1. No category

VÄLKOMMEN
lat="56.08254" lon="13.31333"
Välkommen till Rönneådalen – Skånes Nordvästpassage. Detta är
en vandring mellan Räfshalen och Ruveröds kvarn som är ungefär
1,5 km lång. På vägen kommer du att få tips om olika sevärdheter
av kulturellt, geologiskt och biologiskt slag.
FAKTA VÄGKANTEN
lat="56.082822" lon="13.31299"
Hårginst. Foto: Bengt Hertzman
I maj-juni blommar Risebergabygdens speciella växt – hårginst –
som är mycket sällsynt i Skåne. Sommartid flyger här i backen rikligt med fjärilar av många olika arter och många uppträder i stort
antal. Av Skånes idag cirka 65 bofasta arter fjärilar kan 40 ses på
Räfshalen. Artrikedomen beror dels på den rika tillgången på värdväxter och nektarväxter på själva Räfshalen men minst lika
mycket på att omgivningarna har bra fjärilsmarker såsom torrängar, kärr och blomsterrika vägkanter.
FRÅGESPORT
Vägkanten
Om det är sommar kan du se riktigt många olika fjärilar här. Visst
är de vackra? Innan de är färdigutvecklade och kan flyga iväg
kommer de ut ur …
1) ett ägg
x) en puppa
2) ett hål i ett träd
FAKTA HUNDKÄXÄNGEN
lat="56.08372" lon="13.31234"
Violettkantad guldvinge. Foto: Bengt Hertzman
Där vägen svänger och bildar en kurva ligger en äng där det mest
växer hundkäx. Titta bland de blommande hundkäxen i juni/juli.
Där finns den färgranna strimlusen, en kul och iögonfallande art.
På försommaren finns det stor chans att få se den ovanliga och
vackra fjärilen violettkantad guldvinge och vildsvinsspår är inte
alls ovanligt.
FAKTA TORVBRYTNING
lat="56.085336" lon="13.31173"
Gillastigs mosse 1940-tal. Foto: Arne Thornberg arkiv
På båda sidor om stigen finns en nästan helt igenvuxen torvmosse.
Under andra världskrigsåren var torven mycket efterfrågad i städerna och på slätten då det inte fanns någon kol att elda med. Man
tog upp torven med särskilda spadar med förlängda spadblad. När
torven torkat skars den i rutor och lavades för att torka. Först
kupades torven upp i en ring sedan mindre och mindre ringar
ovanpå och överst en torv, dessa kallades ”kuttar” och de fick stå
så att vind och sol torkade torven. Här finns flera än idag synliga så
kallade torvgravar. På försommaren lyser här vitt av blommande
kalla som växer i vitmossan.
FRÅGESPORT
Torvbrytning
Torven som man hämtade här användes bland annat till att elda
med. Vad är torv?
1) kobajs
x) förmultnade växtdelar
2) rester av döda djur
FAKTA RÄFSHALEN
lat="56.08598" lon="13.31130"
Jungfrulin. Foto: Bengt Hertzman
Rakt fram står den stora granen på ängen Räfshalen. Namnet
betyder Rävsvansen och den fanns med redan 1832 i en förteckning över utmarker i Riseberga. Denna ogödslade äng hotades
av igenväxning men röjdes 1985 av Klippanbygdens natur som nu
sköter den. Detta har gjort att mycket av den gamla floran har
återvänt som brudbröd, svinrot, slåttergubbe, jungfrulin, ängsskallra och låsbräken.
FAKTA TORPRUINEN
lat="56.086488" lon="13.310647"
Ros. Foto: Ingegerd Hagelin
Här låg skomakaren Per Jakobs torp från slutet av 1800-talet till
1930-talet. Torpet lydde under den stora gården Västrarp, som
fortfarande äger marken. I början av sommaren blommar en gammal röd gallicaros, torparros, vid husgrunden. De jämna ytorna
intill husgrunden och nedanför backen är den gamla åkermarken.
På den gamla åkern finns idag en rik ängsflora där många av de
arter som vandrat tillbaka till ängen också återfinns här. Förr var
säkert potatis och kål viktiga grödor för Per Jakobs torp.
FRÅGESPORT
Torpruinen
När skomakaren Per Jakobs bodde i ett hus här i slutet av 1800talet odlade han säkert nyttig potatis. Potatisen kunde han använda till mycket, men vad använde han den garanterat inte till?
1) Potatiskaka
x) Brännvin
2) Pommes frites
FAKTA VALLAGÄRET
lat="56.08668" lon="13.31198"
Slåttergubbe. Foto: Bengt Hertzman
Den välbevarade jordvallen, på skånska ”vallagäre”, byggdes som
stängsel mellan åkermarken, ängen och betesmarken. Hagtornoch slånris lades på vallen så högt det gick och på detta sätt hölls
betesdjuren kvar på betesmarken. När riset sjunkit samman lade
man nytt ris över som på sikt blev jord. När den gula slåttergubben
blommade var det dags att ta slåttern på ängen. Då slog man hö
som vinterfoder åt djuren.
FRÅGESPORT
Vallagäret
Vallen fungerade som ett slags stängsel. Varför ville man hålla
djuren borta från åkermarken och ängen?
1) För att de inte skulle äta upp det människorna behövde
x) För att man inte ville ha djuren nära sig när man arbetade
2) För att djuren inte skulle förstöra genom att trampa runt överallt
FAKTA LJUNGBACKEN
lat="56.086755" lon="13.31282"
Ljungblåvinge. Foto: Lars Bergendorf
Slåttergillet var en viktig händelse under året. Då samlade man
foder för hela vintersäsongen. Männen slog gräset och kvinnorna
räfsade och man började tidigt på morgonen. Ofta följde en person
med, som inte deltog i skördearbetet, och trakterade fiol eller
dragspel. Efter utfört arbete ordnades fest för att fira resultatet.
Kanske gick man då upp till ljungbacken för att njuta av den vackra
utsikten. Det är allra finast när ljungen blommar på sensommaren.
FRÅGESPORT
Ljungbacken
Vad är ett gille?
1) Ett musikinstrument
x) Ett slags fikabröd
2) När många samlades för att arbeta och sedan festa tillsammans.
FAKTA BRUNNEN
lat="56.08630" lon="13.31166"
Brunnen. Foto: Föreningen Klippanbygdens Natur arkiv
Det finns en sägen som berättar om Brunnsgubben eller ”bronnagobben”. Han sades vara en liten, tomteliknande individ, som såg
till att gårdsbrunnen höll en jämn nivå och hade friskt vatten. Han
kunde bli arg om det blev översvämning och straffa barn med en
örfil om de kom för nära brunnen eller källan. En pojke född 1942
blev av sin mor varnad för ”bronnagobben” och hade dessutom fått
höra, att om man svor, så växte det ut en svans där bak och horn i
pannan! Den pojkens bild av gubben blev en djävulsgestalt med
svans, små horn och hötjuga! Brunnsgubben är nu utrotningshotad. Man har glömt honom!
FRÅGESPORT
Brunnen
Kanske har det en gång funnits en Brunnsgubbe som såg till att
det fanns friskt vatten här, eller vad tror du? Varför var det bra om
barnen förr trodde på Brunnsgubben?
1) För att de inte skulle kasta ner saker i brunnen och smutsa ner
vattnet
x) För att de skulle vara snälla
2) För att de inte skulle komma nära brunnen och ramla i
FAKTA GRÄNSSTENEN
lat="56.08596" lon="13.31107"
Gränsstenen. Foto: Inger Persson
Här syns en gränssten, en flat sten, som markerade gränsen för
var ett torvområde slutade och grannens tog vid. Alla hemman
hade sina torvlotter. Längre in i skogen syns fler gränsstenar.
Utmarken till byarna var förr allmänningar, som man fick utnyttja
efter gårdens storlek. Vid skiftena under 1800-talet delades även
utmarken upp. Torven användes förutom till bränsle och strö även
till isolering av husens väggar, golv och tak. Kärren växte igen och
blev mossar. När vattnet hindrade syret gick förmultningen sakta.
Vid manuell grävning förr kom det fram fornfynd som stockbåtar,
lik med träpålar genom kroppen, glasfynd m.m.
FAKTA JUSKUSHALL
lat="56.08709" lon="13.30830"
Kantiga basaltstenar. Foto: Inger Persson
Juskushall är en rest av en vulkan, toppen av en låg krater. Ett
förslag säger att den bildades för 140 – 190 miljoner år sedan. Hur
såg det ut då? Ingen vet, men tänk, när det dånade och eld, aska
och gaser förmörkade hela området. Kvar stod sedan denna stora
krater omgiven av sitt hölje. Men när istider kom slipades höljet
bort. Sedan var basaltstenarna som bildats i vulkanens utloppsrör
kvar. Genom tiderna har Juskushall utsatts för enorma
erosionsangrepp, den sista istiden gjorde sitt bästa för att smula
ner den. Vid den så kallade Predikstolen kan man ana resterna av
den mäktiga formation men hur hög vulkanen har varit går inte att
avgöra. Folk som vandrat här har sett att en utskjutande del från
basaltformationen är fint sexkantig och jämn som ett golv, som en
predikstol menade man förr. Det är delvis brant och krävande att
gå upp till Juskushall men det finns rep att hålla sig i och ta hjälp
av.
FAKTA JÄTTEN JUSKUS
lat="56.087024" lon="13.307816"
Jätten Juskhus. Illustration: Solveig Andréasson
Folk har i alla tider fantiserat om Juskushall. Man gjorde sina egna
förklaringar som handlade om jätten Juskus som bodde här och
som hade ovanligt stor makt. Även jättar kan dö, så ock denna
jätte som fick sin grav söder om östra Sorrödsjön. Här vilar den
mäktige Juskus sedan många hundra år och graven är markerad
med två resta stenar. Innan han dog uttalade han en förbannelse
som skulle förhindra att stenarna flyttades. Om någon flyttade
dem skulle Juskus hämnas och en hemsk olycka inträffa. För en si
så där 100 år sedan behövde man en trappsten till en kring-byggd
gård i närheten. Bonden och drängen gick då till jätten Juskus grav
och tog den ena stenen. Den var så tung så att de fick hämta en
oxe som fick dra hem den. Vid bästa ingången till boningshuset fick
den sin plats. Detta utlöste Juskus vrede! Följande natt utbröt en
brand som nästan förstörde hela gården. Och bonden som hade
avfärdat berättelsen om Juskus hämnd skyndade sig att återställa stenen till Juskus igen. Sedan dess har ingen rört någon av
Juskus stenar. Juskus grav är i själva verket ett järnåldersgravfält.
FAKTA GÄRDSGÅRDEN
lat="56.08719" lon="13.30736"
Svartbräken. Foto: Bengt Hertzman
Gärdsgården här är byggd av basaltstenar. Den har en karakteristisk mörk färg och kantiga former. Floran på basalten visar att
näringsförhållandena är goda. Här växer ek och hassel och bland
örterna finns liljekonvalj, grönvit nattviol och blåsuga. I rasbranterna växer den exklusiva arten svartbräken.
FAKTA YBBARPSÅN
lat="56.08789" lon="13.30595"
Tranor. Foto: Lars Bergendorf
Bron som går över kärret markerar Ybbarpsåns gamla fåra. På
kärrängen här bredvid skördades förr starrhö som har nästan lika
stort näringsvärde som vanligt hö. Nu är det tranornas mark. I
slutet av mars börjar tranorna komma tillbaka från Spanien där de
har tillbringat vintern.
FRÅGESPORT
Ybbarpsån
Tranan är en fågel som är känd för att den dansar. Varför dansar
tranan?
1) Den vill locka till sig en fågel av det andra könet
x) Den tycker det är roligt
2) Den vill röra på sig för att hålla sig i form
FAKTA BOKTRÄDET
lat="56.088928" lon="13.30433"
Trädslag bok. Foto: Erling Wilkens
Boken är vårt högsta lövträd och kan bli över 40 m högt. Detta
exemplar är ovanligt gammalt 200-250 år. Boken brukar bli högst
150 år. Bokollonen äts av vildsvin, möss och nötskrikor. Historiskt
har boken använts till bränsle och när bönder behövde golv i
trösklogen eftersom det blev en glatt yta. Det är ett mycket hårt
träslag, alltså användes boken till sådant som trägrepar, skäkteträn och linbråkor. Skånska Ättiksfabriken i Perstorp använde
bok till kolning. Idag används virket till möbler och parkettgolv.
FAKTA GETRYGGEN
lat="56.08968" lon="13.30564"
Hästkärra. Foto: Anders Ullberg
Skånes vägar var förr berömda för att vara dåliga men på en grusås, som kallades getrygg, var det enkelt att göra en bra väg och
man kunde orientera sig i landskapet och undvika eventuella rövare. Den var torr och vagnarna sjönk inte ner i dyn. Vägen på
rullstensåsen har fått namnet getrygg efter den ganska spetsiga
toppen, som på många ställen har en höjd på 5-15 meter. Åsen
bildades vinkelrätt mot inlandsisens kant. När isen smälte bildades
sprickor där vattnet forsade fram och förde med sig sten och grus
som samlades till denna ås.
FAKTA RUVERÖDS FAUNA
lat="56.091534" lon="13.305596"
Strömstare. Foto: Lars Bergendorf
Vid ån finns trollsländornas värld bland hampflockel och strutbräken. Trollsländor fascinerar många; de är vackra och skickliga
flygare och också glupska rovdjur. Oftast ses de vid vatten. Längs
Ybbarpsån vid Ruveröd finns flera arter trollsländor och den mest
spetakulära är nog den sällsynta, gulsvartrandiga kungstrollsländan och den mindre blå sjötrollsländan. Bästa tiden att se sländornas flykt är från slutet av maj till slutet av juli. På vintern finns
alltid den frackklädda strömstaren, som är vinterbadare, på en
sten i ån.
FRÅGESPORT
Ruveröds fauna
De första trollsländorna som fanns på jorden kunde bli mycket
större än de som flyger här idag, nära nog 30 cm mellan vingarna!
Hur länge har trollsländor funnits?
1) Bara 100 år.
x) Ca 1000 år.
2) Många miljoner år. De är till och med äldre än dinosaurierna.
FAKTA RUVERÖD HUSET
lat="56.091781" lon="13.306689"
Ruveröd familj. Foto: Aina Magnusson arkiv
Boningshuset var inte stort, ett rum och kök med häll och ingen
plats att ha bord. Vass som skördats på Sorrödssjön användes till
taket. Hit flyttade Petter och Teolina Larsson 1890. Petter och hans
hustru Teolina fick nio barn och stugan blev trång. Huset hyste
både gris och höns. Några av de äldre barnen gjorde ett rum där
grisen hade haft sin stia intill köket. Så fick grisen flytta in till
hönsen. Men efterhand växte barnen upp och flyttade hemifrån.
Nu blev det lite bättre plats när mor Teolina skulle sätta upp
vävstolen. Byggnaden var bebodd fram till 1951. Rosorna som
växer utanför knuten påstås härstamma från munkarna på
Herrevadskloster.
FRÅGESPORT
Ruveröd huset
Det var vanligare förr i tiden att en familj hade många barn. Hur
många personer bodde i detta hus i början av 1900-talet?
1) 5
x) 11
2) 9
FAKTA RURE MÖLLA
lat="56.09155" lon="13.30703"
Ruveröds kvarn. Foto: Riseberga-Färingtofta Hembygsförenings arkiv
Han kallades Petter möllare i bygden och blev den sista möllaren i
Ruveröd. Möllare Petter malde säd från bönder runt omkring fram
till 1930-talet och någon gång under krigstiden på 40-talet. En
förmalningsbok finns i möllan. Kvarnen anlades 1837 då kvartermästare Carl Rönström fick tillstånd att anlägga den. Den övertogs
av hembygdsföreningen som rustade upp den med bl.a. ett nytt
vattenhjul 1975.
RURE MÖLLA - FUNKTION
lat="56.09155" lon="13.30703"
Ruveröds kvarn. Foto: Riseberga-Färingtofta Hembygdsförenings arkiv
Huvudaxeln gick sönder 1987 och en ny gjordes av ett träd från
trakten. Nya kuggar till det stora kvarnhjulet tillverkades av Sune
Friberg 1991. Det var 126 kuggar som tillverkades av avenbok.
Kvarnen är en underfallskvarn och byggdes 1837. I en underfallskvarn kommer vattnet till hjulet underifrån och vattnet behöver då
inte så stor fallhöjd. Den fick ett nytt vattenhjul 1979 med samma
mått som det ursprungliga, 3, 75 meter i diameter. Hjulet roterar
sju varv per minut och fallhöjden är 90 cm. Kvarnen har två
kvarnstenar, en som är stilla och en som roterar. Den förre
möllarens son Rudolf var med och hämtade stenarna från
Kristianstadstrakten med häst och vagn någon gång 1915 – 1920.
Kvarnen kan finmala 75 kg rågmjöl i timmen, då är det rågmjöl till
bakning.
BRÖDERNAS BERÄTTELSE
lat="56.09155" lon="13.30703"
Petter Larsson. Foto: Bror Hultman
De tre bröderna som växte upp i Ruveröds mölla Karl-Oskar, Gustaf och Rudolf
intervjuades 1976 av Solveig Andreasson från Riseberga-Färingtofta hembygdsförening.
Möllan såg likadan ut 1890 som den gör nu och uppdämningen i ån har hållit tills nu,
säger bröderna.
”Ja, jag kan inte se nån skillnad på möllan nu som när jag kom hit. Dämmet har ju hållt
hela tiden, änna tills nu”
Det fanns en lucka att reglera vattenflödet med och bröderna berättar:
”Far gick opp och dämde varenda kväll för att han skulle ha mycket vatten när han
skulle börja mala på morgonen. Då var vi så rädda att gubben skulle ramla i ån. Han
gick aldrig förrän det var riktigt mörkt på kvällen. Det var bara en smal gång han gick
på och hade han lyse så var det bara en fotogenlykta, som han själv hade gjort av fyra
stagar och glasrutor emellan och så en liten, liten fotogenlampa inne i. Han kunde
mala hela nätterna ibland. Det stod en säng här i rummet och där låg han. Så snart
som det började gå tomt eller blev något fel, så hörde han det ögonblickligen då
sprang han upp som en raket. Ibland stoppade det och han fick upp och raka i ett hål
däruppe. Det var konstigt, för när han malde och hjulen gick då sov vi glyttar men när
hjulen stannade, då vaknade vi.”
Det var aldrig någon brist på mat.
”När vi gick i skolan och vi kom hem då hade mor alltid brett stora madar som stod på
bordet när vi kom hem, med gott bröd och smör. Jag minns när far skar skivor av grovt
bröd och la fläskabitar på. Sen skar han det i tärningar.”
Salt sill hade man i en tunna i köket. Svinkätten ändrades efter en tid till spiskammare
och där fanns en tunna med hembryggt dricka. Det var smaksatt med mogna enbär
och kunde bli rätt surt till sist.
RÄTTA SVAR
Vägkanten
Torvbrytning
Torpruinen
Vallagäret
Ljungbacken
Brunnen
Ybbarpsån
Ruveröds fauna
Röveröd huset
X En puppa
X Förmultnade växtdelar
2 Pommes frites
1 För att de inte skulle äta upp det människorna behövde.
2 När många samlades för att arbeta och sedan festa tillsammans.
2 För att de inte skulle komma nära brunnen och ramla i.
1 Den vill locka till sig en fågel av det andra könet.
2 Många miljoner år. De är t o m äldre än dinosaurierna.
X 11
© Foto: Bertil Hagberg
ALLEMANSRÄTTEN
7
(under upprustning)
Ljungbyhedsstigen
(under
upprustning)
(under
upprustning)