1. No category

Programmeringsspråket Java offentliggörs, Sveriges Radio börjar med digitala
radiosändningar och HiQ grundas.
Internet slår igenom på bred front, Nokia släpper sin
första smarta telefon och den 11 kilo tunga sexhjuliga
microrovern Sojouner landar på planeten Mars för att
samla in prover och fotografera miljön.
1995
1996
DVD-skivan kommer, Ericsson lanserar termen
smartphone och brittiska superbilen ”British Thrust
SCCC” far genom Nevadaöknen med en hastighet på
1228 km/h och blir därmed den första landgående
farkosten som spränger ljudvallen.
1997
FRÅN WAP
1998
Sökmotorn Google startar, EU fattar beslut om
att alla medlemsstater ska införa 3G-tjänster i
sina respektive länder och bygget av den internationella rymdstationen ISS påbörjas.
Termen Internet of things lanseras, WAP-tekniken
kommer och HiQ introduceras på Stockholmsbörsen.
Till skivbolagens stora förtret frias en svensk 17-åring
för musikstöld på internet och i Japan testas världens
första sociala robot, Kismet, på vanliga människor.
1999
“DE SOM SÖKER SIG HIT ÄR
KREATIVA MÄNNISKOR”
Richard Koivusalo (till vänster), började
som konsult på HiQ 2013. Anna Karin
Hansson (nedan) började redan 1995.
TILL APP
Tjugo år har gått sedan gänget bakom HiQ bestämde sig för att
starta företaget de själva ville jobba på. HiQ Magazine sammanförde några av dem med ett par nyanställda i ett samtal om vad det
var de drömde om där i början – och vad det är som lockar dagens
konsulter att vara med och skapa sin drömarbetsplats.
Vad var det som fick er att starta HiQ?
Ken Gerhardsen: Det var det där att vi skulle
få göra vår grej. Ragnar ter Vehn och jag
började på HiQ i augusti 1995 och det har
vi aldrig ångrat.
Hans Karlsson: En av Ragnar och Kens
första åtgärder var att anställa Lars Stugemo.
Lars Stugemo: När de hörde av sig behövde
jag bara en halv dag för att bestämma mig.
Det kändes helrätt. För mig handlade det
helt och hållet om att få vara med och bygga
upp något nytt med bra människor.
Ken Gerhardsen: Det var då vi myntade uttrycket att vi skulle starta firman vi alltid
hade velat jobba på.
Det uttrycket lever väl kvar än i dag?
Helene Hammarberg: Ja. Jag började 2014 och
det var det första jag fick höra när jag var på intervju. ”Om du jobbar här, då får du också vara
med och bygga det företag som du vill jobba på.
Vi har den kulturen”. Det lät sjukt häftigt.
Hur såg firman som ni alltid hade velat
jobba på ut? Vad var det ni drömde om
då för 20 år sedan?
Ken Gerhardsen: Vi ville vara bäst. Ha de
bästa kunderna, anställa de mest kompetenta
konsulterna, ha den bästa ledningen, de bästa
cheferna och den högsta lönsamheten. Men
vi ville också ha det trevligaste kontoret och
de bästa festerna. Vi skulle till och med ha
den bästa toalettkulturen.
56
Den bästa toalettkulturen?
Ken Gerhardsen: Ja. När några av våra
konsulter satt på Ericsson var det några
konsulter från ett annat konsultbolag där
som alltid sket ner toaletten och lämnade
den så. Det var inte så mysigt. Då bestäm­
de vi att så skulle våra konsulter aldrig göra.
På HiQ rensar vi toaletterna efter oss.
Anna Karin Hansson: Jag började redan 1995
och det som tilltalade mig i början var att
vi vågade sticka ut, gå våra egna vägar och
vara annorlunda.
Ken Gerhardsen: Ja. Piratflaggan hade vi re­
dan då. En annan sak var att vi skulle sitta
mitt i Stockholms city, först på Birger Jarls­
gatan och sedan på Hötorget. För dit vill
kunderna komma och där vill konsulterna
jobba. Och sedan skulle vi förstås ha bästa
invigningsfesten också.
Lars Stugemo: Det var en bra fest. Vi var
bara 20 anställda men hade 250 gäster på
220 kvadratmeter. Det var så det var, vi ville
märkas och synas. Därför har vi alltid satsat
stort. Redan när vi startade och skulle börja
rekrytera folk köpte vi upp halva baksidan i
platsannonsbilagorna i fyrfärg.
Ken Gerhardsen: En annan sak som var
viktig från början var att när du kommer
in på HiQs kontor ska du känna att det här
är ett bra företag. Konsulter från HiQ gör
sitt jobb, det är inget snack. Vi ville vara bra
i alla avseenden. Det har varit vår filosofi
från början.
Hur var det med namnet och HiQ-loggan?
Hans Karlsson: Vi hade ett möte där vi satt
och knådade fram loggan i lera som vi skulle
härda i microvågsugnen. Det tyckte jag var
sjukt oseriöst.
Lars Stugemo: Det var någon som hade en
metallplatta med, så mikrovågsugnen höll på
att explodera.
Ragnar ter Vehn: Det viktiga var att pro­filera Q
som i hög kvalitet och inte hög IQ. Därför
valde vi på den tiden att visa loggan i två färger
och använda versaler och gemener för att sär­skilja Hi och Q. Men vi ville också lyfta fram
det goda i att hitta enkla men smarta lösningar
och därför kom ”Mickel Räv-­svansen” till.
Det är den som är den burriga knorren på Q:et.
Hans Karlsson: Namnet var något som
Ragnar hittade på.
Ragnar ter Vehn: Vi ville hitta ett namn som
utmärkte vad som skulle känneteckna det
nya bolaget. Vi tyckte att det var viktigt att
en konsult verkligen tillförde kunskap till
kunden och ställde oss frågan ”När ska man
välja oss istället för andra leverantörer?”
Det givna svaret var att man skulle välja oss
när resultatet verkligen var viktigt. Därför
kändes HiQ för High Quality som ett bra val.
Ken Gerhardsen: Då sa vi att ”HiQ? Så kan
man inte heta”.
Lars Stugemo: Ja, Ken och jag skulle hitta
på något annat. Men Ken var så lat, så efter
tio minuter sa han: ”HiQ , det blir bra, vilka
kunder ska vi träffa?”
57
Datorerna överlever millennieskiftet,
GPS blir tillgängligt för gemene man, 12 procent
av jordens befolkning har en mobiltelefon och det
första USB-minnet kommer ut på marknaden
med ett minne på 8 MB.
Telia går samman med Sonera och bildar
TeliaSonera, medan HiQ förvärvar finländska
Softplan Oy som är ett dotterbolag till Nokia.
2000
2002
Facebook ser dagens ljus, platt-tv är årets
julklapp och Internethandeln utgör 1,6 procent
av den totala detaljhandeln i Sverige.
2004
Youtube lanseras, NOKIA 1110 blir
världens mest sålda mobil och åldrings­
forskaren Aubrey de Grey säger i ett TEDtalk att tekniken nu har kommit så långt
att de första människorna som kan leva
i tusen år redan är födda. I Sverige faller
den första domen mot fildelning.
Twitter lanseras, Christer Fuglesang blir den
förste svensken i rymden och polisen slår till mot
Pirate Bay. På en mässa i Tokyo visas androiden
Repliee som ska användas som sällskapsdam
åt ensamma åldringar.
2005
2006
2003
2001
Chattforumet ICQ når över 100 miljoner
användare och robotdammsugaren kommer ut.
Apple lanserar sin iPod och IT-bubblan spricker.
Den amerikanske affärsmannen Dennis Titov
blir världens förste rymdturist och i Japan
utvecklas och lanseras ett stort antal humanoider.
Var fjärde svensk använder Internet dagligen,
Skype grundas, den första europeiska satelliten
Smart kretsar kring månen och Kina blir det tredje
landet efter USA och Sovjetunionen/Ryssland att
skicka ut en människa i rymden.
”DET ÄR EN ENORM KAMP
OM TALANGERNA I DAG”
Helene Hammarberg arbetar sedan
2014 som talangchef på HiQ Stockholm.
58
59
Antalet Internetanvändare i världen når 2 miljarder,
den amerikanska delstaten Nevada blir först med att
tillåta förarlösa bilar i trafiken och IBMs superdator
Watson slår två människor i Jeopardy!
Sveriges första 4G-nät invigs och
termen ”Big data” slår igenom.
2011
2009
2010
2008
2007
iPhone når den amerikanska marknaden och
begreppet Quantified self lanseras på en
konferens i San Fransisco.
”VI VILLE VARA BÄST PÅ ALLT!”
Ken Gerhardsen (på bilden),
Hans Karlsson, Rolf Anderson och
Ragnar ter Vehn grundade HiQ 1995.
Vilket blev ert första uppdrag?
Hans Karlsson: Netnet. Vi började ju med
teleoperatörer. Det var en brytningstid där på
1990-talet då alla teleoperatörer utvecklade
olika typer av tjänster och mobiltelefonin
började komma.
Lars Stugemo: De avreglerade telemarkna­
den 1992. Sverige var det första landet som
avreglerade i Europa och många utländska
operatörer etablerade sig här för att ha det
som testmarknad. Det var det som gjorde att
Sverige blev stort på teleoperatörer.
Hans Karlsson: Det var också anledningen
till att vi på HiQ blev starka på telekom. Men
sedan utvecklade vi idén att vi skulle vara
med i alla leden.
Lars Stugemo: I dag har vi kunder i femton
olika branscher, men alla använder telekom­
teknik eller mobilitet som grund. Mobilitet
ligger väldigt mycket i vårt DNA på HiQ.
Hans Karlsson: Jag minns ett av de första
andra uppdragen, att utveckla en elektronisk
gaspedal till Saab. Det var första inhouse­
projektet.
Lars Stugemo: Ja det var det som förde in
oss i fordonsindustrin. Vi trodde från början
att det skulle vara lättast att sälja på telekom­
sidan, för det var där vi hade mest kontakter.
Men det visade sig att det inte var så lätt. Och
det var nog det bästa som kunde hända HiQ ,
för vi var tvungna att hitta nya kunder och
lärde oss att oj, det finns ju många slags kun­
der där ute.
Anna Karin Hansson: Vi har dessutom alltid
valt kunder med omsorg. Framgångsrika kun­
der. Det gör att det blir roliga uppdrag också.
60
Var det en medveten strategi att välja
teknologitunga kunder?
Ken Gerhardsen: Ja. De var länge vår rygg­
rad. I dag har vi långsamt styrt om och har
en mycket större spännvidd.
Anna Karin Hansson: Det är en av alla saker
som gör att det är så roligt att jobba här,
att man får göra och testa så många olika
branscher. När jag började kom jag nästan
direkt ut på Ericsson och jobbade med tele­
kom ett tag. Sedan dess har jag jobbat med
alla möjliga: Bank, försäkringsbolag, kläd­
företag, Skatteverket och Arbetsförmedlingen.
Vad var det som gjorde att ni lyckades så
mycket bättre än konkurrenterna?
Hans Karlsson: Jag satte redan från början
upp tre ledord: Flit, kunskap och sparsam­
het. När man driver konsultfirma måste man
vara väldigt aktsam om tiden och se till att ha
en hög debiteringsgrad.
Lars Stugemo: Det är ju fortfarande det enda
vi har att sälja. Vår tid och vår kunskap. Vi
har alltid haft ordning på siffrorna och det var
vår styrka sedan när vi kom in i lågkonjunk­
turen. Då var vi de enda som tjänade pengar.
Konkurrenterna hade bara drivits framåt av
tillväxten. Många av dem finns inte kvar längre.
Hans Karlsson: Vi avhöll oss dessutom från
att göra allt för stolliga grejer under de ljusa
åren. Det tror jag var en av anledningarna
till att vi lyckades. Men vi gjorde några
spektakulära grejer som var bra. Förvärvet i
Finland till exempel.
Lars Stugemo: Ja, då hade vi redan en verk­
samhet som vi startade själva i Finland, men
den blev aldrig fler än åtta personer, så vi ville
köpa upp ett annat företag. Jag kommer ihåg
att vi bjöd in den finske ägaren att bada bastu
med oss på Hötorgskontoret. Vi satt där och
bastade och drack mjölk, för det var det enda
han drack, och det sades inte så mycket på
hela kvällen. Dagen efter sa han att ”jaja, vi
kanske hörs”. Ett halvår senare ringde han
och sa att vi kunde få köpa bolaget.
Hans Karlsson: Det var jävligt dyrt. Men jag
tyckte att vi skulle göra det.
Spotify lanseras och över 60 procent av
jordens befolkning har en mobiltelefon.
Lars Stugemo: Vi skrev avtal 2002. Den förre
ägaren gav mig pennan och sa ”you take this
pen. If you lose pen, you lose company”.
Nu ligger pennan i kassaskåpet och det blev
början på en jättebra resa i Finland.
Har ni gjort några misstag?
Hans Karlsson: Dit räknas väl att vi tackade
nej till att bli delägare i Skype.
Ken Gerhardsen: Ja just det! Det var ett stort
misstag.
Har ni i ledningen varit oeniga om något
under de här åren?
Ken Gerhardsen: Inte en enda gång tror jag.
Inte om några stora saker i alla fall.
Hans Karlsson: Det skulle i så fall vara den
där meningslösa broschyren med flygande
bebisar på. Den tyckte jag var fruktansvärd.
Det var det sämsta vi har gjort tycker jag.
Ken Gerhardsen: Nej, det var det bästa vi har
gjort.
Lars Stugemo: Den använder jag fortfarande!
Ken Gerhardsen: Bakgrunden till den var
att alla konsultföretag hade broschyrer för
att rekrytera konsulter, där det stod vad de
tyckte och stod för. De flesta hade bilder på
människor som har trevligt, står och jobbar
vid kopieringsmaskinen och så där. När man
får en sådan broschyr tar man den och lägger
den sedan åt sidan. Men vår broschyr med
flygande bebisar, den tittade folk faktiskt i.
Hans Karlsson: Ja den retade alla upp sig på!
Anna Karin Hansson: Den var annorlunda!
Ken Gerhardsen: Suverän!
Lars Stugemo: Ja den funkar ju fortfarande.
Instagram lanseras och läsplattan blir
årets julklapp. 3D-skrivare för privat bruk når
marknaden och dator- och TV-spelsbranschen
omsätter 390 miljarder kronor.
på sidan 6, reds anm) och Magnus Gudéhn
(som numera är VD för HiQ Stockholm).
De grälar fortfarande om vem av dem som
var först. Magnus var den första konsulten
vi skickade faktura för. Det var på den tiden
Lasse gjorde alla fakturor själv…
Lars Stugemo: … i Excel.
Många av de som ni anställde där i början är fortfarande kvar. Hur gör man för
att rekrytera de bästa konsulterna?
Lars Stugemo: Vi tror på idén att bra folk
känner bra folk. Om någon hos oss tipsar om
någon de tror skulle passa här, så går vi på det.
Hans Karlsson: Ett tag hade vi en trimaran
som vi använde i rekryteringssammanhang.
Jag var väldigt skeptisk först, men båten
visade sig vara ett genidrag som fick HiQ
att stå ut som en intressant arbetsgivare, inte
minst bland studenter. Den blev en eye catcher.
Vi hade kvar båten i sex år.
Helene Hammarberg, du jobbar sedan
ett år tillbaka med att rekrytera nya
talanger till HiQ. Vad är det som gör att
folk söker sig hit?
Helene Hammarberg: Det är en enorm kamp
om talangerna i dag, och över hälften av alla
vi rekryterar kommer till HiQ för att de har
fått tips av personer som redan är anställda
här och trivs så bra.
Richard Koivusalo: Jag tror att de som söker
sig hit är kreativa människor som gillar kultu­
ren och värderingarna på HiQ.
Vad gillar ni själva med att jobba här?
Richard Koivusalo: Jag började på HiQ
för två år sedan och kom direkt från
skolan, så jag lär mig nya saker varenda dag.
Jag anställdes inte för att jag var expert
utan för att jag ville vara i en utvecklande
miljö och bli bättre. Det tycker jag är
jättekul.
Var det samma konkurrens om duktiga
konsulter då som det är nu?
Hans Karlsson: Ja det var det. Om inte värre.
Anna Karin Hansson: Jag var på intervjuer
för sex olika jobb och fick allihop. Men jag
valde HiQ för att jag gillade det här gänget
och deras entusiasm.
Ken Gerhardsen: De första konsulterna var
Carin Gerhardsen (författaren som ni möter
61
Netflix når Norden, Facebook köper Instagram
för en miljard amerikanska dollar och mobilappen
Swish lanseras för överföring av pengar.
De första svenskarna ”chippar sig”, termen wearable
technology slår igenom på bred front och en rad
smarta klockor lanseras. Swish kommer upp i över
2 miljoner användare och antalet mobilabonnemang
på jorden överstiger nu antalet människor.
2012
2014
2013
65 procent av svenskarna mobilsurfar,
Google Glass blir tillgängligt för en liten
grupp användare och Google startar
bolaget Calico för att ta fram ett preparat
som ska hejda åldrandet.
Helene Hammarberg: Jag gillar den här mentali­
teten att man får skapa sin egen arbetsplats
och ”if it’s to be – it’s up to me.” Man får
stöttning om man kommer med en bra idé,
men man kör tåget själv. Sitt inte som en
fågel­unge, utan se själv till att det blir som du
vill. Det gillar jag. Man uppmuntras, men får
själv ta ansvar för sina projekt.
Har det alltid varit så?
Anna Karin Hansson: Ja så har det alltid varit.
Kommer man med en idé så får man dra i
det själv, men vi hjälper varandra att lyckas.
Det betyder också att man har full frihet.
Lars Stugemo: Det måste nästan vara så i en
konsultverksamhet av vår typ där många sitter i
projekt hos kunder. Vi kan inte styra dem så det
ligger ju ett stort ansvar på konsulterna själva.
Därför anställer vi drivna människor och styr
bolaget mer med värderingar än med regler.
Var kom den kulturen och de här värderingarna i från?
Ken Gerhardsen: Vår kultur byggde ju myck­
et på våra personligheter. Vi formade bolaget
efter hur vi själva var som människor.
Är kulturen densamma i dag?
Anna Karin Hansson: Ryggraden i kulturen
finns fortfarande kvar. Det är klart att det
är stor skillnad mellan ett företag med 17
anställda och ett med 1400 anställda. Men vi
strävar fortfarande efter samma saker.
Lars Stugemo: När vi fick fler kontor var
det svårare att hålla ihop kulturen, vilket
innebar att jag fick jobba hårdare med det.
Därför åker vi fortfarande iväg tillsammans
och pratar om vad våra värderingar betyder
och varför vi har dem. Det är nog många
före­tag som pratar om att de har olika värde­
ringar, men om man inte lever efter dem så
betyder de ingenting.
62
Kulturen är den samma
på alla HiQ-kontoren. Jag lunchade med
en konsult som har bytt från ett kontor till
ett annat. Han sa att det förstås finns stora
skillnader mellan HiQ Stockholm och HiQ
Mälardalen, eftersom de är olika stora. Men
det är ingen större skillnad på människorna.
Folk säger hej och är glada, de ställer frågor
och man får vara med. Det är inte påklistrat
för att det ska vara så, utan för att det är
sådana personer vi anställer.
Helene Hammarberg:
Kulturen är så stark att Lars Stugemo
till och med har kallats för sektledare.
Hur kändes det?
Lars Stugemo: Det kändes toppen. Då har
vi lyckats.
Hur gör ni för att föra de här värderingarna vidare till era nyanställda?
Ken Gerhardsen: När vi jobbade på Enator
åkte alla nyanställda utomlands en vecka för
att lära sig om företagets filosofi och vad det
innebär att jobba där. Det tyckte vi var bra,
så det tog vi med oss.
Lars Stugemo: Dotterbolagen satsar en hel
del på en bra introduktion och då är det van­
ligt att man gör någon slags resa tillsammans
i början.
Anna Karin Hansson: I Stockholm åker vi till
Riga och Tallinn. Det är en resa som vi kallar
Experience. Där pratar vi mycket om våra
värderingar. Det är väldigt viktigt att alla är
medvetna om dem och att alla är med och
utvecklar dem.
Helene Hammarberg: Under resan blir det
väldigt tydligt att de värderingar vi pratar om
i dag, är något vi har stått på väldigt länge.
Sedan är det upp till oss vad vi ska göra av
det framåt. Vi diskuterar igenom sådant som
varför det är så viktigt med enkelhet och vad
det betyder i vardagen. Vad betyder det att ta
2015
Världens första hotell där personalen ersatts av
robotar öppnar i Japan, trendbegreppet sakernas
internet (Internet of Things) blir till verkliga
satsningar och HiQ fyller 20 år.
ansvar? Jo, både att ta ansvar för kunderna
och att faktiskt ta betalt för det jobb vi gör.
Richard Koivusalo: Jag tyckte att resan var
jättebra. Det var mycket fokus på hur vi vill
bygga företaget, hur vi vill att det ska se ut.
Hur vill ni som är nya att företaget ska
vara då, för att ni ska trivas?
Richard Koivusalo: Det måste vara en arbets­
plats där man mår bra. Hälsa och friskvård
tror jag är viktigt. Man är ju på jobbet en
väldigt stor del av sin vakna tid.
Helene Hammarberg: Jag tycker att det är
viktigt att man känner sig hemma på kontoret,
även när man sitter ute hos en kund. Man ska
alltid känna sig välkommen hem till HiQ , och
inte bara på julmiddag. Därför har vi kurser,
massage, middagar och kompetensgrupps­
möten här. Det tror jag är en framgångs­faktor
och en anledning till att folk stannar här
länge. Det skiljer oss från andra ställen.
Hur viktig har musiken varit för HiQs
kultur?
Helene Hammarberg: Jätteviktig!
Lars Stugemo: När vi var på Gotland förra
året hade vi flera HiQ-band på scen från
flera av våra dotterbolag. Det är häftigt!
Anna Karin Hansson: Musiken fanns med från
början. Förut hade vi musikfestivaler mellan
kontoren. Nu har vi Dregen som coach. När
jag var med var det Cotton Club och Kayo.
Richard Koivusalo: Det är roligt. Vi behöver
aldrig hyra in några band till våra fester, för
vi kan göra det själva, tillsammans.
Vilka tekniska framsteg har varit viktiga
under de här 20 åren?
Hans Karlsson: Den elektroniska gaspedalen
var en sådan stor grej. Tidigare var alla gas­
pedaler mekaniska.
Lars Stugemo: Det blev vårt inträde i fordons-
”VI TROR PÅ IDÉN ATT BRA
FOLK KÄNNER BRA FOLK”
Lars Stugemo (till höger i bild),
VD och koncernchef på HiQ, har
varit med sedan starten.
i­ndustrin. Sedan var det mycket runt år 2000
med allt webbrelaterat.
Anna Karin Hansson: WAP till exempel!
Lars Stugemo: Ja, WAP var en viktig pussel­
bit. Mobilitet en annan. När Post- och Tele­
styrelsen släppte 3G-licenser var det också ett
viktigt framsteg för oss. Då var vi med och
var rådgivare. Det var ett väldigt högprofile­
rat projekt.
Hans Karlsson: Teknikutvecklingen har gått
väldigt snabbt sedan de första mobiltelefonerna.
Anna Karin Hansson: Om man ska hänga
med i tekniken gäller det att man hänger
med i alla förändringar. Det är också en del
av vår framgång.
Vad tror ni kommer bli stort i framtiden?
Richard Koivusalo: Nu är det väl Internet
of things.
Lars Stugemo: Det är det vi jobbar med
i dag. Att bygga in intelligens i bilar så att
ingen ska dö i trafiken till exempel.
Hans Karlsson: I framtiden kommer
människor inte att få köra bil själva.
Helene Hammarberg: Jag tror att allt som
rör den uppkopplade kroppen kommer att
bli stort framöver. Jag tänker framför allt på
hälsoaspekten. Jag tror att vi kommer att ha
teknik inne i kroppen som larmar läkare om
något växer där inne som inte ska vara där.
Anna Karin Hansson: Jag tror att det i sin
tur kommer att leda till en diskussion om
integritet. Det är ju många som är intresserade
av att komma åt den där informationen om
våra kroppar. Försäkringsbolag till exempel.
Helene Hammarberg: Precis. Och vem kan
hacka den där informationen?
Lars Stugemo: Men om vi ska blicka 20 år
framåt i tiden så är det nästan omöjligt att
säga vad som har hänt då.
Ken Gerhardsen: För femton år sedan sa
man att mobilmarknaden var mättad, efter­
som alla redan hade en mobil. Då hade ingen
kunnat föreställa sig vad som komma skulle.
Och vem hade kunnat tro att Nokia skulle
backa? Eller att Google och Apple skulle bli
så stora?
Anna Karin Hansson: Just därför är det viktigt
att hänga med och att inte vara rädd för
förändringarna.
Helene Hammarberg: Jag gillar trenden att
göra tekniken tillgänglig och enkel för fler.
Det känns spännande. Jag har bott i Afrika
och där är det många som gör mat över
öppen eld, men ändå har två mobiler för
att hålla koll på priset på kassava på mark­
naden fem mil bort. Det är en marknad där
det kommer att hända mycket framöver. De
kanske kommer på helt andra användnings­
områden än de vi ser att vi behöver.
Ragnar ter Vehn: Det här är en fråga för Lars
och styrelsen men förhoppningsvis i en posi­
tion där vi grundare kan känna oss minst lika
stolta som idag.
Helene Hammarberg: Jag tror att vi har vuxit
en hel del och arbetar säkert på helt annorlun­
da sätt än idag. Men jag tror att vi fortfarande
pratar om HiQ-känslan, om att det viktigaste
är att träffas och att HiQ är ett naturligt val
för drivna, sköna och duktiga människor.
Hur ser ni på framtiden? Är den ljus?
Lars Stugemo: Ja absolut. Det mesta är ju
ogjort. Det är det som är så ballt.
Om 20 år, var befinner sig HiQ då?
Ken Gerhardsen: HiQ kommer definitivt att
finnas kvar.
63