* st a dsd r a m a v a ll a st a d e n Stadsro mantik projek t 46 arkitektur · 5/13 Med Vallastaden i Linköping vill man skapa en annorlunda stadsdel. Präglad av brokighet, mångfald och experimentlusta. Till bomässan i Linköping 2016 står den första etappen klar. Vallastaden, Linköping · OkiDoki arkitekter 47 5/13 · arkitektur Föregående. Översiktsbild Vallas taden med det lilla cen trala torget. * st a dsd r a m a I l lu s t r at io n o k ido k i a r k i t e k t e r Överst. Vallastaden bygger på ”urbana grannskap”. Varje kvarter, eller ”vång”, har en urban utsida och en mer upplöst grön insida. Nedan. Bild av samhörighet och grannskap. bostaden kommentar Nederst. Hustypologier i Vallastaden. den gemensamma vintertr ädgården i bl ått v a ll a st a d e n den halvoffentliga ”vången” den stor a parken anders kling OkiDokis vinnande planförslag för Vallastaden hittar sina förebilder bland annat i den oskiftade byn. vill a 48 arkitektur · 5/13 parhus Det finns en plats i Västra Hamnen i Malmö som borde väcka många lustfyllda drömmar bland landets stadsplanerare. Det är en plats lite vid sidan av. En plats bakom den vidsträckta Daniaparken där en brokig palett av hus radar upp sig längs en av områdets indragna kanaler. Den lilla remsan av hus heter European Village. Det är en del som inte stod fullt klar då bomässan, Bo01, gick av stapeln 2001. European Village skulle spegla nio europeiska länders tradition av arkitektur, teknik och byggmaterial, byggnaderna skulle representera nationella karaktärsdrag. European Village är på många sätt ett typiskt utsnitt av Västra Hamnen. En variation av färg, form och uttryck, en mångfald av olika skalor; ett bräde med många pjäser. Men här finns också något annat som saknas i övriga Västra Hamnen. Här finns en oordning, en frihet, en slags otvungenhet. Det är en plats där spelreglerna inte tycks vara lika rigida. När man står och tittar ut över kanalen och funderar över vilket hus som tillhör vilket land blickar man samtidigt ut över husens långsträckta trädgårdar där själva livet har fått ta plats, där vardagen rent bokstavligen fått breda ut sig. Det är växthus från Bauhaus, det är rangliga trädgårdsmöbler från Rusta. Det är grälla parasoll från jag vet inte var och grillar och leksaker. Det är oklippta gräsmattor som övergått till ängsmark, något snickerijobb som står halvfärdigt, trädgårds- r adhus r adhus landet som inte blivit rensat. Det är kort och gott som i vilken svensk villaförstad som helst, med den stora skillnaden att det sker här – mitt i den täta staden – i den nybyggda stadsdelen med de mönstergilla invånarna och med Turning Torso i fonden. Egentligen är det inget konstigt men man står ändå där och gapar lite lätt, tar sina foton och tänker att så här ser den nya urbana drömmen ut. Mångfald och variation. Det är två ledord som återkommer då man granskar planerna för 2016 års bomässa, Vallastaden i Linköping. Men också viljan till något annat. Till det otvungna. Jag vet inte om Linköpings politiker och tjänstemän har haft European Village på näthinnan när de författat programmet för den arkitekttävling som legat till grund för den nya bomässan, men det är lätt att tro det. I ett framåtblickande förord döpt ”Vilda, vänliga Vallastaden” skriver barnboksförfattaren Titti Knutsson: ”Det är något med atmosfären här ute. Jag tror på blandningen. Att det är så många olika slags människor som lever här. Folk hittar på och gör saker, ordnar grejer. Det är bara att gå ut, alltid händer det något. Allt är liksom möjligt. Det är något lekfullt och lite galet över hela Vallastaden. Folk bygger nytt och bygger om, flyttar in och flyttar omkring. Planterar och odlar upp. Det ändrar sig hela tiden. Byter färg. Jag gillar det, det ger sådan energi. Det är som stället lever sitt eget liv” flerbostadshus Vallastaden ska byggas två och en halv kilometer utanför Linköpings innerstad. Ute på den flacka Östgötaslätten ska en helt ny stadsdel uppföras om ca 1000 lägenheter. En stadsdel som på sikt ska knyta ihop universitetet med staden. Det är goda tankar som känns rimliga. Programmet för uppdraget är, som oftast i sådana här fall, omfångs-, ord- och valörrikt. Begreppen är bekanta. Det talas om social hållbarhet, kreativitet, resurssnålhet, tvärsektoriella utbyten, en klimatsmart stadsdel. Men det talas också om ”brokighet”, ”det oväntade”, ”en möjlig experimentverkstad för framtidens samhällsbyggande”. Just ordet experiment förekommer många gånger, ibland ihop med ordet galet. Är det verkligen två stadsbyggnadsmässiga analogier, undrar jag? Det vinnande förslaget som ligger till grund för Vallastadens första etapp – och som ska bli själva bomässan – heter Tegar. Arkitekterna OkiDoki har så långt det är möjligt sett till att tillgodose beställaren. Tegar kombinerar mångfald och experimentlusta. Grundkonceptet bygger på en småskalig fastighetsindelning där tanken är att marktilldelningar av varierande storlek ska möjliggöra en variation av olika bostadstyper och byggherrar. Som en parallell till det gamla Jordbrukssverige vill OkiDoki återkalla den oskiftade byns kvaliteter med tät bebyggelse längs en huvudgata och små smala markplättar – tegar – baktill. Planområdet delas upp i vångar (storkvarter) och tegar. Varje vång måste minst innehålla tre tegar. Tegarna i sin tur kan vara flerbostadshus flerbostadshus bebyggda med olika typer av byggnader men kan också reserveras för byggemenskaper (privatpersoner som går ihop och bygger sin egen fastighet som i Urbana Villor i Malmö). Tegen är i förslaget ”den minsta indelningen och den första skalan i det sociala livet”. Genom den småskaliga och täta staden tänker man att chansen för möten i vardagen ökar. I varje kvarter planeras ett felleshus in. Det är en gemensam byggnad med tillhörande utemiljö. Den ska bli en samfälld tillgång →→Genom den småskaliga utöver varje fastighets egen privata del. Felleshuset kallas och täta staden tänker för ett ”experimentellt smycke för kvarteret”. Huset kan till man att chansen för exempel inrymma sophantering, verkstad och gästlägenhet möten i vardagen ökar. i kombination med festlokal och plats för odling. Planmässigt har Vallastaden mer gemensamt med Hammarby sjöstad än med Bo01. Klas Tham beskrev Bo01 som ”ett nät som många händer dragit i”. Ett nät som skevats med snedställda kvarter och platsbildningar, krökta gatusträckningar och få visuella axlar. Det är en stadsplan delvis anpassad för sin plats, en plan som hindrar 49 vindar från havet att tränga in i kvarteren. » 5/13 · arkitektur * st a dsd r a m a va l l a s ta d e n 1 AVSTÅND. Linköpings city 2,5 km. 2 UNIVERSITETET. Stadsdelen ska knyta ihop universitetet som byggdes i typisk campusstil utanför staden på 1970-talet. Den viktigaste platsen för mötet är torget (2) där kollektiv trafikstråket Kunskapslänken möter Campus Vallas huvudstråk Corson. 1 → 3 TEGAR. Småskalig fastighetsbildning för att ge “förutsättningar för en social blandning och stor variation av intryck och byggnadstyper”. För att säkerställa en variation och småskalighet är fastigheterna,”tegarna”, små. Det gör det lättare även för mindre aktörer att bidra till stadsdelens utveckling. OkiDoki talar om den oskiftade byns täta kvaliteter, med små smala markplättar – tegar – baktill. Vallastaden omfattar cirka 1 000 lägenheter i en blandning av flerfamiljshus, radhus och ett fåtal friliggande småhus. 5 lilla centrala torget. Inför bomässan 4 det Bo2016 har staden ett antal utvärderingskriterier för de som vill bygga i området, med en poängsättning som syftar till att “skapa en mångfald i byggnadernas utformning som ger stadsmiljön en variationsrikedom av intryck och personlighet”. Samma arkitektkontor för flerfamiljshus får rita max tre byggnader per kvarter och inte två fastigheter intill varandra. För enfamiljshus får samma arkitektkontor rita max en samman hängande grupp med rad/parhus. Smedstadbäcken som passerar 5 PARKEN. genom området kommer att utvecklas som ett sammanhållande parkstråk. I norr planeras en ny stadsdelspark i anslutning till friidrottsarenan och Valla friluftsområde. 2 4 6 FELLESHUS. Alla kvarter har en gemensam byggnad med tillhörande utemiljö, som utgör en samfälld tillgång utöver varje fastighets egen privata del. Dessa så kallade ”felleshus” utformas med en uppvärmd del innesluten i ett ouppvärmt klimatskal/växthus. Felleshusen ska “stärka den sociala gemenskapen genom att kombinera nödvändiga och frivilliga funktioner”. RUTNÄT. I grunden är Vallastaden en rutnätss tad, men med upplösta kvarter och utan strikta linjer mot gatan. I det påminner den om planerna för Årstafältet och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. 6 3 LINK LINK. Genom området passerar LinkLink – ett bussdrivet kollektivtrafikstråk. I områdets mitt skapas “framtidens hållplats”. fak ta Vallastaden, Linköping Arkitekt: OkiDoki arkitekter genom Rickard Stark, Martin Nordahl, Gustav Hult, Edvin Lindberg, Stina Nyberg, Paddy Perring i samarbete med landskapsarkitekter Stella Svanberg och Fanny Davidsson. 50 arkitektur · 5/13 51 5/13 · arkitektur Nedan. Vy längs Kunskaps länken. * st a dsd r a m a v a ll a st a d e n I l lu s t r at io n o k ido k i a r k i t e k t e r + Fler förslag Tre andra förslag från stadsplanetävlingen. En ny sorts allmänning, en Campusstad och en stad som invånarna bygger själva. » Vallastaden bygger på den klassiska rutnätsplanen. I likhet med de första etapperna i Hammarby sjöstad och även i det pågående Norra Djurgårdsstaden är kvarteren i sig upplösta. Det är inte en strikt linje av fasader mot gatan. Öppningar mot de privata och halvoffentliga gårdarna bidrar med gluggar. Men någonstans där slutar likheterna. För där Hammarby sjöstad bygger på en långt driven arkitektonisk sammanhållning med spaltmeter efter spaltmeter av för→→I Vallastadens olika program hållningsregler runt fönstersättningar, skrivningar levs livet bäst färgscheman och balkongräcken bland trånga rum, små piazzor strävar Vallastaden efter det motsatta. och bilfria gator. Här bejakas variationen till hundra procent. Bostadstypologiskt blandas flerbostadshus av olika storlek och höjd, radhus och parhus om vartannat. Till och med villor ska få plats inom storkvarteren. 52 arkitektur · 5/13 Hur respektive fastighet, eller teg, kommer att se ut blir en fråga för varje enskild byggherre med tillhörande arkitekt att ta ställning till. Även i marktilldelningsprogrammet efterlyses mångfald och variationsrikedom. För att få de mindre etablerade kontoren att kunna medverka i Vallastaden har mässarrangören LinköpingsExpo lanserat ett wild card-system där byggherrarna som använder sig av ett mindre etablerat arkitektkontor premieras. Det finns en ideologisk överton i Vallastadens olika programskrivningar att livet levs bäst bland trånga rum, små piazzor och bilfria gator. Det känns igen från Bo01. Man kan också undra om Vallastaden är det stadsbyggnadsmässiga svaret på det nya lokalsamhället som efterlysts den senaste tiden? Ett lokalsamhälle med en långt driven andrahandsmarknad med klädbibliotek, folkkök och grannskapsträdgårdar? Ett Christiania utan droger på Östgötaslätten? Är detta formen för det samhället och hur mycket kan man i sådant fall, med tillgängliga medel, styra en stad åt det hållet? Å ena sidan är Vallastadens detaljplan väldigt öppen där ”färgsättning och materialval är fritt i stadsdelen”. Men å andra sidan är den väldigt tvingande. För att uppnå variation är marktilldelningarna små, stordriftsfördelarna lika med noll och byggherrarna har på så sätt helt enkelt svårt att få ekonomi i projekten. Kostnaderna för felleshusen delas mellan byggherrarna. De byggbolag som nappat har lockats med att få förtur till mark på Folkungavallen, ett annat projekt, med ett betydligt centralare läge i Linköping. Vallastaden är en stadsromantisk vision som så många andra bomässor före den. Visionen att skapa möten mellan människor är ingalunda ny. Medlen har bara sett annorlunda ut. Felleshus har förekommit tidigare. På bomässan i Örebro 1992 kallades de kollektivhus. En gör det själv-attityd kunde spåras redan på Bo85 i Upplands Väsby. Blandningen av många olika byggherrar har också klart figurerat. Men egentligen är dessa jämförelser ointressanta. Det intressanta är resultaten och hur de kan tjäna som utvecklande exempel för morgondagens stad. 2016 års bomässa är långt driven i sin specifikation för vilket samhälle som ska byggas. Många förslag är bra. Inte minst idéerna runt marktilldelning där markpriset är fast och urval och tilldelning baseras på olika kvalitetsåtagande som att bygga hyresrätter med låg hyra. Frågan som återstår är hur alla dessa krav kan omsättas i praktiken med dagens långt drivna krav på lönsamhet. Och såklart frågan man alltid ställer sig inför bomässor: Hur ska de hinna färdigt i tid? o a n d e r s k li n g Andra pris: Publicum Bonum Inobi AB genom Erik Berg, Fanny Sernhede. Planen utgår från den breda corson genom området som kombineras med en axel åt andra hållet, en bussgata som blir ”Decumanus maxi mus”. I mötet mellan de två hamnar stadsdelens centrum, ”Forum”. Stadsdelen får tre delar: Universitetet, Fristaden och Kanalstaden. Fristaden möter hagmarkerna och har ”perma kulturodlingar”, som blir en ”matpark” mellan husen. Kanalstaden är en rutnätsstad ned mot kanalen. Förslaget vill utveckla en ny typ av allmänning, ”Publicum Bonum”, utformad som en boulevard ”öppen för Vallastadens nybyggare att ta i anspråk, använda och omforma”. o Hedersomnämnande: I morgon kommer något underbart att hända. White arkitekter och Wilhelmson Arkitekter. Förslaget fokuserar på universitetet och utvecklingen inom campus. Förslaget bygger staden längs universitetets corso och vill kalla stadsdelen Universitetsstaden. Det handlar, menar man om att förvandla ett modernt campusområde till en levande stadsdel, juryn menade att det var ”för mycket campus och för lite stad. Förslaget vill också dra vägar genom Vallaskogen vilket juryn slog fast var ”helt uteslutet”. o Hedersomnämnande: Korsning Pelle Backman och Ebba Hallin. Enligt juryn ett ”Ett filosofiskt och innovativt förslag designat för framtidens människa”. Ett förslag med en öppen struktur där utvecklingen ska styras av invånarnas egna önskemål och krav. Kärnan är ett gatunät som maskor, som "länkar samman och multiplicerar alla riktningar". Ett av förslagen är en bostadsenhet för studenter som ska tas fram i en kurs på universitetet. o 53 5/13 · arkitektur