20 SvD Resor&Mat söndag 29 september 2013 21 SvD Resor&Mat söndag 29 september 2013 tid fÖr svenska Äpplen stor efterfrågan De skånska äppelträden dignar av frukt. Ändå kommer butiksdiskarna snart att gapa tomma då allt fler vill köpa svenska äpplen som Alice, Rubinola och Ingrid Marie. Den ökade efterfrågan öppnar dörren för nya odlare. Text Agneta Borgström Foto KARIN GRIP P å kullarna ovanför Stenshuvud växer långa rader fram av spirande äppelträd. Uppbundna i metalltråd får de tunna stammarna stöd för att stå emot de friska Östersjö-vindarna. Norrlänningen Per Oden med familj är ”nybyggare” i området med sin ekologiska äppelodling. För honom var valet enkelt. – Det fanns en gammal igenvuxen äppelodling här innan vi tog över. Vi visste att markförhållandena med sandig jord var mycket bra, ja helt enkelt perfekt mark för äpplen. Jag är också utbildad i trädgårdsskötsel. Dessutom hörde vi att efterfrågan på svensk frukt ökat ordentligt, säger Per Oden, som är professor i växtfysiologi vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp. Han ser nöjt ut över den sluttande odlingen där de första 3 000 träden sattes för tre år sedan. Grenarna är nedtyngda med äppelsorten Santana, som lyser skarpt röda i den varma kvällssolen. Den andra sorten, Rubinola, har inte gett lika riklig skörd. Skörden kommer totalt sett att bli något större i år än i fjol, cirka tretton ton frukt totalt. Eko-frukten säljs direkt ute i handeln och intresset gör att Per Oden kommer att satsa på större odling. – Vi siktar på cirka 10 000 produktionsträd, vilket i så fall skulle betyda 80 ton per år som distribueras till svenska kunder, säger Per Oden. Även om de svenska äppellundarna har blivit allt större under den senaste femårsperioden, och med nya sorter, behöver de utökas än mer. Behovet av nya odlare är enormt för att möta den köpkraft som finns hos konsumenterna, menar Lars-Olof Börjesson, vd på medlemsföretaget Äppelriket. Han ser flera skäl till det stora intresset för svensk frukt. – När vi gjort marknadsundersökningar är det tre orsaker som sticker ut. Svenskodlat, smak och bra kvalitet är skälen till att man köper svenska äpplen, säger Lars-Olof Börjesson. Redan i dag går det mesta i fruktlådorna åt alltför snabbt och svenskarna vill kunna välja inhemska äpplen även under vintern och våren. Lars- Olof Börjesson hänvisar till egna kalkyler som visar att den svenska äppelmarknaden skulle kunna öka med ytterligare 25 procent under månader som januari till maj med hjälp av de lagringsbara äppelsorter som finns. Exempel på arter är redan kända Frida, Elise, Rubinola, Rubinstar och Gloster som kan förvaras under lång tid i syrefattiga så kallade ULO-lager. – Men för att nå dit måste vi få volymökningar med 17 000 ton äpplen. Det är en fördubbling mot dagens 22 000 ton äpplen som säljs, menar Lars-Olof Börjesson. Därför söker medlemsföretaget med ljus och lykta efter fruktodlare, antingen befintliga bönder som vill ställa om eller nya pionjärer som vill satsa. Att få markägare eller bönder att välja trädgårdsodling är dock inte det lättaste enligt honom, men genom lockande lönsamhetsberäkningar börjar många lyssna. Äpplen ger bra betalt jämfört med andra grödor. – Hittills har vi hittat fem–sex nya odlare och flera gamla som utökat sina odlingar med totalt cirka 70 hektar, vilket kommer att ge cirka 2 800 ton äpplen mer svensk frukt året om. Dessutom försöker vi få ” Det är klart att vi tänker på annat också, som att göra must och calvados. Fredric Piper, en av ägarna till Högesta gods. etablerade odlare att utöka. Totalt sett vet vi att vi fram till 2017 ökar med 5 000 ton, säger Lars-Olof Börjesson. Frågan är dock hur all logistik som lagring och transporter ska mäkta med en fördubbling av marknaden. Inga problem, kontrar Lars-Olof Börjesson med. – Våra lager är anpassade efter en försäljning året om. Vi byter ju därför ut höstanpassade lager till ULOlager allteftersom marknaden förändras, säger han. Hur miljövänligt är det att lagra äpplen i denna miljö? – Det går åt sju gånger så mycket energi att importera nyskördade äpplen från Nya Zeeland eller Sydamerika än att lagra svenska äpplen och sälja dem under våren, säger Börjesson. Det ökade intresset för att handla svensk frukt hänger inte bara ihop med viljan att köpa närodlat och småskaligt utan också med att människor har gamla minnen kring äpplen. – Väldigt många svenska konsumenter kan identifiera sig med de svenska frukterna, de har upplevt situationer med äpplen. Det kan vara fruktträd hemma eller hos någon släkting. Kanske har man varit ute och pallat frukt i någon trädgård. Det kan också vara en resa till Österlen eller någon annan del av våra odlingsdistrikt som ofta ligger väldigt vackert, säger Lars-Olof Börjesson. Vågar svenskarna återupptäcka de lite syrligare smakerna i de inhemska sorterna i stället för att köpa de söta importerade varianterna? – Jag tror inte att smakkunskapen har ökat hos konsumenten. Det finns ett stort utbud och det kommer nya smaker relativt ofta även i fruktdisken. Konsumenten i gemen kan bara ett fåtal sorter, menar han. Norr om Stenshuvud, närmare Vitaby, finns en storbonde som valt att lägga om delar av jordbruket till fruktodling. I april satte Fredric Piper, en av ägarna till Högesta gods, spaden i jorden för att få ned äppelplantor på fem hektar mark. Om några år kommer ytterligare femton hektar att planteras på de vidsträckta ägorna invid vattnet, där äpplena kommer att få verklig havsutsikt. – När vi såg underlagen med kalkyler förstod vi att vi redan inom tre–fyra år kommer att ha mycket god avkastning av äpplen och en bra vinst, säger Fredric Piper. Prognoser från Äppelriket pekade på lagringsbara arter som Rubinola och Amorosa, därför föll valet på dem. Snart kommer de också plantera Frida, Ingrid Marie och Elise. Även om planen är att enbart leverera till dagligvaruhandeln börjar tankarna flyga iväg hos Fredric Piper. – Det är klart att vi tänker på annat också, som att göra must och calvados. Man skulle ju kunna ha ett vinslott däruppe, säger han skrattande och pekar mot gården en bit bort. [email protected] Äpple: Ingrid Marie. fakta Äpplen – året om boom På Österlen råder äppel odlings boom. Foto: Drago Prvulovic Varje år odlas cirka 22 000 ton svenska äpplen. Det är en femtedel av den totala äppelkonsumtionen i landet som är cirka 100 000–120 000 ton per år. De i särklass största äppelsorterna är fortfarande Ingrid Marie (bilden) och Aroma, men flera nygamla sorter som R ubinola, Frida och Gloster är på frammarsch, inte minst för att de tål att lagras. Svenska äpplen kan snart ätas under de flesta s äsonger: Sommaräpplen – Transparente Blanche. Höstäpplen – Alice, Katja, Discovery, Gravensteiner, Signe Tillisch, Summerred. Vinteräpplen – Ingrid Marie, Cox orange, Aroma. Våräpplen – Rubinola, Frida, Gloster, Elise, Rubinstar.