Bilaga 3 Teknisk beskrivning Isovuoma

Ansökan om förlängning av bearbetningskoncession
enligt lagen om vissa torvfyndigheter för Isovuoma,
Övertorneå kommun, Norrbottens län
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
2(13)
Ansökan om förlängning av bearbetningskoncession enligt lagen om vissa
torvfyndigheter för Isovuoma, Övertorneå kommun, Norrbottens län
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
Innehåll
Täktplan
Produktionsförhållanden
Iordningställande för torvproduktion
Torvproduktion
Stycketorvsproduktion
Frästorvsproduktion
Produktionsintensitet
Underhållsarbeten
Maskinbehov och transporter
Hantering av miljöfarliga produkter, avfall mm
Brandskydd
Vattenhantering
Avskärande diken
Avvattning av produktionsytor
Sedimentationsdammar
Översilning
Dikeserosion
Skyddsåtgärder med hänsyn till underliggande sulfidjord
Efterbehandling
Sid
3
3
4
5
5
6
7
8
8
8
9
9
9
9
10
11
11
11
12
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
3(13)
Täktplan
Torvproduktionen på Isovuoma kommer att bedrivas i enlighet med framtagen
täkt- och produktionsplan, se ritning -02a. I figur 1 ges ett exempel på hur ett
torvproduktionsområde kan gestalta sig med tegdiken, kantdiken etc. Exemplet
kommer från Norrbomuren i Gävle kommun.
Figur 1. Produktionsområde med tegdiken och stackplatser på
Norrbomuren, Gävle kommun.
Produktionsförhållanden
De huvudsakliga produktionsmetoderna kommer att vara stycketorv och frästorv
men även urgrävning kan bli aktuellt.
Det ansökta koncessionsområdet innefattar en yta på ca 152 ha. Produktionsområdet utgör ca 62 ha. Torvmäktigheten bedöms uppgå till ca 1,7 m i medeltal.
Torvvolymen råtorv uppgår därmed till ca 1 miljon m3. Med utgångspunkt från
detta beräknas mängden energitorv, räknat som stycketorv efter torkning och
stackning, uppgå till ca 400 000 m3. Den genomsnittliga årsproduktionen för
leverans beräknas uppgå till ca 25 000 m3/år.
Vid stycketorvsproduktion kan värmevärdet beräknas till 1,15 MWh/m3.
Energivärdet i den årligt producerade torven uppgår till i medeltal ca 29 GWh.
Totalt uppgår därmed energimängden i torven vid Isovuoma till ca 0,5 TWh.
Torvproduktionen på Isovuoma kommer att medföra sysselsättning för helårsanställda, säsongsanställda och inhyrda entreprenörer. Totalt uppskattas torvproduktionen ge ca 3-4 årsarbetstillfällen under den period verksamheten pågår.
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
4(13)
Iordningställande för torvproduktion
Iordningställandet av området för torvproduktion har delvis gjorts tidigare och
kommer att fortsätta under 2015. Sannolikt kan produktion påbörjas 2016-2018.
Generellt består arbetet med iordningsställning av skogsavverkning, vägbyggnation, anläggande av sedimenteringsdamm och översilning, dikning,
fräsning, mm. Tiden från att arbetet påbörjas till att produktionen kan starta
varierar mellan ca 1-3 år. Bland annat kan förskjutningar ske p g a att vissa
moment måste ske på tjälad mark och att dikningsarbeten inte får utföras under
perioder med hög avrinning.
Vid skogsavverkning nyttjas konventionell avverkningsteknik. Sedan anläggs
avskärande diken, sedimentationsdammar, översilning, kant- och tegdiken i
nämnd ordning. I samband med detta anläggs även transportvägar, vändplaner och
upplagsplatser för producerad torv.
Torvfälten bereds och utjämnas. Detta sker med maskinell utrustning som utrustas
med dikesskruv, fräs och planeringssnäcka för de olika beredningsmomenten.
Under beredningen djupfräses myren för att sönderdela stubbar, kvistar och ris så
att detta material inte stör produktionen. Vidare tas tegdikena upp och tegarna
mellan dikena bomberas med det uppfrästa materialet. Avståndet mellan tegdikena
är normalt 20 m.
Utförd provtagning av underlagrande minerogent material visade på förekomst av
sulfidjord inom det lägre intervallet inom klassificeringsgränsen ”medelhög
försurningspotential”. Då iordningsställandet färdigställs kommer därför
skyddsåtgärder vid behov att vidtas.
Vid iordningsställandet är torvmäktigheten intakt. Vid upptagning av diken
kommer därför inte dessa att nå ner till underliggande finmaterial. Även vid det
avskärande diket norr om vägen är torvmäktigheten betydande och schaktning
behöver endast ske i torven.
Vid schaktning för sedimentationsdammar kan schakten nå ner i underliggande
lera. För att så långt möjligt undvika detta kommer schaktdjupet på dammarna
att begränsas, se rubrik Sedimentationsdammar.
I det fall att lermassor likväl skulle uppkomma vid anläggandet av dammarna
kommer en parallell schakt att göras i intilliggande torv där uppschaktade lermassor omedelbart placeras då de grävts upp. Därefter täcks massorna med
torv. Detta förfarande kan senare under produktionstiden även användas vid
kantdike om dikningen når underliggande lermassor.
Vad gäller åtgärder under produktionstiden, se rubrik Skyddsåtgärder med hänsyn
till underliggande sulfidjord nedan.
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
5(13)
Torvproduktion
Torvproduktionen pågår under tiden april-september med den huvudsakliga verksamheten förlagd till tiden maj-augusti. Då torvproduktion är starkt väderleksberoende kan produktionsintensiteten variera mellan olika år. Uttransport av torv
sker främst under vintermånaderna. Arbetet med torvproduktion kommer under
perioder att äga rum under hela dygnet. Nedan följer en beskrivning av de olika
produktionsmetoderna.
Stycketorvsproduktion
Stycketorvsmaskiner har en upptagande del som skruvar torven till en malande,
ältande och transporterande del, från vilken torvmassan pressas genom munstycken till formade stycken som läggs av på tegen för att torka, se figur 2.
Figur 2. Stycketorvsproduktion.
Torvstyckena torkar på 2-3 veckor, beroende på styckestorlek och väderlek.
Vändning sker med pinnförsedda redskap för att förbättra torkningsprocessen. Då
torven börjar bli tillräckligt torr sker strängläggning, se figur 3, som även tjänar
som en sista vändning.
Figur 3. Stränglägging, stycketorv
Figur 4. Lastning av stycketorv
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
6(13)
Lastning sker med en transportör som lyfter upp torvstyckena i strängen och för
dessa på ett transportband till en traktordragen vagn. I figur 4 visas ett exempel på
lastning. Transportören har en sållande funktion så att finmaterial sorteras ut. Den
hopsamlade torven körs till stackupplag, se figur 5, där uppläggning görs med
hjullastare. Då stacken färdigställts täcks den med plast.
Figur 5. Ilandkörning av stycketorv
Frästorvsproduktion
Vid frästorvsproduktion lösgörs ett 10 - 30 mm tjockt skikt från myrytan med
olika typer av fräsar eller harvar. För att påskynda och åstadkomma en jämnare
torkning vänds torven 1-3 gånger och alltid efter regn. Till strängläggning används
i regel ett schaktblad med 5-9 m arbetsbredd. Vändning och strängläggning
framgår av figur 6 och figur 7.
Figur 6. Vändning av frästorv
Figur 7. Strängläggning frästorv
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
7(13)
Tekniken för ihopsamling baseras huvudsakligen på den sk HAKU-metoden.
Eventuellt kan även s k sugvagn bli aktuell för ihopsamling.
HAKU-metoden innebär att torven lyfts upp och förflyttas i en lång transportör.
Lastning sker genom att torvsträngen på en teg lastas upp med transportören och
förs till intilliggande teg där torven lastas i en traktordragen vagn.
Alternativt kan successiv förflyttning ske av torven mellan tegarna d v s torven
förs teg för teg till en större sträng. Från denna lastas sedan materialet på vagn.
Den hopsamlade torven körs till stackupplag där uppläggning och packning görs.
Då stacken färdigställts täcks den med en tunn plast. Lastning framgår av figur 8.
Figur 8. Lastning av frästorv
Produktionsintensitet
Eftersom verksamheten är mycket väderberoende varvas perioder med hög
aktivitet med perioder då aktiviteten helt ligger nere. Då väderförhållandena är
goda bedrivs verksamheten dygnet runt.
Även om vädret är gynnsamt ligger dock verksamheten nere då torkning sker. En
produktionscykel för stycketorv under goda väderförhållanden innefattar; upptagning av torvstycken, två till tre vändningar, strängläggning samt ilandkörning.
Normalt ligger antalet skördar av stycketorv i intervallet 1-3 skördar per år.
En produktionscykel för frästorv innefattar fräsning, två till tre vändningar,
strängläggning samt ilandkörning. Tiden för en produktionscykel under goda
väderförhållanden uppgår till ca 6 dygn. Produktion av frästorv ligger normalt i
intervallet 10-15 skördar per år.
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
8(13)
Underhållsarbeten
Före och efter produktionssäsongen utförs underhållsarbeten på produktionsfälten
och vid behov på övriga anläggningar. Arbetet på produktionsytorna inför
produktionssäsongen kräver vanligen ca 2 traktortimmar per hektar och arbetet
efter produktionssäsongen kräver ca 4 traktortimmar per hektar.
Maskinbehov och transporter
Vid torvproduktionen används jordbrukstraktorer (100-150 HK). Maskinbehovet
är i stort sett lika för stycke- och frästorvsproduktion. Vid stycketorvsproduktion
tillkommer 1-2 torvupptagare samt en hjullastare för stackning. Används frästorvsproduktion tillkommer en jordbrukstraktor för strängläggning.
Placeringen av torvstackar framgår av ritning -02a. Uttransporten av torv kommer
att ske via skogsbilväg öster om Isovuoma till riksväg 99 och sedan vidare till
värmeverk i regionen. Transporterna kommer att ske kontinuerligt under hela året,
dock mer frekvent under vintermånaderna.
Trafiken till och från Isovuoma består under produktionssäsongen av personaltransporter (personbilar), leveranser av reservdelar och drivmedel, traktorer och
produktionsutrustning. Trafiken bedöms uppgå till ca 5 fordon per dygn då
produktionen pågår och något enstaka fordon under tork- eller regnperioder.
Under eldningssäsongen (september till och med april) består trafiken till och från
Isovuoma mestadels av transportbilar (flisbilar) som levererar torven till värmeverken. Den totala leveransvolymen beräknas till i medeltal ca 25 000 m3/år. Med
en lastkapacitet på ca 90 m3 per bil innebär detta ca 280 transporter per säsong.
Uttransporten är mest intensiv under de kallaste månaderna. För transporterna
används lastbil med släp (24 m). Fordonets bruttovikt uppgår maximalt till 60 ton.
Bilarna är byggda för flistransporter och därför försedda med kapell för övertäckning av lasten. Uttransporten kommer att ske dygnet runt.
Hantering av miljöfarliga produkter, avfall mm
Drivmedel (diesel) kommer att förvaras i ADR-godkänd cistern eller i besiktad,
godkänd och dubbelmantlad cistern. Övriga petroleumprodukter, exempelvis
oljor, kommer att förvaras i containerskåp med spillskydd (så kallad miljöcontainer). I denna förvaras även eventuellt uppkommet farligt avfall.
Hanteringen av drivmedel, service av maskiner etc kommer att ske på iordninggjord uppställningsyta. Det kommer inte att byggas några personalbyggnader eller
verkstad vid Isovuoma.
Utrustning för sanering av oljespill kommer att finnas lätt tillgänglig inom
täktområdet. Om tankning och service utförs på annan plats i torvtäkten än på
uppställningsytan kommer utrustning för uppsamling av oljespill att användas.
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
9(13)
Efter utlastningssäsongen kommer kvarvarande plast att samlas ihop och lagras i
ordnade former vid stackplatserna tills hämtning sker för material- eller
energiåtervinning.
Brandskydd
Anställda och entreprenörer genomgår utbildning om bl a säkerhet och åtgärder
för brandskydd. Detta innebär bl a att produktionsarbeten inte får förekomma vid
torr väderlek då vindstyrkan överstiger 8 eller 11 m/s för frästorv respektive
stycketorv. Vidare ställs krav på bl a branddammar, skydds- och släckningsutrustning, bevakning mm.
En brandskyddsplan kommer att upprättas för Isovuoma i samråd med räddningstjänsten.
Vattenhantering
Avskärande diken
Nordväst och sydost om produktionsområdet finns befintliga diken, se ritning 02a. Fördjupning dessa kan bli aktuell men kommer att ske så att så mycket som
möjligt av befintlig vegetation bibehålls. Detta kommer så långt möjligt att
undvikas i inledningsskedet av produktionen för att behålla fastläggningsförmågan
i vegetationen.
Nordost om transportvägen anläggs ett avskärande dike med avrinning mot
befintliga diken. Diket förses med slamgropar och översilning innan vattnet leds
till de äldre dikena. De avskärande dikena görs ca 1,0 m djupa. Med hänsyn till
torvdjupen kommer därför kontakt med underliggande minerogen jord inte att
finnas.
Avvattning av produktionsytor
Avvattningen av produktionsområdet kommer inledningsvis att ske genom självfall. Pumpning kommer sannolikt att bli aktuellt efter viss tid av produktion.
Produktionsvattnet samlas i tegdiken som normalt ligger med ca 20 m mellanrum.
Från dessa leds vattnet till ett kantdike (samlingsdike). Med hänsyn till varierande
förhållanden under produktionstiden kan ändring komma att ske av dikesplaceringen. Sannolikt kommer exempelvis kompletterande kantdiken att
erfordras efter en tids produktion.
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
10(13)
Tegdikena kommer vara försedda med slamfickor vid trummorna. I kantdiken
anläggs flödesbegränsare. Åtgärderna gynnar sedimentationen av suspenderat
material i dikena samt minskar flödestoppar.
Produktionsvattnet leds sedan till sedimentationsdammar innan vattnet förs till ett
översilningsområde och vidare mot Leipiöjoki, se nedan.
Sedimentationsdammar
Sedimentationsdammarnas främsta uppgift är att minska halterna av suspenderat
material. Med det suspenderade materialet avskiljs också vissa andra ämnen.
Dammarnas läge framgår av ritning -02a.
Utformningen av sedimentationsdammen baseras på projektrapport 42, ”Utformning och dimensionering av sedimentationsdammar”, Stiftelsen Svensk Torvforskning. Dimensionering av sedimentationsdammar utgår från en dimensionerande avrinning från täktområdet på ca 120 l/s*km2 och en ytbelastning av
0,8 m/h. Utifrån detta ska storleken på dammarna därmed sammantaget uppgå till
minst ca 340 m2.
För att så långt möjligt undvika schakt i underliggande lera kommer istället något
grundare sedimentationsdammar att byggas. Med ett vattendjup på ca 1,5 m,
istället för 2 m, behöver den sammanlagda dammytan ökas med ca 35 % för att
bibehålla motsvarande slamlagringskapacitet. Storleken på dammarna vid
Isovuoma kommer därför sammantaget att uppgå till minst ca 460 m2.
Sedimentationsdammarna byggs i serie och utformas för att så långt möjligt gynna
sedimentation. Första dammen utformas med ytläns alternativt med utlopp under
vattenytan för att kvarhålla flytande material. Utloppet från andra dammen utformas så att endast det ytliga vattnet förs vidare till översilningsområdet, se
ritning -06. Ett exempel på sedimentationsdamm framgår av figur 9.
Dammarna rensas vid behov till 1,5 m vattendjup. Djupet i dammarna föreslås i
medeltal inte få understiga 0,75 m. Materialet från dammarna kommer att läggas i
ett invallat område eller i en grop i dess närhet så att det inte riskerar att återföras.
Rensning kommer att ske vid vattenflöden som understiger medelvattenflödet. Vid
pumpning av produktionsområdet ska rensning och underhåll av sedimentationsdammarna ske när pumparna är avstängda.
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
11(13)
Figur 9 Exempel på sedimenteringsdamm.
Översilning
Vatten från sedimentationsdammarna leds till en översilning från vilket det diffust
leds mot recipienten.
Översilningen byggs som ett grunt dike. Det förläggs på samma marknivå för att
säkerställa att hela diket vattenfylls och att en jämn fördelning sker av vattnet
utefter dikessträckningen. För att uppnå detta kommer avvägning och utsättning
att ske. Översilningsdiket kan därför komma att få en något annan form än på
ritning -02a.
Dikeserosion
Utformningen av dikena är av stor betydelse för hur känsliga dessa blir för
erosion. För att minimera erosion i dikessystemen (avskärande diken, kantdiken
och tegdiken) kommer diken att utföras så raka som möjligt. Vidare kommer alla
dikeshörn att rundas av. Dikeslutningar skall om möjligt understiga 1,5 ‰ och
dikena utförs så grunt som möjligt. Dessutom skall en lämplig arbetsordning
användas.
Skyddsåtgärder med hänsyn till underliggande sulfidjord
Utförd provtagning av underlagrande minerogent material visade på förekomst av
sulfidjord inom det lägre intervallet inom klassificeringsgränsen ”medelhög
försurningspotential”. Hanteringen av eventuell sulfidjord vid det fortsatta arbetet
med iordningsställning redovisas ovan under rubrik Iordningställande för
torvproduktion.
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
12(13)
Under produktionstiden kommer följande skyddsåtgärder att vidtas.
Problematiken med sulfidjord uppkommer om sulfidjorden utsätts för syre och
oxideras. I det inledande skedet av torvproduktionen kommer inte dikena att nå
ner till leran varför inga effekter kan uppkomma.
Då torvmäktigheten minskat inom produktionsområdet ska teg- och kantdiken
anläggas så grunt som möjligt för att undvika kontakt med underlagrande
lerjord. Vidare kommer som säkerhet en torvmäktighet på ca 0,2 m lämnas för
att förhindra eventuell oxidation.
I samband med detta kommer även en tätare provtagning av pH och eventuellt
sulfat att utföras för att tidigt notera eventuell oxidation. I det fall provtagningen indikerar oxidation kommer bolaget att väta hela eller delar av
området genom exempelvis dämning i diken. Om det i detta skede finns
områden med större torvmäktighet kvar isoleras de färdigbrutna ytorna och
väts för att förhindra oxidation under återstående produktionstid. Eventuellt
kan även urgrävning av torven ske vilket kan ske vid våtare förhållanden och
lägre bärighet.
Efterbehandling
Efterbehandling och -användning av produktionsytorna kan generellt ske genom:
•
•
•
Återbeskogning
Våtmark
Annan användning (jordbruk, vattenbruk, bärodlig etc)
Isovuoma kommer inledningsvis att avvattnas med självfall. Sannolikt kommer
dock pumpning att behövas efter en viss tid. Utifrån avvattningsförhållandena
kommer därför området sannolikt att efterbehandlas till våtmark. Våtmark är
också positivt vad gäller att långsiktigt säkerställa att området inte torkar ut med
risk för oxidation av underliggande sulfidjord. Ett förslag till efterbehandlingsplan
redovisas i ritning -05.
Efterbehandlingen inleds generellt med att området städas av genom att fasta och
rörliga maskinredskap, upplag och dylikt avlägsnas. Täktslänterna ges en flack
lutning vid behov och en mjuk anpassning görs till omgivande terräng.
Efterbehandling till våtmark sker främst genom självsådd från våtmarksväxter i
området. Färdigproducerade ytor ställs i ordning direkt efter att produktionen
inom delområdet avslutats och inga ytterligare arbeten som kan skada etablerad
vegetation utförs därefter. Efterbehandlingen kommer därför att ske successivt.
Isovuoma
Teknisk beskrivning och beskrivning av efterbehandlingsåtgärder
13(13)
Vid den slutliga efterbehandlingen avbryts pumpningen och vattennivån kommer
att ställa in sig efter vald utloppsnivå. Den tidigare etablerade vegetationen i de
djupare delarna kommer nu att ge en god miljö för växter och smådjur som utgör
föda för våtmarksfåglar av olika slag.
Tillförseln av vatten sker via nederbörd inkl grundvatten samt kan ske genom att
de avskärande dikena leds in i området. Ett exempel på del av torvtäkt som efterbehandlats till våtmark, några år efter avslutad pumpning, framgår av figur 10.
Figur 10 Exempel på del av torvtäkt som efterbehandlats till våtmark.
Hur vattentillförseln, vattenomsättningen och vattennivån i våtmarken skall
regleras i detalj bör studeras när tidpunkten för avslutningen närmar sig. Neova
AB har anlagt våtmarker på andra platser i Sverige och har därför omfattande
erfarenhet av efterbehandling.
Detaljutformningen föreslås ske i samråd med länsstyrelsen och fastighetsägarna
när produktionen närmar sig sitt slut. I samband med detta bör en avstämning ske
av de då gällande förhållandena och en mer detaljerad efterbehandlingsplan tas
fram på grundval av dessa.