Tillsammans en t i d ni n g om ko o p e rat i on e n i v ä rml an d Fotboll ger liv i bygden Kvinnor som testar gränserna Hårdrock den nya tidens kooperativ Bensinmackar ägs av värmlänningarna 1 www.okq8.sE Välkommen till ett magasin om framtidens företagande! K Ett lEEndE i kassan? i hEla värmland! Vi älskar Värmland! Och vi vill att det ska vara ett levande landskap, fyllt av framtidstro, där alla ska kunna bo där de vill. Därför värnar vi om våra bemannade mackar. Så att du enkelt kan köpa mjölk och mötas av ett leende när du tankar. När ses vi? för hEla livEt mEd bilEn Vi ingår i OK Värmland: Arvika, Degerfors, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Karlskoga, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Lesjöfors, Munkfors, Skoghall, Storfors, Stöllet, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby, Årjäng. 2 ooperativa föreningar är grunden för morgondagens näringsliv. En undersökning visar att de kooperativa företagen ökade med 47 procent mellan 1998 och 2008. Detta ska jämföras med aktiebolag, som bara ökade med 23 procent under samma period. Kooperativa företag lever dessutom längre. Går ni och funderar på att starta företag kan det vara en bra idé att starta i form av ett kooperativ. Det värmländska kooperativ som funnits längst är Konsum Värmland. Den första föreningen startades redan år 1903 av 84 medlemmar. Idag består Konsum Värmland av cirka 150 000 medlemmar, men de grundläggande värderingarna har inte förändrats under årens lopp. Eftersom Konsum Värmland ägs av sina medlemmar är det de som 04 08 11 12 15 17 18 Q adventure of Sweden Kvinnor som testar gränserna Karlstads Bilkooperativ Dela bil med andra Kooperationen i Värmland Värmland, Sverige och världen Kjell och Bolas Det var en gång en hackkorv... NIFA Värmländsk mat åt alla! Kontoret Mediabyrån Strictly business i kooperativ form! Sparzanza Hårda killar gillar grupparbete bestämmer hur föreningen ska drivas. Lokal produktion och lokala butiker är fortfarande grundläggande beståndsdelar, precis som kvalitet och hållbarhet. Därför har föreningen investerat hela 700 miljoner kronor i Värmland de senaste sju åren. På så sätt har Konsum Värmland bidragit till att göra länet till ett starkt och livskraftigt kooperativt fäste i Sverige. Att det är så har märkts extra tydligt under 2012, då kooperationens år firats i hela världen. I Värmland ledde det bland annat till en stor rockfestival, mängder av nystartade kooperativ och den här tidningen. Använd den som inspiration till allt spännande du kan göra i kooperativ form! Värmlandskooperativen i samverkan med Koopsamgruppen 22 25 26 29 31 32 36 OK Värmland Macken som värnar om Värmland Personalkooperativet Briggen God omsorg när personalen får bestämma Nordvärmlands FF Fotbollen håller glesbygden vid liv Le Mat S olakoop Solakoop satsar till 100% IKA En globalt växande trend! Kooperativet Hyt tgården Världens bästa boende för äldre Starta eget tillsammans 5 enkla steg Den här tidningen är annonsfinansierad. Innehåll och olika exempel har dock koppling till projektet ”Kooperationens år i Värmland”. Inom projektet har en mängd olika aktiviteter genomförts allt från seminarieserie till kooperativa dagar och kooperativ rockfestival. Vi vill utöver annonsörerna och reklambyrån Bulldozer också tacka följande organisationer för ert stöd: Konsum Värmland, OK Värmland, Folksam, HSB Värmland, Riksbyggen samt Länsstyrelsen i Värmland och Tillväxtverket. 3 Visste du att… Kooperativt företagande ökar. Samtidigt kan det vara värt att veta att det endast är Bolagsverket som har uppgifter avseende antal startade kooperativa företag, och att dessa inte är medräknade i traditionell statistik avseende nyföretagandet. Betydelsen av detta är att det man läser i tidningar kopplat till företag och statistik inte är hela sanningen – den snabbast växande formen är ju inte inräknad. KVINNOR som testar gränserna Team ducati reser världen över för sin passion. De vet hur det låter när de andra kräks, och vad som får varje individ att bryta ihop i tröstlös gråt. Q adventure of Sweden är ett udda kooperativ. Och dessutom extremt framgångsrikt! 4 Multisport är en äventyrsbetonad extremidrott. Genom att paddla, springa och cykla ska man i lag genomföra en orientering och hitta kontrollerna. Tävlingarna pågår non stop under lång tid. De kortaste är fem timmar, medan de längsta kan pågå i sju dygn. Olika äventyrsmoment som rafting, bergsbestigning, grottklättring eller firning vävs in i tävlingen. 5 V arje steg får gyttjan att mans bildar de Team Ducati bicycles rideaway. Multisport är med andra ord stenhårt. De skvätta ända upp på låren, och De är det första damlaget som deltagit i VM fysiska och psykiska utmaningarna ställer allt på svetten rinner obönhörligen ner och nu reser de världen runt och tävlar i extremsin spets. Du måste vara beredd på smärta och i ögonen. Du har inte sovit på sporten multisport. rädsla. Men det är inte bara själva sporten som 37 timmar och den ena foten Att tävla i multisport är att tänja på sina är tuff. Att ha råd att tävla i multisport är minst värker rejält. Dessutom börjar gränser och göra saker man aldrig gjort förut. lika krävande. Kristina Carling förklarar att en det bli mörkt och väggen du ska uppför i den Kroppen frestas till det yttersta av kroppsliga enda adventure race-tävling kostar cirka 150 000 kalla bergsskrevan är knappt skönjbar. De allra strapatser, matransonering och bristen på sömn. kronor att finansiera. Dessutom ska de ha råd att flesta skulle ha gett upp för länge sedan. Vilken – Tävlingarna kan hålla på i upp till sju dygn. vara lediga från sina jobb för att genomföra hela normal människa vill vara ute och idrotta under Under den tiden ska hela laget tillsammans ta sig projektet. sådana premisser? – För att dra runt det måste laget – Nej, det är kanske inte så många. funka företagsmässigt. Därför har vi ”Topplagen njuter inte. De kör stenhårt. Men vi unnar Men vi gillar det! Eller, när man är startat ett kooperativ som heter Q oss att njuta. Det är en del av vår filosofi som lag.” mitt uppe i det så har man ångest, är adventure of Sweden. Genom koopehelt utmattad, mår illa och vill ge upp. rativet tar vi in sponsorer, säljer inspiMan tappar allt. Då gråter man och undrar vad genom hela banan. Någon gång under sju dygn rationsföreläsningar och grupputveckling. På så man gör där. Men efteråt, då vänds helvetet till måste man ju äta och sova. När och hur mycket sätt får vi in de pengar vi behöver. något som stärker. är en del av det taktiska spelet. Ibland sover man Det kooperativa företagandet är framgångsHon som berättar heter Carolina André. Tillen timme här och där, ibland bestämmer vi oss rikt. Team Ducati bicycles rideaway är nämligen sammans med Kristina Carling, Jeanette Avianför att sova en hel natt för att utnyttja dagsljuset det enda damlaget i Europa när det gäller multider och Linnea Grahn har hon testat de yttersta till det yttersta. Ofta är man vaken flera dygn i sport. Det gör att de får mycket uppmärksamgränserna för vad en människa klarar. Tillsamsträck. het i media världen över och sånt skapar förstås 6 intresse hos sponsorerna. – För oss har det funkat väldigt bra med den kooperativa formen. Så jag vill verkligen tipsa andra lagsportare om den här möjligheten. Genom att jobba affärsmässigt med laget kan vi ta vår sport ett steg till. Man måste tänka så om man vill slåss på elitnivå, säger Kristina. Idag är alla i laget även med i kooperativet. Men man måste inte vara medlem i kooperativet för att tävla under lagnamnet. Teamet vill gärna öppna dörren för andra tävlande som kan vara med då och då: – Dels är tre av oss småbarnsföräldrar som inte alltid kan vara med och tävla. Dels vill vi ha ett stort utbyte med andra kvinnliga multisportare världen över. Därför vill vi ordna kurser, fixa läger och få fler att detaljträna på sånt som forspaddling och mountainbike. På så sätt kan vi bygga ett internationellt närverk som både höjer kvinnliga idrottsutövande och själva sporten. Erfarenheten från idrotten tar de med sig in i företagandet. Att driva runt ett multisportlag kräver detaljfokus och noggrannhet. Det är resor som ska bokas, utrustning som ska funka, mat av rätt sort som ska köpas in. Inför varje tävling brukar det bli en busslast med saker som ska med. – Det blir väldigt mycket planering. Därför måste vi dela på ansvaret, prata ihop oss och utnyttja våra olika styrkor. Så är det i företagandet också. För att bli multisportare på elitnivå krävs en hel del träning. Carolina som har små barn lägger ner cirka åtta timmar per vecka. Kristina tränar ungefär femton timmar varje vecka. För en medelusel motionär infinner sig självfallet frågan om hur de orkar. När vanliga människor får kämpa för att ta sig till gymmet två dagar i veckan, så verkar multisport som rena träningsnarkomanin. – Tja, det är ju varken nyttigt eller ofarligt. Man får skador och drabbas av problem. Men det är så himla kul så det struntar man i, konstaterar Kristina och får medhåll av Carolina: – Det blir mer som en livsstil än träning. En passion man inte kan vara utan. Jag åker inlines, cyklar, paddlar och springer med pannlampa på natten. Ingen träning är den andra lik. Dessutom är man utomhus nästan hela tiden, så man får njuta av årstiderna också. Men de häftigaste upplevelserna får man under tävlingarna. Man får se helt unika miljöer och får fantastiska naturupplevelser som man blir rätt ensam om. Men hur mycket kan man egentligen njuta när man klättrar på en bergstopp i minusgrader, eller paddlar i en livsfarlig fors mitt i djungeln? – Topplagen njuter inte. De kör stenhårt. Men vi unnar oss att njuta. Det är en del av vår filosofi som lag. Vi får se så fantastiska delar av världen och får vara med om helt otroliga naturupplevelser. Det betyder massor för oss, konstaterar de. Visste du att… Nästan alla kooperativa företag använder associationsformen ekonomisk förening som juridisk form. En form som bygger på demokratiska principer så som en medlem en röst. 7 karlstads bilkooperativ dela bil med andra! Förenkla livet med en egen bil just när du behöver den. Som medlem i en kooperativ bilpool får du bilägandets alla fördelar men slipper nackdelarna. B Visste du att… Ofta hör man att kooperativa företag inte får göra vinst. Det är fel, kooperativa företag liksom alla andra företag måste generera vinst eller överskott. Kooperativa företags vinster återinvesteras i verksamheten alternativt fördelas rättvist mellan medlemmarna! arnens fotbollsträning, veckohandlingen, pendling till och från jobbet… Många människor har svårt att tänka sig ett liv utan bil. Den milsvida landsbygden och de växande städerna, ständigt behöver vi bilen för att ta oss fram på ett snabbt och enkelt sätt. Men hur klokt är det att äga en bil egentligen? Det frågade sig de människor som 1999 bestämde sig för att starta Karlstads första bilkooperativ. – Det finns ju en del nackdelar med bilägande. Man måste serva bilen, tvätta och besiktiga den. Dessutom kostar det mycket pengar att ha en egen bil. Den är dyr att köpa och sedan kostar försäkringar och service en hel del, konstaterar Anders Eriksson, nuvarande ordförande i Karlstads bilkooperativ. Och handen på hjärtat, hur ofta behöver man egentligen bilen när man bor i en stad? Kanske inte tillräckligt ofta för att det egentligen är ekonomiskt försvarbart att ha en alldeles egen. Men att helt strunta i bil är ändå svårt. Tidsbristen och avstånden gör sitt till, liksom latmasken. Men om du vill använda bil utan att äga, är ett bilkooperativ en perfekt lösning, säger Anders Eriksson. – Jag är visserligen partisk, men jag tycker att bilkooperativ är väldigt bra. Man har tillgång till bil när man behöver, och slipper att ensam bära kostnaderna och ansvaret. Eftersom vi har olika typer av bilar, kan man dessutom välja om man vill ha stor eller liten bil, eller om man vill ha dragkrok. Det låter väldigt bra. Men lite jobb får man ändå räkna med. Föreningen bygger på frivilliga insatser. Ekonomi, bilvård och bokningssystem sköts av tillsatta arbetsgrupper. Styrelsemöten hålls fyra gånger per år. Och så behöver du städa bilen efter dig, ifall det behövs. Karlstads bilkooperativ har sex bilar i ett garage centralt mitt i Karlstad. Bilarna är leasingbilar, och aldrig äldre än tre år, vilket är bra för både driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö. De cirka hundra medlemmarna bokar snabbt och enkelt en bil via webben. Sedan är det bara att gå och hämta. – Bilarna används både för längre resor och för korta sträckor, som veckohandlingar till Bergvik och så. Några har till och med åkt utomlands i våra bilar. Men det är bra att planera och vara ute i tid för att man ska vara säker på att få bil när man behöver det. Karlstads bilkoopertiv med associationsformen ekonomisk förening har ekonomiska målsättningar att ”gå runt” och ha en stadig plattform, där eventuellt överskott blir återbäring till medlemmarna. Anders säger att kooperativet hittat en bra ekonomisk modell att utgå från: – En femdörrars Focus Fiesta kostar 20 kr per timma och 10 kr per mil. I milpriset ingår bränslet. Men priset skiljer sig lite beroende på bilmodell. Och ska man ha bilen ett helt dygn, så kostar det 240 kr för hela dygnet. Bor du i Karlstad och är intresserad av att dela bil i ett kooperativ? På www.karlstadsbilkooperativ.org kan du läsa mer om Karlstads bilkooperativ och hur du gör för att bli medlem. 8 9 Visste du att… HSB LÅTER VINSTEN GÅ TILLBAKA TILL BOENDET DET ÄR DÄR DINA PENGAR HÖR HEMMA Vi har inga aktieägare. Vi har medlemmar. Det betyder att vinsten som vi gemensamt skapar går tillbaka hem – till boendet. HSB bildades 1923 för att ge vanligt folk en rimlig chans att bo bra. Ockerhyror och usla bostäder var vanligt, och som hyresgäst kunde du i praktiken bli utslängd på gatan utan anledning. HSB är fortfarande en medlemsorganisation för dig som vill bo bra, riktigt bra. Men det är också något för dig som vill bo smart, och själv vill vara med och bestämma vart vinsten ska gå. Hittills har vi satsat den på Sveriges populäraste bospar, på nya hus i bra miljö och på en förvaltning som tar hand om husen. Vi har också satsat hårt på vårt klimat genom att minska utsläppen och välja förnybar energi som sol och vind. Att flytta in i en bostad signerad HSB är inte någon världsrevolution, men att bli medlem och välja ett boende som sträcker sig lite utanför de egna kvadratmetrarna är ett ställningstagande. Ett val man mår lite bättre av. Läs gärna mer på hsb.se 72% av alla unga som kan tänka sig att starta företag, vill göra det tillsammans med någon. Man vill dela glädje och risker. Då kan kooperativ vara en bra form som bygger på demokratiskt styre där alla kan delta. AT I ONEN I R E P O O K Värmland SVERIGE OCH VÄ R L D E N Kooperativa rörelser växte fram i slutet av 1800-talet. Framgångarna gjorde att företagsformen spreds som en löpeld. I början av 1900-talet nådde den Värmland. Världens första kooperativ Det var 1844 i den lilla brittiska staden Rochdale utanför Manchester som allt började. Arbetarna hade tröttnat på det utbredda fusket inom detaljhandeln och gick till protest. De tyckte inte att billigare priser skulle behöva innebära sämre kvalitet på varorna. Så 28 flanellåvävare gick samman, la ett pund var och startade tillsammans en livsmedelsbutik där alla som ville kunde bli medlemmar. De tog namnet ”De redliga pionjärernas förening” och markerade redan genom namnet att de ägnade sig åt ärliga affärer. För det var ju inte längre någon vits med att luras när kunderna dessutom ägde butiken. De stadgar som föreningen satte upp blev grunden för de kooperativa principer som lever kvar än idag. Kooperation har genom detta vuxit till ett global rörelse som ökar mer och mer. Idag är den kooperativa verksamhetsformen populär runt om i världen och har tillsammans över 1 miljard medlemmar. Absolut start för första svenska kooperativet Under 1800-talets senare del hette Sveriges rikaste man LO Smith. Han hade fötts som Leif Olsson, men valde att byta till något mer engelskklingande. På 1880-talet tog LO Smith patent på hur man kunde rena brännvin från finkel. Brännvinet blev absolut rent, och resten är historia. Men det inte många vet, är att brännvinet innebar starten på den svenska kooperationen. Fabriken låg i Stockholm och snart tog staden monopol på absoluttillverkningen. LO Smith var inte den som stod handfallen. Han startade helt enkelt ett nytt brännvinsbränneri på Reimersholme. Men tiderna var hårda för brännvinstillverkarna. Nykterhetsrörelsen var stark och försäljningen gick dåligt. LO Smith bestämde sig för att alliera sig med motståndet. Nykterhetsivrarna var nämligen delade i två läger. Det ena propagerade för absolutism, medan det andra tyckte att alkohol var okej så länge den dracks inom hemmets fyra väggar. ”Avsky krogen” hette den rörelse som tyckte att man kunde dricka hemma. Tillsammans med LO Smith startade man kooperativ runt om i landet som sålde alkohol för hemmabruk. Det blev starten på de svenska systembolagen och på kooperationen. Nykroppa Konsumtionshandel bildades av 84 medlemmar år 1903. Det blev den första starka konsumföreningen i Värmland. 11 Det var en gång en hackkorv... Det började med en förkärlek till hackkorven och känslan som den väckte hos människor. Kjell och Bola är vänner, entreprenörer och namnen på allt annat än en helt vanlig restaurang. Ett kooperativ med drivkraften att sätta värmländsk mat på kartan. För kan man göra det med hackkorv, kanske det går med andra delikatesser också? J Visste du att… Många tror att alla har rätt att bli medlemmar i ett kooperativ och ser det som ett problem för start. Det är fel. I stadgarna fastställer man hur man kan bli medlem utifrån kooperativets verksamhet och ändamål. 12 ag brukade kalla mig för exilvärmlänning, inleder Bola, eller Bo Göran Sjögren som han egentligen heter. Alltså en värmlänning som inte bor i Värmland, på ren svenska. Och han var inte ensam. Då och då träffade han på en och annan som också lämnat det sköna landskapet. De kunde vara i helt olika åldrar, med olika bakgrund och med olika mål i livet. Men en sak hade de gemensamt: hackkorv. – Så fort man träffade på någon hemifrån och nämnde hackkorv, så såg man en längtan i ögonen och hur det började vattnas i munnen, skrattar Bola. Det var först på 90-talet när han återvände hem som chocken kom. – Ingen. Verkligen ingen pratade om hackkorven. Och nästan ingen åt den heller. Bola startade föreningen ”Hackkorvens vänner” som ett steg i att rädda det värmländska arvet. En förening som utvecklades, bidrog till att öka försäljningen av hackkorv och gav Bola inspiration till att börja laborera och skriva en bok. Om hackkorv såklart. – Det var då jag träffade Kjell, under tiden jag skrev, berättar Bola. De kände inte varandra sen tidigare men insåg ganska snabbt att de delade samma värdegrund och började därför hitta på kul saker ihop. En av sakerna som utvecklades blev ett kooperativ: Kjell och Bolas. – Kooperativ är en fantastiskt bra företagsform när man vill utveckla sina idéer, tycker Bola. Men han tycker samtidigt att det finns för stor okunskap bland folk, inte minst inom bankväsendet. – Det är fortfarande många som tror att man inte får göra vinst. Men det är ju helt galet, man måste kunna överleva. Han nämner de kooperativa principerna som en bra grund inom ett företag, inte minst om man vill hålla sin organisation platt. Om alla känner sig delaktiga och känner att de kan bidra, så får man människor att växa. – Jag träffade en 25-årig kille som aldrig hade haft ett fast jobb. Han fick börja med disken och vi lät honom klättra på stegen. Idag är han kökschef på en fin restaurang i Oslo, berättar Bola. Och kök är just vad hela verksamheten handlar om. Kjell och Bolas är en restaurang, fast inte en helt vanlig restaurang. De driver idag Terrassen i Mariebergsskogen i Karlstad, 13 Hackkorvens vänner Bola startade föreningen ”Hackkorvens vänner” som ett steg i att rädda det värmländska arvet. En förening som utvecklades, bidrog till att öka försäljningen av hackkorv och gav Bola inspiration till att börja laborera och skriva en bok. Om hackkorv såklart. Värmländsk mat åt alla! där de har öppet varje dag under sommaren. Den röda tråden är lätt att känna igen och den stavas hackkorv. – Ja, vi brukar ju säga att vi bjuder på värmländsk mat i allmänhet och hackkorv i synnerhet. Hackkorven, som har upptäckts av många och blivit älskad på nytt, har blivit en symbol som dock även har en baksida. – Det finns de som tror att vi bara bjuder på korv, men så är det ju inte. Det viktiga är att det handlar om mat. Den ska vara god och gärna närodlad – i så stor utsträckning som det går. – Vi handlar gärna mat från trakten. Vi letar aldrig efter de billigaste råvarorna, utan de bästa som också hjälper till att höja smakupplevelsen, säger Bola. Förutom de varma månaderna om året så arbetar restaurangen enbart med beställningar. Det kan vara kalas, dop, bröllop eller julbord. De har dessutom ett genomtänkt företagskoncept. – Man kan komma hit och laga sin egen middag. Fast tillsammans med en kock som hjälper till såklart. 14 De har också utvecklat en temakväll som går under namnet ”smakresan”. Det är små minibufféer som går ut på att man kombinerar olika smaker och ser vad som händer när de gifter sig med varandra. Det som alltså började med en förkärlek till hackkorv har nu utvecklats till så mycket mer. Det handlar om en dröm att förädla och bevara den värmländska matkulturen. – Vi tänker att om man har kunnat göra det med hackkorv då kanske man kan göra det med annan värmländsk mat också, berättar Bola. Bola har redan nämnt kooperation som ett bra sätt när man vill utveckla sina idéer. Och det senaste benet är ett samarbete med Karlstads flygplats. Ett av målen med hela flygplatsen är att vara norra Europas bästa regionala flygplats. – Är man på resande fot så vill man få ett bra bemötande och framförallt god mat. Därför driver vi bistron, förklarar Bola. Trots att restaurangen är så gott som i startgroparna, så tycks konceptet och den goda maten ha spridit sig. – Det finns faktiskt de som åker hit just för maten. Ett privatplan från Bryssel valde att gå ner i Karlstad för att äta. Sedan åkte de vidare, skrattar Bola. Så från en förkärlek till en bok. Från en bok till en restaurang. Från en restaurang till att korven är åter folkkär. Men vad händer här näst? – Vi har massor av idéer, Kjell och jag. Men de är ju inte genomförda än. Jag brukar säga att om man pratar för mycket så kommer man aldrig till skott. Så vad händer? Den som lever får se, avslutar han. Kooperativa principer – riktlinjer för hur kooperativa föreningar ska driva sin verksamhet. 1. Frivilligt och öppet medlemskap. 2. Demokratisk medlemskontroll. 3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande. 4. Självständighet och oberoende. 5. Utbildning, praktik och information för medlemmar. 6. Samarbete mellan kooperativa föreningar. 7. Samhällssyn. S Ingefärsdoftande dumplings, chokladpraliner, goda ostar, ekologisk koriander eller skummande öl, allt är njutbara läckerheter med värmländskt ursprung. Och nu är tanken att delikatesser som dessa ska spridas över världen, allt med hjälp av kooperativt samarbete. verige ska bli det nya matlandet. Det har jordbruksminister Eskil Erlandsson bestämt. På köpet har han öronmärkt en pott projektpengar som ska användas för att realisera det hela. För landets regioner är det en utmaning som kan innebära många nya lokala företag och arbetstillfällen. Kooperativet Nordic Innovation Food Arena, NIFA, är ett resultat av satsningen på Sverige som matland. Tanken är att öka den värmländska livsmedelsproduktionen. Allt det goda som växer och produceras i Värmland ska kunna exporteras till resten av Sverige och övriga världen. – Värmland har goda förutsättningar för att bli en stark matregion. Vår livsmedelsproduktion håller en ovanligt hög kvalitet, samtidigt som vi kan erbjuda en stor mångfald, säger Bo Thunberg, VD för NIFA. NIFA är ett kooperativ där medlemmarna tillsammans arbetar för att utveckla sitt företagande och få ut produkterna på en större marknad. För mindre aktörer är det ofta svårt att få råd med sånt som lagerhållning, distribution, affärsutveckling och marknadsföring. Man har inte heller den tid som krävs för att sätta sig in i de olika frågorna. – Bara att få sälja sina produkter i de stora livsmedelsbutikerna kan vara svårt. Här ska vi vara ett stöd. Inom NIFA kan medlemmarna bolla idéer med varandra men också få tillgång till tjänster som gör att man kan ta nästa steg, samtidigt som man själv kan fortsätta ägna sig åt att producera värmländsk mat, förklarar Bo Thunberg. Men vad är värmländsk mat, egentligen? De flesta tänker nog på hackkorv, nävgröt och möjligtvis skrädmjölsdrömmar. Men Värmland kan erbjuda så mycket mer: – Ett av de projekt vi håller på med är till exempel att ta tillvara på den matkunskap som finns hos värmländska kvinnor med annan kulturell bakgrund. De har ofta en helt annan matinriktning som är väldigt spännande att para ihop med våra tankar om regionala råvaror. Projektet har exempelvis resulterat i att man snart kan köpa Janjan Foods värmländska dumplings på Hagahallen i Karlstad. De som testade Janjans dumplings under senaste matmässan i Mariebergsskogen, vet att det knappast kan bli annat än succé. Ytterligare ett nyfött värmländskt matföretag med etniska influenser är en cateringfirma med smakbilden hämtad från Eritrea. – Det är viktigt att skapa en spännande mix. Värmländsk livsmedelsproduktion kan inte överleva enbart på korv och kantareller. Vi måste våga prova nya vägar. Här är det kooperativa samarbetet väldigt viktigt. Vi måste samarbeta för att hitta lösningar när det gäller distribution, fryshallar och annat som är svårt för en enskild producent, konstaterar Bo Thunberg. 15 Strictly businesS i ko o p e rati v f o rm ! Två frilansjournalister vill bli ett gemensamt företag. Att bilda ett kooperativ var inte något de funderade på. Snarare tänkte de bli ett handelsbolag. Men så blev det inte. Kontoret Mediabyrå är en helt vanlig frilansbyrå men samtidigt ett kooperativ. Myter om kooperativa företag finns även inom mediabranschen. – Vi trodde att det var mest dagis och välgörenhet som sysslade med kooperativ. Och att man inte fick göra vinst, inleder Peter Östborg. Både Peter och Elma frilansade tidigare var för sig och hade enskild firma. De var därför inställda på att starta ett handelsbolag när de hade bestämt sig för att gå ihop. – Det var då vi fick tipset om att starta ett kooperativ istället, förklarar Peter. Kontoret Mediabyrå har funnits sedan januari och ända sedan start har det varit självklart att vi ska vara lika delaktiga och bestämma lika mycket. – Vi gör ju detta tillsammans, men det blir på något vis tydligare när vi valt den här företagsformen. Det första året var riktigt intensivt och de största kunderna är Nya Wermlandstidningen och SR Värmland. Peter förklarar att de producerar hela paketet och erbjuder både text, radio, redigering och foto. Att de verkar främst i Värmland ser de både som en kompetens och ett sätt att värna om Värmland. På sikt har man också planer på att utöka verksamheten med ytterligare kompetenser. – Vi vill att alla ska kunna känna sig delaktiga på lika villkor. Då underlättar det ju extremt att vi är ett kooperativ. Det är bara att välja in ytterligare en medlem, förklarar Peter. Ingen av dem ångrar för en sekund att de gick vidare och startade ett gemensamt före- tag, förklarar Peter och tillägger att de än så länge bara haft fördelar. – Vi har varandra och behöver aldrig sakna en kollega som bollplank. Dessutom kan vi ta oss an större jobb. Allt känns så enkelt! Båda är aktiva inom journalistförbundet och tycker att det är viktigt att ge något tillbaka. – Det är ju dessutom en av grundtankarna som kooperativ, att man tar socialt ansvar, tycker Peter. Därför har de redan nu anordnat en fotokurs i Karlstad i samarbete med journalistförbundet. Och blir det någon vinst i framtiden vill de gärna dela ut stipendium till unga journalistförmågor. Medievärlden är en bransch under ständig förändring. En förändring som tyvärr i många fall innebär nedskärningar. – Ja, det är ju inte så att det står en massa anställningar och väntar på en. Men vi har märkt att man ganska enkelt kan skapa sig arbetsuppgifter om man ligger i, berättar Peter som gärna tipsar andra om att starta eget tillsammans. Och för Peter och Elma har det än så länge gått bra. Från början byggde de om en del av Peters lägenhet i centrala Karlstad för att ha som kontor. Men nästa steg blir att flytta företaget till något eget. – Det går i rätt riktning! Vi trodde att det skulle dröja innan vi kunde flytta. Men nu kanske man till och med vågar drömma om den där boken man vill ge ut i framtiden, avslutar Peter. Arbetskooperativ. Ett arbetskooperativ är ett företag som ägs och drivs av de som arbetar på företaget. Ett av dem är Kontoret Mediabyrån. När företaget drivs som en ekonomisk förening är det ofta så att man måste vara fast anställd för att få bli medlem. Som medlem blir man då också delägare. Arbetskooperativ finns i många branscher, allt från arkitektbyråer och reklambyråer till teatrar och florister. KÖR ÖVER KONKURRENTERNA! LÄS MER PÅ BULLDOZER.SE eller på facebook.com/bulldozerreklambyra 16 17 Sparzanza består av sångaren Fredrik Weileby, gitarristerna Calle Johannesson och Magnus Eronen, Johan Carlsson på bas och trummisen Anders Åberg. Mer info hittar du på www.sparzanza.com eller facebook.com/sparzanza Hårda killar gillar grupparbete S t i pendium till Spa rza nza ! Värmlandskooperativen delar i samverkan med Folksam, Konsum Värmland, HSB Värmland, OK Värmland och Riksbyggen ut ett årligt stipendium till ett kooperativ och en eldsjäl inom den värmländska kooperationen. 2012 fick Sparzanza stipendium som Årets kooperativ. Årets kooperativa eldsjäl 2012 blev Karl Edvinsson. 18 Lokalen är enorm och ogenomträngligt svart, som en djup grotta utan slut. En bred bardisk anas i strålkastarljuset som då och då sveper bort dunklet framför scenen. Genom mörkret dunkar basen taktfast, som de dova hjärtslagen hos ett gigantiskt urtidsdjur. Det handlar om metal. Massiv, öronbedövande metal. Men det handlar också om kooperation. 19 Visste du att… Man måste vara minst tre medlemmar i en ekonomisk förening. Medlemmar kan såväl juridiska som fysiska personer vara. Det finns mycket likheter med aktiebolagsformen, största skillnaden är att i aktiebolag fördelas makten utifrån satsat aktiekapital medan ekonomiska föreningar utgår från principen en medlem en röst. Medlemmarna i Eyes wide open är sångaren Patrik Fahlin, gitarristerna Kristofer Strandberg och Erik Engstrand, basisten Jesper Lindgren och trummisen Karl Adamsson. Ytterligare fakta finns på www.e-w-o.net eller facebook.com/eyes.wide.open.swe 20 F örra året var ett unikt år för de kooperativa idéerna. Aldrig tidigare har så många nya kooperativ startats i Värmland. Och det är bra, särskilt med tanke på att kooperativa företag är de som överlever längst. Ett av de allra senaste värmländska kooperativen är karlstadbaserade hårdrocksbandet Eyes wide open. De är bandet som gjort sig kända genom att sjunga i en megafon. Nu står de där i ljuset på scenen, och headbangar lika intensivt som den exalterade publiken applåderar. Precis i dagarna har medlemmarna i Eyes wide open fått papper från Bolagsverket som visar att deras nya kooperativ är registrerat och klart. Erik Engstrand är gitarrist i bandet. Han gläds åt den nya gemensamma föreningen. – För oss kändes ett kooperativ som den självklara formen för att driva vår verksamhet. Nu är det skönt att allt är klart. Man vill inte ägna för mycket tid åt pappersarbete. Vi håller på och planerar för att spela in vår kommande platta och vill fokusera på det. Headbang Entertainment är inte bara nytt som kooperativ. Själva bandet är också relativt nystartat, berättar Erik: – Förut spelade vi i andra konstellationer. Men jag, Kristofer och Jesper ville göra en nystart. Vi ville satsa på allvar och då måste man spela med andra som tänker likadant. Så vi letade upp de bästa personerna att jobba med, de som hade samma mål som vi. För vi vill kunna spela våra egna låtar och leva på musiken. Det låter kanske som storhetsvansinne, men är långt ifrån ouppnåeligt. Med 22 000 vänner på Facebook, ett skivsläpp och spel ningar på flera viktiga festivaler är Eyes wide open absolut på väg att slå igenom. Några som redan gjort den resan är Sparzanza. De startade 1996 och har just släppt sin sjätte skiva “Death is certain, life is not” som direkt placerade sig som etta på den svenska hårdrockslistan. Sparzanza är kooperativa veteraner. De har fungerat som ett arbetskooperativ i sex år vid det här laget. – Men egentligen har vi väl alltid jobbat kooperativt. Alla är med och bestämmer. Det måste vara så i ett band, annars funkar det inte. Så vi har blivit rätt bra på att samarbeta, förklarar basisten Johan Carlsson. Kanske är det därför som Sparzanza fick stipendium som Årets kooperativ i Värmland, med tjusigt diplom och ärofulla tal som följd. – Faktiskt är det rätt kul att bli uppmärksammade för vårt företagande. Då gör vi ju något rätt där också. Och det är ju inte så många som tänker på att ett rockband kan vara ett företag. Än så länge har Sparzanzas medlemmar andra jobb vid sidan om. Men de senaste åren har de allt mer kunnat ägna sig åt musiken på heltid. 2009 omsatte koop- erativet 250 000 kr och förra året landade omsättningen på en halv miljon. Nu väntar en turné i hårdrocksälskande Finland. Sedan blir det England. Och i mars packar de instrumenten och drar ut i mellaneuropa. – Just nu går det skitbra. Så jag tror inte det blir så mycket tid för våra vanliga jobb framöver. Och vi tänker hålla på länge, så det kan hända mycket än. Vi har släppt sex skivor hittills och förhoppningsvis blir det lika många till i framtiden, säger Johan. Han låter riktigt ödmjuk när han berättar om framtiden och bandet. Samma sak gäller för Erik och killarna i Eyes wide open. Har man hört musiken så är det svårt att få ihop. De tungt galopperande gitarrerna och rösterna som låter som sprungna ur en rödglödgad underjord känns liksom allt annat än ödmjuka. Men trots ytan verkar de här killarna vara riktiga helyllekillar. Till och med så helylle att banden stöttar varandra i karriären istället för att se sig som konkurrenter. I hemstaden finns till och med Karlstad metal alliance, en samverkansgrupp för alla hårdrocksband i området. Den värmländska metalscenen är med andra ord som ett enda stort grupp arbete. Erik från Eyes wide open förklarar varför: – Det är tufft att försöka leva på musiken så vi behöver stötta varandra. Och våra fans har plats för oss alla. Det är ju inte så att man bara kan lyssna på ett enda band. Gillar man musikstilen så kan man snarare vara öppen för mer musik av samma sort. Samarbetet är bra för Karlstads hårdrocksscen också. Det blir fler band som överlever och kommer fram. Det känns långt från popens och hip hopens divor. Jag undrar fundersamt om en samverkansgrupp för värmländska popband någonsin kommer att bli verklighet. Erik tror inte det. Popen har näsan för högt i vädret för det. – Det är lite speciellt med metal. Vi ser hårda ut och vi låter hårda. Men egentligen är vi snälla nördar som trivs tillsammans. Från början var hårdrock de utstöttas musik, därför har vi lärt oss att det är klokt att hjälpas åt och jobba tillsammans. Den som är väldigt hård måste också vara väldigt snäll, tänker jag och travesterar Bamse. Kanske är det därför som så många metalband väljer kooperativ som företagsform. Vad är ett arbetskooperativ? Sparzanza och Headbang Entertainment är exempel på arbetskooperativ. Arbetskooperativ finns i de flesta verksamhetsområden och bygger på demokratiskt företagande med syfte att generera arbetstillfällen åt kooperativets medlemmar. På så sätt är man både delägare på lika villkor och anställd på samma gång. 21 Mackent som värnar om VÄRMLAND Vissa bensinmackar har som främsta upgift att sälja bensin där man tjänar mest. Men om man ägs av 72 000 medlemmar runt om i Värmland blir det annorlunda. Man får helt enkelt ett hjärta som klappar extra mycket för att hela länet ska leva. J ag sitter i bilen, i höjd med Storfors, när jag inser att tanken börjar sina. Som om inte det vore tillräckligt har en lampa tänt sig på instrumentbrädan: höger halvljus har slocknat. Det är då jag ser en välbekant logga: OKQ8. – Vill du ha hjälp med att byta lampan? frågar killen bakom kassan. Han byter vant lampan. Dessutom helt utan extra kostnad. Bara 10 minuter senare sitter jag i bilen igen. Tanken är fylld och lampan är bytt. Jag passade dessutom på att köpa en kvällsmacka och en liter juice till morgondagens frukost. Det är då jag inser något. OK Värmlands mackar är inte som vanliga mackar – på ett bra sätt. Stationerna erbjuder så mycket mer än bara drivmedel. Förutom torkarblad, motorolja och andra bilrelaterade produkter finns dessutom allt som krävs för att höja blodsockret eller om man glömt någon ingrediens till middagen. Macken blir helt enkelt som en modern lanthandel. – Det är det största värdet i att vara medlem hos oss, att vi värnar om Värmland, tycker Stefan Särnehed, VD på OK Värmland. Han berättar att bemannade mackar inte bara gör livet enklare för de boende på landsbygden. Det skapar dessutom arbetstillfällen. – Bemannade stationer kanske inte alltid kan erbjuda det billigaste bensinpriset. Men man kan alltid vara säker på att pengarna stannar i Värmland och inte försvinner till en ensam ägare, säger Stefan som förklarar att vinsten blir återbäring till alla medlemmar eller återinvesteras i verksamheten. Historien om OK är lång och den tar sin början redan på 30-talet när ett gäng droskägare gick samman för att kunna köpa billigare drivmedel. Föreningen var då endast öppen för just droskägare men öppnades efter en tid för alla. – Under ett antal år hette vi IC, Inköpscentralen. Men på 60-talet bytte vi till Oljekonsumenterna, alltså OK, berättar Stefan. Hela OKQ8 är idag medlemsägt och styrs som en ekonomisk förening. Fast det ser ut på lite olika sätt runt om i landet. Det fanns från början en förening för varje ort, men för att bli starkare centralt har man mer och mer gått samman till större föreningar. OK Värmland har funnits i sin nuvarande form sedan 1967 och är idag en av sex egna föreningar i Sverige, resten av landet är en enda stor förening. – Vi är ekonomiskt starka och har inget behov av att gå med i den stora föreningen, förklarar Stefan. Men trots drygt 72 000 medlemmar i Värmland så är det inte nog för att få verksamheten på alla mackar att gå runt. – Såklart går vi minus på några av våra stationer på de mindre orterna, men vi vill ha dem kvar ändå. Det är ju vårt uppdrag, berättar Stefan. Och än en gång blir det tydligt att OK inte är som alla andra stationsägare. Av ekonomiska skäl borde några av mackarna på landsbygden redan ha stängts ned. Istället har man satsat på och utvecklat andra verksamheter som hjälper till att driva runt de mindre stationerna. – Ja, vi är en av tre fastighetsägare på Bergvik och vi jobbar ständigt för att området ska fortsätta växa, förklarar Stefan. En annan succé är Lilla Saluhallen. Deras sallader och smörgåsar har snabbt blivit storfavoriter och på bara tre år har man tredubblat omsättningen. – Förutom den egna butiken i Karlstad så levererar vi också till alla OK-mackar och till Konsum Värmland. Såklart är målet att vi ska växa ytterligare, berättar Stefan. När man har som uppdrag att värna om Värmland så ingår även ett aktivt miljötänk. Inom OK är man redan en av föregångarna när det gäller miljöbränslen. – Ambitionen är att vi ska kunna erbjuda biogas på ytterligare fem mackar, säger Stefan. Man är redan störst i Värmland på tvätt och för att även i framtiden hålla sig moderna och nytänkande finns det tankar om att rusta upp befintliga mackar, berättar Stefan: – Det är inget färdigt beslut än men vi planerar att bygga helt nya stationer i Skoghall och Torsby. För återigen vill våra medlemmar att vi ska finnas i hela Värmland och det tänker vi fortsätta med. Konsumentkooperativ. Ett konsumentkooperativ är ett företag som ägs av konsumenterna. Det handlar om att man vill konsumera något i en viss kvalitet till så lågt pris som möjligt. Andra exempel på konsumentkooperativ förutom OK Värmland är Konsum Värmland, Riksbyggen, HSB, Fonus och Folksam liksom föräldrakooperativa förskolor, bilkooperativ och flera andra. 22 23 M at med omtanke Charter Charter Charter Vi flyger till Gran Canaria och Teneriffa. Vi Vi flyger flyger till till Gran Gran Canaria Canaria och och Teneriffa. Teneriffa. Läs mer på karlstadairport.se och boka på fritidsresor.se, Läs Läs mer mer påpå karlstadairport.se karlstadairport.se och och boka boka påpå fritidsresor.se, fritidsresor.se, ving.se och apollo.se. ving.se ving.se och och apollo.se. apollo.se. e k n a t m o d M at m e GOD OMSORG BESTaMMA bestamma när personalen själv får Att jobba inom omsorgen brukar sällan betyda att man är med och bestämmer hur verksamheten ska drivas. Men det finns undantag. Personalkooperativet Briggen är ett sådant. www.lillasaluhallen.se VISKAPAR SKAPARREDSKAP REDSKAP VI SOM LIGGER RÄTT SOM LIGGER RÄTT DINAHÄNDER! HÄNDER! IIDINA _ oavsett om de ska användas _ oavsett om de ska användas professionellt eller på fritiden professionellt eller på fritiden www.lillasaluhallen.se M M änniskor som har makt att påverka sina arbeten blir mer engagerade och mår bättre. Det finns det gott om undersökningar som visar. På köpet får brukarna möta trygg och kompetent personal som vågar ta egna beslut, allt för att varje individ ska få den omsorg hon behöver. – Det blir skillnad när personalen styr. Beslutsfattandet sker mitt i verksamheten och vi kan direkt ta beslut utifrån vår yrkeskompetens, förklarar Marianne Bjerke, föreståndare och medlem i personalkooperativet Briggen på Hammarö. Briggen är ett gruppboende för fem utvecklingsstörda män mellan 25 och 69 år. De bor allihop i varsin lägenhet i det charmiga röda huset med getter i hagen och höns som sprätter runt på gården. Att sköta getterna och plocka ägg hos hönsen ingår i de dagliga rutinerna för de som bor här. Vedhuggning, gräsklippning och allt annat man gör i ett hem ska också skötas. Personalen finns hela tiden med som handledare och stöd. – Vi är sex kvinnor och fyra män som arbetar här enligt ett rullande schema. Vi brukar växla arbetsuppgifter regelbundet och se till att man får göra olika saker. Det är bra både för oss och för brukarna. Marianne Bjerke berättar att kooperativet startade 1993 i samband med att vårdinstitutionen Sätter lades ner. Fem av brukarna hade ingenstans att ta vägen, och personalen insåg att ett eget företag var en klok lösning. – Det blev ett kooperativ där vi som arbetar ingår. Men det är inget tvång att bli medlem i kooperativet, man kan vara vanlig anställd också. Av de som jobbar här idag är sju av tio medlemmar, berättar hon. Medlemmarna väljer en styrelse som fungerar som högsta beslutande organ. Alla medlemmar sitter i styrelsen, och sekreterare och ordförande måste man vara två år per person. Det är ett sätt att dela på arbetet med de tyngre posterna, förklarar Marianne. – Jag sitter själv i styrelsen, men just nu enbart som vanlig ledamot. Som föreståndare får jag sedan uppdrag från styrelsen. I mitt uppdrag ingår att ansvara för administration och personalens väl och ve. Ibland kan det vara svårt att skilja på vad som är styrelsefrågor och personalfrågor. Men vi har lärt oss mycket på de här åren, så nu för tiden brukar det bli rätt direkt. Marianne ser många fördelar med att arbetsplatsen är ett personalkooperativ. Att medarbetarna mår bra är en av dem: – Ja, vi har låga ohälsotal och väldigt låg personalomsättning. Det ger en trygghet och kontinuitet som hela verksamheten mår bra av. Delaktigheten gör också att vi ofta har spännande diskussioner om allt från jämställdhet till miljöfrågor. Sånt påverkar både brukare och personal. Vi trivs helt enkelt med att vara ett personalkooperativ. Det enda jobbiga är att vi måste äska pengar varje år från kommunen. Det innebär att vi egentligen aldrig vet vilken ekonomi vi får från år till år. Men det är det värt, konstaterar hon. Hönsen på gården kluckar nöjt till medhåll. I vilken annat boende skulle de ha fått gå runt och picka i gräset, till nytta både för sig själva och brukarna? Personalkooperativ. Ett personalkooperativ, som Briggen, är en variant av arbetskooperativ. Verksamheter som av tradition funnits inom den offentliga sektorn men där personalgrupper övertar driften i kooperativa företag har fått samlingsnamnet personalkooperativ. Andra personalkooperativ finns i form av t.ex. förskolor, skolor, äldreboenden och vårdcentraler. Forskning visar att verksamheter inom skola-, vård- och omsorg vari personalen äger verksamheten demokratiskt tillsammans uppvisar en högre kvalitet än motsvarande verksamheter i andra former. 25 Visste du att… Värmlandskooperativen är en del av det rikstäckande Coompanion. Inom rimliga gränser tillhandahåller vi avgiftsfri rådgivning till er som vill starta kooperativa verksamheter. Läs mer om vår verksamhet på www.varmland.coop och www.coompanion.se Fotbollen håller glesbygden vid liv Norr mot syd. Katt och hund. I Klarälvsdalen fanns tidigare två läger. I alla fall i fotbollssammanhang. Hade du Stöllet som hemmaarena skulle du aldrig känna dig hemma i Höljes. Men förändringens vindar blåser. Nio lag blev två. Och två lag blev ett. Nordvärmlands FF klättrar inte bara i divisionerna. De drar större publik än många stormatcher och medverkar till en levande bygd. 26 L ängs väg 62 mot Sysslebäck är allt stilla. Nästan oroväckande stilla. En lång landsväg utan slut med något enstaka hus längs kanten. En skylt på högersidan förvarnar om att vi är två kilometer från både livsmedelsbutik och gatukök. Jag ställer in mig på ett mindre samhälle. Två minuter senare är vi framme. Inget samhälle så långt ögat når. Men en livsmedelsbutik. Och ett gatukök. – Välkommen till Ambjörby, säger Torbjörn Persson, ansvarig för Kooperativet Nordvärmlands livs och engagerad på flera håll inom ortens sportklubb med övriga verksamheter. Butiken erbjuder inte bara livsmedel och annat för hemmet. Den är också ombud för bland annat Posten, Systembolaget, Apoteket och Svenska spel. Butiken är alltså en värdefull service för alla bosatta på orten. Men det hela började redan 2006 och det handlar i högsta grad om fotboll. – Det var ett tag som det kom max åtta personer på träningarna, så det blev ju inte ens ett lag. Vi var då flera som insåg att om fotbollen överhuvudtaget skulle överleva i norra Värmland så skulle vi tvingas att slå samman de två sista föreningarna och starta en ny, berättar Torbjörn. Det var då Nordvärmlands FF startade. Man hade tidigare aldrig spelat högre än i division 5 i hela norra Värmland. Så det nystartade A-laget fick blygsamt köra sin premiärsäsong i division 7. – Man kan väl säga att det gick ganska bra. Vi har klättrat och 2012 vann vi division 3. Så nästa säsong satsar vi stenhårt i tvåan, säger Torbjörn med ett leende. För att hålla ett lag på så hög nivå krävs duktiga spelare. NVFF kan stoltsera med spelartalanger från hela fem länder. – Vår tränare härstammar från forna Jugoslavien och han har haft mycket kontakter som vi har kunnat dra nytta av, berättar Torbjörn. Trakten har fått en bättre sammanhållning och fotbollsintresset har bara ökat och ökat. Idag finns sex aktiva ungdomslag. NVFF är dessutom unika med att ha två hemmaarenor, en i Ambjörby och en i större grannorten Sysslebäck. Och för en ort som Ambjörby, med inte mer än 240 invånare, är det ganska otroligt att kunna visa upp publiksiffror som är större än många matcher i division 1. – Vi har alltid som minst 300 personer i publiken på hemmamatcher. Det har hänt att vi har över 800 personer. Fotbollsföreningen har fört samman norr och syd och skapat gemenskap. Idag lever man för bygden och kämpar för att bevara det lilla samhället. Det blev därför ett tungt besked för många när ICA valde att lägga ner. Men, vem har sagt att en förening bara måste ägna sig åt fotboll? – Många väntade på att någon annan skulle dyka upp och ta över butiken. Men den någon kom aldrig, berättar Torbjörn. Så han och sambon Annika Sandin fick ett annorlunda uppdrag från sportföreningen. – Vi kollade runt om vi kunde öppna en egen butik och driva den. Så jag och Torbjörn ägnade vår husvagnsemester åt att ringa runt till folk, skrattar Annika. Det var bara ett problem: de var för små. Ingen ville leverera till en så liten aktör som inte ens var på banan. – Det var då vi först träffade Konsum Värmland och strax därpå Värmlandskooperativen, fortsätter Torbjörn. De fick rådet att starta en ekonomisk förening och bilda ett konsumentkooperativ, precis som Konsum själva är. Man insåg att det är en billig bolagsform med många fördelar. Det resulterade i att NVFF, tillsammans med ytterligare en förening samt en utomstående privatperson, gick samman och startade Nordvärmlands Livs. – På papperet har vi ju bara tre medlemmar, men egentligen har vi ju alla som är medlemmar i sportföreningen också, tillägger Torbjörn. Vid uppstarten fanns överflöd av engagemang. Det saknades bara en sak: pengar. – Vi fick till slut loss ett lån, men det var inte tillräckligt, säger Annika. Men för en bygd vars kultur går ut på att hjälpa varandra, kom man snabbt till en lösning. På en föreningsstämma erbjöds alla som ville att hjälpa till. Det slutade med att alla som kunde lånade ut 1000 kronor var. – Alla hade såklart inte möjlighet att ligga ute med pengar, men alla bidrog ändå på något sätt. Den där viljan att hjälpa till, det gör det så tydligt att vi trots allt är ett kooperativ. Att driva en livsmedelsbutik hör inte till vanligheterna för en sportförening. Vilket såklart har medfört både en och två utmaningar. – Det har tagit två år att överhuvudtaget få detta att ta form och gå runt. Och en sak är säker. Man kan aldrig sluta att utveckla om man vill få en glesbygd att överleva, förklarar Torbjörn. Livsmedelsbutiken blev därför bara början. Förutom butiken och gatuköket driver föreningen även en camping i Sysslebäck, flera fritidsgårdar, en secondhandbutik och en hyresfastighet. – Vi har ju spelare som bara är här under säsong. För dem har vi utvecklat ett entreprenörskap så de kan åka ut på konsultjobb inom städ, måleri eller liknande, berättar Torbjörn. Och framtidsplanerna är många. Tanken är att bygga ut butiken för att kunna driva gatuköket i samma byggnad. Under vintersäsongen vill man också utveckla turismen och erbjuda taxiverksamhet för Branäs skidgäster. – Förr i tiden var butiken som en mötesplats. Det vill vi ta tillbaka. På sikt kanske vi till och med kan erbjuda bensin, berättar Torbjörn. Den största drivkraften är trots allt att värna om och få bygden att överleva. Ambjörby är bara en av många värmländska orter som snarare minskar än ökar i invånarantal. För trots att livsbutiken har haft upp till 22 namn på lönelistan, så finns det inte jobb till alla. – Det är fint att så många är måna om samhället och vill hjälpa till, tycker Annika som berättar att det händer att köptrogna kunder ibland rycker in och hjälper till i butiken om det behövs. Flyttar bord, tömmer dryckesautomaten eller torkar upp spilld mjölk. Men både hon och Torbjörn är överens om att idén bygger på att hela tiden tänka nytt. – Det är så folk håller uppe lågan. Så ett annat projekt är en nystartad fiberförening. – Som jag sa. Man måste hela tiden hitta nya projekt och möjligheter. Och bli ännu bättre på fotboll såklart! Bygde- och samhällskooperativ tar ofta sin utgångspunkt i att man utvecklar lokalsamhället. I många bygder minskar servicegraden då t.ex. skolor, post och annan service försvinner. Då kan tillskapandet av ett bygdekooperativ i syfte att driva verksamheter vidare vara ett alternativ. Kan man bibehålla service eller till och med utveckla den finns förutsättningar att också vända utflyttning till inflyttning. Människor uppskattar ofta att leva i bygder med stort engagemang. 27 BOKA EVENT Sedan oktober 2005 solakoop satsar TILL 100% ANNONS KVARTSSIDA KSD APRT Köpenhamn Försäkra digFler omavgångar en Vår Vårombyggda ombyggdaTravrestaurang Travrestaurangger gerdig digen enstörre störreupplevelse! upplevelse! Öppna Öppnaoch ochfräscha fräschalokaler lokalermed medden densenaste senastetekniken teknikenblblaa surfplattor surfplattoroch ochstorbildsskärmar. storbildsskärmar. Travrestaurangen Travrestaurangen ärär byggd byggd efter efter fyra fyra segment: segment: VIP VIP- BAR - BAR- LOUNGE - LOUNGE- RESTAURANG - RESTAURANG LYCKAD FÖRSÄLJNING! Förutom Förutom trav trav kan kan vi vi givetvis givetvis erbjuda: erbjuda: Hockeynight Hockeynight | Konferens | Konferens | Bröllop | Bröllop | Fester | Fester Tre avgångar måndag till torsdag, två avgångar på fredag och en avgång Välkommen Välkommen till tilloss! oss! Tre avgångarLäs måndag tillkarlstadairport.se torsdag, två avgångar fredag avgång på söndag. mer på och på boka på nextjet.com. Visste du att när du har sålt ditt hus är du juridiskt ansvarig för så kallade dolda fel ioch 10enår, Restaurangchef Restaurangchef054 054- 29 - 2920202525 på söndag. Läs mer på karlstadairport.se och boka på nextjet.com. Marknadschef Marknadschef 054 054- 29 - 2920 203434 många gånger fastigheten säljs efter att du har flyttat ut. oavsett hur www.farjestadstravet.se www.farjestadstravet.se Överlåtelsebesiktning Överlåtelsebesiktning Fördelen med en besiktning innan försäljning är att de ”viktigare” bristerna i huset blir kända och att mäklaren kan sätta ett pris på huset som motsvaras av inte bara marknadssituationen och läge utan även av dess tekniska skick. Fördelen med en besiktning innan försäljning är att de ”viktigare” bristerna i huset blir kända och att mäklaren kan sätta ett pris på huset som motsvaras av inte bara marknadssituationen och läge utan även av dess tekniska skick. MEDIUM PREMIUM Nu kan vi erbjuda dig två olika försäkringspaket! Energideklaration Dolda fel Fastigheten skall efter den 1:a januari 2009 energideklareras vid en försäljning. En energideklaration till ett energisnålt hus betraktas som ett mycket bra marknadsföringsdokument för säljaren. I ett normalt köpeavtal står en säljare i ett ansvarförhållande till köparen i 10 år. Dolda fel är sådana fel som varken köparen, säljaren eller till exempel en besiktningsman kunde hitta eller på annat sätt inse. Även köparen upplever en ökad trygghet om säljaren har denna försäkring. Dolda fel I ett normalt köpeavtal står en säljare i ett ansvarförhållande till köparen i 10 år. Dolda fel är sådana fel som varken köparen, säljaren eller till exempel en besiktningsman kunde hitta eller på annat sätt inse. Även köparen upplever en ökad trygghet om säljaren har denna försäkring. Naturligtvis kan du beställa någon av de ingående tjänsterna i paketen separat vid din försäljning. Vi utför även andra uppdrag såsom fuktskadeutredningar, skadekostnadskalkyler, radonmätningar med mera. Välkommen att kontakta oss för prisuppgift och mer information om försäkringspaketen. GÖRAN RÖNNERFJÄLL Tel: 054 21 11 23 • Mobil: 070-523 60 41 E-post: [email protected] • www.obmgruppen.se www.obmgruppen.se S I Kaptenshuset i Karlstad finns Le Mat Solakoop, Sveriges första kooperativa Bed & Breakfast. Alla arbetar deltid, men alltid 100% av sin förmåga. Mikael Persson, ordförande i föreningen, berättar att han fått en andra chans i livet. täd, tvätt, receptionsarbete, trädgårdsskötsel, laga frukost eller cateringutkörning. Alla de anställda på Solakoop delar på arbetsuppgifterna och alla är lika delaktiga. Men deras resa hit ser väldigt olika ut. – Jag jobbade som bildemontör och hade eget företag ihop med min far. Men jag brände ut mig, berättar Mikael. Alla stod långt från arbetsmarknaden, av många olika anledningar. Några lyckades inte komma vidare efter sina studier, andra har drabbats av fysisk nedsättning. Historierna är många. – Det gör att vi jobbar efter egen förmåga förklarar Mikael. Resan började redan under hösten 2004 då Karlstad kommun anlitade Värmlandskooperativen som arrangerade en kooperativ kurs. Under kursen väcktes idén om att starta ett Bed & Breakfast och i oktober 2005 var Solakoop på banan. – Kommen var angelägen om att det skulle gå bra. Så de lånade ut en slant för att starta upp verksamheten, berättar Mikael. Kommunen står också för en handledare som finns som stöd på arbetsplatsen. – Men handledaren är inte med i föreningen och har ingen rösträtt, fortsätter Mikael. Föreningen har idag nio medlemmar och det är de tillsammans som äger och driver verksamheten. Det är också de nio som väljer in nya personer som medlemmar i kooperativet. – Vi tar emot personer från Arbetsförmedlingen och kommunen som arbetstränar, och det kan bli en väg in, förklarar Mikael. När man arbetstränar får man först en prövotid på sex månader. Om allt funkar bra kan man bli erbjuden att stanna kvar, om behovet finns. Mikael förklarar att det är en bra metod, ur flera perspektiv. Solakoop har nämligen blivit en känd och attraktiv arbetsplats bland andra i samma situation. Och prövotiden blir ett första steg för nyrekryteringar. – Det är också viktigt att man trivs med jobbet. Det går helt enkelt inte om vi skulle ta in någon som inte gillar serviceyrket med allt vad det innebär, berättar Mikael. Solakoop började i liten skala men har sakta med säkert vuxit. Från början var det bara tre rum, men efterfrågan ökade och i februari 2008 invigde de nya lokaler. – Det var då vi flyttade till Kaptenshuset och ökade till 11 rum, berättar Mikael. Idag har man dessutom utvecklat verksamheten och erbjuder smörgåscatering till olika förvaltningar inom Karlstads kommun. – Vi undrade om vi skulle klara det. Men man måste ta lite risker om man ska komma någonstans. Och det gick ju bra! säger Mikael stolt. Mikael och hans kollegor har nya idéer på gång, men skyndar långsamt. – Det är skönt att vi mår så bra idag. Vi har helt enkelt fått en ny chans till ett arbete, avslutar Mikael. Arbetsintegrerande sociala företag är en variant av arbetskooperativ. Syftet är att skapa arbetstillfällen utifrån 100% av den egna förmågan. På så sätt kan också människor som av olika orsaker befunnit sig långt från arbetsmarknaden driva företag, tjäna pengar och växa som människor och må bra. 29 En globalt växande trend! Kooperativa företag ska bli den snabbast växande affärsmodellen i världen år 2020. Det är den grundläggande målsättningen för Internationella kooperativa alliansen, IKA. Las Palmas nternationella kooperativa alliansen, IKA, representerar idag nästan en miljard kooperativt aktiva människor världen över. Men i framtiden kommer det att bli ännu fler, i alla fall om IKA lyckas med sitt globala arbete. Ledare världen över söker idag lösningar på stora ekonomiska och sociala problem. Enligt IKA är den kooperativa modellen en viktig del av lösningen. Därför satsar man hårt på att lyfta kooperativa fördelar. Ett steg på vägen har varit den globala manifestationen ”Kooperationens år 2012”. Dame Pauline Green, ordförande i IKA, menar att det internationella året tydligt påvisar kooperationens styrkor, ett år där den globala kooperativa rörelsen samlats på ett sätt som varit otänkbart tidigare. Nu bygger vi vidare på parollen ”Kooperativa företag bygger en bättre värld”. Tanken är att bidra till att lyfta målet om fler kooperativ. Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värm- 799kr fr. Flyg med Norwegian. Reseperiod oktober till mars. Läs mer på karlstadairport.se och boka på norwegian.com. Vi bakar för dig! Och det är bra, inte bara för sysselsättningen och ekonomin. Globala undersökningar visar att kooperativa företag tar större ansvar för både social och miljömässig hållbarhet. – Ja, när företag leds av människor som bor och verkar på orten blir det ett starkare incitament att skapa företagande som är gynnsamt även på sikt. På så sätt försvinner inte resurser iväg från lokalsamhällen under lågkonjunktur, utan överlever till bättre tider. För att nå målet om att bli den snabbast växande formen för företagande kommer IKA att skapa kampanjer och samarbeten med kooperativa organisationer världen över. Vill du veta mer? Titta på dokumentären ”Together” som handlar om hur kooperativ stärks i kristider. Du hittar den på www.vimeo.com/50813127 Läs också om IKA:s verksamhet på www.2012.coop Värmlandskooperativen tillhandahåller företrädelsevis råd och stöd för bildande och utveckling av kooperativa företag/ekonomiska föreningar vilket kan handla om exempelvis: Vi erbjuder ett stort urval matbröd, kaffebröd och läckra tårtor. Dessutom tillverkar vi smörgåstårtor, smörgåsar, fyllda baguetter och wraps. Konsum Värmland Bageri är en toppmodern anläggning som levererar bröd till ett stort antal butiker i Värmland, Närke, Bohuslän och Dalsland. Trots att mycket av arbetet är datorstyrt och auto- landskooperativen, ser satsningen som ett betydelsefullt och på många sätt självklart mål, inte bara för kooperationen utan också för världen i stort. Inte minst nu då många ekonomier backar och lågkonjunkturer breder ut sig: – Forskning visar att överlevandegraden i kooperativ är större än i andra typer av bolag. Aktiebolag kan ha höga vinstkrav som gör det svårt att överleva. Ägarna kanske kräver så stor utdelning att bolaget läggs ner eller flyttas till låglöneländer. Men som kooperativ får företaget en annan styrka. När de anställda tar över kan man bedriva verksamheten med andra syften än tidigare. – Att behålla jobben på orten kan till exempel vara viktigare än att få så hög avkastning som möjligt. Så genom att ta över verksamheten och omvandla till kooperativ kan man skapa ett starkare samhälle, både i Sverige och Grekland, säger Leif Tyrén. matiserat, är stora delar av tillverkningen fortfarande ett genuint hantverk. I konditoriavdelningen arbetar våra skickliga konditorer med att göra läckra tårtor, bakelser och kondisbitar för hand. Närproducerat! Till festen! Det goda Nästgårdsbrödet bakas av Konsum Värmland Bageri på Orrholmen i Karlstad. Varumärket Nästgårds står för hög kvalitet och omtanke om miljön. Våra tårtor och smörgåstårtor beställer du hos Medarbetarägda företag i alla branscher Personalkooperativa verksamheter Företagssamverkan och klusterbildande Fibernätsföreningar Äldrekooperativ Barnomsorgskooperativ Vindkraftskooperativ Bygde- och samhällskooperativ Arbetsintegrerande sociala företag Det finns idag fler än 500 kooperativa verksamheter i Värmland! Har du en idé eller funderar på företagande i någon form. – testa oss (avgiftsfritt). Leif Tyrén Verksamhetsledare VÄRMLANDSKOOPERATIVEN BRYGGAREGATAN 11, 653 40 KARLSTAD 054 - 18 37 40 FÖ[email protected] WWW.VARMLAND.COOP 31 Visste du att… vArmlands lyxigaste boende fOr Aldre det finns en tydlig koppling mellan antalet sociala mötesplatser och bygdeengagemang. Många föreningar, sångkörer och andra mötesplatser skapar ett socialt kapital i lokalsamhället. Ett starkt socialt kapital underlättar bygdeutvecklingsarbetet som i sin tur ökar det sociala kapitalet. Vid första anblick tror man att det är ett av Sunnemos allra äldsta hus. Men faktum är att det är ett av de nyaste. Det är också bygdens stolthet och resultatet av en hel sockens engagemang och samarbete. Kooperativet Hyttgården är typexemplet på när äldreomsorgen fungerar som bäst. F Lägenheterna och de gemensamma ytorna känns hemtrevliga. Höga, vita golvlister, vackra tapeter och möbler i svensk 1700-talsstil i sällskapsrummet. Till och med fönsterhakarna är som hämtade från ett gammalt hus. 32 aluröda väggar och vita knutar. Snickarglädje och värmländskt skiffer. Och så den senapsgula dörren som glatt hälsar mig välkommen till Hyttgården. I dörren står Inger Johansson, en av flera drivkrafter inom projektet: – Första spadtaget till huset togs i oktober 1999 och invigningen var i december 2000. Hon berättar att det började med en affärsidé, alltså en plan för hela Sunnemo socken, där en punkt var att skapa en attraktiv boendemiljö från livets början till livets slut. Kommunen hade inte fullföljt sina planer från 1992 om ett äldreboende i Sunnemo. – Det var då vi tog saken i egna händer, berättar Inger. Fyra lokala föreningar gick samman och startade Äldrekooperativet Hyttgården Ekonomisk Förening med uppgift att bygga och driva en gruppbostad för äldre. Alla var snabbt överens. Huset skulle vara sunt, vackert och ändamålsenligt. – Vi ville dessutom att huset skulle passa in och kännas genuint. Det är därför det är byggt i gammaldags sunnemostil, tillägger Inger. Och Sunnemos Hyttgården blev snabbt en angelägenhet för hela bygden. – Vi hade såklart en totalentreprenör som gjorde det stora jobbet. Men det var också många sunnemobor som jobbade ideellt med bygget. Det gjorde det ekonomiskt möjligt att förse huset med alla påkostade detaljer. Idag bor det 10 personer i Hyttgårdens 8 lägenheter. Lägenheterna och de gemensamma ytorna känns hemtrevliga med höga, vita golvlister, vackra tapeter och möbler i svensk 1700-talsstil i sällskapsrummet. Till och med fönsterhakarna är som hämtade från ett gammalt hus. Lägenheterna har var sin egen terrass och är dessutom handikappanpassade med förlängda handfat och utan dörrtrösklar. Ingegerd Persson är en av de boende på Hyttgården. Hon har haft sin lägenhet i drygt tre år och tycker inte att hon kunde ha det bättre. Något som hon värdesätter extra mycket är den hemlagade maten: – Vi får alltid fin, vällagad mat. Frukosten är god och vi får lunch med både varmrätt och dessert varje dag. Här känner man doften från köket varje dag. Det är fantastiskt! berättar Ingegerd. Det är de boende på Hyttgården, deras anhöriga och den som vill stötta föreningen som får vara medlemmar i kooperativet, som faktiskt är Värmlands allra första äldrekooperativ. Det är föreningen som står för driften av fastigheten och kommunens personal som står för vård, omsorg och matlagning. – Det känns tryggt att bo här, tycker Ingegerd. Det är personal här större delen av dygnet och hon får hjälp med både sjukvård, städning och bäddning. – Jag kan helt enkelt inte ha det bättre. Jag tycker faktiskt att jag är friskare idag än när jag kom hit. Inger, som ideellt sköter föreningens administration, förklarar att det liksom i andra föreningar är mycket av Hyttgårdens verksamhet som bygger på ideellt arbete. Trädgårdsskötsel, snöröjning, städning, inhandling av livsmedel och administration är arbete som sköts ideellt av sunnemobor. – Det handlar om medverkan, vilja och engagemang! Hade vi inte haft det så hade inte Hyttgården stått här idag, avslutar Inger. Alla borde få åldras på ett boende likt Hyttgården. Och ett kooperativ som form tycks helt klart vara ett steg i rätt riktning. Äldrekooperativ. Konsumentkooperativa Äldreboenden likt det i Sunnemo har organisations- mässigt stora likheter med föräldrakooperativa förskolor. I Värmland finns ett 40-tal föräldrakooperativ, nästan samtliga startade under ”babyboomen” i slutet på 80- och i början på 90-talet. Nu talar man om en äldrebomb. Kanske får vi se en liknade utveckling avseende äldrekooperativ? 33 Språk Data Hantverk och mycket mer! Vad vill DU göra? Oslo Välkomna till ABF Värmland 010-709 97 50 www.varmland.abf.se 695kr fr. Två avgångar måndag till torsdag och en på fredagar (start 27/8). Läs mer på karlstadairport.se och boka på direktflyg.com. Med oss kapar Med oss kapar du mer än bara du mer än bara kostnader kostnader WWW.VARMLANDSTRAFIK.SE 0771-32 32 00 Att Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar bostäder visste du säkert. Men vi är också en ledande aktör på marknaden för förvaltning Att Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar bostäder visste du av kommersiella och offentliga lokaler. Vi har lösningar som gör att du säkert. Men vi är också en ledande aktör på marknaden för förvaltning kan luta dig tillbaka och fokusera på kärnverksamheten. Samtidigt som vi av kommersiella och offentliga lokaler. Vi har lösningar som gör att du hittar lösningar för att kapa exempelvis energianvändning, miljöpåverkan, kan luta dig tillbaka och fokusera på kärnverksamheten. Samtidigt som vi administration, kostnader eller rent av ett eller annat träd. Om du känner hittar lösningar för att kapa exempelvis energianvändning, miljöpåverkan, att det är dags att trimma din fastighetsförvaltning, ska du kontakta oss administration, kostnader eller rent av ett eller annat träd. Om du känner redan idag. Välkommen till riksbyggen.se! att det är dags att trimma din fastighetsförvaltning, ska du kontakta oss redan idag. Välkommen till riksbyggen.se! Vill du ha tips och råd? Kontakta någon av rådgivarna på Värmlandskooperativen. Hos oss får du avgiftsfri rådgivning och handfasta tips. Kontakta oss gärna redan i idéstadiet så är chansen att ni lyckas bättre. Se mer på www.varmland.coop eller ring 054-18 37 40. Skall ni starta i andra län än Värmland hittar ni våra kollegor på 24 andra orter runt om i landet, se www.coompanion.se 34 Riksbyggen_270x372.indd 1 2012-11-07 15.01 Riksbyggen_270x372.indd 1 2012-11-07 15.01 Starta eget tillsammans? SÅSÅHHÄR Ä R GGÖR Ö R DU Att starta ett kooperativ betyder att man startar ett företag tillsammans med andra. Det kooperativa företagandet baseras på en värdegrund som handlar om alla människors lika värde, demokrati och delaktighet. Den juridiska formen för kooperativa företag är vanligtvis ekonomisk förening, men ibland görs det i andra associationsformer. I den här tidskriften finns flera olika exempel på kooperativa företag, exempel som illustrerar olika behov vilka resulterar i olika kooperativa modeller. Ta kontakt med Värmlandskooperativen i ett tidigt skede i er process så blir processen mot målet om eget företagande tillsammans enklare att nå. Värmlandskooperativen tillhandahåller avgiftsfri rådgivning från idé till bildande, inom rimliga gränser. Men hur går det till att starta ett kooperativ? Endast Idé Först och främst krävs en idé alternativt formulerat som ett behov. Vad är idén till ert företagande eller vilka gemensamma behov söker ni lösningar på? 5 e nk l a st e g Un d er s ö k olika l ö sninga r I Värmlandskooperativens rådgivning förmedlar vi alltid fakta avseende t.ex. olika associationsformer. Det är av största vikt att ni som blivande företagare väljer den form och struktur som känns bäst för just er. A ffär splan Att ge råd och stöd i utveckling av en affärsplan och dess olika delar så som t.ex. affärsidé, marknadsanalys och budget är ofta en omfattande del i vår rådgivning. O rganisat ion Hur man skapar en fungerande organisation är också en viktig del. Här ger vi råd och stöd såväl kopplat till er grupprocess som till hur man formulerar stadgar etc. R egis t r er ing Vi är också behjälpliga när ni kommer till bildandet och registrering. VILL DU HA TIPS OCH RÅD? Kontakta någon av rådgivarna på Värmlandskooperativen. Hos oss får du avgiftsfri rådgivning och handfasta tips. Kontakta oss gärna redan i idéstadiet så är chansen att ni lyckas bättre. Se mer på www.varmland.coop eller ring 054-18 37 40. Skall ni starta i andra län än Värmland hittar ni våra kollegor på 24 andra orter runt om i landet, se www.coompanion.se Det finns flera likheter mellan ekonomisk förening och aktiebolagsformen. Båda är t.ex. juridiska personer, det som kallas aktiekapital motsvaras av insatskapital i den ekonomiska föreningen. Största skillnaderna är att insatskapitalets storlek inte är reglerat i lagtext för ekonomisk för36 ening. Medan rösterna fördelas utifrån aktiekapital i aktiebolag så fördelas rösterna utifrån principen ”en medlem en röst” i ekonomisk förening. Ekonomisk förening bygger på demokratiska principer och lämpas sig utmärkt för er som vill dela glädje och risker i ert företagande.