1. No category

m a g a Z i n e
rEKOrD är TiLL
FÖr ATT SLåS
KaJsa bergQVist Om en
mänsKlig driVKraFt
»Det måste ha varit så
här Columbus kände sig«
l a r s s t U g e m O O m m ÖJ l i g H e t e r
dregen
s V e r i g e s m e s t e r O C K s ta r
O m e t t Ot i P Pat s a m a r b e t e
LåT BiLEN KÖrA
DiG TiLL JOBBET
internet OF eVerYtHing
ä r H ä r FÖ r at t s ta n n a
Alla älskar en clown!
Va r FÖ r C lO W n F i lO s O F i n
ä r e n H i t På J O b b m Öt e t
dessutom älsKade PrYlar, mUsiKens Framtid, bOKtiPs OCH teKniK
idrOtt
10
6
28
Varje morgon när du vaknar har världen blivit lite mindre.
Tänk bara hur lätt vi använder mobilen till allt från att hålla
kontakt med vänner till att fotografera, streama musik, låsa upp
dörren och föra över pengar till någon på andra sidan jorden.
På HiQ befinner vi oss mitt i denna tekniska revolution.
I det här magasinet får du möta några av alla personer som
gör den utvecklingen möjlig. Vi som tillsammans med våra
sköna kunder delar synen på att teknik ska förenkla och skapar
små underverk – varje dag!
Det här magasinet är ditt backstage-pass till en konsert där
HiQ står på scen. Bandet består av 1300 experter på IT och
kommunikation i Norden och Ryssland. Välkommen att hänga
med på vår turné: Äventyret IT.
20
10
Världens bästa kajsa
Rekord är till för att slås. Men vad driver en
världsmästare?
12
Vi har det så bra tillsammans
Krönikören Rebecka Åhlund om sin stora kärlek.
14
Teknik idrott
När tekniken möter sporten uppstår ljuv musik.
Och bättre resultat.
20
Simona
Avlyssnad och misstänkligg jord tvingades hon lämna
Ceaușescus Rumänien. Vilken tur för oss på HiQ!
28
Ironman
På kontoret är han en helt vanlig konsult.
På fritiden... en Ironman.
32
Rock 'n' roll- konsulten
Dregen hade »så jävla roligt« på företagsgiget på
HiQ att han blev kvar.
46
Musikens framtid
Musikmanagern Daniel Breitholtz och gitarrbyggaren Juha Ruokangas om digitalisering,
trender och framtidsutsikter.
52
Utan konsulter stannar sverige
Vad vore det svenska teknikundret utan alla konsulter?
Ingenting.
58
Mitt i äventyret
HiQs VD Lars Stugemo om att bygga företaget han
själv vill jobba på.
62
Clownen Björn
Clownen i Björn gör honom till en bättre IT-konsult
– och människa.
32
62
46
58
4 | HiQ magazine
Internet of everything
Hur påverkas ditt liv när dina prylar kopplar upp
sig och börjar kommunicera?
HiQ magazine | 5
Har du mycket att hålla i
huvudet? I så fall vore det väl
bra om kylskåpet kunde säga
till när mjölken håller på att ta
slut – och kanske till och med
lägga till det på inköpslistan i
din mobil? För femton år sedan
lät det som en fantasi. I dag
vet vi bättre. Snart kommer alla
prylar att vara uppkopplade
mot varandra.
D
et som inom IT-branschen
kallas för internet of things,
eller internet of everything,
är egentligen inget nytt.
Utvecklingen mot alla tings upp- och
sammankoppling har pågått under
en lång tid. Men det är först nu som
det verkligen börjar hända saker.
För några decennier sedan var det
en person från elbolaget som åkte
runt och läste av kundernas elmätare.
Sedan kom fjärravläsning. I dag kan
vi själva följa och justera elförbrukningen i hemmet i våra mobiler och
välja att ladda våra hushållsapparater
när elen är som billigast.
Att vi kan spara pengar är bara
en av många fördelar med att våra
prylar är uppkopplade. Med en GPS
i styret är det ingen konst att hitta
en stulen cykel. Om du har en sjuk
gammal farmor som ändå vill klara
sig själv, skulle ett chip runt hennes
handled som larmade om något
hände fungera som en trygghet.
Och redan nu finns det sensorer i
vissa bilmodeller som gör att bilen
bromsar av sig själv när den kommer
för nära ett annat föremål.
HiQ magazine | 7
INOMHUS -EM I FRIIDROT T • 1-3 MARS • GÖTEBORG
nart kommer vi till och med att kunna se på
film och kolla Facebookflödet på insidan av
glasen i våra glasögon. Men det bästa med
Googles nya uppkopplade brillor (Project
Glass) är förstås att vi kan få information om
det vi vänder blicken mot. Vem skulle inte ha glädje av
ett par glasögon som översätter skyltarna när man reser i
länder där man inte kan alfabetet?
Tingens uppkoppling kan alltså göra våra liv enklare,
säkrare, effektivare och billigare – men det kan också spara
på miljön. Redan nu görs försök inom jordbruket där sensorer läser av regn- och näringsmängd för att de som brukar
jorden ska kunna planera gödsel och bevattning bättre.
Ett annat område som kommer att kunna dra nytta av
tingens uppkoppling är reklambranschen. Med Googlebrillorna på näsan skulle du till exempel kunna få reklamerbjudanden när du riktar blicken mot en butikslogga.
»Det finns även andra aspekter som
måste lösas. Hur påverkas exempelvis
människors personliga integritet av att
allt vi gör registreras?«
I Japan finns redan intelligenta annonsskärmar som registrerar förbipasserande och tolkar informationen – vilket
resulterar i ett riktat erbjudande anpassat efter den som
just råkar passera. En 30-årig man med moderiktiga kläder
och barnvagn skulle till exempel kunna få ett erbjudande
om ekologiska barnkläder i butiken bredvid.
I en tid då de flesta av oss bara blir irriterade av massutskick har företagen allt att vinna på riktad reklam.
Mycket tyder dessutom på att köpbenägenheten ökar
om vi får erbjudanden som passar just oss. För att kunna
anpassa reklamen måste företagen samla in information
om mottagaren, vilket förstås blir enklare när allt runt
omkring oss är uppkopplat mot nätet.
Enligt trendspaningar från exempelvis Ericsson kommer 50 miljarder enheter att vara uppkopplade redan
år 2020. Det betyder att vi snart kommer att ha väldigt
mycket information där uppe »i molnet« – vilket i sin tur
innebär att vi kommer att behöva bygga ut infrastrukturen. Dessutom kommer det med stor sannolikhet att
behövas helt nya affärsmodeller och företag som arbetar
med att tolka och filtrera den enorma mängd information
som samlas in.
Det finns även andra aspekter som måste lösas. Hur påverkas exempelvis människors personliga integritet av att
allt vi gör registreras? Kommer vi att behöva nya etiska
riktlinjer för hur informationen behandlas?
Frågan är också hur säkert det här är? Vad händer vid
ett elavbrott om allt är uppkopplat mot Internet?
Och hur säkerställer vi att informationen om oss inte
hamnar i fel händer?
Det här är å andra sidan inga nya risker. Som alltid
gäller det att ha säkerhetsaspekten i åtanke.
En roligare fråga är kanske vad som skulle kunna förenkla just ditt liv nu när tekniken gör det möjligt. Är det
ett kylskåp som fixar inköpslistan i mobilen? Eller en bil
som läser av trafiken och kör dig till jobbet medan du själv
läser morgontidningen?
Vad tjänar konsumenterna på att själva övervaka elförbrukningen?
Utvecklingen mot alla prylars uppkoppling går fort och redan
nu arbetar HiQ med att ta fram tjänster som drar nytta av det.
För de finska energibolagen Borgå Energi och Kerava Energy
har HiQ bland annat tagit fram en ny energirapporteringstjänst
som hjälper konsumenterna att hålla koll på elförbrukningen
direkt i mobilen eller datorn.
– Konsumenter och företag vill gärna ha information om sin
elförbrukning i realtid så att de kan styra energikostnaderna
genom att helt enkelt justera förbrukningen om den är för hög.
Det känns väldigt roligt för ett så gammalt energibolag att få
gå i bräschen för utvecklingen i energibranschen, säger Patrick
Wackström, VD på Borgå Energi.
Det finns mycket som
förhöjer inomhUs-em
i friiDrott på plats...
Din moBil till eXempel.
Han menar att tjänsten fungerar som en konkurrensfördel.
Dagens kunder är digitala, medvetna och vill kunna göra smarta
val, något som har visat sig särskilt tydligt på elmarknaden.
Man jämför priser och villkor för att hitta det bästa avtalet, och
när elpriserna förändras är många snabbt redo att byta.
Hur fungerar tjänsten?
– Den presenterar elförbrukningen på ett lättförståeligt sätt
och visar hur förbrukningen ser ut per månad, vecka eller dag,
men också timme för timme. Kunden kan även sätta in ett
dygnsalarm för sin elförbrukning så att den säger ifrån om det
går åt för mycket ström.
Läs om vår Iphone- och android-app på
goteborg2013.com Köp din biljett idag!
International Partners:
Official Partners:
goteborg2013.com
8 | HiQ magazine
Official Partners:
Official Suppliers:
Official Media Partners:
Host Institutions:
Värl dens b ä s ta
Kajsa
En del anser att det finns en övre gräns för hur fort, högt
och långt idrotten kan nå. Andra menar att rekord alltid är till
för att slås. Vi frågade höjdhopparen Kajsa Bergqvist vad
det är som driver en världsmästare och om hon tror att hennes
världsrekord kommer att stå sig.
förr
eller senare. Allt går att
göra bättre och historien
har lärt oss att allt är
möjligt« säger Kajsa Bergqvist.
Sedan ler hon och tillägger:
– Men jag skulle gärna behålla
mitt rekord lite till.
Det var 2006 som Kajsa satte världsrekord inomhus när hon hoppade
2.08 på en höjdhoppsgala i tyska
Arnstadt. Att bli bäst var något som
hon hade strävat efter i många år.
Kajsa växte upp i Sollentuna och
var ett energiskt barn. För att få utlopp för all energi tränade hon fotboll, volleyboll och längdskidor. När
hennes bror övertalade henne att
springa Rösjöloppet blev hon nyfiken
på friidrotten, men det var egentligen
först i femtonårsåldern som hon började
träna höjdhopp mer fokuserat. När
Kajsa två år senare vann UngdomsOS insåg hon att hon faktiskt hade
potential att bli bäst i världen.
2004 höll den drömmen på att gå
i kras, när Kajsa drog av en hälsena
på en tävling i Båstad och missade
OS i Aten.
all a rekord sl å s
10 | HiQ magazine
– Jag var förstås bedrövad, men bestämde mig för att jag skulle komma
tillbaka bättre än någonsin.
Hon säger att hon var otroligt
fokuserad i varje moment av sin
rehab-träning – och det gav resultat.
Året efter vann hon alla tävlingar
hon ställde upp i och tog guld på VM
i Helsingfors 2005.
– Inomhussäsongen som kom
efter det var en fortsättning på det
flyt jag hade byggt upp året innan.
Rekordet var pricken över i:et, även
om VM-guldet också var en otrolig
upplevelse.
Hur känns det att vara den som har hoppat
högst inomhus genom tiderna?
– Självklart är det en skön känsla.
Det är det enda höjdhoppsvärldsrekordet som har slagits de senaste
20 åren. Det är mäktigt att uppnå
något som man har strävat efter och
arbetat för så länge.
Vad är det som driver människan att slå
rekord och hela tiden bli bättre?
– Det är ett beteende som vi har
nedärvt tror jag. Vi vill göra saker och
ting snabbare och bättre helt enkelt.
Jag gillar den drivkraften.
Tävlingarna innebar också att
Kajsa fick möjlighet att resa och
besöka olika kulturer. Kajsa har alltid
varit väldigt nyfiken och passade förstås på att prova det inhemska köket.
Med åren växte passionen för gastronomin, och under en resa till Sydafrikanska Stellenbosch började hon
även intressera sig för vin.
När det var dags att lägga höjdhoppskarriären på hyllan gick Kajsa
en sommelierutbildning vid Restaurangskolan i Stockholm och 2010
startade hon sitt eget vinimportörsföretag Kajsa Wines.
Men det betyder inte att hon har
lämnat friidrottsvärlden helt och hållet.
Den som följer de stora mästerskapen
i SVT kan höra henne som expertkommentator. Under 2013 jobbar
hon bland annat med inomhus-EM
i Göteborg, där hon även är ansvarig
för Swedish Modern Legends, en
grupp före detta framgångsrika friidrottare som medverkar på olika sätt
under evenemanget.
– Det är grymt kul att få uppleva
ännu ett mästerskap på hemmaplan,
säger Kajsa.
Det här visste du inte om K ajsa
•Under uppväxten i Sollentuna var hon ofta
hemma hos Lili & Susie och ringde på deras
dörr för en autograf.
•Hon älskar att odla grönsaker i sitt växthus.
•Kajsa har dykcertifikat.
•Hon har i sin relativt nya bil lyckats få en
kassettbandspelare installerad.
•Hon är en flitigt anlitad föreläsare där hennes
innovativa presentation är skapad av HiQ.
»Vi har det så bra tillsammans«
J
skämmas
för det här, men det är oklart
om jag ens slagit upp ögonen
på morgonen innan jag
trevar efter mannen bredvid
mig i sängen... Nej då, jag trevar
bara efter min telefon. Har någon
skickat ett mail till mig? Nähäpp,
bara en underklädesbutiks kundklubb
som vill meddela att de denna vecka
erbjuder extra tajta fodral, samt ett
meddelande från ett flygbonusprogram som uppdaterat min poängstatus. Har någon nämnt mig på Twitter? Nej. Kollar Facebook för att se
vad mina gamla högstadiekompisar
har haft för sig. En har druckit vin,
någons barn har sagt något kul och
en har fått sitt Facebook-konto kapat
av en online striptease-service.
Instagram, då? En bild på en
öken, en bild på en halvkänd journalist som röker vad som ser ut som
marijuna-cigaretter, en bild av två
sovande barn, en bild på någons
nyttiga lunch i Los Angeles och så
förstås rapparen Snoop Dogg som
postat bilder på allt från högklackade
skor i leopardmönster till sin sons
basketlag.
Puh. Allt detta och jag har inte ens
ag borde säkert
12 | HiQ magazine
fått mitt morgonkaffe än. När jag
väser god morgon till min familj har
jag redan hunnit ta in bilder och information från i alla fall fyrtio-femtio
mer och mindre slumpmässigt valda
personer där ute.
»När jag väser god morgon
till min familj har jag
redan hunnit ta in bilder
och information från i
alla fall fyrtio-femtio
mer och mindre slumpmässigt valda personer
där ute.«
Det är flera år sedan jag insåg att min
snabbaste nyhetskälla var sociala
medier. Den arabiska våren följde jag
i realtid via Al Jazeera-appen medan
jag stekte pannkakor. Att Romney
förlorade det amerikanska valet fick
jag veta mitt i natten för att jag kollade
Twitter lite snabbt när jag ändå var
uppe och kissade. Om en berömd
människa dör får jag numera alltid
veta det först via sociala medier –
som i och för sig även ibland kan rapportera att fullt friska och fortfarande
levande kändisar kolat vippen. När
polishelikoptrar cirklar över huset där
jag bor kan jag fråga sociala medier
vad som pågår – det har hänt att jag
har fått svar direkt från polisen. Jag
älskar det här, det händer att jag har
min telefon med mig in på toaletten.
Vad poängen är? Tja, utöver att jag
får nys om stora nyheter något snabbare än tidigare, så... vet jag inte
riktigt... Men den där snabbheten
är inte att förakta. Det finns en egen
magi i att följa historiska (och mindre
historiska) skeenden i realtid, berättade av människor som är på plats.
Den direkta kommunikationen utan
filter i form av till exempel nyhetsredaktioner är dock vansklig: källkritiken saknas, urvalet får jag stå för
själv. Men det direkta är ändå väldigt
lockande i sin... direkthet.
Jag är frilansjournalist och författare. Det betyder att jag arbetar
ensam. Inga arbetskamrater att
slänga lite käft med på morgonen,
ingen personlig kaffemugg, inget
gemensamt lunchrum där gamla
matlådor står staplade i något kylskåp och möglar, inga lappar om att
min mamma inte jobbar här. Jag har
valt att ha det såhär, jag är inte mycket
för folk. Men jag är inte en eremit.
Jag lever i ett samhälle. Därför är
min telefon, efter det att min familj
lämnat hemmet för skola, dagis och
arbete, min enda livlina som påminner
om att jag inte lever på en öde ö som
Robinson Crusoe.
Datorn är lite helig. Jag arbetar på
den. Skriver. Skriva är mitt jobb, det
är heligt, det måste få vara det för
annars blir ju ingenting gjort. Telefonen däremot, denna min förlängda
ryggmärg. Den ska täcka alla andra
behov av mänsklig samvaro under
hela dagen. Jag börjar skriva vid halv
nio. Vid halv tio hovrar jag vilt runt
på Twitter, Facebook och Instagram,
via telefonen. Det är mitt fikarum.
Jag har vänner här, arbetskamrater,
antagonister, småflirtar, diskussionspartners, experter, second opiniongivare, sura expojkvänner, uppmuntrande släktingar och idésprutor.
När jag gick på journalisthögskolan
varnade mina lärare mig för att bara
umgås med journalister och andra
mediemänniskor: de sociala medierna ger mig möjlighet att få kontakt
med människor jag inte träffar på ett
enkelt sätt i min trots allt rätt avgränsade vardag. Mitt sociala universum
vidgades på ett rätt bra sätt när sociala
medier blev ett inslag i det. Att ha
universumet rakt ner i telefonen får
det att krypa närmare.
»Mamma, du lyssnar inte. Du bara
stirrar in i en skärm.« Det är klart att
det inte är idealföräldern som får en
sådan replik. Men då ska man veta
att idealföräldern inte finns och att
skärmar numera är den moderna
familjens sätt att umgås. Allt blev så
mycket mer harmoniskt i min familj
när alla fick varsin. Framför allt blev
det enklare för mig att hela tiden
stirra på telefonen när barnen kunde
göra det samma.
Det finns förstås nackdelar med
detta. Jag tvingade oss till experi-
mentet »skärmfri vecka« för några
månader sedan, och vi upptäckte att
det var rätt mysigt att umgås ibland:
prata med varandra, spela spel, läsa
böcker, kanske se en film, bygga en
koja. Det var en härlig vecka. Kanske
mest för att vi alla kände oss oerhört
duktiga, som Riktiga Människor med
Riktiga Liv. Det vilar fortfarande
en air av ensam tragisk nörd över
att ha en alltför intim relation med
sin smartphone. Men bara tills jag
undersöker vad alla de som påstår att
de inte vill »hålla på med appar« på
grund av att de »minsann har ett liv«
gör med sin dyrbara tid i stället.
Det vill säga: inget viktigt.
»Det vilar fortfarande
en air av ensam tragisk
nörd över att ha en alltför intim relation med
sin smartphone.«
Jag har en god vän som ännu inte
fallit för smartphonens alla fördelar.
Hon inleder varje middag och fest
med att högljutt meddela att hon
helst vill spola ner allas telefoner i
toaletten för att vi ska kunna koncentrera oss på varandra och vara
närvarande bland de som sitter trettio
centimeter ifrån oss, i stället för att
text- och bildledes meddela oss med
människor som inte är på plats.
Givetvis ligger det något i vad hon
säger. Samtidigt kan jag inte låta bli
att, för varje samtal som förs på
hennes middagar, utvärdera vad som
egentligen blir sagt. Är det så mycket
viktigare, roligare, intressantare för
att det utspelar sig i just det rummet
där jag befinner mig rent fysiskt?
Jag är besvärande sällan helt säker på
det. Exakt vad är det som säger att ett
skrivet samtal utan ögonkontakt och
klirrande vinglas är sämre och/eller
mindre intimt? Det är så klart oartigt
att avbryta sig mitt i ett samtal för att
plippra iväg på mobilen med någon
vagt bekant på sociala medier.
Men om framtiden nu är här – ska vi
verkligen kämpa emot den då?
Och min rätt gedigna erfarenhet är
att folk som tycker att andra är alltför
»öppna« på sociala medier själva är
människor som glatt delar med sig av
sitt sexliv muntligen efter ett och ett
halvt glas vin.
Det sista jag gör på kvällen är
att spela några partier alfapetspel
med folk jag enbart känner vid deras
spelprofilnamn. Kollar på något kul
klipp där en pingvin ramlar medan
kompisarna säger »whäää!« i beklagande ton. Kollar mailen en sista
gång: det tog mig flera år att inse att
jag inte blir stressad av det, utan att
det snarare är avkopplande att veta
att jag inte har något brådskande som
ligger och väntar när jag vaknar.
Jag har fått lunchtips, adress till
biogasmackar, jobberbjudanden,
New York-tips, nya vänner, glada
tillrop, sura uppstötningar, massor av
bekräftelse, underhållning, food for
thought, insikt i hur sverigedemokrater
tänker, insikt i hur det är att vara
långtidssjukskriven i det här landet,
insikt i hur det är att vara syrier,
norrman och Waka Flocka Flame
via min telefon. Jag älskar den. Jag
är dens slav. Jag tycker inte illa om
att vara dens slav. Jag älskar att vara
dens slav. Jag och min telefon, vi har
det så bra tillsammans.
Rebecka Åhlund
Journalist och författare
HiQ magazine | 13
Med hjälp av tekniken kan idrotten nå bättre resultat
och bli mer tillgänglig och intressant för publiken. Men medan
nya sporter har utvecklats i symbios med tekniken, har de
traditionella sporterna hamnat lite på efterkälken.
Mikko Hirvonen
I
dag är teknisk a hjälpmedel en självklarhet för
många idrottare. Genom att ladda hem en träningsapp kan vem som helst ha en personlig tränare i
mobilen. Ett löpband i sportbutiken kan tala om
vilken slags löpsko som passar just din fot. Och med ett
litet chip i fotbollsspelarnas skor kan tränaren analysera
hur laget ska bli bättre.
Racing- och rallyföraren Richard Göransson, som har
vunnit flera stora mästerskap, säger att han har blivit en
snabbare förare tack vare tekniken.
– Genom att samla in data från bilarna kan jag analysera min körning och dra slutsatser som jag tidigare bara
kunde gissa mig till. Här fyller tekniken en jätteviktig
funktion, säger han.
14 | HiQ magazine
Peter Häggström, marknads- och informationschef på
HiQ och före detta friidrottare, har också följt den tekniska utvecklingen inom sporten på nära håll. Peter var
den andra svensken någonsin att hoppa över åtta meter i
längdhopp och deltog bland annat i OS i Sydney år 2000.
– När jag var liten och tävlade, sköttes allt från mätning
till tidtagning manuellt. Det var papper och penna som
gällde i tävlingssekretariatet och man fick vänta länge på
resultaten, säger Peter.
Sedan dess har det hänt mycket. I en sport som friidrott, där varje centimeter och hundradels sekund kan
utgöra skillnaden mellan succé och fiasko, är den digitala
utrustningen helt nödvändig.
Trots det, tycker Peter Häggström att idrotten har varit
långsam när det gäller att anamma den nya tekniken.
– Mycket är som det alltid har varit, men jag tror att
det håller på att hända något nu. Det är en spännande tid
vi har framför oss. Tänk bara vad man skulle kunna göra
för friidrottarna när det gäller resultatservice och analys i
mobilen, säger han.
Det fi nns många sporter där den moderna tekniken
kan spela en avgörande roll. Ett bra exempel är fotbollen.
I december 2012 testade Fifa att sätta ett mikrochip i bollen
och sensorer vid mållinjen, för att även en domare som står
skymd ska kunna avgöra om bollen har gått i mål eller inte.
Annars är det framför allt publiken som har haft glädje
av den nya tekniken. Att göra idrotten mer tillgänglig
och intressant för åskådarna är något som HiQ arbetar
mycket med.
Peter Häggström
– Det finns många fördelar med mobila lösningar för idrott
och evenemang. Vi förenklar och skapar mervärde både
för deltagare och åskådare. Den mobila plattformen
skapar helt nya förutsättningar både för arrangörer och
sponsorer, säger Peter Häggström.
»Det finns många fördelar med mobila
lösningar för idrott och evenemang.
Vi förenklar och skapar mervärde både
för deltagare och åskådare.«
Och visst vore det spännande att följa friidrott om det
fanns en webbkamera i spjuten eller om man kunde se på
mobilskärmen hur fort, högt och långt längdhopparna
rörde sig redan under själva hoppet?
Rally är en annan sport som tekniken har gjort mer
tillgänglig och HiQ arbetar tillsammans med stjärnor som
fi nske Mikko Hirvonen och svenske Richard Göransson för att driva på utvecklingen. Eftersom rallybilar rör
sig så fort och över så stora ytor, har det tidigare varit en
svår sport att följa. Men förra året utvecklade HiQ och
Richard Göransson en tekniklösning som gjorde att vem
som helst kunde sitta hemma i soffan och höra förarens
och kartläsarens diskussioner i realtid.
richard Göransson
– Vi satte upp en TV-studio, hade webbkameror i bilen
och mobila reportrar ute i servicedepåerna. På så vis
kunde fansen vara med där det hände. Förr skulle det här
ha krävt extremt avancerad och dyr TV-utrustning, men
i dag går det att göra för nästan inga pengar alls. Det är
helt revolutionerande och visar hur modern sportbevakning
kan komma att se ut, säger Richard Göransson.
Håller du med om att idrotten hittills har varit dålig på att
använda sig av den moderna tekniken?
– Jag håller med om att det skulle kunna hända mycket
mer. Men jag tror att det är skillnad mellan traditionella
sporter och nya. Medan många idrotter har ett gammalt
arv och gör som de alltid har gjort, har nya actionsporter
som snowboard varit fantastiskt duktiga på att använda sig
av kameror i hjälmarna, Youtube och sociala medier för
att utveckla sin sport. Snowboardåkarna har inga traditioner som begränsar dem utan kan låta sporten utvecklas i
symbios med teknik- och medieutvecklingen.
Finns det några nackdelar med det?
– Jag tycker personligen att det är skitfräckt. Men jag
vet att andra är rädda för att visa för mycket på nätet.
Vad är de rädda för?
– För att dela med sig av för mycket information eller
att andra ska sno deras strategier. Men mer information
gör publiken mer engagerad och jag tror att vi bara har att
vinna på att göra sporten mer intressant och tillgänglig.
HiQ magazine | 15
Tanja Poutiainen är Finlands alpina skiddrottning.
Hon har vunnit världscupen i både slalom och storslalom och
har över 50 pallplatser i OS-, VM-, och världscupsammanhang.
5 böcker
Heavy metal management
Sushi and Tapas: Bite-size Personal
De odöda: Skräcknoveller
Agnieszka Jonak mfl.
Andreas Roman, Caroline L. Jensen,
John Ajvide Lindqvist, m fl
vi gillar
Stories from Women Around the World
Epigram Books
Få en ögonblicksbild av tjugofem olika kvinnors
livsöden och vardagstankar i den här tankeväckande
och underhållande novellsamlingen. Träffa systemutvecklaren som släpper allt och följer sin kärlek
till andra sidan av världen. Möt den enda mörkhyade
kvinnan i ett styrelserum i Sydafrika fullt av vita
män. Gråt, skratta och låt dig svepas med i tjugofem
noveller fulla av kraft och glädje.
Gideons Ring
Carin Gerhardsen
Hans-Olov Öberg och Pär-Jörgen Pärson
Kalla Kulor förlag
Think or headbang – either way just do it hard!
Världens företagsledare har mycket att lära av hårdrockarna. Det tycker i alla fall författarna Hans-Olov
Öberg och Pär-Jörgen Pärson som tillsammans
har mer än 50 års erfarenhet av strategisk analys,
management och företagsutveckling. För att inte tala
om musik! Vrid upp volymen med årets mest annorlunda managementbok!
Bokförlaget Semic
Kura ihop dig i soffan och dra upp fötterna från
golvet. De odöda bjuder på berättelser som riktigt
kryper under huden. Låt rysarnas mästare förflytta
dig in i isande skräckberättelser av högsta klass.
Alla sorters monster av Roman och Sju års olycka
av Jensen är två av novellerna som verkligen står
ut. Sätt dig till rätta och glöm inte att se dig om över
axeln. Det är väl ingen där... Eller?
Berg har inga rötter
Manne Fagerlind
Norstedts
Damm förlag
Se till att ha gott om tid när du slår upp första sidan,
för Carin Gerhardsen har skrivit ännu en kriminalroman som gjord för att sträckläsas. En kvinna hittas
naken i en trappuppgång i Stockholm, uppenbart
utsatt för våld men oförmögen att berätta vem hon
är eller vad som hänt. Där börjar en komplex utredning som ska komma att förbrylla både läsaren och
de välbekanta karaktärerna i Conny Sjöbergs polisteam. Vem är god, vem är ond? Den femte boken om
Hammarbypolisen håller sin läsare i ett järngrepp.
En finstämd betraktelse om att bli gammal och sakta
men säkert ersätta verkligheten med en egen version.
På ett målande och poetiskt sätt fångar debutanten
Manne Fagerlind läsaren i en mans kamp mot
klockan. När ens verklighetsbild inte längre stämmer
med vad övriga världen ser – vem sitter då inne på
sanningen? Blir berättelsen om en människas liv
någonsin riktigt färdig?
HiQ magazine | 19
Att ha en mamma i
Danmark räckte för att väcka
misstankar. Trots stor talang hade
civilingenjörsstudenten
Simona
Bamerlind ingen framtid i Ceauşescus
Rumänien. 1989 flyttade hon till
Sverige och blev så småningom ledare
på HiQ. Här berättar Simona om
vikten av att göra det bästa av sin situation, vad som driver henne och varför
man aldrig ska ge upp.
E
kisar mot
solen. Jag tänker mig att
havet bakom henne är alldeles klarblått. På bilden är
det snarare grått, eftersom fotografiet
är svartvitt.
– Det fanns inte färgbilder i
Rumänien när jag växte upp, säger
Simona Bamerlind.
Vi sitter på en restaurang på Fjällgatan i Stockholm. Utanför fönstret
breder staden ut sig, med de månghundraåriga husen i Gamla stan till
vänster och nöjesparken på Djurgården
längst bort på andra sidan vattnet.
Simona bläddrar i sitt album från
barndomen. De första fotografierna
föreställer familjen på solsemester vid
Svarta havet. Föräldrarna ser unga
och solbrända ut i sina badkläder.
Det syns att Simona har ärvt sin
mors mörka hår, men det stora teknikintresset kommer lika mycket från
pappan, säger hon.
– Båda mina föräldrar var civilingenjörer och jag har alltid gillat det
naturvetenskapliga. Särskilt matte
och fysik. Jag har nog alltid haft lätt
för det, jag har inga problem med att
förstå tekniska lösningar. För mig har
det alltid varit självklart att jag också
skulle läsa vidare och bli civilingenjör.
n liten Flick a
»Jag hade bara ett par
strumpbyxor. Jag köpte
dem svindyrt på svarta
marknaden och grät en hel
dag när de gick sönder.«
Vi vänder blicken mot fotografierna
igen. Där är Simona med sina kompisar i tonåren, klädd i skoluniform
under åttiotalskavajen. På benen bär
hon strumpbyxor.
– Jag hade bara ett par strumpbyxor. Jag köpte dem svindyrt på
svarta marknaden och grät en hel
dag när de gick sönder.
På en av bilderna skymtar en
sjuttonårig kille. Simona säger att det
22 | HiQ magazine
är hennes man.
– Vi var ihop i tonåren. Sedan gjorde vi slut och träffades inte på många år
innan vi återsågs i Sverige. Han hade
flyttat hit några år innan mig. I dag
är vi gifta och har en son ihop.
Varför fl yttade du till Sverige?
– Mina föräldrar skilde sig när jag
var sex och några år senare flyttade
mamma till Danmark medan vi
andra blev kvar. På den tiden var vi
som hade släktingar i utlandet som
paria. Våra telefonsamtal avlyssnades
och jag förstod tidigt att jag inte hade
någon framtid i Rumänien. När jag
pluggade till civilingenjör sa alla att
jag kunde glömma att jag skulle få
ett bra jobb. Så för mig var det inget
svårt beslut att flytta. Att det blev just
Sverige berodde på att vi hade andra
släktingar här.
Simona säger att de sista åren i
Rumänien var svåra. De hade el två
gånger om dagen och varmvatten en
gång i veckan. För att hålla värmen
sov de med gaslampor.
– En natt slocknade lampan i mitt
rum så att det började läcka gas. Jag
vaknade av att jag mådde illa, stapplade upp och svimmade ute i hallen.
Då tänkte jag inte särskilt mycket på
det, men nu när jag ser tillbaka inser
jag vilken tur jag hade. Jag kunde ju
ha dött.
Men även om det var ett svårt liv,
var Simona knappast olycklig.
– Det går alltid att hitta glädjeämnen. Man har ju bara det liv man
har och det gäller att göra det bästa
av det, säger hon.
Simonas pappa flydde till Sverige
1986. I december 1989 kom revolutionen och en månad senare hade
pappan ordnat med uppehållstillstånd så att resten av familjen kunde
komma efter.
Simona säger att hon kom till
Sverige som ett blankt papper.
– Allt kändes nytt. På den tiden
var det så stor skillnad mellan Rumänien och Sverige att det var som natt
och dag. Jag kom från Bukarest till
ett litet småländskt samhälle med två
tusen invånare. Jag kommer i håg att
jag grät när jag gick in på ICA första
gången för att det fanns så många
varor. Då var jag ändå 23 år!
Hon kompletterade sina rumänska
studier med en femårig utbildning
i industriella system på universitetet
i Växjö – och sedan var det inga
problem att få jobb.
»Våra telefonsamtal
avlyssnades och jag
förstod tidigt att jag inte
hade någon framtid i
Rumänien.«
Efter ett par år på ett telekomföretag
strosade hon genom Nordstan i
Göteborg och hamnade mitt bland
arbetsmarknadsdagarnas mässbord.
– Där träffade jag Camilla som
berättade om hur det var att jobba på
HiQ. Jag tyckte att det verkade väldigt kul att vara konsult och lockades
av tanken på att få jobba åt flera
olika företag.
Hon bestämde sig för att söka jobb
på HiQ – och blev väldigt besviken
när hon fick nej.
– Jag blev verkligen ledsen, jag
passade ju perfekt och hade alla kvalifikationer. Så jag ringde upp kontoret
och frågade vad det var för fel.
Personen som svarade i telefonen
frågade om Simona hade tänkt flytta
till Stockholm. Simona sa nej, och
fick följdfrågan: »Men varför har du
då sökt jobb i Stockholm?«
– Det visade sig att ansökan hade
hamnat fel. De lovade att skicka den
till Göteborg, och någon dag senare
hade jag fått jobbet.
Simona skrattar.
– Det visar att man aldrig ska ge
upp, att det är värt att ringa det där
extra samtalet.
Under de första sju åren som konsult hann hon med nio olika uppdrag.
– Det var jätteroligt. Jag hade
aldrig utvecklats så mycket som jag
gjorde under den tiden om jag inte
hade varit konsult. Man lär sig
något nytt och får nya utmaningar
på varje företag. Det är inte lätt att
alltid vara ny, men jäklar vad man
blir duktig på att skaffa kontakter och
ta människor.
Även om hon trivdes ville Simona
fortsätta att testa nya saker och blev
så småningom konsultchef och säljare.
Fem år senare, i mars 2013, har hon
varit på HiQ i tretton år, och jobbar
numera som affärsområdeschef.
Hur skulle du beskriva HiQ som arbetsplats?
– Det är högt i tak, frihet under
ansvar och väldigt mycket skratt
och energi. Det finns många väldigt
duktiga människor hos oss. Dessutom
är det snabbt, spännande och utvecklande. Inte tufft och inte kaxigt
men...
Simona söker efter det rätta ordet.
– Edgy!
Sedan säger hon åt mig att sluta
anteckna så att jag hinner äta lite
också. Det känns typiskt för Simona
och stämmer väl överens med vad
hennes kollegor har berättat om henne. Hon är omtänksam och nyfiken.
– Det känns väldigt ovant att bara
prata om mig själv så här, säger hon
och börjar ställa frågor om mina
barn i stället.
En stund senare har tallrikarna
framför oss bytts ut mot kaffekoppar
och jag frågar Simona hur hon är
som chef.
Simona Bamerlind
45
Familj Man, en 11-årig son, en
katt, två kaniner och 120 fiskar
Bor Lindome utanför Göteborg
Gillar Att utvecklas och utveckla
andra
Bästa teknikpryl Min iPhone!
Ålder
»Jag försöker verkligen
sänka ambitionsnivån
och känna att jag duger
som jag är, men det är
inte lätt.«
– Många säger att jag är närvarande.
Om jag pratar med någon så lyssnar
jag, jag tänker inte på annat.
Andra säger att jag är omtänksam.
Jag skulle nog säga att jag är ganska
tuff men rättvis.
Är det vad du strävar efter?
– Ja, jag vill ha både det mjuka och
det hårda. Som chef måste man
kunna fatta hårda beslut, men det
är också viktigt att ha bra relationer
med de anställda. Jag är genuint intresserad av mina kollegor och kan
namnet på allas barn och respektive.
– Samtidigt ställer jag krav och
gillar inte folk som gnäller. Om någon
inte trivs med något vill jag att de
säger det och gör något åt saken.
Finns det något i dig som du har med
dig från uppväxten i Rumänien?
– Ja, respekt för andra människor
och en ödmjukhet och lyhördhet för
andra människors behov. Jag kan
egentligen inte säga om det kommer
från familjen, mig själv eller Rumänien, men jag har alltid varit bra på
att sätta mig in i andras situation.
Innan jag dömer någon försöker jag
alltid förstå varför de gör som de gör.
Jag säger inte att det är något jag
alltid gör naturligt, men det är något
jag strävar efter.
När jag frågar vad som är svårast
på jobbet funderar Simona lite innan
hon svarar.
– Att sätta gränser och inte ställa
så höga krav på mig själv. Jag försöker
verkligen sänka ambitionsnivån och
känna att jag duger som jag är, men
det är inte lätt. Jag ser samma sak
hos många av mina kvinnliga medarbetare, ett »duktig flicka«-komplex
som är svårt att bli av med. Av någon
anledning är det lättare att upptäcka
det hos andra.
Simona säger att hon ständigt
strävar efter att utvecklas och att utveckla sina medmänniskor. Det är
det som motiverar henne på jobbet.
– Och så får det gärna vara lite
tävling!
Tävling?
– Ja, jag är väldigt tävlingsinriktad.
Inte mot mina kollegor, vi är ju ett
team. Men jag tävlar gärna mot
andra bolag om nya kunder. Då ska
vi vinna!
Är du bra på att stänga av jobbet när du
går därifrån?
– På HiQ är vi jättenoga med att
vi inte ska jobba för mycket, men jag
har ändå svårt att sluta tänka på
jobbet när jag är ledig. Det är bara
sådan jag är. I natt vaknade jag
klockan fyra och kom på att vi hade
glömt att ringa en av våra kunder.
Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag älskar att läsa böcker och
tränar väldigt mycket, säkert fyra
fem gånger i veckan. Det är ett bra
sätt att varva ner när livet är stressigt
och jag mår mycket bättre när jag får
röra på mig.
»Ja, jag är väldigt
tävlingsinriktad. Inte
mot mina kollegor, vi
är ju ett team. Men jag
tävlar gärna mot andra
bolag om nya kunder.
Då ska vi vinna!«
Dessutom tycker Simona om att
resa och vandra i berg. Hon säger
att vandringen hjälper henne att
hitta sin inre ro. När jag frågar om
framtidsdrömmar säger hon att hon
drömmer om att vandra i Tibet.
– Annars har jag inte så stora
drömmar. Jag är väldigt nöjd med livet.
Jag har jättetrevliga kollegor, ett
spännande jobb, en omtänksam och
fin familj och allt det materiella jag
behöver. Jag stannar gärna upp
här och försöker att inte jaga efter
nästa grej.
Har du varit tillbaka till Rumänien?
– Bara en gång. Vi har ju hela
släkten här i Sverige. Men vi var där
2005 med vår son Anthony. Det hade
förändrats så mycket, så det kändes inte
alls som att komma hem. Det blev
bara ännu tydligare att det är Sverige
som är hemma.
HiQ magazine | 25
tycker till
4
Anna Grajek
Vilka nyheter kommer
vi under året få höra
om inom mobilitetsområdet?
Vad tror du kommer
att vara nästa steg i
utvecklingen av TV:n?
Finns det någon teknisk
uppfinning som skulle
kunna göra ditt liv lite
enklare?
Vilken är din bästa
teknikpryl?
Vilket tech-event blir
2013 års höjdpunkt?
– Jag hoppas att vi kommer
ett steg närmare tankeläsande hjälmedel som kan
transformera tanke till
handling. Att styra saker
med våra tankar kommer
definitivt att komma inom
en snar framtid.
– Eftersom mobiltelefonerna
blir allt större i storlek, tror
jag att någon av de stora
spelarna kommer att släppa
en flexibel telefon som man
kan böja som om den var
gjord av gelé eller gummi.
Samsung gjorde en sådan
prototyp redan 2011.
– Jag tror inte att TV:n som
den traditionellt har sett ut
har någon framtid. TV:n
håller på att integreras med
läsplattan, telefonen och
datorn. Netflix är ett bra
exempel på det. En följd
av det är att DVD-filmer
också blir förlegade.
– Det vore toppen om man
kunde göra sömnen mer
effektiv och snabba på
kroppens återhämtning.
På så vis skulle man inte
behöva åtta timmars sömn
utan klara sig med hälften.
Jag älskar att sova, men
ibland är inte ens åtta
timmar tillräckligt.
– Något jag inte äger än,
den nya Canon EOS
6D-kameran. Den har
inbyggd Wi-Fi och GPS
och går att integrera med
din läsplatta och mobil.
Det är något jag har väntat
länge på.
– Teknikkonferensen
TechCrunch Disrupt som
äger rum i New York i vår.
– Jag tror att det
kommer att komma fler
olika tekniska lösningar
för mobila betalningar.
Det gör att vi som konsumenter verkligen kommer
att kunna använda mobila
betalningar som ett
alternativ.
– Augmented reality
kommer att ta oss till en ny
nivå det här året. Det är ett
sätt att på mobilskärmen
visa information om sådant
som vi ser i bilden från
kameran. Nu är tekniken
mogen och kommer att
börja användas i allt från
manualer till reklam, kundtjänst och prishantering.
– Nästa steg är TV on
Demand. Vi ser redan en
del av detta med Time
Shift. Nästa steg är Time
Shift från molnet där du
som konsument inte behöver spela in eller liknande.
Det är bara att köra.
– Svår fråga.
Kanske batterier som ger
möjlighet till snabbare
prylar och längre tid
mellan laddningarna.
– Mobilen, utan tvekan.
– Den stora mobilmässan
Mobile World Congress!
– Jag tror att mobilstyrda
glödlampor bara är början
på genombrottet med
smarta och uppkopplade
hem (»Smart home connectivity«). Dessutom tror jag
att »internet of everything«
med tvättmaskiner som
tvättar när elpriset är som
lägst blir stort i år.
– Betalning och
bankärenden i mobilen
kommer fullständigt att
explodera.
– Netflix och liknande
tjänster kommer att
etablera sig på riktigt och
kabel-TV-abonnemangen
kommer att minska. Dessutom tror jag att Androidleverantörer kommer att ta
fram en motsvarighet till
AppleTV, en mediaspelare
som gör det möjligt att
strömma digitala medier.
– Bättre mobila betallösningar! Det skulle
underlätta rejält att byta ut
kreditkorten mot telefonen.
Nyskapande »praktiskt
fungerande« laddningsmöjligheter (typ utnyttjande av
kroppsenergi eller rörelseenergi) vore också bra.
– Mobilen, alla kategorier.
– Apple-eventen för att
se om de klarar av att
hålla täten. Mobile World
Congress i Barcelona i
februari, och CES, en
elektronikmässa som hålls i
Las Vegas i januari varje år
är alltid intressanta. Men
Öredev i Malmö till hösten
är också kul med tanke på
det rent lokala.
– Ska jag välja en sak så
tror jag att betaltjänsten
Swish kommer bli en rejäl
succé, och tjänsten i sig
tror jag kommer driva på
smartphoneförsäljningen
ytterligare.
– Google kommer att
lansera Project Glass.
Det är glasögon som är
uppkopplade mot nätet och
visar information om det
man tittar på. Men det är
nog få utom jag själv som
kan tänka sig att gå runt
med dem.
– Jag vill kunna köra mina
appar från App Store på
min TV. Week Cal,
Twitterriffic, Angry Birds
Star Wars och varför inte
Tiny Wings. Lägg på
röststyrning och en game
controller så kan jag sälja
min Xbox 360.
– Just nu är jag nöjd med
de prylar jag har. Jag
känner mig produktiv på
jobbet, uppkopplad på stan
och tillgänglig hemma.
Det är fortfarande lite för
mycket att hålla reda på,
men vi befinner oss i den
mobila revolutionens linda.
Jag tror att vi vi bär med
oss färre enheter framöver.
– Min iPhone 5. Det är den
jag alltid bär med mig och
som gör mig tillgänglig och
uppkopplad med resten av
världen, var jag än är.
– Mobile World Congress
i Barcelona är alltid
spännande, men 2013 tror
jag spelmässan E3 kommer
bli ännu mer intressant
då Xbox720 och PS4
förhoppningsvis lanseras
officiellt.
Testledare i Finland
Stefan Haag
VD på MobilEyes AB
Anna Kleine
VD i Skåne
Johan
Sanneblad
Fil.Dr och konsultchef/
säljare i Göteborg
26 | HiQ magazine
Vilket blir det största
tekniska genombrottet
under 2013 tror du?
HiQ magazine | 27
irOn
man
3,86 kilometer simning till havs, 18 mil på cykel och sedan en
maratonsträcka i löpning på det. På vardagarna arbetar
Mattias Johansson, 28, som systemutvecklare på HiQ i Linköping.
På fritiden tränar han triathlon med fokus på Ironman.
D
e Flesta som behöver
något mer motiverande
än ett »friskispass« nöjer
sig med att springa
Göteborgsvarvet, Lidingöloppet eller
Tjejmilen. En del satsar på att klara
ett maraton eller ett Vasalopp.
Kanske att de till och med ger sig på
en Svensk Klassiker.
Men Ironman?
För Mattias Johansson började det
med en Svensk Klassiker. Det var
2009 som han och en kompis utmanade varandra att köra Vasaloppet,
Vätternrundan, Vansbrosimningen
och Lidingöloppet på ett och samma
år. När det var avklarat hade Mattias
fått blodad tand.
– Jag tänkte att det vore häftigt att
testa Ironman. Tävlingen genomförs
i Kalmar i augusti och 2011 ställde
jag upp för första gången. Det var
jävligt kul, säger Mattias som precis
28 | HiQ magazine
är på väg till simhallen för att köra
dagens vändor i bassängen.
Det är lustigt att tänka att för några
år sedan, när han började träna inför
Vansbrosimningen, kunde han inte
ens crawla.
– Jag höll på att drunkna efter 25
meter, säger Mattias.
Nu går han till simhallen tre till
fyra dagar i veckan. Utöver det blir
det tre cykelpass, minst lika många
med löpning och så lite styrketräning
på det. Totalt blir det femton timmar
träning i veckan.
– Det tar väldigt mycket tid och
kräver noggrann planering. Men jag
har en snäll sambo som är mycket
förstående och hjälper mig. Hon är
med i samma triathlonklubb som jag.
Hur orkar du?
– Jag orkar för att det är så kul.
Vad är det som är så roligt med Ironman?
– Man lär sig mycket om sig själv
när man utsätter sig för extrema
situationer. När man klarar något
man inte tror att man ska klara och
går utanför sin trygghetszon blir
man modigare och inte lika rädd för
att misslyckas. Jag har lärt mig att
misslyckanden också är erfarenheter
värda att ta vara på.
Mattias har alltid tränat mycket
och höll på med fotboll, volleyboll
och innebandy när han var yngre.
För honom är idrotten ett sätt att
umgås och träffa vänner.
Om han ska rangordna är löpningen jobbigast. Den sliter hårdast
på kroppen och ligger dessutom sist
på tävlingen.
– Simningen är mycket mjukare
och det är inte alls samma intensitet
på cykeln eftersom man kan vila
lite i nedförsbackarna. Men det är
många som tycker att simningen
är utmanande. Det är tufft att simma
mattias tiPs till dig sOm Vill
KOmma igång med träningen:
1. Våga testa nya saker! Hitta din grej.
Det är lättare att träna om man tycker
att det man gör är roligt.
2. Träna tillsammans med en kompis.
Om det samtidigt blir en social grej blir
träningen roligare.
3. Sätt upp mål, det motiverar. Men kom
ihåg att det ska vara realistiskt. Tänk inte
att du ska slå världsrekord första året.
4. Träna lagom mycket. Om du går ut för
hårt är risken stor att du sliter ut dig själv
efter en månad.
så långa distanser till havs.
Har du några tekniska prylar som hjälpmedel?
– Jag skulle inte klara mig utan min Garminklocka.
Det är en GPS-klocka som mäter distans, tider och puls.
Dessutom använder jag Funbeat, ett slags Facebook och
träningsdagbok för träningsnördar.
»Första tävlingen, 2011, handlade
mest om att överleva, att ta sig igenom
varje moment.«
Mattias har synkroniserat sin Garminklocka med Funbeatkontot så att han kan lägga upp alla data direkt.
Det är bra, både för att ha koll på hur mycket han har
tränat, och att han inte tränar för mycket.
Karttjänsten Google Maps är också bra att ha. Med
den i mobilen behöver Mattias aldrig vara rädd för att
cykla vilse.
Hur har det gått på tävlingarna då?
– Första tävlingen, 2011, handlade mest om att överleva,
att ta sig igenom varje moment. Mitt mål var att klara
det på tolv timmar och jag gjorde det på 10.47. Året efter
gjorde jag det på 9.50.
Hur känns det efteråt?
– Första känslan är att det är så otroligt skönt att gå i
mål och få vila. Först efter några sekunder känner jag hur
ont det gör i kroppen. Det är fascinerande att man inte
känner det under själva loppet. Då bara kör man. Men
när man väl har kommit i mål börjar fötterna och benen
klaga: »låt oss vila för fasen«.
Får du vila då?
– Ja då vilar jag i några veckor, njuter av det jag åstadkommit och laddar om mentalt. Jag kanske cyklar lite för
att rensa ut slaggprodukter. Det gör att man återhämtar
sig snabbare. Sedan försöker jag variera träningen mer för
att bara ha kul. Jag brukar träna kettlebells och har även
provat zumba med klubben. Det var väldigt kul att se alla
stela triathlonidrottare skaka på höfterna.
Vad har du för mål för 2013 års lopp?
– Mitt mål är att förbättra mig en halvtimme och gå i
mål på strax över nio timmar. Det blir lite av ett mellanår.
Nästa sommar vill jag kvala in till världsmästerskapen på
Hawaii. För det måste jag ner en bra bit under nio timmar.
5 apptIps
nIke traInIng club
Vill du att någon ska lägga upp dina träningspass åt dig?
med nikes app får du en personlig tränare i mobilen.
fItocracy
behöver du motiveras med poängsystem, utmärkelser
och tävlingar är det här appen för dig.
healthy heroes
gillar du tV-spel? ta din karaktär från en nivå till en
annan när du tränar med denna rollspels-app.
ZombIes, run!
är du riktigt svårmotiverad? spring för livet med en
actionfylld app där du jagas av zombier.
tabata
Ont om tid? testa effektiv intervallträning på japanskt
vis med en tabata-timer i mobilen.
HiQ magazine | 29
Rock ’'n'’roll
konsulten
Få jobb framstår som mer olika än att vara IT-konsult och gitarrist i
ett rockband. Ändå har Sveriges meste rockstar Dregen vid sidan av Backyard Babies
och att spela med Michael Monroe blivit en återkommande samarbetspartner
till HiQ. Vi träffar honom för ett samtal om passionerad beslutsamhet,
nördar och vikten av att vara sann mot sig själv.
D
et är tr ångt och svettigt framför scenen på
Trädgår’n i Göteborg. Dregen står böjd över
gitarren med ryggen mot publiken. Plötsligt
spänns den tunna tatuerade kroppen och några
snabba riff fyller lokalen. Dregen studsar runt. Publiken
jublar. Backyard Babies hit Minus Celsius dundrar ur
högtalarna och ekar mot väggarna. Publiken vrålar
och hoppar i takt. Men någonting är inte som det brukar.
När man tittar närmare på bandet är det inte Backyard
Babies som spelar. Det är HiQs husband HEO,
HiQ Experience Orchestra. Och publiken ser inte
heller ut som den genomsnittlige Sweden Rock Festivalbesökaren. Det är mer lammullströjor än nitjackor och
brogues än Converse.
»När jag fick skivkontrakt och bodde
i Småland var jag nästan tvingad att
flytta till Stockholm för att få det att
funka. Nu kan man ju sitta var som
helst där det finns uppkoppling.«
Det är Kunskapsbar på HiQ och stämningen är hög. Det
hålls föredrag, minglas och spelas rock ’n’ roll. Precis som
det brukar göras. Och Dregen trivs. Han och HiQ har
jobbat en del ihop den senaste tiden. Med interna event,
kundkvällar och liknande. Och så bandet förstås.
– Jag har sagt till Lasse (Lars Stugemo, HiQs VD och
gitarrist i HEO) att om jag råkar bli av med ett finger eller
så, kan jag börja på HiQ då?
32 | HiQ magazine
De allra flesta artister tar ett företagsgig ibland. Spelar på
en konferens eller julfest när de har tid över mellan skivsläpp och turnéer. De uppträder en stund, river av en hit
och drar några skämt och sedan är det bra med det.
Det är snabba pengar för artisten och ett sätt att fixa en
minnesvärd kväll för företagen.
Och det var precis så samarbetet mellan HiQ och
Dregen började.
– Vi skulle åka på konferens till Sardinien och jag hade
hört att Dregen är en duktig DJ. Så vi frågade om han
ville följa med och spela några kvällar, säger Lars Stugemo.
Under resan lärde Dregen och gänget från HiQ känna
varandra och när de kom tillbaka till Stockholm fortsatte
samarbetet. Dregen berättar:
– När vi var på Sardinien blev jag helt tagen av HiQ
och folket som jobbar där. Jag hade så jävla roligt! Det är
nog enda gången jag har samarbetat med ett företag som
jag känner ger mig något tillbaka. Och jag har gjort ganska
många företagsgig. Det är en skön vibe på HiQ.
Dregen med Michael Monroe
»Vi skulle kunna ha tagit genvägar
tidigare i karriären och nått framgång
fortare men att lyckas i sig har aldrig
varit det viktigaste.«
Är det så att du längtar efter ett
kontorsjobb ibland?
–Nej, faktiskt aldrig. Det
blir ganska mycket kontor
ändå. Även när jag spelar in.
Jag kan spela in här i Sverige
och skicka filerna till Berlin
eller Los Angeles där någon
annan mixar och så vidare. Tidigare var man ju tvungen
att resa runt och vara med hela tiden. Nu sitter jag hemma
och jobbar. Man kanske får tacka HiQ för att det är möjligt,
med tekniken och så. När jag fick skivkontrakt och bodde
i Småland var jag nästan tvingad att flytta till Stockholm
för att få det att funka. Nu kan man ju sitta var som helst
där det finns uppkoppling.
Sitter du mycket själv och jobbar?
– I år släpper jag både min
första soloplatta och en självbiografi och med dem har jag
suttit mycket själv. Men jag kan
inte påstå att jag tycker att det
är överdrivet roligt. Jag föredrar egentligen att jobba i ett band. När man är ett team.
Jag gillar den grejen. Det kan bli ganska ensamt när man
ska göra och bestämma allting själv. Som tur är släpper
Michael Monroe en platta nu också, så det har inte bara
blivit att sitta själv.
Tar ni alla beslut tillsammans i bandet?
»Sista gången i livet jag borstar tänderna
och tittar mig i spegeln vill jag kunna
säga: Jag har gjort vad jag har kunnat.«
36 | HiQ magazine
– Ja, alla stora. Vi har jobbat tryggt och stadigt för att
lyckas på vårt sätt. Vi skulle kunna ha tagit genvägar
tidigare i karriären och nått framgång fortare men att
lyckas i sig har aldrig varit det viktigaste. Det finns kanske
band som bildas på en måndag, får en listetta i Tyskland
till helgen och splittras veckan efter. Som vill lyckas till
varje pris. Det var inte det vi ville. Gärna framgång. Men
på våra villkor. Det kan ju låta lustigt i sammanhanget
men vi har aldrig sålt ut vad vi är.
När Dregen växte upp ville han bli NHL-proffs, astronaut eller rockstjärna. Det var bara det som gällde. Men
han förstod tidigt att om han skulle uppnå något av de
målen så skulle han vara tvungen att satsa fullt ut.
– Många av medlemmarna i de andra banden i Nässjö
där jag växte upp gjorde andra grejer vid sidan av musiken. De pluggade eller jobbade eller så. För att ha en
backup-plan om musiken inte funkade. Vi var ganska
unga när vi började spela i Backyard Babies och tänkte
att nu ska vi göra något så att vi inte kan sitta i kassan på
ICA, att det inte blir möjligt. Så vi började med lite tatueringar på händerna och så. För att vi skulle vara tvungna
att fortsätta. Att satsa allt.
Är det din stil, att det får bära eller brista?
–Ja, kanske. När jag gick i skolan sa rektorn att: Du är
den enda på den här skolan vars betyg bara är femmor
och resten kan man skriva med linjal.
– Att jag nästan bara hade femmor och ettor säger väl
lite om hur jag är. Om jag är intresserad av något så är jag
väldigt intresserad men om jag inte är intresserad, så bryr
jag mig inte över huvud taget.
Lite nördigt nästan. Kan man säga att nördar är den nya tidens
rockstjärnor?
– Nörden är det nya proffset. Jag har alltid gillat nördar. Det är fantastiskt att folk fördjupar sig i något på det
sättet. Nörd har alldeles för länge förknippats med mes.
Men det håller ju på att ändras. Kolla actionfilmer för 15
år sen. Då var hjälten James Bond som skjuter ner alla. Nu
är det en datorsnubbe som räddar världen. Nörden är den
nya hjälten. Men nörd och nörd, allt är ju relativt. Jag är
nördig på det jag gör. Om man gillar något så go for it.
Bli bra på det.
Hur viktigt är det att vara bäst?
– Det är ingenting jag går och funderar på. Men sista
gången i livet jag går in och borstar tänderna och tittar mig i
spegeln vill jag kunna säga: Jag har gjort vad jag har kunnat.
HiQ Musikfestival
Hej Simon Nyman, festivalgeneral för HiQs musikfestival som går av stapeln i november varje år.
Varför började HiQ ha en musikfestival?
På min anställningsintervju fick jag frågan om jag spelade
något instrument. Det gjorde jag. Och när jag fick veta att
många andra på kontoret också spelade och var intresserade
av musik föddes tanken på att göra ett event. Med hjälp av
engagerade kollegor och helhjärtat stöd från ledningen drog
festivalen igång 2006. Då var det fyra, fem band som ställde
upp. Alla som ville vara med blev erbjudna coachning av bandet
Cotton Club. På så sätt startades några fler band. Och även om
inte alla ställde upp i festivalen så var det en av anledningarna
till initiativet från början: Att fler musikintresserade skulle
börja spela ihop.
Hur många band var med förra året?
Nio tror jag. Och kanske 150 personer i publiken. Det var ett
jäkla tryck. Vi har kört varje år sedan starten och folk brukar
bjuda med en kompis eller familjen. Det är en kul grej.
några planer på att släppa en skiva? The best of HiQ?
Nä, inte vad jag vet. Vi har faktiskt spelat in de senaste festivalerna genom mixerbordet, men det är mest för banden
själva. Så vitt jag vet finns inga planer på att släppa en skiva.
Vilka musikstilar är mest populära?
Alla! De flesta spelar covers men vi har några som kör egna
låtar också. Och det är inom alla olika stilar. Rock, metal,
stråkkvartetter, elektroniskt, fusion. Fusionbandet var väldigt
populärt förra året. De körde östtysk elektronika med persiska
influenser.
När är det dags för nästa festival?
I början av november. Datumen är inte satta än. Novemberlovet
brukar få styra eftersom många åker iväg med familjen då.
Vi tar den helgen som inte är lov. Men många har redan börjat
ladda. I replokalen här på kontoret är det full fart!
Ett klipp från konserten på Trädgår’n finns på bit.ly/W115VL
HiQ magazine | 37
38 procent av alla
svenska barn i åldern 4 –11
har en egen smartphone
blandband till mP3
Hett!
responsIve desIgn
Är dina blandband fortfarande den bästa mixen
du har åstadkommit i musikväg? Nu kan du
enkelt konvertera dina gamla kassettband till
MP3 på din iPhone. Tryck på play och njut!
älsKade
57 procent av alla
svenska barn i åldern 4 –11
har en egen mobil
pryl
mobilvanor hos svenska barn
Svenska familjer surfar allt mer och användandet går nu längre ned i åldrarna.
I Telenor Sveriges undersökning »Barnens mobila vanor 2012«, har TNS Sifo
intervjuat 1000 svenska föräldrar och 650 barn i åldern 4 –11 år.
nFC-sockor
På området saker du inte visste att du
verkligen behövde måste dessa NFCsockor ligga i topp! Glöm bortkastade
timmar med att försöka para ihop
strumpor i olika nyanser av svart.
Låt near-field communication göra
jobbet i stället. Svep med mobilen
över strumphögen tills du hittar den
perfekta strumpmakan. God jaktlycka önskar vi.
Project glass
Project Glass av Google är lite av det
häftigaste inom augmented reality.
Med ett par snygga glasögon lovar
Google relevant information som
ändras efter vad du gör eller tittar på
just nu. Håll utkik under året efter de
första beta-exemplaren. Först 2014
kommer du att hitta dem i affären.
mutewatch
Vill du vakna utan att väcka andra?
Behöver du en diskret påminnelse
när det är dags att gå? Eller vill du
helt enkelt ha årets coolaste klocka?
Mutewatch vibrerar istället för att
ge larm och har med sin gömda
pekskärm fått fashionistan att ropa
på mer.
40 | HiQ magazine
39 procent av alla svenska
barn i åldern 4 –11 har tillgång
till en surfplatta i hemmet
Hövding
Det absolut coolaste inom säkerhet är en osynlig cykelhjälm
som vid en olycka vecklas ut
och skyddar nacke och huvud.
Hövdings skönhet består av en
krage med en airbag gömd inuti,
som löser ut sig på en tiondels
sekund. Vi vill ha!
skriv ut i 3d
Det låter som något ur en sci-fi fi lm,
men det går faktiskt att skriva ut
saker i 3D redan nu. I dag används
det främst för att printa prototyper
i plast, men utvecklingen går i en
rasande takt. Inom en snar framtid
kanske du kan använda den till att ta
fram reservdelar till bilen?
Vår charmant kräsna generation förutsätter att formen är snygg oavsett
vilken skärm vi använder. Självklart
ska layouten anpassa sig efter skärmupplösningen!
augmented realIty
Kombinationen av verklighet och
programvara är nästan lika häftig som de flygande tefaten var i
1980-talets science fiction.
streamIng
Det kanske inte är helt nytt, men visst
förenklar det våra liv! Lyssna och
titta på vad du vill, när du vill. Kan
det bli bättre?
Internet of everythIng
Våra prylar har börjat koppla upp
sig och snackar med varandra. Det
här är bara början, och därför byter
vi ut termen »internet of things« till
»internet of everything«.
mobIle only
Mobilen blir bara viktigare och allt
oftare får vi i uppdrag att »enbart
fokusera på bra mobila lösningar«.
Mobile only är här för att stanna.
i’m Watch
Smarta telefoner? Tänk smarta
klockor. I’m Watch är världens första
appklocka. Klockan kopplar upp sig
mot din telefon och ger dig tillgång
till musik, väder, din kalender och
vilken annan app du än önskar.
HiQ magazine | 41
Budnitz
Att flyga fram på gatorna på en
tvåhjuling har aldrig varit hetare.
Mycket har hänt sedan cykeln kom
i slutet av 1800-talet och i dag är vi
många som cyklar till jobbet året
runt. Budnitz handgjorda cyklar
tillverkas i titan och ”chromolystål”
och är ett snyggare alternativ för dig
som vill ta dig fram med stil.
(Chromoly = chromium/molybden)
42 | HiQ magazine
HiQ magazine | 43
Musikens framtid
Få branscher har genomgått en så snabb och tydlig förändring
på grund av teknik som musikbranschen. Vi pratade med managern
Daniel Breitholtz i Stockholm och gitarrbyggaren Juha Ruokangas i
Harviala, Finland, för att reda ut hur de tror att musiken kommer
att se ut framöver och om allt verkligen var bättre förr.
Black Dog för första gången och såg
en affisch i en fi nsk musiktidning där
den här killen, där bilden tagits underifrån på något vis, hade en svart
Les Paul-gitarr hängande långt ner.
Han var långhårig och grym... Det
var Jimmy Page och jag minns att jag
tänkte: Wow, sån vill jag också vara!
»Gangnam Style är
världens mest sedda
musikvideo med över
en miljard visningar på
YouTube. Inte ens en
promille av de som har
sett den har förstått vad
som sjungs i den.«
T
musikerna blir
bättre eller sämre? Hur står sig
dagens stjärnor mot de som var
stora för 20 år sedan? Och
hur påverkar digitaliseringen av musiken
branschen och musikerna?
daniel : Fler människor kan jobba
relativt professionellt med musik utan
att investera hundratusentals kronor i
en musikstudio. Det har gjort att fler
kan göra musik, vilket också kan vara
negativt. Det som tidigare skedde var
att det fanns ett naturligt urval, då
bara de bästa musikerna och sångarna fick tillträde till musikstudios.
Trots det föredrar jag dagens artister
och musiker. Möjligheten för alla att
göra bra musik har gjort att vi har
en enormt mycket större bredd på
musiken. Teknikens utveckling har
ju vidareutvecklat musikens genrer,
vilket jag tycker är extremt positivt.
jUha : Världen har förändrats
så mycket. Å ena sidan skulle jag
säga att musiker i dag i allmänhet
är bättre än någonsin när det gäller
spelteknik och utbildningsnivå. Å
andra sidan, fi nns det i dag så många
musiker och alltfler musikgenrer
48 | HiQ magazine
Ycker ni att
som är fyllda av otaliga band. Trots
alla avancerade verktyg för att hålla
sig uppdaterad och vara social, är
det svårare än någonsin för ett nytt
band att synas i mängden och det är
mycket svårt att försörja sig på den
musik man vill framföra.
»Digitaliseringen har
trängt in på många
nivåer. Vi lever mitt i en
revolution och resultatet
är inte riktigt klart än.«
1965 till 1975 beskrivs ibland som musikens
guldålder. Håller ni med om det? Varför
eller varför inte?
daniel : Nej, jag håller inte med.
Det skrivs lika bra låtar idag som då.
De skrivs rent av oftare nu. De är
bara svårare att upptäcka då myllret
av låtar är så mycket större nu än
tidigare. Jag skulle snarare säga
att musikens guldålder började då,
65–75, och att den fortfarande pågår.
Det är häftigt att vi lever mitt i den.
jUha : Ja, det håller jag gärna med
om. Jag är född 1972, så jag har liksom missat förstahandserfarenheten
av den eran helt, men den musik jag
älskar mest kommer från 1960-talet
och särskilt 1970-talet. George
Thorogood säger i en intervju när
han diskuterar Beatles (det fi nns en
video på YouTube om det) något i
stil med att med Beatles gick världen från svartvitt till Technicolor!
Hela musikscenen för pop och rock
förändrades under 1960-talet och
1970-talet. Den elektriska gitarren
har utvecklats från ett ackordinstrument till ett soloinstrument som
morrar, ylar, sjunger, gråter – vilket
du vill. Killar som Jimi Hendrix,
Eric Clapton, Albert Lee, Jeff Beck,
Jimmy Page, Ritchie Blackmore, osv.
var revolutionärer och visade vad
man kan göra med en gitarr. Jag antar att det var Beatles som ledde den
trenden. Rockmusik blev trendigt –
plötsligt ville en hel generation barn
spela gitarr, trummor eller bas! Jag
minns när jag hörde Led Zeppelins
Har din syn på framtiden för musikbranschen förändrats på grund av att allt mer
sker digitalt? Hur tror du att rättigheter och
musikskapande kommer att se ut framöver?
daniel : Branschens framtidsutsikter
är lysande! Musikkonsumtionen idag
är större än någonsin tidigare. Det
har vi till stor del den digitala revolutionen att tacka för. Dagens digitala,
och framtidens nya, distributionssätt
gör rättighetsfrågor till de viktigaste
frågorna för upphovsmän/musikindustrin i framtiden.
jUha: Digitaliseringen har trängt
in på många nivåer. Vi lever mitt i
en revolution och resultatet är inte
riktigt klart än. Från LP-skivor till
Juha ruokangas
CD-skivor till MP3-fi ler till streaming från Spotify och annat – förändringarna har skett så snabbt att
branschen haft svårt att följa med i
vad som sker... Men ur min synvinkel
som gitarrbyggare har saker och ting
egentligen inte förändrats så mycket.
Gitarrister är de mest traditionella människor som fi nns och
förhållandet mellan en gitarrist och
hans gitarr (eller gitarrer) är mycket
personligt och även känslomässigt.
Jag tycker att all digitalisering nästan
har polariserat behovet av att hitta
något som är tryggt, något som inte
ändras hela tiden, något som kommer att fortsätta från far till son.
Sammanfattningsvis: Visst, tekniken
förändras och ibland är det svårt att
hålla jämna steg med alla uppdateringar och uppgraderingar i vår moderna värld, men de grundläggande
mänskliga behoven fi nns kvar och är
oförändrade. Alla vill vi må bra och
bli älskade.
Blir musikbranschen mer lokal eller
internationell? Hur påverkar det musiken
och de som vill bli musiker?
daniel : Musik reser över gränser
som aldrig tidigare. En koreansk låt
är världens mest sedda musikvideo
med över en miljard visningar på
YouTube. Inte ens en promille av de
som har sett den har förstått vad som
sjungs i den. Swedish House Mafia
hade »breakat« i de flesta territorier i
världen innan vi i Sverige upptäckte
dem. Dessa är bara ett par av många
tecken på att musiken är global och
att det blir mindre och mindre viktigt
att lyckas lokalt innan man får chansen internationellt.
jUha : Jag antar att musikbranschen både blir mer och mer lokal
och samtidigt alltmer internationell.
Mer allt. Moderna sociala medieverktyg når fram så gott som överallt.
Samma sak har hänt för gitarrbyggare. De stora industriella aktörerna
kontrollerade scenen för 20 år sedan
med nästan 100 % effektivitet. I dag
har de fortfarande ett slags kontroll,
men samtidigt fi nns det ett stort nätverk – en subkultur – med tusentals
enskilda små företag runt om i världen
Daniel Breitholtz
som gör unika musikinstrument.
Dessa små »underjordiska« gitarrbyggare är en stor utmaning även
för de stora aktörerna i branschen.
För oss är det ett arbete som utförs
med kärlek. Det är den främsta
prioriteten för oss och den driver
oss framåt. Allt annat följer den
grundläggande idén. Det är samma
sak med tonsättare och musiker som
älskar det de gör. Det är samma sak
med varje sann konstnär.
Vad blir nästa stora trend inom
musikvärlden?
daniel : Dansmusiken med EDM
(Electronic Dance Music) i spetsen
har pinkat så mycket revir nu att det
nog tar ett par år innan den trenden
är över. Det jag tror vi kommer få se
mer av dock är vokala inslag i den.
Väldigt snart är det också dags för
ett nytt stämsång/folk-projekt à la
Simon & Garfunkel.
jUha : Jag har ingen aning. Min
gissning är att alla de moderna prylarna kommer att få oss att titta mer
och mer tillbaka på det förflutna.
Ju mer världsekonomin splittras och
ju osäkrare världen blir desto fler
kommer att vända tillbaka till det
välbekanta, det vackra och det traditionella. Jag kan inte se hårdrocken
bli snabbare, långsammare eller
tyngre. Man har redan nått ytterligheterna på många sätt. Jag antar att
allt går igen och till viss del upprepar
sig. Efter sommar kommer vinter...
sedan blir det sommar igen...
HiQ magazine | 49
Hallå där...
50 | HiQ magazine
Katarina Gustafsson
Magnus Gudéhn
Aura Palmgren
Säljproffs i Linköping
Bank- och finansguru i Stockholm
Användbarhetsexpert i Finland
Hur kommer det
sig att just HiQ i
Mellansverige är
så framgångsrika
när det gäller
simulering?
Hur kommer det
sig att mobila
betalningar slår
igenom just nu?
Varför är det
så viktigt med
användbarhet?
– Mobilanvändandet
har vuxit explosionsartat. I dag är mobilen
vår viktigaste pryl, till
och med viktigare än
datorn. Det är klart att man vill betala med mobilen om
det är tillräckligt enkelt. Förra året lanserades det dessutom flera nya betaltjänster som nu har hunnit mogna och
blivit enklare att använda.
– Användbarhet är en
humanistisk aspekt av
teknologi, för att något
skall bli lätt att använda måste tjänsten eller
produkten inspekteras
från en neutral synvinkel. Användbarhet är också ett sätt
att hjälpa människor. På HiQ arbetar vi alltid tätt ihop
med formgivare och utvecklare när vi planerar nya tjänster, och gör olika användarundersökningar för att vara
säkra på att tjänsten verkligen möter användarnas behov.
Ulrika Björendahl
Jonas Stiborg
Poja Daroui
Akupunktör och projektledare i Karlskrona
Festivalbesökare och utvecklare i Borlänge
Expert medier, spel och underhållning i Stockholm
– Det beror mycket på
att HiQ-bolagen i Mälardalen och i Östergötland har sitt ursprung i simulering för flyg och fordon.
Sedan har kompetensen byggts på allteftersom, genom
uppdrag i flera olika branscher där man har använt simulering för att testa nya koncept, snabba upp utveckling,
kvalitetssäkra produkter och träna operatörer.
Finns det några
kopplingar mellan dina jobb som
akupunktör och som
projektledare?
– Skillnaden mellan att
jobba som akupunktör
och som projektledare
inom telekom är ganska stor, men det finns faktiskt likheter! Båda handlar om
problemlösning, att ställa diagnos och ta fram en passande
behandling. Det gäller både inom akupunkturen och när
jag ska lösa problem som dyker upp inom projekt jag driver. Dessutom är det inte bara IT-världen som pratar om
nätverk. Energikanalerna i kroppen betraktas också som
ett sinnrikt nätverk där energin flödar och kan påverkas
med nålar.
Vad gör ni för
att förenkla livet
för besökarna på
musikfestivalen
Peace & Love?
– Förra sommaren
arbetade jag och några
kollegor fram Peace
& Loves android- och
iPhoneappar. Med dem kunde festivalbesökarna få en
överblick över allt som hände på festivalen, skapa en lista
över alla spelningar de ville se och få en påminnelse en
stund innan. Festivalen hade 48 000 besökare och apparna hade runt 23 000 nedladdningar. Jag måste säga att
jag var väldigt nyfiken varje gång jag såg festivalbesökare
använda en smartphone på festivalområdet.
vad tror du kommer
vara nästa stora
snackis inom teknikutvecklingen i
mediesegmentet?
– Det är väldigt svårt
att sia om, men en
blygsam gissning är
TV:n. TV:n har de
senaste åren genomgått en ganska omfattande förändring
i takt med att nya tekniska möjligheter introducerats. Med
smartare TV-apparater som erbjuder både applikationer
och surfmöjlighet skapas nya affärsmodeller och det kommer definitivt hända saker nu när även Apple ryktas ge sig
in i branschen på allvar. En annan sak som sakta börjar
falla på plats är mediehusens affärsmodeller för digitala
tidningar. Det har pratats länge om kapitalisering av
tidningsinnehåll och studier visar att vi blir mer och mer
benägna att betala för tidningsinnehåll.
HiQ magazine | 51
– Vi befinner oss i en tid då mängden kunskap växer allt
snabbare. Det betyder att det är helt omöjligt för ett enskilt
företag att hålla sig uppdaterat med det senaste på alla
fronter. Därför är de tvungna att köpa in allt mer kompetens från specialiserade konsulter om de ska hänga med i
utvecklingen, säger han.
Om ett företag skulle försöka göra allt själva, skulle
det snabbt hamna på efterkälken inom många områden.
Specialiseringen innebär nämligen att konsulterna bygger
upp en kompetens som är svår för andra mer diversifierade verksamheter att hänga med i. Det gäller särskilt i
teknikintensiva verksamheter.
– Jag är övertygad om att vi kommer att få mer och
mer specialiserade konsultföretag, och att de som har unik
specialistkompetens kommer att bli de mest lönsamma,
säger Eric Giertz.
Enligt honom är den här utvecklingen inte bara gynnsam för konsultföretagen, utan för hela samhället. Att expertkunskapen flyttas ut till konsultföretag gör att den blir
tillgänglig för många olika företag. Att svenska verkstadsföretag klarade sig så pass bra som de gjorde i teknikövergången från mekaniska produkter till elektromekaniska
och digitaliserade produkter, tror Giertz beror på att de
i högre utsträckning än utländska konkurrenter valde att
köpa in utvecklingsexpertis från konsultbolag, i stället för
att anställa och arbeta med utvecklingen helt i egen regi.
UTAN KONSULTER
STANNAR SVERIGE
Antalet konsulter som arbetar med teknik- och IT-utveckling
i Sverige ökar för varje år. Och det är tur, för utan konsulter skulle Sverige
knappast ligga i framkant när det gäller teknisk utveckling, menar Eric Giertz,
professor i industriell ekonomi och organisation.
som examineras från KTH
kommer minst en tredjedel att gå direkt till
ett jobb i ett konsultföretag« säger Eric Giertz
när vi träffas i hans arbetsrum på Kungliga
Tekniska Högskolan i Stockholm.
I dag lägger företag ut allt mer arbete på konsulter och
underleverantörer, vilket innebär att antalet konsulter
och konsultföretag ökar. Faktum är att kunskapsintensiva
av all a ingenjörer
52 | HiQ magazine
konsulttjänster är en av de sektorer som har vuxit mest på
den svenska arbetsmarknaden de senaste 40 åren – från
runt 100 000 till drygt 360 000 anställda.
Enligt Eric Giertz beror det på att enskilda företag inte
längre kan besitta all kunskap som behövs för att ligga
i framkant inom alla kompetensområden som är nödvändiga för att de ska kunna utveckla högkvalitativa och
prisvärda varor och tjänster till sina kunder.
»Inom vissa områden kommer den
yttersta kunskapsexpertisen att finnas
i konsultföretagen och det betyder att
konsulterna är nödvändiga för andra
företags konkurrenskraft och överlevnad.«
– Om man tänker att man ska göra allt själva inom företaget kommer man aldrig att få den bästa expertisen.
Inom vissa områden kommer den yttersta kunskapsexpertisen att finnas i konsultföretagen och det betyder att
konsulterna är nödvändiga för andra företags konkurrenskraft och överlevnad.
Så trenden att allt fler företag köper in konsulthjälp handlar inte
om att slippa anställa?
– Det är nog både och. Men de som tror att det ökade
antalet konsulter bara är en kapacitetsfråga misstar sig.
Det är också en fråga om kvalitet.
Varför är det så
viktigt med matte?
Varje år stöttar Mattecentrum över hundra tusen barn och
ungdomar med matematiken. Dels genom nätforumet
Matteboken.se och dels genom öppna mattestugor där HiQmedarbetare och andra volontärer hjälper de unga deltagarna
att räkna. I år fyller Mattecentrum fem år och vi frågade entreprenören och grundaren Johan Wendt varför det är så viktigt
att kunna räkna?
– Sett ur ett samhällsperspektiv klarar vi oss inte utan matte.
Sveriges ryggrad är varken det svenska musikundret eller
att vi har världens bästa design, utan råvaruindustrin och
teknikföretagen. Det är de som skapar flest arbetstillfällen,
exporterar mest och ser till att vi har den levnadsstandard vi
har i Sverige i dag. De här teknikföretagen klarar sig inte utan
tjejer och killar som är bra på att räkna.
Vad får eleverna själva ut av det?
– Framför allt blir de bättre på matte och kan komma in på sin
drömutbildning. Många unga mår dåligt och känner sig dumma
för att de har svårt för ämnet. Andra tycker att skolmatten är
för lätt och får för lite stimulans. Att kunna räkna gör också att
man slipper hamna i skuldfällor och bli lurad av låneföretag
som annonserar om räntefria lån mot skyhöga avgifter. Dessutom
är det bra att träna hjärnan precis som vi tränar kroppen.
Varför är HiQ och andra företag med och bidrar
med volontärer?
– Att hjälpa andra ger lika mycket tillbaka till företaget som en
dyr teambuildingkurs. Dessutom är det ett sätt att säkerställa
framtida kompetens.
Hur kommer det sig att du startade Mattecentrum?
– När jag pluggade till civilingenjör hjälpte jag grannbarnen
med matten. Sedan blev jag avloppsingenjör, och även om
avlopp är en skitviktig fråga, kände jag att jag ville göra något
annat. Eftersom jag hade mått så bra när jag hjälpte barnen,
bestämde jag mig för att göra det i större skala.
Vad tycker du själv om att räkna matte?
– Jag har alltid haft lätt för det och tyckt att det är ganska kul,
men jag har faktiskt aldrig haft ett brinnande matteintresse.
Det är inte så att jag sitter hemma och räknar på helgerna i
stället för att träffa kompisar. Däremot har jag alltid sett ett
stort värde i att kunna matte.
HiQ magazine | 53
a day in
the
world
Nästintill 100 000 bilder skickades in från 170 länder när människor världen över
uppmuntrades att dokumentera sin vardag under ett dygn. Alla bilder lagrades
i en gigantisk databas som HiQ utvecklade. Resultatet blev en fantastisk webbplats, utställning och bok där amatörfotografer och professionella fotografer
speglar hur vi lever i dag och vad som är viktigt för oss i vår samtid. Projektet
drivs av den icke vinstdrivande organisationen Expressions of Humankind och
kommer att turnera världen över under 2013.
mit t i ävent yre t
I mer än 10 år har Lars Stugemo varit VD för HiQ , företaget han
en gång var med och grundade. Här berättar han om teknikens roll i framtiden,
svårigheten med att göra saker enkla och vikten av att ha roligt på jobbet.
I
skriver jag in mig i besöksloggen med
blyertspenna. Jag undrar varför ett stort IT- och managementkonsultbolag inte har ett digitalt loggsystem.
– Vi tycker inte att det behövs, säger Lars Stugemo
VD på HiQ och en av de som grundade företaget
för snart 20 år sedan.
– Det finns inget lättare än att göra svåra saker ännu
svårare, fortsätter han, utmaningen är att göra dem riktigt
enkla. Det var det vi ville göra när vi startade HiQ – förenkla och skapa lösningar som gör världen lite bättre både
för våra kunder och deras kunder i sin tur. Vi ville bygga
företaget vi själva ville jobba på.
Vi sitter i ett konferensrum på HiQs kontor på
Regeringsgatan i Stockholm. Högst upp i huset har det
byggts på en våning av glas där HiQ har reception och
konferensrum. Utsikten är fantastisk. Ändå tittar jag mest
på flaggstången utanför fönstret. I den lätta vinden vajar
en sliten piratflagga.
– Vi vill visa att man inte behöver gå i kostym och
se allvarlig ut för att bli tagen på allvar, säger Lars och
fortsätter:
– Alla mår bra av att göra det de tycker om. När man
kan kombinera arbete och fritidsintresse så tror jag att
man gör ett bättre jobb. Vi försöker ha högt i tak och
uppmuntra alla att hitta någon form av aktiv avkoppling.
På kontoret i Stockholm har det blivit mycket musik med
rockskola och musikfestival. Det började med att några
kollegor repade ihop på kontoret på kvällarna och sedan
har det vuxit eftersom det är många som är musikintresserade. Men intresset måste komma inifrån och alla kontor
har hittat olika saker att samlas kring. I Göteborg sysslar
ett gäng med löpning. På övriga kontor har man andra
intressen som skapar engagemang. Det är bra.
Jag har inte träffat Lars särskilt många gånger men
resonemanget känns typiskt. Han har en smittande skön
okej-attityd. Om det funkar så är det bra, om det inte
funkar så får man göra på något annat sätt.
– Jag är nästan alltid nöjd. Men jag har en drivkraft
h i q s reception
58 | HiQ magazine
som gör att jag alltid tror att man kan göra det ännu bättre.
Vilket kan uppfattas som att jag aldrig är nöjd. Det är
något jag jobbar på. Men jag är ju verkligen nöjd, det är
bara att vi borde kunna göra lite till.
Lars pratar lugnt och eftertänksamt och verkar ha
fullt fokus på frågorna och vår intervju. Men man anar
att under den tillbakalutade attityden finns det en driven
tävlingsmänniska. Och när jag frågar hur viktigt det är
för honom att vinna kommer svaret direkt:
– Det är allt.
När vi rör oss runt på kontoret hejar Lars glatt på alla
och stannar till och pratar med många. Han har inget eget
rum utan en skrivbordsplats i ett öppet kontorslandskap.
– Om jag skulle ha ett eget rum skulle jag ju missa allt.
När folk frågar vad jag gör på jobbet brukar jag säga att
jag hänger vid kaffeautomaten och åker hiss. Det händer
mycket spännande vid kaffeautomaten. Både hos oss och
våra kunder.
Han är noga med att presentera mig och alla vi träffar
verkar genuint nyfikna på vem jag är och vad jag gör.
Människor verkar glada och trygga och pratar och skämtar.
– Jag tror att vi har det inbyggt i vår företagskultur att
säga ja, säger Lars.
– Vi är nyfikna och öppna för nya tankar och idéer.
Det är något som vi ofta får höra i kundundersökningar.
Att det är roligt när det kommer medarbetare från oss för
att de alltid sprider så bra stämning. Samtidigt som vi gör
ett riktigt bra jobb förstås. Någonstans var det väl precis
det vi ville när vi pratade om att bygga företaget vi själva
ville jobba på. IT blir allt viktigare i hela samhället och man
kan ju göra det hur krångligt som helst men vår uppgift är
att förenkla. Vi ska göra skillnad! Och jag tror att det här
bara är starten. Ibland tänker jag att det måste ha varit så
här Columbus kände sig när han gav sig av. Skeppen är
lastade och möjligheterna oändliga. Vi är bara i början av
äventyret vi kallar IT. Den tanken kan få mig att flyga ur
sängen på morgonen.
D
clownen björn
Det började som ett skämt. Kollegorna hittade en bild på en
clown som liknade systemutvecklaren Björn Wahlberg och tipsade chefen.
Det ledde till att Björn fick gå en clownutbildning som g jorde honom
till en bättre människa och en mer lyhörd konsult.
et var Under en lunch på
Teaterhögskolan i närheten
av Björns jobb på HiQ
som kollegorna fick syn på
ett flygblad från en clownskola.
»Den där clownen ser ju ut som
Björn« tyckte de.
– Sedan blev det ett stående skämt,
att jag var en clown. Vi satte upp
flygbladet på jobbet och hade väldigt
kul åt det, säger Björn.
En dag fick hans chef syn på flygbladet och frågade varför det satt
uppe. »Det är för att Björn ska bli
clown«, svarade en av kollegorna.
Chefen gick igång direkt. Han sa att
»vi har en massa olika kompetenser
här på HiQ, men inga clowner«. Så
Björn fick tjänstledigt på halvtid i tre
veckor för att gå kursen.
Varje morgon cyklade han till
clownskolan och var där fram till lunch.
– Det hände att jag fortfarande
hade märken efter clownnäsan när
jag kom till kontoret. När jag kom in
tittade alla upp med förväntansfulla
blickar och hoppades att jag skulle
göra något kul.
Vad fick du lära dig på kursen?
– Att känna in min publik, snarare
än hur man är rolig. Jag har hållit
på mycket med teater och drama
tidigare och där är det regissören
och pjäsförfattaren som bestämmer
hur man ska uppträda. Som clown är
det publiken som bestämmer. Man
har förstås en plan för uppträdandet,
men om publiken inte skrattar måste
man vara beredd att anpassa sig och
tänka om. En clown måste bli älskad,
annars dör den.
Har du uppträtt som clown efter kursen?
– Jag och mina clownkompisar
började sätta ihop en föreställning,
men var tvungna att lägga det på is.
Annars har jag inte jobbat som
clown. Det har mer blivit ett sätt att
se på tillvaron, en vardagsfi losofi.
Så du har ändå användning för clownen
i dig?
– Clownens känslighet inför sin
omgivning är användbar i alla delar
av livet och kanske särskilt i arbetet
som konsult. Det har lärt mig att det
viktiga inte är att jag får sagt det
jag vill, utan att den jag pratar med
förstår det jag försöker förmedla. På
clownspråk pratar man om en flopp.
Det är när man försöker vara rolig
och ingen skrattar. Då måste man ta
sig ur det och hitta nya sätt att möta
publiken. Den förmågan använder
jag mig av i alla möten. Det handlar
om att lyssna in och anpassa sig efter
den jag pratar med.
» Det hände att jag
fortfarande hade märken
efter clownnäsan när jag
kom till kontoret .«
Det låter som att det har g jort dig till en
bättre konsult?
– Det har gjort mig till en bättre
människa.
Att vara clown handlar alltså inte bara
om jonglering och att halka på bananskal?
– Nej, att vara clown är så mycket
mer än att ha clownnäsa. Clownen
är en karaktär, någon som är naiv
och väldigt optimistisk. Clownen är
någon man älskar för att han eller
hon är lite dummare än en själv.
Använder du dig av det på jobbet också?
– Ja, på prestigefulla möten kan
det behövas någon som sänker
garden och ställer de där dumma
frågorna som får alla andra att våga
göra det också. Folk är så rädda för
att framstå som dumma. Det är inte
jag. Jag gillar att få andra att må
bättre och känna sig smartare. Men
man ska komma ihåg att det är clownens strategi. Clownen är egentligen
listig som en räv.
Håller du på och snubblar och går in i
dörrar på väg till mötena också?
– Nej. Eller jo, men det är inte med
mening, det är för att jag är så klumpig.
HiQ magazine | 63
2013
Det här får du inte missa
januari
Februari
mars
april
maj
Oktober
17–19/10 QA&Test, Bilbao
29/9 – 6/10 Oktoberfest, München
4 –7/11 EuroSTAr software testing
conference, Göteborg
14/11 World Usability Day, KTH,
Stockholm
22 –24/11 Alpina världscupen, Levi
1– 4/8 Def-con, Las Vegas
1– 3/8 Finska rallyt
juni
juli
augusti
4 – 6/3 Scandinavian
Developer Conference,
Göteborg
13 –14/3 Online marketing &
e-handel, easyFairs,
Kistamässan
26 – 27/3 Devoxx, London
64 | HiQ magazine
15 –16/4 Dive into Mobile,
New york
november
December
26 –27/9 Webbdagarna, Göteborg
26 –28/9 Euroia, Edinburgh
18/5 Göteborgsvarvet
11/4 HiQ årsstämma
oktober
september
15 –17/5 UX-LX, Lissabon
april
September
?
14 –16/5 Google i/O,
San Fransisco
1– 3/3 EM i friidrott, Göteborg
28/11–1/12 Dreamhack Winter,
Jönköping
augusti
maj
mars
november
december
Juni
6/12 Finlands självständighetsdag
4 – 8/6 Computex, Taipei
15 –18/6 Dreamhack Summer,
Jönköping
Juli
25 –29/6 Peace & Love, Borlänge
29/7– 4/8 Stockholm Pride
24/12 God jul!
Hoppas du får många hårda paket!
HiQ magazine | 65
3500000 000
m ä nniskor run t om i vä rl den kommer at t h a t il lg å ng t il l in t erne t å r 2 013
20,6
(enligt Storbritanniens branschorgansiation för e-handel (IMRG))
IDG förutspår att mobil annonsering kommer att omsätta
miljarder dollar år 2016
50 000 000 000
P r y l a r k o m m e r v a r a u pp k o pp l a d e m o t v a r a n d r a å r 2 0 2 0
200
piloter har utbildats
i den simulator som
HiQ har utvecklat för
JAS 39 Gripen.
HiQ har fler än
1 300
medarbetare på 10 kontor
i Norden och Ryssland.
(enligt Ericssons beräkningar)
Enligt analysföretaget Gartner
kommer
mobilen under
92%
av alla mobiltelefoner
i Västeuropa kommer
att ha tillgång till
3G år 2014. (IDG)
2013 1 000 000 000 000
att passera datorn
som den mest använda
prylen för att komma
åt internet.
Under 2013 kommer e-handeln i världen at t
öka till svindlande 1 biljon dollar.
(IMRG)
reklambyrå
Kärnhuset Redaktör Pernilla Ahlsén Foto Morgan Norman, Deca Text och Bild, Linus Flodin, Lena Larsson
Illustrationer Edit Strandberg Tryck Göteborgstryckeriet