En Mosse – idag och i framtiden

EN MOSSE
– i dag och i framtiden
Torv säljs till Europa
och till svenska odlare
Sveriges största råvara
Sveriges yta utgörs till en fjärdedel av torvpro­
ducerande mark. En enskild torvmosse utgör
således endast en bråkdel av Sveriges enorma
areal av myrmark. Av all denna torvareal bru­
kas endast en promille som torvtäkt. Det anser
vi är alldels för lite. I denna folder berättar vi
varför och vilka fakta och forskningsrön som vi
stödjer oss på.
”Tillväxten
är större
än skörde­
uttaget.”
substrat inom trädgårdsnäringen. De länder som
konsumerar mest torv är Holland följt av Tyskland,
Danmark och Italien samt odlarna i Sverige.
Andel mossar i Sverige
75 %
I Mellaneuropa finns inte myrmark och torvmossar
med samma höga kvalitet som i Sverige. Man kan
25 %
lätt förstå när man ser satellitbilden ovan att det är
mer tätbefolkade områden i mellaneuropa och det
Resterande landyta
är dit 60 procent av ScanPeats torvproduktion går.
Mossar
Andel torvtäkter på mossar i Sverige
En orörd mosse har ett egenvärde, men en torvtäkt kan
med dagens moderna torvbruk och efterbehandlingsprogram ge ett högre naturvärde tillbaka.
ST
BEn
i
ST
E
T
Det råder stor efterfrågan på brukstorv till odlings-
99,9 %
Resten av torven köps av svenska odlare och säljs
0,1 %
bland annat i säck via de stora matvarukedjorna och
till hobbyodlings- och blomsteraffärer.
Mossar
Kanske hamnar lite hemma hos dig, i dina blomkru-
Torvtäkter
Om Hamneda mosse blir torvtäckt
2
kor eller i din trädgård?
ScanPeats blocktorv har utsetts
till bäst-i-test av RHP i Holland.
3
99,9 %
En påverkad mosse släpper ut
metangas och koldioxid
I Sverige finns 3.966 svagt välvda mossar med en
En metanmolekyl ger 25 ggr större växthuseffekt än
total areal av 144.617 hektar. När en torvtäkt öppnar
koldioxidmolekyl.1 Mossar avger mycket metangas
flyttar djurlivet till mossens kantzoner och omkringliggande myrar och mossar.
Torvmossen får endast sin näring från
nederbörden, därför är mossen näringsfattig. Skog växer långsamt och rötter-
och koldioxid.
”Ska en mosse som
hotar vårt klimat
bevaras?”
na får inget stadigt fäste. En höststorm
Cirka 25 procent av Sveriges metangasutsläpp kommer från dessa myrar och
mossar. Dessa utsläpp minskar om torven skördas och marken efterbehandlas
till en skog eller fågelsjö.
kan räcka för att fälla träd.
Torvmossen innehåller även mycket kol. När temperaturen ökar avger torvmossen mer metangas och
koldioxid. Metangasen är farligare än koldioxiden.
4
1
LUM-arkivet nr.7, 1999
(Lunds Universitet Meddelar)
Myren kan vara ett osäkrat vapen.
Torv behövs för ökad tillväxt, i form av
bland annat träd, buskar och krukväxter
Torv är det bästa odlingssubstratet till de flesta
krukväxter och träd. Det går åt 10 liter torv för att
odla fram en bokplanta och lika mycket till när man
planterar den. Bokträdets löv tar upp ca 23g CO2 /m2
och dygn, varje koldioxid­molekyl omvandlas till en
syremolekyl. Så här fungerar fotosyntesreaktionen:
nCO2 + nH2O + ljus => (CH2O)n + nO2
rande mängd syre. Om trädet tar upp 6 koldioxidmolekyler omvandlas de till 6 syremolekyler enligt
formeln till vänster.
Vi får ett maximalt utbyte av koldioxid till syre.
respiration
atmospheric
CO2
photosynthesis
respiration
animals and
nongreen
plants
green
plants
eller exempelvis,
6CO2 + 6H2O + ljus => C 6 H12O6 + 6O2
Trädet eller plantan som ger fotosyntesen avger lika
mycket syre som den tar upp koldioxid. Bokträdet
kan alltså minska koldioxidhalten med 23g per m2
och dygn samtidigt som det producerar motsva-
plant and animal residues
combustion in
factories, etc.
respiration
volcanoes
CO2 in oceans,
lakes, streams
natural gas,
oil, coal, tec.
decay
microorganisms
limestone
(CaCO3)
The circulation of CO2
5
Tacka ja till torvbruk
— positiva effekter
för klimat, miljö och
ekonomi. Riskfritt!
På Drakamyr mosse skördar ScanPeat torv. Upptagningen är certifierad av RHP, vilket betyder att
det kontrolleras av ett internationellt miljösäkerhetssystem.
”ScanPeat står för
alla kostnader och
allt arbete”
Här blir torv till odlingssubstrat för nya
växter som tar upp
koldioxid och avger
syre.
Mer info om RHP se www.rhp.nl
För den som är markägare är det en mycket god
affär att tacka JA till ett torvbruk. Helt riskfritt och
helt kostnadsfritt. Ingen investeringskostnad, inga
uppstartskostnader, ingen insats.
ScanPeat står för alla kostnader, markägaren får ersättning för varje kubikmeter torv som grävs upp.
Naturbalansering och kompensation
Det kan upplevas omöjligt när man tar
resurser som bedöms ändliga och föränd­
ringen lokalt är irreversibel.
Balansering och kompensation har utvecklats i
Tyskland sedan 70-talet som ett sätt att reglera bibehållandet av natur- och landskapsvärden i samband
med anläggningar i landskapet, deponier och täkter
etc. När man tar från naturen tillför man liknande
naturvärden i dess närhet eller på annan plats.
• Mark
Torvtäkt innebär markförändringar. En
sänkning med 1–2 meter lågförmultnad ljus torv lämplig för jordförbättring
(brukstorv). Ytterligare 1–2 m förmultnad mörk torv lämplig som bränntorv
(energitorv).
ger hälsa”
• Vatten
Torvbrytning innebär dränering med lokal grundvattensänkning. Täkter med väl fungerande sedimentationsdammar kan fungera minst lika bra som
fördröjningsmagasin. Erfarenheter visar att flödet
från täkter kan vara jämnare än från orörda våtmarker. Avrinning från täkter kan även regleras vid behov med hjälp av pumpning.
Initialt kan ökade inslag av torvrester och brunfärgning av dräneringsvattnet förekomma, men det behöver inte ske om försiktighetsåtgärder och ordentlig rening ordnas.
Kompensationsmöjligheter: Brytning förändrar vattenflödena lokalt, vilket måste studeras för eventuella åtgärder. Organiskt material i dräneringsvattnet
kan fångas med sedimentationsdammar.
Här bedöms både växtriket och djurriket. Mossen
klassas inte som bevaransvärd för sällsynta eller utrotningshotade arter. Efterbehandlingen kan inriktas
på skogbruk eller öppna vattensamlingar. Artdiversiteten kan förbättras. Existerande arter bedöms inte
hotade, eftersom tillgången på samma biotoper är
6
• Luft/klimat
”Balansering
Markens funktion som ståndort för växtlighet förändras radikalt. Den uttagna jordresursens användning för jordförbättring innebär förbättringar av
markfunktioner på annan plats, med ståndortsförbättringar för ökad biologisk mångfald eller odling
(t ex stadsodling) ofta i mer urbana miljöer.
• Biotoper
stor i omgivningen. I stället bedöms artrikedomen
öka efter avslutad brytning, eftersom det tillkommer nya biotoper efter avslutningen. Dessa avslutade täkter tenderar också
vara mer småskaliga och
mosaikartade. Inslaget av
öppna vatten ökar och därmed attraktionen för visst
fågelliv.
Professor Erik Skärbäck.
Landskapsarkitektur, planering & förvaltning,
SLU Sveriges lantbruksuniversitet.
Torvbrytning
kan temporärt orsaka damning (energitorv), men det bedöms inte vara ett
omfattande problem. I övrigt inga påtagliga konsekvenser.
Kompensationsbehov: Ringa.
• Landskapsbild / kulturhistoria
Landskapsbilden förändras lokalt kraftigt vid torvbrytning. Det ofta stora vidöppna vilda landskapsrum som torvmossen utgör förändras till en industriellt präglad produktionsyta.
Pga landskapets topografi påverkas landskapsbilden
dock sällan i omgivningen, som kan vara fallet för
mineraltäktverksamheter, vindkraft etc.
Landskapsbilden har stor betydelse för rekreation
och avstressning.
• Turistattraktion
Torvbrytning kan vara ett intresseväckande inslag i
ett för övrigt ensartat monotont landskap, och på så
sätt vara en tilldragande magnet för besökande från
när och fjärran. Sannolikt behöver intresset stärkas
med fokuserade arrangemang som t ex ”Täktens
dag” eller ”Torvens väg från mosse till tomat”.
Kompensationsbehov: Litet, men potential för att
öka landskapets tillgänglighet och tillskapa attraktioner.
• Balansering för hälsa och välmående.
Utdrag ur skriften
”Balansering i planering och prövning av torvtäkt”
av Professor Erik Skärbäck
Sveriges Lantbruksuniversitet.
För mer information kontakta oss.
7
Fonderade pengar ger
valmöjligheter för efterbehandling
I takt med att torvskörden fortskrider avsätts pengar
till en fond1 där kapitalet är låst tills det är dags för
efterbehandling av mossen.
Kapitalet är säkrat tills den dag då torvskörden avslutas, eller om torvproducentföretaget skulle hamna på obestånd. På så vis säkerställs en framtida efterbehandling ekonomiskt.
Enligt Professor Erik Skärbäck på SLU behövs plats
för rekreation och eftertanke, platser som ligger avsides från störande element, platser med rymd. Platser som kan stimulera fantasin eller ge människan
en möjlighet att bara vara.
1
Denna fond ligger utanför det garantibelopp som
Länsstyrelsen kräver för mossens efterbehandling. Det blir
med andra ord ett extra kapital att använda till utveckling av
den gamla mossen.
8
Bilden ovan
Mossen ovan har återhämtat sig på 5 år efter torvskörd utan någon efterbehandling annat än markutjämning. Djurlivet har kommit tillbaka och mossan
växer och frodas.
Marknivån har sjunkit 1,5 – 2 meter, det kan gå att
odla skog eller vänta för att ge framtida generationer möjlighet att åter öppna torvtäkten.
Om man istället fyller igen avdikningarna skapas en
öppen våtmark som kan ge höga naturvärden och
rekreation för morgondagens människor eftersom
många våtmarker växer igen.
Efter torvbruket
– kanske en insjö med fisk och kräftor?
Det är upp till beslutsfattarna och markägarna att bestämma vad det ska bli av
mossen efter torvskörden.
Några alternativ...
• Återskapa ny myrmark med torvmosse
• Anlägga våtmark
• Plantering av skog
• Jordbruk eller betesmark
• Golfbana
• Fiskodling
• Rekreationsområde
• Grund insjö med fisk och kräftor
• Utkiks- eller jakttorn
Med torvbruket ges ekonomsika resurser att förädla myren.
Åtgärder som annars hade varit omöjliga att genomföra utan fonden för återställning efter torvbruk.
Bilden ovan
Mossen ovan har fått en liten grund insjö med kräftor och sötvattensfisk.
Ett par små öar har anlagts där fåglar kan häcka i
fred. Möjligheterna är många och kan gynna både
oss, naturen och djurlivet.
De fonderade pengarna kan då användas till andra miljöinsatser i närområdet enligt markägarnas
önske­mål och behov.
9
Syfte och mål
ScanPeat behöver öppna fler torvbruk då det råder
Syftet med denna informationsfolder är att ge sak-
markägare och Länsstyrelse. Markägarna kan väga
markägarna och tillstånd från Länsstyrelsen.
brist på blocktorv. Vad som krävs är tillstånd av
för- och nackdelar med torvbruk, både i korta och
långa perspektivet. Ta hänsyn till naturargument
och klimatargument och givetvis räkna in de ekonomiska konsekvenserna vid en torvproduktion.
liga argument. Vår förhoppning är att få JA från
Vill du ha mer information, kontakta gärna
ScanPeat eller Branschföreningen Svensk Torv.
Vad används torven till?
Torvproduktion
skapar arbetstillfällen
På varje torvtäkt skapas arbetstillfälle för 10–20
personer i mellan 20 och 40 år. Under sommarens
skördetid kan dessutom arbete erbjudas till skolungdom. Till detta kommer kontorspersonal och säljare.
Även underleverantörer, byggare av kontors-, lageroch produktionsbyggnader gynnas, närliggande butiker och serveringar med mera.
Under brukstorven finns energitorven.
De markägare som vill kan låta torvbruket gräva
djupare, under brukstorven finns energitorven. Den
är blötare och tyngre men har högt energivärde.
Grävdjupet blir då det dubbla men kan vara praktiskt om man vill anlägga en liten insjö, för då bör
all torv tas bort innan anläggandet av insjön inleds.
ScanPeat skördar sin torv med blocktorvsmetoden,
en tyst och dammfri metod när det gäller torvproduktion. Torven grävs med grävmaskin utrustad
med ett särskilt aggregat som ger blocken dess
karakteristiska form. Blocken staplas för hand och
torkas innan de transporteras till fabrik för vidare
förädling.
Jordförbättring/odlingssubstrat
Torven kan med fördel
ersätta spån i hästboxen.
Torven suger effektivt
upp och binder urin
vilket ger en bättre stallmiljö. Med 20 procent
torv i halmbädden minskar förutom lukten även ammonikautsläppen med
drygt 30 procent.
Biostimulator
Huvuddelen, ca 60 procent, av den torv som ScanPeats producerar exporteras till Holland, Tyskland
och Italien. Där används torven som jordförbättringsmedel eller odlingssubstrat i t ex växthus. I
torven planteras allt från sallader till tall för att
odla fram livskraftiga växter.
10
Stallströ
Torv används för att stimulerar grisarnas naturliga
bökbeteende och stabiliserar magen hos smågris.
Om torven järnberikas behövs vanligen inte spruta
med extra järn.
11
AMBER KB / REPROGRAFEN 2014-05-07
Sammanfattning
En lönsam ”investering”
Markägarna går in riskfritt i samarbetet, ScanPeat står
för samtliga kostnader och allt arbete. Markägarna får
ersättning för varje kubikmeter torv som grävs upp.
Torvtäktens fördelar
Under torvbruk upphör utsläpp av koldioxid & metan­
gas, s k växthusgaser, nästa helt. Arbetstill­fällen och
intäkter skapas till staten, kommunen och markägarna.
Ny produktion av syre
Torv används till odling av träd, buskar och växter
där koldioxidmolekyler och omvandlas till en syremolekyler. Torvproduktionen är ett tillvaratagande av
naturens egna resurser.
Fonderade medel till efterbehandling
Torvbruk är ett temporärt ingrepp. Efter skörden fattas
beslut om markens framtida utseende och funktion
som kan ge den gamla mossen ett ännu högre värde.
Efterfrågan på torv ökar konstant
Efterfrågan på torv ökar, priserna går upp, det är en
växande marknad. Vi ser en positiv ekonomisk utveckling. Sverige har mest myrmark i Europa. Med
ett modernt hållbart torvbruk kan fler täkter ge både
klimat- och naturmässiga fördelar samt arbetstillfällen
och ersättning till markägarna.
Medlem i
Ansvarig utgivare: Thomas Merlöv
© ScanPeat AB 2014–05-07
ScanPeat AB
Wennerbergsgatan, 287 32 Strömsnäsbruk
Tel 0433-218 20
www.scanpeat.com
Fax 0433-218 25
[email protected]