Kolla in vårt HiQ Magazine
”Jag har stått uppkopplad mitt i öknen” CA R L B I L DT S PA N A R teknologi i rörelse LIK H ET ER N A M E L L A N I T O C H B A L E T T PRYLEN ÄR DET NYA SVARTA NÄ R T EKN I K BL I R M O D E Mät din egen hälsa MOBI L EN G Ö R OSS F RI S K A RE DESSUTOM: C A S H W A S K I N G , FA C E B O O K F Ö R D Ö V B L I N D A O C H I T I S K O L A N 1 Ljusen tänds, ridån går upp och det är nu det gäller. Publiken sitter förväntansfull i sina stolar. Upp på tå, snurra runt, lyft upp – allt i takt till musiken. Dansarna rör sig mjukt på scenen och berättar en historia. Svettiga står de slutligen längst fram på scenkanten och sträcker upp. Rummet fylls av applåder och dansarna kan inte låta bli att fyra av ett leende när de känner publikens uppskattning. Balett är ingen barnlek. Det är svårt. Timmar tillbringas i träningslokalen, när miljoner små rörelser tränas in för att få till det perfekta numret. Timingen fekta resultatet. I årets HiQ Magazine kan du läsa om IT-konsulten Brett, som en gång i tiden var professionell balettdansör. Rollen som balettdansör och som konsult kan tyckas väldigt olika, men i båda rollerna är uppgiften att förenkla. Balettpubliken vill få en vacker helhetsupplevelse och är omedveten om alla små detaljer och miljoner rörelser som ligger bakom. Precis samma upplevelse vill vi ge användarna av de lösningar som vi på HiQ skapar. I magasinet kan du läsa mer om allt spännande som händer i vår uppkopplade värld och om alla de dedikerade och glada människorna som står på scenen varje dag. Let’s Dance! Kärnhuset REDAKTÖR Pernilla Ahlsén och HiQ FOTO Morgan Norman, Petter Karlberg Kärnhuset, HiQ TEXT Pernilla Ahlsén, Peter Lindecrantz Häggström, Laura Manninen TRYCK Åtta45 REKLAMBYRÅ ILLUSTRATIONER 2 45 4 32 38 28 18 22 PUMA DISC – SKOSNÖRENAS VÄRSTA FIENDE Prylarna vi saknar (i smyg) 10 BANKOMATEN ÄR DÖENDE De mobila tjänsterna tar över 14 RAPPORT FRÅN DEN SKÅNSKA MYLLAN Anna Kleine har fötterna på jorden och siktet inställt mot stjärnorna 18 BILDTS BETRAKTELSE En twittrande utrikesminsters vision 20 LADDA MOBILEN MED TRÖJAN 22 TEKNIK MODE Fyra HiQare efter jobbet 28 MIDDAGEN ÄR RÄDDAD Magnus Gudéhn bjuder på frysta lingon med tjinuskisås – och lämnar ingen besviken 32 DREGEN LIKES IT JUST LIKE THAT ”Att vara konsult är ett state of mind” 34 SLÄNG UT SVARTA TAVLAN Det är dags för läsplattan att ta över skolundervisningen 38 QUANTIFIED SELF När ditt liv blir mätbart 45 EN PIRUETTANDE PROGRAMMERARE Konsulten som bytte balett mot IT 54 FACEBOOK FÖR DÖVBLINDA 1982 Commodore 64 1982 svepte den nya häftiga datorn Commodore 64 in i våra hem likt en tsunami. Nu kunde man helt plötsligt använda sin dator till mer än ordbehandling. Döpt efter sitt RAM-minne i kilobite är den fortfarande världens mest sålda dator. 1996 Tamagotchi Denna japanska leksak kom ut på marknaden 1996 och gick ut på att manuppfostrade sitt digitala husdjur. På den lågupplösta skärmen både lekte man och disciplinerade sitt husdjur och 1997 blev den årets julklapp. PRYLAR VI MINNS 1983 1992 1979 Movieboxen Puma Disc Miniskidor Idag streamar vi det vi vill se när vi vill och i alla våra mobila enheter. Förr var det betydligt krångligare. Då gick man (vanligtvis på lördagen) och hyrde en skolan eller Karate Kid). Efter att ha satte sig familjen i soffan och kollade på en förhoppningsvis inte söndertittad kvalitet, men hela projektet väcker en hel del sköna minnen. 4 I början av nittiotalet trodde alla sneakersälskare att tiden då skosnören dominerat var över. Det hypade systemet Disc skulle förändra allt, då man numera kunde snurra på en platta och på det sättet ”spänna upp” skorna. Det blev ingen långvarig succé, men oj vad många som sprang runt med Puma Disc. Alpin skidåkning har länge varit en av våra favoritsysslor i Norden. På 80talet var det dock religion och när miniskidorna kom kunde man nu inte bara åka skidor i skidanläggningar, utan även i pulkabacken. Miniskidorna var lätta att ta med och med dem fastsurrade på fötterna skickade man ut signalen: ”Jag är snabb och farlig och inget kan stoppa mig i backen”. 1989 Gameboy Nintendo dominerade länge på spelmarknaden. Spelkonsolen introducerades 1989 och var under några år med på varje unges önskelista till Jultomten. Konsolen laddades med spelkassetter och dominerade fullständigt på marknaden och såldes i otroliga 180 miljoner exemplar. 1982 Casio digital Hett 2001! ICQ ”Oh-oh” ekar från datorer runtom i världen och föräldrar förfasas över dyra interneträkningar när deras tonåringar chattar långt in på nätterna. Under 2001 når ICQ (”I seek you”) över 100 miljoner användare. KAZAA Med Napster på väg mot nedstängning tar Niklas Zennström-skapade sommaren 2001 registrerar sig en ny användare varje sekund och 56k musik delas över nätet. LUNARSTORM miniräknarklocka Facebook innan Facebook fanns. Här hänger Sveriges ungdomar och skriver skriver i varandras gästböcker. 2001 har “Lunar” redan över 600 000 medlemmar och Lunarstorm blir ett uppslagsord i Nationalencyklopedin. Casio blev i början av 80-talet det självklara klockmärket när den digitala klockan slog igenom. Klockan med miniräknare till var Rolls Roycen bland digitala klockor och med den runt handleden tog man ytterligare ett steg mot den digitala världen. 2001 Apple iPod Så många av svenskarna hade tillgång till Internet Efter att gått runt med den ständigt hackande portabla CD-spelaren i nästan religiös upplevelse när den kom ut 2001. Redan första versionen var stiligt förpackad i Apple-manér. 2005: 72% 1997: 10% Idag: 89% 5 1985 Volvo 480 Volvo har länge varit storsäljaren bland bilar i Norden. Länge förknippades Volvo knappast med utmanande design, men 1985 när Volvo 480 lanserades förändrades allt. En Volvo med grodögonbrynen och är idag ett samlarexemplar. 6 7 o m e g u t l ao rs s n e k c e t på 14 0 Lars Stugemo, HiQs VD och koncernchef, är en Hur väl speglar dina tweets dig som person? – De ger nog en ganska sann bild, även om jag förstås har någon sorts Men tweetsen speglar absolut mina intressen och det jag brinner för! 8 - Det här var när vi under samma dag pressrele asade Fejjan för alla och vårt samarbete med SAS. Två helt olika uppdrag som i slutändan ändå handlar om samma sak, att förenkla och förbättra människors Läs mer på sid 54 liv och vardag. - HEO är HiQ s husb and som spel ar på blan d annat Kun skap sbaren. Att åka ner till replokalenhär i kontorets källa re och spel a gitar r med det g! gäng et är ett grymt sätt att avsluta en arbetsda få - Att umg ås med min dotter Vilm a och dess utom tival ikfes mus egna s lyssn a på riktigt bra band på HiQ - det hör man ju att det var en bra kväll! - Förmod ligen den av alla HiQ-ut vecklade lösningar som jag själv använder mest i min vardag. Swish är fantastiskt, jag kommer aldrig dela en lunchnota på annat sätt igen. 9 10 I Sverige swishas det som aldrig förr och i Finland lobbas det för ett Norden lyssnar på sina kunder och erbjuder i princip alla sina tjänster och bankkontor snart ett minne blott? Sätt in ditt kort. Tryck din kod.” Hur ofta står du vid en uttagsautomat och läser de orden? Och går till banken för att betala räkningar eller föra över pengar? Svaret är förmodligen sällan. Internetbankerna är idag standard och allt ekonomiska ärenden. – Invånarna i Norden är generellt öppna för ny teknik och nya lösningar och jag kan tänka mig att Nokias och Ericssons framgångar under 2000-talet bidrog till att göra oss till ett ”mobilfolk”. Därför har vi i Norden också kommit igång så aktivt med att utveckla nya lösningar, förklarar Tuukka Murto, expert inom mobila banktjänster på HiQ. ”MIN ÖNSKAN ÄR ATT MAN SKA KUNNA LEVA KONTANTFRITT OCH ÄVEN FRITT FRÅN PLASTKORT. ALLT BORDE FÖRAS IN I MOBILA ENHETER.” I Sverige invigdes den första uttagsautomaten år 1967, en otrolig modernitet för den tiden. Nu minskar antalet uttagsautomater och bankkontor samtidigt som den mobila utvecklingen rusar fram med Swish, WyWallet, iZettle och de stora bankernas mobiltjänster. Förändringen är tydlig. Tekniken har mognat samtidigt som antalet användare och användarnas krav har ökat. Men påståendet att de nordiska länderna skulle vara världsmästare på området tar Tuukka Murto med en nypa salt. – Är vi verkligen det? Jag kan absolut hålla med om att vi ligger i framkant, med bankernas mobiltjänster och lysande lösningar som Swish och iZettle. Men till exempel mobila betalningar i butik har ännu inte kommit särskilt långt. Alltså NFC-lösningar med vilka en mobil enhet kan kommunicera direkt med en kassa. Det känns lite som att man fortfarande väntar på att någon global aktör, som Google Wallet eller Apple ska kliva in med en ’killer solution’ och sätta standarden. Trots kundernas vana med mobila bankoch betalningstjänster har många fortfarande en viss oro gällande säkerhetsfrågan. Tuukka Murto ser dock inte säkerhetsaspekten som den stora utmaningen, utan snarare att kunderna använder olika mottagare och plattformar. – Den största utmaningen handlar om att hantera tre olika plattformar. I till exempel Finland måste en lösning, utöver iOS och Android, även anpassas för Windows Phone. fullkomligt kontantlöst samhälle. Även en helt kontantfri modell har ju sina problem. Till exempel vid stora händelser ser man ofta att kortbetalningar fungerar dåligt och att mobilnätens kapacitet sviker, menar Tuukka Murto. Tuukka Murto tror dock att det är klart realistiskt att själv kunna välja att leva helt kontantfritt, och det inom en relativt snar framtid. Något han själv ser fram emot. – Min önskan är att man ska kunna leva kontantfritt och även fritt från plastkort. Allt borde föras in i mobila enheter. Min bank borde erbjuda mig en mobil plånbok, i vilken alla mobilbankens tjänster skulle vara sammanförda med en globalt fungerande mobil betalningstjänst. Tekniskt sett är detta redan görbart. Windows Phone-användarna är en stor grupp tack vare Nokia. Dagens användare förväntar sig att en lösning fungerar på alla plattformar utmaningar i projekten, säger han. Tack vare den tekniska utvecklingen, från kortbetalningar, via internetbankernas genomslag och dagens alla mobila lösningar, behövs kontanter allt mer sällan i vår vardag. I matlångt med sedlar och mynt. Tanken om ett kontantlöst samhälle blir allt mer realistisk och som verkar för att minska användandet av kontanter. Bland fördelarna med att slippa kontanter nämns ofta att sedlar och mynt medverkar till brottslighet, är kostsamma att hantera och att de är ohygieniska. Kommer vi någonsin att uppleva en helt kontantlös värld? – Globalt sett, inte under vår livstid. I Nor- ENKELT OCH SNABBT Med Swish kan privatpersoner föra över pengar i realtid. Tjänsten har blivit en succé med över 700 000 aktiva användare redan under det första året. säker på att människor verkligen vill ha ett 11 E-SHOP TIL YOU DROP! I framtiden kommer vi att handla mer i mobilen och få mer riktade erbjudanden utifrån vårt övriga beteende online. 12 YES, WE’RE always OPEN A tt gå och strosa i butiker och få inspiration till nya kläder eller prylar ses av många som både ett nöje och ett sätt att umgås. Andra känner att det tar för mycket tid, gillar inte trängseln och söker en enklare väg till det som de vill ha och behöver. För många idag är shopping på internet det självklara valet. som startat med e-handel som enda säljkanal och lyckats mycket väl. Nelly.com är ett sådant exempel, där grundaren Jarno Vanhatapio snabbt insåg både svårigheterna och potentialen med att sälja via nätet*. Nelly.com startade för drygt tio år sedan, då e-handeln var på snabb uppgång. Han var tidigt på bollen med ett koncept som växte snabbt. Jarno hade varit byggarbetare i sju år och när han blev arbetslös gick han en kurs i HTML. Därefter startade han sitt e-handelsbolag, där hans lilla enrummare fungerade som både kontor och lagerlokal. – Det fanns ingen stor tanke bakom, utan anledningen till att det blev just underkläder var att det var det enda som gick ner i brevlådan, eftersom det inte är så skrymmande, berättar Jarno. Hanna Norling och Therese Berntsson vid Handelshögskolan i Göteborg har skrivit uppsatsen ”Strategi för e-handel”, där de har undersökt hur detaljhandelskedjorna Kappahl, MQ , Sail Racing, Vagabond och Lindex arbetar på nätet. Norling och Berntsson kallar eran då nelly.com startades för ”den första vågen”. – Den första vågen bestod av entreprenörer som vågade ta steget ut i cybervärlden utan att först ha en fysisk butik. Dessa företag var inte några jättar utan mindre företag som vågade ta risken och satsa allt. För somliga gick det bra, för andra inte, säger Therese Berntsson. De senaste åren har de redan etablerade detaljhandelskedjorna startat försäljning via e-handel. Denna fas kallar Berntsson och Norling för ”den andra vågen”. Dessa företag har mer eller mindre känt sig tvungna att starta e-handel för att möta konkurrensen och för att kunna möta kundernas förväntningar. I dag ses e-handel som en självklar försälj- innovativ shopping, säger Magnus Persson. Jarno Vanhatapio har numera sålt sin andel av nelly.com. Utvecklingen för bolaget gick i rekordfart från grundandet 2003. Åtta år efter starten omsatte bolaget 670 miljoner kronor. Idag är Jarno i uppstartsskedet av verksamheten ZooZoo.com som kommer att sälja djurfoder på nätet. I Borås Tidning berättar han att e-handelsplatsen även kommer att ha en social funktion som handlar om ”att hitta nya vänner till husdjuret men också om att dela med sig av sina egna och andras djurupplevelser”. lösningar för att skapa bättre affärer. Magnus Persson på HiQ menar att nu fokuserar branschen på att hitta mobila lösningar. Mobilhandel blir ett måste och kommer också att integreras i vårt TV-tittande, spelande och sociala umgänge via mobilen. – Shoppingen integreras på ett smart sätt kring hur vi beter oss online och med våra mobiltelefoner. Det innebär att butiken alltid är öppen och att vi får mer riktade erbjudanden utifrån hur vi lever våra liv i övrigt. E-handeln var bara startskottet på den här nya vågen av RIKTADE ERBJUDANDEN UTIFRÅN HUR ”SHOPPINGEN INTEGRERAS PÅ ETT SMART SÄTT KRING HUR VI BETER OSS ONLINE OCH MED VÅRA MOBILTELEFONER. DET INNEBÄR ATT BUTIKEN ALLTID ÄR ÖPPEN OCH ATT VI FÅR MER VI LEVER VÅRA LIV I ÖVRIGT.” Det är alltså inte bara vi människor som är sociala i våra shoppingupplevelser, utan nu blir även djuren sociala på nätet. Med snabbt internet och smarta telefoner blir morgondagens shopping aldrig tråkig. Butikerna är alltid öppna och möjligheterna för inspiration är oändliga. *LYSSNA PÅ HELA JARNOS BERÄTTELSE OM NELLY.COM I HiQs PODCAST CHANNEL Q! 13 ANNA SKÅNE I Europas modernaste kontorsbyggnad, Ideon Gateway, samsas HiQs skånska kontor med en rad andra spännande och skånska myllan, i ett samtal om framtidens mobiltrender och en ANNA KLEINE VD på HiQ Skåne 41 FAMILJ: Maken Marcus och tvillingdöttrarna Hedda och Fanny, 4 år. BOR: Limhamn i Malmö ROLIGASTE TEKNIKPRYLEN: Vår Smart-TV GÖR: ÅLDER: till mänskligheten. SENAST JAG HADE EN MOBILFRI DAG: Måste ha varit någon gång 2005… DET HÄR VISSTE DU INTE OM MIG: Jag är skrockfull, går aldrig på A-brunnar och tillåter inte att människor i min omgivning gör det heller. Lägger du dina nycklar på dig mer tur! 14 V i börjar med byggnaden. Det är ett hus byggt för kreativitet och redan vid ritbordet stod det klart att det skulle bli något alldeles särskilt. Ideon Gateway stod klart 2013 och har kallats Europas modernaste och mest innovativa hus. Med sina nitton våningar och 147 meter är det Lunds högsta och har en fasad som skiftar i färg från olika håll. Tanken är att utsidan ska fånga huserar på insidan. I Ideon Gateway samsas små och stora företag som alla är en del av innovationshuben bara ovanligt många mötesplatser, utan även det senaste inom informationsteknik. Hyresgästerna använder sina egna mobiltelefoner som nycklar, bokar möteslokaler och beställer mat från restaurangerna med en enkel app. Det är helt enkelt det perfekta huset för ett företag som HiQ. – Vi trivs väldigt bra här. Det märks verkligen att det är byggt för att skapa nya spännande samarbeten. Det händer att vi träffar blivande kunder i hissen eller att grannarna knackar på och undrar om vi kan hjälpa dem att utveckla mjukvara, säger Anna Kleine, VD för HiQ Skåne. Utsikten är storslagen från kontoret på nionde våningen. Från Anna Kleines skrivbord ser hon ut över det skånska landskapet, Lundaslätten och bortom den Öresundsbron. Man kan nästan inte tänka sig ett bättre läge för lokalpatrioten Anna Kleine. Hennes vurm för Skåneregionen går inte att ta miste på. Sedan hon blev VD i slutet av 2012 har hon regionens lov. – Jag är så trött på allt prat om det som inte funkar i Skåne. Det är ju så mycket som funkar! Många företag blomstrar, tänker nytt och startar nya samarbeten. Det är dags att börja telekomsidan, säger Anna Kleine. Samtidigt sticker hon inte under stol med att hennes första år som VD för HiQ Skåne var turbulent. Flera Skånebaserade storbolag strukturerade om sina verksamheter och många innovationsbolag har haft svårt att sälja. – Det var ett tufft och lärorikt år. Men jag tror verkligen att det kommer bra saker ur det också. Jag kan nästan inte bärga mig för att få ta del av vad framtiden har att erbjuda. ”JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ ALLT PRAT OM DET SOM INTE FUNKAR I SKÅNE. DET ÄR JU SÅ MYCKET SOM FUNKAR! MÅNGA FÖRETAG BLOMSTRAR, TÄNKER NYTT OCH STARTAR NYA SAMARBETEN. DET ÄR DAGS ATT BÖRJA SE DEN ENORMA POTENTIAL SOM FINNS HÄR.” Vad då till exempel? – Storbolagen var viktiga för att konsultbolag som HiQ kunde etablera sig, men om de köper färre tjänster kommer nya bolag hit och suger upp arbetskraften. Nu kan vi använda oss av allt det vi har lärt oss de senaste åren om mobila lösningar och leverera expertkompetens år sedan jobbade vi mot ett fåtal kunder. I dag arbetar vi i femton olika branscher. Det innebär att en drömkund inte behöver vara inom telekom, säger Anna Kleine och fortsätter: – Alla företag använder sig av mobilitet i dag och behöver någon slags teknik för mobila lösningar. Det betyder också att vi får helt nya kunder och nya uppdrag. Jag gillar det, jag älskar förändring och tror att det är hälsosamt med rörelse på arbetsmarknaden. Det riktigt lyser om Anna Kleine när hon talar om Skåneregionen på sin mjuka skånska. Hon har bott här i hela sitt liv. Nu för tiden bor hon i Limhamn med sin man och sina två barn, tvillingarna Hedda och Fanny. Växte upp gjorde hon några mil bort, i Ängelholm (”som är mest känt för att Jill Johnson kommer därifrån”). Vad gör dina föräldrar? – Pappa är gallerist och mamma är advokat. De är väldigt olika varandra. Det är ju ganska fantastiskt när man tänker att man är en produkt av dem båda, en förening av det härligt konstnärligt kreativa, kultiverade och det fantastiskt strukturerade, analyserande och argumenterande. Vilken rolig mix, inte undra på att man inte är som alla andra, säger Anna Kleine och skrattar. Fick du teknikintresset av dem? – Jag vet inte, ingen av dem är intresserade gillade att leka med klossar och bilar och var erade. Min syster var den som hade läshuvud och eftersom det inte var någon annan i familskruva ihop TV:n. Det är fortfarande jag som intresserad. plugga ekonomi och systemvetenskap på universitetet. ”Och bor man i Lund kommer man förr eller senare i kontakt med mobilvärlden”. dare på HiQ. På den tiden var det jättehäftigt att man kunde välja mellan olika digitala ringsignaler. Sedan dess har det hänt en hel del och Anna Kleine har på nära håll följt utvecklingen från det att kameran integrerades i mobilen till dagens smarta telefoner. Kanske är det just för att utvecklingen går så fort inom mobilområdet 15 ”Den nya tekniken erbjuder en jättepotential och i dag är det inga problem att arbeta för företag i som hon aldrig upphör att fascineras. – Dessutom är jag precis som alla andra helt beroende av min mobil. Den är det sista jag tittar på innan jag lägger mig på kvällen och eftersom jag har väckarklockan i mobilen är den dessutom det första jag ser på morgonen, säger hon. Anna pratar på om mobilutvecklingen och det är svårt att inte dras med i hennes entusiasm. Det är lätt att förstå varför hon var så framgångsrik som säljare. – Jag älskade att jobba med sälj, att träffa konsulter och kunder och att missionera HiQs budskap. Jag vill vara där det händer. Jag trivdes så bra som säljare att många blev förvånade när jag ville bli VD, säger hon. Vad var det som lockade då? – Jag var sugen på en ny utmaning i livet. Jag älskar utmaningar lika mycket som förändring. Dessutom är HiQ som bolag och mina medarbetare något av det bästa jag vet, så det får man väl kalla något av en perfekt matchning. Att få förmånen att leda ett bolag i en koncern vars ambition är att bygga ett bolag som alla vill jobba för och som alla kunder vill jobba med, är en ynnest. 16 Precis efter att hon tillträtt som VD sa Anna Kleine i en intervju i Sydsvenskan att det såklart var en fördel att gå in i en ny roll samtidigt som hon kände personalen och kulturen. ”ATT FÅ FÖRMÅNEN ATT LEDA ETT BOLAG I EN KONCERN VARS AMBITION ÄR ATT BYGGA ETT BOLAG SOM ALLA VILL JOBBA FÖR OCH SOM ALLA KUNDER VILL JOBBA MED, ÄR EN YNNEST.” – Jag har tidigare sett saker från ett annat perspektiv och vet utifrån det vilka saker som kan behöva förändras. Som chef tycker jag det är viktigt att vara tillgänglig och det är superviktigt att vi fortsätter växa. När vi nu ser tillbaka på det första året säger hon att den första tiden handlade väldigt mycket om att sätta sin prägel på bolaget. – Jag ville komma in och göra något nytt, framför allt bygga vidare på känslan att vi gör det här tillsammans. Jag vill sätta konsulterna i fokus och ta vara på människorna som jobbar här. Jag är fortfarande helt fascinerad över hur duktiga alla medarbetare är. Det är vi som bygger det här bolaget, det är vi tillsammans som gör att vi lyckas. Anna Kleine ser ut genom fönstret. Soliga dagar ser hon hela vägen bort till Köpenhamn. Tidigare var närheten till Europa en av de stora fördelarna med att sitta i Skåne, men i dag är som arbetsplats. – Den nya tekniken erbjuder en jättepotential och i dag är det inga problem att arbeta med företag i andra länder. Vi har massor av projekt över hela världen. Det är väldigt kul för konsulterna också, säger Anna. Hon tillägger att många kunder verkar gilla det skandinaviska sättet att lösa problem på. – Vi är så dedikerade och lojala och säger bara att vi kan lösa något om vi verkligen kan det. Och sedan jobbar vi på tills det funkar till 110 procent. Ett internationellt projekt som Anna Kleine tycker känns extra spännande är samarbetet med den brittiska TV-kanalen Channel 4. Sedan 2012 är HiQ deras digitala partner. – När vi började jobba med Channel 4 hade de världens minsta IT-avdelning. I dag hänger KVALITETSTID När Anna Kleine inte jobbar hänger hon helst med barnen. “I skogen och tittar på något djur om min man får välja, eller på något kafé i Köpenhamn om jag får välja.” mobilen är något som blir allt viktigare för alla medieföretag, säger Anna Kleine. – Media on demand har blivit jätteviktigt. Tidigare valde TV-kanalerna ut en tablå åt mig, i dag bestämmer jag själv vad jag vill kunna se och när, säger Anna Kleine. Under ditt första år som VD slog betalningar med – Jag tror att så kallad M-health, sjuk- och friskvård i mobilen, kommer att bli revolutiomycket för att både sjukvården och vi själva ska kunna ställa diagnoser med mobilen. HiQ har bland annat varit med och tagit fram en app som säger åt diabetespatienter när de behöver justera insulinnivån. Den är väldigt användarvänlig och kan till exempel säga till användaren när det är dags att ta ett äpple och tipsa om närmaste kiosk, säger Anna. Hon tror att framtidens mobiltelefoner kommer att bli ännu intelligentare och vara till ännu större hjälp för oss i vardagen. Det kan handla om att mobilen slår larm om vi har tittat på den för många gånger eller använder den på ett ”onaturligt” sätt. En annan funktion kan vara att mobilen föreslår att vi hoppar av en hållplats tidigare på hemvägen om vi har suttit mycket stilla och kan behöva röra på oss. Anna Kleine berättar att HiQ har haft ett samarbete med ett stort välkänt betalkortsföretag där de tittade på hur mobilen kan kartlägga beteenden för att påminna användaren när de har glömt något som de vanligtvis brukar köpa eller göra. – Om man har ett visst positivt eller negativt vanemönster som man vill utöka eller bryta så kan telefonen påminna oss, säger hon. Anna Kleine tror också att mobilen kommer att användas allt mer i reklamsyfte. Men då måste reklamen bli mer riktad. Hon tror att människor är beredda att ta del av mer reklam om det är erbjudanden som angår dem. – Jag skulle själv tycka att det vore jättebra om mobilen sa till mig när jag går förbi en butik som säljer märken jag gillar eller saker jag behöver. Särskilt när jag är i en ny stad där jag inte hittar. Sedan tillägger hon att med det teknik- och användandet. Man blir ju rädd när man hör att föräldrar tittar mer på mobilen än på sina barn. – Ja Gud ja, de lär sig väldigt snabbt hur den fungerar. De har full koll både på mobilen och iPaden och tycker att det är konstigt att inte TV:n har någon touch-skärm. De är framme och försöker ta på TV:n hela tiden. det bara vi människor som begränsar vad vi kan göra på mobilområdet. – Dessutom måste vi kanske begränsa själva 17 200 0 DATORERNA ÖVERLEVER MILLENNIESKIFTET 200 1 IT-BUBBLAN SPRICKER 200 2 200 3 200 4 200 5 200 6 200 7 200 FÖRSTA DOMEN FÖR FILDELNING I SVERIGE CARL BILDT BÖRJAR BLOGGA iPHONE NÅR MARKNADEN SPOTIFY LANSERAS 9 SVERIGES FÖRSTA 4G-NÄT INVIGS 201 0 201 1 201 2 201 3 4 18 FACEBOOK SER DAGENS LJUS 8 200 201 VAR FJÄRDE SVENSK ANVÄNDER INTERNET DAGLIGEN CARL BILDT BÖRJAR TWITTRA ARABISKA VÅREN ÄGER RUM NETFLIX NÅR SVERIGE 65 % AV SVENSKARNA MOBILSURFAR 26 ÅR SEDAN CARL BILDT GAV SIG IN I POLITIKEN BILDT OM MOBILITET – DÅ & NU Till HiQs Årsredovisning för året 2000, skrev Carl Bildt, HiQs dåvarande styrelsemedlem och Sveriges nuvarande utrikesminister, krönikan ”Bildts betraktelse”. Den före detta statsministern har engagerat sig i debatten kring frihet på internet och är en flitig bloggare och twittrare. Men hur rätt hade han egentligen i sin framtidsspaning för snart ett och ett halvt decennium sedan? 19 PRECISION I RÖRELSE Tyget i plagget Move från Electricfoxy känner av och guidar dina rörelser rätt. När HiQ frågade sina medarbetare vad de trodde skulle bli den dominerande Det här är året då teknikjättarna tävlar om att lansera egna smarta armband, klockor KOMMER DE SMARTA PLAGGEN? If you laid all the wristbands, smartwatches and head-mountable cameras at the International Consumer Electronics Show (CES) end to end, they would probably run the length of the Las Vegas strip, where the show is in full swing.” Så skrev den brittiska tidningen The Guardians utsände när årets stora teknikmässa slog upp dörrarna i Las Vegas i januari 2014. Där lanserade Sony, Epson och LG nya varianter av armband som registrerar användarens puls, sömn, hållning och hur mycket vi rör oss, medan andra märken visade upp nya 20 glasögon med augmented reality-funktion. Samsung och Pebble visade i sin tur upp nya smarta klockor som fungerar som en förlängning av våra redan smarta mobiler. Dessutom sterar under löprundan och smarta smycken med sensorer som känner av de ultravioletta strålarna och larmar om det är dags att ta fram solskyddsfaktorn. om att årets hetaste teknikprylar är de du bär på dig. – Teknikprylarna blir mindre, snabbare, och kan kopplas upp mot nätet. De smarta mobilerna var bara början. ”Wearables” är en jättetrend just nu och det stora antalet produkter som lanserades under CES 2014 bevisade bara att bärbara prylar har blivit mainstream. Marknaden för wearable technologies förväntas växa med nästan 40 procent om året och kommer att vara en mångmiljardmarknad 2018, säger Christian Stammel, VD och grundare av Wearable Technologies AG, som samlar företag som satsar på wearable technologies i ett gemensamt nätverk och anordnar årliga konferenser kring ämnet. Men vad ska vi ha alla smarta klockor, armband och uppkopplade brillor till? Fyller de verkligen ett behov? Absolut, menar Christian Stammel. – Tänk bara på den åldrande befolkningen. Särskilt inom sjukvården kommer wearable technologies att förenkla både för patienterna och läkarna. Med bärbar teknik kan patienterna övervakas i hemmet eftersom läkarna kan analysera och följa patientens tillfrisknande via molnet. De bärbara prylarna kan också fungera bra på vårdboenden eftersom användarna kan få assistans utan att behöva ge upp sitt vanliga liv, säger han och fortsätter: – Eller tänk på alla i-landsåkommor. Träningsappar och smarta armband hjälper oss att leva ett hälsosammare liv och må bättre genom att mäta och samla in en massa data som hjälper användaren att nå ett uppsatt träningsmål och att dela resultatet med familj och vänner. Ett annat stort område inom redan nu en massa prylar som kan slå larm till närstående eller en akutmottagning om olyckan är framme. Men för att produkterna ska slå igenom som modeaccessoarer, måste de se bra ut. Och nog för att Google Glass är hypade, men särskilt snygga är de inte. Google svarade och släppte Google Glass Titanium. – Eftersom kunderna också köper prylar för att vara just snygga är det troligt att armbanden räcker bra i nuläget. Men så fort de smarta klockorna och glasögonen blir mindre ÄN SÅ LÄNGE EN PROTOTYP Move registrerar dina rörelser och skickar dem till din iOSenhet. Du får chans att nå den perfekta golfsvingen, yogapostionen eller löpsteget. klumpiga och mer moderiktiga kommer även de att börja sälja, säger Christian Stammel. I framtiden tror han att tekniken kommer att bli allt mer diskret med mindre sensorer och mer avancerad nanoteknik. Dessutom kommer de bärbara prylarna att bli smartare och kunna visa allt mer komplicerad inanvändningsområden. Frågan är om vi då även kommer att se mer av smarta kläder? För hittills handlar wearable technologies mest om bärbara prylar och accessoarer. När vi ställer frågan till Christian Stammel svarar han att han har svårt att se att vi kommer att ha garderoberna fulla av smarta skjortor inom de närmaste tio åren. – Det handlar nog mer om att tekniken kommer att bli osynlig. Osynligheten kan mycket väl integreras i kläderna, men det kan klä sig som de vill och samtidigt piffa till garderoben med prylar som vi inte ens kan föreställa oss än, säger han. Inom sporten däremot, händer det redan en hel del på det här området. Märken som Nike och Adidas har satsat på löparskor med inbyggda sensorer och snart kommer yogakläder som kommunicerar med din smartphone och skickar små elektriska stötar tills du har hittat exakt rätt position. Samma teknik kan lika gärna användas inom golfen för att få till den rätta svingen, eller varför inte inom friidrotten? Även försvaret, industrin och sjukvården tittar på hur man kan använda sig av smarta kläder och textilier för att underlätta sitt arbete. Här kommer det att hända mycket mer i framtiden. Det menar Nils-Krister Persson, föreståndare på Smart Textiles Technology Lab vid högskolan i Borås. Smart Textiles startade 2006 och jobbar nära och delvis på uppdrag av den svenska industrin. Här samlas forskare för att ta fram alltifrån kläder som blir svala i hetta eller mäter EKG, till tyger som renar vatten med enbart sol som energikälla. Nästa stora succé kan mycket väl bli kläder – Hittills har smarta kläder mest handlat om inbyggda sensorer som mäter olika saker. Det som kommer att hända mer i framtiden, är att kläderna går ett steg längre och börjar behandla användaren. Vi har redan tagit fram en dräkt för patienter med neurologiska sjukdomar, spasmer eller kramper. Den är försedd med elektroder som skickar elektriska impulser till musklerna och gör att de slappnar av, säger Nils-Krister Persson. ”MED BÄRBAR TEKNIK KAN PATIENTERNA ÖVERVAKAS I HEMMET EFTERSOM LÄKARNA KAN ANALYSERA OCH FÖLJA PATIENTENS TILLFRISKNANDE VIA MOLNET.” på prototypnivå, men få har kommit ut på marknaden. När det kommer att hända är svårt att säga, menar Nils-Krister Persson. Men i takt med att tekniken blir mer diskret kommer intresset att öka. För försvarsindustrins del vore det bra med ter efter omgivning och redan nu har Smart Textiles och designern Jesper Danielsson tagit fram en gore-texjacka som ändrar färg vid olika temperaturer. Nu börjar dessutom heta designers som Förra året tog hon fram en kollektion i samarbete med labbet på Smart Textiles. Så kanske att smarta skjortor som ändrar färg efter tycke och smak inte ligger särskilt långt fram i tiden i alla fall? vändaren rör på sig. Det betyder att du kan låta din tröja ladda mobilen medan du är ute och promenerar. 21 martin har påo sig Kostym: Filippa K Our Legacy Sony SmartBand anders har påo sig Zara 22 PRYLEN ÄR DET NYA SVARTA När tekniken blir mode När en webbutvecklare, en Art Director, en säljare och en styrelseordförande, alla från 23 katar ina har påo sig Jacka: Zara Oculus Rift Smarty Ring 24 katar ina har påo sig Jacka: Zara H&M H&M Filippa K katar ina har påo sig Jacka: Zara mar ia har påo sig H&M H&M Samsung Galaxy Gear Lumo Lift Kostym: Mango Mango H&M martin har påo sig Skjorta: Our Legacy H&M Filippa K Sony SmartBand Tablet: iPad Air Tiger of Sweden Samsung Galaxy Gear anders har påo sig Polotröja: Zara COS katar ina har påo sig Jacka: Zara H&M H&M Samsung Galaxy Gear Smarty Ring 25 mar ia har påo sig : Mango Mango Aldo Smarty Ring o martin har på sig Kostym: Filippa K Our Legacy 26 katar ina har påo sig Linne: H&M H&M Samsung Galaxy Gear anders har påo sig Polotröja: Zara COS Pebble Steel martin har påo sig Rock: Hope Filippa K Our Legacy H&M Google Glass Bold 27 ENKELT ÄR GOTT Ha alltid några sopprötter hemma så kan du laga vad som helst! Till vardags hittar du Magnus Gudéhn på HiQ , men när han är på några enkla recept och ett par tips för att 28 För mig är matlagning något meditativt. Det är också en konstform där alla har tillgång till samma råvaror, men kan förädla dem som man vill med sin egen energi och kärlek.” Var lärde du dig laga mat på riktigt? – Jag har alltid tyckt om att äta och laga mat, men gick en matlagningskurs på Medborgarskolan för två år sedan. Där gick vi igenom det mesta inom grunderna. Och så har du hoppat in på kockarnas egen favorit– Det var väldigt kul. Det är en liten och genuin restaurang där man verkligen måste område, att hacka lök, och blev en i gänget direkt. Det är ett hårt jobb, men det var också ett jäkla drag. På så vis påminner restauranger om konsultbranschen. Det krävs mycket vilja och energi för att lyckas. – Det är superviktigt. Särskilt när man har ett energikrävande jobb. Då är det skönt att komma hem och pyssla med något annat, det spelar ingen roll om det är att meka med bilar, Vad lagar du helst för mat? – Jag gillar det enkla svenska och franska köket utan för mycket krusiduller. Det viktiga är att det är bra råvaror och att man har koll på hur man balanserar grundsmakerna, sött, salt, surt och beskt. När trivs du som bäst vid spisen? – När jag är med kompisarna i Skåne. Vi har ett ganska litet kök där, men gör det mesta av det. Vi lagar mat långsamt, snackar skit och har många grytor på spisen samtidigt. Använder du några smarta tekniska hjälpmedel? – Egentligen inte. Jag tycker att man kan ha nytta av en tryckkokare, vassa knivar och en digital termometer, mer än så behövs inte. Har du några tips på hur man kan förenkla matlagningen och slänga ihop något gott efter jobbet? – Eftersom jag har stora barn är supersnabb matlagning inte min grej, men jag kan sno i ugnen på en kvart. Jag gillar att laga enkel mat och det behöver inte alls ta lång tid om man planerar lite dagen innan. Om man vill kunna laga något mer spontant är det bra att alltid ha sopprötter hemma. Vad gör du med sopprötterna? – Med morötter, rotselleri, purjolök och lök kan du till exempel göra en god soppa eller gryta. Bara du har basen för en buljong eller sås kan du ha i vad som helst som du råkar ha hemma. Kom ihåg att balansera grund- smakerna. Om du har en bit salt skinka kanske du kan göra en sås med lite sötma och en sallad med citron i. Det behöver inte vara avancerat. Så färdigmat går bort? – Ja, det är inte gott och dessutom innehåller det ofta tillsatser och dåliga råvaror. Då är det bättre att lära sig några enkla handgrepp. Och glöm inte sopprötterna. Det är tricket! MAGNUS GUDÉHN VD på HiQ Stockholm 51 FAMILJ: Lena, Felix, Axel och katten Mozart BOR: Bromma ÄTER HELST: Utälvsmat DRICKER HELST: Rött GÖR: ÅLDER: HIT GÅR JAG FÖR ATT FÅ GODASTE MATEN: Restaurang Rolfs Kök HIT GÅR JAG FÖR ATMOSFÄREN: Restaurang Bolaget, Visby DET VISSTE DU INTE OM MIG: Nådde åtton- 29 30 PASTA GREMOLATA (4pers) Superenkel och superfräsh förrätt. Viktigt att göra tillräckligt lite. 100g per person räcker. Gästerna skall skrapa tallrikarna! Finhacka 4 vitlöksklyftor och 1 kruka persilja. Riv skalet av en citron samt 1,5 dl parmesanost. Blanda allt i en bunke tillsammans med 0,5 dl olivolja och svartpeppar. Koka upp 100g färsk pasta. Blanda allt och servera! Drick något rött från Piemonte. GRILLADE KAMBEN (4pers) Kanske lite krångligare men det är det värt. Oemotståndlig! Gör lite coleslaw genom att lägga 9dl finskivad vitkål i en bunke tillsammans med 2 dl gräddfil, 1 dl majonnäs, 1 msk dijonsenap. Blanda och smaka av med salt och peppar. In i kylen så det får götta sig. Koka 2 kg kamben 70 minuter i buljong med 2 lagerblad och lite sopprötter (en morot, en bit rotselleri, purjolök och en palsternacka). Har man en tryckkokare blir det godare och går snabbare. (Har man tid låter man det stå i kylen över natten). Sätt ugnen på 200 grader grillläge. Gör en BBQ-sås genom att först fräsa 1 gul lök och 1 vitlök i olja. Släng därefter i 1 dl farinsocker, 1 dl äppelcidervinäger, 1 dl soja, 1 msk Sambal Oelek, en riven tumme ingefära och låt sjuda ca 30 minuter. Smaka av så det blir gott... Finrivna apelsinskal är t.ex. kul. Pensla kambenen med såsen och skicka in i ugnen 10-15 minuter tillsammans med några majskolvsbitar. Pensla även ett varv när de är klara. Servera med bira eller lite kryddigare rött. FRYSTA LINGON MED TJINUSKISÅS Tjinuskisås är egentligen kolasås med ingefära. Den söta kolasåsen mot beskheten och syran i lingonen är helt oemotståndlig. Gör såsen genom att koka ihop 1dl sirap, 25g smör, 3 dl vispgrädde, 1 tumme riven ingefära under ca 10 minuter. När den mörknar är den klar. Lägg de frysta lingonen direkt på tallriken och häll över såsen. Servera med lite glass. Drick Moscatel de Setubal! NJU T ! 31 I Huvudet ”And I like it, just like that” är inte bara en textrad från det självbetitlade soloalbumet – orden beskriver även Dregens känslor för 2013, ett år då precis allt Det var mycket att göra, det är ju ingen underdrift. Men jag tycker det är kul att ha mycket att göra, speciellt när man är så nöjd med alla delarna”, säger Dregen när vi träffas på HiQs kontor, i samband med lanseringen av hans nya hemsida. 2013 inleddes med att Dregen och hans parets första barn. Året fortsatte sedan med att Dregen turnerade och släppte skiva med han under hösten släppte sitt första soloalbum, – Det var väl den där klassiska ketchupeffekten. Vi tog paus med Backyard Babies 2010, så det måste ha varit då jag började jobba med allt det här, åtminstone i mitt huvud. 2011 började jag hands-on att skriva musik, spela in och skriva bok. Och sen kom liksom allt på en gång 2013 – inklusive min son, berättar Dregen och skrattar själv över hur mycket det blir när man faktiskt listar allt. Men som textraden lyder, det är precis så här han trivs. Fullt ös och många saker som händer. – Jag tycker nog det är jobbigast att skapa sakerna. Det är kul också men det är mer ett orosmoment. Det är väl som med sport, man tränar och tränar och bygger och förbereder sig. Sedan är det match och då är det bara kul. samarbete med HiQ , när HiQ blev rockstjärnans digitala partner. HiQ har bland annat skapat Dregens nya hemsida och när musikvideon till Just Like That spelades in använde han HiQs kontor som inspelningsplats. 32 på eN KonS u l t Dregen har i sin tur fortsatt att vara en av HiQs mest anlitade konsulter, inte minst som gästartist och paneldeltagare på Kunskapsbaren. – Jag har inte varit med om några jobbiga grejer med HiQ än. Eller jo, när HiQ övertalade mig att vara körslagsledare på en konferens, då tyckte jag det var lite jobbigt innan. Jag tänkte att det skulle bli för mycket lek och stoj och att ”inte kan jag vara körledare”. Men det blev bland det roligaste jag gjort. HiQ slutar inte att förvåna kan man säga. Vad får du ut av samarbetet? – Massvis faktiskt, jag har lärt mig skitmycket av det här, det är därför det är så kul. Jag har aldrig haft ett så djupt samarbete, det har mer varit att man jobbar med olika företag, som ett jeansmärke som sponsrar en turné. Här är det på ett annat plan. Jag har lärt mig en massa nytänk. Dessutom tycker jag om folket. Som Lars (Stugemo) till exempel, han kan fråga hur man gör när man släpper skiva och så berättar jag hur den vanliga resan är. Då kommer han med frågor och nya idéer och undrar ”varför gör man inte så här istället?” ”Konsult” är kanske inte titeln Dregen skulle använda om sig själv, men konceptet, att komma in och bidra med sin expertkompetens, oavsett om det handlar om artisteri eller systemutveckling, har han erfarenhet av. ”MAN KAN BLI SNICKARE ELLER SVETSARE, MEN JAG TROR DET ÄR SVÅRT ATT UTBILDA SIG TILL EN RIKTIGT BRA KONSULT. JAG TROR ATT KONSULT ÄR ETT STATE-OF-MIND, VISSA ÄR NOG BARA DET OCH VISSA ÄR DET INTE.” Vad är en konsults viktigaste egenskap? säga att inte vara för modern. Många konsulter kan vara lite för inriktade på att det alltid ska vara det senaste, men det räcker inte. Man måste självklart ha en fot i framtiden men jag tror att man även måste stå med en fot i någon sorts ansvarstänk. Och så måste man vara orädd. Dregen tror att konsultegenskapen är något man har i blodet. – Man kan bli snickare eller svetsare, men jag tror det är svårt att utbilda sig till en riktigt bra konsult. Jag tror att konsult är ett state-ofmind, vissa är bara det och vissa är det inte. Under 2014 fortsätter han att turnera med soloskivan. – Jag är väldigt nöjd med min platta och känner för första gången att jag inte är mätt riktigt. Så det blir Japan, sedan Skandinavien igen och så sommarfestivaler runtom i Europa. nya turnélivet, med fru och barn på hemmaplan att längta efter. – Det var faktiskt det värsta. Det var en helt ny grej att vara borta från familjen i nästan tre veckor, det var hemskt. Men å andra sidan är det väldigt kul att komma hem. Och det blir ju mycket Skype, berättar Dregen och tillägger att 2014 nog blir året då Sixten får göra debut i pappas turnéfölje. Självklart tänker han redan nu på nästa projekt och nästa platta. – Efter sommaren tror jag att jag lägger ner turnerandet lite och börjar skriva igen. Jag vill inte att det ska ta tre år till nästa platta, jag vill panga på med en ny ganska snabbt. Det känns som att jag har lite till i mig. BAKOM KULISSERNA HOS HiQ 33 IT I SKOLAN Tillgången på datorer i svenska skolor ökar kraftigt och utvecklingen av digitala Det sker en revolution inom kommunikation, vilket i slutändan både i samhället och över sitt eget liv. Förstår man inte den digitala världen har man i dag svårt att fatta beslut och delta i samhället som medborgare, därför är digitaliseringen ett demokratiskt uppdrag för den svenska skolan, säger Jannie Jeppesen. Skolverket genomför vart tredje år en undersökning som följer upp IT-användning och ITkompetens i skolan. I den senaste rapporten (ITanvändning och it-kompetens i skolan, Stockholm, 2013) uppger en fjärdedel av eleverna att de inte har fått lära sig att vara försiktiga med vad de skriver och publicerar om sig själva på internet. En stor del av eleverna säger dessutom att de aldrig har lärt sig att värdera eller kritiskt granska information som de hittar på nätet. – Vet alla SO-lärare verkligen hur utvecklingen ser ut? Kan de förstå och förklara begrepp som Anonymous, Wikileaks och sociala medier? Har man inte den kunskapen blir det svårt att utbilda barn och ungdomar om den värld vi faktiskt lever i, menar Jannie Jeppesen. Behovet av kompetensutveckling och stöd för lärare och rektorer – tekniskt såväl som 34 ”VET ALLA SO-LÄRARE VERKLIGEN HUR UTVECKLINGEN SER UT? KAN DE FÖRSTÅ OCH FÖRKLARA BEGREPP SOM ANONYMOUS, WIKILEAKS OCH SOCIALA MEDIER?” pedagogiskt – märks tydligt i Skolverkets rapport. I grundskolan och gymnasiet uppger över 70 procent av personalen att de saknar tillräckligt pedagogiskt IT-stöd. Eftersom Skolverkets uppdrag kring digital kompetens är relativt litet hänger mycket på skolorna själva och på eldsjälar inom lärarkåren. – Skolsystemet är så långsamt samtidigt som IT är allomfattande, snabbrörligt och påverkar hur samhället fungerar i grunden. Det är en enorm resa som skolan måste ta sig igenom, säger Jannie Jeppesen. Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, ger Sverige 5 av 10 i betyg när det gäller digitaliseringen av skolan och att göra IT till en integrerad del i lärandet. – Om man tittar på rent materiella förutsättningar, med datorer och så vidare, då ligger vi högt. Men tittar vi på användandet så ligger vi inte över EU-snittet. Båda betygen går uppåt men de materiella förutsättningarna har utvecklats mycket snabbare än nyttjandet. Peter Karlberg menar även han att allt handlar om ökad kompetens och förståelse. Både om den digitala världen och om hur man från skolan och lärarnas håll ska använda de digitala verktygen för att utveckla och förbättra lärandet. Att bara dela ut datorer räcker inte. – Då riskerar man situationer där de digitala verktygen bara upplevs som störande och att koncentrationen försvinner. Det krävs ett medvetet användande, både från elevens och lärarens håll. Det krävs ett tillräckligt engagemang för arbetsuppgiften, och det ska ju skapas genom bra undervisning från läraren och bra läromedel på de nya plattformarna, säger Peter Karlberg. De digitala läromedlen som just nu lanseras på marknaden har alla förutsättningar för att få användningen av IT i skolan att öka och bli mer varierad. I dag består användandet mest av skrivuppgifter och att söka information på nätet, men med pedagogiska lösningar kan datorer användas på ett bättre sätt och bli en mer självklar del av undervisningen. ”DET HAR BLAND ANNAT VISAT SIG ATT ELEVER SKRIVER LÄNGRE MENINGAR I SVENSKA OCH ÄR BÄTTRE stor vinst av digitala verktyg. På Vittraskolan Telefonplan i Stockholm har de äldre eleverna varsin dator eller surfplatta och skolan arbetar efter en digital kompetensmatris där IT är en naturlig del i undervisningen. – Min önskan är att vi inte ens ska prata om det som digitala verktyg. Vi säger ju inte ”papper och penna”-undervisning heller så det det utifrån vilka verktyg man använder, säger skolans rektor Jannie Jeppesen. frågan inte får ta över, i grunden handlar det om pedagogik och att ge barn och ungdomar förutsättningar och kunskaper för att klara sig i samhället. – Boken har funnits i 500 år eller mer och nu kommer ett nytt sätt att lära sig på. I stället för att ifrågasätta om boken är det bästa sättet så ifrågasätter man de digitala läromedlen. Men det här kanske är det rätta sättet? Jag är helt säker på att om några år kommer det digitala lärandet vara lika självklart som all annan sorts inlärning, tack vare pedagogiska digitala läromedel och mer stöd och utbildning till lärarna, så att de kan förvalta och använda de tekniska lösningarna på bästa sätt, säger hon. PÅ MATTE NÄR DE FÅR TILLGÅNG TILL EN DATOR ELLER IPAD.” – Barn och unga använder dator, surfplatta och smartphone jättemycket hemma, och i många fall använder man just appar eller spel för att utveckla läsande, skrivande eller mattekunskaper. Men de här digitala läromedlen har saknats i skolan vilket har skapat ett glapp mellan teknikanvändandet hemma och i skolan. Där måste skolorna komma ikapp, säger Tina Barnden, en av HiQs experter på området. Tack vare en-till-en-satsningen, där eleverna utrustas med egna datorer, och ett tydligare uppdrag från Skolverket gällande digital kompetens, har utvecklingen nu snabbats upp. Fler bokförlag satsar på digitala läromedel och mycket tid läggs på att utveckla pedagogiska lärarstöd och handböcker. Detta för att övervinna den tröskel som stavas kompetens. – Det händer jättemycket inom digitala lärotagen på hur IT påverkar lärandet positivt. Det har bland annat visat sig att elever skriver längre meningar i svenska och är bättre på matte när de får tillgång till en dator eller iPad. Eleven upplever även skolarbetet som roligare och detta skapar engagemang och motivation där eleven lägger ner mer tid på läxor vilket i sin tur leder till ett förbättrat resultat, säger Tina Barnden. Den nya tekniken gör det även möjligt att nå elever med olika typer av inlärningsstilar eller specialpedagogiska behov, oavsett om de behöver stöd av text, bild, ljud, video eller animeringar. Just möjligheten att variera lärandet, och på så sätt nå alla elever, är en NYCKELN TILL FRAMGÅNG? Det händer mycket inom digitala läromedel i skolorna och forskning visar att IT påverkar lärandet positivt. 35 36 QNODDARNAS VÄRLD I Qnoddarnas värld har varje elev sin egen inloggning och kan själv inreda sin ”stubbe”, som är den egna hemvisten. Vid inloggning möts eleven av nya spännande uppgifter som läraren aktiverat, det kan handla om alltifrån bokstäver till berättande texter eller geometri – allt i en inspirerande och pedagogisk miljö. Qnoddarnas värld är ett svenskt läromedel med spelkänsla, producerat direkt för iPad. Innehållet följer Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) och Skolverkets bedömningsunderlag. Qnoddarnas värld är pedagogiskt kvalitetssäkrat och innehåller i nuläget allt som behövs för undervisningen i svenska och matematik i årskurs 1–3. HiQ hjälper förlaget Natur & Kultur med utvecklingen av läromedlet. 37 JAGET M Genom att mäta och logga rörelse, hållning, sexliv, stressnivåer, matintag, motion och lyckokänslor kan vi analysera och förstå oss själva bättre, för att i förlängningen det bästa av allt är att vi inte behöver göra något själva, eftersom vår tiden kan den här tekniken revolu- SARA RIGGARE Ceatio maximiSara Riggare har själv Parkinsons sjukdom och forskar i hur kroniskt sjuka kan använda sig av olika appar för att må bättre. ed dagens digitala teknik går allt att mäta och förvandla till diagram. En liten sensor inbyggd i ena kindtanden kan hjälpa dig att hålla koll på allt du äter och med hjälp av en sensor på ryggen kan du se hur du sitter och hur mycket du rör dig i vardagen. Det gör att du enkelt kan samla in data och jämföra hur bra du presterar på jobbet med andra faktorer som vad du har ätit eller hur mycket du har tränat. Det här, att observera olika saker om sig är att jag rör mig långsamt. Om jag inte tar medicin kan jag inte röra mig över huvud färdigheten varierar över dagen beroende på hur medicinerna fungerar. Genom att observera de variationerna har jag kunnat anpassa medicinerna så att de passar mig bättre än om läkaren talar om för mig när jag ska ta min medicin utifrån en generell riktlinje, säger hon. det mätbara jaget. Begreppet myntades av Gary Wolf och Kevin Kelly, redaktörer på den amerikanska tidskriften Wired Magazi- MELLAN PATIENTEN OCH VÅRDEN NÄR Self i Mountain View i Kalifornien 2011 och sedan dess har gräsrotsrörelsen spritt sig över hela världen. I Sverige har Sara Riggare, doktorand vid Karolinska institutet, blivit en av rörelsens främsta företrädare. Sara Riggare har Parkinsons sjukdom och Sara Riggare menar att det här går att applicera på alla kroniska sjukdomar. Hjärtsjuka kan hålla koll på hjärtat med hjälp av sensorerna, vilket skulle betyda att de inte behöver gå till doktorn lika ofta, medan diabetespatienter kan mäta insulinnivåer och jämföra dem med vad man har ätit och hur man har rört på sig. – Det intressanta är att det även ändrar maktbalansen mellan patienten och vården när patienten själv skaffar sig kunskap om sin behandling. Det stärker mig gentemot vårdgivarna vilket jag tror är nyttigt, säger Sara Riggare. Hur tas det här emot inom vården? – Inte alls. Jag upplever att de är väldigt skeptiska. De verkar tro att det kommer att ta mer tid och kosta mer. Men på sikt kommer vårdgivarna också att se att de kan spara pengar på att människor mår bättre för att de kan behandla sig själva mer effektivt. Mats Olsson, forskare och framtidsstrateg inom hälsoområdet på konsult- och analys- testade en app för medicinpåminnelser. – Jag tar sex olika mediciner sex gånger om dagen i sex olika kombinationer med sex olika tidsintervall, så jag började använda appen för att komma ihåg att ta medicinen i rätt tid. Men när jag började samla mina data lärde jag mig också olika saker om min kropp och hur den reagerade både på behandlingen och på andra faktorer som hur mycket jag rör på mig, säger Sara Riggare. I dag forskar hon kring hur hon och andra kroniskt sjuka kan använda sig av tekniken för att optimera sin behandling och på så vis må bättre. Hittills har hon bland annat studerat hur Parkinsonpatienter kan använda medicineringsappen hon själv testade, men också en app där de kan mäta stelhet och långsamhet i sina rörelser genom att knacka så fort de kan – Det tydligaste symptomet på min sjukdom 38 ”DET INTRESSANTA ÄR ATT DET ÄVEN ÄNDRAR MAKTBALANSEN PATIENTEN SJÄLV SKAFFAR SIG KUNSKAP OM SIN BEHANDLING.” ett intresse inom vården, men att det krävs ny och bättre utrustning för att de ska kunna ta emot och behandla den information som patienterna själva samlar in. 39 40 ”Ingen vill ha ett samhälle där försäkringsbolag kräver att vi ska ha en sensor på oss för att få billigare försäkringspremier, – Vi ser redan nu tecken på att sjukvården går i den riktningen, men det är oklart hur lång tid det kommer att ta. Jag skulle tippa att om tio till femton år så använder sig vården mer pengar att spara på att mer kan göras på distans, att patienterna mår bättre och att äldre kan bo hemma längre kommer det här att bli riktigt stort, säger han. gruppen som Sara Riggare varit med och startat i Sverige strax under 400 medlemmar. ”REDAN NU FINNS PANNBAND SOM MÄTER HJÄRNVÅGOR FÖR ATT MAN SKA LÄRA SIG ATT FOKUSERA OCH ANVÄNDA HJÄRNAN PÅ BÄSTA SÄTT.” – Använder du Runkeeper eller någon annan träningsapp är du redan en del av rörelsen, säger han. För att se hur stort intresset är i Sverige undersökningar de senaste åren och intervjuat hälsoaktiva i hela landet. Hans undersökningar visar att av de 20 procent av svenskarna som är hyfsat träningsaktiva använder en stor del olika appar för att hålla koll på, coacha och motivera sig själva. Dessutom har det visat sig att det är särskilt vanligt bland kvinnor. – När man frågar dem hur mycket tekniken och olika appar betyder för dem är svaret ”jättemycket!” Många som tränar verkar behöva någon slags tävlingsmoment, vare sig det handlar om att slå sina egna eller andras rekord. Om det hjälper dem att komma i gång är det väl strålande, säger Mats Olsson. Han har själv en sensor på ryggen som registrerar alla hans rörelser. Sensorn räknar steg, mäter sömn och kontrollerar hur han sitter. Om han får dålig hållning vibrerar sensorn för att uppmärksamma honom på att det är dags att sträcka på sig. Informationen som sensorn samlar in skickas dessutom upp i molnet för att sammanställas till diagram. Varje vecka får Mats Olsson ett mejl med en statistiksida där han kan jämföra sina resultat med tidigare veckors. – För mig är det framför allt jättebra att hålla koll på hur ofta jag reser på mig. Stillasittande är den nya rökningen och när jag ser att jag har suttit mycket stilla en dag kan jag se till att kompensera det. Med hjälp av sensorn kan man göra små förändringar som förbättrörelsen bidra med mycket, säger Mats Olsson. Att den här trenden slår igenom just nu tror är förstås att den mobila teknologin är så utvecklad och att vi med dagens smarta mobiler alltid har en sensor med oss. Att mäta och föra statistik över sina värden är ju i sig inget nytt. Människan har länge använt sig av stegräknare och träningsdagböcker för att hålla koll på och analysera sin träningsutveckling. Men med dagens digitala teknik, träningsappar och smarta klockor har det blivit så enormt mycket enklare. Andra faktorer är den rådande hälsotrenden och nätverkssamhället. Sociala medier fyller också en viktig funktion här, eftersom folk använder sig av till exempel Instagram och Facebook för att jämföra data, tipsa och peppa varandra. Ju smartare tekniken blir och ju mindre den kräver av dig, desto större kommer det här att bli, menar Mats Olsson. I dag är det framför allt kopplat till hälsa, men spännvidden för vad – I framtiden blir allt säger han. Vi kommer att använda oss av det för att förbättra sömnen, maten, träningen, rehabiliteringen, vardagsmotionen, jobbprestationer, band som mäter hjärnvågor för att man ska lära sig att fokusera och använda hjärnan på bästa sätt. det fortfarande känsliga frågor kopplade till hur vi skyddar människors integritet och hur vi hanterar den information vi samlar in. Ingen vill ha ett samhälle där försäkringsbolag kräver att vi ska ha en sensor på oss för att få billigare försäkringspremier, eller att den data vi samlar in ska hamna i fel händer. – Det handlar om hur avtalen i molntjänsten ser ut för att alla ska känna sig trygga. Men man får fråga sig vad som väger tyngst, att jag har en sensor som gör att mitt hjärtproblem blir bättre eller risken att någon okänd får tag i mina data? Själv tänker jag att så länge jag loggar banala saker som hur mycket jag rör på mig så bekommer det mig inte om informationen kommer på avvägar. för andra grupper, säger Mats Olsson. En annan fråga inför framtiden är hur företagen som utvecklar de här produkterna ska kunna ta betalt. – För HiQ är det här en väldigt intressant trend, som växer hela tiden. Vi använder vår kompetens från olika marknadssegment och har en unik position när vi förenklar människors liv. Det här är ett område som verkligen berör oss, säger Jukka Rautio, VD för HiQ Finland. ökar för varje dag. 41 FRAMTIDENS FORDON 42 Hallå där ROBERT Internet of Things och Connected Lifestyle är fordonsindustrin går ”alltings uppkoppling” Foto: Aftonbladet COLLIN Verksam på Aftonbladet, och en av Sveriges mest respekterade motorjournalister I Göteborg pågår just nu ett stort forskningsprojekt för hur HiQs Anders Almevad är projektledare i projektet. Han tror att vi en dag kommer att ha ett samhälle som är helt befriat från allvarliga bilolyckor. – Ja, jag är helt övertygad i och med att det handlar om industriell utveckling. Jag jämför med sågverksindustrin där jag också har varit verksam. Där sker i dag väldigt få olyckor jämfört med tidigare, tack vare att manuella moment i princip har automatiserats bort. Jag tror på en liknande utveckling inom transportindustrin. Just automatisering är ledordet i forskningsprojektet NonHit Car & Truck, där fokus ligger på förbättrad aktiv säkerhet. Fordon kan tack vare kameror, GPS och sensorer känna av omgivningen runtomkring bilen. Med datorer som sammanställer all information och räknar ut färdvägen kan bilarna helt själnen bakom ratten ägna sig åt annat, till exempel läsa tidningen, skriva mejl eller surfa. Eller varför inte lägga en beställning till matvarubutiken och hämta upp varorna på hemvägen? – Den stora fördelen, förutom ökad säkerhet, är just tid för andra aktiviteter. Jag själv skulle gärna ha en självkörande bil när jag pendlar mellan Göteborg och mitt hem varje dag. Det är elva mil tur och retur och det vore ju perfekt att kunna använda tiden till annat än att köra bil, säger Anders Almevad. Självkörande fordon ses som en förutsättning för att uppnå klaringen är att en självkörande bil är försiktig och att en dator inte tar onödiga risker som att köra 150 km/h eller att ha en trött eller berusad förare bakom ratten. Dessutom ses självkörande bilar som ett miljövänligt val med minskad bränsleförbrukning. Det låter nästan för bra för att vara sant. som måste lösas innan bilarna kör helt själva. Vi får heller inte glömma bort att lagstiftningen måste ändras för självkörankommer att vara oväsentligt i framtiden. Det blir mer innehållet i bilen som är viktigt för varje enskild konsument. vagnsmärke jag reser med. Jag vill bara komma fram och helst så billigt som möjligt, säger Anders Almevad. BEHÖVS SJÄLVKÖRANDE BILAR FÖR ATT UPPNÅ NOLLVISIONEN? – Bilarna fick säkerhetsbälten, låsningsfria bromsar, krockkuddar, antisladdsystem och nu senast system som bromsar bilen automatiskt, samtidigt som bilens struktur blev allt säkrare. Allt för att undvika olyckor, eller för att minimera följderna. Bilen som kör själv finns redan på prototypstadiet, jag har provkört. Men föraren har alltid det sista ordet. Även när det gäller nollvisionen. VAD ÄR NÄSTA STORA UTMANING I FORDONSINDUSTRIN? – Fossila bränslen är en nagel i ögat på politiker och miljödebattörer och alla biltillverkare har projekt med bilmotorer som drivs med alternativa, klimatneutrala bränslen. Men bensin och diesel är så överlägsna allt annat. Hur ska en elbil bli lika effektiv som en dieselbil? Ja, det är den stora utmaningen. Och vi är långt från lösningen. OM VI BLICKAR FRAMÅT MED 20 ÅR, VILKEN BIL SER DU FRAMFÖR DIG DÅ? – Stora stadsjeepar och Volvo V70 är sällsynta på vägarna. Framförallt om de bara har en bensin- eller dieselmotor. De har blivit för dyra på grund av straffskatter och är illa sedda. Den vanligaste bilen i Sverige är lite större än en VW Golf och drivs med någon form av hybridsystem. Där finns en bensin- eller dieselmotor och en liten elmotor med batterier som kan laddas i eluttaget hemma och på jobbet. Det finns laddstolpar längs trottoarerna i städerna, som gamla tiders parkeringsautomater. Rena elbilar är ovanliga, eftersom de fortfarande är för dyra och har för kort räckvidd. Bilarna är extremt säkra, knappt någon kommer att dödas eller skadas allvarligt i en olycka, eftersom bilens säkerhetssystem är så väl utvecklat. Hela vårt liv kommer att vara uppkopplat, inget undantag om vi sitter i bilen. Det innebär också att storebror ser oss hela tiden, överallt. Ingen biltur till en stilla vik i solnedgång utan att FRA vet var du är, och med vem. 43 VI RULLAR 2017 kommer hundra självkörande bilar att släppas lös på utvalda motorvägar i Göteborgsområdet, med vanliga privatpersoner som testförare. Om vi blickar framåt 20 år – är alla bilar mer eller mindre självkörande då? – I I-länder, ja. I U-länder nej. Pratar man om uppkopplade saker och Internet of Things har bilen på kort tid kommit Volvo Personvagnar. Vi frågar honom om han tror att vi som människor är redo för självkörande bilar. inom andra områden, till exempel vitvaror och hushållsmaskiner, men inom fordonsindustrin har de nya lösningarna, till exempel för kommunikation, redan blivit standard för många. 2017 tar utvecklingen ännu ett steg när bilar med autonom körning ska testas i Göteborg. 100 självkörande bilar släpps då lös på utvalda motorvägar i Göteborgsområdet, med vanliga privatpersoner som testförare. Bilarna OM DE VILL. ATT LÄSA OCH SKICKA MED- ningscentralen för att undvika köer och möjligJonas Ekmark jobbar med aktiv säkerhet på 44 ”FÖRARE SOM LÅTER BILEN KÖRA KAN ANVÄNDA TIDEN TILL NÅGOT ANNAT DELANDEN BLIR BÅDE MÖJLIGT OCH TILLÅTET NÄR BILEN TAR ANSVARET.” – Flera undersökningar har visat på stort intillgängliga på marknaden. Ungefär hälften av kunderna är intresserade och andelen är ännu större på nya marknader som Kina och Brasilien, säger han. Andra grupper är mer tveksamma eller till och med negativa. Men eftersom autopiloten blir ett tillval och kommer att köpas av den som vill ha, är det inget problem att kunderna har olika smak, menar Jonas Ekmark. – Det är lite som att välja manuell eller automatisk växellåda fast i större skala. Man kan säga att en självkörande bil gör det ännu roligare att köra, eftersom den tråkiga eller rutinmässiga körningen inte längre behöver utföras. Varför satsar Volvo Personvagnar på det här? – För att körningen kan bli säkrare och mindre energikrävande. Förare som låter bilen köra kan använda tiden till något annat om de vill. Att läsa och skicka meddelanden blir både möjligt och tillåtet när bilen tar ansvaret. Vissa nya bilar kommer att kunna köra själva när föraren ber om det. Det handlar om ökad säkerhet och ökad frihet. TEKNOLOGI E N E X A K T H E T, E N S TÄ N D I G S T R Ä V A N E F T E R AT T F Ö R B ÄT T R A N Å G O T O C H J A K T E N P Å E L E G A N TA L Ö S N I N G A R . D E T F I N N S F L E R L I K H E T E R MELLAN BALETT OCH PROGRAMMERING ÄN MAN KAN TRO. DET MENAR B R E T T M I L L E R S O M L Ä M N A D E D A N S E N F Ö R AT T B L I I T-K O N S U LT. I RÖRELSE 45 STILL GOT IT Det är många år sedan Brett Miller slutade med baletten. Men rörelserna sitter fortfarande i. Här dansar han med Matilda Ljung. M itt under personalfesten på ett av Sveriges största telekomföretag hörs plötsligt opera dåna ur högtalarna. Det är ju Carmen! Och plötsligt kommer en av företagets programmerare ut på scenen klädd i chinos och börjar dansa balett som om han aldrig gjort annat. Det är Brett Miller. Han kommer från Washington DC och upptäckte baletten när han var arton år och jobbade extra som seglarlärare på ett sommarläger. I ett hus precis intill båtbryggorna hölls danskurser och Brett som tyckte om att testa nya saker bestämde sig för att prova. – Jag fastnade direkt. Det var något med rörelsen, hur man rör kroppen i takt till musiken. Jag älskade det, säger han. Efter sommaren började Brett studera matte och datavetenskap på universitetet, men 46 drömde bara om en sak: Att dansa. Han tillbringade all ledig tid i balettstudion. Balett handlar om oerhört hård träning, att nöta in tekniken tills man behärskar den till perfektion. En vanlig dag tränade han åtta till nio timmar och på fyra år blev han så pass bra att ”MAN SÖKER EFTER EN ELEGANT KODLÖSNING, EN VACKER HARMONI. DET ÄR SAMMA SAK I EN DANSKOREOGRAFI.” – Det var fantastiskt roligt men också otroligt ansträngande, vi hade föreställningar varje kväll och turnerade ständigt. Jag har säkert gjort Nötknäpparen fem hundra gånger. Brett hann jobba för baletten i tio år innan den där inledande inspirationen och stor- mande passionen klingade av. Då började han plötsligt tröttna på den låga lönen och funderade lite över hur livet skulle bli efter dansen. – Jag såg på mina äldre kollegor hur olyckliga de var när de lade av senare i livet och inte hade något annat att falla tillbaka på. Som dansare blir dansen hela ditt liv, hela din identitet. Om man slutar vid 40 eller 45 och inte kan något annat, vad gör man då? Så du bestämde dig för att ta den smällen medan du fortfarande var ung och stark? – Precis! Men någon vidare smäll blev det inte. Det här var i slutet av 1990-talet och med sin universitetsexamen i matte och datavetenskap var det inga som helst problem att få jobb inom IT-branschen. Brett började på ett litet företag som förde honom till Finland och hamnade så småningom på Ericsson. 2002 skickade de honom på två veckors uppdrag till Sverige och som konsult på HiQ. Hoppet från baletten till IT-konsultbranschen kan verka brutalt. Men Brett säger än man kan tro. – Både inom IT och balett måste man vara väldigt exakt. Man strävar alltid efter att förbättra något, är aldrig nöjd med det man har och vill ständigt bli bättre. Och så måste man vara väldigt duktig för att lyckas med det man gör, både inom baletten och i IT-världen. konst även i programmering. – Man söker efter en elegant kodlösning, en vacker harmoni. Det är samma sak i en dansjobbar tillsammans och är väldigt beroende av de andra i gruppen. I IT-branschen har man visserligen kollegor, men jobbar mer ensam, menar Brett. – En annan stor skillnad är inställningen till deadlines. Inom baletten är en deadline andra att bli inspirerad. Och så är min kropp i väldigt bra form, vilket gör mig mer produktiv. Ja, du har väldigt bra hållning! – Precis och det gör att jag inte får ont i kroppen. Den träning som krävs av en dansare ger en otrolig kroppsmedvetenhet och inre styrka som man har användning av även i andra situationer. Det handlar både om fysiken och om att man mår bra av att dansa. – Jag tror att alla människor skulle må bra av att dansa mer. Det är en fantastisk form av fysisk aktivitet som dessutom är väldigt uttrycksfull till sin natur. IT-jobbet kan vara mindre uttrycksfullt, vilket kan stänga av delar av ens personlighet. Men dans är förstås inte för alla och alla ska göra det som inspirerar dem. Själv tränar jag mycket pilates numera och är pilateslärare. Dansar du fortfarande? – Nja, jag testade lite för två år sedan. Då var det faktiskt några professionella dansare som frågade vilket kompani jag jobbar för. Det kändes bra. Men jag är inte alls i samma form som jag var när det begav sig. Då vägde jag tio kilo mindre. Brett skrattar till och säger att en bra sak med att ha slutat med baletten är att han är mindre självupptagen nu. För att du inte längre står framför spegeln hela tiden? – Precis. Det kan lätt göra en väldigt neurotisk. Så du är glad över att ha gått över till IT-världen? tycker om i den här världen. Jag tycker om att lösa problem och att jobba med andra smarta duktiga människor. Jag lär mig massor av mina kollegor. Och så är det skönt att inte vara helt uppslukad av dansen. Jag lever mer i verkliga livet nu och det trivs jag med. Det är här jag ska stanna. redo. Inom IT-världen har man också deadlines, men de verkar skjutas upp mer lättvindigt. Jag har inte riktigt kommit in i det. Efter tio år som dansare sitter det i blodet att vid deadline måste man vara klar. Och då måste det vara bra. ”JAG TROR ATT ALLA MÄNNISKOR SKULLE MÅ BRA AV ATT DANSA MER. DET ÄR EN FANTASTISK FORM AV FYSISK AKTIVITET SOM DESSUTOM ÄR VÄLDIGT UTTRYCKSFULL TILL SIN NATUR.” En annan likhet är väl att både IT och balett kan vara väldigt tidskrävande? – Ja, men baletten tar all din tid. Den kräver hela din koncentration och mer än så, den kräver hela ditt liv. IT kan säkert också ta hela livet i anspråk, men för mig har det inte blivit så, och därför har IT-jobbet lett till bättre balans för mig. Har du användning av baletten i konsultjobbet då? ”Som dansare blir dansen hela ditt liv, de hör att jag har dansat balett, så det är bra dansvärlden och vill veta mer. Dessutom blir jag fortfarande väldigt dedikerad när jag går in i ett nytt projekt. Jag kanske har lättare än och inte kan något annat, vad gör man då?” 47 48 BRETT MILLER GÖR: IT-konsult på HiQ, Pilates-tränare, driver nyhetsbrevet Pilates Intel 48 Fridhemsplan, Stockholm. FAMILJ: Sambo Henrik och sonen Evan som är tonåring och bor i Finland. STÖRSTA BALETTUPPLEVELSEN: Så många! Don Q Solo på en liten Moskvateater. Mina piruetter och allt satt helt perfekt (det händer sällan) och medan jag dansade klappade publiken takten och mina kollegor hejade på från backstage. Efteråt kom personer ur publiken fram och gav mig blommor. FAVORITUPPSÄTTNING: Balanchine’s Serenade, men en bra Svansjön är också kul! FAVORITKOREOGRAF: Paul Taylor och George Balanchine BÄSTA DANSFILMERNA: The Royal Balet’s Swan Lake med Natalia Makarova och Anthony Dowell. Men även Balanchines Theme and Variations med Gelsey Kirland och ÅLDER: BOR: balett när den är som vackrast. 49 50 EAST AFRICAN RALLY 8 DAGARS PRÖVNING 400 mils rally genom Kenya och Tanzania. Racerföraren Richard Göransson var på plats med kartläsaren Emil Axelsson och körde en av sex bilar som deltog i välgörenhetsprojektet Race4Health. Med målet att samla in pengar till välgörenhetsorganisationer tog de sig under åtta dagar fram på Afrikas utmanande vägar. Richard kallar detta sitt livs äventyr. Här är hans berättelse om det fantastiska East African Rally. 51 DAG #1: DAG #2: DAG #3: ÄVENT YRE T HAR BÖR JAT VI KÖRDE VILSE MASAIER GILLAR GODIS! DAG #5: DAG #6: DAG #7: GIR AFFER I VÄGEN VI VAR SNABBAST! VILL BESTIGA KILIMANJARO Vi r ullade av start r ampen i Mombasa, Kenya. Nu vän tar 420 mi l på svår åt komli ga vägar i Kenya o ch Tanzania. Vi lke t även t yr de t här kommer bli. Nervös som tusan. Snabbast i gen. Invasion av dj ur idag. Apo r , elefan ter , an ti loper o ch gn uer lite här o ch var. De t avslu tades med at t åt ta gi r af fer stod mit t på vägen. De var in te li ka st ressade som vi. 52 Redan n u har vi fåt t uppleva Safar i r ally t s svår i ghe ter. Kör a i dimma, åka vi lse på savannen o ch skot ta sand med händer na i 50 gr adi g vär me. Vår första e tappseger. Vi har fåt t by ta lite pun kter ingar idag. Höjdpun kten var at t åka genom någr a masaibyar med tusen tals människo r som åskådare. Idag var vi snabba men slu tade i e t t di ke. Vägen hade helt försvunnit av regnvat ten o ch vi var för sena på de t. Vi passade på at t bj uda lo kalbefo lkningen på lite godis o ch festis. Mo lnfr it t i dag o ch vi kan konstater a at t Ki limanjaro är e t t sto rt berg. Vi körde på dr yga 20 0 0 me ters höjd o ch de t mär ktes både i kropp o ch moto ref fekt. DAG #4: Hallå där KR AMP I HÄNDERNA At t åka 15 mi l specialst r äcka u tan funger ande fjädr ing var en ny upplevelse bland stenar , di ken o ch sanddyner. Men vi to g ändå vår första st r äckseger. RAMONA KARLSSON Rallyförare och förarinstruktör som siktar på att sadla om till VM-serien i rallycross under 2014 VAD ÄR GREJEN MED RALLYCROSS? – Rallycross är som rally men körs på bana. Jag kommer alltid att älska rally, men rallycross är världens snabbast växande motorsport och jag lockas av arenaformatet. Det är TV-sändningar, lättare att anordna sponsorevent, mer mediabevakning och så vill jag ju komma utomlands och tävla igen. Som det ser ut just nu är jag den första och enda kvinnan i den högsta klassen och det lockar förstås också! VAD ÄR DET SOM DRIVER DIG? – Från början kommer nog mycket av min drivkraft från min uppväxt, Jag lärde mig tidigt att ska jag göra något så får jag fixa det själv. Jag går aldrig in i något halvhjärtat, ska jag göra något så gör jag det till 100 procent. Och jag går bara in i något om jag tror att jag kan vinna och bli bäst. Jag måste kunna se det framför mig, känna känslan av hur det kommer vara att kliva högst upp på pallen. I tanken är jag redan framme. Dessutom gillar jag entreprenörskapet, att komma på och våga satsa på nya idéer och att ro i land nya koncept. DAG #8: VI GJORDE DE T! At t kör a med bar a st yr ning på e t t hj ul var u tmanande på bergskammar na. Men än t li gen är vi i mål. Vi lke t även t yr! De t här måste vi gör a om. PÅ VILKET SÄTT ANVÄNDER DU DEN NYA DIGITALA TEKNIKEN I DITT YRKE? – Jag är ingen prylmänniska, men jag fascineras verkligen av ny teknik och vilka oerhörda möjligheter den skapar. Man kan göra så mycket med små medel, till exempel egna livesändningar. Rent konkret är sociala medier det viktigaste för mig. Det är så otroligt enkelt och en stor hjälp när det gäller PR, media och reklam. Framförallt kan jag sköta det mesta själv direkt från mobilen. 53 Hallå där JOEL HOLMBERG Utvecklar mobilapplikationen ResLedaren efter att ha vunnit Travelhack, Sveriges VAD ÄR RESLEDAREN? – ResLedaren är en app som hjälper personer med kognitiva funktionsnedsättningar, till exempel ADHD eller autism, att använda kollektivtrafiken. Appen kompenserar för nedsättningar i hjärnans exekutiva funktioner, som tidsuppfattning, arbetsminne och beslutsfattande i pressade situationer. Dessutom hjälper den personer som har svårigheter med ömsesidig social kommunikation, till exempel att kunna fråga någon om hjälp. HUR FUNGERAR DET I PRAKTIKEN? – ResLedaren förenklar processen att planera och genomföra en resa med kollektivtrafiken i Stockholm. Appen påminner när det är dags att gå hemifrån och under resans gång blir du påmind när det är dags att trycka på stopp och kliva av. Du får även hjälp med karta från stationen till adressen du ska till. Skulle någonting gå fel, som att man råkar åka åt fel håll, informerar ResLedaren om detta och föreslår en lösning på problemet; ”Gå av på nästa station och ta tåg 21 mot Gåshaga, eller ring en vän”. I senare versioner kommer man att kunna skicka resor till varandra och följa hur det går. Vi tror att det kan vara ett stöd och en trygghet för målgruppen men även för föräldrar som vill skicka resor till sina barn. HUR ÄR DET ATT JOBBA MED PROJEKTET? – Det är otroligt givande att få utveckla något som man varit med och skapat från grunden, jag är dessutom uppbackad av väldigt kompetenta kollegor. Den kombinationen och hoppet om att göra stor nytta för en utsatt målgrupp gör att arbetet inte kräver någon energi alls, snarare får jag energi! (RESLEDAREN LANSERAS UNDER 2014) 54 FACE- för DÖVFacebook har över en miljard användare världens största sociala nätverk om du varken Under 2014 blir det möjligt tack vare ett projekt medier och ha ett socialt samliv över internet, på ett sätt I ett konferensrum på PTS huvudkontor, med gröna stolar och en kristallkrona i taket, är ett tiotal personer i färd med att plocka fram sina laptops. Det är dags för det näst sista mötet med användargruppen som varit med och testat och utvärderat Fejjan för alla, en Facebook-lösning för personer med föreställningar åt sidan, om hur en webbapplikation ska se ut eller agera. Här är det helt upp till användarna, eftersom det handlar om hur det fungerar i deras miljö och i deras vardag, förklarar projektledaren Maria Johansson. och användarna Stig, Niklas och Jane. Niklas har fullgod hörsel men är blind. Stig är blind och har nedsatt hörsel och Jane lever med dövblindhet. I användargruppen ingår även Klas som är gravt synskadad och har en grav hörselnedsättning. Alla fyra hör till den grupp som nu kommer att kunna använda Facebook på ett enklare och mer anpassat sätt. – Det är väldigt viktigt att Facebook ska vara något för alla. Det är viktigt att alla känner att de har en trygg tillgång till det oavsett om man råkar ha en funktionsnedsättning. Därför anser jag att det är oerhört viktigt att utveckla det här på ett så bra sätt som möjligt och då är jag väldigt glad att få vara med och bidra, säger Niklas. Det mesta i vårt samhälle bygger på att man ser eller hör, men tillgänglighet handlar om att göra samhällsfunktioner, tjänster och information läsbart och förståeligt för alla, även för dem som saknar vissa sinnen. Facebook för personer med dövblindhet fungerar både i dator och i mobil och man har framförallt tittat på att lösningen ska vara så tillgänglig som möjligt för skärmläsare. Det är den funktion som omvandlar texten till punktskrift eller tal, beroende på hur individens funktionsnedsättning ser ut och vilket hjälpmedel som används. Användargruppen vi träffar använder en så kallad talsyntes och punktskriftsläsare för att kunna läsa det som står på datorskärmen. – Utmaningen har varit att lägga sina egna ÅT SIDAN, OM HUR EN WEBBAPPLIKATION ”UTMANINGEN HAR VARIT ATT LÄGGA SINA EGNA FÖRESTÄLLNINGAR SKA SE UT ELLER AGERA.” Man bedömer att omkring 2 000 personer under 65 år omfattas av dövblindhet i Sverige. Den nya tjänsten kommer utöver den gruppen att hjälpa även tusentals andra som lever med olika typer av funktionsnedsättningar. – Det här är IT som gör skillnad. Har vi sett del av sociala medier och ha ett socialt samliv över internet, på ett sätt som inte varit möjligt tidigare, då är jag nöjd, säger Maria Johansson. Kortfattat är den nya lösningen en renare och mer avskalad variant av Facebook. Inga annonser, inget virrvarr av länkar och ikoner, inga bildregn. Användaren får en tydlig meny med vänner, grupper, meddelanden och andra vanliga funktioner. Det är så få kommandon som möjligt för att inte användaren ska översköljas av information. – Vanliga Facebook har ett väldigt rörigt gränssnitt med många rutor och fönster och information och nya kommandon som poppar upp. Har man då en skärmläsare så blir det svårt att hänga med och få en överblick, förklarar Anders Franzén från PTS. – Det här blir lugnare och mer kompatibelt med punktskrift, och det blir lättare att ta del av information. Det är enklare att söka efter grupper och att skicka ett meddelande eller en status. Och det är bra att få en meny, för att enklare hitta vad man vill ha, berättar Jane, som varit med och testat lösningen i användargruppen. I projektet har utvecklingsteamet och användarna jobbat tätt tillsammans. Man har lärt sig kommunicera och interagera på ett naturligt sätt, med hjälp av dövblindtolkar, sms och e-post. När någon av utvecklarna förklarar en ny funktion under mötet tecknar tolken i Janes hand och Jane kommenterar sedan på teckenspråk. Det har varit otroligt viktigt att ha med användarna hela vägen, för att se hur det fungerar för dem och få direkt feedback på nya funktioner. Och det är kul att de verkar nöjda med hur det har blivit, säger Anders Franzén. David Bezjak är en av konsulterna som jobbat med att utveckla lösningen. – Hela resan har varit otroligt inspirerande, en underbar upplevelse. Det är så mycket man själv tar för givet. Att vi faktiskt kan tillgängliggöra det här, det är väldigt stort, säger han. PUNKTSKRIFTSLÄSARE Text på skärmen omvandlas till punktskrift 55 47 % A NDELEN HiQ: A RE SOM VÄ L JER A NDROID N Ä S TA GÅ NG DE BY TER TELEFON 7% av den amerikanska befolkningen har aldrig hört talas om Facebook 55% av internetanvändarna i Sverige I Finland är siffran 45% 100 000 000 S Å M Y C K E T I N V E S T E R A D E N E T F L I X I E N N Y S Ä S O N G AV H O U S E O F C A R D S Shopping via mobiltelefonen beräknas uppgå till 100 miljarder dollar år 2017 56 2 484 915 124 SÅ MÅNGA INTERNE TAN VÄNDARE HAR VÄRLDEN I BÖR JAN AV ÅRE T dollar – den rekordhöga prislappen för OS i Sotji 45 82% 6 572 950 124 så många personer har en mobiltelefon MILJ. ANTAL AK TIVA CANDY CRUSH-SPEL ARE ANDROIDS MARKNADS ANDEL PÅ SMARTPHONEMARKNADEN 55 % per år – så mycket växer videotittandet i mobilen enligt Ericsson 20 000 L ÅTA R L Ä G G S T I L L PÅ S P O T I F Y VA R J E D A G 57
© Copyright 2024