TEMA: VÄNTA BARN - Svenska ÅngestSyndromSällskapet
NR 2 • 2011 ASS Emellan Svenska Ångestsyndromsällskapets tidning TEMA: VÄNTA BARN Mediciner och graviditet Individuell behandling i fokus Med hypnos försvann rädslan ~ Förbundsråd i Göteborg ~ (H)järnkoll på stan ~ Så här försöker regeringen tysta kritikerna ~ ”Jag kan flyga, jag är inte rädd. Yippee!” ÅSS Emellan, nummer 2, 2011 ÅSS Emellan är officiellt organ för ÅSS Svenska Ångestsyndromsällskapet. Tidningen utkommer c:a 4 gånger/år, och innehåller material med anknytning till ångest, fobier och depression. Svenska Ångestsyndromsällskapet är en religiöst och politiskt neutral förening, och tar inte ställning vare sig för eller emot någon specifik psykoterapeutisk behandlingsform. Du som är ångestdrabbad eller anhörig är välkommen att ringa till våra kontaktpersoner och lokalföreningar för råd och stöd. Kom ihåg – du är inte ensam! i Göteborg. Där presenterades bland annat lokalföreningarna i korthet. Föreningsnytt hoppas jag kan bli ett stående inslag i ÅSS Emellan i fortsättningen. Först ut under denna rubrik är Sörmlandsföreningen som fotat deltagarna på sin påsklunch. Gertiei Gladnikoff beskriver i en artikel hur regeringen försöker tysta kritiker av de mycket kritiserade utförsäkringarna. UTGIVARE Svenska Ångestsyndromsällskapet ISSN 1651-257X Kampanjen Hjärnkoll har 3 maj haft manifestationer på flera håll i landet. ÅSS Emellan var på plats i Göteborg. ANSVARIG UTGIVARE Sune Edwardson, Kristinehamn, [email protected] REDAKTÖR Mona Ringebrand, [email protected] GRAFISKPRODUKTION Layout: Cyrus Swire, Bromma, Stockholm [email protected] / www.cyrusswire.com PRENUMERATION Vill du få hem tidningen i brevlådan? Bli då medlem i någon av Svenska Ångest syndromsällskapets lokalföreningar (se sista sidan för ett komplett register över våra lokalföreningar). Medlemsavgifter för vuxna kostar i skrivande stund mellan 200-270 kronor per år. Ungdomsmedlemmar upp till 26 år betalar en medlemsavgift på 100 kronor. Observera att sjukvård samt behandlare kan prenumera på tidningen till reducerat pris. REDAKTIONELLT För insänt, ej beställt material förbehåller sig redaktionen editering i text samt bildmaterial. Bifoga alltid telefonnummer när du skriver till oss. REDAKTIONENS ADRESS Mona Ringebrand, [email protected] c/o Ångestsyndromsällskapet, Järntorget 7, 413 04 Göteborg FÖRBUNDETS ADRESS Svenska Ångestsyndromsällskapet Mellangatan 1, 413 01 GÖTEBORG Tel: 031-138120 E-post: [email protected] Internet: www.angests.se PG: 63 72 612- 9 Medlemmar i GAMIAN Europe. TRYCK Kista Snabbtryck AB www.kistasnabbtryck.se ILLUSTRATIONER Cyrus Swire OMSLAGSBILD © Anatoli Styf, Tallinn, Harju, Estonia. www.sxc.hu, Image ID: 605544_60397447 2 Hej alla goa medlemmar! När ni läser detta kanske sommaren redan hunnit fram. Här i Göteborg har den varit på god väg, men tycks nu, i mitten av maj, ha kommit av sig lite. Men regn och lite kyligare väder hör ju också den svenska sommaren till. Själv tycker jag om den växlande väderleken. Enbart strålande sol kan kännas kravfyllt om humöret så att säga inte är i samklang med vädret, inte är lika strålande. Då kan det till och med kännas vilsamt med lite moln och regn. Att vänta barn är en tid som förhoppningsvis för de flesta främst präglas av glädje och förväntan. En tid då den blivande mamman och pappan ser fram emot en efterlängtad liten ny familjemedlem. Av flera skäl kan det också vara en tid fylld av oro och ångest. När det gäller oro som hänger samman med medicinering med antidepressiv medicin har psykiatrisk expertis i detta nummer kunnat besvara en del frågor. I en artikel berättar en mödrahälsovårdsöverläkare om hur man tar hand om blivande mammor som till exempel lider av psykisk ohälsa. En mamma berättar i en annan artikel hur hon hanterade sin förlossningsrädsla. Ett hoppfullt bidrag till alla flygrädda kommer från Margareta Bredberg i Karlstad. En härlig beskrivning av hur det är möjligt att övervinna även en stark rädsla! När vi hörs igen är det förmodligen början på hösten. Dessförinnan hoppas jag att ni fått njuta av en skön sommar och ledighet. För mig innebär semestern att min arbetstid förkortas väsentligt, men eftersom tidningen ska ut som vanligt hoppas jag därför lite extra på er hjälp med att fylla höstnumret med intressant material. Kanske har ni tidigare tänkt skicka in något ni skrivit, till exempel en berättelse om något ni varit med om, en fantasi, ett artikeltips eller kanske några fina bilder. Tveka i så fall inte att höra av er och då helst före sista augusti. Ha det gott tills vi hörs igen! Mona Sista helgen i mars höll Svenska Ångestsyndromsällskapet förbundsråd ÅSS Emellan nummer 2 Förbundsordförande har ordet Hej igen mina vänner! Nu har vi lagt förbundsrådet bakom oss och fortsätter vårt arbete för att försöka göra skillnad, för alla som är drabbade av ångestrelaterade problem. Förbundsrådet är ett ypperligt forum för våra lokalföreningar, att genom sina valda ombud föra fram tankar, visioner och mål. Jämförelser med hur andra föreningar har löst uppkomna problem visar hur många kreativa medlemmar det finns ute i vårt land. Det är också en jättebra möjlighet för riksförbundet och anställda att berätta lite om vad vi har arbetat med under det gångna året, och om det fortsatta arbete som är beskrivet i verksamhetsplanen. Vi i styrelsen kommer att gå genom de anteckningar som blev resultatet av våra gemensamma grupparbeten, som vi skall utvärdera och arbeta vidare med. Jag tyckte det var fantastiskt hur mycket kreativa tankar som rullade upp - och att det var så många deltagare som framförde vad de tyckte var viktigt för vårt fortsatta arbete. Och som jag försökte säga då – det är viktigt att vi arbetar tillsammans när det kommer upp goda idéer. Det är alltför lätt att stanna upp och låta riks jobba vidare på uppkomna bra idéer. Det är bra på ett sätt men att jobba vidare tillsammans med den/de som kommer med förslaget, torde vara ännu bättre. Det gäller bara att hitta rätt form. Jag vill också berätta att Nationella Hjälplinjen som vi varit med om att starta -och där jag under senaste året haft en plats i styrelsen -har utvecklas till något mycket väl fungerande. Tyvärr har det varit styrt av anslag från socialstyrelsen, och summan har varit den samma under många år, samtidigt som kraven har ökat på telefontider ÅSS Emellan nummer 2 och så vidare. Därför har vi äskat på ett högre anslag, medan regeringen bestämt sig för att ta in verksamheten i samhällets verksamhet. Kan tyckas lite surt! Men riksförbunden har sett behovet och varit med om att skapa verksamheten, och staten tycker att det är en bra fungerande verksamhet som har saknats i samhället. Nu ska den läggas över på ett företag som heter Inera, uppbyggt kring journumret 1177. Under förbundsrådet beskrev Margareta Bredberg från Karlstad ÅSS på ett fantastiskt och lärande sätt hur hon övervunnit sin rädsla för att flyga. Så go vänner: våga prova att anta utmaningar, för att låta viljan vara starkare än rädslan. Vi som var med och hörde berättelsen kunde inte undgå att se den lycka som strålade kring vår vän! Vi alla kan - även om vi känner tveksamhet innan vi tar det första steget. Hoppas ni får en härlig sommar! Och att ni kan förstå att ni alla är värdefulla människor. Med vänlig hälsning, Sune Edwardson. Twitter och Facebook källor till sjukvårdsinformation Det är det amerikanska undersökningsföretaget National Resarch Corporation som frågat nästan 23 000 personer om deras användande av sociala medier som en källa till vårdinformation. Enligt företaget svarade var femte tillfrågad ja på frågan om de använder sociala medier som en källa till information om sjukdomar och sjukvård. Överlägset mest populärt var Facebook, 94 procent av de som svarat ja hade använt det nätverket. 32 procent från samma grupp uppgav att de använt sig av videosajten Youtube och 18 procent sade sig ha använt mikrobloggtjänsten Twitter för att skaffa sig vårdinformation. En av fyra svarade också att påverkan från de sociala nätverken troligen kommer att påverka deras framtida beslut i vårdrelaterade frågor. Källa: www.dagensmedicin.se 110308 Fler sjuka efter rehabsatsning Regeringens jättesatsning på rehabilitering verkar ha lett till att många i stället blev mer sjuka. När regeringen beslutade om nya, hårdare regler för sjukskrivning år 2009 beslutades samtidigt om en satsning på en halv miljard kronor på den så kallade rehabiliteringsgarantin. Genom att landstingen fick extra pengar skulle de kunna satsa mer på rehabiliteringsverksamhet och målet var att få tillbaka fler människor till arbetslivet från sjukskrivningar. Men en utvärdering av projektets första nio månader, som SVT:s nyhetsprogram Aktuellt tagit del av, visar nu att pengarna inte haft någon positiv effekt, snarare tvärtom. Enligt programmet har deltagare i sju av tolv landsting som var med i projektet i stället blivit sjukare än de som inte deltagit. Dessutom har pengarna som landstingen fått inte nått ända fram till verksamheterna. Källa: www.dagensmedicin.se 110405 3 Tema: Vänta barn Antidepressiva vid graviditet och förlossning Att vänta barn är för många en tid som normalt präglas av både glädje och oro. För den som lider av ångest och/eller depression och behandlas med antidepressiva finns kanske även oro för om eller på vilket sätt medicineringen kan påverka barnet. Kan man skaffa barn om man lider av depression och ångest och kan man behandlas med medicin mot ångest och depression under graviditeten? Jag lät frågorna gå vidare till Christer Allgulander, som även konsulterat Margaretha Bågedahl Strindlund, båda docenter i psykiatri vid Karolinska Institutet i Stockholm. – Den som har en behandlingskrävande depression eller ett ångestsyndrom och behandlas med antidepressiva bör tala igenom situationen noggrant med en läkare, som kan göra en risk-nytta analys och väga fördelar och nackdelar med en medicinsk behandling. Kanske kan andra lösningar diskuteras som kan ge den blivande modern ett gott stöd, som till exempel kognitiv terapi, säger Christer Allgulander. En grundregel vid medicinering med antidepressiva för blivande mödrar är att använda så gamla och utprövade läkemedel som möjligt, det vill säga läkemedel som tagits av så många gravida kvinnor som möjligt. Bland de 4 – Medicinering med antidepressiva bör bibehållas med oförminskad dos genom graviditeten. Eftersom levern bryter ner läkemedel snabbare mot slutet av graviditeten kan det bli aktuellt att höja dosen då för att undvika postpartum depression, ofta kallad förlossningsdepression. Lugnande medicin, som oxazepam (Sobril), diazepam (Stesolid), alprazolam (Xanor) och lorazepam (Temesta) kan användas för tillfällig oro under – Det finns ingen anledning att avråda en kvinna som använder antidepressiva från att skaffa barn säger Christer Allgulander och Margaretha Bågedahl Strindlund. moderna SSRI-preparaten är fluoxetin och sertralin (salufört under namnet Zoloft) de mest använda. Vissa läkemedel för ångestsyndrom och förstämningssyndrom bör inte användas under graviditet eftersom man inte kan utesluta risken för missbildningar hos fostret, säger Christer Allgulander. Foto: www.sxc.hu Obehandlad depression och ångest -större risk Generellt kan man ändå säga att obehandlad depression, som är ett allvarligt och potentiellt dödligt tillstånd, i sig utgör en större risk för moder och barn än riskerna med läkemedelsbehandling, säger Christer Allgulander. – En obehandlad depression eller ångestsyndrom leder till allmän stress för den blivande mamman och ger även ett ökat stresspåslag hos fostret. Det kan leda till för tidig födsel, att barnet är underviktigt, och ibland även mer komplicerade förlossningar. – De som inte bör användas är klomipramin (Anafranil), valproat (Absenor, Ergenyl, Orifil) samt paroxetin (Seroxat). Vidare bör pregabalin (Lyrica) undvikas eftersom preparatet är tämligen nytt. graviditeten. Det finns idag inga data för att dessa medel kan vara skadliga vid graviditet men bör de ändå användas restriktivt. Risken för påverkan för barnet under uppväxten Christer Allgulander hänvisar till flera stora studier som gjorts för att hitta ett eventuellt samband mellan SSRIläkemedel och påverkan på barnet i de fall modern medicinerat under graviditeten. Forskarnas slutsatser hittills är att man inte helt kan avskriva riskerna med medicinering beträffande barnets hjärnutveckling, men tillgängliga studier tyder på att risken för att barnets utveckling påverkas är försumbar. Uppföljande studier av barns utveckling under de första 4-6 levnadsåren har inte kunnat visa ÅSS Emellan nummer 2 Foto: www.sxc.hu Tema: Vänta barn på något negativt samband med att mödrarna använt antidepressiva läkemedel under graviditeten. – Om modern däremot har en obehandlad depression påverkas hennes relation till det nyfödda barnet vilket kan medföra vissa problem, enligt en avhandling av Margaretha Bågedahl Strindlund, säger Christer Allgulander. Utsöndringen av läkemedel i bröstmjölk hos ammande mödrar som behandlas med antidepressiva har också studerats. Halten läkemedel i bröstmjölk är betydligt lägre än i moderkakan och anses vara försumbar. Det finns ingen anledning att avråda en kvinna som använder antidepressiva från att skaffa barn säger Christer Allgulander och Margaretha Bågedahl Strindlund. – När det gäller blivande mammor som medicinerar med antidepressiva rekommenderar vi att personal på mödravårdscentralen tar hjälp av så kvalificerad psykiatrisk konsult som möjligt för att göra bedömningar angående risk - nytta med läkemedlen. Förändringar i hjärnan hos kroniskt trötta Australiska forskare har funnit tecken på hjärnförändringar hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom. De anser att det ger stöd för att sjukdomen har biologiska orsaker. Forskarna använde MR-kamera för att undersöka hjärnan hos 25 patienter med kroniskt trötthetssyndrom och lika många friska kontrollpersoner. Försökspersonerna bedömdes även för de vanligaste symtomen vid kronisk trötthet, utifrån flera olika skalor. Resultaten visar att patienterna med syndromet hade en mindre volym av vit substans i mellanhjärnan än dem i kontrollgruppen. Skillnaden var större ju längre tid patienten haft symtom på kronisk trötthet.MR-undersökningen tyder även på att regleringen av blodflödet i hjärnan var störd hos de kroniskt trötta. Kroniskt trötthetssyndrom, myalgisk encefalomyelit, är en kontroversiell diagnos. Bland patientföreträdare och läkare finns det olika åsikter om orsaken till sjukdomen är biologisk eller psykologisk. Källa: www.dagensmedicin.se 110513 Unik patrull ska hindra självmord I juni startar ett projekt där Stockholms läns landsting och polisen bildar en gemensam självmordspatrull, skriver Svenska Dagbladet. Patrullen med två poliser och en akutssjuksköterska ska rycka ut i en civil polisbil efter akuta larm om självmord. Under ett genomsnittligt dygn tar Stockholmspolisen emot åtta larm om självmord. Patrullen ska främst rycka ut efter samtal som är svårbedömda. En akutsjuksköterska från St Görans sjukhus ska stå för den psykiatriska kompetensen på fältet. – På plats gör sköterskan en första bedömning för att hjälpa personen att få vård på rätt nivå, säger Maia Alvariza, sektionschef och överläkare på akuten till SvD. Tanken är även att etablera en långsiktig kontakt med vården. Försöket med den Sverigeunika patrullen ska pågå under sommaren, men kan förlängas om projektet blir lyckat. Källa: www.dagensmedicin.se 110525 Bedömning av sjukskrivning ett stort problem för läkaren Svårigheten att bedöma patientens arbetsförmåga och att hantera lägen där patienten har en annan åsikt än läkaren upplevs som mycket problematiska situationer vid sjukskrivning, visar en ny doktorsavhandling. Avhandlingens fyra delar består av två studier som baseras på skriftliga beskrivningar av besvärliga fall, en studie som redovisar diskussioner kring en del av dessa fall, och en enkät. De två studierna är läkares egenupplevda fall. Majoriteten av dessa fall gäller patienter som varit sjukskrivna mer än ett år, oftast kvinnliga undersköterskor eller vårdbiträden sjukskrivna för psykiska besvär. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga allmänläkare, ca 5 600. Den besvarades av över 2 500 specialister i allmänmedicin och berör frekvensen och svårigheterna kring sjukskrivning. Här framkommer att många upplever det som mycket problematiskt att bedöma patientens arbetsförmåga. Källa: www.lakartidningen.se 110429 Motion på recept ökande trend Motion på recept är en sjukbehandling som tagit fart. Förra året fick 7 000 stockholmare promenader, styrketräning eller cykelturer ordinerade av läkare, mot 3 700 två år tidigare, skriver Metro. Motion skrivs ut mot till exempel led- och muskelproblem, övervikt, högt blodtryck och depression. – Ofta kan fysisk aktivitet ge lika bra eller till och med bättre effekt än läkemedel, säger Henrik Almkvist, chefläkare vid Vårdguiden, till tidningen. Källa: www.svd.se 110412/Stockholm TT Mona Ringebrand ÅSS Emellan nummer 2 5 Tema: Vänta barn Individuell behandling i fokus Mödravården i södra Bohuslän arbetar efter ett medicinskt basprogram. Som komplement finns även ett psykologiskt basprogram med syfte att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa - allt för att hjälpa och förbereda en blivande mamma på förlossning och föräldraskap. Joy Ellis är mödrahälsovårdsöverläkare för de 10 mödravårdscentralerna i södra Bohuslän med cirka 3 000 förlossningar per år. Hon har ingen statistik över hur många blivande mammor som lider av någon form av psykisk ohälsa, men tycker att det är ganska vanligt att det förhåller sig så. – Eftersom vår rutin är att den blivande mamman kommer på ett första besök till mödravården redan inom en vecka efter ett positivt graviditetstest finns det tidigt möjlighet att fånga upp eventuella problem. Vid första besöket hos barnmorskan får alla kvinnor frågor om sin fysiska och psykiska hälsa. Medicinering – från fall till fall Frågor om medicinering under graviditeten är ofta något som de blivande mammorna funderat mycket över, berättar Joy Ellis. En del tar beslutet att sluta med medicinering, särskilt om de Joy Ellis fått den under en tid då omständigheterna varit annorlunda, och sedan mest bara slentrianmässigt fortsatt att ta den. En del väljer också att sluta om de sedan tidigare har erfarenhet av att de kan få bra hjälp av annan behandling, till exempel terapi i någon form. –Om den blivande mamman medicinerar med antidepressiva där det finns mycket kunskap om användning under graviditet som citalopram, sertralin eller fluoxetin i vanlig dos, behöver man i alla fall inte göra någon ändring i medicineringen innan första läkarkontakten. Lider kvinnan av ett svårt ångesttillstånd brukar min rekommendation vara att fortsätta med medicineringen med dessa preparat under hela graviditeten och även efter förlossningen. Risk och nytta, fördelar och nackdelar med andra läkemedel, till exempel andra antidepressiva eller ångestdämpande än de redan nämnda, avgörs individuellt från fall till fall av mödrahälsovårdsläkaren, om möjligt i samråd med en psykiater. Individuellt anpassat stöd Risken för att missa att en blivande mamma mår psykiskt dåligt och behöver hjälp, tror Joy Ellis är mycket liten. 6 – Mellan vecka 12 och 25 i graviditeten finns inga planerade besök hos barnmorskan, men eftersom vi är så tillgängliga som vi faktiskt är tror jag att en blivande mamma som börjar må psykiskt dåligt under den tiden vet att hon kan vända sig till mödravården. Redan vid första kontakten säger vi till de blivande mammorna att det bara är att ta kontakt med oss direkt om det är något man vill prata om eller något som inte känns bra. Ett stöd för den som inte mår så bra psykiskt kan till exempel vara att hålla tätare kontakt med oss eller få remiss till samtal hos en psykolog. Och om en kvinna redan vid inskrivningen berättat att hon lider av psykisk ohälsa, kommer hon inte att gå enligt basprogrammet utan då lägger vi upp en individuell vårdplan som passar just hennes behov. En reflektion Joy Ellis gör är att många blivande mammor tänkt på och fokuserat mycket på medicinering och förlossning men att de kanske tänkt mindre på själva föräldraskapet – Det är en stor utmaning att till exempel lida av ångest men det är också en stor utmaning att bli förälder. En förlossning går snabbt, men föräldraskapet varar hela livet. En blivande mamma med till exempel stark ångest kan behöva mycket stöd av sin partner både under graviditeten och efter förlossningen. Här kan vi från mödravården på ett tidigt stadium bidra med vår kunskap om att det efter förlossningen tillkommer annat som frestar på och som man behöver vara beredd på som hormonella förändringar och sömnbrist till exempel. Mona Ringebrand ÅSS Emellan nummer 2 Tema: Vänta barn Med hypnos försvann rädslan För drygt sex år sedan var den långa väntan slut för Helena Persson. Hon var gravid och kände sig mycket lycklig och förväntansfull. Och samtidigt orolig. Idag är Helena lycklig mamma till en 6-årig dotter. Innan dottern föddes hade Helena och hennes man försökt få barn i flera år. Därför var beskedet om graviditeten mycket efterlängtat och positivt. Men undan för undan fördunklades lyckan av Helenas rädsla för förlossningen. – Först kände jag bara en stor glädje, men sedan kom rädslan för att vara i en sådan utsatt situation som en förlossning – en situation som man inte kan fly ifrån. Jag blev rädd för att inte klara av det och för att få en panikattack under själva förlossningen, säger Helena. Helena, som idag är 42 år, fick sin första panikattack när hon var tjugo år. Då visste hon inte vad det var och visste därför inte heller var hon skulle söka hjälp. Först flera år senare när hon läste en artikel om panikångest i en Helena Persson veckotidning förstod hon vad det var som hade hänt. – Jag kände igen mig i varenda rad i artikeln. Dittills hade jag trott att jag var knäpp som mådde så dåligt på jobbet och sedan blev bra när jag kom hem. Jag sökte hjälp och fick avslappningsträning hos en sjukgymnast och samtal hos en sköterska på öppenmottagningen. Helena blev bättre men när hennes farföräldrar dog några år senare återkom panikattackerna. Då hade Helena precis börjat ett nytt jobb och det var jobbigt att förklara den frånvaro hon hade på grund av panikattackerna, tills hon en dag tog mod till sig och visade arbetskamraterna lite material hon skaffat om panikångest som hon bad arbetskamraterna läsa igenom. Sedan berättade hon att det var det hon själv led av. – Jag fick ett jättefint stöd av mina arbetskamrater så det var skönt att kunna vara öppen och berätta. Men jag blev tvungen att börja medicinera för att må riktigt bra. I samband med graviditeten många år senare kom rädslan tillbaka, och nu handlade den om förlossningen, men Helena ville ändå inte föda med kejsarsnitt. – Jag ville ha en så naturlig förlossning som möjligt. ”Jag kände mig helt trygg i situationen. Det blev faktiskt den bästa dagen i mitt liv!” ”Det blev den bästa dagen i mitt liv” I den vevan fick Helena genom en väninna höra talas om hypnosbehandling- som varit till stor hjälp för väninnan att hantera sin värk och smärta. Helena hade tidigare provat på hypnos mot panikångest och en viss fobi och hon tänkte att det kanske kunde hjälpa henne även med förlossningsrädslan och började gå i behandling hos den psykolog och psykoterapeut som väninnan rekommenderade. – Jag gick fem till sju gånger hos psykologen och däremellan tränade jag med inspelade band hemma. Dessförinnan gick jag på vattengympa med efterföljande avslappningsövningar för gravida och jag läste böcker om andning och psykoprofylax. – Hypnosen fungerade fantastiskt bra för mig. Det finns inget skönare - jag tyckte att jag blev lycklig en hel vecka ÅSS Emellan nummer 2 7 Tema: Vänta barn efter varje behandling. Hypnos är djupavslappning där man hela tiden hör vad terapeuten säger och minns efteråt vad som hänt. Inte alls som man kan se på tv ibland där människor gör en massa konstiga saker. I hypnos gör man inte något man inte vill och ingen kan heller få dig att göra något du inte vill. Under hypnosen berättade terapeuten att förlossningen skulle börja som ett lätt obehag som sedan skulle öka, men aldrig så mycket att Helena skulle uppleva att hon inte klarade av det och hon skulle inte heller känna någon rädsla. – Undan för undan försvann också rädslan. Och förlossningen blev också precis så som terapeuten hade sagt under hypnosen. Jag blev aldrig rädd. Jag kände mig helt trygg i situationen. Det blev faktiskt den bästa dagen i mitt liv! Dottern kom också som en överraskning, tio dagar före beräknad nedkomst och det bidrog också till att Helena inte hann oroa sig. – Jag behövde bara lokalbedövning och lite lustgas under förlossningen. Det gick ganska snabbt till en början men sen hängde det upp sig lite och hon fick slutligen tas med sugklocka, men det var inte något jag upplevde som ett misslyckande som barnmorskan var rädd för att jag skulle göra. Jag var istället bara väldigt glad och nöjd och tyckte också att jag hade varit jätteduktig! Och så fick jag ju världens finaste tjej för besväret! Mona Ringebrand 8 Antidepressiva läkemedel skapar nya hjärnceller Antidepressiva läkemedel aktiverar en receptor som är ansvarig för att stamceller utvecklas till nya hjärnceller, visar ny forskning. Upptäckten kan hjälpa forskare att utveckla bättre och mer effektiva läkemedel mot depression, skriver danska Dagens Medicin. Tidigare studier har visat att tricykliska antidepressiva och SSRI-preparat skapar nya hjärnceller, men man har hittills inte vetat hur detta sker. I studien undersökte brittiska forskare effekten av antidepressiva på hjärnstamceller i laboratoriemiljö. De fann att läkemedlen reglerar den så kallade glukokortikoid-receptorn vilket därmed visar sig vara ett avgörande protein för utvecklingen av stamceller till nya hjärnceller. Forskarna bakom studien menar att resultaten kan användas som utgångspunkt för att säkra en bättre utveckling av antidepressiva läkemedel. Källa: www.dagensmedicin.se 110429 Fler sjukintyg fylls i rätt I dag är nästan hälften, 45 procent, av de sjukintyg som kommer till Försäkringskassan rätt ifyllda. För ett år sedan var det bara 25 procent. Det visar en granskning som Försäkringskassan har gjort av 10 000 intyg. En del av sjukskrivningsmiljarden är avsatt för att förbättra läkarintygen, men för att få ta del av de pengarna krävs att minst 50 procent av intygen är godkända. 70 procent godkända ger ytterligare pengar. Under 2010 klarade 15 landsting 50-procentsspärren. Allra bäst gick det för Jämtland, där 61 procent av intygen var riktigt ifyllda. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är det framförallt beskrivningar av aktivitetsbegränsning och kommentarer till varför man avviker från rekommenderade sjukskrivningstider som får backning av Försäkringskassan. Till nästa år ökar kraven ytterligare. För 2011 ska minst 80 procent av intygen vara godkända för att landsting och regioner ska få ta del av 150 miljoner kronor. Källa: www.lakartidningen.se 110408 Regeringen backar om sjukförsäkringen Fler sjuka föreslås få stanna i sjukförsäkringen och individuella bedömningar ska göras vid sjukskrivning. En särskild ersättning föreslås till patienter utan sjukpenninggrundande inkomst. Regeringen reviderar sjukförsäkringsreformen, som har fått hård kritik, inte minst av läkare. Det ska framöver bli lättare att göra individuella bedömningar. Den som är för sjuk för att tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens insatser ska få stanna i sjukförsäkringen. Utöver svår sjukdom ska även andra omständigheter göra det »oskäligt« att tvinga en person ut ur sjukförsäkringen. För personer utan sjukpenninggrundande inkomst (»nollklassade«) skapas en egen ersättning. Övergången mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska bli smidigare. Arbetsförmedlingen föreslås vidare få 3 000 nya platser att erbjuda personer med nedsatt arbetsförmåga. Lars Jerdén, distriktsläkare, Jakobsgårdarna, Borlänge, var en av 108 läkare som nyligen skrev under ett upprop i Svenska Dagbladet: »Sluta straffa våra patienter« om regeringens sjukvårdsreform. – Det är vissa saker som är bra. Men ett stort problem är bristen på anpassade tjänster, de gamla skyddade verkstäderna, typ Samhall. Lars Jerdén tycker att regeringen missat det viktigaste: – Roten till problemet är inte den bortre gränsen i sjukskrivningen utan att det är i princip omöjligt att bli sjukpensionär. De nya reglerna planeras träda i kraft från 1 januari 2012. Källa: www.lakartidningen.se 110412 ÅSS Emellan nummer 2 Från ÅSS Förbundsråd i Göteborg Lördag och söndag 2 - 3 april höll Svenska Ångestsyndromsällskapet sitt förbundsråd på Hotel Apple & Konferens i Göteborg. Här träffades ledamöter ur förbundsstyrelsen och representanter för landets lokalföreningar för umgänge och diskussioner. Lördagen inleddes med en kort presentation av styrelse, ledamöter och anställda. Därefter berättade ombuden lite kort om sin förening och dess verksamhet. Femton ombud representerade tillsammans med ledamöter ur förbundsstyrelsen lokalföreningar från Stockholm, Helsingborg/Ängelholm, Göteborg. Kalmar, Karlstad, Malmö, Eskilstuna, Landskrona/Svalöv, Uppsala, Borlänge Kalmar, Umeå, och Halmstad. Ordförande Sune Edwardsson inledde med att beklaga den situation som under en tid rått på kansliet, som varit obemannat, främst på grund av sjukdom. Temporära lösningar har tyvärr inte fungerat fullt ut, sade han, men i och med anställningen av förbundskanslist Sonny Högberg drivs nu kansliarbetet som vanligt igen. Lokalföreningarna presenterades av ombuden Presentationen startade med information om Stockholm ÅSS, som är både lokal- och länsförening. Föreningen har 350 medlemmar och egen lokal med grupprum. Varje onsdagskväll har föreningen ett medlemscafé som fungerar som ett öppet-hus. En självgående anhöriggrupp träffas en gång i månaden och stöttar varandra. Föreningen har en exponeringsgrupp som träffas varannan vecka, samt samtalsgrupp och improvisationsteatergrupp och planerar även att starta en sånggrupp under våren. Föreningen anordnar även föreläsningar och utflykter med mera. Länsföreningen arbetar intressepolitiskt och deltar bland annat i olika ÅSS Emellan nummer 2 brukarråd, samt i nätverket NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa). Helsingborg/Ängelholm ÅSS har 29 betalande medlemmar och har möte en gång i veckan, varannan vecka i Helsingborg och varannan i Ängelholm. Föreningen anordnar någon aktivitet till exempel utflykter, bio- eller restaurangbesök en gång i månaden och planerar dem för ett halvår i taget. Lokalföreningen och arbetet inom ÅSS har fått fin reklam genom en artikel i Helsingborgs Dagblad. Göteborg ÅSS har egna lokaler och anställd personal. Varje torsdagskväll har föreningen öppet-hus och varannan onsdag jämna veckor ungdomsgrupp. För närvarande är två samtalsgrupper igång. Föreningen anordnar 6 -8 föreläsningar per termin. Varje vardag har föreningen telefonjour, som bemannas av anställd personal eller ideella. I sommar, 17-19 juni, anordnar Göteborg ÅSS ett sommarläger på Runntången på Tjörn dit även medlemmar från andra föreningar är välkomna. Karlstad ÅSS har 40 medlemmar och håller till i Medborgarskolans lokaler. I höstas har man jobbat med mindfulness. Kursledaren var en av föreningens medlemmar. Malmö ÅSS har 70 medlemmar och träffas på kommunens servicecentrum Tuppen varannan tisdag. Här bjuder föreningen på smörgåsar, kakor och kaffe bland annat. Ungefär en gång i månaden går man på restaurang tillsammans och var tredje månad ordnas en utflykt - allt gratis för medlemmarna. ÅSS Sörmland (Eskilstuna ÅSS) är lokal- och länsförening och har 54 medlemmar. Föreningen håller öppet-hus varannan onsdag i lokaler som man får disponera av kommunen. Varje måndag träffas en tjejgrupp- en stöd- och kamratgrupp- och varannan vecka en studie- och samtalsgrupp som använder sig av boken Ångest av Christer L. Nordlund. I föreningen jobbar man med enskilda inslussningssamtal för att välkomna nya medlemmar. Södermanlands läns landsting är största sponsorn för verksamheten. På hemsidan har man lagt ut foton med karta över var föreningen ligger samt interiörbild från lokalen. Föreningen har daglig telefonjour. Även Uppsala ÅSS är lokal- och länsförening. Medlemmarna träffas varje onsdag på möte och studiecirkel Att bli av med sin ångest. Första onsdagen i varje månad fungerar träffen som öppet-hus. Föreningen anordnar även studiecirklar med ämnen som mindfulness och stresshantering. Telefonjour erbjuds tre dagar i veckan. Sociala aktiviteter i form av till exempel bowling och promenader förekommer också. Via HSO har man bland annatäven haft en kurs i läkemedelssäkerhet. NSPH är en naturlig kanal för det intressepolitiska arbetet. Borlänge ÅSS har fått bidrag från landstinget och blivit länsförening. Föreningen har för närvarande 51 medlemmar. Två självhjälpsgrupper är igång, varav en i Mora. Ibland leds samtalskvällen av en psykoterapeut. Kurs i ”Våga tala” har man varje torsdag. Öppet hus bedrivs i samband med föreläsningar. Föreningens verksamhet kan följas i en Aktivitetskalender på hemsidan. Kalmar ÅSS är lokal- och länsförening och har cirka 45 medlemmar, främst runt staden. Var fjortonde dag träffas medlemmar i en lokal som man får disponera av kommunen. Träffarna fungerar främst som en självhjälps- 9 Från ÅSS grupp. Föreningen planerar att anordna en kurs i mindfulness och avslappning. Halmstad ÅSS är också länsförening. Föreningen bedriver öppet hus på tisdagskvällar och har telefonjour. Föreningen deltar i Hallandsrådet för psykiatribrukare och samarbetar bland annat med kommunen inom psykiatri södra Halland. Under våren har föreningen anordnat gruppsamtal för medlemmar och kurser i bland annat i näringslära, yoga och medveten andning. ångestsyndrom. Avsnitten om tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom bör utgå eftersom förbundet inte längre specifikt vänder sig till personer med dessa syndrom. Avsnitt som behandlar kost och motion önskades också i den uppdaterade versionen, liksom eventuellt uppdatering av läkemedel och så vidare. Diskussioner i smågrupper Under lördagen diskuterade fyra grupper frågor som handlade om hur Svenska Ångestsyndromsällskapets broschyr kan uppdateras, hur samarbetet mellan lokalföreningarna och riks kan förbättras/förändras, hur det intressepolitiska arbetet kan se ut samt medlemsfrågor utifrån boken Medlemsmodellen. Gruppen som diskuterade samarbete kom bland annat fram till att man önskade mer info från riks till lokalföreningarna avseende förbundets ekonomi liksom protokoll från riksförbundets möten. En viktig del i frågan om samarbete är även att träffa andra lokalföreningar och utbyta erfarenheter menade gruppen. En välfungerande hemsida är viktig för information till medlemmar och intresserade liksom att Svenska Ångestsyndromsällskapets tidning ÅSS Emellan når ut till så många som möjligt. Den kan till exempel delas ut vid olika möten som föreningarna deltar i. Gruppen som arbetade med förändringar av broschyren kom bland annat fram till att man önskade en större balans mellan texterna om de olika syndromen – i dagsläget står det mest om paniksyndrom och betydligt mindre om social fobi och generaliserat När det gällde intressepolitik byggde gruppens diskussioner på två delardels innehåll och budskap och dels metoderna för detta. Grunden i detta menade man börjar med att ta reda på vad medlemmarna vill. Det kan till exempel ske genom en centralt utformad enkät som sänds till alla medlemmar. Lokala möten på temat intressepolitik och särskilda förbundsråd som ägnar sig åt intressepolitik kom också upp som förslag. Att formulera ÅSS ”hjärtefrågor” som en grund att bygga det lokala intressepolitiska arbetet på var ett annat av gruppens förslag, liksom samarbete med andra intresseorganisationer. En gemensam annons 10 oktober på psykiskt handikappades dag föreslogs senare under diskussionen i storgruppen. Gruppen som diskuterade utifrån boken ”Medlemsmodellen” (2011, författare Niklas Hill och Angeli Sjöström) uppehöll sig vid kapitlen som handlade om att rekrytera, aktivera och behålla medlemmar. För att rekrytera nya medlemmar behöver organisationen synliggöras och det kan till exempel ske på internet och genom att placera ut foldrar och liknande på till exempel vårdcentraler. Aktivering av medlemmar i föreningen kan handlaom att till exempel ansvara för fikat vid träffar- allt som kan stärka känslan av att vara behövd och delaktig. I gruppen betonades vikten av att få människor som blivit hjälpta av föreningen att stanna kvar som en resurs för andra. Mona Ringebrand Förbundsstyrelsen . fr v Alice Warming - Landskrona ÅSS, Jan Ek - Halmstad ÅSS, Mona Westerberg - Halmstad ÅSS, Sune Edwardson - Karlstad ÅSS, John Öbrell - Umeå ÅSS, Mona Granqvist - Halmstad ÅSS och Roger Gunnarsson Umeå ÅSS. Anställda: Mona Ringebrand, redaktör ÅSS Emellan och förbundskanslist Sonny Högberg. Foto: Göran Hagberg. 10 ÅSS Emellan nummer 2 Boktips Medlemsmodellen – rekrytera, aktivera och behålla medlemmar av Niklas Hill och Angeli Sjöström. Hur kan en förening få fler medlemmar? Och hur kan man aktivera de som redan är med? Dessa och liknande frågor får svar i boken Medlemsmodellen – rekrytera, aktivera och behålla medlemmar. Boken kan användas av såväl stora som små organisationer, skriver författarna, som uppmuntrar läsare till att våga tänka nytt och utanför de vanliga ramarna. Boken är indelad i åtta steg med ett kapitel för vardera: Reflektera, analysera, attrahera, rekrytera, introducera, hantera, aktivera och utvärdera. Många föreningar vill som en självklarhet dra till sig fler medlemmar. I den här boken tränger man djupare genom att fråga sig varför det skulle vara bra, vilket uppdrag man har och vilka resurser som i så fall behövs och så vidare. En noggrann analys kan till exempel ge svar på frågan vilka potentiella medlemmar föreningen kan ha och var man kan tänkas finna dem. I kapitlet Attrahera ges tips om hur man kan locka medlemmar till föreningen. Hur rekrytering kan gå till liksom hur man hanterar kritik ägnas varsitt kapitel. För att aktivera medlemmar kan till exempel personliga möten och åtråvärda uppdrag vara en väg att gå. En kreativ utvärdering är också viktig i en organisation, menar författarna. Personer ute i samhället som på olika sätt arbetar med frågorna intervjuas i boken, till exempel forskare, processledare och frivilligsamordnare. Boken är lättläst, konkret och tydlig med olika exempel och här finns något att hämta för alla. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor. Niklas Hill, som är samhällsvetare, är en välanlitad utbildare och arbetar bland annat med organisationsutveckling. Angeli Sjöström är personalvetare samhällsentreprenör och jobbar bland annat med styrelseutveckling i idéburna organisationer. Medlemsmodellen som kostar 240 kr + porto kan beställas på www.medlemsmodellen.se ÅSS Emellan nummer 2 Protester mot besparingarna På flera håll runt om i landet planeras det nu för demonstrationer mot nedskärningarna i vården. Fjolårets röda budgetsiffror och årets planerade sparpaket har nu definitivt väckt vårdpersonalens ilska. Rörelsen ”Nej till nedskärningar i vården” med läkaren Arvin Yarollahi i spetsen kommer i nästa vecka att genomföra protestaktioner på flera orter. ”Nej till nedskärningar i vården” anser att krislandstingen ska vända sig till staten för ekonomisk hjälp i stället för att genomföra besparingar som får de anställda att gå in i väggen. En vårdreform som sätter patienterna före pengarna lyder kravet, skriver Dala-Demokraten. Källa: www.dagensmedicin.se 110531 Sjukförsäkringen ska reformeras Regeringen har efter en översyn av sjukförsäkringsreformen kommit fram till att den behöver justeras. • Svårt sjuka personer ska få ökade möjligheter till individuella bedömningar även efter två och ett halvt års sjukskrivning. I dag skickas de till Arbetsförmedlingen trots att de inte kan tillgodogöra sig insatserna där. • Utökat stöd i form av bland annat arbetslivsinriktad rehabilitering från både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen under sjukskrivningstiden för att minska risken för personer att falla mellan stolarna. • Arbetsförmedlingen får medel till 3 000 platser för personer med nedsatt arbetsförmåga. • Slutligen måste tilltron till sjukförsäkringen och Försäkringskassan stärkas. Ett brett arbete för att komma till rätta med de låga förtroendesiffrorna ska startas och det gäller särskilt myndighetens samarbete med de sjukskrivande läkarna och hela den medicinska professionen. Källa: www.dagensmedicin.se 110411 11 Utblicken Manifestation om psykisk ohälsa Tredje maj anordnade kampanjen H(j)ärnkoll manifestationer runt om i landet för att visa på vikten av att våga prata om psykisk ohälsa. I Göteborg kunde förbipasserande tala med någon av ambassadörerna och även följa spelet Psykopol. På Kungsportsplatsen i mitt på Avenyn i Göteborgs centrum hade Hjärnkoll slagit upp tältet. På bord fanns broschyrer om Hjärnkoll och gratis T-shirtsmed kampanjens logga delades ut till de som ville ha. Ballonger med texten ”Våga prata om psykisk ohälsa” vajade i vinden. Fredrik Axelsson var en av Hjärnkolls ambassadörer som bemannade tältet och berättade för intresserade om projektet. – Det känns mer positivt i år än under förra årets kampanj – titt som tätt kommer det fram folk och frågar och vill ha material. I Göteborg kunde intresserade även vara med och delta i Psykopol, ett spel som framställts av bland andra Henrik Ragnevi, ordförande för Attention i Göteborg och attitydambassadör för Hjärnkoll. På Psykopols spelplan, en 9 x 9 m stor plastmatta, är banan indelad i ett antal stationer, men till skillnad från förlagan Monopol med hotell och hus som ska köpas och säljas, handlar Psykopols stationer om vad som händer personer som söker hjälp av samhällets instanser. Inbjudna lokalpolitiker politiker från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Feministiskt Initiativ, Kristdemokraterna och Folkpartiet, deltog under dagen i spelet. FAKTA: Tredje maj höll kampanjen Hjärnkoll manifestationer i Karlstad, Älmhult, på flera platser i Stockholm, Örebro, Karlskoga, Sundsvall, Luleå, Umeå, Malmö, Göteborg, Visby och Östersund. På dessa platser anordnades allt från utdelning av broschyrer och uppsläpp av ballonger med texten ”Våga tala om psykisk ohälsa”, till bland annat överbryggande frukostmöte mellan politiker och berörda, samt korta dramer om psykisk ohälsa. Efter tredje maj anordnas fortsatta aktiviteter i Dorotea, Ronneby, Stockholm, Uppsala, Gävle och Skellefteå. FAKTA: Den treåriga satsningen Hjärnkoll startades på initiativ av regeringen för att förbättra allmänhetens attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Med kampanjen vill man slå hål på fördomarna om psykisk ohälsa och öppna upp för samtal. Kampanjen Hjärnkoll drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Andra samverkanspartners är bland andra Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Kampanjen pågår under 2010 och 2011. En viktig del i arbetet är de 200 ambassadörer som är knutna till kampanjen. Det är personer som bland annat föreläser utifrån egna erfarenheter av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Källa: www.jarnkoll.se Mona Ringebrand H)järnkollsambassadör Anneli Jäderholm informerar om (H) järnkoll och psykisk ohälsa. Henrik Ragnevi vid Psykopol. 12 ÅSS Emellan nummer 2 Utblicken Så här försöker regeringen tysta kritikerna Regeringens undantagsregler från de hårt kritiserade utförsäkringarna från sjukförsäkringen har visat sig vara en gigantisk skenmanöver. I våras använde alllianspartierna för andra gången samma knep för att tysta kritiken efter beskrivningar i media av hundratals enskilda som drabbas uppenbart orimligt av utförsäkringarna efter 550 dagar. Knepet var att göra gällande att de drabbade bara var ett fåtal, några undantagsfall, och att orimligheterna skulle stoppas genom att man införde en så kallad oskälighetsprövning. Förvirringen var total inför förändringen. Vad innebär ”oskäligt” i praktiken och hur många personer kan det gälla? ISF-rapporten offentliggjordes inte förrän regeringen med framgång använt samma knep en gång till. Det var i april i år, efter att media under ungefär ett års tid uppmärksammat hundratals orimliga fall av svårt sjuka utförsäkrade personer. Kritiken hade vuxit, även inom regeringspartierna, och tusentals människor förberedde sig för att gå ut i Påskuppropets landsomfattande manifestationer. Då lanserade nuvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson återigen det vinnande konceptet med en oskälighetsparagraf. ”Ingen som verkligen är sjuk ska tvingas - Protesterna mot de inhumana sjukreglerna fortsätter. Nu har vi fått svaret. Förra gången knepet användes var i december 2009, efter en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter av cancerläkare. ”I väntan på döden tvingas kroniskt sjuka cancerpatienter ut på arbetsmarknaden”, skrev de. Artikeln fick starkt genomslag, varpå förra socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson mycket snabbt fick igenom ett undantag i lagen just för cancersjuka med just en oskälighetsbestämmelse. Opinionen tystnade. Nu visar en rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) hur det gick: oskälighetsparagrafen har tillämpats för en enda person. ÅSS Emellan nummer 2 ut på arbetsmarknaden”, sa han - trots att en majoritet av de sjuka som tvingats till Arbetsförmedlingen redan hade återvänt till sjukförsäkringen, just därför att de visade sig vara för sjuka för att arbeta. Men Kristerssons knep lyckades. ISF-rapporten har inte fått någon uppmärksamhet i media. Inga granskande journalister har läst rapporten och frågat sig om det blir en eller två eller kanske noll personer som kommer att omfattas av oskälighetsbestämmelsen den här gången. Ytterligare en skenmanöver i vårens regeringsförslag om ändringar i sjukförsäkringen gäller de personer som har haft tidsbegränsad ersättning så länge att de har förlorat sin sjukpenninggrundande ersättning, s.k. nollklassade. Den nya ersättningen uppges avhjälpa missförhållandet – men ger inte mer än existensminimum. Märkligast är att ersättningen inte införs förrän 2012 och inte gäller retroaktivt. De tusentals som redan nollklassats har ingen annan möjlighet till försörjning än socialbidrag. Idag beräknas tio procent av de utförsäkrade få socialbidrag. Många vägras dessutom socialbidrag, trots att de är utan inkomst. Protesterna mot de inhumana sjukreglerna fortsätter. Påskuppropet övergår i höst till Solrosuppropet. Gå med i manifestationerna mot utklassningen av de sjuka och svaga! Gertie Gladnikoff Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt är en grupp som försvarar sjuka människors rätt till försörjning och som kräver omedelbart stopp av utförsäkringarna från sjukförsäkringen. ”Påskuppropet var en unik landsomfattande manifestation som lyckades samla tiotusentals personer från alla håll - drabbade, anhöriga, föreningar för sjuka, kyrkor, fackförbund och politiker från båda blocken - i en medmänsklig protest mot en sjukförsäkring som i sin nuvarande utformning gör sjuka ännu sjukare, och i synnerhet en akut protest mot utförsäkringarnas förödande konsekvenser.” Charlotte Thérèse Björnström -initiativtagare till uppropet 13 Utblicken Tema ångest och psykisk ohälsa Eftersom uppskattningsvis var fjärde person riskerar att någon gång under sin livstid drabbas av ångestsyndrom är ämnet ångest eller psykisk ohälsa viktigt och angeläget. Därför är det glädjande att bland andra Läkartidningen och Göteborgs Fria har haft detta som temanummer. I Läkartidningen nummer 14, 2011-04-05 där Ångest är temat, har materialet skrivits av professorer, läkare och psykologer, och i Göteborgs Fria Tidning nr 17/18, 2011-04-30 ägnas Tema: psykisk (o) hälsa åtta sidor där främst brukare kommer till tals och berättar om sina erfarenheter. I Läkartidningen beskrivs ångestsyndrom som vanliga folksjukdomar som obehandlade kan orsaka funktionsnedsättning och ett lidande livet igenom. Ångest har följt människan sedan urminnes tider och ordet ångest kan härledas till många språk. Ångest består av fyra komponenter: en kognitiv, en somatisk, en känslomässig och en beteenderelterad. Den kognitiva komponenten handlar om förväntan på en diffus fara, den somatiska om hur kroppen förbereder sig på olika sätt, den känslomässiga om rädsla eller panik och den beteenderelaterade om undvikande eller flykt. Paniksyndrom – en feltolkning av kroppsliga signaler, skriver författarna - kan bäst förklaras utifrån ett samspel av medicinska/neurobiologiska, psykologiska och sociala mekanismer. Upp till 22 procent av befolkningen får någon gång i livet en panikattack. Minst en tredjedel av patienterna med paniksyndrom har även agorafobi stark rädsla och/eller undvikande av situationer som sammankopplats med ångestattacker. Social fobi debuterar ofta i tonåren och är något vanligare hos kvinnor än hos män. Undvikande av sociala situationer är central och konsekvensen av det blir att ångesten består – något som behandling i psykoterapi syftar till att bryta. Vid studier med positronemissionstomografi (PET-kamera) kan man se hur hjärnan aktiveras vid social ångest. I forskningen finns starkt stöd för att bland annat aktiviteten i amygdalakärnorna i hjärnan har betydelse för uppkomsten av social ångest - personer med stark social ångest kan sägas ha ett överkänsligt alarmsystem som gör att ångest lätt väcks. Eftersom en av fyra inte blir tillräckligt förbättrade även med de bästa behandlingarna är en fortsatt forskning om behandlingsformer Foto: www.sxc.hu Idag kan man efter familjestudier med säkerhet säga att de flesta ångestsyn- drom har en ärftlig bakgrund. Det är också sannolikt att ett stort antal gener samverkar vid uppkomst av ångest och att olika gener har betydelse vid olika tidpunkter i livet. Ångessyndrom debuterar tidigt i livet, medianåldern är 11 år. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är de bäst dokumenterade farmakologiska och psykologiska behandlingsmetoderna medicinering med selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, samt olika varianter av kognitiv beteendeterapi, KBT. Den vanligaste behandlingen i vården idag är läkemedelsbehandling, där SSRI-medel är förstahandsval. Starkast stöd i forskningen av psykologiska behandlingsmetoder har idag KBT. Undvikande, och så kallade säkerhetsbeteenden (beteenden som används för att förhindra att det man är rädd för ska hända), till exempel att alltid vara tvungen att sitta längst ut i bänkraden på bio för att snabbt kunna springa, om man får en panikattack håller kvar problemen. 14 ÅSS Emellan nummer 2 Utblicken viktig, menar författarna. Generaliserat ångestsyndrom kännetecknas av en ständig oro som är genomgripande och okontrollerbar. Flera teorier förklarar hur oron uppstår och hur den kvarstår. En teori är att oron fyller en undvikandefunktion och att den används som en strategi för att lösa problem, trots att den är ineffektiv. Att inte kunna stå ut med osäkerhet betonar en forskargrupp som en viktig faktor till att oron uppstår. En tredje teori är att patienten tror att oron kan förhindra katastrofer, så kallad typ 1-oro. När patienten sedan utvecklar oro för oron talar man om typ 2-oro. GAD bidrar ofta till muskelspänning och magbesvär och minst hälften har en otillfredsställande sömn. Patienten söker vanligen hjälp först efter flera års besvär. Tema psykisk ohälsa i Göteborgs Fria Artiklarna i Göteborgs Fria är resultatet av ett samarbete med Inre rum, ett kunskapscenter för psykisk (o)hälsa. Inre rum har sina lokaler på Gyllenkroken, ett aktivitetshus för personer med psykisk ohälsa, i Göteborg. Genom att arbeta utåtriktat och berätta om sina erfarenheter vill Inre rum medverka till att bryta skam, inge hopp och minska fördomar. Här berättar bland andra Håkan Eneström, som i många år arbetat som journalist på radio och tv, om sin depression och bipolära sjukdom. Enligt en undersökning som gjorts av CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) 2010 tror nästan tre fjärdedelar av Sveriges befolkning att människor med psykiska problem inte får hjälp av vården och det är en av de fördomar som nätverket Hjärnkoll och Hjärnkollsambassadör Håkan vill slå hål på. Mediciner, ECT-behandling och psykoterapi gjorde att han blev frisk. Anneli Jäderholm berättar om sin väg in i och ut ur en psykos. Om alla ska kunna vara ute i arbetslivet menar Anneli att man måste tänka i bredare ÅSS Emellan nummer 2 perspektiv: En del personer behöver få stöd för att våga, men för hennes del handlar det istället om att vilja för mycket. Hon behöver hjälp med att bromsa sig. Idag, tio år efter insjuknandet har Anneli en halvtidsanställning och försöker också bygga upp ett eget företag. Terapi och surrealistiskt måleri har varit hennes väg för att uttrycka och bearbeta det som varit svårt och smärtsamt. Sonny Wåhlstedt berättar om depression och social ångest som gjorde att han efter femton år inte ville leva längre. Primärvården kunde inte hjälpa honom och det var först när han hittade till Ångestsyndromsällskapet som allting vände. Det var också på Ångestsyndromsällskapet i Göteborg som han började träna och ta itu med sin rädsla. Idag mår han bra och arbetar bland annat som ordförande för NSPHiG, Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg. Tim Holmberg har sedan barndomen diagnosen ADHD. Han har även Aspergers syndrom och OCD, tvångssyndrom. Idag föreläser han om sitt liv och har även utbildat sig till Hjärnkollsambassadör och Hjälpmedelsambassadör. För sitt kontrollbehov har Tim i sin vardag god hjälp av hjälpmedlet C-status, ett system av sensorer och kontrollpaneler som håller koll på saker i hans bostad och bland annat läser av om något är avstängt eller låst. Informationen skickas sedan vidare till en display. Tims tvång är inte borta, men med hjälp av C-status slipper han lägga tid på upprepade kontroller. Det räcker med att han får information från displayen. Mona Ringebrand Läs vidare: http://www.lakartidningen. se/07engine.php?articleId=16276 http://www.goteborgsfria.nu/artikel/88073 Se även: www.inrerum.com Var fjärde mor är överviktig Socialstyrelsen konstaterar att sedan 1993 har vikten hos både först- och omföderskor ökat i landet. 2009 hade nära 37 procent av de gravida kvinnorna vid inskrivning till mödravården ett BMI över 25 och ansågs därmed lida av övervikt eller fetma. Övervikt och fetma ökar i sin tur riskerna för att drabbas av graviditetsdiabetes, blodtryckssjukdomar och havandeskapsförgiftning. Även risken att förlösa med kejsarsnitt ökar med BMI:t vilket i sin tur ökar riskerna för operationskomplikationer som blodproppar, infektioner och blödningar, skriver myndigheten. Sedan 1973, då Socialstyrelsen började med det så kallade medicinska födsloregistret, har de svenska mödrarna även blivit äldre och äldre. Utvecklingen planade visserligen ut omkring 2004 men andelen förstföderskor över 35 har ökat kraftigt och 2009 stod de för över 12 procent av alla landets förstföderskor. Källa: www.dagensmedicin.se 110310 Nya rön kan lugna kvinnor med oro på grund av infertilitet Kvinnor som känner oro har lika stora möjligheter att lyckas med att bli gravida som icke-oroade kvinnor, enligt en ny studie. Många infertila kvinnor tror att oro och stress är bidragande faktorer till att de inte kan få barn, enligt brittiska forskare bakom en ny studie. Forskarna analyserade data från 13 olika undersökningar av möjligheter att lyckas med fertilitetsbehandling. Slutsatsen är att kvinnor som före behandlingen uppgav att de kände oro eller var deprimerade hade samma chanser att bli gravida som kvinnor utan dessa problem. Forskarna anser att resultaten kan försäkra kvinnor och deras läkare om att oro som orsakas av fertilitetsproblem eller andra livshändelser inte påverkar chansen att bli gravid. Bakom studien står forskare vid bland annat Cardiff University i Storbritannien. Källa: www.dagensmedicin.se 110228 15 Medlemssidan Jag kan flyga, jag är inte rädd. Yippee! Jag har haft samtliga diagnoser som finns beskrivna i ÅSS-broschyren. Det som har tagit längst tid för mig att komma tillrätta med är panikångest och klaustrofobi. KBT och träning i medveten närvaro blev nyckeln för mig. Högst upp på min ångestlista stod: att flyga. Längst ned: att gå 200 m från hemmet. Det är 15 år sedan, då när jag började med KBT. Innan dess hade jag hankat mig fram i livet på valium. Jag fick sex terapitimmar à 650 kr, men tog för stora kliv och fick bakslag. Jag fick trettio timmar insiktsterapi gratis genom personalhälsovården, men den insikten hade jag sedan tidigare, när jag jobbade med Omvärderande Parsamtal under sju år. Därefter började jag träna i min egen takt och den var långsam, men jag tog mig allt längre hemifrån både till fots och med buss. Sen upptäckte jag att jag klarade mig mycket bra på mina Zoloft och tänkte att om jag väntar så fixar sig nog resten av sig självt. Det gjorde det inte. Min väninna i Kalifornien tjatade på mig att komma dit, men bara jag tänkte ordet flyga, så kom yrseln. Det är inte läge än, tänkte jag, frågan är om det nånsin kommer att bli det. Så kom Carlbrings självhjälpsbok: ”Ingen panik”, som jag köpte. Jag tittade med förskräckelse på övningarna och kände att detta klarar jag aldrig själv. Då - ringde en väninna som gick steg ett-utbildning i KBT och frågade om jag ville vara hennes provelev. Vilken tajming! Ingela var en fantastisk terapeut under våra 10 träffar. Dessemellan gjorde jag alla övningar i hemläxa. När vi slutade var det bara två steg kvar innan slutmålet: att åka hiss och att åka X2000. Jag åkte till sjukhuset och tränade. De har så rymliga hissar där. (Ja, jag åker hiss nu, men inte så gärna.) X2000 var det närmaste flyg jag kunde tänka mig, eftersom man är instängd och det är långt mellan hållplatserna. Den första resan är ett kapitel för sig, men jag fick pengar till ny biljett av SJ och några hundralappar att handla för i bistron. Numera åker jag alltid X2000 på traderabiljett för 1-50 kronor. Ingen ångest. Så var det då, att ta det där allra sista steget. Det fick jag också hjälp med, när en av sönerna ringde under julen och talade om att han tänkte boka in oss på ett flyg till Köpenhamn så att jag skulle få lite flygträning. Kärlek vid första ögonkastet! 16 – Hjälp, stopp, inte än, jag är inte redo, tänkte jag och bad att få lite betänketid. Raskt in på nätet och hittar en kurs för flygrädda. I många år har jag avsatt pengar på ett konto som var öronmärkta för just detta. Jag anmäler mig direkt. Sen kommer ångesten som ett brev på posten. Den håller i sig tills kursen börjar två månader senare. Hela min kropp kämpar emot mig, jag får urinvägsinfektion, influensa och förkylning som aldrig vill ta slut. Huva, vad dåligt jag mådde! Då tar jag till mitt sista vapen, ilskan. Den har jag använt mig av många gånger, när jag kört som en galning med min kundvagn genom storköpet mumlande: ”inget ska få hindra mig”. Kursen var ute på Arlanda i slutet av februari. På flygbussen dit tänkte jag att det här är kanske det sista jag gör i livet, samtidigt som jag tänkte ”men ” Ända sedan min första panikattack i 18-årsåldern har jag byggt upp en skräck för att vara instängd”. jag är ju en överlevare – jag överlevde ju min barndom mot alla odds”. Det får bära eller brista, de får bära mig ombord och sätta handfängsel på mig om jag backar. Nu eller aldrig är det som gäller. Ända sedan min första panikattack i 18-årsåldern har jag byggt upp en skräck för att vara instängd. Jag har år ut och år in drömt mardrömmar om skräckfyllda flygresor. Trots det, har jag aldrig släppt min innerliga önskan om, att få vara en av dem som har tillträde till luftrummet. I kaféet på flygplatsen i Nice har jag tillbringat många timmar. Jag har sett vita engelsmän anlända och rosa engelsmän som rest hem igen en vecka senare. Åh, vad jag önskade få vara en av dem! Själv har jag med bil och valium kämpat mig med familjen genom Europa. Kursdag 1. Väl framme vid Flygskolan blir jag varmt mottagen av två f.d. ÅSS Emellan nummer 2 Medlemssidan flygvärdinnor. Den ena heter Mall och är även utbildad psykolog med inriktning på KBT och flygrädsla. Jag hade sett hennes namn i min anmälan, men föreställt mig en tjock farbror med vitt skägg, som jag skulle kunna få sitta i knät på under flygresan. Där föll den tryggheten! Vi var bara fyra elever i den här kursomgången, men man hade bestämt att köra den ändå. Det var jag mycket tacksam över. De tre andra kursdeltagarna hade alla flugit förut, men ville komma över sin rädsla för turbulens. Jag tyckte att turbulens lät trevligt, för då hände det ju något som man kunde rikta sin rädsla på, istället för att sitta i sin egen trånga ångestbubbla. Vi började dagen med att berätta om våra förväntningar på kursen och därefter fick vi lära oss hur ångest och rädsla påverkar oss och vad som händer i kroppen under en panikattack. Avslappning och andning varvades med teori och praktiska övningar genom hela kursen. Efter lunch kom flygkapten Lena och berättade om allt man behöver veta om hur ett flygplan fungerar. Kvällen tillbringade vi i en flygplanshangar. Det här var mitt första nära möte med ett flygplan och kärlek uppstod vid första ögonkastet. Det var ett runt, bulligt och vänligt Vikingplan, ett sådant som vi skulle åka till Göteborg med när det blev dags. Allt tekniskt med motorer och vingar och roder fick vi lära oss och sen – gå ombord! Första gången någonsin för mig. Jag slog mig ner i kabinen och – kände mig - lycklig!? Ingen var mer förvånad än jag. Det stämde inte ett dugg med mina mardrömmar. Jag var absolut Utsikt över Väner. Titta jag flyger! lugn redan efter första kursdagen. Efter att ha inspekterat allt som fanns inne i planet så gjorde vi en avslappningsövning och avslutade dagen med att fika ombord. Dag 2. Vi började med ett besök i trafikledartornet, därefter tillbaka till Flygskolan och mer undervisning, avslappning, andning och träning i medveten närvaro. På kvällen var vi uppdelade i två grupper som fick en timme vardera i den airbus simulator som används för pilotutbildning. Det var verkligen så nära en riktig flygtur man kan komma. Landskapet utanför förändrades vartefter vi flög och vi fick också pröva på turbulens. Dag 3. Sista dagen tyvärr. Jag hade gärna stannat en vecka till. Efter lunch på Arlanda besökte vi besättningsbasen och fick se allt som man via datorer kollar före start. Vi träffade massor av vänliga människor, som berättade om sina jobb och svarade på våra frågor. Det slog mig att alla som arbetar ombord på flygplan är trevliga, vackra och har en naturlig stolt hållning. Speciellt det sista övar jag själv på varje dag numera. Innan vi går ombord gör vi en sista avslappningsövning. Vi har tre kursledare med oss och all flygpersonal är införstådd i vår belägenhet. Planet fylls med resenärer, dörren stängs och jag är bara lycklig. Äntligen! Jag njuter av starten och ser ut genom det lilla kabinfönstret och är helt i nuet. Efter 40 minuter är vi framme i Göteborg. Där byter vi plan och besättning och åker hem igen. På båda resorna har vi fått sitta i cockpit en stund var och på återresan är det min tur att få sitta där under landningen. Häftigt, vilken utsikt! Jag ser dagens andra solnedgång, den första i Göteborg och den andra nu, när solen återspeglas i Östersjön. Det känns ofattbart. Jag har gjort det utan lugnande eller alkohol, alldeles av mig själv. Naturligtvis med väldig uppbackning av kursledare, personal och mina pojkar som uppmuntrat mig via SMS under hela kursen. Tack alla ni som stöttat mig, Mall, Tertu, Lena, Jörgen och alla andra som jag har haft kontakt med och, inte att förglömma, ni goa kursdeltagare. Det här var mitt livs äventyr. Nu väntar världen på mig. Den 23 maj flyger jag till Nice och kommer hem rosa, en vecka senare. Margareta Bredberg ÅSS Emellan nummer 2 17 Föreningsnytt/Notiser Traditionell påskmiddag hos ÅSS Sörmland Inför Påsken samlades ett 20-tal av ÅSS Sörmlands medlemmar till sin traditionella Påskmiddag i föreningens K-märkta hus mitt i Eskilstuna. Föreningens tjejgrupp stod för planering, inköp, tillagning, dekoration och underhållning, killarna stod för disken och städningen. Foto: www.sxc.hu – En fantastisk kväll, som tydligt visar hur mycket kunskap, kreativitet och social kompetens, det finnas inom en ÅSS-grupp, där alla hjälper varandra att växa sig starkare för var gång vi träffas, säger föreningens ordförande Göran Hagberg. 18 Nytt stöd för länk mellan sömnbrist och fetma Tidigare studier har pekat på en koppling mellan brist på sömn och fetma. Men enligt forskare bakom en nyligen publicerad studie har det delvis saknats kunskap om de hormoner som är inblandade. I studien undersöktes åtta normalviktiga unga män vid två olika tillfällen. Dels efter åtta timmars sömn, och dels efter att de varit vakna i ett helt dygn. Efter den sömnlösa natten visade försökspersonerna en minskad förbrukning av den energi som behövs för kroppens vitala funktioner. Sömnbristen medförde även ökad lagring av näringsämnen i kroppens energiförråd, vilket i förlängningen leder till övervikt. Dessutom hade de uttröttade männen höga nivåer av hungerhormonet ghrelin, ett hormon som ökar födointaget och minskar energiförbrukningen. – Detta kan vara en endokrinologisk mekanism som delvis förklarar varför människor med dåliga sömnvanor har högre risk att bli överviktiga och utveckla fetma. Fetma är starkt associerat med sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Därför är det så viktigt med bra sov-vanor, säger Christian Benedict, forskare vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande . Källa: www.dagensmedicin.se 110419 Läkare i upprop för en god vård Patientsäkerheten blir väldigt undermålig, säger en av läkarna som skrivit under uppropet ”En god primärvård”. Det är distriktsläkarna i Värmland som startat uppropet som hittills samlat 160 läkare. – Vi vill ha ett avgränsat uppdrag med en gräns för hur många patienter vi förväntas ta för att kunna ge en patientsäker sjukvård, säger Urban Persson, distriktsläkare och representant för Värmlands läkarförening, till Sveriges Radio Värmland. Han anser att det blev uppenbart att landstinget har för få distriktsläkare ÅSS Emellan nummer 12 Notiser redan under husläkarsystemet och att det ett år gamla Vårdval Värmland bara trollat bort problemet på pappret. Han förklarar att det därmed inte finns någon möjlighet att leva upp till den vård som förväntas av vårdcentralerna, vilket gör att patientsäkerheten blir väldigt undermålig. Källa: www.dagensmedicin.se 110516 Målet: Att stoppa utförsäkringarna Förra året utförsäkrades 42 000 personer i det nya tuffa Sverige. I går engagerade Påskuppropet tusentals svenskar i 29 städer. De kräver nu att regeringen gör om systemet – och stoppar utförsäkringen av sjuka. I går höll stjärnkrögaren Erik Videgård tal inför omkring tusen personer som hade samlats på Medborgarplatsen i Stockholm för att protestera mot sjukförsäkringsreglerna. Han har fått hundratals mejl och telefonsamtal sedan han valde att gå ut och berätta om sin cancersjukdom i Aftonbladet. Videgård räknade upp flera punkter där han anser att sjukförsäkringsreglerna måste ändras – exempelvis att läkaren ska ta det slutgiltiga beslutet om en sjukskrivning och att köerna för överklagande måste kortas. – Regeringen har gjort ändringar i systemet, men det räcker inte, sa Erik Videgård efter sitt tal. Påskuppropet arrangerades av Sveriges kristna råd. Protestmötena hölls i 29 städer och lockade många tusen besökare. Källa: www.aftonbladet.se 110426 Minister prisade Guldskalpellvinnare Det var proppfullt med medarbetare och andra intresserade när Guldskalpellen delades ut av socialminister Göran Hägglund (KD) på sjätte våningen på Karolinska universitetssjukhuset i lokalerna hos Psykiatri sydväst, där Internetpsykiatri har utvecklats. I sitt tal till pristagarna lyfte Göran Hägglund fram betydelsen av att KBT via internet är en behandling som det nu finns evidens för att den fungerar och poängterade att det finns ett stort behov av nya, kvalitetssäkrade ÅSS Emellan nummer 2 metoder inom psykiatrin. Och bara när det gäller KBT är behandling via internet en verksamhet som kan behöva få stor spridning – åtminstone enligt Christian Rück, läkare på Internetpsykiatrimottagningen. Omkring en halv miljon svenskar får i dag antidepressiva läkemedel och enligt de nya riktlinjerna för depression borde åtminstone hälften av dessa i första hand behandlas med KBT. Källa: www.dagensmedicin.se 110517 Utslagna efter tio år utan lön Arbetsförmedlingen har gått igenom bakgrunden hos nästan alla de 38 000 som i fjol utförsäkrades från sjukförsäkringen och hänvisades till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. Denna grupp av långtidssjukskrivna och förtidspensionerade har extremt långa perioder borta från arbetsmarknaden. Studien visar på att väldigt många var arbetslösa redan under krisen första halvan av 1990-talet. I slutet av samma årtionde skenar utvecklingen i väg. Då övergår arbetslösheten till sjukskrivning eller i förtidspensionering i en mycket hög fart. Det är en grupp människor, varav runt 40 procent har någon form av funktionshinder. Fem procent har fått jobb utan stöd och runt tio procent med stöd. Över hälften återgår till sjukförsäkringen efter perioden hos Arbetsförmedlingen. Denna grupp av tidigare långtidssjukskrivna, förtidspensionerade och arbetslösa har ungefär tusen kronor mindre att leva på jämfört med övriga arbetslösa som även de kan ha det tufft. Källa: www.dn.se 110527 Gävleborg först med digitala läkarintyg Landstinget Gävleborg blev först i landet med att skicka läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan Uppsala, Södermanland och Blekinge tillhör de landsting som står i startgroparna för att överföra intygen elektroniskt, säger projektledaren för SKL:s nationella samordning av det elektroniska läkarintyget. Intyget skickas krypterat i ett slutet nätverk och patienten ska ge sitt samtycke till att läkarintyget skickas elektroniskt. Den 31 oktober ska 90 procent av intygen överföras elektroniskt till Försäkringskassan. Detta för att landstingen ska få vara med och dela på de 100 miljoner kronor som staten ställer upp med för att förbättra sjukskrivningsprocessen. Ett andra krav är att landstingen ska ha en fullt införd elektronisk ärendehantering kopplad till intyget. Det innebär att eventuella kompletteringar av intyget kan ske snabbare och den försäkrade kan därmed få beslutet om sjukskrivning snabbare. Källa: www.skl.se 110527 Medicinsk forskning blir mer tillgänglig Ett europeiskt register över kliniska studier har nu gjorts tillgänglig för allmänheten. Nu har EU: s gemensamma register över kliniska läkemedelsprövningar offentliggjorts av European Medicines Agency (EMA). Det betyder att allmänheten har fått tillgång till information om godkända läkemedelstudier från alla EU-länder samt Island, Norge och Liechtenstein. Det offentligjorda registret EudraCT är en del av EU: s databas över godkända läkemedel (EudraPharm). EudraCT innehåller information om kliniska läkemedelsprövningar samt uppgifter om tillstånd från berörd läkemedelsmyndighet och etikprövningsnämnd. Registret innehåller även information om godkända kliniska studier utanför EU som ingår i en utvecklingsplan för barn. Att informationen blir tillgänglig för allmänheten innebär en större öppenhet inom den medicinska forskningen i Europa. Det blir även möjligt för patienter och medborgare att hitta samlad information om kliniska läkemedelsprövningar. Källa: www.dagensmedicin.se 110323 19 NR 2 • 2011 Landets Lokalföreningar Du kan ringa ÅSS lokalföreningar för att få information om våra aktiviteter och träffar mm. Vi svarar gärna på frågor, berättar om egna erfarenheter och stöttar dig i att våga hitta det som är bra för just dig. Alla vi som är verksamma inom föreningen har egna erfarenheter av ångestsyndrom. Genom våra lokalföreningar och kontaktpersoner runt om i landet träffar du personer som förstår precis hur det känns att brottas med ångest. Varmt välkommen till ÅSS! Se även hemsidan www.angest.se BLEKINGE Kontaktperson: Jan Hinderyd 0454-181 95 BORLÄNGE Lokaförening: Ulrika Johansson 0735-89 47 78, e-post: [email protected], hemsida: www.angestborlange.org BORÅS: Se ÅSS Göteborg ESKILSTUNA Länsförening Södermanland: Kontaktpersoner, Göran Hagberg, ordförande, 073-834 10 93, e-post: [email protected], Birgitta Kennhed 016-42 30 20, e-post: [email protected], hemsida: http://web.comhem.se/angest.eskilstuna FALKENBERG Se Halmstads Lokalförening FALUN Kontaktperson: Håkan Olsson 0700- 43 74 61 (efter kl 13), e-post: [email protected], hemsida: www.angestborlange.org, Rebecka Bark, e-post: [email protected] ungdomskontakt, hemsida: www.angestborlange.org GÄVLE Lokalförening: ÅSS Gävle, Fack FH29, 801 30 Gävle. Tfn till kansliet: 026-495 36 10, e-post: [email protected], hemsida: www.angest.se/gavle, blogg: www.gavleass.blogspot.com/ GÖTEBORG Lokalförening: Järntorget 7, 413 04 Göteborg, 031-13 70 91, e-post: [email protected], hemsida: www.angestgoteborg.se, ungdomsgruppen: www.ugruppen.se HALMSTAD Lokalförening: Kungsgatan 24 B, 302 45 Halmstad, 035-12 99 48, Kontaktpersoner: Mona Westerberg 035-10 20 59, Linné Torbjörnsson 035-705 84, e-post: [email protected], hemsida: www.halmstadangest.se HEDEMORA Eva Karlsson 0225-152 06, e-post: [email protected] HELSINGBORG / ÄNGELHOLM Lokalförening: c/o Tomas Josefsson, Vaktgatan 36, 262 34 Ängelholm. Kontaktperson: Tomas Josefsson 0739-49 71 44, e-post: [email protected], hemsida: www.welcome.to/angestengelholm HJÄRUP Kontaktperson: Mikael Håkansson 040-46 28 94 JÖNKÖPING Kontaktpersoner: Jonas Ek 036-299 23 62, e-post: [email protected] KALMAR Lokalförening: Malmgatan 6, 392 35 Kalmar. Kontaktperson: Zafira Pettersson 0733-96 50 83 KARLSTAD Lokalförening: Margareta Bredberg 054-56 83 20 och Sune Eriksson 0551-104 13, e-post: [email protected] KIRUNA Kontaktperson: Carina Lantto 0980-805 24, 0702-93 93 78, e-post: [email protected], hemsida: Se Umeå Lokalförening KRISTIANSTAD Kontaktperson: Jan Hinderyd 0454-181 95 LANDSKRONA/SVALÖV Lokalförening: Kontaktperson: Stina Ericksson 0418-268 32, Thomas Lundqvist 0418-66 39 78, e-post: [email protected] LJUSDAL Kontaktperson: Stefan Ekman 0651-121 11, e-post: [email protected] MALMÖ Lokalförening: c/o Lehmann, Närkesgatan 3B, 214 30 Malmö, Kontaktpersoner: Mats Lehmann 076 -71 46 71, e-post: [email protected], hemsida: www.ordetfritt.nu/mass MORA Kontaktperson: Tina Bysell 0768-18 11 44, e-post: [email protected], hemsida: www.angestborlange.org NORRTÄLJE Kontaktperson: Maria Wennerbeck, 0709-82 35 00 NYKÖPING Kontaktperson: Elon Nilsson 0155-26 96 47 PAJALA Kontaktperson: Gerhard Waaranperä 0978-710 18, e-post: [email protected], hemsida: Se Umeå Lokalförening SALA Kontaktperson: Lena Härbre 0224-187 07, e-post: [email protected] SKÖVDE Kontaktperson: Siv Martinelle 0500-41 92 18. Stallarholmen Kontaktperson: Ann-Christin Notfjäll 0152-403 23, e-post: [email protected] STOCKHOLM Lokalförening: Sankt Göransgatan 78, nb, 112 38 Stockholm, 08-650 79 99, e-post: [email protected], hemsida: www.angest-stockholm.se SUNDSVALL Lokalförening: Kontaktperson: Inga-Lihl Sandström 060-57 91 55 SVALÖV Se Landskrona TINGSRYD Kontaktperson: Diana Pilut 0477-193 03 UMEÅ Lokalförening: Kontaktperson: Roger Gunnarsson 0738-43 59 38, Tfn kontor 090-12 22 33 (med telefonsvarare), e-post: [email protected], hemsida: www.angest.se/umea UPPSALA Lokalförening: Kontaktperson: Anna Holmström 070-536 89 40, e-post: [email protected], hemsida: www.angest.se/uppsala, blogg: www.uppass.blogspot.com Vårgårda Kontaktperson: Johan Eriksson 0720-09 92 90, e-post: [email protected] VETLANDA Kontaktperson: Vakant VÄRNAMO Kontaktperson: Thomas Jonsson 0370-133 73 VÄSTERÅS Lokalförening: Kontaktperson: Anna Wallsten, e-post: [email protected] ÄNGELHOLM Lokalförening: Se Helsingborg ovan ÖREBRO Lokalförening: Kontaktperson: Anders Olofsson 0764-27 42 86, e-post: [email protected] ÖRNSKÖLDSVIK Kontaktperson: Marie Kock Hansen, mobil 070-2448557, e-post: [email protected] ÖSTERSUND: Peter Åhs, Medborgarskolan Östersund, kontoret: 063-51 00 60, 0703-23 67 65.
© Copyright 2024