Madesjö Verksamhetsområde Likabehandlingsplan för Madesjöskolan år 4-6 Plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling för läsåret 2012/2013 Nybro kommun Box 500 Telefon 0481-45508/45489 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska vara känd för både personal, barn och föräldrar/vårdnadshavare. Varje år upprättas en ny plan med en översikt över de åtgärder som behöver åtgärdas, för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Syftet med planen är att: Främja barns rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygg och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vår vision: På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Det demokratiska förhållningssättet skall genomsyra alla verksamheter. Arbete ska präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Vi ska arbeta förebyggande så alla som finns i vår verksamhet känner sig trygga, sedda och upplever arbetsro. Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar och tillsammans ska vi skapa en skola där alla trivs, mår bra och utvecklas. Mål, detta vill vi: * Alla elever behandlas lika utifrån sina individuella förutsättningar och behov. * Ingen elev/personal känner sig trakasserad eller kränkt i skolan. * All frånvaro uppmärksammas och orsakerna till frånvaron utreds. * All personal och alla elever använder ett vårdat språk utan användande av könsord eller andra nedsättande omdömen. *Vi vill ha trygga barn som med glädje går till skolans alla verksamheter. Kartläggning, hur ser det ut hos oss: Varje höst i anslutning till höstlovet görs en trivselenkät ute på enheterna. Vi har valt att göra egna enkäter eftersom den centrala inte ger den djupdykning som vi önskar. Enkäten sammanställs och man tar upp och diskuterar resultatet i arbetslaget. Finns det barn som andra är rädda för så görs en kartläggning av situationen och utarbetad handlingsplan kan användas. På våren analyseras den centrala trivselenkäten. Det här året valde vi att göra den pappersvägen för att försöka få en större svarsfrekvens och det blev lyckat. Eftersom enkäten gjordes pappersvägen så rapporterades den in till kommunen av rektor. Detta gav då en snabb feedback av verksamheten. Skolsköterskan genomför också hälsosamtal med f, åk.2 och åk.4 enligt socialstyrelsens riktlinjer. På elevrådet i maj följer man upp likabehandlingsplanen. I augusti implementeras den bland personal och i föräldragruppen. Både på våren och hösten pratar vi i elevrådet om faktiska platser/situationer då eleverna upplever en otrygghet. Klasslärare informerar eleverna om att planen finns. På utvecklingssamtal är den psykosociala hälsan en viktig punkt. I åk 4-6 är kamratstödjarmöten ett forum för kartläggning. I varje klass har man elevråd, där arbetsmiljö är en av punkterna på dagordningen. Spontana elev- och personal reaktioner. Incidentrapporter Förebyggande elevhälsamöten varannan vecka. Det har rapporterats under läsåret av övrig personal att det är oroligt i omklädningsrummen till idrotten. Barnen själva tycker att det känns otryggt att cykla förbi högstadiet och parkeringsplatserna där epa-traktorerna står, även skolbussen kan upplevas som ett ställe där man tycker det känns lite oroligt. Analys: vi har många forum för att kartlägga verksamheterna. Detta ger oss en tydlig bild av verksamheten. De ställen som barnen nämner på hösten t ex skolvägen och parkeringsplatsen upplevs inte lika obehagliga på våren. De har blivit tryggare med den lite större skolan och med de äldre eleverna. Mycket är nytt i september för de elever som byter skola och stadie. Omklädningsrummen är svåra eftersom man är ensam idrottslärare eller lärare som har tillsynen och det är känsligt att befinna sig i både flickorna och pojkarnas omklädningsrum (åk4-6). Det finns tillfällen då lärarna inte har någon tillsynstid eftersom lektionerna löper med direktbyten. Kommande läsår bör man se till att lösa de organisatoriska svårigheterna. Att ta upp och visa att man hör vad som händer och prata med eleverna om hur det är i omklädningsrummen kan man göra även på andra lektioner och det görs. Det är ofta en punkt på dagordningen i åk. 4-6 på klassrådet. På gemensamma ytor t ex matsal och bibliotek är det viktigt för personalen att känna till varandras ordning- och trivselregler. Ett årligt möte där man diskuterar vad som ska gälla för att öka samsynen planeras in. Dialogen med skolbusschaufförerna har blivit bättre sedan administrationen I åk 4-6 nämns några elever vid namn på vår egna trivselenkät. Dessa har man haft samtal med och handlat enligt handlingsplanen. På den centraltrivselenkäten som vände sig till föräldrarna visade det sig att 3 föräldrar utav 99 svarande inte kunde rekommendera skolan p g a att det förekommer kränkningar. Det är viktigt att vi blir tydliga i hur vi arbetar och att vi hela tiden håller föräldrar informerade i processen. Så här arbetar vi för att nå målen: Främjande arbete Förebyggande arbete Kamratstödjargrupp/Kristina och Stefan trivselregler som skrivs tillsammans i klassen/klassföreståndare konflikter som uppstår reds ut så fort som möjligt/personal rastvakterna försöker befinna sig på platser där konflikter lätt uppstår/personal hemlig kompis gemensamma idrottsdagar och arbeten/personal revidering och uppdatering av likabehandlingsplanen/rektor se varje barn dagligen och hälsa på morgonen/lärare gruppstärkande aktiviteter och lekar/personal tydliga och fasta rutiner/arbetslaget bussvakter/personal vuxna i omklädningsrum/personal rastvakter och tillsyn i omklädningsrum och matsal/personal information på föräldramöten om värdegrunden/personal och rektor revidering av likabehandlingsplanen på föräldramöten och elevråd/rektor social och emotionell träning/personal temadagar/personal föräldraråd/rektor gemensam värdegrund/arbetslag gemensamma ordnings- och trivselregler/arbetslag klassråd/klasslärare elevråd/rektor utvecklingssamtal/personal operation Honduras/arbetslag majblommor/Kerstin och arbetslaget trivselenkät/kamratstödjargruppen. presentation av personalen och våra ordnings- och trivselregler vid läsårets början./arbetslaget. Elevhälsateamet/spec.ped, skolsköterska, psykolog, kurator, rektor Elevernas delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen: Eleverna är delaktiga genom klassråd och elevråd. De är givetvis en del i arbetet att kartlägga verksamheten. Kamratstödjare. Uppföljning och utvärdering: Trivselenkäter genomförs varje termin, klassföreståndarens ansvar. Klassråd. Årlig utvärdering av planen görs med barn/elever, personal och vårdnadshavare, ansvarig rektor. Kartläggning, åtgärder och handlingsplaner följs upp årligen. All personal har ett ansvar att skriva incidentrapporter och lämna till rektor. Dessa ger en löpande kartläggning av verksamheten. Revideringen av likabehandlingsplanen tas upp till behandling vid det systematiska arbetsmiljöarbetet i arbetslag, elevråd, klassråd och föräldraråd. Planen revideras på hösten när föräldrar/elever och personal haft sin översyn. Den revideras av rektor på skolan. På sista elevrådet utvärderas planen och i början av hösten uppdateras den. Löpande under året har vi uppmärksammat- och uppdaterat planen med t ex en konkret samtals modell. Incidentrapporter: På skolan görs detta när vi måste ringa elevens föräldrar vid enstaka allvarligare händelser som kräver mer ingripande åtgärder än enbart tillsägelse eller ett kortare samtal med eleven, för att reda upp situationen. När vi ser ett negativt mönster på en elevs beteende. Om en elev utsätts för någon form av kränkning sker: Utredning och dokumentation av påtalad/misstänkt kränkande behandling eller behov av stöd eller hjälp ska påbörjas omgående. Varje kränkande behandling mellan elev/elev, elev/vuxen, vuxen/elev ska åtgärdas. Upprepad kränkande behandling tas upp i arbetslaget och till skolledningen. Skolledningen anmäler till huvudman. Utredningen leds av rektor eller någon med motsvarande ledningsfunktion om någon i personalen misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling. Vårdnadshavare till elev som är inblandade ska få information så fort som möjligt. Incidentrapporter skrivs vid brott mot likabehandlingsplanen. De vidtagna åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Utredningen, åtgärderna och uppföljningen av dessa ska dokumenteras. Huvudmannen och var och en i personalen som misstänker att en elev far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Vid händelser som inneburet allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld. Vid kränkning informerar vårdnadshavare till: Vårdnadshavare ska anmäla till personal/rektor eller någon med ledningsfunktion, när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Vårt material på skolan: Vi välkomnar mångfalden och arbetar aktivt mot diskriminering. Läroplanen och övriga styrdokument. Olika värdegrundsläromedel: Lionsquest, Livsviktigt, filmer och annat material från av-media. Även annat material finns inköpt för att träna ställningstagande och likabehandlande. Materialet finns samlat i en den stora röda lådan i kopieringsrummet. Ansvariga: rektor och inköpsansvariga. Kommunikation: Vår plan görs känd vid inskolningar, föräldramöten, på hemsidan och för eleverna på klassråd/elevråd. Vid behov tas hjälp av modersmålslärare. Nyanställd personal får information via sin mentor. Ansvariga: Rektor och hela arbetslagen. Revidering: Under läsåret fortsätter arbetet med likabehandlingsplan, utifrån vårens utvärdering och nya mål skrivs en uppdaterad version under hösten 2013. Förklaring av centrala begrepp: Diskriminering Negativ (kränkande) behandling av individer/grupper utifrån dessa grunder kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder Kränkningar fysiska (slag, knuffar, rycka någon i håret eller sätta krokben) verbala, mobbing och liknande beteende som har sin grund i att någon är överviktig, har en viss hårfärg, är en ”plugghäst”, blir hotad eller kallas hora/bög psykosociala (utfrysning, ryktesspridning) text/bild meddelande (klotter, teckningar, brev, lappar, e-post, sms och mms) Mobbning trakasserier vid upprepade tillfällen över tid obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts. Trakasserier uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionsnedsättning Sexuella trakasserier grundar sig på kön eller anspelar på sexualitet. Det kan också vara homofobi; motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer Rasism bygger på föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper (förtrycka, utnyttja eller kontrollera). Ett uttryck för detta är främlingsfientlighet som innebär motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella, etniska eller beteendemässiga karaktäristika Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Lagar som reglerar likabehandling Skollagen 2010 6 kap Målinriktat arbete 6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7§ och 8 § Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011 Kap 1 och 2. Några utdrag: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Alla som arbetar i skolan ska • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Socialtjänstlagen (SOL) Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap 1§ i SOL (2001:453). Detta gäller både skolmyndigheten och alla anställda hos skolmyndigheten. Barn- och elevskyddslagen Denna lag säger att skolan ska bedriva ett målinriktat arbete med att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt motverka annan kränkande behandling. FN: s Barnkonventionen FN:s barnkonvention har sitt ursprung i principen om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras obestridliga rättigheter. Barnkonventionen bygger på perspektivet; barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Handlingsplan för Madesjöskolan f-6 innan skriftlig varning. Kartläggning- utredning-åtgärder 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Samtal med eleven där man tydlig berättar vad som ska upphöra och varför. Uppföljningssamtal bokas. Dokumentera samtalet, underskrift av både lärare och elev. Information till vårdnadshavare om att samtalet ägt rum där man berättar om överenskommelsen. Kopia av avtalet skickas hem. Uppföljningssamtal med eleven och information till vårdnadshavare. Ev. nytt samtal bokas. Rektor informeras Ev. kan utomstående aktörer kopplas in för att hand ha ärendet. Samtal med eleven där både rektor, lärare och ev. utomstående aktörer är med. Gemensam överenskommelse skrivs. Rektor kontaktar vårdnadshavare. Uppföljningssamtal med elev och ev. vårdnadshavare. Där man tydligt berättar om vad konsekvensen skriftlig varning innebär och näst kommande steg i skollagen. Skriftlig varning Konsekvenser som kan ske innan skriftlig varning och som lärare kan utfärda är kvarsittning, utvisning eller omhändertagande av föremål.