Arbetsmaterial och samtalsstöd för utvecklad studie- och yrkesvägledning SYV i förändring Inledning Innehåll Inledning Så här använder du materialet i lådan Stödmaterial vid vägledningssamtal - Hemuppgift - Jag-gillar-lista! - Rita/skriv - Min livslinje - Signifikanta andra - Visitkort Projektets modeller - Arbetslivet på prao - Ska vi äta lunch? - Näringslivsworkshop Genussmart vägledning Tillgänglighet Snabba fakta Efter SYV i förändring Välkommen till denna bok som ger praktiska exempel på resultat från projektet SYV i förändring. I projektet SYV i förändring har vi under två år lyft frågorna om studie- och yrkesvägledningen i flera sammanhang. Förhoppningsvis har vårt gemensamma arbete gett insikter om att alla vinner på en väl underbyggd vägledning! Förändringen är påbörjad och nu går vi vidare genom att inte bara tala om livslångt lärande, utan också om vikten av livslång vägledning. Jag, Sofie Schentz Magnusson som har varit projektledare för detta tvååriga projekt, känner mig stolt över att lämna över denna bok till dig. Hoppas du kommer att använda bokens innehåll som ett verktyg för fortsatt förändring och utveckling av Studieoch yrkesvägledningen. Boken är tänkt som ett verktyg vid vägledningssamtal och som ett verktyg när du vill förändra och utveckla studie- och yrkesvägledningen, kort och gott en förändringsbok. Ordet förändring sätter höga förväntningar och just det ordet finns ju även med i projektnamnet; SYV i förändring. Projektet har haft för avsikt att lyfta studie- och yrkesvägledningen i flera sammanhang för att på så sätt få mer fokus på frågorna och få alla att förstå att alla vinner på en väl underbyggd vägledning. Stort tack till Monica Keynemo som bidragit med material och erfarenheter! 3 Så här använder du materialet i lådan Till denna bok finns en förändringslåda med stödmaterial vid vägledningssamtal som riktar sig till studie- och yrkesvägledare. Lådan innehåller bland annat ett pussel som beskriver vad vägledning är. Det kan man använda när man arbetar med elever för att visa på vad en vägledare kan bidra med, men också då man ska tydliggöra vad vägledning är för andra utanför skolan. I lådan hittar du också: • Affirmationskort • Jag-vill-kort • Affisch med vägledningspussel 4 5 Vägledningspussel 1. Vägledningspusslet kan vara ett sätt att förklara vad sökande kan förvänta sig av ett vägledningssamtal. Många sökande tänker att de ska få hjälp med den sista pusselbiten ”Hur gör jag?”. Men viktiga pusselbitar för att hitta rätt i framtiden är också pusselbitarna som handlar om självkännedom och den som handlar om att få vidgade perspektiv genom att få information och inse att det kan finnas fler alternativ. VEM ÄR JAG? Här talar vi om intressen, kunskaper, talanger, erfarenheter, värderingar och försöker också förstå hur kön, kultur och sociala strukturer påverkar hur vi ser på oss själva och vad vi kan välja. Vad säger människor i min närhet att jag är bra på? vad vill JAG? Vad har jag för drömmar och drivkrafter, hur går de att realisera? Var vill jag bo och hur påverkar det hur jag väljer? Vilka signifikanta andra påverkar mig i mitt val? Vad är viktigast, bra lön eller självutveckling eller annat? 2. 3. 6 Vägledningspusslet kan vara ett stöd för mig som vägldare så att jag kommer ihåg vad som är viktigt att belysa i samtalet och vilka övningar som kan knytas till de olika pusselbitarna. I varje del behöver mitt förhållingssätt spegla att jag har kunskaper som gör att jag kan bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund (LGR11, s 14). Vägledningspusslet kan användas för att dokumentera och visualisera vad som kommer fram i ett samtal. På pusslet kan anteckningar göras under samtalet eller som en summerande avslutning. Då tydliggörs att vägledning är en process som består av många olika delar som behöver sammanfogas och att samtalet leder framåt. vad finns det? Vad finns det för utbildningar? Vad finns det för jobb? Behöver jag komplettera på Kommunal Vuxenutbildning eller förbereda mig genom Folkhögskolestudier? Var finns den utbildning jag vill gå - Kommunal Vuxenutbildning, Folkhögskola, Yrkeshögskola, Högskola/Universitet eller hos privata utbildningsanordnare? Vad finns det för möjligheter att starta eget företag? hur gör jag? Vem kan jag ta kontakt med som kan vara till hjälp? Vilka länkar hjälper mig vidare? Vad behöver jag för meritpoäng och behörigheter för att kunna studera vidare? Är det bra för mig att göra Högskoleprovet? Vad söker jag för strategiska praktikplatser och sommarjobb? Vad kommer Arbetsförmedlingen in? Har jag en plan B? 7 Jag-vill-kort Affirmationskort Att affirmera kommer från latinets affirmare, ett ord som ursprungligen betyder “att stabilisera och stärka”. Affirmationer kan stärka oss genom att ge hopp om att våra ord en dag blir verkliga och få oss att handla därefter. Därför är korten tänkta att använda i vägledningssamtal där man kan välja ett kort eller bara titta på korten och diskutera utifrån det. I lådan finner du tio kort som alla inleds med “Jag vill...”, se några exempel nedan. Dessa kort är tänkta som en hjälp att fundera över vad den sökande prioriterar i samband med framtida utbildnings- och yrkesval . På baksidan av affirmationerna finns en ruta för att skriva en hälsning för den som vill ge ett kort till en person som behöver det. 8 © monica.keyn [email protected] ngby.se Rum för tankar... JAG VILL... arbeta praktiskt. JAG VILL... ha möjlighet att bli chef. JAG VILL... känna mig betydelsefull i mitt arbete. 9 Stödmaterial vid vägledningssamtal Hur får man eleverna att bli valkompetenta och göra välgrundade val? Alla elever ska ha tillgång till vägledning utifrån sina behov. Genom vägledningssamtal ökar självkännedomen och vägledningssamtalet kan fördjupas med hjälp av olika arbetsmaterial som tydliggör intressen, drömmar, värderingar och insikter om livet. Här har SYV i förändring samlat arbetsmaterial som kan vara nya för några och bli till nytta i samtalet. Allt arbetsmaterial finns även på Facebook: SYV i förändring. Monica Keynemo Studie- och yrkesvägledare Ljungby kommun [email protected] 10 11 11 Hemuppgift ”Hemuppgiften” syftar till att vidga perspektiv om hur andra ser på mig med frågor om mina styrkor och vilka jobb som skulle passa mig. Fråga vilka viktiga personer som finns i den sökandes närhet och sedan undra vad de tror att de kommer att få för svar på frågorna. Om den sökande vill kan de vid ett nästa samtal redovisa vad deras nära och kära har svarat. Vad ser andra hos mig? Jag-gillar-lista! ”Jag gillar” är en brainstorm-övning som ska gå fort utan den inre recensenten påkopplad. Ibland är det svårt att få ihop hela listan, och då kan man lägga till ordet ”göra” efter gillar. Det man prioriterar att göra speglar ofta vad man gillar. Därefter samtalar vi om hur resultatet kan kopplas till framtida utbildnings- och yrkesval. 1. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ Frågor: • Hur skulle du beskriva mig för andra? • Vad ser du som mina starkaste sidor? • Vad skulle du kunna tänka dig att be mig om hjälp med? • Vad tycker du att jag behöver utveckla eller ändra på? • Vilka tre jobb tycker du skulle passa mig bäst? 2. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ 3. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ 4. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ Motivera svaren. 5. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ Intervjua fyra personer som känner dig väl. Sammanställ deras svar och tänk på om det finns svar som återkommer. Finns det stora skillnader mellan svaren? Ta med dig svaren nästa gång vi ses! 6. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ 7. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ 8. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ 9. Jag gillar att _____________________________________________________________________________ Kristin Eriksson har hämtat idén från “Utveckling i grupp”, Inga Olsson, Trinom förlag (2000, s 67). 12 10. Jag gillar att ____________________________________________________________________________ 13 Mina drömmar Min livslinje Genom att rita/skriva ”Mina drömmar” får jag hjälp att tydliggöra vad jag skulle vilja om jag fick drömma fritt, hur jag kan realisera detta och vad jag vill göra om ”Jag siktar mot stjärnorna men når trädtopparna”. ”Min livslinje” visar hur jag mår i olika skeden av mitt liv, med kurvor ovanför mittlinjen där det varit bra och kurvor nedanför mittlinjen när det varit sämre. På detta sätt kan viktiga händelser som har betydelse för vem jag är och vad jag väljer komma fram. Livslinjen ger också perspektiv på livet – om jag t ex behöver gå om ett år i skolan så ser det inte så långt ut på livslinjen som det kanske känns när man är ung. Toppen Ganska bra OK Sådär Botten 0 år 14 20 år 40 år 60 år 80 år 15 Signifikanta andra ”Signifikanta andra” betyder ibland mer än vi förstår. Vilka är de som är mig nära och hur nära är de? Med ett kryss i mitten markerar vi ”mig” och sedan på olika ställen på pappret de andra som påverkar mig i mina val. Hur de påverkar är nästa fråga. 16 Visitkort ”Visitkort” visar vilken bild jag har eller vill ge av mig själv. Se det som ett uppförstorat visitkort som presenterar mig i framtiden när jag kommit dit jag vill, t ex Skådespelare Anna Larsson, anställd vid Riksteatern i Stockholm, specialisering: Ungdomsteater. Anna Larsson framträder med sin egna föreställning ”Draken som dödade demonen”. Syftar till att konkretisera tankar om framtiden för att i samtal se om och hur de kan realiseras. 17 Tårtan Studie- och yrkesvägledning är viktigt även i de yngre åldrarna och Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledningen på 34 skolor runt om i Sverige visar att det finns brister. Hur vägleder man i yngre åldrar? Ingegerd Eriksson har god erfarenhet av vägledning i yngre åldrar och delar här med sig av ett sätt. Övningen fokuserar på att få eleverna att förstå vikten av valkompetens. Kan en tårta fungera som vägledningsmaterial Ja, alldeles ypperligt. Jag kopierade den lokala bagarens tårtsortiment (efter löfte). Det visade sig vara 18 tårtor och en bild med tårtlängder. Fick association till gymnasieskolans 18 program plus introduktionsprogram och spann vidare på detta. Eleverna fick välja en tårta och motivera varför de valde just den tårtan. Därefter fick de samma bild, nu med ingredienserna till tårtorna. De fick möjlighet att studera den en stund och se om de ville välja om och därefter motivera varför de valde om. En del upptäckte att det var nötter i den och att de var allergiska, en del sa att det var för mycket grädde osv. 18 Därefter kan man att diskutera utifrån att man inte bara ska gå på hur en sak ser ut utan man måste ta reda ordentligt på vad den innehåller. Så är det med alla valsituationer inte minst då man ska välja till gymnasiet och det utbud som finns. Man måste kolla noga och se att det passar ens egna förutsättningar. Utifrån tårtor kan man spinna vidare på många olika sätt tex kan man ha en tårtkartong med sig där jag har kopiorna på tårtorna. Detta skapar lite spänning och inlevelse. Använd grundidén och skapa din lektion utifrån dina egna idéer. Ingegerd Eriksson, [email protected] Studie- och yrkesvägledare 19 Projektets modeller Alla vinner på väl underbyggda val! I detta kapitel lyfter vi fram sådant man kan göra för att sätta fokus på vägledningsfrågorna och för att öka samverkan med arbetslivet. Om vi summerar de erfarenheter vi har fått under projekttiden kring samverkan med arbetslivet är uppmaningen att tänka enkelt och i vissa fall tänka nytt. Det är inte bara skolan som ska komma till arbetslivet utan arbetslivet behöver också komma till skolan. Under projektets gång upptäckte vi att det till viss del saknas kännedom om vad vägledning innebär och att få personer känner till hur man arbetar med det i sin kommun. Som en följd av det utarbetadas aktiviteterna ”Ska vi äta lunch” och ”Arbetslivet på prao”. Näringslivsworkshopen utvecklades då vi ville tänka nytt och ta det traditionella studiebesöket till en ny nivå. Ett stort tack till Therese Bohnsack som har spridit sina erfarenheter med näringslivssamverkan på ett mycket positivt sätt. 20 2121 Arbetslivet på prao Ska vi äta lunch? Har du en bild av vad en studie- och yrkesvägledare gör? Stämmer den? Behöver du vidga dina vyer? Vill du öka samverkan med skolan? I ESF-projektet ”SYV i förändring” har det i flera sammanhang framkommit att vägledarna har en bild av arbetslivet medan arbetslivet har sin bild av vägledarna. I projektet har vägledarna fått en rad olika sorters kompetensutveckling och har på så sätt blivit uppdaterade kring arbetslivet. Nu vill vi att arbetslivet också ska vidga sina vyer! SYV-projektet syftade till att vägledare och arbetsliv ska komma varandra närmare och detta kan vara ett steg av många. Med initiativ från näringslivet till denna aktivitet, har representanter från arbetslivet varit på prao och aktiviteten har blivit mycket uppskattad! - Vi har mycket att vinna genom att samverka, säger Lena Bengtsson, biomedicinsk analytiker i Landstinget Kronoberg efter sin dag som praoelev. På www.syviforandring.se kan du läsa fler kommentarer från de som har varit på prao hos en studie- och yrkesvägledare. Under projektperioden har över 20 personer från arbetslivet varit på prao hos en studie- och yrkesvägledare. Syftet med praon är att öka förståelsen för, och ge en inblick i, vägledarnas vardag. Att avvara en dag för att öka samverkan med skolan kan det väl vara värt!? Hör av dig till en studie- och yrkesvägledare i din kommun om du är intresserad av en dags prao. Jag (skriv namn och ev befattning) ___________________________________________________, vill gärna äta lunch med dig eftersom du är politiker/jobbar med skolfrågor i min kommun! Jag skulle uppskatta att ha dig som lunchsällskap och prata om hur vi arbetar med studie- och yrkesvägledning i vår kommun. Jag föreslår att vi ses (plats) ____________________________________________________________ kl. _____________ den (datum) _____________ Meddela att du kan komma till (ange din e-post) ________________________________________________________________________________ Om datumet inte passar skulle jag uppskatta om du föreslår ett annat datum. www.syviforandring.se Jag ser fram emot en lunch i all enkelhet! Vänliga hälsningar _________________________________________________ Detta är en aktivitet som uppmuntras av projektet SYV i förändring. Målet med denna aktivitet är att lyssna på verksamma studie- och yrkesvägledare för att tillsammans utveckla verksamheten i kommunen. SYV i förändring syftar bland annat till att kompetensutveckla studie- och yrkesvägledare och stärka deras yrkesroll. Projektet omfattar Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Gotland och Blekinge län. www.syviforandring.se Denna inbjudan finns att hämta digitalt på facebookgruppen SYV i förändring – Blekinge, Småland och öarna 22 23 Modell för näringslivsworkshop Ska vi äta lunch? Jag (skriv namn och ev befattning) ___________________________________________________, vill gärna äta lunch med dig eftersom du jobbar med studie- och yrkesvägledning i min kommun! Jag skulle uppskatta att ha dig som lunchsällskap och prata om hur vi arbetar med studie- och yrkesvägledning i vår kommun. Tillsammans med företag och organisationer har projektet anordnat workshops på företag för vägledare. Strukturen för dessa workshops kan användas av vägledare för elever och lärare. Genom att projektet har arbetat fram en modell som prövats, utvärderats och utvecklats kan modellen leva kvar även när projektet är slut. Jag föreslår att vi ses (plats) ____________________________________________________________ kl. _____________ den (datum) _____________ Meddela att du kan komma till (ange din e-post) ________________________________________________________________________________ Om datumet inte passar skulle jag uppskatta om du föreslår ett annat datum. Jag ser fram emot en lunch i all enkelhet! Vänliga hälsningar _________________________________________________ Detta är en aktivitet som uppmuntras av projektet SYV i förändring. Målet med denna aktivitet är att lyssna på verksamma studie- och yrkesvägledare för att tillsammans utveckla verksamheten i kommunen. SYV i förändring syftar bland annat till att kompetensutveckla studie- och yrkesvägledare och stärka deras yrkesroll. Projektet omfattar Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Gotland och Blekinge län. www.syviforandring.se Bakgrund Det är inte ovanligt att vägledare besöker företag eller anordnar studiebesök för elever. Många företag bygger upp sina studiebesök på liknande sätt, med en teoretisk presentation och sedan rundvandring på företaget. Projektet vill tänka nytt och utveckla denna modell eftersom många vägledare och elever anser att man bör kunna få ut mer av ett studiebesök. Kartläggningen som projektet gjort, visar att vägledarna anser att man ska samverka med arbetslivet, både den privata och den offentliga sektorn, för att vara uppdaterad kring kompetensbehov, branscher och yrken. Dessutom visar kartläggningen att vägledare inte känner sig bekväma i situationer när det handlar om arbetslivet, branscher och olika sorters yrken. Eftersom det är en rörlig arbetsmarknad med ständig förändring är det viktigt med regelbundna uppdateringar kring arbetslivet. I Lgr11 kan man i flera sammanhang läsa att skolan och all undervisning ska jobba utifrån entreprenöriellt lärande. Denna typ av workshop är ett gott exempel som kan appliceras på alla skolämnen. Syfte Denna modell syftar till att starka samarbetet mellan vägledare och näringslivet och ge vägledarna en bättre inblick i arbetslivet. Modellen syftar vidare till att ge vägledaren inspiration och redskap för att kunna använda modellen i sin vardag. Beskrivning Denna workshopen är uppdelad i två delar. Den första delen ger deltagarna möjlighet att vara med på en workshop så som den kan se ut för elever. Vägledarna får själva testa att vara deltagare, för att få en inblick i och en förståelse för konceptet. I den andra delen får deltagarna verktyg för att kunna använda modellen i sin egen verksamhet. Denna inbjudan finns att hämta digitalt på facebookgruppen SYV i förändring – Blekinge, Småland och öarna 24 25 Modell för näringslivsworkshop Första delen, som vi kallar för ”In real life”, börjar med att en representant från företaget kort presenterar sin verksamhet med fokus på arbetsuppgifter som finns i organisationen. Nästa steg är att presentera hur workshopen kommer att gå till. Arbetsbeskrivningar på olika arbetsområden har tagits fram och dessa får deltagarna, uppdelade i grupper, läsa igenom. Grupperna reflekterar över vad man kan göra i det arbete som de tittar närmare på. Gruppen funderar också kring vilka kompetenser som behövs för att fixa dessa arbetsuppgifter. Det är sedan dags att knyta workshoparbetet till företaget. Det gör vi genom att antingen bjuda in representanter från arbetsområdena eller besöka dem i deras verklighet. Syftet är att se om det som gruppen har funderat över stämmer. På detta sätt får deltagarna en chans att tänka efter före, innan de får information om företaget. De får pröva sina förutfattade meningar med alla de frågor som dyker upp när de läser arbetsbeskrivningarna. Andra delen är den verktygslåda som vägledare ska få med sig efter att ha varit med om en näringslivsworkshop. Här blandas rena instruktioner med tips och diskussioner. Instruktionerna beskriver vad som krävs för att ro hem en workshop på ett företag. Det krävs planering och förarbete men framförallt bra kontakt med företaget. Det går inte att lägga nog med tid på förberedelse när en workshop ska hållas. Resten av verktygslådan är en inspirationslåda. Möjligheterna är många och det är enbart fantasin som sätter gränser. Inspirationen handlar i detta fall om två saker: Inspiration till att få näringsliv och skola att mötas, och på vilka sätt det finns att göra det, samt att hitta inspiration till att våga gå utanför sin “comfort zone” och på det sättet hitta nya vägar att vägleda. Tips och trix finns det många och här kommer några Arbeta med metaforer. Astrid Lindgrens berättelse om Karlsson på taket går att använda till när eleven är världens bästa Karlsson. Eleverna får fundera kring när det är sitt bästa jag, att vara lite självsäkra och kaxiga. Reda ut när de är som bäst. Har man det med sig när man går på studiebesök så kan man bättre förstå om just jag skulle passa där eller inte. Film är en stor inspirationskälla, använd film att titta på och ta ut scener som du kan applicera ditt syfte med. Film är också enkelt att skapa själv med dagens teknik. Låt deltagarna göra en film om företaget och redovisa. Om du arbetar på en skola är det viktigt att bygga broar mellan dig som vägledare och de lärare som finns på skolan. Få in vägledning i allt och ge inte upp. Ta fram ämnesplaner och peka ut för lärare och rektor var du kan göra skillnad, var vägledning är en naturlig del. Du som vägledare behöver inte göra allt, men inspirera andra till aktivitet. Du kan även arbeta med att låta deltagarna vara kund på det företag de befinner sig på. Om de går in i kundrollen så måste de fundera över vad företaget erbjuder, och genom det komma fram till vilka kompetenser som behövs. Kontakt med företag 26 Förbereda elever Arbeta mycket med efterarbetet. Låt inte studiebesöket eller workshopen hänga i luften. Låt deltagarna göra en redovisning, diskutera eller skriva en uppsats. Har du enskilda samtal är detta en av de komponenter som ska finnas med. Oavsett hur du väljer att visa dina sökande näringslivet så är det alltid viktigt att fundera kring syftet. Vad är syftet med att vi är här, att vi gör detta idag är viktiga frågor som måste besvaras innan processen startas. I vägledningsarbetet är detta en del i kugghjulet och den måste formas precis som informationer, enskilda samtal och andra insatser. Det viktigaste av allt är dock att göra deltagarna aktiverade och låter dem äga sin egen process. Ta vara på den nyfikenhet som finns. Genom näringslivsworkshops får man som vägledare bättre kunskaper om olika företag och branscher samt en platå att stå på eftersom det finns en beprövad modell vilket ger en trygghet gentemot kontakten med näringslivet. Modellen har förmånen att den även kan appliceras på elever/studenter eller lärare/rektorer. Workshop Efterarbete 27 Modell för näringslivsworkshop Näringslivsworkshop som en metod Målet är att vägledarna ska få en bättre bild av företagen än vid ett traditionellt studiebesök och vågar testa något nytt som ligger i linje med Lgr-11. Vägledarna får information och kunskap kring hur en workshop på ett företag går till och kan implementera den kunskapen i sin egen verksamhet. Samtidigt som de blir uppdateeade på olika yrken och branscher. Förutsättningar Det måste vara en vägledare som är trygg med att hålla i workshops, är intresserad av att samverka med näringslivet och som vill sprida kunskapen vidare. Man måste våga testa nya arbetsformer för att utvecklas. Företagen måste vara intresserade av att samverka med skolan. En viktig egenskap är att kunna kommunicera med företaget och leda aktiviteter tillsammans med företagets personal och för andra vägledare. Samtidigt ska man som ledare kunna lyfta deltagarna så att de får ut så mycket som möjligt av workshopen. Genomförande Vägledaren som håller i workshopen på företaget ska ha egen erfarenhet av modellen och vara trygg med den. Vägledaren bör se sig själv som en moderator som lyfter frågor från deltagarna och bygger vidare på dem (något som ingår i en vägledares utbildning). Strategisk påverkan Med en utarbetad och beprövad modell kan samverkan med arbetslivet enklare leva kvar efter projektet. När det finns en modell kan företagen enklare ordna studiebesök som upplevs mer givande. Genom workshop kan de få fler elever engagerade för sin bransch. Innan besöket ska man tillsammans ha gjort en plan för workshopen och eleverna ska vara väl förberedda. Att vara väl förberedd handlar om att veta en del om företaget, t ex vad de tillverkar och vad man kommer att mötas av. Under själva workshopen ska gruppen ha en eller flera gemensamma, helst praktiska, uppgifter att göra tillsammans med företaget. Förslagsvis kan en anställd ta hand om en mindre grupp och visa sin vardag, vilket sedan följs av att man gör något praktiskt tillsammans. Förarbete Fundera kring vad du kan erbjuda företaget om du håller en workshop. Beskriv detta för representanten från företaget och sälj in din idé. Företaget får chans att visa upp sin verksamhet och ge en positiv bild av sin egen organisation. Ett ypperligt tillfälle att sprida budskap. Hands on Case 28 Planering av workshop Efter att ett företag har meddelat att de är intresserade av att delta kan det vara bra att man bokar in ett planeringsmöte. På mötet bör man få en allmän bild av företaget för att det ska bli enklare att planera innehållet i workshopen. Ta också reda på vad företaget söker för kompetenser och bygg workshopen utifrån dessa. Ledorden nedan är viktiga att utgå ifrån. Learning by doing 29 Innehåll utbildning • Planering: Gå igenom och ge exempel på hur man lägger upp en workshop. Kunna omvandla till praktiska händelser. • Gruppvägledning: Kunna leda en grupp och låta gruppen leda sig själv. Att VARA och att GÖRA – genussmart studieoch yrkesvägledning • Guide: Hur man skapar trygga grupper, förhållningssätt. • Vägledning: Kunna lyfta frågor, kunna se samband och överföra frågor som kommer upp i en workshop. • Inspiration: Få tankar och idéer kring utveckling av samarbete mellan skola och arbetsliv. Framför dig har du exempel på verktyg som syftar till att konkretisera jämställdhetsfrågan, verktyg som hjälper till att ”plocka in” genus och jämställdhetsperspektiv i din yrkesroll. Tanken är att dessa verktyg ska fungera som ett stöd, så att genusperspektivet successivt blir en naturlig del i din verksamhet. I Kalmar har vi arbetat utifrån tanken att det är först när vi både ÄR och GÖR jämställdhet som vi får en bra systematik och för det behövs konkreta arbetsredskap. Redskapen ingår i en arbetsplan som alla i Kalmar kommuns förskolor, grundskolor och gymnasieskolor ska arbeta efter i syfte att säkra jämställdhetsintegrerad studie,- och yrkesvägledning. Varsågod! Läs, gör om och skapa nytt! Helen Nilsson Samordnare för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun [email protected] 30 Arbetsmaterial och samtalsstöd för utvecklad studie- och yrkesvägledning | 31 31 Att vara genusmedveten • Att alltid utgå från könsuppdelad statistik (i syfte att synliggöra begränsande strukturer och osakliga skillnader) • Att skilja på kön och genus. Kön står för det biologiska som kopplas till re-produktion. Genus är förväntningar och normer kring vad som uppfattas som manligt och kvinnligt, dvs konstruerat och föränderligt • Att utgå från att tjejer och killar inte tillhör två motsatta, homogena grupper med identiska förutsättningar, intressen och egenskaper (Det kan finnas större skillnader inom gruppen) • Att tänka ”alltid kön, men inte bara kön” (Kön är den vanligaste diskrimineringsorsaken) • Att inse att tjejer och killar inte alltid behöver behandlas lika, men att de alltid ska behandlas likvärdigt. Killar och tjejer har ibland lika behov och förutsättningar och ibland olika behov och förutsättningar • Att inse att det i strukturer och relationer finns överordningar/underordningar och att alla som arbetar i en offentlig verksamhet har som uppdrag att motarbeta dessa strukturer Checklista Genussmart studie- och yrkesvägledning Bearbetar branschen och använder de samverkansforum (programråd/branschråd) som finns för att påverka förutsättningarna för pojkar och flickor att göra normbrytande val Har i alla sammanhang och situationer ett genusmedvetet bemötande och utgår från att flickor och pojkar inte tillhör två homogena grupper Använder ambassadörer som gjort normbrytande val för att påvisa möjligheter och ge goda förebilder Stödjer och uppmuntrar, via samtal, till självständiga val utifrån intressen och kompetens (ej utifrån stereotyper/tradition/kön) Planerar gymnasiemässa och skapar annan information utifrån ett genusmedvetet perspektiv Efterfrågar genusperspektiv på befintlig kompetensutbildning Bidrar till att synliggöra förutfattade meningar/traditionella förväntningar hos dig själv och dina kolleger • Att genomskåda och motarbeta härskartekniker • Att inse att normbrytare i hög grad kan riskera diskriminering/social uteslutning • Innebär INTE att pojkar och flickor ska bli ”könsneutrala”/”avkönade” eller ”könslösa” Målet är att kön inte ska vara begränsande • Att det inte finns ”typiskt kvinnliga” eller ”typiskt manliga” intressen/färger/ aktiviteter/personlighetsdrag. (Genus är konstruerat och föränderligt) 32 33 Att göra genussmart Planering av genusmedvetna mässaktiviteter Resonera om: Hur skapar vi en mässa som är attraktiv för både pojkar och flickor, dvs skapar förutsättningar för tjejer och killar att göra ”fria val”? Checka av: 1. Programmet visas upp av både tjejer och killar (ambassadörer, förebilder, fd elever, branschfolk) Ja/Nej – kommentar Tillgänglighet 2. Mässaktiviteten är attraktiv för både tjejer och killar 3. Mässaktiviteten uppmuntrar till normbrytande val och därmed bidrar den till att motverka könsstereotypa uppfattningar om program/val av yrke 4. Mässaktiviteten är tydlig med att både tjejer och killar är välkomna till programmet (var väldigt observant mot specifika programkulturyttringar som kan kännas exkluderande) 5. Mässaktiviteten är säkrad mot sexistiska inslag dvs saknar sexuella anspelningar och könsförtryckande, könsförlöjligande, könsförnedrande symboler och uttryck ”Vi gör vårt bästa” är ett uttryck som inte räcker i dessa sammanhang! Ska vi komma vidare och erbjuda en tillgänglighetsanpassad verksamhet och vägledning för alla kan vi inte bara säga att vi gör vårt bästa. Vi måste ha kunskaper, strategier och en plan för hur vi arbetar med tillgänglighet! För att detta projekt skulle få bästa möjliga genomslag var det viktigt att alla deltagare (studieoch yrkesvägledare) kunde delta på lika villkor och att kompetensutvecklingen anpassas till personer med någon form av funktionsnedsättning. Dessutom har projektet kompetensutvecklat inom tillgänglighet på flera olika sätt, särskilt med fokus under projektets sista del. 6. Både män och kvinnor (personal) representerar programmet. (Tänk gärna utifrån ett maktperspektiv som motverkar könsstereotypa uppfattningar t ex man yrkeslärare/kvinna kärnämneslärare.) Män och kvinnor deltar i könsbrytande aktiviteter (man/ handarbete, kvinna/teknik) 7. Extra vikt har lagts vid att lyfta fram normbrytande exempel 8. Genusspecifik aktivitet som riktas till en utvald grupp (tjejkväll/killkväll) är noga genomtänkt utifrån mål och syfte 9. Aktiviteten visar ett jämnt styrkeförhållande mellan tjejer och killar. Det finns en jämn blandning av killar och tjejer som subjekt/görare/ aktiva/huvudroll OCH objekt/”se påare”/passiva/biroll. …har Ni svarat JA så har ni varit GENUSSMARTA! 34 35 35 Tillgänglighet Efter SYV i förändring Den offentliga verksamheten bör vara ett föredöme, mångfald bör vara normen! Hur ser det ut på din arbetsplats gällande dessa frågor? ”En av fem som lever i din kommun har någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, psykisk funktionsnedsättning, allergi eller läs- och skrivsvårigheter. Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga oavsett funktionsförmåga. Det är en av grunderna i svensk funktionshinderspolitik. Eftersom kommuner och landsting ansvarar för den största delen av samhällsservicen har du som arbetar inom kommun och landsting en viktig uppgift.” Citatet kommer från: www.handisam.se I din verksamhet kan du fundera över: • Fysisk tillgänglighet • Kommunikativ tillgänglighet • Tillgänglig verksamhet Länkskafferi http://www.tillgangligtprojekt.se/ http://handisam.se/sekompetensen http://www.esf.se/jamt http://jamstall.nu/ http://machofabriken.se/ Mycket tänkvärda filmer: http://handisam.se/Publikationer-och-press/Informationsmaterial/Oka-tillgangligheten-nu1/ Efter kontinuerlig kompetensutveckling, nätverksträffar och möten i kombination med det dagliga arbetet kommer det kanske att upplevas lite tomt efter projektet. Åtminstone för de som deltagit aktivt i projektet, och det är ju väldigt många. Vad kan man då förvänta sig efter projektet? Det är egentligen nu det stora arbetet börjar när man ska förankra och landa i alla de nya kunskaper och nya nätverks som man har fått. Medvind I varje län inom projektets område kommer det att bildas någon form av nätverk eller råd där man kan fokusera och samverka på länsnivå. Hur dessa SYV-råd/nätverk tar form kommer att variera från län till län. Förhoppningen är också att man årligen kommer samla alla studieoch yrkesvägledare inom projektets fem län för en gemensam kompetensdag, eftersom man har sett stora fördelar med att samverka och byta erfarenheter med andra utanför sitt län. Under hösten 2013 genomförs SYV-barometern i hela Sverige och alla projektets län kommer att få den nedbruten på länsnivå, så att man kan arbeta vidare med vägledningsfrågor i sitt län. Tillsammans med Skolinspektionens nationella granskning av studie- och yrkesvägledning kan det vara ett steg mot att kommunerna sätter upp mål och kvalitetssäkrar vägledningen. Skolverket fortsätter sin nationella satsning på studieoch yrkesvägledning samtidigt som de Nya allmänna råden kommer ut och på så sätt belyser skolans uppdrag kring studie- och yrkesvägledning. 36 Vad kan man själv göra efter projektet? Jag vill uppmuntra alla som vill engagera sig i studie- och yrkesvägledning till att starta en omvärldsgrupp lokalt i sin kommun. I gruppen bör ingå representanter för lärare, vägledare, näringsliv, företagsarena, fritidsgård osv. I en omvärldsgrupp kan ni diskutera och organisera hur ni systematiskt ökar medvetenheten hos eleverna kring val och arbetsliv. Sök gärna kontakt med andra skolor där denna typ av grupp förekommer. Vi går från livslångt lärande till att i det uttrycket inkludera livslång vägledning, ökad valkompetens hos eleverna och vägledning som är hela skolans ansvar. Med en omvärldsgrupp kan vi göra vägledningen till hela samhällets ansvar! Tack Tack till alla studie- och yrkesvägledare som har tagit del av projektet och engagerat er! Det har varit väldigt utmanande, utvecklande och roligt att vara projektledare! Extra tack till projektgruppen: Maria Åberg, Inger Halvarsson, Lisbeth Jonasson, Monica Keynemo och Yngve Hansson! Lycka till med arbetet! Sofie Schentz Magnusson 37 F R U B E R G VÄXJÖ / 13-0270 www.syviforandring.se facebookgrupp: SYV i förändring – Blekinge, Småland och öarna 38