Likabehandlingsplan - Skönstaholmsskolan

SID 1 av 10
Hökarängsskolan/Skönstaholmsskolan
Fagersjövägen 18
123 58 Farsta
08-50847550
2011-08-19
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ALLA VERKSAMHETER I
HÖKARÄNGSSKOLAN OCH SKÖNSTAHOLMSSKOLAN
Hökarängsskolans och Skönstaholmsskolans
Likabehandlingsplan
Handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling
På Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan ska alla, barn och vuxna,
känna sig trygga och må bra. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt.
Ingen får kränka någon annan.
Alla ska reagera och säga till om någon utsätts för kränkande behandling
eller mobbning.
”Låtsasbråk” eller ”skämtkränkningar” är inte tillåtet på våra skolor.
Vad innebär likabehandlingsplanen?
Vad menas och vad begärs av var och en?
Innehåll:
Hur arbetar vi förebyggande?
Hur visar man hänsyn och respekt?
Vad är kränkande behandling?
Vad är mobbning?
Vad är ”låtsasbråk” och ”skämtkränkningar”?
Vad ska du som elev göra om du märker att någon blir kränkt?
Vad gör vi i skolan när vi hör eller ser att någon blir kränkt?
Vad ska du som förälder göra om du förstår att ditt barn har blivit utsatt för
kränkning i skolan?
Vad ska du som förälder göra om du förstår att ditt barn har utsatt andra för
kränkning i skolan?
Hur kan vi upptäcka den mobbning som finns?
Vad ska du som elev göra om du upptäcker mobbning?
Vad ska du som personal på skolan göra om du upptäcker mobbning?
Vad ska du som förälder göra för att hjälpa ditt barn, om ditt barn är utsatt för
mobbning?
Vad kan du som förälder göra om du upptäcker att ditt barn mobbar andra?
Vem har ansvar för att göra vad när en elev bryter mot normer eller regler?
Hur arbetar antimobbningsgruppen?
Vad gör vi för barn, som är eller har varit mobbade?
Vad gör vi om elever kränker eller mobbar vuxna?
Vad gör vi om vuxna kränker eller mobbar elever?
Vad gör vi om någon i personalen är utsatt för kränkande behandling?
Var hittar jag information om skolans regler och likabehandlingsplan?
Hur kan jag vara med och påverka innehållet i Hökarängsskolans och
Skönstaholmsskolans likabehandlingsplan?
Hur har likabehandlingsplanen kommit till och hur utvärderas och revideras den?
Utvecklingsområden
Vår värdegrund
SID 2 av 10
Hur arbetar vi förebyggande?
Alla i skolan är viktiga i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Alla har ansvar
för att bidra till en trygg och bra arbetsmiljö för alla. Vi arbetar förebyggande på många olika
sätt.
Alla elever tillhör en klass. Klassläraren eller klassföreståndaren är ansvarig för att
tillsammans med andra vuxna i klassen arbeta för klassgemenskap, god arbetsmiljö och för
att varje elev känner sig trygg och mår bra. För att motverka främlingskap mellan elever,
klasser och årskurser och för att öppna för ökad gemenskap, för att få insyn i andra elevers
vardag och eventuellt hitta nya kamrater också utanför klassen, ska eleverna i skolan mötas i
många olika sammanhang. Samverkan mellan parallellklasser sker i undervisning,
temaarbeten, värdegrundsarbete och utflykter. Elevens val, resurstimmar och jultema är
årskursblandade. På friluftsdagar och i andra aktiviteter möts elever i olika
gruppkonstellationer. Elevrådet och elevkamratstödjarna i år 7-9 utbildas och samverkar med
elevråden och elevkamratstödjarna på Gubbängsskolan och Kvickenstorpsskolan.
Det viktigaste förebyggande arbetet sker varje dag:
▪
▪
▪
▪
Vi är goda förebilder och föregår med gott exempel.
Vi är lyhörda för andra och tydliga med vad vi själva vill och menar, så att alla kan
känna sig trygga och säkra på vad det är som gäller.
Vi reagerar om någon bryter mot regler eller kränker andra eller andras arbete.
Vi följer vår värdegrund.
Som stöd i vardagen arbetar många utvalda personer med särskilt fokus på det förebyggande
arbetet. I de lägre åldrarna finns klassvärdar och faddrar bland barnen samt personal som
håller Charlie-samtal. På rasterna har ansvariga på skolgården särskilda rastvaktsjackor. I de
äldre årskurserna finns utbildade elevkamratstödjare och elevskyddsombud. På
Skönstaholmsskolan arbetar ”Amorgruppen” mot mobbning. Antimobbningsgrupperna och
elevhälsoteamet arbetar i hela skolan.
Några gånger om året aktualiserar skolan värdegrundsfrågor i personalgruppen och i alla
klasser. Skolåret inleds med tre ”värdegrundsdagar” med praktiskt och teoretiskt arbete i
värdegrundsfrågor. Skolans likabehandlingsplan aktualiseras och revideras. I januari
aktualiseras likabehandlingsplanen igen på klassråd i alla klasser. En utbildningsdag om året
för all personal avsätts för värdegrundsfrågor (januari). Biträdande rektorer F-6 ansvarar för
att all personal F-6 har utbildning i Charlie-programmet. Antimobbningsgrupperna fortbildas
en gång om året samt träffas regelbundet under läsåret för att planera och utvärdera arbetet i
gruppen och skolans likabehandlingsplan.
På Hökarängsskolan och Skönstaholmsskolan ska alla, barn och vuxna,
känna sig trygga och må bra. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt.
Ingen får kränka någon annan.
Alla ska reagera och säga till om någon utsätts för kränkande behandling
eller mobbning.
”Låtsasbråk” eller ”skämtkränkningar” är inte tillåtet på våra skolor.
SID 3 av 10
Hur visar man hänsyn och respekt?
▪
▪
▪
▪
▪
▪
▪
Man är snäll
Man lyssnar och visar intresse när andra talar.
Man visar förståelse för att människor är och ser olika ut.
Man möter människor där de är. (”Man får ta hänsyn till att Kalle bara är tre år.”)
Man hjälper andra människor för att vara snäll och inte för att tjäna på det själv.
Man tackar för hjälp man får.
Man stör inte andra.
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling är mobbning, sexuella trakasserier, homofobi, rasism,
främlingsfientlighet och diskriminering (på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder) samt andra typer av förtryck
som till exempel misshandel, ofredande och olaga hot.
▪
▪
▪
▪
▪
▪
▪
▪
▪
Det är kränkande att retas, driva med eller håna någon.
Det är kränkande att förtala och prata illa om andra och andras arbete.
Det är kränkande att nedvärdera någon genom blickar, miner, gester, suckar eller
med ord
Det är kränkande att låtsas att man inte ser en person eller att låta bli att lyssna på
honom eller henne.
Det är kränkande att skriva, chatta, mejla och sms:a om andra på så sätt att det kan
uppfattas som elakt.
Det är kränkande att rita, göra bilder, fotografera och mms:a om andra så att det kan
uppfattas som elakt
Det är kränkande att låta bli att ge någon den information som han eller hon behöver
för att sköta sitt arbete.
Det är kränkande att slåss och knuffas, ta eller röra andras saker eller peta på någon
så att det kan uppfattas som elakt.
Det är kränkande att på alla sätt agera så att det kan uppfattas som hotfullt.
Vad är mobbning?
Det kan vara svårt att skilja mobbning från "vanliga" konflikter och bråk.
▪
Det är mobbning och inte bråk, när någon vid upprepade tillfällen utsätts för negativa
handlingar (t.ex. knuffar, elaka kommentarer, utfrysning) från en eller flera andra.
▪
Det är mobbning och inte en konflikt, när parterna inte är jämnstarka utan den ena
parten ständigt är i underläge och vid upprepade tillfällen blir kränkt.
▪
Det är mobbning och varken bråk eller konflikt, när syftet med dispyter eller
handlingar vid upprepade tillfällen är att skada eller nedvärdera någon.
Tecken som kan tyda på mobbning: Barnet visar ovilja att gå till skolan, har ont i magen eller
huvudet, vill inte berätta om hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer hem med
smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd, ledsen eller aggressiv.
SID 4 av 10
Vad är ”låtsasbråk” och ”skämtkränkningar”?
Det händer att barn och ungdomar brottas, slåss och bråkar på låtsas. Det är mycket svårt för
andra att se om dessa ”låtsasbråk” är på lek för båda parter eller om någon behöver hjälp. Det
är också svårt för de inblandade att veta var gränsen går innan det blir allvar och någon blir
skadad eller känner sig kränkt.
Det händer att människor kommenterar varandra på ett nedvärderande och ironiskt sätt, vad
gäller t.ex. utseende och kläder, något som den andre gjort eller sagt. Det är mycket svårt att
veta var gränsen går mellan skämt och allvar och när någon känner sig kränkt.
”Låtsasbråk” och ”skämtkränkningar” är inte tillåtet på vår skola.
Vad ska du som elev göra om du märker att någon blir kränkt?
Säg ifrån. Visa att du tycker att den som kränker andra gör fel. Visa att du bryr dig. Ställ upp
och var schyst.
Vad gör vi i skolan när vi hör eller ser att någon blir kränkt?
När vi i skolan hör eller ser att elever kränker varandra, så markerar vi - inför dem som var
med och såg och hörde vad som hände - att vi tar avstånd från kränkningar.
Vad ska du som förälder göra om du förstår att ditt barn har blivit utsatt för kränkning
i skolan?
Stöd ditt barn. Kontakta klassläraren och berätta om vad som har hänt.
Vad ska du som förälder göra om du förstår att ditt barn har utsatt andra för
kränkning i skolan?
Gör klart för ditt barn att det är fel att kränka andra. Kontakta klassläraren och berätta om vad
som har hänt. Stöd ditt barn i att det går att rätta till fel som man har gjort.
Hur kan vi upptäcka den mobbning som finns?
Alla elever kan se sig omkring och spana runt för att upptäcka om det är någon som verkar
ledsen eller ensam, blir retad eller slagen eller inte verkar känna sig bekväm när vissa
personer finns i närheten. Alla elever kan lägga märke till om någon är borta mycket eller inte
verkar må bra. Man kan fråga vad som hänt om någon ser ledsen ut. Om man själv blir utsatt
för andras elakheter ska man berätta om det för en vuxen.
Personalen i skolan observerar eleverna på lektioner och raster och försöker upptäcka om
någon blir illa bemött eller verkar vara ofrivilligt ensam. På utvecklingssamtal och
medarbetarsamtal aktualiseras den enskildes situation. Varje år ska skolan kartlägga aktuell
mobbning genom observationer, samtal eller enkäter. Arbetsmiljöenkät för elever och
personal görs varje år i maj.
Föräldrar kan prata med sina barn och barnens kompisar om hur det är i skolan, både om
sådant som är bra och sådant som inte är så bra. Är någon ensam och utfryst? Är någon i
klassen utsatt för mobbning?
SID 5 av 10
Vad ska du som elev göra om du upptäcker mobbning?
Säg ifrån. Visa att du tycker att den som mobbar gör fel. Visa att du bryr dig. Ställ upp och
var schyst. Var lite extra mycket med den som verkar ensam eller utsatt på andra sätt. Prata
med dina föräldrar. Prata med en vuxen eller ekis (elevkamratstödjare). Be om hjälp.
Vad ska du som personal på skolan göra om du upptäcker mobbning?
Kontakta antimobbningsgruppen.
Vad ska du som förälder göra om du upptäcker att ditt barn är utsatt för mobbning?
Kontakta ditt barns lärare.
Stöd ditt barn. Tala om att den som mobbar gör fel. Lär barnet säga ifrån klart och tydligt.
(”Jag tycker inte om när du…”, ”Jag vill inte att du…”)
Vad ska du som förälder göra om du upptäcker att ditt barn mobbar andra?
Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker eller mobbar andra. Men om det är så,
måste du göra något åt det. Det är viktigt för både det utsatta barnet och ditt eget. När
människor tillåts mobba varandra tränar de sig i att utöva och underkasta sig förtryck. Vi kan
aldrig acceptera att någon vare sig förtrycks eller förtrycker andra.
Gör helt klart för barnet att du inte accepterar mobbning eller andra trakasserier och att du ser
mycket allvarligt på sådant beteende. Gör klart för ditt barn att det är fel att kränka andra.
Tag kontakt med skolan, så att vi kan hjälpas åt att lösa problemet. Stöd ditt barn i att det går
att rätta till fel som man har gjort.
Vem har ansvar för att göra vad när en elev bryter mot normer eller regler?
1
Elever ska säga ifrån. (”Jag vill inte att du…”, ”Jag tycker inte om att
du…”)
2
Elever ska berätta för en vuxen.
3
Den (barn, vuxen, personal, förälder eller annan) som upptäcker eller
får kännedom om att någon i skolan bryter mot normer eller regler eller
utsätts för mobbning eller kränkande behandling ska anmäla det till
klassföreståndaren samt skriva en incidentrapport och lämna den till
expeditionen och klassläraren/mentorn (se bilaga).
4
Klassläraren/mentorn är ansvarig för att vuxna löser problemet.
5
Klassläraren/mentorn är ansvarig för att anmäla till
antimobbningsgruppen eller elevhälsoteamet, om det blir nödvändigt.
Vuxna som arbetar med ett elevärende ska meddela klassföreståndaren
om hur ärendet avlöper och när det är löst
6
Antimobbningsgruppen ska lösa problem, som anmäls till gruppen och
dokumentera samtalen. Om ett ärende hamnar utanför
antimobbningsgruppens kompetens, ska det lämnas över till skolans
elevhälsoteam.
SID 6 av 10
Antimobbningsgruppen kan man nå per telefon eller per e-post
▪ Hökarängsskolan:
508 47 560
[email protected]
▪
Skönstaholmsskolan:
508 47 582, 508 47 580
7
Elevhälsoteamet tar kontakt med berörda elever och föräldrar och löser
problemet eller hjälper familjen vidare till rätt instans utanför skolan.
8
Ytterst ansvarig är rektor.
Vid hot eller misshandel under skoldagen anmäls ärendet direkt till rektor som kontaktar
föräldrarna för vidare åtgärder. Polisanmälan görs.
Hur arbetar antimobbningsgruppen?
Vi stoppar mobbning med hjälp av samtal. Två vuxna samtalar med de berörda och löser
problemet: Mobbningen ska upphöra. De inblandade ska kunna leka/arbeta tillsammans i
skolan.
När antimobbningsgruppen får en anmälan, träffar vi de inblandade för att ta reda på vad som
hänt. Om ärendet visar sig gälla en konflikt eller ett bråk, så löser vi konflikten eller reder ut
bråket.
Om ärendet visar sig vara mobbning stoppar vi mobbningen och kontaktar föräldrarna:
▪
▪
▪
▪
▪
▪
▪
Vi samlar ytterligare information.
Vi samtalar med eleverna var för sig och lyfter fram vad som krävs av var och en för
att lösa problemet – mobbningen ska upphöra.
Vi samlar information om hur de inblandade lyckas i sitt arbete med att sluta mobba.
Efter några dagar kontrollerar vi hur det har gått. Om nödvändigt sätter vi upp
ytterligare mål för de inblandades arbete.
Uppföljningssamtalen pågår så länge det är nödvändigt.
Fortsatt kontroll under lång tid framöver.
Samtalen dokumenteras.
I mobbningssamtalen träffar vi enbart de direkt inblandade. Vi undviker att blanda in
kamrater, klassen eller andra, för att minska risken för att mobbningen blir ett samtalsämne
och de inblandades personliga integritet ytterligare kränks.
Om vi i antimobbningsgruppen inte kan lösa problemet, lämnar vi ärendet till
elevhälsoteamet.
SID 7 av 10
I antimobbningsgrupperna arbetar:
Hökarängsskolan
Cina Andersson, skolkurator
Gabriella Jernspets
Inger Ryholt
Ewa Tillbom
Skönstaholmsskolan
Marianne Lidbrink
Annika Grillhammar
Vad gör vi för barn, som är eller har varit mobbade?
Vuxna i skolan som arbetar med en elev som är eller har varit mobbad uppmärksammar och
stödjer barnet och informerar sig fortlöpande om hur han/hon mår. Antimobbningsgruppen
uppmärksammar under lång tid elever som gruppen arbetat med. Elevhälsoteamet har
stödsamtal med elever som så önskar.
Vad gör vi om elever kränker eller mobbar vuxna?
Rektor informerar elevens klasslärare och kallar eleven med föräldrar till samtal i skolan för
att klargöra att beteendet är oacceptabelt och omedelbart måste upphöra. Skyddsombud eller
någon annan, som den utsatte själv väljer, deltar i mötet. Om den utsatte själv önskar, kan
han/hon också delta i mötet. Samtalet dokumenteras. Uppföljningsmöte ska ske efter ett par
dagar. Om problemet inte är löst och eleven behöver hjälp med rehabilitering, tar
skolledningen hjälp av EHT för att hjälpa eleven att bryta sitt beteende samt för att diskutera
alternativ undervisningsgrupp.
Den anställdes närmaste chef ska avsätta tid för att samtala med den utsatte samt skriva en
arbetsskadeanmälan. Uppföljningssamtal ska ske. Om problemet inte löses ska skolledningen
ta hjälp av företagshälsovården för att stödja den anställde. Om arbetsgivaren inte löser
problemet kan den anställde kontakta personalavdelningen, skyddsombudet på skolan eller
facklig representant.
Vad gör vi om vuxna kränker eller mobbar elever?
Säg ifrån! Den i personalen som får vetskap om att en elev utsätts för mobbning av en vuxen
ska lösa problemet eller kontakta rektor.
Rektor ska kalla den anställde till samtal för att klargöra att beteendet är oacceptabelt och
omedelbart måste upphöra samt erbjuda hjälp till förändring. Skyddsombud eller facklig
företrädare ska delta i mötet. Om problemet inte löses ska skolledningen diskutera
tjänstgöringsalternativ eller ta hjälp av företagshälsovården.
Rektor ska informera elevens föräldrar och klassföreståndare. Om eleven och föräldrarna så
önskar, tar skolledningen hjälp av EHT för att stödja eleven.
Vad ska du göra om någon i personalen är utsatt för kränkande behandling?
Säg ifrån. Visa att du tycker att den som kränker andra gör fel. Visa att du bryr dig. Kontakta
närmaste chef.
SID 8 av 10
Skolledaren ska avsätta tid för att samtala med den som känner sig kränkt samt skriva en
arbetsskadeanmälan. Närmaste chef ska lösa problemet eller, om det blir nödvändigt, ta hjälp
av personalavdelningen eller företagshälsovården. Alla samtal och åtgärder ska
dokumenteras. Om arbetsgivaren inte löser problemet kan den anställde kontakta
personalavdelningen, skyddsombudet på skolan eller facklig representant.
Var hittar jag information om skolans regler och likabehandlingsplan?
Varje år informeras elever, föräldrar och personal skriftligt i ”Meddelande till hemmet” om
skolans regler, rutiner och likabehandlingsplan. Alla elever informeras varje läsårsstart på
lektionstid om skolans regler, rutiner och likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen
aktualiseras för personal på APT i början av hösten. Nyanställda informeras i
introduktionsmöte. Skolans regler finns anslagna i alla klassrum, i Stora hallen samt på
expeditionen, i personalrummet, hos kuratorn, skolsköterskan, studievägledaren etc.
Likabehandlingsplanen finns att läsa på skolans hemsida.
Hur kan jag vara med och påverka innehållet i Hökarängsskolans och
Skönstaholmsskolans likabehandlingsplan?
Vi är mycket glada för all hjälp vi kan få i arbetet för en tryggare skola. Har du synpunkter på
likabehandlingsplanen eller vårt arbete, så är du välkommen att kontakta oss.
Hökarängsskolan: Ring 08-50847560 eller mejla till [email protected]
Skönstaholmsskolan: Ring 50847582.
Hur har likabehandlingsplanen kommit till och hur utvärderas och revideras den?
En skriftlig enkät i personalgruppen och diskussioner i alla klasser om synen på och
erfarenheter av kränkande behandling i vid bemärkelse och önskningar om och förväntningar
på gott skolklimat ligger till grund för skolans likabehandlingsplan. Antimobbningsgrupperna
har sammanställt dokumentet. Inför den årliga revideringen av likabehandlingsplanen i
oktober tar antimobbningsgrupperna del av elevernas arbete på värdegrundsdagarna samt
personalens synpunkter i diskussion på APT.
SID 9 av 10
Vår värdegrund
Värdegrund för
skolan
Skolan ska prioritera lärandet
Värdegrund för personalen
Jag tror att alla kan lära
•
Vi prioriterar undervisningen för att
visa att lärandet är viktigt.
•
Jag planerar så att alla vet vad de
ska göra och känner att de lyckas.
•
Vi har läxläsning till hjälp
•
•
Vi ser till att alla elever får sina
lektioner.
Jag använder olika metoder i min
undervisning
•
Jag ger alla stöd och hjälp vid behov
•
Vi ser till att alla elever får möjlighet
att mäta sina kunskaper och se att
de gör framsteg.
•
Vi ger lärandet största prioritet i
schemaläggningen. Pedagogiska
synpunkter ska styra.
•
Vi erbjuder all personal
kompetensutveckling
Skolan ska inte avspegla samhället, utan
vara som samhället borde vara.
Jag är yrkesskicklig
•
Vi ska vara raka och ärliga och stå
för vad vi sagt och gjort.
•
•
Vi visar varandra hänsyn och
respekt.
Jag är kompetent och kan möta olika
slags elever och grupper
•
•
Vi strävar efter att alla på skolan ska
ha styrkan att påverka sin situation.
Jag är lyhörd och kan anpassa mig
till olika situationer
•
Jag fortbildar mig
•
Vi vill att eleverna ska vara
engagerade och ha inflytande över
sitt arbete.
•
Jag kan mitt ämne och utvecklar
det.
•
Vi lär eleverna, både teoretiskt och
praktiskt, demokratiska sätt att
påverka.
•
Jag delar med mig av mina
erfarenheter
Skolan ska vara skola
Jag har höga förväntningar
•
Allt vi gör i skolan gör vi för att
stimulera lärandet.
•
Jag är tydlig med vad jag förväntar
mig av var och en.
•
Vi som arbetar i skolan står för
lärande, - socialt, intellektuellt,
praktiskt och kulturellt.
•
Jag uppmuntrar eleverna att göra
sitt bästa och berömmer deras
framsteg
•
Jag ger eleverna nya utmaningar.
•
Jag får elever att göra saker som de
inte tror att de kan.
Värdegrund för
eleverna
Jag kan lära mig
Jag vet att jag är duktig
Jag kan lära av andra
SID 10 av 10
Skolan ska vara räddningsstation
•
Vi visar eleverna både fasthet och
välvilja.
•
Skolan har tydliga regler och rutiner
•
Vi i elevvårdsteamet arbetar med
elever och elevgrupper för att
underlätta deras skolsituation.
•
Vi för vidare ärenden som faller
utanför vår kompetens till andra som
bättre kan hjälpa.
Skolan ska skapa delaktighet och ansvar
Jag skapar framgång
•
Jag stärker elevers självkänsla.
•
Jag visar upp, publicerar och ställer
ut elevernas arbeten.
•
Jag visar att jag ser varje elevs
arbete
•
Jag ger eleverna möjlighet att lära
sig något nytt varje dag.
Jag är en ledare
•
Vi skapar utrymme för delaktighet
och lyfter fram elevernas förmågor
•
Jag är tydlig strukturerad och
flexibel
•
Vi delegerar frågor till elevrådet och
låter dem styr över dessa.
•
Jag leder arbetet, samarbetar, tar
ansvar och fattar beslut
•
Vi har klassråd varje vecka
•
•
Vi har elevrepresentanter i
förvaltningsråd, matråd.
Jag är engagerad och har höga
förväntningar.
•
Vi uppmuntrar elever att leda och
organisera aktiviteter – även
föreningsverksamhet.
•
Vi deltar med skollag i olika
idrottstävlingar
•
Vi har internprao
•
Vi är tydliga med när och vad
eleverna får styra över och
bestämma om i ämnena.
Skolan ska vara för var och en
Jag bekräftar barn och unga varje dag.
•
Vi ser varje elev som en individ.
•
Jag ger uppmuntran och beröm
•
Vi uppmärksammar varje elev varje
dag.
•
Jag ger alla ett positivt bemötande
•
Vi hjälper eleverna att förstå
varandras olikheter.
Skolan ska ha en hälsofrämjande miljö
Jag är en förebild
Vi organiserar arbetet så att vi
stärker elevernas självförtroende
och självkänsla.
•
Jag visar respekt
•
Jag är positiv och inger förtroende
•
Vi har en trivsam skola.
•
Jag är väl förberedd och passar tiden
•
Vi serverar näringsrik och varierad
mat i matsalen varje dag.
•
Jag reagerar när skolans regler inte
följs.
•
Jag formar min framtid i
skolan
Jag vill vara delaktig
Jag visar respekt
Jag kan samarbeta