reservofficeren_3-14_v8

RESERVOFFICEREN
www.reservofficerarna.se • Nummer 3 2014
Oväntat besök
på övning i Boden
Varning för
låga löner sid 6
sid 12
Reservofficerarna
till Almedalen sid 29
MAGNUS KONRADSSON FÖRBUNDSORDFÖRANDE
Varför gör försvaret det så svårt?
Tänk dig att du har ett
företag med knackig
Foto: Sune Henningsson
ekonomi, höga krav
från styrelsen och stort behov av kompetent och svårekryterad personal. Ett ganska
tufft läge.
Tänk dig nu att du får ansökningar från några riktiga
stjärnskott från dina konkurrenter på marknaden. Inte
nog med att de är välutbildade och motiverade; de är
villiga att resa för att jobba hos dig, enbart när du behöver dem - och accepterar en rejäl lönesänkning. Till
råga på allt går deras ordinarie arbetsgivare med på att
låta dessa nyckelpersoner vara tjänstlediga.
Vad gör du? Tackar din lyckliga stjärna, tar emot
personalen med öppna armar och försöker hitta fler
som just de?
Eller säger: ”Nja, okej då, om du så gärna vill. Men
lönen får jag se när jag betalar. Och tjänsteresor och
boendekostnader får du allt stå för själv. Jag betalar
bara ersättning till mina riktiga anställda, de jag redan
har på heltid”.
Om du väljer det senare alternativet, har du sannolikt lärt dig det av Försvarsmakten. För det är just så,
som Försvarsmakten behandlar många av sina reservofficerare.
Sacoförbundet Reservofficerarna ser alltför
många exempel på medlemmar som får tjata sig till att
få tjänstgöra. Som inte får korrekt lön, eller lön först
efter flera månader.
Att Försvarsmakten ensidigt tolkar kollektivavtalet
så att reservofficerare inte ska få ersättning för resor
och dubbelt boende är ännu ett sätt att göra det mindre
intressant för reservofficerare att tjänstgöra. Nog för att
pengar inte är den viktigaste drivkraften för reservare
– men samma villkor ska gälla för alla, reservofficerare
ska inte arbeta ideellt!
Jag förstår inte varför Försvarsmakten gör det så
svårt för sig – när det kunde vara så enkelt:
Följ kollektivavtalet och behandla officerare lika.
Betala ut korrekta löner. Erbjud nyutbildning och
kompletterande utbildning av reservofficerare, även på
högre nivåer. Bemanna RO-rader i prio med just reservofficerare – använd de som faktiskt finns.
Sacoförbundet Reservofficerarna hjälper mer än
gärna till för att göra Försvarsmakten till en attraktiv
arbetsgivare som fler reservofficerare vill jobba för.
Men villkoren måste vara rimliga.
Ett av de viktigaste önskemålen våra medlemmar
har, är faktiskt så enkelt som att få möjlighet att tjänstgöra.
Trots att Försvarsmakten själv redovisar ett behov
på över tusen reservofficerare för att nå sina egna mål,
gör man sig medvetet till en oattraktiv arbetsgivare.
För vilken arbetsgivare som helst borde det önskemålet
vara en dröm.
RESERVOFFICERARNA
TIDNINGEN RESERVOFFICEREN
VÄXEL: 08-613 48 50
REDAKTÖR Jenny Harlin, [email protected]
Tel: 0735-114572
ADRESS Lilla Nygatan 14, Box 2147, 103 14 Stockholm
HEMSIDA www.reservofficerarna.se
Ordförande
Magnus Konradsson, [email protected]
Tel: 0705-521648
KANSLICHEF OCH Ombudsman
Jenny Harlin, [email protected]
Tel: 0735-114572
Vårt förbund vill göra den möjlig.
REDAKTION Malin Andersson, Alf Eckerhall, Thomas Falk,
David Forsman, Jenny Harlin, Richard Kjaergaard, Roger
Lindekrantz, Per Lunqe, Oscar Magnusson Kroon, Joakim
Nordlund, Ulf Sjöberg och Jan Sjölin
LAYOUT Maria Fernsten, [email protected]
ANSVARIG UTGIVARE Magnus Konradsson
TRYCKERI Tryckerigruppen AB
Förbundsjurist
Alf Eckerhall, [email protected]
Mobil: 070-752 32 75
MANUSSTOPP NÄSTA NUMMER 15 SEPTEMBER 2014
Ekonomiassistent
Malin Andersson, [email protected]
Tel: 08-142966, 0739-853036
Tidningen Reservofficeren är officiellt organ för förbundet Reservofficerarna, en intresseorganisation med facklig kompetens. Sammanlagt finns
det cirka 3000 medlemmar kopplade till förbundet, som är en del av SACO.
FOTO OMSLAGSBILD Joakim Nordlund
GIRION BLOMDAHL ORDFÖRANDE SFRO
Politikerna borde syna försvarets kort
En hel del för att
reservofficersFoto: Sune Henningsson
systemet håller på
att möta en ny vår, de har nämnts i den här
spalten flera gånger.
Utbildning håller på att starta på nytt – bara det ett
tecken. Efter att ha deltagit på Folk och Försvars konferens är det också tydligt att den politiska viljan är den
att reservofficerare skall användas och att reservofficerare skall utbildas. Nu är det inget nytt att såväl
riksdag som regering vill ha ett aktivt reservofficers­
system inkluderande grundutbildning av reservofficer­are, så har det varit under många år. Vad som
kanske är nytt är att det politiska beslutsfattandet har
blivit närmast övertydligt i sitt budskap till försvaret.
Det är numera omöjligt att agera som de tre aporna
som håller för ögon, öron respektive mun.
Tydliga sakskäl talar också för reservofficerssystemet och det har varit intressant att höra de många
olika aspekterna i denna fråga i olika sammanhang. Ett
baseras på ett sunt sätt kunna göra bruk av de mycket
dyra in­­­vesteringar som finns i försvarsmateriel. Ett
far­tyg kan brukas mycket mer intensivt än vad en
besätt­ning kan göra. Flera besättningar för ett skrov
– vilket leder till ett nyttjande av personal som inte
arbetar hela tiden – leder till ett ökad ”avkastning” av
investeringen. Samma andas barn är ett annat ekonomiskt argument; att reservofficeren bara kostar när han
eller hon används.
Från det politiska hållet finns ett annat intressant
argument, nämligen att reservofficeren (som till skill­nad från sjömännen och soldaterna tillhör ledningen i
det militära) leder till ett slags det civila samhällets
in­flöde i försvaret. Detta särskilt efter värnpliktens
av­skaffande. Det myntet har också en lika positiv
baksida. Det var nämligen enkelt att konstatera vilken
stor andel reservofficerare det fanns på plats i Sälen
som inte var där i egenskapen av officer men som har
inflytande i försvarsfrågor.
Det är uppenbart till fromma för försvaret med sådana
vänner runt omkring i försvarssektorn. Utan reservofficeren riskerar försvarets röst i samhällsdebatten
att minska.
offi­ceren. Kvarstår de som har mer militära befattningar (men där en civil utbildning och ett civilt yrkesliv kan ge erfarenheter och färdigheter som är till generell nytta även vid tjänstgöring i det militära). Dessa
kan rekryteras på två sätt.
Antingen utbildar man personer efter gymnasietiden direkt till reservofficerare eller så tar man förtids­avgångna kontinuerligt tjänstgörande. Försvarsmakten har beskrivit den andra rekryteringsmetoden
som huvudmetod. Det är dock glädjande att den synen
inte delas av överbefälhavaren då han talade på frågan
i Sälen; kanske kan hans uttalade uppfattning att det
är genom grundutbildning som reservofficerssystemet
nå spridning även i vissa andra delar av Försvarsmakten?
Tesen att man skall försörja reservofficerssystemet
genom avgångna tidigare kontinuerligt tjänstgörande
saknar nämligen realism. Och det vore bra om det
politiska systemet synade Försvarsmaktens kort när
Försvarsmakten förespråkat denna metod. Tittar man
tillbaka i tiden har nämligen de flesta som valt att lämna
Försvarsmakten gjort detta just av anledningen att de
inte vill arbeta där längre. Egentligen ganska självklart,
ville man fortsätta arbeta i Försvarsmakten hade man
ju rimligen inte slutat med precis det.
Det finns givetvis undantag från regeln och det är givetvis så att en del av rekryteringen till reservofficerssystemet kan ske genom förtidsavgångna yrkesofficerare. Men det kan inte bli huvudmetod, utan det måste
vara grundutbildning.
För grundutbildningsspåret talar även det finns
ett mervärde för Försvarsmakten att rekrytera en kategori personer som man kanske inte annars skulle nå,
nämligen de med civila akademiska planer.
Kan Försvarsmakten nå denna kategori finns förutsättningar för flera synergier. Försvarsmakten får
ambassadörer i framstående civila positioner. Försvarsmakten får arbetsgivarrepresentanter i det civila som
kan förstå nyttan i att anställa tidvis tjänstgörande
sjömän och soldater. Försvarsmakten kan då också dra
nytta av reservofficerens civila kompetenser – som inte
kostat Försvarsmakten en enda krona.
Den andra frågan är hur man försörjer ett reserv­
officerssystem. En mindre del av systemet består av
personer som har en av Försvarsmakten efterfrågad
specifik civil kompentens. Denna del av kåren rekry­t­eras av naturliga skäl när det finns en klar civil kompe­
tens och utgör egentligen inte den typiske reserv-
Reservofficeren 3, 2014 3
Reservofficerare tv
tusentals kronor fö
Jonathan Arvidsson.
Foto: Privat
“En sommar
full av roliga
övningar”
I augusti startar RSOU 20142015, och ett tjugotal nya
specialistreservofficerare
ska utbildas. Jonathan Arvidsson är en av kadetterna.
Varför sökte du
till utbildningen?
– Reservofficersutbildningen känns
som nästa steg för mig – jag har
arbetat som GSS/T sedan 2010,
och tycker att det är så roligt och
omväxlande att jag vill fortsätta att
utvecklas.
Vad förväntar du
dig av utbildningen?
– Jag hoppas att den ska bli ett bra
komplement till den utbildning och
erfarenheter som jag redan har.
Dessutom hoppas jag att sommaren
kommer att bli full av roliga övningar med ledarskapsfokus.
Bakgrund: Jonathan är 25 år
och kommer från Göteborg.
Han har jobbat som GSS/T
sedan 2010.
Malin Andersson
4 Reservofficeren 3, 2014
Kampen för att kollektivavtalet
ska gälla all tjänstgöring i Försvarsmakten fortsätter. Men än
är ingen lösning i sikte.
– Jag är orolig för att Försvarsmakten kommer att stå utan
kvalificerad personal, om man
fortsätter den här vägen, säger
Magnus Konradsson, Reservofficerarnas ordförande.
Saco-förbundet Reservofficerarna
menar att en reservofficer är tillsvidareanställd i Försvarsmakten,
med tjänstgöringsort i hemmet. Den
anställningsformen – med medföljande villkor – ska gälla oavsett var i
myndigheten reservofficeren tjänstgör. Men det
tycker man inte
på
Försvarsmakten.
Själva avsikten med kollektivavtalet,
som började att gälla vid årsskiftet,
var att anställningsvillkoren för
reservofficerare ska vara samma
som för kontinuerligt tjänstgörande officerare, med skillnaden
att reservofficerare har tjänsteort i
bostaden. Arbetsgivaren ska därför
betala för resor till tjänstgöringsstället, boende och eventuella traktamenten.
– Vi behöver
inte ändra i det
kollektivavtal vi
har, bara enas
om tolkningen av
Jonas Wiberg.
det. Vi har vid
Foto: Sune
upprepade till- Henningsson
fällen försökt få
till en lösning i dialog. Men viljan från
Försvarsmakten verkar saknas helt,
säger Jonas Wiberg, förhandlingsansvarig på Reservofficerarna.
Men så har det inte blivit. Försvarsmakten hävdar att reservofficersavtalet bara gäller då reservofficeren
tjänstgör i sin krigsbefattning – inte
annars.
Stor frustration
Frustrationen är stor bland de reservofficerare som nu fått kraftigt försämrade villkor. En del överväger att
tacka nej till tjänstgöring: Varför ska
man behöva betala för att få tjänstgöra, går resonemanget.
– ­Det är förstås oacceptabelt. Det är
inte bara reservofficeren som
drabbas. Försvarsmakten riskerar
ju att gå miste om viktig personal
som man verkligen behöver, säger
förbundsordförande Magnus Konradsson.
Ekonomi ligger bakom
Det är Personalstaben på HKV som
äger frågan. I de diskussioner som
förts har det framkommit att det är
ekonomi som ligger bakom PERSS
ovilja att ersätta reservofficerarna.
– Då ska man komma ihåg att lönekostnaden för reservofficerare är en
enda procent av personalbudgeten!
Till slut gör Försvarsmakten sig till
en så snål arbetsgivare att reservare
inte vill tjänstgöra – och vad kostar
det inte att låta ett fartyg eller en
underrättelsepluton stå bara för att
man saknar kvalificerad personal,
säger Magnus Konradsson.
Det förekommer undantag, då Försvarsmakten väljer att betala resor
vingas lägga ut
ör att jobba
och boende när reservofficeren helt
enkelt vägrar tjänstgöra när ersättningen som erbjuds är för låg.
Bland reservofficerare är villkorsfrågan något som kan avgöra om
man kommer att kunna tjänstgöra
eller ej. Reservofficerskadetten Karl
Hertting berättar hur kadetterna
resonerar i hans kurs.
– Många fruktar att de ska tvingas
att tacka nej till tjänstgöring vid sina
förband för att de helt enkelt inte
kommer att ha råd med utlägg för
dubbelt boende och resor. Det är
också många som uttrycker att de i
så fall skulle strunta i att tjänstgöra,
säger Karl Hertting.
11000 kronor i utlägg
För att konkretisera kostnaderna
vilka kostnader det handlar om,
för en reservofficer som bor i Stockholm och som ska tjänstgöra på
I19 i Boden: I snitt kostar en enkel
tågbiljett Stockholm-Boden runt
!
1000 kronor. Det motsvarar 8000
kronor i månaden – bara för resorna.
Till det kommer utlägg för boende. En enrumslägenhet i Boden
kostar runt 3000 kronor i månaden.
11000 kronor i utlägg per månad är
mycket på en fänrikslön.
– Lönesättningen är individuell i
Försvarsmakten. Vi rekommenderar
reservofficerare att räkna ut hur
mycket högre lön man behöver för
att kunna tjänstgöra under dessa
villkor, och sedan kräva det i löneförhandlingen inför anställning, säger
Jonas Wiberg, som är mycket tydlig
med att förbundet inte kommer att
acceptera försämrade villkor för
reservofficerare:
– Vi kommer förstås självklart fortsätta att driva frågan, säger han.
Rickard Kjaergaard,
Jenny Harlin
Gör så här om
Försvarsmakten inte följer avtalet
2. Efterfråga alltid Försvarsmaktens
skäl till varför myndigheten
hävdar en viss ståndpunkt.
3. Skriv inte på några tidsbegränsade
anställningsavtal. Sådana ska inte
Foto: Jenny Harlin
Veterandag
viktig för
framtiden
Den 29 juni hedrades landets vete­raner på Djurgården i Stockholm.
Ett flertal frivilligorganisationer fanns
också på plats. Robert von Knorring
var där för att representera Sverof.
Hur var det på Veterandagen,
Robert von Knorring?
– Pampigt, festligt och trevligt. Det är
viktigt att vi alla ställer upp och stödjer dessa veteraner, som verkligen har
gjort något speciellt, offrat mer än vi
andra. Det var också fint att insatsen i
Kongo uppmärksammades.
Mötte du många veteraner?
– Ja, det var väldigt många blå baskrar där, mer eller mindre blekta.
FAKTA
1. Kontakta förbundet för stöd och
råd.
Robert von Knorring. förekomma. Det gäller även utlandstjänst.
4. Begär alltid att få eventuella
ensidiga beslut m.m. skriftligen.
5. Återkoppla gärna till förbundet
så att den fackliga organisationen
kan följa upp avtalets efterlevnad.
Hur bör reservofficerare delta
i Veterandagen nästa år?
– Vi måste visa att vi finns! Vi borde
göra gemensam sak med andra frivilligorganisationer, och visa kommande generationer att det finns
chans för unga att bli reservofficerare.
Då kan vi också få in nytt folk, för
framtiden.
Jenny Harlin
Reservofficeren 3, 2014 5
Korta inhopp minskar
lönen med en tredjedel
Det nya kollektivavtalet skulle
vara heltäckande för alla
reservofficerare. Men Försvarsmakten tillämpar avtalet
endast när reservofficeren
tjänstgör i sin krigsbefattning.
Följden blir en kraftigt reducerad lön för övrigt arbete.
Det handlar om att Försvarsmakten
väljer att räkna ut månadslönen utifrån ett tjänstgöringsmått som säger
att för en arbetsdag om åtta timmar
betalas det ut en ersättning om 3,3
procent av månadslönen, alltså en
trettiondel. För en person med en
månadslön på 30 000 kronor innebär detta att det för en annan typ av
anställning än inom den egna krigsbefattningen, betalas ut 990 kr per
dag, vilket motsvarar en månadslön
om lite drygt 20 000 kronor.
En av många som drabbats av det nya
avtalet är kapten Niklas Kjellkvist,
som tjänstgör aktivt vid regementet
P7 i Revingehed.
Kaptenslön motsvarande 19 000
– Vi är ju trots allt arbetstidsreglerade enligt avtalet och ska därmed
tjänstgöra motsvarande arbetstidsmått som övriga officerare. Det finns
ju ingen yrkesofficer som tjänstgör
30 dagar i månaden för att få sin
avtalade månadslön, utan normalt
arbetar man 40 timmar/vecka vilket
över året, inkluderat helgdagar, arbetstidsförkortning, mm ger ca 165 h/
månad. Detta får då betecknas som
normalt månadsarbetstidsmått för
en arbetstidsreglerad officer, menar
Niklas Kjellkvist.
”Det är oacceptabelt”
Enligt Jonas Wiberg, arbetsrättsjurist
och Reservofficerarnas förhandlingsansvarige, är frågan om löneberäkningen något som Försvarsmakten
och Reservofficerarna ännu inte
kommit överens om. Frågan skulle
ha tagits upp i det så kallade avtalsrådet i slutet av maj, då arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna skulle försöka hitta en gemensam tolkning. Men frågan bordlades.
– Jag är högst tveksam att det ska
vara meningen att en 42-årig kapten
och tidigare yrkesofficer med massa
erfarenhet i bagaget ska ha en faktisk månadslön på 19 000 kronor i
månaden, det angränsar till vad en
menig soldat får ut, säger han.
Jonas Wiberg kommer att fortsätta
att driva frågan efter semesterperioden.
När Försvarsmakten anställer reservofficerare endast för exakta tjänstgöringsdagar slår löneberäkningsmodellen snett.
– Det är oacceptabelt. Eftersom vi
inte kommit överens i frågan, så
borde självklart det gamla avtalet
från 2004 gälla fram tills att frågan
6 Reservofficeren 3, 2014
Han menar att Försvarsmakten tolkar
kollektivavtalet felaktigt och agerar
därefter.
diskuterats och fastställts, säger
Jonas Wiberg.
Missgynnar även försvaret
Jonas Wiberg anser att Försvarsmaktens löneberäkningsmodell ger
kraftfullt försämrade villkor, vilket
missgynnar både Reservofficerarnas
medlemmar och Försvarsmakten.
– Risken är ju uppenbar att Försvarsmakten på många håll kommer
att stå utan kompetent personal i
förbanden. För vem vill jobba för två
tredjedelar av den avtalade lönen?
Tills frågan är löst varnar Reservofficerarna alla medlemmar att acceptera kortare tjänstgöringsperioder än måndag till fredag, eftersom man då riskerar att få alltför låg
ersättning för sitt arbete.
Rickard Kjaergaard
Frilansjournalist
!
FAKTA
1/30-del av lönen
en hel arbetsdag
Vid tjänstgöring del av månad betalar
Försvarsmakten kalenderdagslön,
vilken utgör 3,3% av individuell lön
samt eventuellt fast lönetillägg/löneavdrag. Om en arbetstagare fullgjort
en arbetsvecka (mån-fre) utbetalas
lön även för lördagen och söndagen,
vilket motsvarar en utbetalning av
arbetsdagslön mån-fre.
Jonas Wiberg om reservofficersseminariet:
Jonas Wiberg. Foto: Sune Henningsson
Den 9 juni genomfördes ett
seminarium på HKV angående
det nya föreslagna reservofficerssystemet.
Försvarsmakten hade bjudit in
ett trettiotal reservofficerare för en
presentation och diskussion kring
det nya systemet som i korthet går
ut på att reservofficerare placeras
in i tre grupper; krigsplacerade, till
förfogande och avslutade. Försvarsmakten avser att krigsplacera 2 400
reservofficerare (som enligt myndigheten är behovet i insatsorganisationen.) Försvarsmakten vill dock
ta tillvara även annan kompetens
och därför planeras en viss mängd
reservofficerare att placeras i en
grupp som kan stå till Försvarsmaktens förfogande på olika sätt.
I den tredje gruppen skall placeras
reservofficerare som har avslutat
sin aktiva tjänstgöring i Försvarsmakten.
Syftet med seminariet var att
diskutera ett antal frågor; bland
annat frågan om utbildning, attraktionskraft och hur den civila arbetsgivaren skall förmås att ge reservofficerare ledigt för tjänstgöring i
Försvarsmakten.
Det är välkommet att Försvarsmakten bjuder in till diskussion i
aktuella och viktiga frågor.
Några nedslag i debatten skall
noteras. Vad gäller utbildnings-
Välkommen diskussion
om viktigt system
frågan har regeringen redan i 2014års regleringsbrev satt ner foten
och klargjort att reservofficerare
skall erbjudas en kortare inomverksutbildning och framtidens
taktiska reservofficerare skall
rekryteras från den som redan är
inskriven vid eller avser att studera
vid universitet eller högskola. Trots
detta har Försvarsmakten som ett
tänkbart utbildingsalternativ en
tvåårig akademisk utbildning vid
FHS. Om Försvarsmakten lyckas
att rekrytera rätt personer från
universiteten så kommer dessa
kandidater redan att vara inne i
den akademiska utbildningen och
någon ytterligare akademisk utbildning behövs således inte. Det kan ju
särskilt noteras att en brittisk, tysk,
eller amerikansk officer som regel
alltid innehar en civil akademisk
examen eftersom det uppfattas som
en lämplig bakgrund. Försvarsmakten behöver inte utreda eller
planera för någon annan utbildning
än inomverksutbildning, eftersom
det är just en sådan som efterlyses i
regleringsbrevet.
Frågan om ledighet från den
civila arbetsgivaren är en viktig
fråga. Idag blir det allt vanligare att
den civila arbetsgivaren inte förstår
värdet av utbildning och tjänstgöring
i Försvarsmakten och det måste till
mycket aktiva åtgärder både från
Försvarsmakten, den enskilde och
Staten i övrigt för att vända denna
trend. Anmärkningsvärt är att även
offentliga (statliga) arbetsgivare är
ovilliga att ge ledigt för tjänstgöring
vid en annan myndighet.
En tredje fråga som är viktig är
hur många reservofficerare det
skall finnas. Försvarsmakten planerar just nu för 1 man/kvinna per
befattning. Det har framhållits
många gånger att ett sådant system
blir sårbart och har mycket liten
redundans om så skulle behövas.
Det är knappast troligt att Försvarsmakten kommer att överutbilda
personal, men genom att nyttja
redan befintlig personal skulle
ett mindre sårbart system kunna
skapas.
Förbundet kommer att nära och
noga följa utvecklingen av ett nytt
reservofficerssystem.
Jonas Wiberg
Läs försvarets
förslag och
förbundets
syn på nätet!
www.reservofficerarna.se
Reservofficeren 3, 2014 7
Ny RO-utbildning
utreds i Halmstad
Försvarsmakten har fått regeringens uppdrag att se till
att en reservofficersutbildning startar senast nästa år.
Övlt mst Ulf R Johansson,
ställföreträdande skolchef på
MHS Halmstad, har fått uppdraget att utreda hur en sådan
utbildning kan komma att se
ut. Utredningen går under
arbetsnamnet Reservofficerskurs Ny.
vi ska kunna utbilda 95 elever, med
fördelningen 60 procent specialistreservofficerare. Men så många
kommer vi nog inte hinna rekrytera
första året, utan kanske 35-50. Fullt
drag blir det först 2017.
Varifrån hämtar ni kunskap inför planeringen av utbildningen?
– Vi har dels tittat bakåt, på hur tidigare reservofficersutbildning sett ut.
Och dels på erfarenheter från nuvarande RSOU, alltså reservspecialistofficersutbildning.
Hur långt har
ni
kommit,
Ulf R Johansson?
– Vi är i första
analysfasen, för
att se om det
är möjligt att
starta nästa år.
Ulf R Johansson.
Det bedömer vi Foto: Charlotte
att vi ska kunna, Pettersson
men inte en rak
variant, utan en delad. En rak variant får vi nog inte förrän 2016.
Meningsfull insats
när sista lådan
bärgades till ytan
Vad blir nästa steg?
– Att få förslaget om att starta utbildningen godkänt, och sedan att
samverka med stridsskolorna och
Karlberg om vad utbildningen ska
innehålla. I oktober ska vi ha ett utkast till hur utbildningen ska se ut.
Sommaren 2014 genomförde
4 Sjöstridsflottiljen bärgning av
dumpad ammunition i sjön Ala Lombolo,
Kiruna. Insatsen är ett led i den
mycket komplexa situation som uppstått i och med LKAB:s malmbrytning
i Kirunavara.
Hur ska utbildningen se ut?
– Det vet vi inte än, det måste vi
se över. Men den ska vara max 24
månader lång, och vända sig till
både reservofficerare och specialistreservofficerare, med olika innehåll
beroende på inriktning, förstås. Vi
är nästan säkra på att det blir 24
månader för officerare, det är nog
vad man behöver för att bli reservofficer.
– Det är viktigt med effektiva studier
och hög studietakt, och att utbildningen anpassas efter försvarsgrenarnas behov. Det är ju skillnad
mellan armén och flottan, och det
måste man ta hänsyn till, säger
Magnus Konradsson.
Berätta vad du vet nu om planerna på utbildningen!
– Vi kommer i första hand fokusera
på markförband, på armén, där behovet är som störst. Målbilden är att
8 Reservofficeren 3, 2014
Tar fram eget förslag
Magnus Konradsson, Reservofficerarnas ordförande, tycker att det är
utmärkt att utbildningen äntligen
sätter igång.
Reservofficerarnas styrelse arbetar
just nu med att ta fram ett förslag
på hur den nya reservofficersutbildningen kan göras så effektiv
och attraktiv som möjligt. Förslaget
kommer inom kort att publiceras på
www.reservofficerarna.se.
Jenny Harlin
172 av de 173 lådorna som dumpades
1954 bärgades och destruerades
förra sommaren. En låda låg ensam
kvar och bärgades sommaren 2014.
Verner Gerholm
Örlogskapten
Försvarsberedningen
vill se fler reservare
Foto: Försvarsmakten
– Alla i Försvarsberedningen
vill ha ett starkt, modernt och
anpassat reservofficersinstrument. Det politiska stödet till
reservofficerarna är mycket
starkt, säger Tommy Åkesson,
huvudsekreterare i Försvarsberedningen, vars rapport kom
i maj. Stort fokus låg på just
reservofficerare.
Beredningen anser att både specialistofficerare och taktiska officerare
är viktiga för att bemanna krigsförbanden med kompetent militär personal. Reservofficerssystemet har en
viktig roll för försvarets folkförankring och utgör ett viktigt medel för
att knyta engagerade och dugliga
personer till Försvarsmakten.
Var tredje ska vara reservare
Beredningen anser att halva behovet
av taktiska reservofficerare i de stående förbanden och kontraktsförbanden bör personalförsörjas genom
grundutbildning av reservofficerare.
Andra halvan av behovet av taktiska reservofficerare bör fyllas av
yrkesofficerare återanställts som
reservofficerare.
– 30 procent av cheferna i kontraktsförbanden ska vara reservare, säger
Tommy Åkesson.
Tommy Åkesson. Foto: Per Lunqe
Reservofficerssystemet ska användas
på befattningar som i första hand
kräver tjänstgöring vid repetitionsövningar, aktivering eller mobilisering. Beredningen anser att reservofficerare är ett kostnadseffektivt
sätt att bemanna krigsförbanden
med militär personal.
– Försvarsberedningen tydliggör vad
reservofficerarna är till för, det har
tidigare varit lite svajigt. Reservofficerssystemet är till för att ge Försvarsmakten militär kompetens,
säger Tommy Åkesson.
Behovet av reservare ökar
Krigsförbandens behov ska vara
styrande för reservofficerssystemet,
och behovet av reservofficerare ökar.
Reservofficerare som inte krigsplaceras på en befattning i ett krigsförband bör enligt beredningen vara
anställda fram till pension utan krav
på tjänstgöring. Det skapar en möjlighet till en officerspool ur vilken
personal på frivillig grund kan engageras på kortare tid vid behov. De
kan också krigsplaceras i förbandsreserven.
Tvärtemot politikernas vilja
Försvarsberedningen konstaterar
kritiskt att användningen av reservofficerare minskat i verksamheten,
trots tydlig politisk inriktning att
så inte skulle ske. Det finns starka
ekonomiska, kompetensmässiga och
rekryteringsmässiga skäl för att
stärka reservofficerssystemet, menar
Försvarsberedningen.
Alf Eckerhall,
Per Lunqe
Reservofficeren 3, 2014 9
Sagt på årsmötena:
Medvind för RO-frågor
– men utbildning krävs
Både Sverof och Reservofficerarna höll förbundsstämma
i slutet av mars. Här är några
röster från årsmötena:
är bra att många styrelsemedlemmar
nu sitter i båda förbundens styrelser.
Det effektiviserar verksamheten,
menar han.
Fredrik Holst var med på båda
mötena. Han är ganska ny i forumet,
och engagerad i KAROF-Stockholm.
"Vi står i en brytpunkt"
– De viktigaste frågorna förbunden
nu står inför är att bevaka medlemmarnas intressen. Försvarsmakten
behöver reservofficerare och vi vill
gärna jobba i befattningar, säger
Fredrik Holst.
Själv är han aktiv som reservofficer,
tjänstgör som juridisk rådgivare i
stab en månad om året. Det varvar
han med sitt civila jobb som lärare
och forskare på Försvarshögskolan.
"Behöver påfyllning"
Av de 6500 reservofficerare som
finns anser Försvarsmakten att cirka
1300 är användbara. Många reservofficerare är medelålders.
– Vi behöver påfyllning underifrån
med reservofficerare i åldrarna 20
till 35 år. Utbildningen av nya reservofficerare måste komma igång på
allvar, säger Fredrik.
Genom att ge redan existerande
reservofficerare kompletterande utbildning, skulle Försvarsmakten
kunna få tillgång till kompetens
personal, tror Fredrik.
– Vi har lätt att anpassa oss och
snabbt skaffa oss kunskapen. Men
det behövs tillfällen för inlärning,
säger han.
Per Karlsson är ordförande för
Sverof:s lokalavdelning i Göteborg,
ROSIG. Han tycker att diskussionen
på årsmötena var givande och att det
10 Reservofficeren 3, 2014
Ett av besluten som togs på Reservofficerarnas årsmöte var att förbundet kommer att ansöka om
medlemskap i Folk & Försvar, det
kommer att ge tillträde till rikskonferensen i Sälen. Bra, tycker Per
Karlsson.
Mats Frånberg, med förflutet som
yrkesofficer och reservofficer sedan
1993, deltog i årsmötena som han
tyckte genomfördes på ett konstruktivt sätt.
En fråga som Mats Frånberg tycker
är viktig handlar om utbildning och
vidareutbildning av reservofficerare.
Han ser att det nu börjar hända saker.
– Vi står i en brytpunkt. Utbildningen
av specialistreservofficerare har startat, och mer utbildning ska komma
igång. Det är medvind, säger Mats.
En annan viktig fråga är den ekonomiska ersättningen. Mats tycker att det
är naturligt att en reservofficer på en
övning eller som går en kurs eller
utbildning får motsvarande ersättning som den yrkesofficer som löser
samma uppgifter.
Per Lunqe
Frilansjournalist
Ordentlig uppslutning
på SFRO:s årsmöte
Svenska Flottans Reservofficersförbund höll årsmöte
den 18 februari 2014 på Kastellet i Stockholm med en ordentlig uppslutning.
Sedvanligt effektiva årsmötesförhandling avhölls, väl förberedda
av förbundets funktionärer så som
skattmästare, revision och valberedning. Särskilt kunde noteras att valberedningen, något traditionsbrytande, framlade sitt förslag genom
fysisk närvaro. I stora stycken omvaldes tidigare styrelse inför det
kommande verksamhetsåret.
Den stora frågan på själva årsmötet
var att örlogskaptenen Michael Zell,
som varit ordförande i såväl SFRO
som Sveriges Reservofficersförbund,
under acklamation valdes till heders-
medlem i förbundet. I samband med
årsmötet hölls föredrag av generalmajoren Karlis Neretnieks avseende
det förändrade säkerhetsläget i
Östersjöregionen. Föredraget var
både tankeväckande och i vissa delar
alarmerande.
På årsmötet följde middag ombord
på Sjökronan, det Stockholms Sjöofficerssällskap tillhöriga mässfartyget. I samband med middagen
förekom – inte helt oväntat – viss
sång. Hederstecken utdelades även
till kommendören 1. Ulf Edman, före
detta chef för Marinkommando Ost
och direktör för Drottning Victorias
Örlogshem, och till Per Storm, tidigare ordförande för Sverof.
Girion Blomdahl
Delar av styrelsen från vänster: Jonas Wiberg, Girion Blomdahl, Jan Kvernby, Johan von Otter och
Magnus Konradsson. Saknas på bild gör: Pierre Dicksson och Fredrik Pålsson
Foto: Sune Henningsson
Här är nya styrelsen
Fungerande och bra kollektivavtal, utbildning och tjänstgöring för reservofficerare är
frågor som ska ta Reservofficerarna framåt. Här är
styrelsen som ska göra det.
Magnus Konradsson är förbundsordförande för Reservofficerarna och
Sverof. Han bor i Luleå och jobbar
för Vattenfall Vattenkraft där han
driver flera investeringsprojekt.
ha varit stationerad i Kuala Lumpur,
Malaysia för Ericsson.
Johan betonar vikten av de fackliga
frågorna.
– Det är grundläggande att kollektivavtalet fungerar och ger det stöd och
trygghet som är tänkt. 2014 års kollektivavtal är ett steg på vägen, men
vi har flera viktiga frågor kvar att lösa.
Jonas Wiberg är ny i förbundsstyrelsen. Han delar sin tid som
arbetsrättsadvokat med reservofficerstjänstgöring och engagemanget i Reservofficerarna.
Jonas vill lyfta synen på vikten för
officerare att också ha en civil akademisk examen.
Realisera politiska signaler
– Det är bra, med oss reservofficerare får förbanden en bredare kompetens, säger Jonas.
Tjänstgöring, utbildning och villkor
är frågor som Magnus driver. Det är
mycket som ska göras.
Jan Kvernby är styrelseledamot i
Reservofficerarna för andra året.
Som bankjurist och fackligt aktiv på
är Jan intresserad av avtalsfrågor.
Girion Blomdahl är också ordförande i SFRO, Svenska flottans
reservofficersförbund. Civilt är han
domare på Norrköpings tingsrätt.
– Utbildningen måste komma igång
nu. Utan den försvinner användbara
reservofficerare varje vecka och varje
år, säger Magnus.
Han ser signaler från politiskt håll
och tycker det är viktigt att dessa realiseras.
– Jag är mest intresserad av att
utbildningen för reservofficerare
kommer igång. Försvarsmakten har
visat intentioner, men inte fullföljt,
säger Girion.
Johan von Otter, vice förbundsordförande, medlem i SFRO och
ordförande för dess Göteborgskrets,
är örlogskapten i flottan. Han har
precis återvänt till Sverige efter att
– Intentionerna, bland annat från
Försvarsberedningen måste tränga
ner till Försvarsmakten. Försvarsmakten tjänar också på att ha officerare med olika bakgrunder och förmågor. Det blir mångfald, säger Jan.
Per Lunqe
Frilansjournalist
Reservofficeren 3, 2014 11
En rad olika scenarier övades. Just här handlade det om ett snabbt och
effektivt omhändertagande av en soldat med en öppen underbensfraktur.
Foto (alla bilder): Joakim Nordlund
Oväntat besök bland ben
Först fick sjukvårdsplutonen i
den 92:a bataljonen öva omhändertagande av benbrott.
Sedan fick plutonchefen RO/kn
Henrik Wenklo träffa försvarsministern och överbefälhavaren.
– Det kom som en fullkomlig
överraskning för mig, säger
Wenklo.
tränade sjukvårdsplutonen på olika
skadescenarion och plutonchefen och
reservofficeren Henrik Wenklo ledde
övningen.
– Vi har övat på allt från stora skador
till mindre. Stora blödningar, benbrott, bäcken eller tamponerat på
stora köttsår.
Övningen inleddes med att plutonen fick träna på grunderna i strid
och vapenhantering.
Men nu, i slutet av övningen,
tränade hela sjukvårdsplutonen tillsammans.
– Det är ju ABC och viktigt också
för en ”medic” för annars kan man
liksom inte utföra sin profession,
Henrik Wenklo.
– Det är effektiv tid, definitivt. Det är
också det som gör att de kommer tillbaka. Annars hade vi aldrig sett dem.
I början av juni genomförde bataljonen en nio dagar lång krigsförbandsövning i terrängen runt
Boden. Inte långt från Luleåälven
Sedan hade de också övat sig inom
specialtjänsterna där förare och
vagnchef har fått träna med fordonen
och det medicinska teamet för sig.
Medicinsk professionalism
12 Reservofficeren 3, 2014
De har också folk som står på kö för
att få börja.
Helge Nilsson (tll vä) är reservofficer vid 92:a bataljonen. Han var med vid starten av den 92:a bataljonen
och har där bland annat varit med vid utvecklingen av en del materiel och metoder som används där i dag.
nbrott och artilleripjäser
– Är inte det häftig va? Det är ett gott
betyg. De ser det här som ett meritvärde att få komma hit och utföra
sin medicinska professionalism i en
annan miljö. Det ger dem mycket
som människor, säger han.
Han är själv dalslänning med rötterna i Bengtsfors men bor nu i
Göteborg där han arbetar som kvalitets- och processansvarig i ett
företag verksamt inom säkerhets­
branschen. Han trodde att han hade
karriären som reservofficer bakom
sig men 2011 ändrades förutsättningarna:
– Jag fick återfall. De ringde mig och
sa ”Henrik nu ska vi bygga upp en
sjukvårdspluton med tidvis anställda
och det har aldrig gjorts förut, ska
du med eller”.
Han trivs själv mycket bra med
rollen som reservofficer.
– Som reservare är jag här för att
skapa det här teamet och ge de här
killarna och tjejerna förutsättningar
att lyckas med sitt uppdrag, säger
han.
"En teknikers våta dröm"
Bataljonen fick nu också tillfälle att
Kapten Henrik Wenklo, plutonchef i 92:a
bataljonens sjukvårdspluton. Nio effektiva
dagar i början av juni tillbringade han och 40
andra reservofficerare i Boden där en stor
krigsförbandsövning genomfördes.
Reservofficeren 3, 2014 13
forts
Oväntat
besök...
öva med försvarets nya artilleripjäs,
Archer. Marcus Eliasson tjänstgör
som ställföreträdande kompanichef
vid bataljonens första pjäskompani
och till vardags arbetar han vid BAE
Systems i Bofors som har tagit fram
Archerpjäserna åt försvarsmakten.
På så sätt har han fått vara med
om att först utveckla systemet och i
rollen som reservofficer får han
sedan vara med när det tas i bruk.
– Det är väl en teknikers våta dröm
att få vara med hela vägen. Det kan
helt enkelt inte bli bättre. Varje dag
är intressant, säger han.
Överraskande besök
Och när övningen gick mot sitt slut
fick Henrik Wenklo en riktigt stor
överraskning. Det visade sig att både
försvarsminister Karin Enström och
överbefälhavare Sverker Göranson
fanns på plats i Boden.
– Jag var helt oförberedd på det så
det kom som en fullkomlig överraskning för mig. Jag tror det var
lite hemlig, säger han.
Under 20 minuter fick han berätta
om sjukvårdsplutonens verksamhet
och hur den bedrivs.
– De var lyhörda och intresserade.
Det var ett bra möte. Att stå där med
både generalen och försvarsministern och kunna fejsa dom, det var
rätt häftigt, säger han.
Joakim Nordlund
Frilansjournalist
14 Reservofficeren 3, 2014
Reservofficeren 3, 2014 15
RO/kn Rickard Wissman, C PAO NBG 15, deltog i ett viktigt (men spelat) möte med FN-personal under den stora övningen Viking 14, där fokus låg på civil/militä
Unik övning perfekt för re
I början av april stod civil/
militär samverkan i centrum,
både i Sverige och internationellt. Under Viking 14 övades
”comprehensive approach”
medan insats följde tragedi i
det spelade konfliktområdet
kring Bogaland.
– Den här övningen är unik och
passar just reservofficerare väldigt
bra. Jag skulle ha svårt att göra det
här jobbet om jag inte vore reservofficer, säger Mika Sörensen, övningsledare för den civila delen av
Viking 14 och biträdande utbildningschef på Folke Bernadotteakademin.
Viking 14 är världens största lednings- och samverkansövning. I årets
upplaga deltog 2500 personer, från
50 länder och 90 organisationer.
16 Reservofficeren 3, 2014
Ungefär 15 procent av deltagarna
var civila.
– Det är mycket intressant. Vi har
mycket att lära av varandra, säger
Simon Wanderi från den östafrikanska insatsstyrkan. Civilt är han polis i
Kenya, och deltar i Viking-övningen
för andra gången.
Den största utmaningen med jätteövningen har varit logistiken, att
helt enkelt få all personal till rätt
ställe, berättar Mika Sörensen.
– När det väl klarats av, har allt
flutit på väldigt bra. Jag är verkligen
stolt över vad vi åstadkommit, själva
målsättningen är ju att lära oss av
varandra, och det gör vi, fortsätter
han.
Förståelse för andra avgörande
Den som inte visste att Viking 14
pågick i Enköping, skulle knappt
märka det. Det allra mesta av övningen genomförs nämligen inomhus. Men trots att det är ett spel,
finns en nerv i stämningen. Deltagarna lever sig in i scenariot, analyserar och agerar som om det vore
på riktigt, hela tiden med inställningen att ha förståelse för de olika
parternas skiftande behov. Det kan
till exempel handla om att UNCHR:s
personal ber om militär hjälp att
bygga upp en raserad bro – men
absolut inte vill bli sedd tillsammans
med uniformer och vapen. Eller att
Röda Korset kan behöva hjälp med
transport – men av hänsyn till den
egna verksamhetens behov vill undvika militära fordon. Beteenden och
attityd är kopplade till agendor
och syften – och utan förståelse för
varandras behov är det lätt att fatta
kontraproduktiva beslut eller missuppfatta den andre. I ett insats-
Erfarenhet
från det
verkliga livet
Efter några år i arbetslivet kände jag
att det var dags att följa upp min militära bana och tjänstgöra utomlands.
I dialog med hemmaförbandet
Amf 1, som skulle sätta upp FS 25
rekommenderades jag att söka
tjänsten som MA åt ”Senior
Civilian Representative” (SCR)
tillika chefen för Transition Support
Team Mazar-e Sharif.
För en reservofficer lät det naturligtvis perfekt och jag tvekade inte när
jag tackade ja till 14 månaders
tjänstgöring i befattningen.
är samverkan.
Foto: Jenny Harlin
eservare
område är förståelse för de andra
avgörande för framgång, oavsett om
det krävs direkta ingripanden eller
strategiska planer.
– Eftersom den militära sidan är så
resursstark blir det lätt så att den
militära parten sätter ramarna. Det
civila perspektivet är väldigt viktigt,
och det finns ett tydligt behov av det,
säger RO/kn Fredrik Brandberg, som
civilt arbetar med krisbered­
skap,
säkerhet och arbetsmiljö och nu
deltar i övningens protokoll.
"Optimal för reservofficerare"
Fredrik Brandberg är en av de 81
svenska reservofficerare som deltar
i Viking 14.
– Jag tror att fler reservofficerare
hade kunnat delta om Försvarsmakten haft enkla och smidiga rutiner för att kalla in de personer
som man behöver och vill ha, säger
Fredrik Brandberg.
En del befattningar har man inte
lyckats hitta personal till, bekräftar
övningsledaren Mika Sörensen. Och
en hel del reservofficerare som deltar i övningen gör det i sina civila
roller, inte sina militära befattningar.
– Just Viking är optimal för reservofficerare, som ju har dubbla kompetenser och förståelse för både
den civila och den militära verksamheten. Jag hoppas att ännu fler
reservofficerare är med nästa gång,
säger Mika Sörensen.
Jenny Harlin
Sektionskansliet lyder formellt
under ambassaden i Kabul men
Jonas Westerlund har ställning som
ambassadör med anledning av befattningen som chef över TST MES.
Tjänsten som MA åt SCR innefattar bland annat rådgivning i militära frågor, samverkan mellan sektionskansliet och militära enheter
inom såväl NB TSU som RC Nord,
koordinering av och deltagande i
ambassadörens möten och fältresor
i nära samarbete med det civila
säkerhetsföretaget som ansvarar för
de utsändas säkerhet. På camperna
är det uniform som gäller men när
vi åker på möten utanför Mazar-e
Sharif har jag civila kläder för att
inte väcka onödig uppmärksamhet
och öka hotbilden mot oss.
Sektionskansliet som utgörs av
SCR, MA till SCR, politiska rådgivare, polisrådgivare och utvecklingsrådgivare, sju personer inalles
täcker fortfarande de fyra provinser
som ursprungligen ingick i det
svenska PRT. I takt med att ISAF
koncentrerar sina styrkor kring
BALKH–provinsen ökar behovet av
upplysningar från den civila till den
militära sidan. Något som ställer
höga krav på gott samarbete och
väl fungerande civil-militärt samarbete.
Oscar Magnusson Kroon
Reservofficeren 3, 2014 17
HMS Belos stod i fokus under den internationella ubåtsräddningsövningen utanför Gdynia i maj. Besättningens kompetens och förmåga imponerade.
Från havets botten till tr
I mitten av maj deltog
1 Ubåtsflottiljens dykeri- och
ubåtsräddningsfartyg HMS
Belos i den internationella
ubåtsräddningsövningen
Dynamic Monarch 2014 utanför Gdynia i Polen. Med ombord var Thomas Falk, reservofficer och mariningenjör, som
beskriver övningen så här:
Under övningen genomfördes ett
antal moment som ska efterlikna
en skarp räddningsinsats. Ubåtsräddningsfarkosten NSRS (NATO
Submarine Rescue System) förde
personal från ubåt på botten till
Belos tryckkammare, där medicinsk
personal tog hand om ett stort antal
fingerat skadade.
Övningen hade fokus på hela flödet
från ubåten på botten via behand-
18 Reservofficeren 3, 2014
ling i Belos tryckkammare till omhändertagande på sjukhus i land.
Det jag gjorde under övningen
var att dels stötta ubåtsräddningsingenjören ombord på Belos samt
att ta hand om alla de besökare vi
hade ombord under övningen.
Mycket av arbetet gick ut på att visa
och beskriva det svenska ubåtsräddningssystemet, den utrustning vi
har ombord, hur den fungerar, samarbetet med NSRS och andra internationella samarbeten.
Besökare från olika länder fick
möjlighet att följa arbetet ombord
på Belos som observatörer, skademarkörer eller behandlande medicinsk personal. Ett antal besökare
gavs också tillfälle att följa med
NSRS räddningsfarkost ner till
någon av ubåtarna för att få se hur
man kan dyka ner till ubåten för att
sedan koppla samman och flytta
personal mellan ubåt och räddningsfarkost. Vi övade också på att
ta hand om ubåtsmän som gjort så
kallad fri uppstigning, där man via
en sluss kan simma ut från ubåten
och upp till ytan.
Då övningen pågick under Norges
nationaldag 17 maj passade även
Belos besättning på att fira med
utsmyckning i matsalen och tårta i
Norges färger, vilket särskilt uppskattades av de norska deltagarna
ombord.
Under övningens gång har
många av besökarna påtalat den
kompetens och förmåga som Belos
med besättning uppvisat i samarbete med NSRS. Vid en skarp
ubåtsolycka är det viktigt att kunna
samarbeta och ta vara på de möjligheter som kan bidra till räddning
Polska
reservare
på besök
Sverof Blekinge har återigen
besökt kollegorna i Polen i
samband med Europa-fredsdagen. Marinbasen, Westerplatte och även det gamla
slottet Malbork besöktes. En
polsk delegation gjorde återbesök i Blekinge i samband
med flygdagen på F 17.
Foto (alla bilder): Thomas Falk
rygghet i hamn
och övningen har visat att det långvariga arbetet med att tillsammans
utveckla räddningsarbetet har gett
resultat.
1 Ubåtsflottiljen har deltagit i ett
antal liknande övningar med andra
nationer och Belos har en välövad
och kompetent besättning med ett
fortsatt gott anseende bland andra
nationer.
Thomas Falk
1 Ubåtsflottiljen
Man träffade bland andra sin egen
försvarsattaché samt flottiljchefen.
Övernattning skedde på Ronneby
Brunn och på måndagen hann
gruppen besöka KA-museet på Aspö
– ett uppskattat besök. Biträdande
chefen för marinmuseet i Gdynia,
Lech Trawicki, var med i gruppen
och sammanfördes med chefen för
marinmuseet i Karlskrona Richard
Bauer. Övriga i gruppen var kommendörerna Marek Krotowics och
Zygfryd Naczk. Föreningens revisor
och hedersmedlem Gunilla André
bjöd på avskedsmiddag i sitt residens
på Vinberga (Ramdala).
Ulf Sjöberg
Ordförande Sverof Blekinge
Kmdr Zygfryd Naczk (till vä)
och kmdr Marek Krotowic (till hö).
Foto: Federacja Stowarzysze´n
Rezerwistów I Weteranów Si´l Zbrojnych RP
Reservofficeren 3, 2014 19
Hemvärnet välkomna
Som reservofficer har du möjlighet att tjänstgöra i Hemvärnet med de Nationella
skyddsstyrkorna – och Försvarsutbildarna erbjuder kurser om du behöver fräscha upp
dina kunskaper.
Hemvärnet välkomnar reservofficerare att ta befattning. Brigadgeneral Roland Ekenberg, rikshemvärnschef, ser gärna att reservofficerare
tar möjligheten.
– Vi har i dag 250 reservofficerare
på befattning i Hemvärnet med de
Nationella skyddsstyrkorna, men det
finns plats för fler. Reservofficerare
är allmänt sett mycket kompetenta
och det har vi nytta av, säger Roland
Ekenberg.
De allra flesta reservofficerare har
akademisk examen, kan analysera
komplexa problem och är ofta i civil
chefsposition.
Komunikation och samverkan krävs
– Vi ska agera i fred, kris och krig.
Om vi ser på krissituationen så
kräver det av våra chefer att de kan
kommunicera och samverka, inte
bara med det egna förbandet och
andra, utan även med civila myndigheter, säger Roland Ekenberg.
Befattningar i Hemvärnet som är
lämpliga för reservofficerare är i
bataljonsstaber och som chefer, till
exempel på ett kompani. Det kräver
vilja och ambition.
– En kompanichef tjänstgör hos
oss elva till tretton dygn om året.
Tillkommer tid för verksamhet som
förbandsutveckling och omvårdnaden av förbandet.
För att det ska gå bra för reservofficeren i Hemvärnet erbjuds utbildning.
– Vi har kurser på Hemvärnets
Stridsskola, HvSS. Där går reservofficeren för att kunna leverera i
sin befattning, antingen det är i en
bataljonsstab eller som chef.
20 Reservofficeren 3, 2014
Bengt Sandström (till vä) och Roland Ekenberg (ovan) vill se aktiva
reservofficerare. Foto: Försvarsutbildarna och Peter Nordström, AMF
Roland Ekenberg efterlyser en utveckling av utbildningen för reservofficerare.
– Jag skulle vilja att vi, Försvarsmakten, i framtiden utbildar reservofficerare med direkt inriktning mot
befattningar i Hemvärnet med de
Nationella skyddsstyrkorna, säger
han.
Även inom Försvarsutbildarna vill
generalsekretaren Bengt Sandström
se många aktiva reservofficerare.
Sverof har varit ett medlemsförbund i Försvarsutbildarna under
drygt ett år, och även om SFRO inte
är ett medlemsförbund, välkomnas
även deras medlemmar.
– Vi vill gärna att reservofficerare
utgör en aktiv del av vår verksamhet, säger Bengt Sandström.
Exempelvis genom att anta utmaningen som instruktör. Försvarsutbildarna jobbar med ett invalideringssystem för reservofficerare
med en hyggligt färsk utbildning för
att kunna axla rollen som instruktör
eller kurschef. För andra, som har
en sådan utbildning från lite längre
tid tillbaka, erbjuds en mer grundläggande instruktörsutbildning.
Dubbel kompetens efterfrågas
– Jag vet att det upplevs som stimulerande att tjänstgöra som instruktör på våra kurser och reservofficerarnas dubbla kompetens är ett
efterfrågat tillskott till våra kurser,
säger Bengt Sandström.
Försvarsinformation är ett annat
område där reservofficeren har en
viktig roll att fylla.
ar reservare
– Man blir aldrig för gammal för att
hålla i eller organisera försvarsinformation, säger Bengt Sandström.
Försvarsutbildarna vill även erbjuda
reservofficerare utbildning till stabsofficer eller kompanichef i Hemvärnet. En sådan utbildning finns
till delar i dag på Hemvärnets
Stridsskola.
– Vi tittar nu på hur vi kan utveckla
ett kursprogram för Sverof:s medlemmar som ett komplement till utbildningarna på HvSS.
!
Ett sådant är att Försvarsutbildarna
driver ett första pilotprojekt i stabstjänst tillsammans med ROSIS
Stockholm.
– Nu utvecklar vi flera olika alternativ för de medlemmar inom
Sverof som har viljan och ambitionen att engagera sig aktivt. Vi
ser gärna att det blir ett bra gensvar
för reservofficerarna är efterfrågade
både av oss och Hemvärnet, säger
Bengt Sandström.
Per Lunqe
Frilansjournalist
FAKTA
Hemvärnet/nationella skyddsstyrkorna
Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del i Försvarsmaktens
insatsorganisation och står för närmare hälften av Försvarsmaktens insatsorganisation.
Hemvärnet har till uppgift att verka
över hela konfliktskalan – från stöd till
samhället vid svåra påfrestningar i
fred, till att lösa uppgifter i krig. Stödet
till samhället kan bestå av att vara
behjälplig vid skogsbränder, översvämningar och eftersök av försvunna
personer. Hemvärnsförbanden har en
hög grundberedskap – cirka 22 000
män och kvinnor är ständigt beredda
att på några timmar, upp till ett dygn,
efter larm genomföra skarpa insatser
nationellt.
40 Hemvärnsbataljoner är fördelade
över Sverige och sorterar under tolv
av Försvarsmaktens regementen (eller
motsvarande). I19 är den nordligaste
och P7 den längst i söder.
För dig som är reservofficer!
Försvarsutbildarna inbjuder dig som är reservofficer en särskild utbildning i försvarsinformation.
Under kursen får du fördjupning i försvars- och säkerhetspolitiska frågor
samt hur man organiserar och genomför försvarsinformation för andra.
Kursen genomförs på Väddö under två
helger:
• Del 1 den 19-21 september
• Del 2 den 17-19 oktober
sökan
På Försvarsmaktens Högkvarter finns numera funktionen för arbetsgivarrelationer.
Uppgiften är bland annat att
skapa centrala samarbetsavtal med andra arbetsgivare
om personalförsörjning.
– Eftersom Försvarsmakten speglar
samhället i stort vad gäller arbetsuppgifter, söker vi samarbeten i en
mängd olika branscher, säger Jakob
Kretschmer på Arbetsgivarrelationer.
Målsättningen är alltid att vi ska
hitta lösningar som gynnar inte bara
Försvarsmakten, utan även den
andra arbetsgivaren, samhället och
inte minst enskilda individer.
Andra arbetsuppgifter för funktionen är bland annat att stödja förband i deras samverkan med andra
arbetsgivare och samhället i frågor
som rör arbetsgivarrelationer.
Ett exempel på ett samarbete är
mellan Försvarsmakten och Saab.
Den 19 november undertecknades
en avsiktsförklaring av respektive
parts personaldirektörer.
Syftet med avsiktsförklaringen är
att långsiktigt stärka parternas
kompetensförsörjning.
Jenny Harlin
Mer information och ansökan hittar du på
frivilligutbildning.se under försvarsinformation.
För att bli godkänd krävs deltagande i
bägge helgerna.
Skicka an
Avtal ska
förenkla
utbyte av
personal
arna.se
varsutbild
ing@fors
till utbildn
Reservofficeren 3, 2014 21
Nyutexaminerade från TSK (med kurschef och några yrkesofficerare som kurskamrater), från vänster nedifrån: Ro/kn Stefan Siggelin, Yo/FMmet Pia Björnsdot
Åström, Ro/lt Fredrik Synnerstad, Flyging Kristina Kempe, Ro/kn Hans Lindberg, Ro/kn Katarina Wallentin, Ro/kn Stefan Palmgren, Ro/kn Anders Ellström, Ro/l
Petersson, Ro/kn Fredrik Hagel, kurschef Jarmo Perkola, Yo/LSU Seth Nilsson, Yo/FMIng Christopher Gruv, Ro/kn Per Malmberg, Ro/kn Magnus Modalen. Examensdags för taktiska r
Fredagen den 11 april tog 14
reservofficerare examen från
Taktiska stabskursen på Försvarshögskolan.
– Ni har varit en brokig skara studenter, och krävande eftersom ni är
så kompetenta. Ibland mer insatta
än lärarna, och tack vare det tvingas
vi göra utbildningen ännu bättre,
vilket är jättebra, sade en tydligt
nöjd rektor Romulo Enmark under
examensdagen.
Hög studietakt, utvecklande diskussioner och intressant gruppsammansättning präglade utbildningen, som
de studerande var mycket nöjda
med, enligt utvärderingen av kursen.
Vissa studerande såg den som den
bästa utbildning de någonsin gått,
trots tidigare akademisk utbildning.
22 Reservofficeren 3, 2014
Försvarshögskolan och kurschefen
major Jarmo Perkola fick mycket
beröm av de studerande. Däremot
togs Försvarsmaktens bristande administration upp som smolk i bägaren: de studerande vittnade om
svårigheter för reservofficerare att
få korrekt lön, reseersättning och
traktamenten – bland annat.
som just genomförts på FHS. Flera
av reservofficerarna i gruppen upplevde att de tvingats tjata sig till utbildning, att de erbjuds civila tjänster
istället för reservofficersbefattningar
och att de får sämre villkor än sina
kontinuerligt tjänstgörande kollegor.
– Det tar jag till mig, och ska ta upp,
lovade generaldirektör Peter Sandwall, som närvarade under både utvärdering och ceremoni.
Men trots bekymmer med villkoren
var stoltheten påtaglig när reservofficerana fick ta emot diplom från
rektorn och fanfarer från Karlbergs
musikkår. Tre studerande tilldelades
även stipendier från Hans Majestät
Konungens militärfond; Ro/kn
Stefan Siggelin, Ro/kn Jonas Dalén
och Ro/lt Rickard Wissman.
Mer utbildning efterfrågas
Ett annat önskemål var att Försvarsmakten bättre ska ta vara på de reservofficerare som faktiskt tjänstgör.
De studerande efterfrågade både
kompletterande utbildning, och nivåhöjande vidareutbildning av den typ
Stoltheten var påtaglig
En av talarna under examensceremonin var Nils Kjellgren, vice ordförande i Svenska flottans reserv-
Att ignorera
reservofficerare
är ”bad business”
tter Johansson, Ro/lt Jonas Dalén, Ro/kn Anders
lt Rickard Wissman, Ro/kn Petri Metso, Ro/kn Fredrik
Foto: Rickard Carlsson, FHS
reservare
officersförbund. Han talade bland
annat om hur viktiga reservofficerarna är för Försvarsmaktens möjligheter att genomföra både insatser
och övningar samt vikten av att gemensamt engagera sig i reservofficersfrågor för att få bättre villkor och
en mer attraktiv Försvarsmakt.
– Taktisk stabskurs är ett mycket
bra exempel på hur Försvarsmakten,
Försvarshögskolan och reservofficerare tillsammans bidrar till en mycket
uppskattad och givande utbildning,
säger Nils Kjellgren och tillägger:
– Reservofficerare satsar på Försvarsmakten och nu behöver vi en
försvarsmakt som tydligt satsar på
reservofficerare.
Jenny Harlin
Försvarsmakten har varit konsekvent undermålig att nyttja reservofficerarnas civila kompetens. Det
två anledningarna som angavs till
mig när jag fick ett brev för tio år
sedan varför reservofficerare skulle
avvecklas var att officerare nu skulle
ha internationell erfarenhet och
akademisk utbildning. Lite lätt förvånad över brevet, arbetande i USA,
och med två akademiska examen
kunde jag även se andra reservofficerares livsbanor. När vi skulle ha
en reservofficersträff 15 år efter
InfOHS gick det inte eftersom medparten av vår reservofficersavdelning
var verksamma i utlandet. Ingen
grupp mig veterligt är så internationaliserad och akademiskt utbildad
som just den traditionella reservofficeren. Men Försvarsmakten väljer
istället att konvertera yrkesofficerare
som sparkat kott i Eksjö de senaste
decenniet till att bli utbildade och
internationaliserade – till en mycket
hög kostnad i en tid när femöringen
återkommit som mynt i en snäv
försvarsbudget.
Så de yngre reservofficerarna har
mycket att erbjuda som idag helt
förbises – de leder, de drar pucken i
det samhället som omger oss, de
reser, de kan och de har utbildning
blandad med erfarenhet. Jag arbetar
med cyber. I och med detta ser jag
utvecklingen i andra länder än
Sverige. De länder som eftersträvar
cyberförmåga utnyttjar reservofficerare fullt ut. Britterna skapar nu
cyberförband som militariserar civil
kompetens helt byggt på duktiga
IT-människor som blir reservoffi-
cerare. Israelerna har gjort det i
decennier. USA attraherar civil ITkompetens som reservister och
National Guard i syfte att skapa
kompetenta, adaptiva, dugliga och
framförallt samtidsmedvetna cyberenheter.
I Sverige går det inte eftersom
yrkesofficeren är den enda lösningen.
Med ett fack bakom sig och en tradition av onyanserad tilltro till yrkesofficerens förmåga blir det lite som
1970-talets Ville, Valle, Viktorinspirerade grundskola där man i
mängdlärans tecken satte takten
efter den sämsta eleven. Enda anledningen att reservofficerare tagit
sig fram i det civila samhället är att
de är dugliga och har det intellektuella vridmomentet som krävs. De
har redan visat att de kan. Man behöver inte ha förväntningar på folk
som redan infriat dem. Ad notam.
I en värld som går mot stigande
integration mot det civila samhället,
föränderlighet, osäkerhet och såväl
social som teknisk komplexitet är
jag förvånad att Försvarsmakten
tillåts av regering och riksdag hänge
sig åt så ”bad business” som att ignorera reservofficerare som resurs.
Försvarsmakten borde lära sig av
det civila samhällets rekryterare
och rekrytera kompetens, förmåga,
erfarenhet och framtidsutsikter
istället för idag fokusera på vem
som suttit längst på samhällets
avbytarbänk.
Jan Kallberg
PhD och assistant professor vid Cyber Operations
Research Lab på The University of Texas at Dallas.
Han var reservofficer 1986-2003.
Reservofficeren 3, 2014 23
Nationalmonument: Här vid Dybbøl Mølle stod slaget 1864 som kan jämföras med Poltava. Den danska drottningen Margrete II och hennes make prins Henrik lä
Danmark 1864 var e
.
Det är 150 år sedan Preussen
med hjälp av Österrike anföll Danmark. Sønderjylland,
eller Nordschleswig om man
så vill, har varit ett omstritt
område ända in vår nutidshistoria. Idag präglas gränsregionen av samförstånd och
EU-handel.
Drottning Margrethe II och statsminister Helle Thorning-Schmidt
samt den tyska ambassadören i Danmark, Michael Zenner lägger huttrande ned varsin krans vid gravarna
efter de soldater som stupade. Svensken Karl Magnus Sjögrens anfader
var med just den dagen.
– Det här är Danmarks svar på Krimkrisen och striderna ligger inte så
avlägset bort i tiden som man kan
tro. Min morfars far, officeren Axel
Wester, var en av över 500 frivilliga
från Sverige som kom hit för att försvara danskarna i skandinavismens
namn. Idag är vi sju här från familjen, säger Karl Magnus Sjögren.
24 Reservofficeren 3, 2014
Det var kunnigt befäl som danskarna behövde år 1864. Det rådde stor
brist på det i den danska armén
och många av de svenska övriga frivilliga från Norden var officerare
eller underofficerare.
Holstein. För henne är det ingen tvekan om var hon känner sig hemma:
Danmark höll på att slukas av sin
granne Tyskland i söder. Sverige
lovade militär hjälp, men svek i sista
stund. 1864 års krig var det andra i
följden i det tysksinnade men danskt
styrda hertigdömet SchleswigHolstein.
Nazismen var utbredd
"Dansk- eller tysksinnad"
Siegfried Matlok, välkänd förespråkare för den tyska minoriteten i
Danmark tycker att det är en skamfläck i minoritetens historia.
Efter första världskriget beslöt segrarmakterna att genomföra en folkomröstning i området. Gränsen skulle
dras efter hur majoriteten var språkligt och kulturellt sinnad. För det är
just så områdets befolkning definierar sig själva; ”dansk- eller tysksinnad”.
Marike Hoop från Sydslesvigsk Forening är en av de uppskattningsvis
50 000 dansksinnade som bor i den
nordligaste tyska delstaten Schleswig-
– Det är här nere i gränsområdet,
vare sig det är på tysk eller dansk
sida, säger hon.
När nazismen svepte över Europas
tyska minoriteter så nådde den även
södra Danmark. Vid den nazityska
invasionen 1940 stod många ur den
tyska minoriteten och gjorde hitlerhälsning och kastade blommor när
tyska trupper rullade in i landet.
– Vid krigsslutet blev många tysksinnade män förda till ett danskt
interneringsläger och precis som i
många andra tyskockuperade länder
skedde en rättslig uppgörelse med
landsförrädarna, säger han.
Strax efter kriget rådde också en förbittrad stämning mellan folkgrupperna.
ägger ned en krans vid graven för en del av de soldater som stupade.
Foto: Richard Kjaergaard
Axel Wester, en av flera hundra frivilliga från
Sverige som försvarade danskarna i skandinavismens namn, tillsammans med officerskamraterna Nordenfalk, Lindberg och Horn. Foto: Privat
ett nordiskt Krim
– Drottningens beslut 1986 att besöka den tyska minoriteten i Sønderjylland var en verkligt symbolisk
början för de goda relationerna som
råder idag. Innan dess kände vi tyskar
oss inte riktigt sedda från officiellt
danskt håll. Jag tror inte att det finns
någon idag inom den tyska minoriteten som inte definierar sig fullt ut
som fullvärdiga danska medborgare,
säger han.
När drottning Margrete lägger ned
kransen vid gravstenen på Dybbøl
till minne av de stupade danska och
preussiska soldaterna gör hon det
tillsammans med den tyska ambassadören i Danmark.
Gemensamt försvar
I det tidigare så omstridda området
har det militära försvaret samorganiserats inom ramen för NATO och
Multinational Corps Northeast med
högkvarter i den polska staden Szczecin. Danmark ingår med flera brigader och över 100 danska reservofficerare är krigsplacerade i styrkan.
Torbjørn Alm von Philippsen, till
vardags advokat vid Danmarks högsta domstol, är en av dem.
– Jag är stabsofficer vid kårens
sektion för civil-militär samverkan,
G9 (CIMIC). I april månad i år var jag
i Sverige och övade på världens
största civilmilitära samverkansövning VIKING 14, det skedde inom
ramen för min befattning i Szczecin.
Tyskland bedriver fortfarande i hög
grad specifika utbildningar och annan
verksamhet för reservofficerare.
Detta är även något som kommer
reservofficerarna i södra Danmark
till godo.
– Som dansk reservofficer är man
alltid välkommen att delta på
kurser eller skjutövningar. Om man
vill, så kan man vara med på frivillig
men obetald basis om inte hemmaförbandet har möjlighet att bekosta
ens arvode, säger Torbjørn Alm von
Philippsen.
Richard Kjaergaard
Frilansjournalist
!
FAKTA
150 år sedan
Danmark anfölls
av Preussens
• 1848 och 1864 angriper Preussen
och Österrike Danmark för att ”undsätta” den tyska majoriteten.
• Flera hundra svenskar och andra
skandinaver deltog i krigen.
• Den 18 april i år var det 150 år
sedan slutstriderna stod vid staden
Sønderborg.
• Danmark förlorar en tredjedel av
sitt territorium 1864 (hertigdömet
Schleswig-Holstein)
• 30 000 danskar från den danska
majoriteten tjänstgör som värnpliktiga på tysk sida under första
världskriget
• 1955 skrivs Bonn-Köpenhamndeklarationen som definierar minoriteternas rättigheter i området.
• Idag bor uppskattningsvis 50 000
dansksinnade i Schleswig Holstein
och 15.000 tysksinnade i Danmark.
Reservofficeren 3, 2014 25
Läs mer om CIOR på: cior.net
Representanter från svenska CIOR och Sverof följde CIOR:s president Richard Roll (i mitten) under hans besök.
Presidentbesök öppnar
Sverige fick finbesök när
Richard Roll, president för
Interallied Confederation of
Reserve Officers, CIOR, kom
till Stockholm i slutet av mars.
– Det är mycket bra att Richard kom
till just Sverige. Det är en dörröppnare för både reservofficersfrågan
och för att ta vara på internationella
erfarenheter, säger Jörgen Holmlund,
Sverof.
tivt. Det pekar på hur Sveriges kontakter med Nato intensifierats och
hur Sverof på ett målmedvetet vis
kunnat bygga upp den svenska positionen inom CIOR, ett arbete som
tagit många år. De, som tog emot
och följde Richard Roll under hans
besök var Sverof-medlemmarna
David Forsman, Mats Frånberg,
Jörgen Holmlund och Jan Sjölin.
Intensifierad kontakt med Nato
Under be båda dagarna hann delegationen med givande diskussioner
på högkvarteret – bland annat med
generaldirektör Peter Sandwall – och
med representanter för försvarsberedningen, försvarsutskottet och
försvarsdepartementet. Med generaldirektören lyftes frågan om huruvida Sverof och svenska för­
svarsmakten kan ta åtagandet att arrangera CIOR Summer Congress 2016.
I slutet av mars kom Richards Roll
på besök till Stockholm. Att valet
föll på just Sverige är mycket posi-
Franska ambassaden arrangerade
gästfritt ett väl genomtänkt kvällsseminarium med föreläsare såsom
CIOR har en tydlig koppling till Nato
och grundades ett år före Nato. I
Sverige är ett drygt dussin reservofficerare engagerade i den inre CIORkretsen. CIOR finns i 28 länder, och
organiserar 1,3 miljoner reservofficerare.
26 Reservofficeren 3, 2014
ambassadör Jean-Pierre Lacroix,
MG Dennis Gyllensporre, CIOR:s
Richard Roll samt delar av den
svenska CIOR-besättningen. Moderator var reservofficeren Niklas
Granholm, FOI.
Aftonen bjöd på mycket givande diskussioner med det fyrtiotal närvarande, ytterst intressanta gästerna.
I riksdagen gavs goda tillfällen till
diskussioner med de ledande politikerna i försvarsutskottet, inte minst
ordföranden Peter Hultqvist (S).
Folk och Försvar i centrum
Från Sverof ville man även visa på
intressanta svenska verksamheter och
då kom Folk och Försvar i centrum.
Den i Sverof så väl kände Lars
Ekeman informerade om detta. Lars
har en lång och framgångsrik
historia inom Folk och Försvar,
och var även med om starten av det
svenska CIOR-deltagandet.
Rapport
från
vinterns
möte
CIOR hade Mid Winter Meeting
i Bryssel i februari. Mötet fungerar i som ett halvtidsarbete
till årets egentliga tyngdpunkt
som denna sommar är i Fulda,
Tyskland.
Längst fram i bild David Forsman och Jan Sjölin.
Foto (alla bilder): Mats Frånberg
dörrar för CIOR
I augusti genomförs den stora
Summer Congress i tyska Fulda.
Då sker formellt chefbytet inom den
svenska delen av CIOR, och Jörgen
Holmlund tar över efter Jan Sjölin.
Jonas Palovaara Stålhandske blir
biträdande. Den nya svenska CIORbesättingen har haft förmånen av en
lång period av gemensam framkör-
ning, så vi kan förvänta ett fortsatt
gott representantskap inom CIOR
och att kunna förmedla internationella erfarenheter hur reservofficerarnas kompetenser tas tillvara ur ett
NATO-perspektiv.
Jan Sjölin
vice President Sweden – CIOR, snart “emeritus”
Gör din röst hörd – delta i
studien om reservofficerare!
Inom den internationella reservofficerskadern debatteras två nyckelfrågor:
vad tar den tidvis tjänstgörande personen med sig hem av extra kompetens
till sin civila arbetsgärning, respektive vad tillför personen för extra kompetens till Försvarsmakten?
Sverige har genom Sverof tagit ledartröjan när det gäller en studie bland
CIOR:s drygt 30 medlemsnationer. Enkäten finns på Sverof:s hemsida:
www.sverof.se. För att delta ska du vara reservofficer (specialist eller taktisk)
och under 60 år. Om du vill får du vara anonym.
Öppningstalen hölls av Supreme
Allied Commander over armed
forces in Europe general Philip M.
Breedlove (US. Air Force) samt
Belgiens försvarsminister M. Pieter
De Crem.
Från Sverige deltog fem reservofficerare samt chefen för UtbE vid
MHS H, Ulf R. Johansson, som
sedan 1:a januari är ansvarig för
verksamheten från Försvarsmakten.
Därmed har Sverige numera haft en
kontinuerlig representation i CIOR i
cirka 15 år och i de viktigare utskotten sedan 2009.
En av de tråkiga nyheterna för i år är
att vår sanne veteran i de här frågorna, mj Jan Sjölin, inte kommer att
fortsätta under nästa år. Jan har han
på ett mycket förtjänstfullt sätt fört
svenska fanan högt i den här typen
av sammanhang under en lång tid.
Detta innebär att vi numera har ett
gott anseende bland våra reservofficerskollegor internationellt och
en god kontaktyta att förvalta.
Bland de bättre nyheterna var att
svenska Nato-delegationen genom
öv Dennis Hedström fanns representerad under mötets öppnande.
David Forsman
RO Trängregementet
Reservofficeren 3, 2014 27
Nordiska presidiet:
Reservofficerare
i fokus i hela Norden
Det var snömodd på gatorna i
Oslo när Jan Sjölin och jag
fredagen den 17 januari gick
ifrån Centralstationen till
hotellet på Skippergatan för
att delta i Nordiska presidiets
vintermöte påföljande dag.
Efter installation på hotellet (jag
har aldrig någonsin haft ett så litet
rum), tog vi en promenad några
kvarter längre bort på Skippergatan
till det Norska Reservofficersförbundets lokaler. Vi träffade där
de övriga representanterna för de
Nordiska länderna under kamratlig
samvaro och lite ”förhandssnack”
inför morgondagens sammanträde.
Kvällen avslutades med en trevlig
och välsmakande middag.
Även om det känns lite konstigt att
genomföra nordiska mästerskap i
Tyskland eller Tjeckien.
Det har gett Sverige möjlighet att
delta i nordiska mästerskapen
några gånger.
Vi fick lyssna till ett mycket intressant föredrag av den finske majoren
Helenius som presenterade
NORDEFECO, The Nordic Defence
Cooperation. Syftet med organisationen är att ”strengthen the participants national defence, explore
common synergies and facilitate
efficient common solutions”. Presentationen i sin helhet kommer att
läggas upp på Sverof:s hemsida.
Utbildningsfrågor samt support
Nordiskt mästerskap
Efter rapportering av reservofficersläget inom varje land kan man dra
den slutsatsen att det pågår reservofficersutredningar i samtliga
länder utom Finland och att frågeställningen är likartad: hur utnyttja
den vakanta reservofficerskadern,
utbildningsfrågor för nya reservofficerare samt support. Från
svensk sida informerades om Sälenkonferensen och innebörden av
Regleringsbrev 2014, om reservofficerare, om Regeringsbeslut 5 samt
om att ”konservativa” M är så
tydligt försvarsnegativ.
Idrotten är en mycket tung verksamhet inom Nordiska presidiet
och de årliga nordiska mästerskapen
präglar en hel del av presidiets
verksamhet. Alltsedan Försvarsmakten drog in stödet till Sverof
för denna verksamhet har vi inte
haft möjlighet att delta i tävlingsverksamheten. De senaste åren har
mästerskapet genomförts i samband med CIOR-mästerskapen.
Jämför man de nordiska länderna
avseende antal medlemmar och
ekonomi så ligger Finland främst
med 28 000 medlemmar och en
budget på 36 miljoner svenska
kronor. God tvåa är Norge med
7 000 medlemmar och en budget
på 25 miljoner norska kronor. Att
jämföras med Sverof:s cirka 1 500
medlemmar och en budget på cirka
800 000 svenska kronor.
Nordiska presidiet är en organisation som har funnits sedan 1935,
med ett visst uppehåll under krigsåren. Under de senaste 17 åren har
Matti Kuula, Finland, varit generalsekreterare men efterträddes vid
förra årets sommarmöte av Jörgen
Berggrav från det norska förbundet.
Matti var på grund av sjukdom
tyvärr förhindrad att delta men avtackades med de fyra förbundens
sköldar monterade på en fin träskiva.
28 Reservofficeren 3, 2014
Kring ett gemensamt agerande inom
CIOR diskuterades dels arbetsfördelningen på de olika utskotten
– vilken nation tar vilka frågor dels
nyckelfrågor att drivas främst i
CIOR:s Council. Inför detta
kommer konkreta diskussioner att
ske före nästa möte, som blir i anslutning till CIOR Summer Congress
i Fulda, Tyskland, i augusti månad.
Vidare diskuterades de baltiska
staternas eventuella inlemmande i
Nordiska presidiet samt Baltic Sea
Cooperations vara eller inte vara ur
nordisk synvinkel.
Skillnader och likheter
En generell slutsats är att Nordiska
presidiet erbjuder en utmärkt
arena för att dryfta reservofficersfrågor och få en upplevelse av de
stora likheterna, men även skillnaderna, i de nordiska förbundens
förutsättningar att arbeta med
reservofficersfrågor.
När eftermiddagskaffet hade inmundigats så packades alla papper
ner, tack framfördes till värden
NROF, händer skakades till farväl
och ytterkläderna togs på för promenaden till Centralstationen. Via
Gardemoen gick sedan transporten
vidare till Stockholm. Vi kunde
nu konstatera att trottoarerna var
plogade i Oslo – oljeinkomsterna
gör tydligen nytta!
Roger Lindekrantz
Sverof
Följ förbundet i Almedalen
Försvarsfrågorna är heta detta
valår, och självklart kommer
Reservofficerarna delta i debatten under Almedalsveckan
i Visby. Den 2 juli anordnar vi
ett seminarium på Försvarspolitisk Arena. Rubriken är
Tusen reservofficerare saknas
– hur ska Försvarsmakten få
fram dem?
Samtidigt betonar Försvarsberedningen vikten av att använda reservofficerare, och konstaterar kritiskt
i sin rapport att användningen av
reservofficerare har minskat. Detta
trots tydlig politisk inriktning i motsatt riktning.
Försvarsmakten säger sig behöva
2400 reservofficerare år 2019 och
framåt. Av de reservofficerare som
finns idag, tror Försvarsmakten att
max 1400 är direkt användbara.
Minst 1000 reservare saknas alltså,
enligt försvarets egna beräkningar.
Deltar i seminariet gör Peter Hultqvist (S) och Allan Widman (FP),
Reservofficerarnas förbundsordförande Magnus Konradsson, forskaren
Karl Ydén samt Försvarsmaktens
personaldirektör Per-Olof Stålesjö.
Moderator är Lars Ekeman.
Så vad krävs för att försvaret ska nå
sitt eget mål om 2400 reservofficerare? Och för att äntligen leva upp
till den politiska viljan?
Ju fler reservofficerare som syns i
debatten – desto bättre. Varmt välkomna till Försvarspolitisk Arena
under Almedalsveckan 30 juni till
och med 3 juli.
Har du inte möjlighet att besöka
Reservofficerarnas seminarium den
2 juli klockan 10.30, kan du se
det både live och i efterhand på
www.forsvarspolitiskarena.se.
Twittra gärna! Använd #FPAalmedalen.
Jenny Harlin
Allt fler reservofficerare engagerar sig
– gör det du också!
Vinden har vänt, nu ökar intresset för reservofficerarna
– både inom och utom Försvarsmakten. I debatten talas
om reservofficerens viktiga kompetens, om folkförankring och om ett ökat behov av reservare. Den politiska
viljan är mycket tydlig, och inom Försvarsmakten tar
man nu de första stegen mot en ny reservofficersutbildning.
Även inom reservofficersrörelsen märks tydligt ett ökat
engagemang. Allt fler aktiva reservofficerare ansöker
om och beviljas medlemskap i förbunden. Allt fler hör
av sig med kloka synpunkter och idéer, och vill bidra
aktivt för att förbättra reservofficerarnas tjänstgörings-
och utbildningsvillkor. Något som Reservofficerarnas
ordförande Magnus Konradsson förstås är oerhört glad
över:
– Jag vill engagera hela reservofficerskollektivet! Alla
kan bidra på olika sätt; vissa genom att påverka och
agera aktivt i olika arbetsgrupper. Andra kan ta sitt
ansvar genom att prata om reservofficersfrågorna, visa
att engagemanget finns. Och ju fler vi är, desto starkare
blir vi.
Vill du också hjälpa till att öka engagemanget?
Kontakta: [email protected]
Reservofficeren 3, 2014 29
Instruktören Jonas Marjamaa (till vä) lär ut kartkunskap till två elever på Väddö 2013.
Nu öppnar sig möjligheten för reservofficerare att bli instruktörer hos Försvarsutbildarna. Foto: Per Lunqe
Instruktörer sökes
Reservofficerare har möjlighet
att tjänstgöra som instruktörer hos Försvarsutbildarna.
Kapten Jan Ejeklint bor i Kiruna,
han blev reservofficer på sitt förband
I22 1986 och var sedan instruktör på
förbandet till 2000 när det lades ner.
I dag är han allmäninstruktör vid
Hemvärnets Lapplandsjägargrupp
där han utbildar soldater på gruppens två bataljoner. Civilt är han vildmarksguide.
Att vara reservofficer och jobba som
instruktör vid sidan av frivilligutbildningen på Lapplandsjägargruppen
går bra ihop, menar Jan Ejeklint.
På Lapplandsjägargruppen har han
en utmaning. Eleverna har olika bakgrund, förmågor och kunskaper. Det
är ungefär som med läraren i en femteklass, eleverna har olika möjligheter
att ta till sig undervisningen. Men
lektionen ska vara givande för alla.
– I Hemvärnet finns rutinerade soldater, en del har varit på utlandstjänst,
andra, yngre, ligger inte på samma
nivå. De har kanske bara gått en GU-F.
Tränar mycket
Jan Ejeklint jämför med GMU:er
där han är instruktör.
– Jag har mitt civila jobb och kan
också göra utlandstjänst, säger han.
– Där är det enklare. Alla ligger i
stort sett på en nivå och jag kan utgå
från den, säger han.
Som instruktör måste han uppgradera sina kunskaper för att ge eleverna den utbildning de väntar sig.
Att vara reservofficer och instruktör
kräver inte bara kunskaper och färdigheter.
30 Reservofficeren 3, 2014
– Jag tränar mycket fysiskt. Baskravet är två kilometer med stridsutrustning på tolv minuter. Det ska
en skyttesoldat klara av och det ska
jag klara av.
"Motiverade och roliga"
Också Erik Olsson är reservofficer
och har jobbat mycket som instruktör, både med ungdomar på praktikantläger och för Dalregementsgruppen och Hemvärnet i Falun.
Han blev reservofficer på dåvarande
K4 i Arvidsjaur och varvar det militära med jobb som gymnasielärare
och senare rektor. Nu har han en
civil tjänst på Kronofogdemyndigheten i Falun och arbetsgivaren är
frikostig med tjänstledigheter för
Erik Olssons verksamhet som reservofficer och instruktör. Praktikantlägret går i år före femte gången.
30 ungdomar i åldrarna 15-18 år får
prova på uniform i två veckor.
– De är motiverade och roliga att ha
att göra med, säger Erik Olsson.
Han anpassar ledarrollen och tar
det ganska lugnt.
– Målsättningen är att de ska tycka att
det är roligt för att senare söka GMU.
Och liksom Jan Ejeklint ser han det
som en förmån att få vara instruktör
för Hemvärnet.
Örlogshotellet
i Stockholm
Välkommen i vår maritima miljö!
Personal i totalförsvaret
har förmånspriser.
Centralt, lugnt läge. Nära båt,
T-bana, buss, spårvagn.
MED STATENS RAMAVTAL
För rumsbokning:
www.orlogshotellet.com
[email protected]
Tel. 08-611 01 13
Teatergatan 3
111 48 Stockholm
– Senast var jag med som följebefäl
på en insatspluton från Falun under
en KFÖ. Där hade nästan hälften av
soldaterna erfarenhet av utlandstjänst. Vi talade samma språk.
Han jobbar också då och då som instruktör i samband med gruppchefsutbildning för Hemvärnet. Där menar
han att hans erfarenhet som reservofficer på ett jägarförband, ger honom
möjlighet att ge de blivande gruppcheferna ett perspektiv de kommer
att ha nytta av.
Stiftelsen
Drottning Victorias Örlogshem
etabl 1908
Position:
N 59° 19´,8 E 18° 03´,0
– Jag har passerat 40 och nått en
ålder där jag kan dela med mig av
mina erfarenheter, säger Erik Olsson.
Kurser i information och stabstjänst
Som reservofficer har du möjlighet att
jobba som instruktör hos Försvarsutbildarna. Det finns kurser där du
kan friska upp dina kunskaper. En
handlar om försvarsinformation. Den
går på Väddö, med inryckning sen
eftermiddag fredag 19 september i år
och utryck söndag. Kursen är speciellt
utformad för dig som reservofficer.
Det går också en kurs i stabstjänst
i anslutning till vecka 36, också den
utformad för reservofficerare. Du
kanske hade en stabstjänst i värnpliktsförsvaret och vill kvalificera
dig för de uppgifter som väntar en
stabsofficer i en hemvärnsbataljon.
Det blir en intensiv kurs där du får
lära dig en Natoorienterad stabsmetodik. Utbildningen kommer
att ske som seminarier på Sverof:s
kansli på Karlavägen 65 i Stockholm,
med besök på en bataljonsstab som
avslutning.
Per Lunqe
Är Du medlem i någon kamratförening?
Ett 80-tal kamratföreningar finns spridda över hela landet från Kiruna i norr till
Ystad i söder. Flera av dem är aktiva inom traditionsvård, försvarsupplysning,
museiverksamhet, social samvaro etc. och många engagerar sig i förbandens
ceremoniella verksamhet, till exempel försvarsdagar. Sedan några år tillbaka
finns en överenskommelse med Försvarsmakten om stöd till utlandsveteraner och deras anhöriga. Detta arbete pågår nu under ledning av Sveriges
Militära Kamratföreningars Riksförbund (SMKR). Flera kamratföreningar deltar i arbetet. Här kan Din insats vara av stor betydelse.
På SMKR:s hemsida www.smkr.se hittar du kontaktinformation till de olika
föreningarna. Du kan även kontakta SMKR direkt för ytterligare information
08-611 85 40.
Tveka inte att gå med!
Frilansjournalist
Reservofficeren 3, 2014 31
POSTTIDNING
2 0 2 7 3 8 7 0
Därför är jag
reservofficer
– Min militära bakgrund och erfarenhet har betytt
mycket för mig i livet. När jag var klar med Sjökrigsskolan så var jag 22 år gammal och löjtnant. Direkt
efter examen gjorde jag en långresa med HMS Halland,
och nu i efterhand inser jag hur mycket det har betytt
för mig att jag som 22-åring fick ta ett stort ansvar ombord på ett fartyg med 220 man. På den resan fick jag
bland annat föra fram det 120 meter långa fartyget
genom Engelska kanalen. Det formar verkligen en ung
person att dels få ta det ansvaret och dels att lära sig
att man klarar av sådana utmaningar, säger Göran.
Foto: Kalle Assbring
Sacos ordförande Göran Arrius:
”Min militära
bakgrund har
betytt mycket”
Göran Arrius avslutade sin militära bana 1988 och tog
klivet ut i den civila världen med en kaptensgrad från
svenska flottan i ryggsäcken. Efter en karriär inom
bank- och försäkringsvärlden och ett flertal fackliga
uppdrag är Göran idag ordförande för Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco, en organisation
med 650 000 medlemmar.
Idag är Göran Arrius reservofficer och medlem i SFRO.
Dock har han aldrig blivit inkallad till tjänstgöring
eller utbildning efter det att han lämnade flottan 1988.
Han tycker att det är synd att Försvarsmakten inte
verkar inse vilken resurs som reservofficerare utgör,
både för den militära verksamheten men också för
samhället i stort. Mycket av det som man lär sig i det
militära, som exempelvis ledarskap, är otroligt viktiga
kunskaper som spiller över till det mesta i samhället.
Även Försvarsmakten skulle dra nytta av att reservofficerare tjänstgjorde och utbildades regelbundet.
– Om man tog tillvara på resursen reservofficerare och
såg till att de hade aktuell utbildning och erfarenhet,
så skulle reservofficerarna även fungera som en slags
sponsor för försvaret i det civila samhället, säger Göran.
Att söka sig till Försvarsmakten är en något som Göran
verkligen rekommenderar för de som är unga idag. Att
befinna sig bland helt okända människor, att lära sig
samarbeta och inte minst att lära sig ta ansvar och
växa med de utmaningar som militär tjänstgöring
innebär, beskriver Göran som otroligt givande. Det
ger även en unik möjlighet att tillskansa sig förstklassiga kunskaper inom ledarskap:
– Att lära sig leda andra människor handlar först och
främst om att lära leda sig själv. Grunden för att kunna
leda sig själv är att samarbeta bra och kunna ta order.
Och var lär man sig ta order om inte i det militära?
Malin Andersson
Lilla Nygatan 14 • Box 2147 • 103 14 Stockholm • 08-613 48 50 • [email protected] • www.reservofficerarna.se