka orten med. – Jag brinner för mitt Molkom, konstaterar Henrik. Aktiv i någon mån Vid sidan av politiken driver Henrik ett jordbruk med två anställda. Han menar att det är mycket jobb och ett stort ansvar. Tidigare i år fick även familjen Lander tillökning. En glad Henrik berättar att de fått en son som han vill tillbringa mer tid med – Jag hoppas på att kunna vara aktiv inom politiken. Antingen satsar jag på riksdagen. Eller så ska jag vara fritidspolitiker, pappa och bonde, säger han. Text: Ted Andreasson Björn Hurtig är kritisk till domaren som dömde Reppe, men vill inte gå in på några närmare detaljer om fallet. Inte ännu. Oddesen emot sig Någon som inte delar Hurtigs bedömning är Barbro Brännlund som var åklagare i målet. Hon tycker att domaren var korrekt och duktig. Brännlund är osäker på hur Reppes möjlighet för en omprövning ser ut. Hon menar att det är svårt att få resning oavsett om man är dömd i tingsrätt eller hovrätt. Bland annat för att det är svårt att använda gamla bevis. – Bevisning är en färskvara. Och att det hände för så länge sedan gör det svårare. Hon hävdar också att det inte är frågan om några glömda bevis eller andra felaktigheter i rättsprocessen. – Ane medgav själv att hon slog ihjäl mannen, säger åklagaren. Brännlund säger att ansökan om resning har blivit vanligare. Hon vet inte varför men har en teori om att det kan bero på Quickrättegången och att det har lagt en ny ribba. Åtalade för mord Under rättegången hävdade Ane Reppe att hon slog ihjäl offret i nödvärn. Hovrätten ansåg att hon hade agerat utöver det och dömde henne därför för dråp. Något som Brännlund inte tycker stämmer. Hon anser att Reppe överreagerade. – Det är otroligt drastiskt att slå ihjäl en människa. Jag tyckte att hon skulle dömas för mord. Hon menar att det finns tydliga bevis och att man bland annat kan räkna ut det genom hur offret låg i sängen och avståndet till blodfläckarna på väggen. Barbro Brännlund är tveksam till om hon kommer att ha någon roll i en eventuell framtida process. Om resning beviljas och målet tas om är det Riksåklagaren som utser åklagare. Text: Linéa Segall Efter frigivningen i mars i år började Ane Reppe jobba för att söka resning. Att 20 04 Ane Reppe köper ett hus i Molkom och flyttar hit. Ane är konstnär och kommer ursprungligen från Trondheim. Juli 20 08 Ane dödar en bekant kvinnas sambo genom att söva ner honom med chokladbollar preparerade med lugnande medicin. Sedan slår hon honom i huvudet med en yxhammare, då han försökt våldföra sig på henne. December 20 08 Tingsrätten tror på Anes berättelse om våldtäktsförsöket och att hon har handlat i nödvärn. Rätten friar henne men domen överklagas av åklagare Barbro Brännlund. ”Det var som Sommaren 2009 dömdes Ane Reppe för dråp. Ett brott hon förnekar lika mycket i dag som då. Efter en lång tid i fängelset hoppas hon nu på en ny rättsprocess. – Jag vill tvätta bort stämpeln som märkt mig sen den hemska dagen för sex år sedan, säger hon. 28 juli 2009 Hovrätten menar, till skillnad från tingsrätten, att Ane använt sig av övervåld men att hon handlat i självförsvar. Hon döms för dråp, mot sitt nekande. Straffet blir sex års fängelse. Ane placeras på kvinnofängelset Hinseberg i Frövi. April 2010 Ane flyttas från Hinseberg till den öppna anstalten Bredtveit i Norge. Där avtjänar hon de resterande åren. Mars 2013 Ane släpps villkorligt efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Sedan ett par månader tillbaka jobbar hon och advokat Hurtig med att få resning i målet. En liten nätt kvinna i glasögon, med håret uppsatt i knut kliver in i hotellobbyn på Jernbanetorget i centrala Oslo. Ane tar allt från början. Hon går igenom hela skeendet, den där varma sommardagen i stugan vid Mången. Historien är lika detaljerad och skrämmande som i rättsalen för fyra år sedan. Ane står fast vid att hon är oskyldigt dömd och arbetar just nu tillsammans med två svenska advokater för att få hela målet prövat på nytt. I väntan på resningsansökan skriver Ane en bok, där hon berättar om händelsen, från att brottet begicks till den fällande domen. Hon upplevde sig orättvist behandlad redan från start. Huset i Molkom – Det är bra terapi att få skriva av sig och rensa tankarna, jag har en del att säga om det svenska rättsväsendet. Ane ifrågasätter bland annat de sakkunniga inom medicin och psykologi som kallades till förhandlingen i hovrätten. Ett arbete gjort med vänsterhanden, tycker Ane och menar att hon känt sig säkrare om rättsprocessen genomförts i Norge, där hon förstått systemet på ett annat sätt. Om en resning överhuvudtaget är möjlig vet hon ännu inte. Men en sak Ane vet säkert är att hon tänker behålla huset i Molkom. Inte för att det geografiskt ligger där, utan snarare för stillheten och dess speciella själ. MT 2013 Nyheter 5 göra det inifrån fängelset var inte möjligt, hävdar hon. ”På Hinseberg fick jag inte ta emot besök eller ringa samtal. Det är först nu jag kan ta nödvändiga kontakter”, säger hon. Foto: Karin Jonsson m ett amerikanskt militärläger” Det var också de egenskaperna som från början fick henne att köpa huset. – Att några av mina grannar inte hälsar på mig längre kan jag leva med, jag är ändå så osocial och trivs bra i mitt eget sällskap, säger hon. Tragiska livshistorier Ane erkänner att hon dödat den bekanta kvinnas sambo men att hon gjorde det i självförsvar. – Jag slog för att han skulle släppa mig. Jag kämpade för livet, säger hon. Tingsrätten gick på Anes linje och friade. Men hovrätten dömde henne för dråp. Ane placerades på kvinnofängelset Hinseberg. Tiden där har förändrat hennes syn på livet men kanske framför allt människornas olika förutsättningar att klara av vardagen. Bakom varje narkoman till exempel, finns det en tragisk livshistoria. Något som kommer hon månaderna som oerhört fram tydligt när man är frihetstunga. berövad, menar hon. – Det var som ett amerikanskt – Jag har sett så många intelmilitärläger. Jag tycker så synd ligenta, starka och trevliga kvinkvinnornor i fängelset ”Att några av mina om na som fortsom har otroliga erfaren- grannar inte hälsar farande sitter Levheter. Men de på mig längre kan kvar. nadsförhålklarar inte att landena där styra sina liv, jag leva med” har gjort dem säger Ane och så hårda och cyniska. kastar en blick ut på ett Oslo i Mycket på grund av att ingen vinterslask. rehabilitering erbjöds de intagSedan mars i år är Ane fri. Att na, menar Ane. komma tillbaka till vardagen Den enda sysselsättning som har gått förhållandevis enkelt, förekom var att sortera spik och mycket tack vare permissionerskruv i små plastpåsar. En varna hon haft. Någonting Ane tror dag som blandades med förbud är viktigt, inte minst för persooch rutinmässing genomsökning ner som länge suttit inlåsta. En efter droger. gradvis återkomst till samhället – Personalen såg alla som narär en förutsättning för att man komaner. Och jag som aldrig ens ska kunna fungera sedan, menar har rökt en vanlig cigarett, säger hon. Ane. Men på anstalten fick hon Rehabilitering saknas oväntad nytta av sina kunskaNär Ane blickar tillbaka på per i konsthistoria och anatomi, tiden som frihetsberövad minns ämnen där Ane har akademisk examen. Mångårig erfarenheten av att illustrera medicinska läroböcker kom väl till användning. På Hinseberg fanns tre sjuksköterskor som pratade med de dömda om olika kvinnosjukdomar. Det var också de som såg Ane och gjorde hennes tid i fängelset meningsfull. Hon började teckna. Det saknades realistiska bilder som visade människokroppen på ett bra sätt. Det blev tolv planscher som beskrev bland annat bröstcancerns uppkomst och spridning. – Jag gjorde illustrationer av kvinnokroppen. Det var en uppgift som i jämförelse med spiksorteringen kändes givande. Efterlängtad flytt hem Tiden på Hinseberg blev inte så långvarig. På det norska utrikesdepartementets initiativ flyttades Ane hem till en öppen anstalt i Norge under våren 2010. Hon välkomnade flytten och väl på plats träffade hon Veronica, en kvinna som snabbt blev en god vän. Då Veronica också kände sig oskyldigt dömd hade de mycket gemensamt. De pratade ofta om sina olika upplevelser både i och utanför fängelset. Än i dag har de god kontakt. Det trots att Ane som tidigare intagen på Bredtveit inte ens kortvarigt får återvända till anstalten Lever med händelsen Utanför lobbyn plöjer de isblå spårvagnarna fram genom en tät dimma, som smugit sig in under morgontimmarna. Decemberdiset får den där sommardagen för sex år sedan att kännas som ett helt annat liv. Och visst har mycket hänt sedan dess. Många personer har passerat Anes liv. – Men jag lever med den här hemska händelsen och möter den varje natt, säger hon. Text: Gabriel Tjulander MT 2013 6 Nyheter Skolan viktig i kampen mot knarket Det finns cannabis på Tingvallagymnasiet. Ett problem som både elever och rektor är medvetna om. Nu ska skolan jobba förebyggande mot droger. I en undersökning med ett 50tal ungdomar som Molkoms tidning har genomfört svarar runt 70 procent av de tillfrågade att de vet eller misstänker att det finns cannabis på deras gymnasium. Men mörkertalet är stort, menar rektor Peter Myrman. – Jag kan inte göra någon bedömning om det förekommer försäljning av droger på skolan. Men jag vet att det hänt vid flera tillfällen, säger han. Ändra arbetsmetod Enligt Myrman har skolan traditionellt sett jobbat med droger genom att utföra olika informationskampanjer om hur farligt det är. Något som hittills inte har fungerat särskilt bra. – Jag tycker att information ofta kan bli kontraproduktivt. I själva verket kan det locka eleverna att börja med droger, säger han. Indirekta insatser Nu gäller det för skolan att bestämma sig hur de långsiktigt ska jobba mot droger för att det ska ge en positiv inverkan på eleverna. Peter menar att information inte är rätt väg. Han tror istället på ett kontinuerligt arbete där lärarna får in pratet om droger i det vardagen. Detta tror han gerger bättre effekt. Det handlar också mycket om de indirekta insatserna så som att se till att ”Det finns droger på Tingvalla”, säger Rektor Peter Myrman. Foto: Jerry Andersson det finns en trygg skolmiljö att vistas i. Under gymnasiet jobbar de hela tiden med att hjälpa eleverna att bygga upp en god självbild, alltså hur de ser på sig själva och förhåller sig till omvärlden. De vill att eleven ska må bra och ha en villja att ta hand om sin kropp. – Ser man positivt på sig själv och vill ta hand om sin kropp så är risken mindre att man fastnar i ett beroende, konstaterar Peter. Cannabisprojektet För att skolan ska kunna ändra på sättet de jobbar har de nu inlett ett projekt tillsammans med Nobelgymnasiet. Projektet går under namnet Cannabisprojektet och ska lära skolorna att jobba förebyggande mot droger på ett sätt som ger resultat. Skolorna ska även prata om hur de bemöter elever som de tror missbrukar. – Du måste som lärare våga ha modet att göra en anmälan och stå för den. Jag tror att du i slutändan vinner elevens respekt genom att göra det, säger Peter. Text: Jerry Andersson Cannabis Cannabis är ett samlingsnamn för hasch och marijuana. Det kommer från hampaväxten Cannabis Sativa. Marijuanan kommer från växtens torkade blomställningar och toppskott. Växten innehåller Tetrahydrocanabinol, THC, vilket ger ett upphov till ett rus när man röker den. Cannabis innehåller över 400 kemiska substanser. Ungefär 80 av dem påverkar psyket. Rökning av cannabis kan leda till försämrat korttidsminne och även lagringen i långtidsminnet påverkas Källa: http://www.cannabishjälpen.se ”Jag tycker att skola ska informera mer om droger och riskerna med dem”, säger Anna Lee. ”Det är en slu som håller på Allt fler skolungdomar testar cannabis. Även på gymnasieskolorna i Karlstad finns det droger. — Det är lätt att falla för grupptryck, säger Anna Lee som till sommaren slutar grundskolan. Anna är fjorton år och har pendlat med buss från Molkom i drygt ett år för att komma till Internationella engelska skolan där hon går i nionde klass. I början på terminen fick de elever som går sista året på högstadiet svara på en drogenkät och därefter ta del av en föreläsning som skolsköterskan presenterade. Under de två tidigare åren kan hon inte minnas att skolan informerat om droger. Något Anna hade velat, så man som ung kan förstå riskerna det medför. – Personer som börjar droga kanske inte får den bästa framtiden, säger hon. Cannabis blir vanligare Samtidigt menar Anna att informationen kan bli jobbig. Långa föreläsningar är tråkiga att lyssna på. För att göra det mer intressant skulle hon vilja ha någon med bakgrund i ett drogmissbruk som pratade med dem om hur det kan gå. En undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar att var femte kille och var sjätte tjej på gymnasiet någon gång har pro- vat att röka cannabis. Detta är en ökning från tidigare år. Om det finns droger på Annas skola vet hon inte, men hon vet att det finns elever som har drogat. Vad de har tagit för något är dock okänt. Bussen fortsätter längs de snöfyllda vägarna och Anna berättar att om en elev kommer påverkad till skolan tror hon inte på bestraffning, som till exempel avstängning. När hon fick hjärnskakning efter att ha spelat ishockey var hon borta i två veckor, lika länge som en rektor får stänga av en elev. Därför är hon medveten om hur mycket man går miste om. Hur skolan ska gå vidare med eleven i fråga vet hon inte. MT 2013 Nyheter 7 Polisarbete som ger resultat Polisen tar allt fler unga i Karlstads kommun som använder droger. Anledningen är inte att fler har börjat droga, utan att polisen ändrat arbetsmetod. Det menar Daniel Fernström som är chef för polisens ungdomsgrupp. Foto: Ted Andreasson ten krets med sådant” – Blir en elev avstängd kan det bli svårt att komma tillbaka. Det kan även bli svårt att komma in på en annan skola och då får personen inte den utbildning de vill ha, förklarar hon. Behöver föreläsningar Enligt rektorerna på Tingvallagymnasiet och Nobelgymnasiet förekommer det droger på deras respektive skolor. Något som även polisen känner igen. Några som dagligen vistas i den miljön är Nathalie Hedqvist, 18, och Klara Ollikainen, 18. De går sista året på Nobelgymnasiet. I dag sitter de längre bak på bussen där belysningen är dämpad. Runt dem sitter det andra skolungdomar som för- söker förlänga sömnen i några extra minuter. Att det ska finnas droger på deras skola är ingenting de känner igen. Till skillnad från Anna kan de inte komma på att de har varit på någon föreläsning. Vilket Nathalie tycker är tråkigt. – Vi skulle behöva föreläsningar, då hade folk kanske tänkt till, säger hon. Finns i en sluten krets Klara Cider, 16, och Lukas Olsson, 17, är även de på väg till skolan. Klara har fått höra att det ska finnas droger på hennes skola. Lukas har aldrig hört eller misstänkt någonting. – Jag skulle tro att det är en sluten krets som håller på med sådant, säger Lukas. Under ett möte på Tingvallagymnasiet i början av december pratade bland annat rektorer och kuratorer från skolor i Karlstad om att lärare kan väva in samtal om droger i sina respektive ämne. Det tror Anna Lee, Klara Cider och Lukas Olsson är en bra idé. – Det är bra att smyga in det, då blir det enklare att bli intresserad, säger Klara Cider. Bussen rullar in i de centrala delarna av Karlstad och ungdomarna hoppar av. Det blir nästintill tomt. Eleverna tar olika vägar för att nå sina skolor. Men någonting de har gemensamt är att de troligtvis går in i en miljö där droger finns. Text: Maurits Larenas I Karlstad kommun har narkotikabrotten ökat sedan år 2010, det visar en undersökning från Brottsförebyggande rådet. Ökningen mellan 2010 och de senast redovisade siffrorna från 2012 är 178 narkotikabrott. Polisman Daniel Fernström, som är chef hos ungdomsgruppen i Karlstad menar att statistiken inte tyder på att antalet personer som brukar eller säljer narkotika har ökat. Snarare tyder det på att hans arbete blivit effektivare. I dag arbetar polisen mer underrättelsestyrt. I stället för att endast leta efter personer ute på gator så bygger de upp nätverk, vilket har resulterat i fler anmälda narkotikabrott. I år har ungdomsgruppen, med sina tio personer, gripit 401 personer. – Får vi tag på någon som tagit droger kollar vi i vilka kretsar den rör sig, och därefter bygger vi upp ett kontaktnät kring personen, säger Fernström. Av dessa 401 gripande handlar 81 stycken om lagnin av narkotika. Under en fem års period är det högsta antalet överlåtelse från 2008, då var siffran 72 stycken. Skillnaden är att då redovisades alla narkotikabrott i kommunen av samtliga poliser, inte endast ungdomsgruppen. Daniel Fernström Foto: Torsten Gabrielsson, SR Värmland det, så har ens bruk gått över till ett missbruk. Fernström menar att det kan gå så långt att man till slut inte fungerar som människa utan att börja sin dag med drogen. Ändrad personlighet – Som förälder finns det olika sätt att märka om ens barn röker cannabis, förklarar Fernström. Om umgänget ändras bör varningsklockor ringa. Börjar den unge samtidigt lukta rök så är det en klassisk signal då ingen som röker cannabis inte röker cigaretter, menar Fernström. – Barnet ser ofta trött ut och som förälder kan man tro att det handlar om skoltrötthet, därför måste man vara uppmärksam, förklarar Fernström. Om en förälder misstänker att ens barn brukar cannabis så ska man först och främst prata med sitt barn, menar Fernström. Men han vet att de flesta förnekar alla anklagelser. Vill man gå vidare finns det två vägar att gå. Antingen att kontakta polisen, men det gör de först när de som föräldrar tycker att det har gått för långt. Det andra alternativet är att vända sig till kommunens socialtjänst. Oftast leder markeringen till att ungdomen förstår att den gjort fel. Men det kan även bli kontraproduktivt, ett hat mot polisen kan växa. Ibland måste polisen gripa en person flera gånger innan personen i fråga förstår vad den håller på med. – En kontakt med socialtjänsten leder troligtvis till ett urinprov, det blir inte kriminaliserat. Men det är viktigt att fånga upp ungdomen i tid, säger Fernström. ”Om umgänget ändras bör varnings klockor ringa” Droger på skolorna Tesen att det förekommer droger på både gymnasier och grundskolor i Karlstad stärks av Fernström, som menar att många skolor har problem. Den typiska cannabisrökaren börjar i högstadieåldern. – I den åldern handlar det om ett bruk, man röker lite oskyldigt på fester, förklarar Fernström. Fortsätter drogandet sedan under gymnasietiden och efter Text: Maurits Larenas MT 2013 8 Nyheter Dödsfälla på väg 63 Sträckan mellan infarten vid Hasselbol och hållplatsen är en dödsfälla för resenärerna som åker buss mot Karlstad, menar Yvonne Arvelius. — Det enda sättet att ta sig till hållplatsen är att pressa sig mellan vajerräcket och den rusande trafiken på den stora vägen. Varje dag kör bussar mellan Karlstad och Molkom. På de flesta ställen ligger hållplatserna nära sina resenärer. Men Yvonne Arvelius, som driver ett familjehem i Hasselbol har problem att ta sig till och från bussen. Det finns nämligen ingen gångväg, utan Yvonne och hennes inneboende tvingas gå på riksvägen. På sträckan mellan utfarten till stora vägen och hållplatsen sitter ett vajerräcke. Detta försämrar framkomlighet för fotgängare kraftigt. ”Jag är livrädd att något ska hända dem när de går till bussen” – Man kan känna vinddraget från den tyngre trafiken när man går längs räcket, säger Yvonne. Detta har länge varit ett problem i hennes vardag. Men det förvärrades när vajerräckena sattes upp, berättar hon. Yvonne är inte ensam med det här problemet. På flera andra ställen längs 63:an kan vi se hur vajerräckena konkurrerar ut fotgängarna. Vintern förvärrar På Yvonnes familjehem bor fyra killar, de är alla i övre tonåren och tar bussen till skolan i Karlstad dagligen. – Jag är livrädd att något ska hända dem när de går till bussen på morgnarna, säger Yvonne. På vinterhalvåret förvärras situationen ytterligare. Upplogade vallar gör det omöjligt att ta sig till hållplatsen. I stället tvingas de gå på utsidan av räcket. Killarna börjar vänja sig, men ”Varje morgon riskerar de att bli påkörda då de ger sig ut på 63:an för att ta sig till bussen”, säger Yvonne. mörker och halka gör problemet extra påtagligt. Inget stort problem Det är inte mycket som krävs för att få en förändring, menar Yvonne. Att flytta hållplatsen närmare är en liten insats som kan rädda liv. – Det vore så enkelt att bara asfaltera en liten yta intill vägen och ställa dit en busskur. I nuläget måste killarna förlita sig på snälla busschaufförer som släpper av dem innan hållplatsen, allt för att undvika den riskfyllda promenaden hem. Men det håller inte i längden. Därför hoppas Yvonne att någon tar tag i problemet. Situationen känns så obehaglig att hon Foto: Gabriel Tjulander inte vet om de vågar bo kvar. – Om jag inte haft det här jobbet skulle jag inte tveka på att flytta härifrån, säger Yvonne. Text: Gabriel Tjulander MT 2013 Nyheter 9 Få känner till Värmlandsstrategin Regionfullmäktige har antagit den regionala utvecklingsplanen Värmlandsstrategin. Alla från privatpersoner till myndigheter ska delta i utvecklingsarbetet. Men de Molkomsbor som tillfrågats om strategin känner inte till den. Under 2009 presenterade Region Värmland det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser. När denna plan nu slutat gälla ersätts den av en ny – Värmlandsstrategin. − Regeringen har gett alla regioner uppdraget att ta fram en regional utvecklingsstrategi fram till 2020. Vi valde att kalla vår för Värmlandsstrategin eftersom den gäller Värmland, säger Tomas Riste (S), regionråd. Uppdraget kom våren 2012, och sammanställningen har involverat 1000 privatpersoner samt över 60 organisationer och myndigheter. − Nästa steg är att ta fram handlingsplaner som konkretiserar hur vi ska jobba för att nå de mål som finns i Värmlandsstrategin. Många planer finns redan, till exempel länstransportplanen och kulturplanen, säger Riste. heter som ligger utanför tätort ska även stöttas. I Molkom finns dessutom en folkhögskola som är en viktig del i processen att hantera unga som ramlat ur det ordinarie utbildningssystemet, säger Riste. Så ni har ingen konkret plan för hur ni ska nå ut med strategin? − Att trycka strategin och skicka ut den till hushåll skulle inte vara meningsfullt. Att informera media är ett mer effektivt steg, svarar Riste. Riksväg 63 prioriteras I strategidokumentet som togs fram inför regionfullmäktige den 8 november står skrivet att de viktigaste kommunikationsstråken måste prioriteras. Detta för att bygga ihop Värmland, och se till att regionen kommer närmare världen. Här nämns bland annat riksväg 63. Något annat som berör Molkom är tillgängligheten till bredband. − Det gäller infrastruktur, bredband, och en mängd olika områden. Näringslivsverksam- Når inte ut Privatpersoner förväntas delta i utvecklingen av regionen. Men bland Molkomsborna bemöts begreppet Värmlandsstrategin med höjda ögonbryn och ryck i axlarna. Av de som tillfrågas är det ingen som säger sig veta vad strategin innebär. – Vi har en kommunikationspolicy som beskriver hur vi sprider budskap, men att sprida brett i dagens mediabrus är inte lätt, säger Riste. Ska göras känd Att Molkomsborna i nuläget ställer sig frågande till Värmlandsstrategin är något Region Värmlands kommunikationschef Hedvig Bergenheim kan förstå. − Den är precis antagen av regionfullmäktige, och börjar gälla från årsskiftet 2014. Vi går nu in i en fas där det handlar om att göra den känd, så att den blir ett användbart verktyg i vardagen för alla som jobbar med utvecklingsfrågor i Värmland. Det kommer vi också att ta fram en kommunikationsplan för, säger hon. ”Det gäller infrastruktur, bredband och en mängd olika områden” Text: Tim Sterner Känner du till Värmlandsstrategin? Vad borde utvecklas i Molkom fram till 2020? Malin Göransson Berglund, 19 år – Nej. – Jag tycker att det är bra som det är. Katarina Irtoft, 63 år – Nej, det känner jag inte igen. – Vi har ganska mycket. Men ett badhus tycker jag vore bra. Det skulle vara trevligt. Sedan skulle det även vara bra med fler bostäder. Det är ganska bra här i Molkom annars. Ombyggnaden når inte alla Trafikverket har stora planer för riksväg 63, men förändringen når inte längre än till Vallargärdet. Lars Sassner, projektledare för vägbygget, håller med Yvonne och förstår dem i liknande situation. — Det jag kan göra är att lyfta frågan här på Trafikverket, säger Lars. Att ta sig till och från skolan är förknippat med livsfara. Yvonne Arvelius och hennes inneboende måste trängas med trafiken på stora vägen för att ta sig till bussen. Hon önskar att hållplatsen flyttas. Lars Sassner, projektledare på Trafikverket, kan inte svara på vad en sådan flytt kommer att kosta. – Det beror mycket på hur området ser ut, men om de upplever att de har problem ska de kon- takta oss, säger Lars. Trafikverket har gjort en så kallad sträckstudie över delar av väg 63. Studien visar att det finns flera problem längs sträckan som måste åtgärdas, dock har de inte uppmärksammat problemet vid Hasselbol. Nu har Trafikverket beslutat att Lars Sassner lägga cirka 100 miljoner kronor på att bygga om vägen. En del att göra Men ombyggnationen kommer bara att nå upp till Vallargärdet, Hasselbol kommer inte att påverkas. – Det finns en hel del att ta tag i på väg 63, säger Lars. Tr a f i k v e r k e t kommer att bredda vägen och göra den till en två-plusett-väg, där det finns flera filer och körfälten skiljs åt av ett mitträcke. De vill även höja hastigheten till 100 kilometer i timmen, flytta Foto: Gabriel Tjulander busshållplatser och göra det säkrare för fotgängare. Ett exempel är Ica i Ulvsby där bussresenärerna länge genat över vägen för att hållplatsen ligger långt från gångvägen. – Vi är just nu i ett mycket tidigt skede och det här är en process som tar lång tid, säger Lars. Pengarna som avgör Lars tittar på en bild över sträckan som killarna hos Yvonne går varje morgon. Han håller med om att det inte ser bra ut. Lars ser även problemet på vintern med snövallar och halka. Just nu finns det inga planer på förändring i Hasselbol. Men tanken är att i det långa loppet ska hela vägen göras om, säger Lars. Text: Gabriel Tjulander Max Jansson, 11 år – Nej. – Jag har inte bott här så länge, så jag vet inte. Lennart Juhlin, 73 år – Nej, det är jag inte insatt i. – Riksväg 63 är en viktig fråga. Jag propagerar för en rondell. Vi behöver sänka hastigheten. Speciellt vid övergångsställen. Där ska det vara 50. Röjning är en annan viktig fråga. Molkom växer igen. MT 2013 10 Nyheter Fibernätverk till Molkom Nu får Molkomsborna bättre uppkoppling. Planerna på fiber blir verklighet. — Målet är att 90 procent av alla i kommunen ska ha fiber till slutet av 2015, säger kommunalråd Henrik Lander. Kommunen har tillsatt pengar för att landsbygdsbefolkningen ska få lika snabb uppkoppling som tätortsinvånarna. – Gällande Molkom är vi precis på gång. Under våren kommer de som vill kunna ansluta sig, säger Lander (C), kommunalråd och ordförande i teknik- och fastighetsnämnden. Dålig organisation Orsaken att kommunen ligger efter i fiberutbyggnaden på landsbygden tror Lander beror på dålig organisation. – Karlstad är en stor kommun. Vi började i tätorten med att bygga ut stadsnätet, och landsbygden är lite efter. Vi försöker jobba i kapp, berättar Lander. Teknisk utveckling På frågan varför fibernätverk behövs svarar Lander att det är för att hänga med i utvecklingen. – Fiber är den nya tidens infrastruktur. Vi har mycket vinster att göra, både inom sjukvården och inom företagen. Även vi som väljer att bo såhär, säger Lander. Han jämför fiber med dragningen av el förr i tiden. – Det var inte alla som hängde på det tåget heller, men alla normala hus har el i dag. Jag tror det är fiber som gäller för framtidens kommunikation. Om det är någonstans tjänsteutbudet växer så är det på nätet. Han menar att fiber är en fortsättning på den tekniska utvecklingen. – Processen går olika fort beroende på ekonomi och intresse. Alla har exempelvis inte en smartphone, utan en del väljer att ha ett enklare system. Men så småningom är vi där allihop, tror han. Kostnaden beräknas landa på cirka 16 500 kronor per villa. Nedgrävningen ska påbörjas under våren 2014. Text: Saga Bard Foto: Saga Bard ”Det är kallt att gräva under vintern men vi gör det ändå”, säger Urban Lindborg. Att verka tillsammans Fibernätverk i Molkom har varit en stor fråga på tapeten under flera års tid. Till våren blir den verklighet. Men redan nu har småbyarna kring orten börjat få uppkoppling. Anette Eriksson är projektledare för Fiber till byn och fungerar som en resurs till föreningar som vill ha fiber till landsbygden. – Alla kontaktar mig på olika sätt. De flesta ringer mig direkt, för de har hört talas om Fiber till byn. Mycket av arbetet för att få fiber ligger hos byinvånarna själva. – Det måste finnas personer som är beredda att jobba ideellt, så kallade eldsjälar, precis som i andra föreningar som exempelvis inom idrott, säger Anette. Det första som kollas av är områdets storlek och intresset bland befolkningen. Men den viktigaste frågan är kostnaden. Den är svår att svara på innan uppgifter om hur många intresserade som finns och storleken på området kommit fram. – I bästa fall är man ganska många i ett område där grävsträckorna blir korta eftersom man bor nära varandra, och då blir det billigare. Men om de intresserade bor glesare med långa grävsträckor stiger kostnaden. byn. De kommer i stället få möjligheter till en direkt anslutning via Karlstads Stadsnät. Söka ekonomiskt stöd Boende i ett område kan gå ihop i en förening för att finansiera bygget av ett fibernät och har samtidigt möjlighet att söka ekonomiskt stöd på Länsstyrelsen. Just nu är stödet slut och det inväntas en ny sökperiod. – Vi vet inte i dagsläget riktigt hur mycket pengar det kommer finnas att söka eller när man kan börja söka stöd. Många Länsstyrelser har olika kriterier om vilka som får söka stöd. Här i Värmland har de prioriterat föreningar. De kan även välja att ansluta sig till fibernätverket privat, utan att gå med i en förening. Kostnaden kan dock bli högre. – Det bästa är att gå ihop och verka tillsammans. Direkt anslutning Stadsnätet kan erbjuda vissa områden på landet möjligheten till en direkt anslutning, även där bygger det på att man jobbar som en förening tills området är fibersatt. Skillnaden är att föreningarna slipper söka stöd och driva ett föreningsnät i minst fem år. Det innebär att det är Karlstad Stadsnät som bygger och äger fibernätet. – Ungefär som en villanslutning i tätorten. Ju mer stadsnätet bygger ut, desto fler kan erbjudas möjligheten till en direkt anslutning, förklarar Anette. Skapar arbetstillfällen Totalt har 149 fastigheter hittills fått fiber, samtliga inom samma förening, Södra Gapern. Innan jul så kommer cirka 400 stycken fastigheter ha fiber i områdena Södra Gapern, Ulvsby och Västra Gapern. I dessa tre föreningar så har entreprenören anlitat lokala underentreprenörer Anette Eriksson. Foto: Saga Bard som har grävt nästan elva mil. Det är många arbetstillfällen som ges under projektet. Att få en fiberanslutning betyder mycket för många på landsbygden, då de har egna företag och kan med det här jobba mer hemifrån på ett annat sätt. Då Molkom anses som villaområde ingår de inte i Fiber till Text: Saga Bard Fiberförening En förening bildad av en orts invånare i syfte att gräva ner fiber i området. De arbetar i föreningsform och har rätt att söka statligt stöd för att täcka delar av kostnaden. I området kring Molkom finns idag cirka 10 fiberföreningar samt intresseområden i bland annat Sutterhöjden, Acksjön, Blombacka och kring Gapern. MT 2013 Nyheter 11 Låg kvalité på cykelvägarna i Molkom Det saknas riktiga cykelvägar i Molkom och de som finns är i mycket låg kvalité. Det finns några få avsnitt som kan klassas som cykelbanor men dessa är inte sammanhängande, det menar föreningen Mera Molkom som gjort en utredning om trafiksäkerheten. – Man måste göra något åt detta, i dag kan man inte ta sig runt i byn på cykel och att åka bredvid vajerräcken är ju inte inbjudande, säger Henry Wallebom som är sekreterare i Mera Molkom. Föreningen har i uppdrag av invånarna gjort en utredning av hur trafiksäkerheten för gående och cyklister kan förbättras. Målet är att höja säkerheten i trafiken och samtidigt skapa förutsättningar för att cykeln ska bli ett alternativ till bilen för både Molkomsbor och turister. Mera Molkom menar att det är svårt att ta sig mellan Molkom och närliggande orter. Cyklister och gående tvingas bitvis att ta sig fram på riksväg 63 och länsväg 240. Dessa vägar har försetts med vajerräcken vilket omöjliggör alla former av cykeltrafik för pendlare och fritidscyklister. Henry förklarar att föreningen vill bygga en så kallad fyrklöver. – Vi vill ha olika cykelslingor som utgår från centrala Molkom som till exempel Tidafors, Mangenbadet och Österängarna. Vi har ju många fina ställen runt om Molkom som vi inte kommer åt. Testcyklat i Molkom De har även funderat över om det skulle finnas en möjlighet att haka på Klarälvsbanan som går mellan Hagfors och Karlstad för att på så sätt också få en cykelväg från Molkom till Karlstad. Men först måste vi kolla lite hur geografin ser ut. Blir det för kuperat så kommer det ju ändå inte bli någon som använder den, förklarar Henry. De har nu lämnat över utredningen till Karlstad kommun. Just nu arbetar de med en cykelplan där bland annat Mera Molkom, företagare, representanter från universitetet och landstinget är med och ger sina synpunkter. – Vi har precis varit i Molkom och testcyklat och vi har ett nära sammarbete med Mera Molkom, säger Andreas Rudsvik Trafik och gatuchef på Teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstad kommun. Rudsvik berättar att cykelplanen planeras vara klar våren 2014 och att de då kommer redovisa vad de tänker prioritera och vad som ska byggas om. Cykelvägarna kring Nyeds skola är något man kommer prioritera. – Barnen går alltid först och vi priorterar cykelvägarna runt omkring skolan både för trafik- Under vintern ställer Jonna in cykeln. Till våren hoppas hon på bättre cykelvägar för att slippa cykla på trottoaren. Farlig väg till Nyeds skola Jonna Boström, 10 år, är en av dem som ofta cyklar till Nyeds skola. Men då bristen på cykelvägar utanför skolan är stor så får hon bitvis cykla på trottoaren. Det är eftermiddag och små snöflingor faller över Molkom. Det är halkigt och mörkret börjar falla, Jonna cyklar hem från skolan en dag i början av december. Hon bor en bit bort och hon tar ofta cykeln om mornarna, för det går snabbast. Men då det bara finns cykelvägar bitvis så får hon till största del cykla på trottoarerna. – Jag vet att jag ska cykla på vägen, men bilarna ser mig inte då, därför cyklar jag på trottoa- ren, fast jag egentligen inte får, berättar hon. En säkrare skolväg Jonnas mamma Sara Oscarsson är en av Molkomsborna som ser fram emot att cykelstråken ska byggas ut. Dels för att barnen ska få en säkrare väg till skolan men också för att det skulle gynna bygden tror hon. Lättillgängliga cykelbanor skulle göra det lättare att ta sig runt och uppleva den fina naturen som finns här. – De cykelvägar som finns är jättebra, men jag skulle gilla om man kunde bygga ihop dessa så det finns en trevlig slinga att cykla runt i Molkom, säger hon. Men trafiksäkerhet är dock det hon ser som allra viktigast. Att säkerhetens skull och för att vi vill att så många barn som möjligt ska börja cykla till skolan för hälsans skull, säger han. Torget går före Just nu går arbetet med Molkoms torg före cykelvägarna. Parallellt jobbar de med cykelplanen så de kan fortsätta arbetet när torget står klart. – Just nu lägger de ju alla resurser på vårt torg så vi ligger lågt till. Men vi kommer inte sluta jobba med att få mer och bättre cykelvägar i Molkom, säger Henry. Text: Joanna Halvardsson Foto: Ted Andreasson på ett säkert sätt kunna ta sig till och från skolan borde vara självklart för alla barn, kanske framförallt för de som har en bit till skolan. För Jonnas del är hon inte särskilt orolig i dagsläget. – Hon fixar det, men det är ju bra om det blir en säkrare skolväg för alla. Text: Joanna Halvardsson MT 2013 12 Nyheter Tänker du på hur mycket vatten du använder till vardags? Gunnel Larsson, 73 år – När jag bodde i hus tänkte jag på det. Men nu tänker jag inte på det så ofta. Premila Brohl, 40 år – Nej. Jag gjorde det förut, för då hade vi hus. I våras fick Sutterhöjden krav på sig från miljöförvaltningen om att röja ogräs och täta råvattenbrunnarna. Tommy Andersson, 40 år – Ja ibland, speciellt när jag duschar och diskar. Jan Hellström, 63 år – Nej, det har jag inte tänkt speciellt mycket på. Foto: Ted Andreasson Renat utan extra tillsatser I Sutterhöjden har de sitt eget vattenverk. Anledningen är att de kommunala vattenledningarna inte sträcker sig utanför tätorterna. Det är 25 hushåll som får sitt vatten från det egna vattenverket, på gott och ont. — Här har vi inget val. Vi har fått lösa frågan kring vatten själva, utan bidrag från kommunen, säger Patrik Stefansson. Han bor i trakten och hjälper till att sköta verksamheten. Patrik berättar att de får stå för alla kostnader själva. Att hålla den naturberikade miljön som omringar vattenverket i fint skick kräver regelbundet arbete. – Vi hjälps åt så gott vi kan. De som har ork hjälper till med det de kan, säger Patrik. Rent och närproducerat När det är över 50 personer som använder sig av vattnet gäller samma regler som för kommunalt vatten. Patrik berättar att Sutterhöjden motsvarar den siffran och följer därför livsmedelsverkets regler och gränsvärden. – Det är av säkerhetsskäl. Alla som tar del av vattnet ska kunna känna sig säkra på att det är i gott skick, tjänligt som det heter. Han berättar att vattenverket alltid har funnits där. De har precis renoverat anläggningen efter att miljöförvaltningen anmärkte på bristande säkerhet och skötsel av de mosstäckta brunnslocken. – Vi har bland annat skaffat rör med UV-ljus i som vattnet går genom, ljuset slår ut bakterier som kan finnas i det. Ekonomiska fördelar Patrik visar hur vattnet rinner ner genom mossa och sand i skogssluttningen. Sedan tar pumparna upp vattnet, renar det genom filter och UV-ljus innan det kalkas och skickas ut i ledningarna. – Det känns så naturligt, vi tillsätter inga extra ämnen. Vattnet här är så rent redan från början, det går att dricka direkt från bäcken, säger Patrik. Han menar att fördelarna ändå är fler än nackdelarna. Ekonomin spelar en stor roll men även vattnet i sig. Att ha eget vatten är sparsamt för ekonomin, varje hushåll i Sutterhöjden betalar 600 kronor om året för sitt vatten. Det kommunala vattnet kostar 941 kronor om året, plus en kostnad för vattenmätare. – De flesta som kommer hit och dricker vattnet säger att det är det godaste vatten de någonsin druckit, säger Patrik. Text: Ted Andreasson MT 2013 Nyheter 13 Boende trivs på Åsbacka Karlstads kommun har undersökt 19 särskilda boenden för äldre. Åsbacka får toppbetyg. Bäst resultat redovisas för personalens bemötande. Mellan den 26 mars och 6 maj genomförde Karlstads kommun en attitydundersökning via post, på så kallade särskilda boenden. Däribland Åsbacka. Resultatet är övervägande positivt. Trevligt bemötande Vid påståendet att de blir trevligt bemötta av personalen på Åsbacka svarar hela 95 procent med femmor och fyror i betyg. − Det tycker vi naturligtvis är väldigt roligt, säger Jenny Söderkvist, områdeschef för Vardaga, tidigare Carema. Hon förklarar att de under 2013 öppnat några korttidsplatser på Åsbacka, och att många av de som bott på dessa har valt att bo kvar efter att de blivit beviljade särskilda boendeplatser. − Genom korttidsvården har man upptäckt vilken fin verksamhet vi har, säger hon. Valfriheten sviker De områden som redovisar lite mindre positiv respons är Akti- viteter och Mat. De boende saknar valfrihet. Vid påståendet att de har möjlighet att komma ut om de vill svarar 56 procent med femmor och fyror. − Det är mycket viktigt att alla boende får komma ut så som de själva önskar. Jag har inte fått någon information om att det finns någon boende som inte är nöjd med sina utevistelser, men jag kommer att gå vidare och analysera vad svaret kan bero på, säger Jenny Söderkvist. Påståendet att de boende har möjlighet att välja den mat de vill ha resulterar i ännu mindre positiv respons. Där svarar 32 procent med femmor och fyror. Något som förbryllar Jenny Söderkvist. − Vi har tvärtom tidigare fått mer beröm för flexibiliteten på Åsbacka eftersom det finns ett eget tillagningskök här. Vi har alltid två rätter som man kan välja mellan och anpassar alltid efter de boendes preferenser. Åsbacka i toppskiktet När indexvärde för helhetsintrycket presenteras är det 4,4 av sammanlagt 5,0. Det mäter sig bra mot övriga vårdboenden i Karlstad. ”Framför allt har det betydelse att vi hela tiden utvecklar vår kvalitet och att vi har mycket gott bemötande”, säger Jenny Söderkvist, områdeschef för Vardaga. Foto: Tim Sterner Blir du trevligt bemött av personalen på Åsbacka? I en undersökning på femgradig skala ger 73% femmor för personalens bemötande, medan 22% ger fyror och 5% treor eller mindre. Vi ser inte vatten som en kostnad i dag. Mikael menar att den mängden vi använder oss av varje dag är onödig och kan minskas. Vatten är en resursfråga, det ska användas med mer respekt. – Vi borde inte ta vatten för givet, som vi tyvärr gör. Den största boven Mikael tror att människors uppmärksamhet väcks av konkret fakta. Genom att till exempel visa hur stora kost- Fyror Femmor Text: Tim Sterner Medveten förbrukning De små uppoffringarna gör den stora skillnaden när det gäller vattenförbrukning. Det försöker Mikael Laakso få sina medmänniskor medvetna om varje dag. Han jobbar som energi- och klimatrådgivare i Karlstad. — Det är bara fantasin som sätter gränser för vilka besparingar det går att göra, säger han. Övrigt nader det blir för onödigt vatten över en längre period. – När människor ser det i kronor och ören reagerar de. När de kan tjäna in en slant på det blir de mer intresserade. Det viktigaste är att vara medveten. Mikael berättar att vattenläckor är en av de största bovarna när det gäller onödig vattenförbrukning, tillsammans med duschen. – Vi duschar i samma vatten som vi dricker. Om vi använder en äldre modell av duschmunstycke så använder vi oss av 30 liter i minuten. Jämför det med ett snålspolande som bara använder sex. Text: Ted Andreasson Minska vattenförbrukningen • Genom att ändra duschmunstycket till ett lågspolande kan du halvera ditt vattenanvändande när du duschar. • Täta läckande kranar. Om en kran droppar en till två droppar i sekunden kostar det 600-1 200 kronor per år. • Om du köper en vattensnål toalettstol förbrukar du mindre vatten vid spolning. En gammal toalettstol förbrukar 18-30 liter per spolning, i jämförelse med sex liter som i en modern. • Skruva inte upp duschhandtaget på väggen. Genom att inte göra det så tvingas du till att stänga av vattnet när du tvålar och schamponerar in dig. • Genom att placera en sten i toalettens vattenmagasin så blir det mindre plats för vattnet och förbrukningen förminskas automatiskt. Serviceinriktade guldfiskar Molkoms reningsverk har tidigare använt sig av kemisk bekämpning för att hålla skadedjur borta. I dag håller guldfiskarna i städningen. — De fungerar utmärkt, det är oerhört kul. Det känns mycket mer naturligt att låta dem hålla i städningen, säger Jan Wilhelmsson på va-enheten, vatten och avlopp. Han berättar att de fick idén från Herrljunga. De hade börjat använda guldfiskar i sina bassänger och det visade sig vara mycket effektivt. Guldfiskarna har kostat reningsverket ungefär 3 200 kronor att köpa in och kan leva upp till tio år i rätt miljö. Det är ändå inte vanligt att de används som städhjälp, trots att de gör ett bra jobb menar Jan. – I dag är Molkom det enda reningsverket i Värmland som har guldfiskar för att hålla sina bassänger rena, det ska vi vara stolta över. Städkåren består av sjutton guldfiskar som gottar sig på mygg och spindlar. Foto: Fotoakuten.se Jonas Wahlström, djurexpert och föreståndare för Skansenakvariet, menar att guldfiskar är tacksamma djur när det kommer till städning. De är fredliga fiskar som trivs i bassängernas svala vatten. Det är enkelt att få tag på dem. Om Molkom i framtiden behöver förstärkning på städfronten går det därför lätt att lösa. – Guldfiskar äter det mesta. De kommer göra ett bra jobb, säger Jonas. Text: Ted Andreasson MT 2013 14 Nyheter Den bästa återvinningen I somras slogs portarna upp till Molkoms nya återvinningscentral på Industrivägen. Den gamla centralen var alldeles för trång, inte asfalterad och logistikmässigt var den under all kritik menar Marcus Edenberg, driftchef för Karlstad kommuns återvinningscentraler. Flera nya stationer har tillkommit, bland annat för papp. Kunderna kan inte längre slänga allt i en container för brännbart. – Detta är Karlstad kommuns finaste och bästa återvinningscentral, berättar Marcus. Skorstenen rivs i januari Nu ska skorstenen vid Molkoms vårdcentral rivas. Detta för att Landstinget byter från oljeeldning till fjärrvärme. Vid rivningen som beviljades i slutet av oktober i år kommer man använda sig av en mobilkran. Man kommer hålla i skorstenen med denna samtidigt som man lossar bultgruppen, som håller skorstenen i grundfundamentet. – Tanken är att rivningsarbetet ska starta i januari och kommer ta cirka två veckor, säger Kent Rimqvist kontaktperson på Landstinget i Värmland. Dålig gatubelyning På Mera Molkoms senaste möte, togs det upp att gatubelysningen i Molkom var dålig. Bland annat gällde det viadukten på Storgatan. Danne Helmersson är ordförande i Mera Molkom, men han är inte själv säker på om det finns några lampor där. – Jag har inte själv varit där och kollat, berättar han. Vad som kan göras är upp till den som äger vägen. Det vet han inte vem det är ännu. Det kan vara Trafikverket eller banverket. När de vet får de prata med de som har hand om vägen, eller tillsätta en egen grupp i Molkom som får arbeta med att fixa belysningen. Ali hittade hem Det var en snöig vinterkväll i slutet av december som Ali flög in över Stockholm tillsammans med sin dåvarande fru och lilla son. Där nere väntade en ny framtid. — Var är alla isbjörnar? Det var det första jag tänkte. Jag trodde de skulle springa runt på gatorna. I dag är det 24 år sedan Ali fick lämna Iran tillsammans med sin familj. Då var han 27 år gammal och högutbildad inredningsarkitekt. Han levde tillsammans med sin politiskt engagerade fru och deras son. En helt vanlig dag hade en gammal klasskamrat berättat för Ali att hans fru var efterlyst. Först då insåg Ali att de var tvungna att lämna landet omedelbart. – Det enda jag tänkte var, vi ska komma undan. Utan att berätta för släkt och vänner flydde de. – Regeringen var väldigt hård och man fick inte tycka vad man ville, berättar Ali. Hans fru delade inte åsikterna och var motståndare till den nya regeringen. För det fick de betala ett högt pris. från storstad till isolerad bygd inte lika enkel. Ali säger att det för många är omöjligt att anpassa sig till det nya livet. – Vissa klarar det, vissa gör det inte och spårar ur. Vi får inte jämföra, inte döma. Vi människor är olika. Själv försökte han att skilja på det han upplevt och på sitt mål. Det gjorde att han kunde fokusera helt på att ta sig framåt. – Jag hade styrkan att sortera, det går inte alltid. Det är en naturlig begåvning jag fått. En väckarklocka Den lilla familjen blev tilldelad ett rum på sex kvadratmeter. Ali kommer tydligt ihåg vad han gjorde de första timmarna. Blicken försvinner bort. – Jag minns att jag första kvällen när vi kom till rummet, gick fram till fönstret och lade pannan mot glaset och tänkte, herregud vad har jag gjort? Han stod sedan där i tre, för honom, avgörande timmar. – Det var då jag fattade ett beslut. Nu är jag här och jag ska göra mitt bästa.Då bestämde han sig för att lägga all sin energi åt att lära sig språket, hitta ett jobb och ta kontakt med folk för att se hur de levde. Ali berättar att han inte lät lokalbefolkningen ta kontakt med honom, han tog kontakt med dem. Han knackade helt enkelt på hos människorna i bygden. – Jag märkte en viss osäkerhet i början men det släppte fort, ofta efter bara några minuter. ”Det enda jag tänkte var, vi ska komma undan.” Dramatisk flykt Ali beskriver flykten från Iran till Sverige som mardrömslik. En 23 timmar lång bilfärd. – Vi bytte till en minibuss efter halva resan av säkerhetsskäl. Och med en fiskebåt tog de sig till Dubai. Därifrån flög de till Stockholm. Väl framme möttes de av Migrationsverket för att sedan skickas vidare till Älvsbacka i Värmland. Från stad till skog Att komma från storstad till isolering i skogen beskriver Ali som väldigt dramatiskt och skräckfyllt. Men han säger också att det inte enbart var negativt. – Det fanns många fördelar. Jag har faktiskt funderat på det där och jag brukar jämföra det med att duscha kallt. När det är stressig och varmt, ta en kalldusch så coolar du ner. Men för alla är omställning Första jobbet Några månader efter ankomst fick Alis familj permanent uppehållstillstånd. Han beskriver dem som de lyckligt lottade. Kort därefter fick de en lägenhet i Hagfors. Där skildes Ali och hans frus vägar åt. Ali saknade jobb och blev djupt deprimerad. Räddningen kom när han fick jobb som kock på flyktingförläggningen på Älvsbacka bruk. Där fick han laga mat åt drygt 300 hungrande magar varje dag. – I dag kan jag erkänna att jag aldrig lagat mat i hela mitt liv. Jag hade bara kokat två ägg. Ali läste recept på nätterna och översatte dem från svenska till persiska. Ali berättar att flytten från stadslivet i Iran till lilla bygden Älvsbacka var svår. – Det var jobbigt. Varje morgon som jag gick till jobbet var som att gå till min egen avrättning. En lång karriär Han jobbade också som fritidsledare på förläggningen. Ali fick även möjlighet att inreda Fyrbo när dåvarande ägaren hyrde ut gården till Migrationsverket, något han tyckte var väldigt roligt. När förläggningen lades ned fick Ali ett annat jobberbjudande men tackade nej. – Jag kände att nu måste jag göra det jag ska. Han hyrde en liten lokal i Älvsbacka samtidigt som han gick runt och köpte gamla möbler. Han plockade isär dem och studerade. – Jag var elev och jag var lärare. Under ett år studerade han svenska möbler och arkitektur, vanor och traditioner. I september 1994 fick Ali sin första praktikplats på Rokoko antik i Karlstad där han var i några månader. Inte långt efter kände han sig redo att starta eget och Ali grundade då sitt företag Antik och Design. Han höll till på Molkoms bruk och känner än i dag en stor tacksamhet till de dåvarande ägarna. – De stöttade mig och hjälpte mig komma på benen. Arbetet en drivkraft Ali ser sliten ut. Han har projekt efter projekt på gång, många större inredningsprojekt ska MT 2013 Nyheter 15 m i Molkom Det finns planer på att ta emot asylsökande till Fyrbo under sommaren 2014, berättar Martin Edman. Foto: Karin Jonsson Nytt hopp för Fyrbo Trots beslutet om att lämna tillbaka Fyrbo finns det fortfarande de som kämpar för att ha kvar gården. Dagen efter byalagsmötet samlades en grupp för att försöka hitta ett annat alternativ. Martin Edman är en av dem som kämpar för att behålla gården. Tillsammans med elva andra ur byalaget ingår Martin i en grupp som ska jobba för att själva ta över Fyrbo genom att köpa gården av kommunen. – Det är ett lotteri men vi tror på idén. Vi kommer satsa våra egna pengar och faller det väl ut räknar vi att få tillbaka dem, säger Martin. Projektet gör de inte av vinstintresse utan för att Fyrbo ska fortsätta leva. De vill ha en fortsatt puls i bygden. Han menar att omställningen är för jobbig för många asylsökande. slutföras innan jul. Att kalla honom arbetsnarkoman är inget han nekar till. Mobiltelefonen ringer ett flertal gånger under intervjun. Han ursäktar sig och svarar. Det är en journalist. Ali döljer en suck. Han berättar att han får minst ett sådant samtal per dag och berättar också att hans privatliv blivit lidande på grund av hans arbetsnarkomani. – Det har sina baksidor att vara som jag är. Ali påpekar att det inte bara är ambition att jobba, han menar att det är en blandning av ambition och egoism. Men han har lärt sig med åren. – Jag har faktiskt blivit vuxen. Jag har börjat trappa ned på arbete för att slippa kalla mig arbetsnarkoman. Jag vill faktiskt vara ute i stugan, jag vill använda min båt men jag har inte tid. Olikheter, en tillgång Ali berättar att väldigt fort efter ankomst till Sverige kände han sig som hemma. Han bor fortfarande i Molkom och en av anledningarna är att han känner en slags tacksamhetsskuld till bygden. Men för alla är det inte likadant. Situationen för dagens flyktingar har blivit tuffare. – En viss oro har tryckt un- ”Jag var elev och jag var lärare.” Foto: Linéa Segall der en tid och den växer. Hur kommer det att bli? Vad kommer det att bli? Ali betonar att han är väldigt orolig. Fördomar om flyktingar bidrar mycket. Invandringsfrågor har alltid varit positivt för Sverige och dess framtid, inte minst på grund av den som handlar om arbetskraft. – Det kostar i början men blir lönsamt i framtiden. Lägg ifrån dig alla fördomar. Tänk på framtiden. Det är för din skull, för dina barns skull. Jag har drivit mitt företag i 17 år. Om jag inte gör något nytt så blir det tråkigt och dör. Man måste ingjuta nytt blod i det. Man måste ingjuta nytt blod i det annars dör det. Text: Linéa Segall Nybildad förening Martin har tillsammans med den övriga gruppen gått ihop för att bilda en ekonomisk förening. Syftet är att på sikt göra om Fyrbo från ett vandrarhem till ett kurs och konferenscentrum. Det kommer delvis att finansieras ur egen ficka men Martin berättar att de har tankar på att låna på huset för att kunna göra förbättringar. Bland annat har de planer på att höja taket i annexet. Martin är väldigt positiv till idén och menar att med en ekonomisk förening kan de fokusera på att driva kursgården. Då kan byalaget koncentrera sig på den ideella föreningsverksamheten, såsom cafédagar och liknande. Det kommer att slita mindre på arbetskraften. Men de båda föreningarna kommer fortsätta att samarbeta. – Många tycker att det här är bra för bygden. Boende för flyktingar Tanken om att hyra ut Fyrbo som tillfälligt boende för asylsökande har de ännu inte släppt. – Vi har goda erfarenheter av tidigare flytkingförläggningar, säger Martin. Det är tidigast under våren nästa år som de får besked från Migrationsverket om uthyrning. Då handlar det om en sex månaders period. Viljan att hjälpa till i bygden är stor. De har även volontärer i byn som jobbat i utvecklingsländer. Insamling för framtiden För att komma en bit på vägen planerar de att ha ett möte och öppet hus den 8 januari för alla som vill engagera sig och bli medlemmar i föreningen. Martin betonar att de vill att Fyrbo ska finnas kvar som en samlingsplats med en bred och djup förankring i Älvsbackabygden. – Det finns en sorts utvecklingsoptimism. Text: Linéa Segall Älvsbackaområdets historia 1939 - startade en yrkesskola i Älvsbacka. 1980 - köptes den då tomma yrkesskolan av Bertil Holmquist. Han gjorde om yrkesskolan till en turisanläggning som fick namnet Bäverland. 1988 - gjordes dåvarande tursitområdet Bäverland om till flyktingsluss med plats för 300-400 personer. 1994 - lades flyktingförläggningen ned. Då bildades byalaget Älvan som också tog över Fyrbo. 1994 - 2013 drevs Fyrbo av byalaget Älvan. 2014 - Är ännu inte klart vad som kommer att hända med Fyrbo. MT 2013 16 Nyheter Garanterad väntan Att boka tid hos kuratorn är svårt. Det tog en dryg vecka och sex samtal för att komma fram till rätt person på Molkoms vårdcentral. Efter nyår kommer det att bli ännu svårare. Eva Bergquist är upprörd över situationen. – Jag ska sätta mig ner med personalen på vårdcentralen och se över vad det finns för brister. Jag är väldigt tacksam att dessa problem uppmärksammas. Eva Bergquist, verksamhetschef för primärvården i Värmland tycker att väntetiderna är orimliga och det kan bero på ett systemfel. Det ska inte behöva ta en vecka för att komma i kontakt med en kurator. – Nej, absolut inte. Det finns en vårdgaranti som säger att man ska få hjälp vid dag noll, menar hon. Joakim Pettersson, enhetschef på Molkoms vårdcentral förklarar att det nya remisslösa systemet kan vara boven. Han berättar att de tagit bort spärren att man måste träffa läkare innan kurator. Men det finns fortfarande många förbättringar att göra. – Vi måste se över att vårdsystemet fungerar för att tillgodose det behovet som finns. Om man i dag ringer till kuratorns telefon i Molkom på onsdag kan det dröja till tisdag att meddelandet blir avlyssnat. Lång väntan blir längre Marie-Louise Linder är4 kurator och bemannar Molkoms vårdcentral en till två dagar i veckan. På tisdagsmorgnar erbjuder hon telefontid, övrig tid lämnar man ett meddelande på telefonsvarare. Enligt henne ska en patient vänta maximalt ett dygn på att bli uppringd. Efter årsskiftet blir Marie-Louise även anställd vid vårdcentralen i Rud. Då kommer hennes tjänst att minskas från 33 till 25 procent i Molkom. – Redan i dag är väntetiden tre månader och tyvärr kan jag inte erbjuda tid nästa dag. Så visst finns det risk för ökat tryck från och med januari. Tisdag Kl 16.00 Ringer vårdcentralens växel, blir hänvisad av telefonsvarare till telefontid nästa morgon. Om jag har ytterligare frågor kan jag vända mig till sjukvårdsupplysningen. 3 December Tisdag 3 December Text: Karin Jonsson Kl 16.06 ombedd Ringer sjukvårdsupplysningen. Blir tid. Om att ringa på vårdcentralens telefon så jag skulle uppleva ett akut vårdbehov ska jag ringa psykjour. Onsdag 4 December Onsdag 4 December Kl 11.40 centralen. tal från vård svaraMissat sam på telefon de lan de Ett med ger upp köterskan rin ren att sjuks fälle. vid annat till Fredag 6 December Kl 08.01 Ringer vårdcen tral. Ber sjuks köterska om kuratortid och förklarar att jag känt mig neds tämd. Blir hänv isad till kuratorns tel efo Sjuksköterskan ntider på tisdag. ska ringa upp när hon vet om det gå r att boka kurat or via vårdcentralen s telefon. SjukköKl 13.04 ärende igen. na entral. Berättar r hand om eg Ringer vårdc ha orn rat ku rar att mer. terskan förkla och telefonnum m. nrso pe er pg ste bokningar. Up de bytt datorsy an förklarar att ratorn att ringa Sjukskötersk ddelande till ku me na läm a Hon sk upp. Kl 08.00 pger namn, centralen. Up skan Ringer vård sköter uk Sj . er m Tisdag telefonnum t att boka via t det är svår lla kuraförklarar at , men kan ko on lef te a denn r kuratorns få g Ja g. nin direkt. torns tidsbok beds ringa mer och om December num 10 Tisdag 10 December Kl 08.07 Ringer kuratorn. Telefonsvarare. Lämnar namn och telefonnummer för att bli uppringd. Onsdag Onsdag 11 December 11 December Kl 09.09 Kuratorn ringer upp . Tid finns i februari-mars. Kl 08.54 Kuratorn ringer upp mig för intervju om väntetider och belastning av Molkoms vårdcentral. Denna kontakt har jag fått via enhetschefen för Molkoms Vårdcentral. Patient: Ung kvinna, känt sig nedstämd en tid, önskar tid hos kurator på Molkoms vårdcentral. Tretton må väntan på Inspektionen för vård och omsorg kritiserar psykiatriska öppenvårdskliniken i Karlstad efter ett inspektionsbesök. Tillsynsrapporten offentliggjordes för några veckor sedan. Agnes från Molkom väntade i tretton månader på att få vård vid kliniken. — Jag hamnade i ett galet kösystem. Inspektionen för vård och omsorg besökte i december förra året den psykiatriska kliniken. För några veckor sedan offentliggjordes de brister som myndigheten funnit. I tillsynsrapporten nämns fel som ofullständiga internutredningar och osignerade journaler. Dessutom drar sig personal från att fråga patienter om självmordstankar på grund av de långa köerna att träffa läkare. Agnes är en av dem som fått vänta. Hon har i långa perioder varit deprimerad och haft självskadebeteende. – Det är mycket som inte funkar i psykiatrin, det vet jag. De är underbemannade, men man behöver fortfarande hjälpen. Lång väntan I december för två år sedan kände sig Agnes nedstämd och tog kontakt med psykiatrins öppenvårdsklinik. Det visade sig vara mycket svårt att få tid hos en kurator. Sju månader efter Agnes telefonsamtal fick hon en tid för en första bedömning. Det dröjde till januari året därpå innan hon fick träffa sin samtalskontakt, över ett år efter att hon sökt hjälp hos psykiatrin. I augusti i år avslutade Agnes förbindelsen med sin kurator med ett telefonsamtal. Hennes schema passade inte längre de tider hon hade hos sin kurator. – Om du har tid torsdagar klockan tre, då har du tid torsdagar klockan tre. Att få tag på en ny tid hos kuratorn visste Agnes skulle ta upp till ett halvår. Det kändes inte värt att vänta. Felande journaler Hon är inte förvånad över den kritik som presenterades av Inspektionen för vård och omsorg. Journaler är inte korrekt ifyllda och patienter hinner inte få relation till läkare. Hon är rädd att vården kan fallera helt då hon själv upplevt att läkare endast läser journaler och inte möter patienterna. Medicinering- och diagnosfel förstoras sen när journalerna är felande från början, som tillsynsrapporten visar. Trots bra tillvaro för stunden vet Agnes att psykiatrin kan krävas för att lindra ångest och nedstämdhet i framtiden. – Jag tror jag kommer behöva kontakt med dem igen. Fotnot: Agnes heter egentligen något annat. Text: Karin Jonsson Vårdgarantin Vårdgarantin innebär att man ska få vård inom en viss tid. Den är en del av hälso- och sjukvårdslagen. Samma dag som man söker hjälp ska man få kontakt med primärvården, till exempel vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen. Det kan ske via telefon eller genom besök. Bedömer vårdpersonal att man behöver träffa en läkare ska man få tid inom högst sju dagar, till exempel på vårdcentralen eller hos familjeläkaren. Om man får en remiss till den specialiserade vården ska man få en tid för besök inom 90 dagar. Det gäller även om man sökt vård utan remiss. Efter beslut om behandling, till exempel operation, ska man få en tid inom 90 dagar. Källa: Sjukvårdsrådgivningen,1177.se Läkarna som behandlar en har man ingen relation m MT 2013 Nyheter 17 ånaders psykiatrin med, berättar Agnes. Karin Haster och psykiatriska divisionen driver en blogg om psykiatrin i Värmland för att förbättra ryktet. Foto: Jens Magnusson, Landstinget i Värmland Brist på psykologer — Vi är illa ute om det är så som det står i rapporten, säger Karin Haster, divisionschef för psykiatrin i Värmland. Bristen på personal är det största problemet menar hon. Inspektionen för vård och omorg ger Hasters öppenvårdsklinik rejäla bakläxor efter förra årets granskning. När tillsynsrapporten offentliggjordes för några veckor sedan fanns fem punkter med på listan över vad vårdavdelningen behöver utföra för åtgärder. – Psykiatrins obesatta tjänster är det största problemet, menar Karin. Psykiatrin i Värmland är inte ett attraktivt arbetsområde. Hon har själv hört vad som sägs i folkmun om vårdavdelningen och verkar nu för att renovera ryktet. Hur förändringen ska gå till för att få människor att söka tjänster har Karin en lösning på. – Vi arbetar på att förändra bilden av psykiatrin genom att åka på mässor och vi skriver en blogg. Lång resa Innan Värmlandspsykiatrin är perfekt måste den genomgå en förändring, medger Karin. – Vi är på väg men har en massiv resa framför oss. I dagsläget är inte alla tjänster besatta. Inom landstingets psykiatriska vård fattas ett tiotal psykologer och sjuksköterskor. Som divisionschef ser Karin att enheten måste bli mer attraktiv för att hitta personal. Det är en förmån att ställas inför svåra utmaningar och försöka lösa dem. Text: Karin Jonsson Foto: Karin Jonsson MT 2013 18 Nyheter Lokalvårdaren Maud Kihlman Jansson och Johan Gladh städar tillsammans Nyeds skola. Maud har städat skolan i fyra år. Hon har aldrig hört talas om att gardiner och bordsdukar har tvättats. Foto: Ted Andreasson Bristande rutiner försvårar städning Textilerna på Nyeds skola har inte tvättats på flera år. Rektorerna menar att de följer Socialstyrelsens allmänna råd om städrutiner. Efter en rundvandring på skolan visar det sig inte stämma. de leker mer på golvet, säger Kerstin. De båda rektorerna förklarar att bordsdukar och mattor inte förekommer på skolan, eftersom det är svåra att hålla rena. Gardinerna i skolan är av ett speciellt material som inte drar till sig lika mycket bakterier. För två år sedan noterade Miljöförvaltningen vid sitt tillsynsbesök brister i Nyeds skolas städning. Under besöket uppmärksammades att gardiner och textiler tvättades efter behov. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör det ske regelbundet. Rektorerna Kerstin Carlvik och Michael Kisberg berättar att skolan hyr in lokalvårdare från kommunens teknik och fastighetsförvaltningen. De gör en regelbunden städning en gång per år och det sker under sommaren. – I lokalerna där yngre barn vistas städas det oftare, eftersom Inte så fräscht Under en rundvandring som Molkoms tidning gjorde tillsammans med rektor Michael hittades inte bara en utan flera bordsdukar och mattor. Varför de finns där kunde Michael inte förklara. På förskolans golv, där även lågstadieelever huserar under raster fanns en lekmatta. Mattan var både dammig och sliten. – Den var inte så fräsch, säger Michael. I ett lågstadieklassrum berättar läraren att hon inte tror att gardinerna rengjorts på två år. Den runda mattan som finns i ett hörn av klassrummet dammsuger barnen själva, efter ett rullande schema. Tar inte på sig ansvaret De två lokalvårdarna Maud Kihlman Jansson och Johan Gladh är anställda av teknik – och fastighetsförvaltningen. De ansvarar för den dagliga städningen av toaletter och klassrum. Maud har vårdat lokalerna på skolan i ungefär fyra år och tror inte att gardiner och textiler tvättats på flera år. Att det ska vara teknik och fastighetsförvaltningens ansvar har hon aldrig hört talats om. – Det är väl skolans ansvar att tvätta dem, säger hon. Olika prioriteringar Rektorerna medger att det är skolans ansvar att tvätta textiler. Varför de inte har gjort det är för att det inte prioriteras lika mycket som till exempel städningen av toaletter. Kerstin förklarar att sådana saker tas upp under skyddsronderna som sker två gånger om året. Under ronderna är ett skyddsombud med och eftersom textiler aldrig har nämts så har ledningen inte lagt något fokus på det. Michael säger att de kan ta upp det under nästa skyddsrond. – Vi tvättar under rekommendationer. Har vi ett barn som är känsligt så agerar vi, säger Kerstin. Enligt Kerstin är inte astma och allergiförbundets rekommendationer, som är den samma som Socialstyrelsens allmänna råd någon lag skolan måste följa. Utan en rekommendation. Skolan håller sig till Karlstads kommuns regler. Men hon säger att skolan måste se över situationen och att man inte kan ha några bordsdukar om ingen tar hand om dem. En katt i klassrummet Marie-Louise Luther arbetar med inomhusmiljö på Astma - och allergiförbundet. Hon rekommenderar Socialstyrelsens allmänna råd att ha en regelbunden städning minst en gång om året. Om tid och resurser finns för skolan så är det bra om man tvättar gardiner och textiler en gång per halvår, menar hon. Inte minst om barnen har husdjur. Luther förklarar att 40 procent av alla barn har ett husdjur, och då är det främst hundar och katter. – Har många barn en katt så kan det finnas så mycket allergen på kläder och textiler att det är som att ha en katt i klassrummet, förklarar hon. Text: Maurits Larenas MT 2013 Nyheter 19 Ny upphandling för Åsbacka Sedan 2004 har Vardaga, tidigare Carema, drivit Åsbacka på entreprenad. Den 28 februari 2015 löper avtalet ut. En ny upphandling är på gång. Det är viktigt att inte bara se till pris i en upphandling. Det tycker Åke Hertzberg i Milan, Molkoms lokala förening inom Sveriges pensionärsförbund, SPF. Vid en upphandling 2009 fick dåvarande Carema förnyat förtroende att driva Åsbacka, som de drivit sedan 2004. Vid upphandlingen tog de även över vårdboendet Sveagatan 10 i Karlstad, som tidigare skötts av Attendo care AB. Avtalen sträckte sig till den 28 februari 2013, med möjlighet till förlängning två år. Nu har båda förlängningsmöjligheterna utnyttjats. Den 28 februari 2015 löper båda avtalen ut. En lång process Vård- och omsorgsförvaltningen föreslog att det borde göras en ny upphandling. Vänsterpartiet, som vill att boendena återgår i kommunal regi, motsatte sig förslaget. Men genom majoritetsbeslut bestämdes det att göra en upphandling, med start under hösten 2013. – Det är en lång process med många utvärderingar. Vi håller på att ta fram ett underlag. Det annonseras ut först till våren. Runt mars, april. Förhoppningsvis har vi ett beslut innan sommaren, säger Monica Fredriksson, upphandlingsansvarig vid vård- och omsorgsförvaltningen. Vård- och omsorgsförvaltningen hoppas nå beslut innan sommaren. Fredriksson berättar att det görs en noggrann bedömning i samband med en upphandling, för att säkerställa att både entreprenören och tjänsten uppfyller kraven. – Vi har vissa vida krav som vi alltid ställer, bland annat för miljö och hygien. Men sedan finns det också specifika krav vid en upphandling. Det kan till exempel gälla kvalitetsarbete, dokumentation eller fortbildning. Fredriksson förklarar vidare att den anmälan som gjordes mot Vardaga 2012 vägdes in i bedömningen vid senaste avtalsförlängningen. – Vi tar alltid hänsyn till sådant som skett, och undersöker vad som lett till rapport. I det här fallet gjorde man bedömningen att de vidtagit tillräckliga åtgärder efter detta. Väljer att inte yttra sig Vid förra upphandlingen deltog fem entreprenörer. Aleris äldreomsorg, Norlandia care AB, Tre O, Attendo care och Carema care. Att Carema vann beror enligt Fredriksson på att de uppfyllde de krav som ställdes då. – Det sågs till 60 procent på pris och till 40 procent på kvalitet, säger hon. Foto: Tim Sterner Om de kommer använda sig av samma prioritering vid den nya upphandlingen kan hon inte svara på än. Hon kan inte heller svara på om Vardaga kommer delta som intressent. Åsbackas verksamhetschef Karin Andersson vill inte yttra sig i ärendet. − Vi kan inte uttala oss om en pågående upphandling, säger hon. Hur ett byte av entreprenör skulle påverka personalen är ännu okänt. Text: Tim Sterner Viljan att hjälpa ökar mycket under julen När julen närmar sig ömmar det i människors hjärtan. Viljan att hjälpa utsatta blir större och välgörenhetstänket ökar. Detta menar Danne Helmersson, diakon i Alster-Nyedsbygdens församling. I Karlstad håller både Skattkistan och Julänglarna till, två av kyrkans egna hjälporganisationer som hjälper familjer som inte har det så gott ställt. Skattkistan bidrar med begagnade kläder och Julänglarna med saker som hör julen till. Bland annat hjälper de till med julmat och leksaker som föräldrarna kan ge barnen i julklapp. Även i orterna utanför Karlstad går det att få hjälp. Hjälp behövs året om I Alster-Nyedsbygdens försam- Inte bara vinstintresse ling jobbar Danne Helmersson som diakon. Han tycker att verksamheter som Julänglarna behövs och är glad över att människor skänker och vill hjälpa andra. Men han kan ibland bli arg över att välgörenhetstänket kommer fram först vid jul. – Hjälpen behövs året om, men bara för att det blir jul så ömmar det i folks hjärtan, säger han. som Röda Korset och Cancerfonden. I Alster-Nyedsbygdens församling finns en egen fond vid namn Diakonifonden. Stöd i vardagen Med pengar som kyrkan får in därigenom har de möjlighet att bistå dem som inte har det så gott ställt. Bland annat har de alltid presentkort i olika valörer på den lokala mataffären att ge bort. Det händer också att kyrkan bidrar med att betala hushållsräkningar, tandläkaravgifter eller bara så enkla saker som ett vedlass så att familjen ska slippa frysa. Saker som är nödvändiga i det vardagliga livet helt enkelt. Kyrkans hjälp ska dock vara kort och akut. – Det är ingen idé att betala någons räkning månad efter må- ”Hjälpen behövs året om” Fonder bidrar Kyrkan hjälper under hela året till med samtalsstöd till både enskilda personer och familjer, men det finns även viss ekonomisk hjälp att få. När en person dör finns något som heter kondoleans. Det innebär att bekanta till den som avlidit skänker pengar till olika fonder, ofta är det hjälporganisationer nad, då behövs det mer långsiktig hjälp, säger Danne. Behovet är i princip det samma under hela året, mellan två och tre ärenden i veckan i församlingen. Har man det knapert blir man också hänvisad till Skattkistan och under julen även Julänglarna. Text: Katri Melander Sedan 1976 har föreningen SPF Milan arbetat för att göra Molkom till en givande plats för seniorer. Men ursprungligen gjorde de det under namnet Molkomortens pensionärsförening. Åke Hertzberg, som bland annat sitter i valberedningen, ser positivt på en ny upphandling för Åsbacka. – Det är bra med nya upphandlingar. Det kan påskynda utveckling, säger han. Tydlig kravlista Men för att utvecklingen ska vara en positiv sådan menar Hertzberg att vinstintresse inte får konkurrera ut kvalitet. – Det är viktigt att inte det billigaste anbudet vinner, utan det bästa. Det måste vägas in. Det ska finnas en tydlig kravlista från kommunen. Han förklarar att det vid entreprenad jagas efter kostnader, och att detta kan drabba kvaliteten. Det kommunalt styrda har inte samma press på ekonomin, menar han. Mer personal Trots de skillnader som finns mellan det privata och det kommunala ser Hertzberg något som förenar sektorerna. – I slutändan är det personalen det handlar om. Han önskar att det fanns mer personal så att mer tid kunde ägnas åt att prata med de gamla. Viktigt med samtal Åke brukar träffa människor från Åsbacka vid diverse senioraktiviteter i Molkom, och vet hur mycket de uppskattar samtal. – Allt är så tidspressat. Den sociala biten hinns inte med. Det är inte de anställdas fel. De ska hinna med mycket, säger han. Danne Helmersson tror på långsiktig hjälp. Foto: Karin Jonsson Text: Tim Sterner MT 2013 20 Nyheter Gamla bilder på Facebook På facebooksidan ”Gamla bilder av Molkom” delar Molkomsborna med sig av gamla bilder från bygden. I dag har gruppen 120 medlemmar och där förs många diskussioner om bygden. – Jag tyckte att det fanns ett behov av att ha möjligheten att dela med sig av bilder, diskutera dem och inte minst lära sig nya saker. Det är många som blir glada av att se gamla bilder, säger Peter Sörensen, ägare av Molkoms station. Peter driver även sidan ”Bilder av Molkom” där man kan dela med sig av bilder från dagens Molkom – Många fotar med sina mobiler och tar väldigt fina bilder och det finns mycket att fota i Molkom, säger han. Lindén på vägarna 2014 Molkombördige låtskrivaren Christer Lindén, och hans kollega Calle Boman, uppger på Facebook att de håller på att boka spelningar inför 2014. Under 2007 släppte Lindén skivan Pilgrimsstig, på vilken han tolkar dikter av Dan Andersson. I höstas kom uppföljaren, en spelmans jordafärd. På nya skivan tonsätts 13 av Anderssons kända verk. Däribland Jungman Jansson, Jag har mod och titelspåret En spelmans jordafärd. Skivan har funnits digitalt sedan september. Tolkningen av En sommarpsalm i skördetid låg på Värmlandstoppen i tio veckor. Bed and Breakfast Susann “Sussi” Magnusson vill renovera sitt café. Tanken är att övervåningen som inte renoverats sen 50-talet ska bli ett bed and breakfast. Dock finns det ingen konkret tidsplan för projektet ännu. Anledningen till att Sussi vill renovera är att hon har en tom övervåning som hon tycker är perfekt för ett B&B.Samtidigt menar hon att centrala Molkom behöver en plats för turister att övernatta på. Marie och Celine säger att de använder sina Ipads väldigt mycket, nästan jämt. Foto: Josef Wiklund ”Det var bättre förr” Eleverna på Nyeds Skola har fått Ipads. Strålningen är någonting som oroar föräldrarna, men Håkan Dahlin, NO-lärare på skolan tror inte att det är någon fara. — Vi litar på och hänvisar alltid till den information som våra myndigheter ger oss, säger han. När man kommer in i rasthallen på Nyeds skola möts man numera av en stor samling barn med varsin surfplatta. De spelar spel, kollar facebook och skickar bilder till varandra. – Det är lätt att lockas till annat än skolarbete när man får installera vad man vill på Ipaden, säger Celine Cato Ehrndal, som går i sjätte klass. Men hon menar även att hon tycker att det är mycket roligare att jobba när man kan göra det på en surfplatta. Strålning i kursplanen Tjejerna tycker att det är kul och spännande med ny teknik i skolan, men hurvida det kan vara farligt eller inte har man inte diskuterat mycket. – De har bara sagt att vi inte ska sova med Ipaden bredvid sängen, säger Marie Westerlund, klasskompis till Celine. Håkan Dahlin ingår i en utvecklingsgrupp för NO-lärare. Tillsammans har de planerat några lektioner som var och en ska hålla med eleverna. Tanken är att de ska mäta strålningen från olika apparater. – Det är ett intressant ämne att utforska, och vi vet ju inte hur farlig långtidsexponeringen av strålningen är. Speciellt intressant är det nu när det har satsats på Ipads och trådlösa nätverk i skolan., säger han. Håkan menar att man som både privatperson och lärare måste kunna lita på myndigheterna, men att man ändå ska vara uppmärksam på källan till informationen. – Mobilindustrin är ekonomiskt sett gigantiska och jag kan tänka mig att de kan ha en del inflytande över viss forskning som görs. ämnen, det finns forskning som visar det, säger hon. Enligt Strålskyddsstiftelsen kan ett barns benmärg absorbera upp till tio gånger mer än en vuxens, och nervsystemet som utvecklas genom hela tonåren kan ta skada. mycket lägre gränsvärde än det vi har i Sverige i dag, säger Mona. Enligt Torsten är det mobiltelefonen som möjligen kan utgöra en hälsorisk. Han menar att det finns en svag misstanke om att radiovågorna från mobilen kan ha en inverkan på hälsan. Han säger att en mobiltelefon kan alstra upp till 250 millwatt, och att den strålningen som man utsätter sig för då kan ligga i nivå med gränsvärdet. – Den strålning man utsätts för minskar betydligt om mobiltelefonen inte hålls direkt mot kroppen, säger han. En pågående debatt WiFi är inte lika farligt som 3G. Rädslan är överdriven. Det säger Torsten Augustsson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. — Den mängd strålning man utsätts för är försvinnande liten, det är ingen fara med så låga nivåer, menar han. Torsten menar alltså att det är bättre om man istället för att använda 3G-nätet kopplar upp sig på WiFi när man har chansen. Alternativt kan man alltid stänga av 3G-uppkopplningen när man inte använder den. – För att undvika strålningen från telefonen är vår rekommen- dation att använda ett headset vid samtal, säger han. Ett för högt gränsvärde Någon som inte håller med är Mona Nilsson, grundare av Strålskyddsstiftelsen. Det är en ideell organisation som arbetar för att skydda människor och miljö mot skadliga former av elektromagnetiska fält. Mona har granskat frågan om hälsovådlig strålning sedan 2002 och hon säger att riskerna är uppenbara och att vi måste få ut informationen till folket. – Vi vet sedan 90-talet att strålning försämrar inlärningsförmågan. Dessutom är barn extra känsliga för alla cancerogena Kan vara skadligt I broschyren Uppkopplade barn finns en rad olika exempel på fall där ett trådlöst nätverk, så som WiFi, har orsakat någon form av skada. Barn har haft koncentrationssvårigheter och legat sömnlösa om natten. – Vi har ett för högt gränsvärde för strålning. Ryssland, hade redan under Sovjet-tiden ett För avancerat En som inte är lika överväldigad av den nya tekniken som Celine och Marie är Andreas Sjölund som går i åttonde klass. Han tycker att surfplattorna kan kännas lite för avancerade och klumpiga. – Jag tycker att det är svårt att hitta information på ett lätt sätt. Det är mycket mer bekvämt att sitta med ett häfte eller en bok. Det var bättre förr, säger han. Text: Josef Wiklund Text: Josef Wiklund MT 2013 Nyheter 21 Barnen i fokus - inte mobilen Föräldrars mobilanvändning framför sina barn har varit ett hett ämne på sociala medier under hösten. På öppna förskolan i Molkom brukar föräldrarna inte använda mobilen när de är med barnen. — Det är viktigare att hålla uppmärksamheten på sitt barn, säger Anna-Lotta Johansson. Hon är mamma till sjuåriga Isabelle, sexåriga Filip och femton månader spralliga Ludvig. Hon brukar inte använda mobilen så ofta. Inte i vardagen eller framför barnen. Det beror på att hon tycker det är viktigt att uppmärksamheten ligger på barnet och att man lyssnar på vad barnet vill säga. – Sedan har vi ingen täckning hemma, så jag kan inte ringa eller surfa, säger hon. Ren och skär tur Sara Flodkvist jobbar på öppna förskolan och säger att det är ovanligt att föräldrarna använ- mobilen när de är hos dem. – Det har nog framför allt varit pappor i så fall, säger hon. Det händer att mammorna gör det ibland, men papporna brukar sitta en längre stund. Anna-Lotta tror det beror på att mammorna har lättare för att prata med varandra eftersom det brukar vara fler mammor än pappor på förskolan. Även Lena Johansson jobbar på förskolan, det är hon som drivit den sedan 2001. Hon håller med Sara och säger att mobilen inte är framme så ofta och att det är positivt. – Många gånger kan det vara ren och skär tur att något inte händer om man förlorar uppsikten, menar Lena. Behöver inte all uppsikt På öppna förskolan är även Ida Freyschuss med sin son. Hon förklarar att mobilen alltid brukar vara med, men det är bara om någon behöver nå henne, annars används den inte så ofta. Samtidigt tycker hon att ett Stämingen var god under julavslutningen på öppna förskolan. Foto: Daniel Rasmusson barn inte behöver 100 procents uppsikt. Ida tycker dock inte att det är mobilen som stjäl mest uppmärksamhet från ett barn. – För mig är det matlagningen. Samtidigt menar hon att det är tråkigt för barnen att inte få någon uppmärksamhet. Därför brukar det bli så att om det ringer i mobilen, så ringer hon hellre upp efteråt än svarar direkt. Framför allt när hon lägger barnen på kvällen, då brukar hon inte ha med sig mobilen in i sovrummet. Ingen oro över mobilerna Malin Bergström är barnpsykolog och forskare vid Karolinska institutet i Stockholm. Hon är insatt i frågan om mobilanvändning, men försöker att tona ner det hela. – Småbarnsföräldrarna är måna om sina egna barn, så jag är inte det minsta orolig, säger hon. Malin Bergström menar att barn inte lever farligt och att svenska föräldrar har bättre uppsikt än någon annanstans i världen. Sverige är ett barnvänligt samhälle, där det satsas mer på barn än i någon annan del av världen. – Dessutom är föräldraledigheten i Sverige lång och förskolorna bra, menar Malin Text: Daniel Rasmusson Text: Daniel Rasmusson Vill stödja föräldrar i Värmland Föräldrastödet i Värmland är en av Sveriges nyaste föräldraföreningar. Dit ska föräldrar kunna vända sig, för att få hjälp och råd. Linda Häggkvist är ordförande i föreningen och Lea Brickhouse är kassör. – Det finns ett stor behov för extra stöd till föräldrar. Både inför och efter graviditeten. Vi hoppas kunna vara det stödet, säger Linda. Vad är målen med föreningen? – Vi fokuserar på två områden. Först är det den ”vanliga” föräldern. Vi vill vara ett synbart och enkelt första steg till hjälp, stöd och information. Vi vill kunna ge hjälp här och nu och guida föräldrar vidare.Dessutom fokuserar vi på invandrarfamiljer. Vi vet att de har det tufft och vet att de kan ha de svårt att få vård eftersom de kan ha problem med språket. Därför vill vi starta föräldragrupper som ska hållas på olika språk, förklarar Linda. Hur gör ni för att nå ut till föräldrar i Värmland? – Vi samarbetar med landstinget och pratar med politiker. Vi kommer även att starta föreläsningar under våren 2014 i Karlstad. En viktig sak är en egen lokal. Just nu använder vi Internationella Qvinnoföreningens lokaler för våra möten och träffar, berättar Linda Malin Bergström är inte orolig över föräldrarnas mobilanvändning framför barnen. Foto: Nanna Bylund, press Vad är det för slags föreläsningar? – Det är allt från hjärt- och lugnräddning för barn till hur det är att vara förälder. Dessa föreläsningar planeras nu och kommer inte bara hållas av oss medlemmar, utan framför allt av inbjudna gästföreläsare, förklarar Linda. När ni hör ordet föräldraskap, vad tänker ni på då? – Kärlek! svarar Linda. Det är en ovärderlig uppgift för livet att bli förälder. – Lärorikt, svarar Leah. Som föräldrar lär man inte bara om barnet, utan även om sig själv och samhället. Ska alla föräldrar i Värmland kunna gå med i er förening? – Ja, alla är hjärtligt välkomna, däribland föräldrar från Molkom. Många föräldrar känner att de inte har någon att prata med. Så alla längtar efter en träffpunkt och därför ska alla föräldrar i Värmland kunna gå med hos oss, förklarar Linda. Text: Daniel Rasmusson Förskola för fyra miljoner Leah Brickhouse och Linda Häggkvist hoppas och tror att folk går med i deras nystartade förening. Foto: Daniel Rasmusson Här får du stöd Barnavårdscentralen, barnmorskemottagningen och mödravårdscentralen ligger alla på skolgatan 3A. Kyrkans öppna förskola Molkom, Pekinggränd. För dig som är förälder och vill träffa andra föräldrar för att prata om allt möjligt och låta barnen leka. Föräldrastödet i Värmland, Treffenbergsvägen 7 i Karlstad. Alla ska ha rätt till en trygg graviditet. Föreningens syfte är att stödja och stärka blivande och nyblivna föräldrar. Fyra miljoner kronor kostar det nya bygget av förskolan som ska ligga i Nyeds skolans lokaler. Anledningen till det nya bygget är att det fanns tomma lokaler på Nyeds skolan. Bygget började i augusti 2013 och förväntades vara klart i februari 2014. Men det har gått snabbare än så och nu kan personal och barn flytta in redan i januari. Det är förskolan regnbågen som ska flyttas till de nya lokalerna. – Det har gått mycket snabbare än förväntat, säger Yvonne Höök, som är projektledare. Sammanlagt rör det sig om 33 barn som ska flyttas till den nya försko- lan. – Nytt är alltid bra, jag är väldigt förväntansfull, säger Johan Karlefjärd, förskolechef i Molkom. MT 2013 22 Sport Tusenlappar går förlorade Skillnaderna är stora föreningar emellan när det kommer till ekonomiskt stöd från kommunen. Brist på engagemang leder till att Molkoms föreningsliv går miste om tusentals kronor. – Det är svårt när alla har hem och barn att ta hand om, säger Elinor Johansson, ordförande i gymnastikföreningen. Som idrottsförening i Karlstad kommun har man rätt till föreningsstöd. I Molkom skiljer stöden hos föreningarna på över 80 000 kronor mellan den förening som får mest respektive minst. Delvis beror detta på klubbarnas antal medlemmar men också på grund av slarv och bristande föräldraengagemang. Bara utbildningsstöd Anledningen till att gymnastikföreningen, där Elinor Johansson är ordförande, inte fick något annat stöd än utbildningsstöd från kommunen år 2012 beror på att de inte hade några medlemmar i rätt ålder. Grundstödet är man dock berättigad till vare sig ålder på medlemmarna och förklaringen till bristen på det är att det saknas människor i styrelsen. Det finns ingen som tar hand om de uppgifterna. Men hon hoppas på att nya krafter och röster efter årsskiftet, ska ta sig in i styrelsen. Skidklubben är inne på samma tema. Det är svårt att hitta engagerade föräldrar vilket är ett måste när ungdomsverksamheten ska drivas. Den har därför legat nere de senaste åren, vilket har resulterat i att inget mer än driftstödet kunnat motiveras berättar kassören Håkan Albinder. Driftstödet får föreningen för de fem mil spår som de ser till att göra och underhålla under de snötäckta delarna av året. Slarv minskar kassan Judoklubben som är den förening som 2012 fick minst stöd av Karlstad kommun menar att de helt enkelt missade att skicka in papprena i tid. – Det kan ha varit så att vi skickat in försent. Men självklart ska vi utnyttja det stödet. Jag tror att vi har fått det för höstterminen som gått nu, säger Ingela Lindström, kassör i föreningen. SK Örnen får mest Den förening som hade mest pengar i stöd från kommunen i Molkom är SK Örnen. Att de Bengt-Olov Elfman tror SK Örnen fick mest pengar på grund av innebandyn och orienteringen är dem ledande tror ordförande BengtnOlov Elfman beror på deras stora verksamhet inom både innebandy och orientering. Medlemssiffran för de båda aktiviteterna ligger i år på ungefär 500 personer i olika åldrar och de flesta är aktiva inom både innebandy och orientering. – Vi har nästan 4000 aktivitetstimmar per halvår och många aktiva, säger han. Pengar från annat håll Efter SK Örnen är det fotbollsklubben Nyedshov IF som ligger högst om man bortser från driftstödet. Ingen av de två föreningarna har däremot utbildningsstöd från kommunen. Främst för att de redan får pengar för sådan verksamhet från andra organisationer och inte kände till att man kan söka det även från kommunen. – Vi har förstås utbildningsverksamhet också, då vi helst ser att alla våra tränare är utbildade, även om det inte är något krav. – Men pengar för det får vi från SISU och Värmlands fotbollsförbund. Jag visste inte att man kunde få sådant stöd från kommunen, säger Karin Forsberg, ordförande i Nyedshov IF. Foto: Daniel Rasmusson Föreningsstöd i Molkom 1. SK Örnen Grundstöd: 3 300 kronor Lokalstöd: 17 618 kronor Verksamhetsstöd: 21 108 kronor Totalt stöd: 82 206 kronor 2. Molkoms skidklubb Driftstöd: 40 000 kronor Totalt stöd: 40 000 kronor 4 3. Nyedshov IF Grundstöd: 1 960 kronor Driftstöd: 3 000 kronor Verksamhetsstöd: 12 264 kronor Totalt stöd: 17 164 kronor 4. Gymnastikföreningen Utbildningsstöd: 4 686 kronor Totalt stöd: 4 686 kronor 5 3 1 2 5. Molkoms judoklubb Grundstöd: 1 050 kronor Totalt stöd: 1 050 kronor Så här mycket kan din förening få i stöd 110 medlemmar ger 19 000 kronor i grund- och verksamhetsstöd Grundstöd Stöd till föreningar med minst 20 aktiva medlemmar och minst fem träffar per termin. Medlem över 50 år ger 10 kronor Medlem under 50 år ger 20 kronor. Så har vi räknat: 110 medlemmar som tränar 40 veckor om året uppdelade på: 50 medlemmar i åldrarna 13-20 år med två träningstillfällen i veckan 20 medlemmar sju-tolv år med ett träningstilfälle i veckan 40 medlemmar över 50 år som man inte får något stöd för Detta skulle innebära 17 600 kronor. (Siffrorna är beräknade på att alla deltagare har full närvaro) Om man som förening fyller i och skickar in rätt papper så tjänar man stora pengar Driftstöd Föreningar med egna anläggningar kan man söka till detta. Till exempel skidspår, tennisbanor och fotbollsplan. Lokalstöd Stöd för egna eller hyrda lokaler där föreningen bedriver sin idella verksamhet. Maximalt stöd är 100 000 kronor. Verksamhetsstöd Antal deltagartillfällen och ungdomars närvaro bestämmer detta stöd. Man får två kronor för barn i sju-tolv år och fyra kronor för ungdomar i åldern 13-20 år. Utbildningsstöd För föreningar som vill höja ledarkompetensen och utveckla föreningens ungdomsverksamhet Text: Katri Melander & Fredrik Narvelid MT 2013 Sport 23 Stora skulder kvar Trots flera års hårt arbete med att få ordning på ekonomin så dras Solkatterna fortfarande med en skuld på drygt en halv miljon kronor och mycket arbete återstår. Jeremia Thelaus (i blå huva) var en lovande talang som flera gånger fått avsluta sin karriär, för att han inte fått ut sin lön från klubbarna han kör för Foto: Joanna Halvardsson Jeremia kommer tillbaka Jeremia Thelaus var en lovande speedwayförare. Skulder på över 100 000 kronor från Karlstadklubben Solkatterna, gjorde att han fick lägga släpskon på hyllan. Nu gör han comeback hos Valsarna i Hagfors och drömmer om att en dag bli bäst. Jeremia är 25 år och har tidigare varit bosatt i Molkom men bor nu i Kil. Intresset för speedway har alltid funnits där, då hans morbror tidigare kört och varit mekaniker. Själv hoppade han på cykeln först som 18 åring, vilket är väldigt sent att börja en karriär som speedwayförare. – Jag gillar arenasport och det är ju underhållande när det är bra speedway, det är lite gladiator över det hela, säger han. ter strulet med pengarna. – Jag har lagt det där bakom mig, det blir inte bättre av att jag går runt och är sur. Jag skulle inte ha något emot att köra för dem igen i framtiden, säger han. Jeremia berättar att han inte hade fått sin lön på sitt riktiga jobb som svetsare så hade han inte gått dit, men med speedwayen är det annorlunda. – Speedway är så kul och jag vill så gärna köra så därför fortsatte jag för Solkatterna utan att få pengarna, men tillslut gick det inte mer, pengarna tog slut. Tanken är att han under nästa säsong ska göra comeback men det är ännu inte säkert att det är genomförbart, speedway är en dyr sport att utöva och just nu pågår jakten efter sponsorer. – Jag måste få ihop minst 90 000 kronor för att kunna köra, annars blir de ju svårt. Ska jag köra så vill jag satsa på riktigt och då krävs en bra cykel, förklarar han. ”Klubben är skyldig mig över 100 000 kronor” Lovande talang Redan från start var han en lovande talang och började sin karriär hos Solkatterna i Karlstad. Men det var även där slutet på hans karriär började, inte minst av ekonomiska skäl. – Klubben är skyldig mig över 100 000 kronor och har varit det i flera år nu, och det är pengar jag aldrig kommer se röken av, berättar Jeremia. Men trots den stora skulden har Jeremia inget emot Karlstadklubben i dag och han har redan kört för den flera gånger även ef- Så om du skulle få din skuld från Solkatterna i dag så är säsongen 2014 spikad för dig? – Ja så är det ju, men de pengarna kommer jag aldrig få, säger Jeremia. Ett värmländskt lag Jeremia har tidigare kört för Valsarna i Hagfors och skrev kontrakt med dem inför i år. Det gick inte som han hade tänkt sig, klubben gick i konkurs och comebacken blev aldrig av. Nu är han åter igen inskriven i deras förartrupp, ett lag som byggs upp på värmlänningarna Daniel Nermark, Robin Törnqvist, Victor Palovaara, Anders Mellgren, Adrian Bergqvist. – Det ska bli roligt att få köra för Valsarna och det är extra kul att det är så många värmlänningar i truppen. Han tycker det är kul att Valsarna satsar på unga lokala talanger i stället för att köpa in dyra utländska förare. Han menar att det är ett måste för svensk speedway ska överleva. – Framtiden för svensk speedway ser rätt mörk ut, man måste ju släppa fram de svenska förarna mycket mer. Jeremia hoppas att allt ska gå som han vill och att han den här gången kan göra sin comeback. Målet är att sätta sig på cykeln igen för första gången på över ett år, när Valsarna kör sin första match hemma i Hagfors 25 maj. Men det slutar inte där och drömmarna om framtiden är stora. – Självklart vill jag bli bäst men ett mer realistisk mål är att bli en stabil förare i allsvenskan, och vara en förare som går in och tar viktiga poäng. Text: Joanna Halvardsson Jeremia Thelaus Foto: Saga Bard – Jag var inte ens medlem i klubben när detta hände. När vi kom in i styrelsen så hade den tidigare styrelsen stuckit och lämnat kvar ett stort skuldberg på 900 000 kronor. Det var fruktansvärt att komma in och försöka lösa detta, berättar Janne Göransson som är den som håller i ordförande klubban i dag. Numera är det föräldrar till de aktiva barnen som driver klubben och har valt att inte köra någon serieverksamhet i år för att försöka få kontroll över det ekonomiska läget och bygga upp en budget. I år har man kunnat betala av 50 000 kronor. I första hand prioriteraras att betala av till privatpersoner som gick in för att rädda verksamheten 2009. I dag återstår 700 000 kronor att betala tillbaka och förarna får komma i andra hand. Lider med Jeremia Janne får ofta frågan varför man inte begärt Solkatterna i konkurs och börjar om från början. – Det är ingen lösning, vi vill göra rätt för oss. Ge oss 20 år så ska ni se att alla får tillbaka sina pengar, säger han. – Jag lider med Jeremia, jag tycker att det är väldigt synd. Så duktig som han är så skulle han kunna gå hur långt som helst. Hade han inte hamnat i klorna på massa idioter så hade han kört i elitserien i dag. MT har sökt Göran Regnell som satt som ordförande i styrelsen som drog på sig skulden, men utan resultat. Robert Flykt som tog över efter Regnell vintern 2009 vill inte kommentera detta. ”Inget olagligt” En som däremot har varit med länge och som känner till situationen är Anders Sohlberg. Han satt i samma styrelse som Flykt och tog över ordförande rollen när denne avgick. – De har inte gjort något olagligt, de har skrivit kontrakt och allting som man ska i en förening. Problemet är att de inte dragit in nog med pengar, därför kan man inte göra en polisanmälan, förklarar han. Sohlberg är numera ordförande i Svensk speedway Karlstad, som är en förening som kör sin verksamhet utanför Svenska motorsport förbundet (Svemo), ett förbund som ligger under riksidrottsförbundet. Svensk speedway Karlstad har ett nära samarbete med Solkatterna. Text: Joanna Halvardsson Detta har hänt: 2007: Solkatterna avslutar säsongen med en skuld på 80 000 kronor på kontot. 2008: Solkatterna avslutar säsongen med vinst på 64.84891 kronor på kontot. Mars 2009: Föreningen har 11 000 kronor kvar på kontot. 2009: Man avslutar säsongen med minus 900 000 kronor och däribland skulden till Jeremia. Ordförande Göran Ragnell avgår, Robert Flykt tar över. 2010: Flykt avgår Anders Sohlberg tar över. 2011: Solberg avgår Thomas Didricksson tar över ordförandeposten. 2012: Karlstads andra speedwaykklubb SSK- Svensk speedway Karlstad bildas som är en förening som utanför sin verksamhet utanför Svenska motorsport förbundet (svemo) I dag har SSK ett nära samarbete med solkatterna. 2012: Didricksson avgår Janne Göransson tar över och är den som är ordförande för föreningen i dag. 2013: Solkatterna har kvar en skuld på cirka 700 000 kronor. Karlstads tredje speedway klubb bildas under namnet Speedway 054 Karlstad Hammaröspeedwayklubb, i den styrelsen sitter personer som tidigare varit aktiva i Solkatterna. 2014: Tanken är att alla tre föreningar ska ha sina verksamhet på Kalvholmen. Källa: Styrelseprotokoll MT 2013 24 Sport HALLÅ DÄR... Per-Erik Johnsson ...som för drygt ett år sedan blev sparkad från AIK och inte stått i något bås i den högsta serien sedan dess. Han har under sin karriär som ishockeytränare tagit två SM-guld med Färjestads BK. Vad gör du numera? − Jag snickrar och gör lite annat. Var med som coach för Värmland i TV-pucken nyligen. Självklart saknar jag ishockeyn, jag kände hettan igen när jag stod i båset för Värmland. Tror du på att återvända till den högsta serien igen som tränare eller har du gett upp? − Jag vill absolut tillbaka. Men det är ju inte jag som styr över hur ”het” jag är på marknaden. Hur tror du säsongen kommer gå för Färjestad? Vilka tror du blir svenska mästare? − De börjar nog hitta rätt nu. Det gäller att de får lite lugn och ro runt laget, det kommer att hjälpa dem. Skellefteå är just nu det bästa laget i Sverige och är favoriter till guldet. Men hamnar de i en svacka vid fel tillfälle så vet man aldrig. Har du någon koll på hockeyallsvenskan? Tror du att något lag kan ta sig upp? − Jag är imponerad över BIK Karlskoga samt Karlskrona. De har varit riktigt bra denna säsong. Starkt av Karlskoga att alltid få ihop ett bra lag trots att de tappar många spelare inför varje säsong. Men att ta sig upp blir nog tufft. Till sist, vad önskar du dig i julklapp? − Först och främst vill jag önska god jul till alla Molkomsbor. I julklapp önskar jag mig ett knivställ där jag kan ha mina nya köksknivar. Text: Fredrik Narvelid Foto: Daniel Rasmusson Topp tre är målet Elin Reinestrand har tidigare spelat för SK Örnen, BKI Sunnanå och Karlstad IBF. Foto: Fredrik Lindblom Elin drömmer om guld Elin Reinestrand, 23, från Molkom spelar för tillfället i ett av Sveriges bästa innebandylag, i alla fall om man ser till tabelläget. KAIS Mora ligger på förstaplats, med samma poäng som tvåan IKSU efter tolv spelade matcher. − Det är alltid guld som räknas här i Mora, säger Elin. I somras opererades hennes ben och nu känner sig Elin bättre i benen än någonsin. Denna säsong har hon spelat elva matcher och stått för sex poäng, ett mål och fem assist. Elin spelar i förstafemman och har fint sällskap av bland annat Anna Wijk som just nu leder poängligan. − Jag är nöjd med mina matcher hittills, kanske inte poängmässigt men spelmässigt. Fram för allt har jag utvecklat mitt spelsinne, säger Elin. IKSU - det största hotet Under denna säsong så har KAIS Mora bara förlorat en enda match. Trots att laget hade många nya spelare. Den enda förlusten för säsongen kom mot IKSU i premiären. Efter det så har det radats upp segrar. − Vi blir bättre och bättre. Våra största hot denna säsong kommer nog vara IKSU och Djurgården, säger Elin. är uttagen och där saknades hon. − Mitt fokus just nu är att bli helt bra i benet. Det har varit mycket rehab så detta år kör jag allt i KAIS Mora. Elins kontrakt med klubben går ut efter säsongen. Vad som händer då vill hon inte tänka på utan vill bara fokusera på nuet och göra så bra som möjligt ifrån sig denna säsong. Om Elin får drömma framåt i tiden så har hon en dröm klar för sig. − Om fem år så ligger jag hemma i soffan med en SM-guldmedalj runt halsen, säger hon. Inget VM Det blir inget VM för Elin denna gång, truppen till VM i Tjeckien Text: Fredrik Narvelid Siktar mot division fyra Nio poäng, efter halva serien spelad gör att SK Örnens herrar ligger i mitten av tabellen i division fem östra. − Vi har absolut kapacitet för att spela i division fyra så vårt mål är att gå upp, säger Kent-Olof Wenkler, tränare för laget. Örnens herrar började säsongen med två förluster. Sedan dess har laget spelat fem matcher utan förlust. Två segrar och två oavgjorda. − Vi har skön stämning i gruppen nu, det kommer bli fight ända in i slutet av denna serie, säger Kent-Olof. I laget finns det en stor blandning av spelare om man ser till åldern. De äldsta i laget är 36-37 år medan de yngsta är 15-16 år. Andreas Jansson är en av säsongens stjärnor. Foto: Fredrik Narvelid − Inför i år så har medeåldern höjts lite om man jämför med andra säsonger, säger Kent-Olof. Förstalinan denna säsong består av Andreas Jansson, Andreas Ivarsson och Simon Nilsson. Tillsammans har de redan gjort 29 poäng. har återvänt hem. Kapten denna säsong är Fredrik Strömmer som även han har spelat i Skattkärr. − Martin är ursprungligen från Molkom, han är duktig och kommer tillföra mycket till laget. Han har ju rutin från högre serier, säger Kent-Olof. Nyförvärv Martin Ström som tidigare under säsongen spelat i division ett samt division tre med Skattkärr Text: Fredrik Narvelid Säsongen har börjat bra för SK Örnens damer, som är nykomlingar i division tre. Laget ligger just nu på en tredjeplats i tabellen efter sju spelade matcher. − Vi hade ingen målsättning inför säsongen men nu har tjejerna kommit fram till att vi ska vara topp tre, säger Bengt Porth, tränare för laget. Trots att laget är nykomling så har man börjat säsongen med fem segrar och två förluster. Den första förlusten kom i säsongspremiären mot Hagfors IF Ungdom U. Andra förlusten kom mot serieledande Lekvattnets IBK som hittills inte förlorat en match. Laget går framåt Laget har just nu tre raka matcher utan förlust. Nyligen slog man topplaget Sjöstads IF U med 4-2 på hemmaplan. − Vår första period mot Dotteviks IF är den bästa för säsongen, då spelade vi bra innebandy som tagit ur en bok. Annars så går laget framåt hela tiden, vi började lite knackigt men nu är vi på gång, säger Bengt. Oskrivet kort Caroline Lundh är tillbaka i Örnen och har börjat säsongen på bästa tänkbara sätt. Med sju mål och sju assist så ligger hon i toppen av poängligan. − Caroline har spelat högre upp tidigare. Hon har varit skadad så hon var ett oskrivet kort inför denna säsong. Men hon har verkligen gjort det bra, säger Bengt. Text: Fredrik Narvelid MT 2013 Kultur 25 ”Hon är lite knäpp men jag inser ju att jag aldrig kommer ha en finare häst än henne”, säger Christina Strand om hästen Samantha. Foto: Karin Jonsson ”All inclusive” för hästar En före detta ridskola har nu blivit lyx för hästar och deras ägare i Mosserud. Christina Strand har i dag hand om ett tjugotal hästar. På gården i Mosserud drevs för några år sedan en ridskola. På grund av dåliga trafikförbindelser valde dock Christina att omstrukturera verksamheten. I dag bor där cirka 20 hästar. En del är hennes egna, några ska säljas och andra tillhör personer som hyr en plats i stallet. berättar att det inte alltid stämmer i kemin mellan henne och djuren. Då är det skönt att det finns andra som kan hjälpa henne att motionera dem. Under sommarhalvåret håller Christina även en del tävlingar, ungefär varannan vecka. – Jag tror att det är viktigt att man tävlar mycket om man vill bli bra. Text: Katri Melander I hagarna sällskapar både Christinas och andras hästar. Med sina 32 år är Bolle gårdens äldste häst. Lätt för ägarna I hyran för stallplats ingår allt som hästarna behöver. De får mat, blir ledda ut i hagarna och blir motionerade om det behövs. – Här är det all inclusive. Ägarna behöver knappt vara här om de inte vill, säger Christina. Viktigt med tävling På gården har Christina en halvtidsanställd och tre unga tjejer som hjälper henne med arbetet. Sedan hon blivit äldre har en förändring skett när det kommer till att rida vissa av hästarna. Hon Christina Strand. Erika Abrahamsson, en av tre tjejer som hjälper till i stallet. Foto: Karin Jonsson 26 Kultur MT 2013 Krönika: Mer lika än olika På tv går det nu flera program som handlar om att människor med olika bakgrund får mötas där syftet inte är att tävla mot varandra. Tv4 sänder varje lördag programmet Så mycket bättre. Det kretsar runt sju väldigt olika artister som får spendera en vecka tillsammans. De får lära känna varandra och tolka varandras låtar. Alltifrån rapparen Ken Ring, till sångerskan Lill Lindfors. Under programmets gång får man följa hur deltagarnas syn på varandra ändras. Samma sak händer för mig som tittare. Agnes Carlsson en av deltagarna, kände jag bara till som en Idolvinnare. Hon visade sig vara en cool tjej och framgångsrik artist som sagt nej till ett fantastiskt skivkontrakt i USA. För att i stället vända tillbaka hem och göra den musiken hon själv ville. Man får en annan bild av artisterna, människan bakom kommer fram. Sveriges televison sänder ett liknande program, Sommarpratarna. Här får en handfull av profilerna från sommarens radioprogram träffas över en middag. Politiker, författare och psykologer blandas och bildar en spännande blandning. Det blir ofta minnesvärda diskussioner. Innan de möts intervjuas var och en, alla är nervösa och känner inte varandra. Så får de träffas och några timmar senare skrattar de och gråter tillsammans. För under de få timmarna som de spenderar ihop, upptäcker de att oavsett om man heter Mona Sahlin eller Lars Lerin, har man oftast mer likheter än olikheter. Text: Linéa Segall Dikt: OSKRIVET genom det vita bruset hörs ett frenetiskt smatter av brevlådors lock och klapprande tänder december drar in som en storm suddar ut alla gator sopar undan alla spår av det som varit fräter fram en tom kanvas att fylla med färg och form ett oskrivet blad att fylla med mening ett nytt år att fylla med liv Text: Tim Sterner ”För klubbens filmentusiaster känns det fantastiskt att en klassiker som Casablanca kan överleva så länge”, menar Lennart Svensson som är en av filmklubbens initiativtagare. Foto: Josef Wiklund Modern teknik ger liv åt gammal klassiker Molkom har fått en filmklubb. En till två gånger i veckan samlar sig klubbens filmentusiaster för biokväll på Molkoms folkhögskola. Tisdagen den 4 december var det Casablanca som ägde duken. Det är den andra filmen som visas. Gunnel Håkansson har alltid gillat svenska filmer. Hon tycker att det är skönt att slippa anstränga sig att läsa, men tycker ändå att det här var en fantastisk film. – Musiken och skådespeleriet är helt fantastiskt. Det gör sig så bra på en så stor skärm, med bra ljud, säger hon. Bio i Molkom En till person som uppskattade filmen var Gösta Green. – Att se en gammal klassiker i så här bra kvalité är en fantastisk upplevelse, säger han och tycker att det är väldigt trevligt med en bio i Molkom. Han menar att det är skönt att få ett avbrott mot allt tv-tittande. Lennart Svensson och Marina Johansson är de som har tagit initiativet till Filmklubb ML. För Lennart är filmklubben så mycket mer än att bara titta på film. Han säger att en av anledningarna till att det blev en filmklubb från första början var för att Molkoms filmentusiaster ska kunna samlas och diskutera sitt intresse. Viktigt att samlas – Det är självklart mycket viktigt att en så fin lokal utnyttjas, men det viktiga är att den skara människor som brinner för fil- merna samlas och gör någonting tillsammans, säger han. Själv tycker Lennart att det är western-filmer som gör sig bäst på duken. Favoriten är Sju vågade livet och förhoppningsvis kommer även den att visas i biografen. Han är mycket nöjd att det kom 21 personer, men han hoppas att intresset ska spridas och locka ännu fler entusiaster. Text: Josef Wiklund Konfirmander jagar kunskap För sjätte året i rad erbjuder Karlstads kyrkliga samfund en annorlunda konfirmationsläsning. Av 20 olika inriktningsprogram har David Nordgren från Ulvsby valt att läsa till jägarexamen. Tillsammans med sju andra killar lär han sig både om den kristna tron och jaktens lära. Det är Svenska Jägarförbundet tillsammans med Svenska kyr- kan som anordnar en kombinerad jakt och bibelutbildning. Under ett tjugotal tillfällen kommer jägarkonfirmanderna träffas för att fördjupa sina kunskaper inom ämnet jakt. Än utan vapen Parallellt sker den traditionsenliga konfirmationsläsningen som avslutas med ceremoni i början av maj. När killarna läser religionsfördjupningen så gör de det tillsammans med grupperna som läser andra jakt och ridning. Killarna jagar än så länge tillsammans med varsin handledare och utan vapen. Men till våren börjar vapenläran och skjutträningen. När uppskrivning och skjutprov sker vet ännu inte ledarna Danne Helmersson och Simon Rogstadmoen. Danne är diakon i Nyeds församling. – Vi skapade programmen för att göra konfirmationen mer intressant, säger han. Lösningen verkar ha lyckats. I Karlstadsområdet konfirmeras 68 procent av alla fjortonåringar. Det är en klar skillnad från tidigare 60 procent. Förutom inriktningen jägarexamen finns också fiske, ridning, musikal och mänskliga rättigheter som temaläsning. Text: Karin Jonsson MT 2013 Kultur 27 Nytt torg får liv Nu ska Molkoms efterlängtade torg skapas och utsmyckas. Konstnären Astrid Göransson och landskapsarkitekten Louise Thyberg ska hjälpas åt med att göra en samlingsplats för alla. Torget ska vara en naturlig mötesplats för ortens invånare. Det ska visa omtanke om platsen och vara något som molkomborna är stolta över. Det ska också fungera för alla, från barn till de äldre. – Molkom är en viktig del av Karlstad kommun och det ska märkas. Invånarna ska känna igen sig och känna att det är deras egen plats, säger Louise Thyberg. Två projekt Den 10 december gick startskottet för samarbetet mellan de båda kvinnorna. Arbetet sker inom ramarna för ett större miljöcentrumprojekt som leds av ingenjören Kristine Johansson på teknik- och fastighetsförvaltningen. Skapandet är ett projekt uppdelat i två delar där konsten och utformningen av torget är en helhet. Astrid Göransson har ansvaret över konsten och dialogen med de engagerade molkomsborna och Louise Thyberg bidrar med sina kunskaper som landskapsarkitekt. Men de ska jobba tillsammans. Ett så nära samarbete mellan de två yrkesrollerna är för Louise ovanligt. – Ofta finns redan platsen och den ska fyllas med konst. Så är det inte nu. Det ska inte vara ett torg med ett konstverk på, utan konsten ska vara integrerad i det. Viktigt med trygghet Det finns många viktiga saker att ha i åtanke när man gör ett torg Louise Thyberg tycker att samarbetet med konstnär Astrid Göransson ska bli jätteroligt. Framförallt för att man ännu inte vet hur det kommer att bli. Foto: Katri Melander Det är viktigt att smaka av regelbundet och eventuellt söta eller beska saften emellanåt. menar Louise. Som det ser ut nu är ramarna ganska låsta då kommunen under några år har jobbat med att ta fram ett skissförslag. Skissen är gjord så att torget ska fungera för handlare som är där både permanent och tillfälligt. Tillgängligheten måste fortfarande finnas kvar, till exempel får man tänka på att inte täcka deras ingångar. Sedan måste röjning av torget fungera, det måste gå att ta sig fram för snöplogen om vintrarna. Men även frågor som vilka växter man ska ha, hur markbeläggningen ska se ut och vad för belysning man vill ha är viktiga. Torget ska vara fint året om när det gäller växtlighet och man ska kunna ta sig fram med rullatorer, rullstolar och barnvagnar. – Målet är att skapa ett attraktivt torg som är fint året runt samtidigt som det är tillgängligt och tryggt för alla, säger Louise. I slutet av mars ska bygghandlingarna finnas färdiga och då ska man kunna påbörja bygget. Torget beräknas vara klart under hösten 2014. Text: Katri Melander och rådjur Hemmagjord juice utan årets julklapp I årets julklappslopp tog råsaftcentrifugen första pris, men du behöver inte hänga läpp om du är en av de som inte får någon. Kocken Barbro Fernström visar hur man enkelt kan göra egen juice utan en dyr maskin. På bordet hemma hos Barbro Fernström ligger det en hög med färska råvaror. Här finns ingefära, äpplen, fänkål, sparris, rabarber, chili och mycket mer. Nu ska det göras juice, utan dyra och högljuda maskiner. – Jag tror att saftcentrifugen mest är en stor och onödig pryl som bara kommer att stå och samla damm. De flesta har dessutom redan det man behöver för att göra juice hemma i köket, säger Barbro. Hon har jobbat som kock sedan hon var 16 år, och för henne är det viktigt att råvarorna är ekologiska och kravmärkta. Det kommer speciellt bra till pass när man gör juice, då onödiga och giftiga besprutningsmedel inte används. Använd hela frukten – Man behöver egentligen inte skala frukter när man gör juice, det är saften man vill åt, och dessutom kan man använda resterna som blir över av frukten till att göra spännande såser och koka gryta på, säger hon. När hon har rivit ingredienserna lägger hon de i en matberedare och grovmixar alltsammans. Sedan tar hon en mixerstav och finfördelar det. Efter det är egentligen det enda som återstår att sila bort fruktköttet. Det här kan du ha i din juice: Morotsjuice med äpple och ingefära, 8 Port 4 morötter 4 apelsiner 4 äpplen Ingefära efter smak ev. mynta Frisk citrus, 2 Port 1 blodgrape 1 apelsin 1 kvist citronmeliss En påse Saffran Rödbetsjuice, 4 Port 350 gr rödbeta 2 apelsiner 2 äpplen Citron efter smak Läsa är tråkigast tycker killarna. Roligast är att vara med på jakten, menar William Röös i grått. Foto: Karin Jonsson Foto: Josef Wiklund Foto: Josef Wiklund – Det behöver inte vara så avancerat att göra en god och nyttig juice, allt som krävs är lite fantasi, säger hon. Text: Josef Wiklund Årets julklapp Det finns tre kriterier som måste uppfyllas för att en produkt ska utses till årets julklapp: • Produkten ska vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse för året • Produkten ska svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i stort antal • Produkten ska representera den tid vi lever i Äppelglögg, 8 Port 2 dl vatten 2 krm kardemummakärnor 2 kanelstänger 1 citron 7 äpplen Honung efter smak Koka upp vatten, kardemumma och kanelstängerna, låt koka i fem minuter. Skala citronen och mixa med äpplena. Koka upp allt i kastrull, sila av, smaksätt ev med lite honung. Om önskas balansera syran med en chilifrukt. MT 2013 Årskrönika: Det som fick hjärtat att lyssna Håkan Hellströms texter och berättelser blev förvandlat till filmmagi och mötte Sveriges biografer i juli. Med Adam Lundgren och Disa Östrand i huvudrollerna fick Hellströms texter färskt liv i nya tolkningar och med Göteborg som vacker fond i bakgrunden. Känn ingen sorg var den första spontanmu- sikalfilmen som det långa landet lagom skådat. Och vilken spektakulär syn det var. Allas öron fylldes av livshistorier och trauman när podcast-mediet la in en högre växel. Kristoffer Triumfs timslånga intervjuer i Värvet blev tillsammans med Sommar i P1 det nya sättet att lära känna en människa. Men årets mesta händelse var Kristian Gidlund. För han var förutom trummis i Borlängebandet Sugarplum Fairy och skrivande journalist den som fick oss att börja känna igen. Gidlund insjuknade för två år sedan i cancer och började skriva om de känslor som klättrade genom hans då 27-åriga kropp. Under Vad betyder jul för dig? vårt gångna år hann Kristian rispa våra hjärtan, kicksparka oss och passera till något som inte är jordelivet. Inga av mina ord räcker till för att beskriva den tacksamhet jag känner för att jag fått ta del av Gidlunds vokabulär. Stig Strålman, 69 år – Familjekänsla, man kommer närmare varandra. Och för mig personligen får jag hem min dotter från USA med mitt barnbarn denna jul, vilket gör det extra härligt för mig. Text: Karin Jonsson Kulturkalendariet 2014 Vintervärdar i Sveriges Radio P1: 25 dec, Fredrik Lindström, 50, programledare och författare 26 dec, Hans Rosling, 65, professor 27 dec, Lasse Åberg, 73, formgivare och regissör 28 dec, Tomas Sjödin, 54, författare och pastor 29 dec, Ola Salo, 36, artist 30 dec, Petra Mede, 43, komiker och programledare 31 dec, Bodil Jönsson, 71, fysiker 1 jan, Martina Haag, 49, författare Musikevenemang: 31 jan, Daniel AdamsRay, Nöjesfabriken fredag 5 feb, Tommy Körberg, Scalateatern onsdag 8 feb, Veronica Maggio, Nöjesfabriken 1 mars, Helen Sjöholm, KCCC 7 mars, Bo Kaspers Orkester, Scalateatern 22 mars, Marie Fredriksson, KCCC 5 april, Christer Sjögren, KCCC 9 maj, Magnus den store, Magnus Uggla, Löfbergs Lila arena Gissa platsen Vet du var bilden är tagen? Maila nummer på bilden och ditt svar till [email protected]. Var så exakt du kan i din beskrivning. Uppge namn och adress så att vi kan skicka vinst. Skicka in ditt svar innan 13 januari. Lycka till! Teater & Showevenemang: 4, 5, 11 jan, Trolltider, teater, Tempelriddaren 5 jan, Trettondagskonsert med bal, KCCC 6 jan Trettonhelgskonsert med Sofia Källgren, Nyeds Kyrka Molkom 12 jan, Trollkarlen från Oz, musikal med Markoolio och Tobbe Trollkarl, KCCC 20 jan, Morgan Alling Show- En föreställning om kärlek, Scalateatern 28 jan, Mia Törnblom ”Hur svårt kan det va?”, föreläsning, Scalateatern 21 feb, Jesus Christ Superstar, musikal med Ola Salo, Löfbergs Lila Arena 28 feb, Thörner & Mc Donald ”Blickar framåt”, föreläsning, Scalateatern 28 feb, 1, 2 mars, Disney on Ice, skridskoshow, Löfbergs Lila Arena 1 mars, premiär: LÓrfeo, Wermland Opera 7 mars, Labero- Inferno, KCCC 8 mars, Rheborg- en standupföreställning, Scalateatern 14 mars, Livat i parken, fars, KCCC 31 okt, Magnus Betner och Soran Ismail, KCCC Världsartister som kommer till Sverige: 21-23 jan, Kraftwerk, Cirkus Stockholm 31 jan, Ellie Goulding, Arenan Fryshuset 3 feb, One Republic, Annexet, Stockholm 23-24 feb, Michael Bublé, Ericsson Globe, Stockholm 22 feb, Thirty Seconds to Mars, Arenan Fryshuset, Stockholm 2 mars, Jason Derulo, Arenan Fryshuset, Stockholm 3 mars, Bullet for my Valentine, Arenan Fryshuset, Stockholm 9 mars, Gavin DeGraw, Annexet, Stockholm 17 mars, Dixie Chicks, Stockholm Waterfront, Stockholm 25 mars, Brad Paisley, Cirkus, Stockholm 10 maj, Justin Timberlake, Tele2 Arena, Stockholm 22 maj, Peter Gabriel, Ericsson Globe, Stockholm 30 maj, Metallica, Gärdet, Stockholm 30 maj, Miley Cyrus, Ericsson Globe, Stockholm 1 juni, Aerosmith, Tele2 Arena, Stockholm 13-14 juni, One Direction, Friends Arena, Stockholm 11 juli, Dolly Parton, Ericsson Globe, Stockholm Filmer att se fram emot: 25 dec, Hundraåringen regi av Felix Herngren med Robert Gustafsson, Mia Skäringer och Johan Rheborg 25 dec, Sune på bilsemester, med Morgan Alling och William Ringström 17 jan, Kärlek Deluxe med Moa Gammel, Martin Stenmarck, och Sarah Dawn Finer 24 jan, Hästmannen sista striden. 7 feb, Mandela: Vägen till frihet, med Idris Elba och Naomi Harris 14 mars, The Grand Budapest Hotel. Regi av Wes Anderson med Jude Law, Owen Wilson och Bill Murray. 28 mars, Grace of Monaco med Nicole Kidman. 4 april, Labour day med Kate Winslet 12 sep, Krakel Spektakel med Vanja Blomquist och Anton Lundqvist regi av Elisabeth Gustafsson. 19 sep, Min så kal�lade pappa, regi av Ulf Malmros med Vera Vitali, Sverrir Gudnasson och Michael Nyquist 1. 2. 3. Linus Vikman, 11 år – Det är en stor högtid. Gunnel Åsberg, 73 år – Att man samlar nära och kära. Kajsa Forsberg, 30 år – Först och främst är det gemenskap. Sedan är det en rolig tradition med fint pynt, fin musik och god mat. Daniel Juhl, 13 år – Det är kul att få julklappar och få pengar. Sedan är det kul att träffa personer som man inte träffar så ofta, kul att träffa släkten. 4.
© Copyright 2024