LIKABEHANDLINGSPLAN/Plan mot kränkande
LIKABEHANDLINGSPLAN/Plan mot kränkande behandling Klastorp Essinge skolor 2012/2013 TEA TILLHÖRIGHET – ENGAGEMANG – ALLAS LIKA VÄRDE Likabehandlingsplan VÅR VISION Våra skolors värdegrund bygger på tillhörighet, engagemang och alla människors lika värde (TEA). Vi föds med olika förutsättningar. Vi ser olika ut, är bra på olika saker och tänker inte alltid lika. Vi kan komma från olika länder och ha olika kulturer, men viktigast är att vi respekterar varandra. På våra skolor arbetar vi för att försöka förstå andra människors känslor och beteenden. Vi bryr oss om varandra och vi blir tagna på allvar. På våra skolor ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsättas för kränkande behandling. Vi skapar förståelse för varandra genom att vi Försöker förstå våra egna och andras känslor och hur det känns i kroppen när vi blir arga, ledsna, glada eller rädda. Lär oss hantera konflikter utan våld. Förstår att vi väljer våra handlingar och hur dessa påverkar oss själva och andra. Har trivsel- och ordningsregler som hjälper oss hur vi ska umgås med varandra i skolan och på fritids. Vi skapar en trygg skola genom att vi Arbetar aktivt med konflikthantering, motverkar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Avsätter tid för etiska samtal och social träning. Arbetar för en positiv arbetsmiljö där arbetsglädje och arbetsro råder. Följer våra gemensamma trivsel- och ordningsregler. Bakgrund Likabehandlingsarbetet handlar om att värna elevernas mänskliga rättigheter och att implementera FN:s barnkonvention i skolan. (Diskrimineringsombudsmannen, DO). Den 1 januari 2009 infördes en ny lag – Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Den ersatte samtliga lagar som tidigare fanns inom området. Lagtexten om kränkande behandling, t.ex. mobbning, finns i 6 kap. Skollagen (2010:800). Diskrimineringslagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter. Lagen ska motverka diskriminering, indirekt eller direkt, på grund av Kön Könsidentitet eller könsuttryck Likabehandlingsplan Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning Att främja likabehandling och att förebygga diskriminering och kränkande behandling Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Dessa kan skrivas i en gemensam plan. Planen ska innehållande dels en översikt av de åtgärder som ska genomföras för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som finns i verksamheten, dels en plan som beskriver hur skolan ska arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa båda planer finns i vår Likabehandlingsplan. Skolan ska ha rutiner för att kunna genomföra arbetet med att följa upp, analysera och utvärdera verksamheten. I planen ska utvecklingsområden beskrivas och åtgärder för en bättre och tryggare verksamhet ska presenteras. Vårt Värdegrundsarbete – främjande arbetet med likabehandling oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning Vi arbetar för att alla elever, pojkar och flickor, på vår skola ska känna att ”här vill jag vara” och ”här kan jag vara”. Vi ger våra elever möjligheter att växa och lära utifrån egna förutsättningar . Vi vuxna på skolan ska vara goda förebilder, vår gemensamma värdegrund ska tydliggöras i ord och handling. Vi ska tillsammans med elever och föräldrar formulera oss kring värden som kamratskap, jämställdhet, trivsel och respekt för varandras olikheter. Det gör vi i etiska samtal, på t.ex. klassråd, fritidshemmens stormöten och elevråd. Vi arbetar för att stärka samhörigheten på vår skola med gemensamma aktiviteter som kulturteman och fadderverksamhet. Vi arbetar för att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i vår verksamhet Vi erbjuder extra stöd till de elever som behöver. Stöd hos specialpedagog, läxhjälp m.m. Vi erbjuder modersmålsundervisning och studiehandledning. Vi är noga vid valet av läromedel och vilken skönlitteratur vi presenterar. Skolans Värdegrundsgrupp/genusgrupp leder oss i arbetet. Vi satsar på kompetensutveckling för vår personal. Likabehandlingsplan Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I skolan är det vuxna som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Trakasserier är en handling som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolans personal och barn/elev kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och saknar koppling till de olika diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara ofta återkommande. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbning. Kränkningen kan vara fysisk (t.ex. slag), verbal (t.ex. hot, öknamn) och psykosocial (t.ex. utfrysning). Kränkande behandling kan även vara text och bildburen t.ex. via Internet och telefon (sms). Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. ”En person blir mobbad när han eller hon, upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer” (Dan Olweus) Vårt Värdegrundsarbete – hur vi arbetar främjande. Vi har ett Värdegrundsteam på våra skolor som leder oss i arbetet med att främja likabehandling. Vi som arbetar på skolan tar ansvar för att verka för en arbetsmiljö där alla elever och all personal känner trygghet och trivsel. Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Våra gemensamma Trivsel- och ordningsregler har eleverna tagit fram i klassråd och elevråd. De är väl förankrade bland elever och personal och presenteras och diskuteras vid läsårsstarten i våra klasser och på våra fritidshem. För att ha en god arbetsmiljö gäller att Vi är rädda om varandra och visar respekt för varandra Vi lyssnar när någon annan pratar Vi använder en trevlig samtalston och ett vårdat språk Vi ger oss själva och andra arbetsro i skolan Vi följer sluta-regeln (när någon säger sluta så slutar man på en gång) Vi respekterar spelet och följer spelets regler Likabehandlingsplan Vi hjälper till att hålla rent och snyggt i skolans lokaler Vi har ett gott bordsskick och äter i lugn och ro Vi uppför oss väl när vi vistas i skolans område, på buss och tunnelbana, eftersom vi representerar vår skola Elevers möjligheter till inflytande beskrivs i skolans Inflytandebok. Vi är övertygade om att inflytande och ansvar hör ihop. Alla barn har rätt att säga vad de tycker och de ska tillfrågas. Deras åsikter ska respekteras i alla beslut som rör livet i skolan. Boken innehåller konkreta exempel på vad elever kan vara med och bestämma om. Personal och elever har tillsammans arbetat fram vår Inflytandebok och den utvärderas regelbundet. Vi har klassråd och elevråd. Elever finns också representerade i skolråd och matråd. På våra fritidshem och klubbar har vi stormöten. Vi är en Friendsskola. Vi har kamratstödjare från årskurs 3 till 5. Friendsgruppens medlemmar, elever och personal, träffas regelbundet under året för att diskutera klimatet och stämningen på vår skola. Vi deltar i olika utbildningar som Friends erbjuder. Vi har ett antimobbningsteam på skolan som arbetar med de ärenden som lyfts till teamet. Antimobbningsfoldern revideras årligen och delas ut till hemmen, anslås i alla klassrum och på våra fritidshem. Alla ska veta till vem man ska vända sig om man blir utsatt för något. Se bilaga 3. Vi satsar på kompetensutveckling för vår personal. Vi anlitar konsulter inom områden vi bedömer behöver utvecklas. Handledning är också ofta förekommande i vår verksamhet. Rektor ansvarar för att det finns ordningsregler på varje skola. Ordningsregler ska utarbetas och följas upp. Skolan har en handlingsplan för den som bryter mot skolans regler (åtgärdstrappa). Se bilaga 1. Skolan har arbetat fram ett Förväntansdokument, där beskrivs förväntningar på skolans olika aktörer – elever, personal och föräldrar – och vad vi tillsammans kan göra för att alla delar ska fungera i vår verksamhet. Se bilaga 2. Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolan är skyldig att uppmärksamma och ingripa mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skyldigheten att utreda träder omgående in när någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Om personal misstänks för diskriminering eller kränkning av barn/elev tar rektor ansvar för utredning, dokumentation och uppföljning. Vårdnadshavare informeras och deltar i arbetet. Likabehandlingsplan Om barn/elev misstänks för diskriminering eller kränkning av annat barn/elev sker utredning av personal. Samtal genomförs med berörda (enskilt). Kontakt tas med vårdnadshavare till de inblandade. Rektor informeras. Händelsen och utredningsarbetet dokumenteras. Rektor anmäler till huvudman. Vid upprepade kränkningar och om situationen inte förbättras övergår ärendet till skolans antimobbningsteam och/eller Elevvårdsteamet. Eventuellt åtgärdsprogram upprättas i samarbete med elev och föräldrar. Insatser dokumenteras. Skadestånd Om skolan inte gör tillräckligt för att förhindra att en elev fortsätter att kränka en annan elev kan skolan bli skadeståndsskyldig. När skolpersonal kränker en elev kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd. Kartläggningsarbetet – så här arbetar vi med att kartlägga olika delar i vår verksamhet Vi genomför varje år olika enkäter och samtal för att kartlägga olika delar av vår verksamhet. Vi följer upp och utvärderar våra insatser regelbundet. Akuta åtgärder sätts in vid behov. Friendsgruppen genomför årligen enkäten Trygga och otrygga platser. Alla elever får besvara frågor kring skolans olika miljöer, ute och inne. Var är det roligt att vara? Var är det otryggt att vara? Hur fungerar det i korridorer och omklädningsrum? Vi kan på så sätt få syn på var elever upplever sig otrygga. Åtgärder sätts in. Kamratrutor, Snackställen och rastvaktsband är några åtgärder. Vi genomför en Inflytande- och trivselenkät i början av året för att kunna förändra och förbättra vår verksamhet. Enkäten innehåller bl.a. frågor/påståenden som Jag trivs på skolan, Jag kommer bra överens med vuxna på skolan/fritids, Jag får arbetsro i klassrummet och Jag känner mig trygg på rasterna. Våra fritidshem och vår klubb genomför barnsamtal med alla barn. Trygghet och trivsel är i fokus. Barnet får svara på frågor om kamrater (sociala relationer), rädslor, utanförskap m.m. Utifrån barnens svar planerar personalen aktiviteter för att ytterligare stärka tryggheten i barngruppen. Se bilaga 4. Vårt värdegrundsteam har t.ex. arbetat med flera frågeställningar i årets inflytande- och trivselenkät utifrån ett genusperspektiv. Barnsamtalen som fritidshem och klubb genomför har också analyserats utifrån flicka/pojke perspektiv. Elevhälsoteamets arbete, Antimobbningsgruppens arbete, hälsosamtal åk 4 (skolhälsovården), brukarundersökningar och medarbetarsamtal ligger också till grund för skolans analys av verksamheten och planering av åtgärder. Likabehandlingsplan Resultat 2011/2012 I den årliga Kvalitetsredovisningen har skolan redovisat sina resultat inom olika områden. Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling har utvärderats. Mål Vi vill utveckla och förbättra vårt Värdegrundsarbete så att elever, föräldrar och personal jobbar mot samma mål – en trygg skola för alla. Alla elever ska känna sig trygga i vår verksamhet, både i skolan och på våra fritidshem/klubbverksamhet. Vi behöll vårt fokusområde – elevers upplevelse av trygghet. Åtgärd Vi beslöt att vi under verksamhetsåret 2011/2012 skulle ”börja om” i vårt värdegrundsarbete, vi ville ta ett nytt gemensamt avstamp. Vi ville att alla skolans aktörer skulle delta. Vi har under året diskuterat och arbetat fram de tre ledord som ska vara vägledande för alla som arbetar i vår verksamhet – Tillhörighet, Engagemang och Allas lika värde (TEA). Personal och elever har diskuterat frågor som Vad och hur kan man göra för att alla ska känna tillhörighet? Hur syns engagemang? Vad värderas hos en människa? När känner man sig tagen på allvar och respekterad? Skolans elever och personal har delats in i olika trygghetsgrupper. Skolans värdegrundsteam har regelbundet haft handledning av Gunnar Höistad, tidigare barnombudsman. Underlaget för våra Barnsamtal har reviderats. Se bilaga 4. Vi har genomfört enkäterna Inflytande- och trivsel och Otrygga/trygga platser. Brukarundersökningen 2012 finns också med i vår utvärdering. Resultat och analys Årets mål var att påbörja ”ett nytt värdegrundsarbete”. Målet är nått. Enhetens Inflytande- och trivselenkät våren 2012 visar att nästan alla barn trivs och känner trygghet på våra skolor. ”Jag känner mig trygg på rasterna.” Elevsvaren visar att 96% av enhetens elever känner sig helt trygga och har svarat Stämmer bra/stämmer ganska bra. Endast ett fåtal elever hade valt svarsalternativet Stämmer ganska dåligt/Stämmer dåligt. Pojkarna känner sig något tryggare än flickorna. Likabehandlingsplan Brukarundersökningen 2012 (förskoleklass, åk 2 och 5) visar i stort samma sak. Mitt barn känner sig trygg i skolan (Brukarundersökningen, förskoleklass) – 92% Mitt barn känner sig trygg i skolan (Brukarundersökningen, åk 2) – 84% Andelen elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan (Brukarundersökningen, åk 5) – 96% Resultatet av genomförda barnsamtal på våra fritidshem förstärker bilden av att vi erbjuder en trygg arbetsmiljö för våra elever att vistas i. På frågan ”Finns det någon vuxen att gå till?” svarade alla barnen ja (100%). Resultatet av enkäten Trygga och otrygga platser visade att undanskymda platser och samlingsplatser uppfattas som mest otrygga. De yngre eleverna tycker att platser de inte får/ska vara på är otrygga liksom platser där många elever vistas samtidigt som vid rutschkanor, gungor och fotbollsplaner. Enhetens äldre elever uttrycker större trygghet än de yngre. Vi vet att de flesta elever är trygga i vår verksamhet, det visar resultaten i våra olika undersökningar/enkäter. Vi har nästan ingen frånvaro (0,2%) och vi har endast ett fåtal anmälningar till Antimobbingteamen. Men vi kan aldrig släppa målet att alla våra elever ska känna trygghet i verksamhetens olika delar. Därför fortsätter vi det arbetet, bl.a. i våra nya trygghetsgrupper. Handlingsplan 2012/2013 Mål/åtgärd: Vi ska ta fram nya Trivsel- och ordningsregler och utifrån det arbetet formulera den nya elevenkäten som ska användas under våren när vi utvärderar delar av vår verksamhet utifrån ett elevperspektiv, vi tittar på hur pojkar och flickor ser på vår verksamhet (genusperspektiv) Ansvar: Värdegrundsteamet som leder det fortsatta arbetet med TEA. Uppföljning: Nästa års Likabehandlingsplan och Kvalitetsredovisning. Mål/åtgärd: En trygg skola för alla. Föräldrar ska bjudas in till en föreläsningskväll med Gunnar Höistad och Björn Lindell, där också enhetens personal deltar. Tema: Värdegrund, samarbete skola-hem. Ansvar: Värdegrundsteamet. Uppföljning: Nästa års Likabehandlingsplan och Kvalitetsredovisning. Likabehandlingsplan Mål/åtgärd: Vi ska fortsätta ”trygga runt eleverna” med personal i rastverksamhet och i omklädningsrum. På Essingeskolan ska vi under hösten fortsätta arbetet för en tryggare och säkrare skolgård. Vi delar skolgård med Lycee Francaise och många barn vistas samtidigt ute på rasterna, vi behöver ha gemensamma regler. En arbetsgrupp är tillsatt att leda arbetet. På Klastorpsskolan ska vuxna finnas runt fotbollsplanen. En ibland ”otrygg plats” enligt eleverna. Ansvar: All personal. Uppföljning: Följs upp på Elevråd, miljöråd och personalmöten. Anette Madsen Rektor Klastorp-Essinge skolor Likabehandlingsplan Bilaga 1 Trivsel- och ordningsregler för Klastorp-Essinge skolor Vi är rädda om varandra och visar respekt för varandra. Vi lyssnar när någon annan pratar. Vi använder en trevlig samtalston och ett vårdat språk. Vi ger oss själva och andra arbetsro i skolan. Vi följer sluta-regeln (när någon säger sluta så sluta man på en gång). Vi respekterar spelet och spelets regler. Vi hjälper till att hålla rent och snyggt i skolans lokaler. Vi har ett gott bordsskick och äter i lugn och ro. Vi uppför oss väl när vi vistas utanför skolans område, på buss och tunnelbana, eftersom vi representerar vår skola. /Reglerna har tagits fram av klassråd och elevråd på Klastorp-Essinge skolor./ Cykla till skolan är inte tillåtet för våra elever. (Gäller våra yngre elever) Vi kastar inte snöboll inom skolans område. Vi tar av oss kepsar och mössor när vi går in i klassrummen och i matsalen. Vi lämnar inte skolans område under skoltid. Om något händer som gör att eleven måste lämna skolan ska klassläraren ansvara för kontakten med förälder m.m. Skadegörelse får inte förekomma. Vi kontaktar omedelbart föräldrar om skadegörelsen är avsiktlig. Vi kommer överens om hur skadan ska regleras. /Ordningsregler beslutade av personal på Klastorp-Essinge skolor./ Ordningsregler Alla skolor ska ha tydliga ordningsregler som är framtagna i samarbete med och väl förankrade hos elever, personal och förälder. Ordningsreglerna kan ses som en sammanfattning av en bredare och djupare diskussion om relationer, respekt för varandra och ansvar för den gemensamma miljön. Reglerna ska vara samlade i ett dokument som elever och personal kan återkoppla till om det uppstår besvärliga situationen. Vad säger lagen? Rektor ansvarar för att det finns ordningsregler på varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp. (Grundskoleförordningen 6 kap 8b§) Enligt Skadeståndslagen skall var och en som vållar skada ersätta skadan. Någon åldersgräns finns inte. Skada som uppkommer genom olyckshändelse skall självfallet inte ersättas. Likabehandlingsplan Handlingsplan för elever som bryter mot skolans regler (åtgärdstrappa) Arbetet ska dokumenteras. Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse ska läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper ska läraren kontakta elevens vårdnadshavare. (Grundskoleförordningen 6 kap. 9§) Läraren får visa ut elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut. (Grundskoleförordningen 6 kap. 9§) Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse ska detta anmälas till rektor och tas upp på elevvårdskonferens som sedan avgör vilka åtgärder som behövs för att eleven ska bättra sig. Åtgärderna ska vara anpassade efter elevens individuella förhållanden. (Grundskoleförordningen 6 kap. 10§) Elever har alltid rätt att få undervisning. Undervisning kan äga rum i annan lokal om eleven utgör ett hot för andra. Om tidigare nämnda åtgärder inte gett önskat resultat kan elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för övervägande av lämpliga åtgärder. Utbildningsnämnden är den instans som tar beslut om flytt av elev till annan skola. Ordningsregler - övriga Mobiltelefoner och kameror Mobiltelefoner ska vara avstängda under lektionstid. Fotografering eller filmning i kränkande syfte får inte förekomma. Bild och film får inte tas utan att berörd elev eller personal givit ett medgivande. Vid överträdelse omhändertas mobilen eller kameran och vårdnadshavaren meddelas. Datorer Skolans datorer får inte användas för att kränka eller mobba en annan elev eller personal. Vårdnadshavare ska alltid meddelas vid otillåten användning av datorer. Omhändertagande av föremål Om en elev använder ett föremål så att det stör undervisningen eller utgör en fara för säkerheten och eleven inte rättar sig efter tillsägelse kan läraren ta föremålet ifrån eleven. Läraren får också, om ordningen är störd, ta föremål som ligger på t.ex. bänkar, hyllor och stolar. Våld och tvång får inte förekomma. Besök på skolan Rektor bestämmer vilka som får vistas på skolans område. Skolans lokaler och skolgård är inte allmän plats. Om en person avvisas men vägrar att lämna skolan ska polis tillkallas. /Se även Kris- och katastrofplan för Klastorp-Essinge skolor./ Likabehandlingsplan Hot och våld Våld och hot ska utöver polisanmälan alltid anmälas till Arbetsmiljöverket. /Se även Kris och Katastrofplan för Klastorp-Essinge skolor./ Anmälningsplikt till socialnämnden Bestämmelse om skyldigheten att anmäla till socialtjänsten, om man som anställd inom skolan får vetskap om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till minderårigs skydd, finns i skollagen 1 kap. 2a§ och i socialtjänstlagen 14 kap. 1§. Anmälan ska göras genast om skyddsbehov föreligger. Att få kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver agera för ett barns skydd/stöd betyder inte att det måste vara kartlagt för att anmälningsplikten ska träda in. Anmälningsskyldigheten kan gälla brister i omsorg eller annan fara för barnets hälsa och utveckling. Den som överväger att göra en anmälan kan rådfråga socialtjänsten innan en anmälan görs. Det kan ske utan att barnets identitet röjs. I skola och skolbarnsomsorg omfattas all personal av anmälningsskyldigheten. Om barn begår brott ska skolan, oavsett om polisanmälan görs eller inte, anmäla händelsen till socialtjänsten. Handlingsplan/Rutiner Om personal får reda på att ett barn far illa, kontaktas rektor. Tillsammans beslutar man om vem som kontaktar socialtjänsten för vidare hantering. Kontakt tas med föräldrarna om varför skolan gör en anmälan. Gäller anmälan misshandel eller sexuella övergrepp tas ingen kontakt med föräldrarna. Ärendet går direkt till socialtjänsten som tar över det fortsatta arbetet. Om föräldrarna samtycker får skolan information och återkoppling i ärendet. Skolans personal deltar om så önskas i det fortsatta arbetet. Likabehandlingsplan Bilaga 2 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss… Att vi strävar mot att du ska få de bästa förutsättningarna till att utveckla dina förmågor. Att vi arbetar för att skolmiljön ska vara så trygg som möjlig. Att vi bryr oss om dig. Att vi bemöter dig med respekt. Att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut. Att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning. Att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal. Att vi samverkar med dina föräldrar. Vi förväntar oss av dig som elev… Att du tar ansvar för skolarbetet och gör ditt bästa. Att du passar tider och framför meddelanden till och från skolan. Att du är rädd om dina egna, andras och skolans tillhörigheter. Att du är artig och använder ett vårdat språk. Att du är hjälpsam mot kamrater och vuxna. Att du väntar på din tur i sammanhang där flera ska samsas. Att du lyssnar när någon annan pratar. Att du rättar dig efter tillsägelser från vuxna. Att du pratar med en vuxen om det är något som inte känns bra. Som förälder kan du förvänta dig av oss… Att vi försöker skapa bästa möjliga inlärningssituationer för ditt barn. Att vi strävar efter en hög kvalitet i det vi gör. Att vi arbetar för att ditt barn ska känna glädje att gå till skolan. Att vi särskilt uppmärksammar barn i behov av särskilt stöd. Att vi arbetar för en trivsam och lugn arbetsmiljö. Att all personal arbetar för att skapa trygghet för ditt barn. Att vi för ditt barns bästa vill samverka med dig som förälder. Att du alltid är välkommen till skolan. Att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer. Att vi varje termin bjuder in dig och ditt barn till utvecklingssamtal. Vi förväntar oss av dig som förälder… Att du hjälper ditt barn att ta ansvar för sitt skolarbete, inkl. läxor. Att du ser till att ditt barn kommer i tid till skolan. Att ditt barn är utvilat och har ätit frukost. Att ditt barns klädsel är anpassad efter väderlek och aktiviteter. Att du uppmuntrar ditt barn att använda ett vårdat språk. Att du är uppmärksam på om ditt eller något annat barn utsätts för obehag eller om ditt barn utsätter andra för obehag och ser till att skolan får veta detta. Att du tar kontakt med personal om du har synpunkter på något i vår verksamhet. Att du tar del av information från oss. Att du kommer till bokade samtal och möten och vid förhinder kontaktar personalen. Likabehandlingsplan Bilaga 3 Mobbning går att stoppa! Föräldrafolder Även om du inte tycker att ämnet berör dig just nu, ber vi dig att läsa och spara foldern! I våra skolor arbetar vi aktivt för att förebygga och stoppa mobbning. I vårt handlingsprogram ingår bl.a. kamratövningar, trivsel- och ordningsregler, enkäter och aktiviteter som skapar vi-känsla. Vad är mobbning? Det kan vara svårt att skilja mobbning från konflikter och bråk. Det är mobbning när en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar, t.ex. knuffar, elaka kommentarer, utfrysning, från en eller flera elever eller parterna i en konflikt inte är jämnstarka utan en elev ständigt är i underläge och blir kränkt. ”En person blir mobbad när han eller hon, upprepade gånger under en viss tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer.” (Dan Olweus) Likabehandlingsplan Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på mobbning. Ditt barn är ovilligt att gå till skolan. Ditt barn har ont i magen eller huvudvärk. Ditt barn vill inte berätta om skolan – nedstämd – ledsen. Ditt barn saknar kamrater. Ditt barn kommer hem smutsig, med blåmärken eller trasiga kläder. Dessa tecken kan ha andra orsaker, men vi ber dig enträget att ta kontakt med skolan för att verkligen gå till botten med orsaken. Du kan också göra en del själv för att hjälpa ditt barn: Var uppmärksam på ditt barns reaktioner. Lär ditt barn att säga ifrån klart och tydligt. Hjälp ditt barn med att få kamratkontakter. Försök att få ditt barn att ta kontakt med lärare och fritidspersonal. Ge ditt barn tid och stöd. Vuxna kan hjälpa Om ditt barn är utsatt för mobbning, föreslår vi att du i första hand talar med klassläraren och/eller fritidspersonalen, men du kan naturligtvis vända dig direkt till någon av kontaktpersonerna (se sid 4). Däremot avråder vi dig från att själv ta kontakt med de elever som har betett sig illa. Erfarenheten har visat att det fortsatta behandlingsarbetet därigenom försvåras. Elever, lärare och elevvårdspersonal kan göra mycket, med det är nödvändigt att även hemmen hjälper till. Likabehandlingsplan Barn berättar inte alltid om mobbning, som de känner till, därför att de tror att det är att skvallra. Berätta för ditt barn att det inte är att skvallra. Det är att hjälpa den kamrat som har det svårt. Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att mobbning förekommer. Om skolan och hemmet klart tar avstånd från mobbning får detta en positiv inverkan på barnen. Ta omedelbart kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi måste alla hjälpas åt att skapa en skola där alla barn trivs och har det bra. Så arbetar vi vid misstänkt mobbning Steg 1: Vid misstanke om mobbning tar vi först reda på om det verkligen är mobbning. Antimobbningsteamet tar reda på vilka som är inblandade. Detta sker genom samtal med den mobbade eleven och dennes föräldrar. När Antimobbningsteamet samlat in information hämtas de namngivna eleverna, en i taget. Samtalen sker i enrum. Vi talar om att vi vet vad som pågår, hur allvarligt vi ser på det inträffade och att det ska upphöra omedelbart. Ansvarig ur teamet kontaktar föräldrar. Steg 2: Antimobbningsteamet följer upp med återkommande samtal med det utsatta barnet om den nuvarande situationen och om mobbningen har upphört. Antimobbningsteamet träffar alla inblandade (enskilt) igen och frågar hur det varit sen sist. Vad kan de göra för den drabbade kamraten? Hur har de pratat hemma om det inträffade? Uppföljningsmöte bestäms. Om mobbningen inte har upphört kallas berörda föräldrar till möte. Alla steg dokumenteras. Steg 3: Likabehandlingsplan Om mobbningen inte upphör förs ärendet vidare till rektor. Misshandel polisanmäls. Skolans personal har tystnadsplikt. Mobbar ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att ens barn utsätter andra barn för mobbning. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt för både det utsatta barnet och ditt eget. All forskning visar att barn som mobbar andra ofta får problem senare i livet, om de inte ändrar sitt negativa beteende. Det finns många orsaker till varför ett barn mobbar ett annat, men oavsett orsaken måste du göra något åt det. Vi föreslår följande. Gör helt klart för ditt barn att du inte accepterar detta beteende och att du ser mycket allvarligt på det. Ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Kontaktpersoner Anette Madsen, rektor 508 08 280 Lisbeth Johansson, skolsköterska Klastorpsskolan 508 08 284 Essingeskolan 508 08 274 Klastorpsskolan Carina Davidsson 508 08 280 Marina Sandell 508 08 280 Mona Thorsson 508 08 286 Essingeskolan Karin Forsberg 508 08 272 Likabehandlingsplan Carina Mideklint 508 08 275 Jack Tegnér 508 08 342 Linda Falk 508 08 275 Du kan också kontakta Klassläraren Fritidspersonalen Biträdande rektor Åsa Bölin 508 08 280 Om vi är rädda om varandra behöver vi inte vara rädda för varandra ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥ Likabehandlingsplan Bilaga 4 Inledning Du står nu i begrepp att ha ett samtal med en av eleverna på ditt fritidshem. Bemöda dig om att skapa en positiv stämning och ett förtroendeingivande samtalsklimat. Samtalet ligger till grund för att kartlägga stämningen i barngruppen och syftet är att stärka trygghet, respekt och ansvar hos eleverna. Planera in samtalen under veckorna 41- 43 på höstterminen och veckorna 3 - 5 under vårterminen, så att sammanställningen och analysen bidrar till utvecklingsarbetet på ditt fritidshem. Sammanställningen ska göras utifrån ett pojke/flicka perspektiv med analys och handlingsplan. Lämnas till Åsa Bölin vecka 46 (HT) och vecka 8 (VT). Säg till eleven: Att det du berättar för mig kommer jag inte att berätta för dina kamrater. Datum:____________________________________ Pedagog:__________________________________ Elev:______________________________________ Trivsel Berätta hur det känns när du tänker på fritids. ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Likabehandlingsplan Karta över fritidshemmet och på skolgården med frågorna: Var leker du? Vilka leker du med? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Aktiviteter Aktivitetskort med frågorna: berätta om de olika aktiviteterna… Vad gör du helst på fritids? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Får du vara med och bestämma om vad vi ska göra på fritids. aldrig sällan ofta alltid Hur då? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Likabehandlingsplan Tycker du att mellanmålet är mysigt. Tycker du att det är kul att gå på utflykt. aldrig aldrig sällan sällan ofta ofta alltid alltid Sociala relationer Vilka leker du med på fritids? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Är det någon eller några andra som du skulle vilja leka med? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Är du en bra kompis? aldrig sällan ofta alltid Får du vara med och bestämma, när du är tillsammans med dina kompisar? aldrig sällan ofta alltid Finns det någon på fritids som brukar bestämma? ___________________________________________________________________ Trygghet Händer det att någon/några är dumma mot dig. aldrig sällan ofta alltid Känner du dig utanför? aldrig sällan ofta alltid Likabehandlingsplan Om ja, Hur gör du då? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Finns det någon du vet är utanför? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Om ja, Vad gör du för honom/henne? Vad skulle du vilja göra för henne/honom? Vad tycker du att jag ska göra för henne/honom? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Finns det någon vuxen på fritids eller i skolan som du känner att du kan gå till om du vill prata om något eller behöver hjälp? ___________________________________________________________________ ___________________________________________________________________ Är det något annat som du vill berätta eller prata om? ___________________________________________________________________ __________________________________________________________________________
© Copyright 2024