1. No category

1
Förbundets födelsedag.10 augusti 1937
De pensionerade hade svåra förhållanden. De äldsta småskollärarna levde
i djup misär. Pensionen skulle vara 720 kr, men några fick bara 72 kr per
år. De fick inte bo kvar i sin tjänstebostad, så många bodde på ålderdomshem
 Initiativtagarna Gustav Moberg och Nils Helger hade startat sin lärarbana under mycket enkla förhållanden och man kan tala om en
klassresa.
 Gustav Hällefors bruk som 11-åring, med tiden överlärare och folkskoleinspektör, Nils från en fattig landbrukarfamilj i Osby - överlärare och under många år riksdagsman.
 Gustav och Nils samlade en grupp kollegor och skickade ut en enkät
till 3000 och fick 2000 svar.
 3000 lärare ville vara med för att starta lärarnas
 Starten skedde på Hotel Excelsior på Birger Jarlsgatan i Stockholm
med 24 ombud.
 Riksförbundets ändamål är att tillvarata medlemmarnas gemensamma ekonomiska och sociala intressen.
 Mötet antog och överlämnade till regeringen en petition i pensionsfrågan, och beslutade att bilda en förening med pensionerade lärare.
 En interimstyrelse valdes med Gustav Moberg som ordförande, Nils
Helger 1:e vice ordförande, Mina Vidén från Bjärtrå 2:e vice ordförande, Gottfrid Rungner Enköping sekreterare och Anna Olsson Uppsala kassör.
 Medlemstalet växte och redan i december 1937 var man 3287.
 1945 rekryterades 63,3% av landets folkskollärare.
 35 år efter starten hade PLR nästan 10000 medlemmar.
Varje län utgjorde i starten en krets,
Malmökretsen var störst under expansionsperioden.
därefter övertogs topplaceringen av Stockholmskretsen
idag Göteborgskretsen.
Förbundsnamnet



1937 PFR, Pensionerade Folkskollärares Riksförbund,
1956 RFP, Riksförbundet Folkskolans Pensionärer – för att få bort
missuppfattningen att förbundet bara rekryterade män.
1969, PLR, Pensionerade Lärares Riksförbund.
Arbetsuppgifter


Under de första 25 åren var det kampen för bättre pensioner.
1959 trädde tjänstepensionsreglementet ikraft och det innebar förbättringar av pensionerna och man talade om följsamhet till löneutvecklingen.
2

PLR övergick då till att vara en kamratorganisation med sociala
uppgifter.
Medlemsavgiften




Under de tio första åren var årsavgiften 1 kr.
Efter tidningens tillkomst fördubblades den.
presstöd som betydde mycket.
Sedan presstödet upphörde har kostnaderna för medlemstidningen
uppgått ungefär till halva årsbudgeten.
Tidningsfrågan


Frågan om en medlemstidning kunde efter tio år förverkligas.
Svensk Lärartidning tog sporadiskt in information från förbundet,
och senare i varje årgångs sista nummer.
Information till medlemmarna utsändes som UPPROP .


Folkskolans Pensionärer, FP
 1947 fick man utgivningsbevis för medlemsblad med fyra nummer
per år.
 Överlärare Gottfrid Rungner, Enköping ansvarig utgivare
 Överlärare Nils Helger, Lidingö, redaktör.
 Tryckmans i Stockholm
 Medlemsavgiften höjdes till 2 kr och 50 öre.
 När folkskolan försvann blev namnet Lärarpensionären (LP).
Tidningens innehåll
 Pensionsfrågornas behandling i riksdagen,
 pensionerade vikariers arvoden,
 centralstyrelsens framställningar till myndigheter och organisationer
 tabeller över pensionsbelopp,
 förteckning över länsombud och kretskassörer,
 meddelanden rörande ombudsval och ombudsmöten
 referat från ombudsmötena
 korta meddelanden från kretsarnas möten osv
Tidningens utseende
 Kompakta textsidor i spalter, nästan inga bilder, inga stora rubriker
och ingen färg. Årets första nummer hade ofta ett foto på ordföranden med en ledare om det kommande året.
 I början trycktes tidningen med vanligt tidningstryck, på 80-talet
offsettryck med färg överst på omslaget och tecknade bilder.
 En insändare i LP 1986: Förslaget att lägga medlemsmatrikeln på data är det ju lämpligast att förbigå med skonsam
tystnad. Varje grundskoleelev med minsta hum om ADB skul-
3


le hånskratta åt att äldre lärare är så okunniga om vad en
data kan och inte kan…
Bertil Svensson tillträdde 1994 som redaktör och förändrade layoutmässigt tidningen mycket genom att hitta en duktig tecknare,
Herbert Sundemo.
Layoutmässigt är Lärarpensionären nu en helt ny tidning – framförallt då det gäller innehållet. Förbundets utveckling från pensionärsfacklig organisation till en kamratförening speglas i medlemstidningen.
Tidningens ekonomi
TIDNINSGREDAKTÖRER
PM Ahlström
1947-1953
Gottfrid Rungner
1953
Wictor Pehrsson
1953-1962
Sten Carlsson
1963-1976
Eva Wennerström-Hartman 1976-1979
Maja Jacobsson
1979-1985
Eskil Ekström
1985-1993
Bertil Svensson
1994-2001
Gunvor Larsson
2001-2005
Margaretha Sahlin
2005-2008
Marita Lindwall
2008-2010
Astrid Leinstedt
2010-
Förbundets ordföranden:
Gustav Moberg
1937 (interimstyrelse)
Gustav Moberg
1938-1942 (därefter hedersordförande till 1950)
Nils Helger
1942-1946 Gottfrid Rungner 1946-1948
J A Widegren
1948-1956 Wictor Pehrsson 1956-1962
Sigfrid Nordqvist
1962-1963 Axel Bohl
1963-1969
Eric Jern
1969-1976 Lars Lindholm
1976-1982
Hugo Johnsson
1982-1987 Gull Börjesson
1987-1991
Gunvor Larsson-Utas 1991-1999 Margaretha Sahlin 1999-2005
Evert Josefsson
2005-2011 Pell Uno Larsson 2011-
FÖRBUNDSSEKRETERARE
Gottfrid Rungner
Elin Nilsson
Erik Castegren
Gustaf Persson
Birger Herrlander
1938-1940
1940-1943
1943-1948
1948-1960
1960-1970
KASSÖRER
Anna Olsson
Ester Wictorsson
Elof Jansson
Karl Dahlström
Alvar Johnsson
1938-1948
1948-1958
1958-1970
1972-1980
1980-1982
4
Hugo Lindberg
August Andersson
Erik Lundahl
Callie Karlsson
Inga-Lill Danielsson
Eivor Lind
1970-1972
1972-1980
1980-1987
1987-1999
1999-2008
2008-
Gull Börjesson
Åke Leandersson
Kurt Ögren
Kjell Ahlberg
1982-1987
1987-1996
1996-2005
2005-
Pensionerna















1959 trädde tjänstepensionsreglementet
1974 ingicks det första allmänna pensionsavtalet för statstjänstemän, PA-SPR (PA-74). 65% av slutlönen med tillägg, som reglerades av basbeloppets utveckling.
Följsamheten gent emot löneutvecklingen släpptes under 1970talet.
I slutet av 1980-talet – man fick s.k. 0-pensionärer, vilket betydde
att summan av ATP och folkpension blev så stor att tjänstepensionen blev 0 kr.
PA-91 träffades och detta blev ett nettopensionsavtal d.v.s. ett
pålägg på den allmänna pensionen.
1994 fattade riksdagen beslut om ett nytt pensionssystem.
Under 1990-talet genomfördes köpkraftsreduceringar. 1993 reducerades basbeloppet med 2 %.
SPRF förde reduceringen till domstolsprövning = Öhrnmålet.
1995-1997 skedde reduceringar med hänvisning till underskotten i
budget.
1999 infördes ett prisbasbelopp, som låg 10 % under de ursprungliga beräkningarna för prisbasbelopp.
Frågan om att återställa pensionärernas köpkraft har splittrat pensionärsorganisationerna.
Regeringen lovade hösten 2000 en 2 % kompensation.
ATP-pensionärerna har ännu inte kompenserats för försämringarna
under 1990-talet.
De reala lönerna mellan 1992 och 2006 ökade med ökat med 40
procent - pensionerna med 0,1 procent!
Därför finns det anledning att driva pensionsfrågan även
idag.
PLR, lärarfacken och SPRF



Många utgår från att PLR hör till Lärarförbundet eller att det är LR:s
pensionärsförbund.
Man startade som ett fackförbund och tänkte sig att vara en sakkunnig stödgrupp i folkskollärarförbundets kamp för bättre pensioner för lärarna.
SAF hade nog med sina förhandlingar för aktiva lärare och infriade
inte förväntningarna.
5

PLR blev därför tvungna att klara sig själva. Styrelsens verkställande utskott
Av verksamhetsberättelserna under årens lopp ser vi att samarbetet
med lärarfacket för folkskolan trots allt bedömdes vara gott.

KORG -samarbete


Från 1995 och tio år framåt samarbetade PLR med Lärarförbundets pensionärskommitté i den s.k. KORG-gruppen. – Kurs- och –
resegruppen. Gemensamma kurser och resor anordnades och ett
nummer av Lärarpensionären med presentation av utbudet var
gemensamt och skickades ut till alla pensionärer inom PLR och Lärarförbundet. Nummer 2 år 2000 var ett samarbetsnummer där
även LR deltog med information och skickade ut tidningen till sina
nya pensionärer.
2006 upphörde KORG-samarbetet med pensionärskommittén. Intresset för gemensamma resor hade blivit allt mindre och pensionärskurser erbjuds numera direkt från folkhögskolor
PLR- Pensionärskommittén-LR

Efter förbundsmötet 1999 försökte den nya styrelsen starta ett
samarbete mellan PLR, LR och Lärarförbundets pensionärskommitté,
men det misslyckades.
Lärarförbundet har egen sluten pensionärsverksamhet
Lokalt samarbete mellan kretsar och lokalavdelningar av Lärarförbundet fungerar mycket bra på en del håll, mindre bra på andra.
Från LR centralt får PLR ett gott stöd i form av sammanträdeslokal
för förbundsstyrelsen.



Stadgarna förr och nu
 1937 Förbundets ändamål är att i samverkan med SAF (Sveriges
allmänna folkskollärarförening) arbeta för folkskolans och folkbildningens höjande, för enighet och god anda inom lärarkåren samt
för förbättring av lärarkårens, särskilt de pensionerades ekonomiska ställning.
 För att klarlägga hur det förhåller sig idag skrevs det in i stadgarna
vid senaste stadgerevisionen, 1999, att PLR är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet.
Associeringsavtal SPRF och PLR

När PLR bildades togs kontakt med SPRF, som då hade 1248 medlemmar, medan vi redan första hösten hade 3287 medlemmar. Vår
medlemsavgift var en krona om året. Anslutning till SPRF skulle
kosta 50 öre mer, och det hindrade att vi gick samman.
6

Nästan alla verksamhetsberättelser visar på gott samarbete mellan
förbunden med kontakter mellan ordförandena och gemensamma
aktiviteter – men utan att uppnå bådas mål: förhandlingsrätt. Då
och då dök motioner upp i PLR om kollektivanslutning till SPRF,
som snabbt hade växt om oss. Samarbetet gick lite fram och tillbaka och upphörde helt under 90-talet.

1995 inrättade Socialdepartementet en pensionärskommitté med
de fyra stora pensionärsförbunden PRO, SPF, SPRF och RPG.

1998 bad SPRF genom sin ordförande PLR om stöd i en aktuell
fråga, vilket ledde till nya kontakter.

Dessa resulterade i ett samarbetsavtal som stadfästes vid förbundsmötet i Sundsgården 1999.

Detta avtal innebar att SPRF fick räkna in våra medlemmar i sina
aktioner och att vi därigenom kunde göra vår röst hörd.

Vi skulle möjlighet att delta i SPRF:s remissarbete, lokalt samarbeta med föreningsaktiviteter ute i kretsarna

och som SPRF-representanter vara med i pensionärsråd på olika
nivåer.

få information.

PLR en avdelning i SPRF


PLR arbetar vidare
PLR har inte gett upp förhoppningarna om ett utökat samarbete
med lärarfacken och med SPRF. Förbundsstyrelsen arbetar därför
oförtrutet vidare på att tillsammans arbeta för bättre förhållanden
för lärarpensionärerna.
FÖRBUNDSMÖTENA - från sammanträde till
kamratfest

PLR har hållit 31 förbundsmöten, som fram till 1944 kallades ombudsmöten och bara pågick under en dag. Först hade man samlingarna vartannat år, de sex första i Stockholm, men från och med
1987 vart tredje år.
7











1950 hölls ett förbundsmöte för första gången utanför Stockholm - i
Uppsala. Där bodde några i styrelsen och under flera år sammanträdde man därför oftast i Uppsala.
Stockholmskretsen återkom först 1980 med ett förbundsmöte, inte
som tidigare inne i staden utan denna gång i Sånga-Säby. Det blev
allt vanligare att förbundsmöten förlades till kursgårdar, folkhögskolor eller andra konferensanläggningar.
Stockholm med sina sju förbundsmöten ligger i topp
Uppsala 1950, 1968 och 1990,
Karlstad – PLR:s vagga! – 1958, 1974 och 1990,
Göteborg 1964, 1982 och 2005.
Örebrokretsen, 1952, 1966 och 2011
Skånekretsen 1954 och 2002,
Skaraborgskretsen, 1962 och 1978,
Västmanlandskretsen, 1970 och 1987,
Övriga orter är Östersund 1956, Kalmar 1960, Linköping 1972, Falun 1976, Luleå 1984, Gotland 1993, Gästrikland 1999 och Södra
Älvsborg 2008.

Från ett ombudsmöte på bara några timmar med förhandlingar och
val

utvecklades förbundsmötena till ett bli en nästan tre dagars kamratfest.

Kretsarna, som i början var ganska jämnstora, fick skicka minst två
ombud till förbundsmötena.

Några av dem kom att träffas på många möten. Rekordet som
knappast någon kan slå innehas av Gull Börjesson, Göteborgsrektor,
som bevistade åtta förbundsmöten 1982-1996 – som ombud, förbundsstyrelseledamot, förbundsordförande och till sist som hedersordförande.
.