1. No category

4.13
Fond&Bank
SVENSKA
NYHETS
BREV>
26 mars
Oberoende
affärsnyheter om
bank- och finansmarknaden
Nya börser jagar fastighetsbolag
I december lanserade Nasdaq OMX sin marknadsplats för mindre
och medelstora företags obligationer. I februari startade Aktietorget
RänteTorget. Bägge jagar emittenter, inte minst fastighetsbolag.
RänteTorget listar inom kort sitt första lån och har ett till på gång.
Konkurrenten räknar med en handfull emittenter i vår. sid 5
Webb-tv allt viktigare
i varumärkesbygget
Webb-tv växer och storbankerna är med på tåget. Fond & Bank har
talat med de största aktörerna. Här kan du läsa hur de resonerar.
– Vi är bara i begynnelsen av vad vi kan göra med det här mediet, säger Peter Borsos, kommunikationschef på Swedbank. sid 12
Foto: Stefan Borgius
Krönikan
» Vägen till Kina
går via Hongkong«
sid 17
Det bästa sättet
att ta del av Kinas
tillväxt är att gå
via Hongkongnoterade bolag,
skriver Kristin
NajjarWahlgren.
Martin Nilsson
ny chef för aktieanalys på Nordea
sid 3
Carnegie Private
Banking utmanar
storbankerna sid 6
Amundi ska bli topp
fem i Norden på
ETF:er sid 7
Handelsbanken Fonder
ska bli ännu bättre
Handelsbanken Fonder har ett kanonår bakom sig. Över 70 procent av
fonderna slog index efter avgifter. De senaste tre åren har var tredje
nettokrona hamnat hos banken. – Min utmaning är att behålla och utveckla den position vi har, konstaterar fondbolagets nya vd Javiera Ragnartz. Hon upplever en stor efterfrågan på alternativa investeringar. sid 9
Fond & Bank ges ut av Svenska Nyhetsbrev AB Sveavägen 151, 113 46 Stockholm Telefon:
08-54 600 500 Fax: 08-54 600 599 E-post: [email protected] Redaktörer: Barbara Taltavull 08-54 600 507 Hans Schmidt 08-54 600 509 E-post: fond.bank@nyhetsbrev.
se Medverkande: Jan Lindroth, Gabriella Westberg Ansvarig utgivare: Jonny Sågänger
08-54 600 511 E-post: [email protected] Utgivning: 16 nummer per år. 274:e
utgåvan sedan starten. Prenumerationspris: för ett år är 5 150 kr (exkl. moms). Tillägg för
utlandsprenumeration: 450 kr Tryck: Arkitektkopia AB ISSN: 1404-0964 Prenumerationsärenden: KundserviceTelefon: 08-54 600 514 E-post: [email protected] Annullering av prenumeration kan endast ske vid prenumerationsslut, ej under löpande period.
Annonser: Försäljningsavdelningen, 08-54 600 510. E-post: [email protected].
Kommunlånen
växer
sid 14
För två år sedan lanserade
Kommuninvest sitt
benchmarkprogram för
svenska obligationer.
Ambitionen är att bli ett fullgott
alternativ till statspapper.
Flera kommuner har egna
program. En stadig tillväxt av
kommunobligationer ligger i
korten.
Kundservice, telefon: 08-54 600 500, fax: 08-54 600 599.
E-post: [email protected] Redaktionsrådet består av: Peter Borsos, Swedbank,
Christer B Andersson, Länsförsäkringar Bank, Robert Lindblom, Brummer Life, Henrik Norén,
Xact Fonder, Per Wennberg, Skagen Fonder, Henrik Wahlberg, SEB Trygg Liv. Redaktionsrådets
roll är att fungera som stöd för redaktionen och besluta om den övergripande inriktningen.
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur
nyhetsbrevet utan skriftligt medgivande från [email protected]
Materialet lagras hos Affärsdata. Webbplats: www.fondochbank.se
MoneyMate is proud to announce
the nominees for the MoneyMate
Fund Awards 2013*
Best Aggressively MAnAged Fund
Ancoria Insurance Thailandfonden
SEB Navigera Balans
Fidelity Funds Thailand Fund
Best Adventurously MAnAged Fund
Spektrum
Aberdeen Global – Asian Smaller Companies Fund
First State Asia Pacific Sustainability
Best BAlAnced MAnAged Fund
Fidelity Funds Euro High Yield
Nordea US High Yield Bond Fund
SEB Ch High Yield
Best cAutiously MAnAged Fund
Danske Invest Avkastning
Carnegie Corporate Bond
SEB Företagsobligationsfonden FlexIbel
Best deFensively MAnAged Fund
Lannebo Likviditet
Spiltan Räntefond Sverige
SKAGEN Krona
MoneyMate has been providing fund data management services to the asset
management industry for over 20 years. Our leading-edge quantitative research,
analysis and reporting tools for the funds industry enable asset managers and
financial advisers to analyse their peers and make informed investment decisions.
Investment Data Management
For more information on our products, please visit our website or contact
Mathias Johansson at: [email protected]
Krejaren 2, stermalmstorg, 11442, Stockholm
www.moneymate.se
* MoneyMate Fund Awards are presented to top performing funds in 2012. All top performing funds are rated over a three year period using the MoneyMate Fund Ratings system.
All rated funds can be viewed at ratings.moneymate.se
På nya uppdrag
Masih Yazdi
till SEB Equities
Mikael Fellbom
till Carmignac
Martin Nilsson börjar den
1 augusti jobba som ny chef för
aktieanalys i Sverige på Nordea.
Han efterträder Jonas
Andersson, som stannar i
banken men i en annan roll.
Martin Nilsson kommer närmast från Handelsbanken
där han under varit perioden
2008—2013, och dessförinnan
på Carnegie och Allgon.
chef. Den förre retailchefen
Michael Rasmussen lämnar
Nordea för att bli vd för ett
danskt företag, skriver Nordea i
ett pressmeddelande.
Lennart Jacobsen är i dag
chef för en av avdelningarna i
Retail banking. Han har också
haft olika befattningar inom GE
Capital, där han var Sverigechef
för GE Money Bank åren 2003–
2008 och vd för Ge Money
Banks verksamhet i Norden
2009—2012. Lennart Jacobsen
tillträdde den 18 mars.
SEB har klart med en ny
bankanalytiker. Masih Yazdi
ersätter Bengt Claesson som
lämnar banken för nytt uppdrag på NCC. Masih Yazdi, som
tidigare jobbat på band annat
Finansinspektionen och Credit
Suisse börjar på SEB den 1 juni
och får då ansvar för bevakning
av den nordiska banksektorn.
Gabriel Urwitz ny ordförande för Svenska
Riskkapitalföreningen
Anna Öster
ny chefsekonom
på Länsförsäkringar
Konsumentminister Birgitta
Ohlsson har utsett Christina
Lager till att utreda framtidens
stöd till konsumenter. Uppdraget är att föreslå de förändringar som krävs för att säkerställa
ett snabbt, kostnadseffektivt
och smidigt förfarande vid konsumenttvister utanför domstol,
meddelade regeringskansliet
den 15 mars.
Christine Lager arbetar i
dag som planeringsdirektör
på Domstolsverket och har
tidigare varit enhetschef på justitiedepartementet.
Utredningen startar den 1
april och ska vara färdig i slutet
av juni 2014.
Kapitalförvaltaren Carmignac
Gestion har anställt Mikael
Fellbom som ansvarig för
Norden med placering i Luxemburg. Han tar därmed över
rodret från Mischa Cornet
som nu fokuserar på Nederländerna och Luxemburg, enligt
Carmignacs pressmeddelande
från den 19 februari.
Mikael Fellbom har mer än
20 års erfarenhet från finansbranschen med tidigare positioner på bland annat Handelsbanken Capital Market i Paris
och Stockholm och på Natixis
Securities. De senaste tre åren
Mikael Fellbom ägnat sig åt
fastighetsfonder på UFFI Ream
och Corum AM i Paris.
Nordea högg Nilsson
till posten som
ny aktieanalyschef
Gabriel Urwitz, grundare och
ordförande för investeringsbolaget Segulah, föreslås som
ny ordförande för Riskkapitalföreningen. Valet görs vid årsstämman den 12 april.
”Vi är mycket nöjda att
presentera en så kvalificerad
ordförandekandidat för SVCA.
Gabriel är respekterad i breda
kretsar både inom och utom
riskkapitalbranschen” säger
Claes de Neergaard, ordförande i valberedningen i en
presskommentar.
Lennart Jacobsen ny
Sverigechef på Nordea
Lennart Jacobsen, ny nordisk
chef för Retail banking, medlem i
koncernledning och Sverigechef.
Nordea har utsett Lennart
Jacobsen till ny nordisk chef
för Retail banking, medlem i
koncernledning och Sverige-
Anna Öster blir ny chefsekonom på
Länsförsäkringar i sommar.
Anna Öster tillträder i sommar som ny chefsekonom på
Länsförsäkringar. Hon kommer
att ansvara för det ekonomiska
sekretariatet och arbeta med
investeringsprocessen.
Anna Öster är i dag räntestrateg vid Nykredit, en Danmarks största hypoteksbank.
”Det finns många utmaningar i rollen som Länsförsäkringars chefsekonom som lockar.
Med Länsförsäkringars mycket
breda verksamhetsområde ser
jag fram emot att bidra med
mina tidigare erfarenheter i
ett nytt sammanhang. Tillsammans med mina blivande kollegor ska jag utveckla analysarbetet och även ta ansvar för att
kommunicera ut detta externt”,
säger Anna Öster i en kommentar i ett pressmeddelande från
den 11 mars.
Christine Lager utreder
konsumenttvister
Appelgren ny chef för
risk advisory
på Danske
Per Appelgren är ny chef
för risk advisory på Danske
Bank Markets i Stockholm.
Han kommer närmast från
egen konsultverksamhet. Han
var chief investment officer på
Länsförsäkringar åren 2004—
2012 och dessförinnan med
uppdrag på Alecta Kapitalförvaltning och Handelsbanken.
Per Appelgren, som tillträdde
den 18 mars, har en civilingenjörsexamen från Kungliga
tekniska högskolan, KTH, i
Stockholm.
Har du bytt jobb
eller fått nya
arbetsuppgifter?
Eller känner du till någon annan
som har fått nytt arbete inom
finansbranschen? Vi tar tacksamt emot uppgifterna.
E-posta till: fond.bank­
@nyhetsbrev.se eller faxa på
08-54 600 599.
För att undvika missförstånd
vill vi påpeka att vi inte kan
garantera plats i tidningen.
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
3
Några rader om...
Kalendarium
… utländska aktörer
på frammarsch
Seminarier, kurser och forum
D
en 21 mars arrangerade Fond & Bank Fondmarknadsdagen för sjunde året i rad. Det var fullspäckat. Många frågor
dryftades i det varierade program, som bjöd på inte mindre än tre paneldebatter.
En av slutsatserna i den första paneldebatten, som handlade
om hur fondkartan kan komma att ritas om till följd av de nya
regelverken, var att vi kan få se fler utländska fondbolag och färre
svenska på den svenska fondmarknaden framöver.
I detta nummer kan vi berätta om en nykomling, nämligen den
franska kapitalförvaltaren Amundi, som spänner bågen på marknaden för börshandlade fonder, så kallade ETF:er.
— Amundi är näst störst i Europa på kapitalförvaltning och
topp fem när det gäller inflöden i ETF:er. Det är målet även för den
nordiska ETF-marknaden, säger Björn Sandberg, som basar för
det nyöppnade representationskontoret i Stockholm.
Anledningen till att etableringen sker just nu är att ETF-marknaden växer liksom Amundis ETF-affär i kombination med att
Sverige bedöms vara en intressant marknad.
Men det är inte det enda initiativet på ETF-marknaden. I nr 3 av
Fond & Bank skrev vi om att marknaden för ETF:er är stadd i förändring, samt att fixed income och retail väntas växa.
Den 15 mars lanserade Nordnet courtagefritt månatligt pensionssparande i ETF:er. Initialt erbjuds totalt 40 ETF:er från BlackRock iShares, Deutsche Bank db-x-trackers och Handelsbanken
Xact. Bakgrunden är att dessa fyra aktörer vill komma ut och
bredda sig mot retailmarknaden. Enligt Nordnets Sverigechef Jan
Dinkelspiel har vi bara sett början på ETF-ernas framgång i Sverige. Även andra än pensionssparare kommer att kunna månadsspara courtagefritt.
Under fjolåret var inflödet till indexfonder rekordstort.
— Jag tror att sparare drivs av psykologi och att vi de senaste
åren har sett index som attraktivt just för att ingen är beredd att
betala dyrt för förvaltning med negativ avkastning. Den dagen då
finanskrisen är över och ett fåtal aktiva förvaltare börjar slå index
kan sparformen säkert komma tillbaka. Men billig exponering mot
index är här för att stanna eftersom index är så oerhört svårt att
slå, säger Jan Dinkelspiel.
Vi har också intervjuat Karin Söderqvist-Lindoff, som den
18 mars tog över stafettpinnen för Carnegie Private Banking i Sverige. Målet är att ge storbankerna en match. Även här är det flera
utländska aktörer som vill vara med och slåss om marknadsandelarna.
Hör gärna av dig och berätta vad just du skulle vilja
Barbara Taltavull
läsa mer om. Vi tar också
redaktör
gärna emot nyhetstips.
Och, du hänger väl med i
nyhetsflödet genom att följa
@FondBank på Twitter!
Följande seminarier, kurser och möten för bank- och finansbranschen anordnas under våren 2013:
10/4> Tjänstepensionsdagen 2013
Arrangör: Pensioner & Förmåner
Anmälan: www.pensionsportalen.se
24/4> Insurance Awards
Kväll
Plats: Stockholm
Arrangör: Risk & Försäkring
Anmälan: www.forsakringsportalen.se
Mer information om våra seminarier hittar du
på www.fondochbankportalen.se
Trevlig läsning!
4
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
Nyheter
Två nya obligationsbörser jagar kunder
Fastighetsbolag heta villebråd
Aktietorgets marknadsplats RänteTorget, för handel med företagsobligationer, listar inom kort sitt
första lån och har nu ett till på gång. Bolaget har träffat många fastighetsbolag. Tyvärr var det inget
sug i den första emissionen. First North Bond Market räknar med en handfull emissioner i vår.
D
en 10 december lanserade Nasdaq OMX sin marknadsplats för börshandlade företagsobligationer, First North
Bond Market, för mindre och medelstora bolag. Den 21
februari startade Aktietorget RänteTorget.
— Det har varit svårt för privata investerare att placera in företagsobligationer. Dels är handelsposterna ofta minst 1 miljoner kr,
dels saknas det en fungerande andrahandsmarknad. Samtidigt
finns det många
små och medelstora bolag, som
behöver tillgång
till kapital och
som kanske inte
vill ha späda ut
ägandet, säger
Peter Gönczi., vd
Aktietorget.
— Vi fokuserar
på mindre bolag
som vill ta in 20­
—30 miljoner kr
och uppåt i obligationslån. Det
normala har varit
lån på minst 300
miljoner kr, konstaterar han.
RänteTorget
Peter Gönczi. vd Aktietorget. (Foto: Aktietorget)
riktar sig i första
hand till bolag
med stabila positiva kassaflöden, som vill låna pengar från allmänheten som ett alternativ eller komplement till bankfinansiering,
både bland Aktietorgets befintliga kunder och nya bolag. Investerarna det vänder sig till är i princip desamma som handlar på
Aktietorget, det vill säga privatpersoner som har stort intresse och
kunskap om värdepappershandel, och institutionella investerare,
som vill öka avkastningen och riskspridningen genom att investera i värdepapper i mindre bolag.
— Retailkunder investerar väldigt stora belopp i räntefonder
och i räntebevis. Det som gör investeringar i företagsobligationer
så bra är att det finns en historik över bolaget. Vi vänder oss till
retailkunder till att börja med, men jag tror även att det finns ett
intresse för detta bland institutionerna, säger Peter Gönczi.
Först ut att listas är gas- och oljebolaget Swede Resources,
vars femåriga företagsobligation börjar handlas på RänteTorget
den 8 april. Den fasta årliga räntan är 10 procent och minsta
handelspost nominellt 10 kr. Bolaget har valt att genomföra en
kombinerad företrädesemission med aktier och obligationer. För
att säkerställa bolagets åtagande för ränteutbetalningarna under
obligationslånets två första år ska 20 procent av likviderna från
obligationen sättas av på ett särskilt konto.
— Bolaget fick in 7 miljoner kr mot förväntade 17. En slutsats
man kan dra av det är att erbjudandet måste bli bättre vid liknande emissioner, konstaterar Gönczi.
Nästa företag att listas på RänteTorget är ett ganska stort fastighetsbolag, som inte har några aktier noterade på Aktietorget,
berättar Peter Gönczi.
— Det borde kunna listas i maj. Vi har pratat med oerhört
många fastighetsbolag. Stabila tillverkningsföretag är också en sektor som vi tror kan växa på företagsobligationsmarknaden.
Däremot tror jag inte detta kan bli aktuellt för bolag inom medicinteknikbranschen. Man ska med tillräcklig säkerhet kunna betala tillbaka lånen också.
RänteTorget arbetar med att ta fram ett paket för emittenterna.
— Vi ställer krav på informationsgivning och jobbar på att ta
fram ett paket, som ska ge bättre priser vid notering och trusteelösningar, samt hjälpa till med standardvillkor. Jag tror detta kan
bli väldigt bra. Handelsposterna vi rekommenderar är 5 000—
10 000 kr om bolaget inte också har aktier listade parallellt.
NasdaqOMX:s marknadsplats för små och medelstora bolag,
First North Bond Market, har ännu inga noterade företagsobligationer, men NasdaqOMX räknar med att dessa kommer snart.
— I Danmark har vi en listad och flera på gång. I Sverige har vi
ännu inte kommit
lika långt, säger
Mikael Estvall,
chef för Fixed Income i Sverige. Vi
räknar med upp
till en sex månaders fördröjning
från emissionstillfället till dess
att listning sker.
I februari
startade ett digert
schema med en
landsomfattande
turné i samarbete
med Företagarna,
Connect och
Svenska Handelskammaren.
— Vi har träffat
Mikael Estvall, chef för Fixed Income på Nasdaq
450 företagare
OMX Sverige. (Foto: Nasdaq OMX )
via de nio seminarier vi arrangerat och har 15 ytterligare tillfällen inplanerade
under våren. Samtidigt sker en vidareutbildning av certifierade
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
5
Nyheter
rådgivare på banker, fondkommissionärer och juristfirmor. Det är dessa rådgivare som förbereder och ser
till att de som vill emittera
uppfyller marknadsplatsens
krav och tar prospekten
till Finansinspektionen för
godkännande. Därefter ska
bolagen godkännas av vår
bolagsövervakning, berättar
Nästa företag att listas på
Mikael Estvall.
RänteTorget är ett ganska stort
First North Bond Market
fastighetsbolag, som inte har några
kräver även att bolag som
aktier noterade på Aktietorget,
listar sig hos dem anlitar en
berättar Peter Gönczi.
’trustee’ som representerar
investerarna om emittenten hamnar i betalningssvårigheter.
— Vi har en dialog med ett antal rådgivare för närvarande och
hoppas se en handfull emissioner redan under våren, säger
Mikael Estvall. Det är ofta ett krav från köparen att obligationen
listas på någon form av marknadsplats.
Intresset för företagsobligationer är stort bland både privata
och institutionella investerare, enligt Estvall, som spår att även
institutioner får ett stort intresse för företagsobligationer till följd
av Solvens II-reglerna.
Feedback från mötena är att det behövs åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en väl fungerande andrahandsmarknad i
Sverige. Här är Ucits-reglerna centrala då de bestämmer begränsningar för hur stora fondernas innehav ska vara på oreglerade
marknader.
— Den feedback vi fått är att både emittenter och investerare
skulle välkomna en tolkningsförändring av en MTF så att den under Ucits inte definieras som en oreglerad marknad. I dag medför
det att placeringar listade hos First North Bond Market begränsas
till 10 procent av fondförmögenheten. Jag tror att det skulle vara
bra både för marknaden och för fondbranschen om vi fick till en
ändring som syftar till att öka tillgängligheten för den här typen
av investeringar. Det skulle förbättra förutsättningarna för en aktiv
och väl fungerande andrahandsmarknad.
— Nästa prioritet är prospekt- och dokumentationskostnaderna
som ofta är betydande för mindre bolag i relation till deras storlek,
där vi vill verka för ökad standardisering.
På First North Bond Market räknar NasdaqOMX med att lista
emissioner på större belopp än AktieTorget.
— Emissionsbeloppens storlek avgörs till stor del av vilka kostnader en emission är förenad med. Det finns en gräns för när det
inte längre blir aktuellt att ge ut obligationer för att kostnaderna
blir för höga eller marginalen i förhållande till banklån blir för låg.
— Vid upprättandet av ett prospekt uppskattar vi att det går att
göra en emission på runt 200 miljoner kr. Väljer man att inte göra
ett prospekt och i enlighet med prospektdirektivet emitterar till en
mindre grupp kan man göra mindre emissioner. Storleken på handelsposterna bestäms av emittenten och styrs även av om man
väljer att rikta sig till privatpersoner eller institutioner. De privatobligationer som finns på vår reglerade marknad handlas kring
10 000 kr medan institutionella obligationer handlas från 100 000
kr till 1 000 000 kr. Samma storleksordning kommer sannolikt att
gälla på First North Bond Market, säger Mikael Estvall. m
6
Carnegie Private Banking får ny chef:
Vi ska utmana
storbankerna
Den 18 mars tog Karin Söderqvist Lindoff över
rodret för Carnegie Private Banking i Sverige. Målet är att ge storbankerna en match, berättar hon.
Karin Soderqvist Lindoff var tidigare biträdande chef för Swedbanks Private Banking i Sverige. Hon har även varit på SEB Private
Banking och Retail Banking.
Vad kommer du närmast att ta tag i?
— Tillväxten. Det finns så otroligt mycket vi har att erbjuda, det gäller att se till att kunderna får del av det. Vi ska ha nöjda befintliga
kunder, som pratar bra om oss, men vi behöver också vara mer
proaktiva och synas mer. Vi har en grupp som jobbar med nykundsbearbetning, till exempel erbjuder vi just nu privatpersoner
att få en second opinion på sin förmögenhetsförvaltning.
Hur ser dina mål och visioner ut?
— Carnegie ska bli top-of-mind hos kunderna. Där är vi inte idag. När en entreprenör sålt sitt företag ska hon eller
han tänka på Carnegie. Målgruppen är
förmögna privatpersoner och mindre
institutioner med mer komplexa affärer. Carnegie ska bredda och ta marknadsandelar på sparmarknaden.
— Vi har inga tankar på att etablera
fler kontor. Huvuddelen av vår målgrupp finns omkring storstäderna och
Karin Soderqvist Lindoff,
vi finns redan i Stockholm, Göteborg
Carnegie Private Banking.
och Malmö.
(Foto: Carnegie)
Vad vill du satsa på?
— Jag vill satsa på mina medarbetare. Det som avgör är hur duktiga
vi är i mötet med kunden, men det gäller att hålla högsta klass
även på verksamheten bakom rådgivaren.
Hur ser du på marknaden för private banking?
— Den är jätteintressant. Det finns mycket kapital som behöver en
bra förvaltning. Nordiska företag har gått bra i många år, vilket gör
att det skapas mycket pengar. Bundet kapital och pensionsfrågor
kommer dessutom att vara jätteviktiga i framtiden. Trots att vi är
lokala arbetar vi i en global marknad, vilket gör det extra viktigt
med spetskompetens och bra råd.
Vad ser du för trender?
— Nya regler driver kostnaderna uppåt. Det är väldigt stor konkurrens om tillgångssidan. Kunderna är väldigt kunniga och digitaliserade och det gäller att hänga med i utvecklingen.
Vad ser du för möjligheter respektive utmaningar?
— Vår stora möjlighet är att ta en position som ett alternativ till
storbankerna. Det behövs spelare med spetskomptens. Vi har ett
starkt varumärke, verkar i en öppen arkitektur, vi är kundnära och
flexibla. Utmaningen är att nå ut till kunderna.
Vad var ditt drömyrke som barn?
— Jag kommer från glesbygden i Medelpad. Som barn ville jag bli
utlandskorrespondent, ligga under brinnande tanks och skriva på
en Remington, säger Karin Söderqvist Lindoff. m
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
Amundi spänner bågen på ETF-marknaden
Courtagefritt månads­sparande i ETF:er
Vill bli topp fem
i Norden
Nordnet först ut
Den franska kapitalförvaltaren Amundi har
etablerat ett representationskontor i Stockholm.
Siktet är inställt på kraftig tillväxt på den nordiska
ETF-marknaden, berättar kontorets chef
Björn Sandberg.
—Amundi är näst störst i Europa på
kapitalförvaltning och topp fem när
det gäller inflöden i ETF:er. Det är
målet även för den nordiska ETFmarknaden, säger Björn Sandberg.
Amundi har en lång tradition i
Norden genom sitt kontor i Helsingfors och erbjuder sedan tidigare
ETF:er till investerare på sju platser i
Europa: Frankrike, Tyskland, Italien.
Nederländerna, Spanien, Schweiz
Björn Sandberg. Amundi,
och Storbritannien. Det uppfattas
(Foto: Amundi)
nu som naturligt att finnas även i
Stockholm.
I de fem förstnämnda utomnordiska länderna tillhandahåller
Amundi ETF:er för såväl retailsegmentet som för institutionella
investerare. På den nordiska marknaden utgörs målgruppen av
institutionella kunder.
— Vi riktar oss till finansiella institutioner till att börja med.
Amundi är en bra långsiktig kapitalförvaltare. Strategin är att finnas nära kunden. Ambitionen med etableringen är att komma
ytterligare ett steg närmare.
Björn Sandberg, som är representationskontorets ende anställde, sitter i NK-huset på Regeringsgatan i Stockholm tillsammans med moderbolaget Credit Agricole och dess systerbolag
Cheuvreux.
— Jag ska arbeta med alla Amundis cirka 100 ETF:er. Huruvida
de ska listas eller registreras här är inte beslutat, säger han.
Anledningen till att etableringen sker just nu är att ETF-marknaden växer liksom Amundis ETF-affär i kombination med att
Sverige bedöms vara en intressant marknad.
— Vi ser en kraftig tillväxt på en mer konkurrensutsatt marknad.
Vårt produkterbjudande vilar på tre ben. Vi är kostnadseffektiva.
Snittkostnaden för våra ETF:er ska vara cirka 25 procent under
snittkostnaden för marknadens ETF:er. Vi har bra tracking error
och vi försöker att vara innovativa, säger Björn Sandberg.
Amundi ägs till 75 procent av Credit Agricole och till 25 procent av Société Générale. Amundi förvaltar tillgångar på cirka 750
miljarder euro.
— Vi har ett starkt moderbolag, bra produkter men ett varumärke som inte är så känt. Nästan alla våra ETF:er är syntetiskt replikerade. Vi har i princip allt man kan behöva som placerare, men
mer raka produkter än hävstångsprodukter.
Björn Sandberg har rekryterats från CA Cheuvreux där han
var head of Sales Nordic clients. Han har tidigare bland annat varit
head of Equties på Alfred Berg ABN Amro i Stockholm. m
Den 15 mars lanserade Nordnet courtagefritt
månatligt pensionsparande i börshandlade
fonder, så kallade ETF:er. Initialt erbjuds totalt
40 ETF:er från BlackRocks iShares, Deutsche
Banks db-x-trackers och Handelsbankens Xact.
Därmed öppnas en ny marknad för pensionssparandet.
— Vi är först med att lansera månadssparande i ETF:er utan
courtage för pensionssparande. Det är en förutsättning för en
fungerande marknad att ta bort transaktionskostnaden, som varit
för hög för att det ska löna sig att pensionsspara i dem. Det finns
massor av fördelar med ETF:er, säger Nordnets Sverigechef
Jan Dinkelspiel.
— ETF:er är en attraktiv sparform då låga förvaltningsavgifter
är bra för långsiktig avkastning. De får nu en plats att ta i indexförvaltning samtidigt som de ger access till marknader som pensionsparare ej haft tillgång till tidigare.
Hos Nordnet har redan över 30 000 kunder upptäckt och
handlat i ETF:er, mycket tack vare fördelarna med billig indexförvaltning, som är börshandlad. Nu är förhoppningen att ännu fler
ska inse fördelarna.
— Vi har gjort ett urval på 40 ETF:er inledningsvis, men det
kan öka. Första dagen hittade 30 kunder till den nya tjänsten. Den
största insättningen var på 30 000 kr, berättar Jan Dinkelspiel.
Varför har ni valt ut just 40 ETF:er?
— Vi eftersträvar enkelhet, men vill också ha och bred exponering.
Vi har utgått ifrån att folk vill månadsspara mellan 100 kr och
45 000 kr. Vissa ETF-andelar kostar 1 500 kr, så de kommer inte
med. I erbjudandet finns inga hävstångs-ETF:er. Det ska vara en
enkel och ren produkt.
Är det courtagefritt även att sälja andelar?
— Nej. Däremot är det ok att när som helst byta sparplan.
Kommer även andra än pensionssparare att kunna
handla courtagefritt?
— Ja, månadssparande i ETF:er är tillgängligt för alla våra kunder
oberoende av vilken depåtyp de har.
Vad kommer ni att tjäna pengar på?
— Fyra aktörer vill komma ut och bredda sig mot retailmarknaden.
Det är de beredda att betala för.
Hur tror du marknaden ser ut på sikt?
— Vi har sett att aktiv förvaltning har väldigt svårt att slå index. Vi
har bara sett början på ETF:ernas framgång i Sverige.
ETF:er har lägre förvaltningsavgifter än vanliga
fonder. Tror du att ert initiativ kommer att sätta press
även på den vanliga fondmarknaden?
— Det är jag övertygad om och en trend vi redan kan se. Vanliga
fondförvaltare vittnar om en prispress där sparare jämför ETF:er
med de traditionella fonderna. m
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
7
Nyheter
Avanza utvecklar ny form
av fastighetsinvestering
till privatkunder
Estea Fastigheter vill öppna för privatpersoner att
investera i vad som kan jämföras med ett direkt­
ägande i fastigheter. Investeringsformen kallas
för kapitalandelsbevis.
– Vi vill sänka trösklarna för direktägande,
säger bolagets vd, Johan Eriksson, som samarbetat med Avanza i produktutvecklingen. Och
Avanza ser fler tänkbara marknader för kapitalandelsbevis.
Estea Fastigheters kunder har genom åren varit familjeföretag,
stiftelser, kapitalförvaltare samt förmögna privata investerare,
men företaget vill nu bredda kundgruppen.
— Du måste traditionellt vara en mycket stor aktörer i marknaden, både till kapital och kunnande, om du vill uppnå ett
direktägande fastigheter. Men vi gör det möjligt för en mindre
kapitalstark kund tack vare kapitalandelsbevis, säger Johan Eriksson.
Ett kapitalandelsbevis innebär att
man har en mindre del av ett större
kapitalandelslån. Alla bevis utgör
tillsammans lånets totalsumma. Kapitalandelsbevis har inslag av obligation
eftersom den eftersträvar en fastställd
årlig ränta, med det har även aktiekaraktär eftersom återbetalningsbeloppet är kopplat till värdeutvecklingen i
bolaget som äger fastigheterna.
Johan Eriksson, vd Estea
Fastigheter.
— Oavsett investeringens storlek
(Foto: Estea)
syftar den till att ge direkt exponering
och avkastning från kommersiella fastighetsmarknaden, utan att
gå en omväg som till exempel direktägande i fastighetsaktier, säger
Johan Eriksson.
Estea har i dag ett samarbete med Avanza Bank, som agerar
emissionsinstitut. Dialogen med Avanza om hur man bäst anpassar produkten har pågått i nästan ett år och prospektet är godkänt
av Finansinspektionen, FI.
— Vi har varit i kontakt med Esteas ledning i flera år, men det
var först i år det landade i en lansering av ett kapitalandelsbevis
med Avanza Bank som Esteas rådgivare och emissionsinstitut,
säger Jonas Björkman på Avanza
Varför är kapitalandelbevis intressant för Avanza?
— Det är ett intressant instrument med både en årlig avkastning
om 6,25 procent samt en uppsida i och med att du får ta del av
eventuell vinst när fastigheterna avyttras. Det passar dessutom bra
för kunderna att instrumentet går att placera i depåtyperna investeringssparkonto ISK och/eller kapitalförsäkring, säger han.
Nu finns det ”bevis” för fastighetssektorn, men
är ni intresserade av andra sektorer för liknande
investeringar?
— En grundförutsättning är att det är en sektor med bra kassaflöden och goda intäkter, vilket gör att andra fastighetsbolag också
8
kan vara intressanta. Även vindkraftsektorn kan vara intressant.
Jonas Björkman säger att kunden får ta tid att sätta sig in i vad
som menas med kapitalandelsbevis och det är viktigt att kunden
inser risknivån.
— Men fastighetsbranschen är ganska stabil och det finns flera
välskötta bolag och i det här fallet är det en fördel att kunden vet
vilken typ av fastigheter som investeringen avser, säger han.
Kunden tecknar alltså kapitaladelsbevisen genom ett prospekt.
Den minsta beloppsgränsen är 10 000 kr, med multiplar på
10 000 kr. Det finns inget tak.
Den totala investeringssumman, som kan vara fördelad på en
eller flera fastigheter, läggs sedan i separata verksamhetsbolag
utan inbördes koppling. Om ett verksamhetsbolag utvecklas svagt
påverkas alltså inte de övriga portföljerna i Estea.
Vilken är löptiden för ett kapitalandelsbevis?
— Den är vanligen 5—7 år, för att vi ska optimera fastighetsförvaltningen. Men i den senaste emissionen som nu pågår, Estea Sverige
Fastigheter 2, är löptiden till och med 31 december 2019, säger
Johan Eriksson vd på Estea.
Vilken säkerhet finns för kunden i investeringen?
— Investeringen ska likställas med eget kapital. Avkastning och risk
är kopplat till vad verksamhetsbolaget genererar och värdevecklingen i fastigheterna som ingår i verksamhetsbolaget. Vi har CorpNordic som emissionsagent för att säkerställa investerarnas insyn
och inflytande. Alla regelbundna långivarmöten är att likställa vid
bolagsstämmor och hanteras av CorpNordic.
Hur högt är courtaget vid tecknandet?
— Det är courtagefritt, och Estea står för samtliga emissions­
kostnader.
Finns det en andrahandsmarknad för
kapitalandelsbevisen?
— Alla bevis noteras på NDX-listan vid NGM.
Vilken intjäning har Estea på sitt erbjudande
till marknaden?
— Vill vill vara duktiga på förvaltning och utveckling och på så
vis skapa en trygg och stabil avkastning. I dag finns en fastställd,
men inte garanterad, ränta på 6,25 procent per år med kvartalsvis
utbetalning. God förvaltning skapar sedan över tid försäljningstillfällen, och efter det att andelsägarna fått tillbaka investerat kapital
och ränta delas överskottet mellan andelsägare och Estea. Förhållandet är 75/25.
Hur ser Estas ägarbild ut?
— Vi är ett entreprenörsägt bolag med tre delägare. Jag är en av tre
grundare, tillika vd och de andra två ägarna/grundarna är verksamma i bolaget. Vi är sju heltidsanställda, men sysselsätter ytterligare 10—15 personer i främst lokala bolag.
Estea Fastigheter i korthet
Estea Fastigheter drog i gång 2002 som ett fastighets- och
förvaltningsbolag, men de första åren under namnet Svensk
Fastighetsfond. Affärsidén är i korthet att äga, förvalta och utveckla kommersiella fastigheter. Estea Fastigheter fokuserar på
lager- och logistik, fastigheter, kontor och centrumfastigheter
samt nyproduktion av logistik fastigheter. Bolaget har sitt säte i
Stockholm och styrelseordföranden heter Jockum Beck-Friis.
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
Profilen /Javiera Ragnartz
Foto: Stefan Borgius
Javiera Ragnartz, ny vd för Handelsbanken Fonder:
Branschen måste effektiveras
Regleringarna som sköljer över fondbranschen
innebär utmaningar men också möjligheter.
Branschen behöver effektiviseras, konstaterar
Handelsbanken Fonders nya vd Javiera Ragnartz. Fondbolagets utmaning är att behålla och
utveckla dagens goda position.
I
augusti blev Handelsbanken Fonders tidigare vd Katja
Bergqvist chef för Handelsbanken Capital Markets nya affärsområde Savings and Asset Management, där bland annat
fondverksamheten ingår.
Efter fyra år på posten och en raketkarriär i banken var det
dags att klättra vidare och överlämna stafettpinnen till Javiera
Ragnartz. Hon rekryterades från SEB, där hon var chef för institutionell kapitalförvaltning, men hade även en lång bakgrund i
Handelsbanken i bagaget.
Javiera Ragnartz tillträdde som chef för Handelsbanken Fonder
den 1 november 2012 och fram till dess fick Katja Bergqvist ratta
både det gamla och det nya jobbet.
I affärsområdet Saving and Asset Management ingår förutom
fondverksamheten, bankens livbolag, Investment Center, som
arbetar mot kontoren och de olika regionbankerna, samt Private
Banking.
Hur har omorganisationen märkts?
­— Man jobbar mer målmedvetet med hela sparaffären, och inte så
mycket utifrån olika produkter.
Vad har du gjort sedan du började ditt nya jobb?
­— Handelsbanken Fonder är ett väldigt välskött bolag. Min utmaning är att behålla och utveckla den position vi har. Det handlar
om att hela tiden förbättra och hitta nya affärsmöjligheter.
Vilka är de viktigaste frågorna?
­— Mycket av den regelbörda som sköljer över oss, innebär att vi
måste effektivisera då de ökar kostnaderna markant, särskilt för
storbankerna, som har flera fondbolag. Samtidigt innebär Ucits IV
stora möjligheter då man bland annat kan fusionera fonder över
nationsgränserna. Jag tror att många fondbolag kommer att arbeta
med dessa frågor framöver. I branschen kommer vi att tvingas att
jobba ännu mycket mer kostnadseffektivt. Vi tittar till exempel på
vilka fonder vi skulle kunna fusionera framöver.
­— De nya regelverken kan även öppna för nya möjligheter. Jag
tror exempelvis att AIFM kan komma att ge helt andra möjligheter
till paketering, även om det inte är helt klart exakt hur lagstiftningen kommer att se ut.
Hur påverkas fondmarknaden av Solvens 2-regelverket?
­— Livbolagen kommer att få svårare att investera i vissa kategorier
av fonder. Det kommer förmodligen att bli svårare att göra alternativa investeringar. De flesta fonder vi har är Ucits-fonder och de
kommer inte beröras i samma utsträckning.
Hur kommer det sig att det går så bra för er?
­— Vi har sett att många kunder väljer Handelsbanken Fonder. De
senaste tre åren har var tredje nettofondkrona hamnat hos oss
och det är vi verkligen glada för. Vi har under förra året haft inflöden i stort sett i alla tillgångsslag och via nästan alla våra distributionskanaler. Kontoren står givetvis för en stor del av vårt inflöde.
Även vår institutionella försäljning har varit framgångsrik och vi
har fått in stora flöden via tredjepartsförsäljningen vilket till stor
del beror på att våra fonder har bra rating generellt och vissa är till
och med toppratade globalt. Fördelningen på inflödena är ungefär
fifty-fifty från privatmarknaden och från institutionerna.
­— Vi har en förvaltarorganisation som är mycket kompetent.
Den är stabil med låg personalomsättning och vi gör stora delar av
Javiera Ragnartz gillar att resa
Ålder: 43 år
Familj: Make och två barn
Bostad: Villa i Bromma
Utbildning: Fil. Lic i finansiell ekonomi
Karriär: Riksbanken, Skandia, Handelsbanken och SEB
Fritidsintressen: Resor
På nattduksbordet: Ett kort uppehåll på vägen från
Auschwitz av Göran Rosenberg
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
9
Profilen /Javiera Ragnartz
Foto: Stefan Borgius
­ Man får aldrig sätta sig ned och bli bekväm. Det går alltid att göra saker bättre. Det gäller framför allt i vår bransch, som är
—
extremt mogen. Blir man för nöjd och bekväm tror jag att det finns risk för att man försvinner på sikt, säger Javiera Ragnartz.
"De nya regelverken kan även öppna för nya möjligheter. AIFM kan komma
att ge helt andra möjligheter till paketering"
analysen själva. Det tror jag är en stark förklaringsfaktor till att det
går så bra.
Vad säger du om debatten om betald mäklaranalys?
­— Det är vi positiva till eftersom vi vill kunna köpa så unik analys
som möjligt. Vi tittar brett på frågan. Vi gör ju en hel del analys
själva men är förstås också intresserade av att få impulser utifrån.
Hur tror du framtidens fondhandel kommer att ske?
­— Vi har sett en stark utveckling via plattformar. Det tror jag inte
kommer att avta. Trenden med en öppen arkitektur tror jag kommer att fortsätta.
Ni har ju också en typ av fondplattform.
­— Ja, våra kunder kan flytta in sina fondinnehav hos andra aktörer
till Handelsbanken och får därmed en bättre överblick över sitt
sparande.
Vilka fonder kommer att bli vinnare respektive
förlorare framöver?
­— Pratar vi specifika fondkategorier så tror jag att långräntefonder
kommer att få det fortsatt tufft. Däremot tror jag att Nordenfonder
och Tillväxtmarknadsfonder kommer att gå bättre. Vi ser ett stort
intresse för allokeringsfonder, vilket vi tycker är bra eftersom kunderna får hjälp med att sprida sina risker mellan olika tillgångsslag.
Vad ser du för utveckling för aktiv förvaltning
respektive index?
­— Vi är stora på både delarna. Jag tror att de kan leva sida vid sida.
Hos oss växer bägge segmenten och vi ser att kunderna ofta väljer
10
en kombination av indexfonder och mer nischade aktivt förvaltade fonder.
Hur ser du på utvecklingen för börshandlade fonder?
­— Vi är dominerande på den nordiska ETF-marknaden genom
Xact. Vi välkomnar mer konkurrens men har inte sett så mycket
aktivitet från våra nordiska konkurrenter. Omsättningen på börsen
har minskat kraftigt under de senaste åren, vilket är något som
påverkar ETF-marknaden negativt. Det förvaltade kapitalet har
ändå ökat de senaste fem åren och jag tror att finns stor potential
för ETF-marknaden framöver.
Beskriv Handelsbanken Fonder om fem år!
­— Vi har väldigt stora möjligheter. En mycket duktigt förvaltning
tillsammans med vårt kontorsnät tror jag är en stabil grundplatta
för att växa vidare.
Vilka erfarenheter tar du med dig från tidigare jobb?
­— Man får aldrig sätta sig ned och bli bekväm. Det går alltid att göra
saker bättre. Det gäller framför allt i vår bransch, som är extremt
mogen. Blir man för nöjd och bekväm tror jag att det finns risk för
att man försvinner på sikt.
Vad ser du för expansionsmöjligheter internationellt?
­— Vår internationella affär går hand i hand med bankens utveckling. Vi ser att vår fondaffär växer i de nordiska länderna, men det
finns förstås mycket mer potential.
­— I Storbritannien har vi precis köpt en kapitalförvaltare och
köpet är förstås ett första steg att börja utveckla sparaffären där.
Vilka portföljstrategier är populärast bland
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
institutionerna?
­— Nu talar man väldigt mycket om alternativa investeringar och då
i synnerhet om reala tillgångar såsom fastigheter och infrastruktur. Även produkter inom räntesegmentet som inte är traditionella
räntor är efterfrågade. Möjligheten till bra avkastning i vanliga
långräntefonder är i dagens marknadsläge något begränsad vilket
gör att man letar nya investeringsmöjligheter inom segmentet
mindre riskfyllda investeringar. Det här är en trend som vi har sett
under några år och som jag tror kommer att fortsätta även fram­
över. Vi har dessutom sett att institutioner har börjat allokera från
räntor till aktier.
Vad vill ni göra?
­— Jag tycker att vi redan har en bra palett men vi ser förstås över
möjligheter i olika marknader. Vi upplever dessutom att det finns
en stor efterfråga på alternativa investeringar. Vi har i dag två hedgefonder som har gått bra. Trots att hedgefondsindustrin har fått
något försämrat rykte de senaste åren tror jag att det finns anledning att ha absolutavkastande produkter i en portfölj.
Vad betyder pensionssparandet för er?
­— Jag tror att pensionssparandet kommer att betyda mycket för
hela fondbranschen. Vi ser ingen markant tillväxt i direktsparandet. Däremot växer Inflödet till fonder via pensionssparande
kraftigt och det är här vi tror att den stora potentialen finns i framtiden. Dessa flöden är dessutom mer oberoende av marknadsutvecklingen.
Över 70% av fonderna
slog index efter avgifter 2012
Handelsbanken Fonder har 125 fonder och 224 miljarder kr i förvaltat kapital, varav lejonparten finns på den svenska marknaden.
Merparten av de anställda arbetar också i Sverige. Hela 74 procent
av fonderna slog jämförelseindex efter avgifter 2012.
Nedan visas intäkts- och resultatsiffror för den svenska verksamheten.
(Mkr)
2012
2011
2010
2009
2008
Intäkter
–
1 088
1 150
894
1 015
Resultat f
skatt
–
186
149
70
150
Förvaltat
kapital
224 000
189 000
193 000
151 000
104 000
125
129
111
91
98
Antal fonder
Källa: Handelsbanken
Handelsbanken bäst i klassen
Handelsbanken fortsatte att öka sin fondförmögenhet mest av storbankerna under fjolårets fjärde kvartal och tog därmed in ytterligare
på marknadsledande Swedbank Robur, SEB och Nordea. Handelsbanken Fonder är i dag det fjärde största bolaget med en uppgång på
0,2 procentenheter till 10,2 procent efter Swedbank Robur på 23,3 procent, SEB på 13,9 procent och Nordea på 11,5 procent, enligt den
senaste rapporten Svenska Fondmarknaden.
Även flödesmässigt har fondbolaget ett mycket starkt år i ryggen. Dess fonder visade upp det bästa nettoinflödet under 2012 med
20,6 miljarder kr. Tvåan Nordea kammade hem 16, 7 miljarder kr. Därefter var det ett stort glapp till Swedbank och Danske Capital med
cirka 6,6 miljarder kr vardera, enligt MoneyMate.
I februari halkade Handelsbanken Fonder ned till andra plats med ett nettoinflöde på 2,1 miljarder kr. Första plats gick i stället till
Swedbank Robur med 2,6 miljarder kr. För perioden januari—februari 2013 har fondbolaget behållit förstaplatsen med ett nettoinflöde
med 3,8 miljarder kr tätt följt av Swedbank Robur med 3,7 miljarder kr.
Nettoinflöde respektive nettoutflöde februari
Nettoinflöde respektive nettoutflöde jan–feb
Bolag
Nettoinflöde, Bolag
Mkr
Handelsbanken
3 818,0 SEB
Swedbank Robur
3 734,7
Skandia
Danske Capital
3 114,0
Öhman
Nordea
SPP
2 888,8 Enter
1 797,9
DnB
Nettoutflöde,
Mkr
Bolag
Netto­inflöde, Bolag
Mkr
Nettoutflöde
Mkr
–2 879,0
Swedbank Robur
2 612,0 SEB
–2 390,0
Handelsbanken
2 068,0 Skandia
–1 178,7
–550,4
Danske Capital
1 672,1 Öhman
–551,4
–276,7
SPP
1 023,1 Enter
–189,6
–192, 3
Nordea
974,2 DnB
–68,1
–1 500
Källa: MoneyMate
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
11
Tema /Webb-tv
Varumärkesbygge
när banken väljer webb-tv
Webb-tv växer och storbankerna är med på tåget. Synen på hur mediet bäst används skiljer sig
bankerna emellan, men de tyngsta argumenten för deras engagemang är att stärka varumärket
och förtroendet för banken. I dag har Handelsbanken tagit webb-tv längst med sin tablåstyrda
kanal Handelsbanken TV.
D
en mest ambitiösa satsningen på webb-tv bland svenska
banker står Handelsbanken för, som sedan starten i september 2011 har skapat en tv-kanal för ekonomijournalistik. Kanalen erbjuder fyra olika programformat: nyhetsprogrammet Studio 12, Rapportfloden med analyser och kommentarer av
bolagsrapporter, Veckomagasinet med debatt och fördjupning
samt Så Funkar Det med pedagogiska reportage om privatekonomi.
Handelsbanken TV produceras av Strix Television med ett
40–tal medarbetare på plats, varav redaktionen består av ett tiotal
ekonomijournalister. En av dem var tills helt nyligen den tidigare
SVT–profilen Lars Adaktusson. Nyligen meddelade han att han
kandiderar till nästa års EU–parlamentsval för Kristdemokraterna,
ett uppdrag som inte går att kombinera med Handelsbanken TV.
­— Det blir svårt att fylla luckan
efter honom, men vi tittar efter
andra namn, säger Johan Wallqvist, ansvarig för redaktionellt
innehåll på Handelsbanken TV.
Är det viktigt att
ha namnkunniga
journalister i
redaktionen?
­— Ja, men framförallt är det viktigt att ha duktiga journalister,
och det har vi. Vårt mål är att
förmedla kunskap om ekonomi
och då har riktig journalistik helt
Johan Wallqvist.
enkelt högre trovärdighet än
(Foto: Handelsbanken)
olika marknadsföringsmetoder,
säger Johan Wallqvist och tillägger:
­— Journalisterna som gör Handelsbanken TV skulle för övrigt
inte vilja jobba här om vi skulle ha dolda säljbudskap i de redaktionella programmen.
Vad har då Handelsbanken att vinna på att skapa oberoende
journalistik? Att associeras med trovärdig kunskapsförmedling är
naturligtvis en bra idé för en bank, men det är inte gratis att producera kvalitativ tv i egen studio med en mängd kända namn på
lönelistan.
Hur mycket får det kosta?
­— Det vill jag inte kommentera men jag kan säga att det kostar en
bråkdel av vad våra konkurrenter lägger på reklam, säger Johan
Wallqvist.
Hur når ni ut till nya tittare?
­— Vi sprider våra program via sociala medier och på vår webb-tvsajt. Ibland får vi också cred (då en nyhet citeras) från andra medier. Det fick vi nyligen när TT tog upp ett inslag vi hade gjort om
12
SL:s nya biljettsystem, vilket gav en spridning över hela landet. För ganska exakt ett år sedan, den 24 februari 2012, skrev Dagens Media att Handelsbanken TV ökat till över 100 000 unika
besökare per dag, från en utgångsnivå på 15 000—20 000 — en ökning som innebär att Handelsbanken TV hamnade på samma nivå
som TV4 Play.
­— Visst har vi fina trafiksiffror. Samtidigt har ju Handelsbankens
sajt där vissa av tv–inslagen också finns, över 300 000 inloggningar per dag, så vi är inte säkra på hur relevant måttet tittarsiffror är
för oss vid en jämförelse med andra aktörer.
Hur ser er publik ut, vad har ni för målgrupp?
­— Vi tänker inte i målgrupp. Vi producerar bra ekonomijournalistik
för alla, punkt slut. Vid sidan av rapporteringen av ekonominyheter försöker vi täcka upp med inslag och reportage som berör
låntagare, sparare, blivande pensionärer, bostadsköpare, barnfamiljer, företagare för att ta några exempel. Det finns de som har
satt en etikett på vår kanal: privatfinansierad public service. Det
tycker jag är en ganska bra beskrivning.
Swedbank var tidig med
att skapa en dramaserie för
extern webb-tv under 2009:
Någonstans i livet, om mambon
Måns och hans mamma. Serien
syftade till att ge privatekonomiska tankeställare, och förstås
att locka trafik till Swedbanks
kanaler.
­— Just nu håller vi på att ta
fram en strategi för rörlig bild.
Vi vill integrera det ännu mer
i vår verksamhet, säger Peter
Borsos, kommunikationschef
Peter Borsos.
på Swedbank.
(Foto: Linda Sandkvist)
Vilka frågor lämpar sig för
rörlig bild?
­— Varumärkesbyggande, det man vill förklara, förenkla. Det är
både svårare och dyrare att producera en film på 2—3 minuter än
att skriva en text. Det gör också att kraven på relevans stiger.
Hur mycket får det kosta?
­— Vi har provat att lägga över budget från print till rörlig media. Det
kommer troligen att bli mer så framöver. Det är klart att det kostar.
Men vi har inte som affärsidé att producera tv, vi behandlar frågor
med det mediet. Det blir en kostnad i relation till vikten av att föra
ut just den frågan. Det är inte så att vi har avsatt X antal miljoner
för webb-tv, det är en kanal bland flera.
Swedbanks webb-tv publiceras främst i bankens newsroom
och fokuserar på aktiemarknaden med kommentarer från ban-
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
kens ekonomer. Inslagen görs på
svenska och engelska, vilket öppnar för en större publik.
­— Flera av våra inslag har
snappats upp av internationella
medier. Nyligen var det ett inslag
med Knut Hallberg som gav en
kommentar till Riksbankens ränteändring som publicerades på
nyhetssajten Investeurope.net.
Peter Borsos tror att vi kommer
att se mycket mer av webb-tv framöver.
­— Det som händer är att webb-tv smälter ihop med vanlig TV.
Man söker information om vad som har hänt på börsen idag och
då hittar man inslag som tar upp det, oavsett om man tittar på sin
mobiltelefon eller på sin 42-tums tv-skärm. Vi är bara i begynnelsen av vad vi kan göra med det här mediet.
Nordea har använt sig av webb-tv i marknadsföringssyfte i
flera år, både på den nordiska och på den svenska marknaden. På
Youtube har den nordiska banken en ”kanal” där inslagen samlas.
­— För närvarande byggs en samlingssida också för de svenska
inslagen, en svensk kanal, berättar Emelie Arvidsson som är
kommunikatör med ansvar för sociala medier på Nordea. Inslagen
sprids sedan via bankens sidor på Facebook, vid sidan av blogginlägg, krönikor och andra nyheter. Målgruppen är egna kunder
och anställda.
På SEB finns ett internt team som jobbar med rörlig bild och
som producerar webbsändningar internt. För större rapporteringar som publiceras på hemsidan tar man in externa produktionsbolag.
­— Men vi har ingen större satsning på webb-tv på gång, säger
Anna Halsén som är presschef på SEB. Hon understryker att
banken konstant använder sig av alla sina kanaler: nyhetsbrev,
kundbrev, Facebook, Twitter och rörlig bild.
­— Det finns så enormt många kanaler i dag. Vi följer utvecklingen, men egentligen är det inte kanalerna som är det viktiga, utan
vad man säger i kanalerna.
Skandia visar än så länge mest produktinstruktioner och behovsanpassade filmer externt. Men utvecklingen pågår av webbtv-mediet och just nu testas längd och stil.
­— Ju mer ”reklam” i filmerna, desto kortare ”attention span” hos
tittarna. I våra produktioner är en minut en lång tid, säger David
Blocho som är chef för digital försäljning på Skandia.
Skandia producerar en del på egen hand men köper också in
från externa leverantörer. Oavsett vilket försöker de att hålla en
lagom nivå på produktionerna.
­— Vi har noterat att det känns trovärdigare om det inte ser
”överproducerat” ut. Det ska vara tydligt att det är vi som är avsändare. Just nu tittar vi på metoder för att skapa snabbare och kortare produktionstider —
­ utan att tappa kvalitet. Behovet av rörlig
bild kommer definitivt att fortsätta öka.
Kommer Skandia att skapa tv–kanaler framöver?
­— Nej, vi tror att vi ska basera våra inslag på kundhändelser snarare än på redaktionellt programinnehåll. Jag tror att det kommer
att bli mer behovsanpassad webb–tv framöver och mindre ”producerade” redaktionella inslag. Jag tror på ”osminkade” inslag som
exempelvis en rådgivare kan skicka direkt till sina kunder.
Den nya tekniken
skapar nya beteenden
Tekniken har i grunden förändrat vårt sätt att
konsumera media. Och det har gått fort. Den
snabba utbyggnaden av bredband och trådlösa
nätverk och en explosionsartad spridning av
surfplattor och smarta mobiler har inneburit att
vi i dag tittar på tv på väg till jobbet, på bussen eller i sängen.
Det är en förskjutning av mediekonsumtionen som sker snabbt
och som också påverkar relationen mellan gamla och nya medieproducenter på fler än ett sätt.
Omstuvningen i annonsmarknaden är ett, konkurrensen om
trovärdighet ett annat.
I traditionell media är det
framför allt avsändarens varumärke som står som garant för
trovärdigheten, som SR, SVT,
DN, SvD och så vidare.
I det nya medielandskapet
där inslag delas och rekommenderas via sociala medier och
bloggar tenderar trovärdighetsfrågan att hamna på den som
Marie Nilsson, vd på Mediavision.
rekommenderar och delar. De
(Foto:Mediavision)
medverkande, programledare
och inbjudna gäster, blir också
viktiga trovärdighetsankare. Det är en utveckling som håller på
att göra webb-tv till ett Klondyke för alla som verkar i förtroendebranschen.
Marie Nilsson, vd på Mediavision, kallar fenomenet för ”våra
nya vägvisare”:
­— Vägvisarna behöver inte vara journalister i dag. Se på Robert
Bergqvist och Peter Malmqvist, de är knutna till banker men
presenteras nästan som orakel som får uttala sig om framtiden
och utvecklingen på världsmarknaderna.
Marie Nilsson tror att vi bara är i början av utvecklingen med
rörlig bild i näringslivet.
­— Färre läser dagstidningen i dag. Många som tidigare kommunicerat via stortavlor och annonser i dagspress tänker nu rörlig
bild. Tv som medium är unikt, med rörlig bild kan man nå in och
påverka till förändring av värderingar och beteenden som inget
annat medium, säger hon.
Bankerna som satsar på webb-tv ligger väl i tiden, menar Marie
Nilsson och påminner om att det inte finns någon renodlad tv-kanal för ekonomijournalistik i Sverige, vilket innebär att det finns ett
utrymme för den som kan presentera analyser av det ekonomiska
läget i rörlig bild.
Utmaningen ligger i att nå utanför sina befintliga kundgrupper.
­— Tidigare var det svårt att komma in på tv-arenan, men väl där
var det lätt att få människors uppmärksamhet. I dag är det tvärt
om. Det är lätt att komma in på arenan, men svårt att få gehör. Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
13
Tema /Kommunobligationer
Växande kommunlån
alternativ till staten
Efter två framgångsrika år med sitt svenska obligationsprogram är Kommuninvest redo att utmana
staten i kategorin nollriskpapper. Ambitionen är att vara ett fullgott alternativ till statspapper. Stora offentliga investeringsbehov driver samtidigt på emissionstakten inom kommunala marknadsprogram.
F
ör snart tre år sedan tog Kommuninvest ett rejält kliv in på
den svenska obligationsmarknaden då den lanserade sitt
svenska benchmarkprogram för obligationer. Tidigare hade
mellan 90 och 95 procent av upplåningen skett i utlandet.
— Målet var att skapa en ny tillgångsklass och vi menar att vi är
där nu. Kategorin kommunpapper var liten tidigare men är i dag
hyfsat stor och växande. Vi har etablerat ett pris på kommunrisk
i dag som vi dock menar ligger på fel nivå, säger Anders Gånge,
upplåningschef på Kommuninvest.
Vid årsskiftet var Kommuninvests totala upplåning omkring
260 miljarder kr, varav cirka 53 miljarder i kr i det svenska obligationsprogrammet. Kommuninvest räknar med att det svenska
programmet ökat till cirka 80 miljarder kr utestående till nästa
årsskifte efter emissioner på
omkring 25 miljarder kr under 2013. Det officiella målet
är att andelen av skulden i
svenska kr i ska vara 50 procent år 2015 och samtidigt
ska det svenska obligationsprogrammet uppgå till 100
miljarder kr i slutet av 2015.
— Vi har ett upplåningsbehov som matchar det och
eftersom all utlåning vi har
är i svenska kr är upplåning i
den valutan rätt naturlig och
vi kan gå högre än 50 proAnders Gånge, Kommuninvest.
cent om efterfrågan från in(Foto: Kommuninvest)
vesterare är hög. Ett krav för
det är dock att vi upprätthåller vår närvaro på de internationella
marknaderna och fortsätter vårda våra andra strategiskt viktiga
program, säger Anders Gånge.
I dag lånar Kommuninvest på ett tiotal internationella upplåningsmarknader, men tre av dessa bedöms som särskilt strategiskt
viktiga för den långfristiga upplåningen. Syftet är att ha fullgod
beredskap för att kunna täcka framtida lånebehov, även vid turbulenta marknadsförhållanden.
— Sverige, Japan och benchmarkupplåning i dollar är våra strategiska marknader. På dessa måste vi ha någon slags kontinuerlig
närvaro, oavsett lånebehov, så att vi vet att vi alltid har tillgång till
dem, säger Anders Gånge.
Kommuninvest startade 1986 och är en medlemsförening för
276 kommuner och landsting i Sverige. Kommuninvest lånar upp
kapital på svensk och internationell marknad och lånar sedan
pengarna vidare till medlemmarna. Medlemmarna ställer gemensam borgen och garanterar på så sätt varandras skulder. Med den
svenska beskattningsrätten i ryggen jämställs Kommuninvest ofta
14
med svenska staten vad gäller risk och har också högsta kreditrating från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor`s på både
lång och kort sikt.
Förändringar krävs för att vara fullgott alternativ
Ambitionen är att utgöra ett attraktivt alternativ till svenska statspapper, men för att nå dit krävs att ett antal förutsättningar är på
plats.
— Vi ligger, i våra ögon, för nära bostäder i dag. Eftersom en
förvaltare kan ersätta staten med Kommuninvest och få en högre
avkastning tror vi att skillnaden kommer att minska över tid. Vi
försöker skala bort skillnaderna mot statspapper så att vi blir så
lika som möjligt, säger Anders Gånge.
Synen på risk är inte längre ett bekymmer eftersom en placering i Kommuninvest uppfattas nästan som riskfri precis som en
placering i statspapper. Likviditeten har ökat stadigt och Kommuninvest har idag fem market makers; SEB, Nordea, Handelsbanken, Danske Bank och Swedbank och Kommuninvest är dessutom penningpolitisk motpart till Riksbanken vilket ger tillgång
till repofaciliteter.
— Vi jobbar på att förbättra likviditeten och det handlar främst
om att bygga upp volym vilket tar tid. Vi fokuserar på att vårda
programmet, bland annat genom att erbjuda våra market makers
en repofacilitet samt att vara lyhörda för efterfrågan. Vi emitterar
inte när marknadsläget är pressat, utan vänder oss då hellre till
våra andra likviditetskällor, säger Anders Gånge.
Spreaden mot statspapper har pendlat och ligger i dag kring
60–65 räntepunkter på en femårig upplåning i kr vilket gör att
man i praktiken ligger närmare bostadspapper än statspapper.
De senaste två åren har dock
spreaden mot statspapper
gått ihop.
— Ambitionen är förstås att
spreaden ska krympa ytterligare med tiden, säger Anders
Gånge.
En annan aspekt som kan
hjälpa till att placera Kommuninvest och andra kommunobligationer närmare
statspapper är de nya Solvens
II-regler som kommer samt de
nya Basel III-reglerna. Kommunobligationer verkar få en Staffan Hansén, SPP.
lägre riskvikt än bostadspap(Foto: Dan Coleman)
per vilket kommer att göra det
billigare för banker att hålla dessa som del av sin likviditetsreserv.
För Solvens II har EU-kommissionen gjort uttalanden som pekar
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
på att vissa tillgångar med implicit statsgaranti, som till exempel
svenska kommunpapper, kan komma att få noll i riskvikt precis
som statspapper.
— Om det skulle bli på det sättet så ökar förstås kommunobligationer i attraktionskraft. De är dock redan i dag att bra alternativ
med låg risk och en bra likviditetspremie, säger Staffan Hansén
som ansvarar för SPP:s traditionella livportfölj.
Samtidigt finns det 17 kommuner och ett landsting, Stockholm,
som har egna marknadsprogram, både i kr och i utländsk valuta.
En del av dessa är också medlemmar i Kommuninvest.
Bankfinansieringen väntas fortsätta minska
Vid utgången av 2012 beräknade Kommuninvest att den totala
kommunala låneskulden uppgick till omkring 430 miljarder kr.
Kommuninvests utlåning till medlemmarna stod för 46 procent
av den summan medan kommunernas egna marknadsprogram
utgjorde 22 procent. Resten var bankupplåning, 32 procent. Den
dominerande trenden den senaste tioårsperioden är nedgången
i bankfinansiering till förmån för marknadsprogram. Stockholms
Stad har till exempel ingen
bankfinansiering i dagsläget.
— Det var flera år sedan vi
hade några banklån, vi lånar
billigare på marknaden och
med vår AAA-rating och
stabila ekonomi upplever vi
inga problem att emittera,
inte ens under finanskrisen
2008 hade vi problem, säger
Anna Håkansson,
finanschef på Stockholms
Stad. Med utestående
värdepapper, under marknadsprogram, på knappt
Anna Håkansson, Stockholms Stad.
16 miljarder kr i dagsläget
(Foto: Stockholm Stad)
hör Stockholms Stad till de
största på den kommunala lånemarknaden i Sverige.
— Bankerna har svårt att räkna hem lån till kommunsektorn,
bland annat på grund av de nya reglerna i Basel III. Och allt talar
väl för att andelen fortsätter nedåt. Att låna ut till ett institut eller
kommun med AAA-rating för att sedan finansiera det på marknaden är svårt. Kommunerna har få ekonomiska incitament kvar att
låna i bankerna men bankerna fortsätter förstås att
spela en viktig roll som investerare och intermediär.
De har ju också ett intresse
av att bistå kommunerna
med deras marknadsprogram. Bankernas behov av
säkra certifikat och obligationer kommer att vara
större med nya regelverk
och kommunpapper kan
ingå i bankernas likviditetsreserver, säger Pelle
Holmertz, utlåningschef
på Kommuninvest.
Pelle Holmertz, Kommuninvest.
(Foto: Kommuninvest)
Tillgången på kom-
munala obligationer kommer att stiga stadigt de närmaste åren,
underblåst av en stark investeringstrend bland de flesta kommunerna och i synnerhet de storstadskommuner och landsting som
upplever en stark inflyttning.
— Det är stora investeringar i kommuner och landsting som
nu sker. Det är mycket som
inte gjorts sedan 70-talet
då man också hade mycket
investeringar. Den här cykeln
kan nog hålla på i några år
men kommunerna lär inte
få några problem med att
låna upp det de behöver. De
har bra kreditvärdighet och
en relativt låg skuldsättning
i utgångsläget, säger Stefan
Ackerby, biträdande chefsekonom på SKL, Sveriges
Kommuner och Landsting.
Kommuners och landsStefan Ackerby, SKL.
tings pensionsåtagande kan
(Foto: SKL)
också komma att påverka
lånebehovet framöver.
— En del kommuner har inte avsatt pengar för intjänade pensionsförmåner utan i stället återlånat det som en del i sin finansiering av investeringar. Men nu när man ska börja betala ut pensioner så går inte det längre och då får man ersätta det med annan
finansiering, vilket också ökar lånebehovet, säger Stefan Ackerby.
Kommuninvest beräknar att den totala låneskulden ökar till
omkring 500 miljarder kr någon gång under 2015 eller 2016 och
vid det laget lär den utestående stocken av svenska kommunpapper ha ökat rejält. Förutom att Kommuninvest då ska ha nått 100
miljarder kr så kommer dagens cirka 150 miljarder kr som emitterats av enskilda kommuner och landsting att ha ökat som ett
resultat av investeringsbehoven.
Stockholms Stad räknar med att emittera omkring 3 miljarder
kr det första halvåret i år och kanske ”ett par tre miljarder” andra
halvåret enligt Anna Håkansson. Även med ökande lånebehov för
att investera i infrastruktur och rusta upp miljonprogrammet ser
Stockholms Stad inget behov av att gå med i Kommuninvest.
— Vi ser inte att vi har något att tjäna på att ta oss ett sådant åtagande gentemot andra kommuner. Vi lånar i dag på samma nivåer
som Kommuninvest, säger Anna Håkansson.
En annan stor aktör som inte heller är med i Kommuninvest
är Stockholms Läns Landsting. Där låg låneskulden på knappt 31
miljarder kr vid årsskiftet varav 9,7 miljarder kr var marknadsprogram. Stora investeringar i bland annat nya Karolinska sjukhuset
och Stockholms Lokaltrafik, SL gör att Stockholms Landsting i sina
egna prognoser räknar med att låneskulden närmar sig
50 miljarder kr om tre år. Investeringarna väntas resultera i ökad
aktivitet på obligationsmarknaden.
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
15
Fondmarknadsdagen
Fullt hus på
Fondmarknadsdagen 2013
Många ville ta del av de intressantaste frågorna i branschen på Fond & Banks event i Stockholm
den 21 mars. I år var totalt 21 talare inbjudna fördelade på tio programpunkter, som samlade nästan
100 deltagare!
Foto: Barbara Taltavull/ Sara Nilsson
Till höger Hans
Andersson, vd IKC
Fonder, och Jan
Hedman, head of fund
execution, SEB .
Beatrice Olsson Fahlberg, chef för
Sparandemarknaden på ICA Banken
tillsammans med kollegan Josephine
Strand, chef Fonder ICA Banken.
Elisabeth Halman på marknad och
försäljning, Xact. Charlotte Wadell,
Handelsbanken Investment center,
marknad och kommunikation.
Per Wennberg, vd Skagen Fonder
Sverige, Barbara Taltavull, redaktör
Fond & Bank och Terese Rustas,
administrativt ansvarig för fonder,
SBAB.
Johan Lycke, sekreterare i
AIFM-utredningen, finansdepartementet,
var en av talarna.
Anders Etteby, SEB Asset Servicing, Client
Relations och Lena Ellertsson Freedman,
Marketing and Communications Manager,
Aberdeen Asset Management.
16
Dagen bjöd på flera paneldebatter. Här
diskuteras under rubriken: Fondkartan
ritas om – utmaningar och möjligheter.
Var söker sig investeringsströmmarna
i en ny regelvärld? Vilka produkter
kan bli aktuella – vilka vinner och
vilka försvinner? Från vänster, Hans
Schmidt, Fond & Bank, Glenn Wigren,
chef tredjepartsdistribution Avanza,
Jim Rotsman, chef för investeringsfondserbjudandet på Skandia
Lukas Lindkvist, head of Asset
Management Coeli AB, Robert Lindblom,
senior advisor Brummer & Partners.
Arne Troye, Partner Holberg Fonder och vd för det
svenska fondbolaget i glatt samspråk med
Pär Bäckman, informationschef Swedbank Robur.
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
Krönikan
Vägen till Kina
går via Hongkong
Kina har på senare år varit en enastående tillväxtsaga. En växande medelklass och urbaniseringen
lägger grunden för en fortsatt start ekonomisk
tillväxt kommande årtionden, framhåller
Kristina Najjar-Wahlgren, Head of Business
Development Nordic Region, Aberdeen Asset
Management.
D
e långsiktiga prognoserna är goda, även om Kinas tillväxt
har mattats av på grund av en svag export till problemtyngda västerländska ekonomier, en vikande fastighetsmarknad och det faktum att den inhemska konsumtionen inte
kan kompensera för bortfallet i exporten.
I skenet av Europas oroliga resa framställs därför Kina ofta som
svaret på alla frågor, men innebär det att man automatiskt får del
av Kinas tillväxt när man investerar i noterade bolag på den kinesiska marknaden? Svaret kan vara både ja och nej, det finns absolut bra kinesiska bolag men nyckeln till god avkastning i Kina, liksom på andra platser, är att utvärdera bolagen. Vi investerar trots
allt i riktiga bolag med verksamheter, inte bara i värdepapperet.
Att BNP-tillväxten varit stark under senare år återspeglas inte
i hur aktiepriserna utvecklats för bolagen i Kina. Den som haft en
passiv investeringsstrategi och investerat i enlighet med jämförelseindex under perioden 1992 fram till 2012, har inte till fullo tagit
del av den faktiska tillväxten som Kina haft.
Det finns således gott om utmaningar när det gäller att investera på de kinesiska aktiemarknaderna: Investeringsbara bolag är
få och de med högst standard återfinns framförallt i konsumtionssektorn. Vissa branscher som banker, energisektorn, telekom och
andra strategiskt viktiga områden består nästan uteslutande av
statliga bolag. Vi får inte glömma att Kinas ekonomi sedan lång tid
tillbaka präglats av uteslutande statligt ägande och att privatiseringen kommer att ta tid. Mot denna bakgrund måste man som
investerare vara särskilt medveten om de problem som relaterar
till bolagstyrning och hur väl bolagen ta hänsyn till minoritetsägares intressen. Problemet man ska vara uppmärksam på är att vissa
bolag med en stark ägarfamilj kanske inte alltid tar hänsyn till minoritetsägarna intressen om de har en dominerande ställning.
Kinas ledning har uttalat ambitioner att skapa mer utrymme
för den privata sektorn i landet för att långsiktigt främja innovationsförmåga och för att minska arbetslösheten. Man har
också annonserat reformer på flera områden, till exempel inom
hälsovården. Ett konkret exempel är den reform den kinesiska
ledningen genomför i finanssektorn där alla banker nu får rätt att
bestämma sin inlåningsränta och därmed konkurrensutsätta dem,
en typ av marknadsränta. Det innebär i sin tur att pengarna som
används till investeringar i andra sektorer blir dyrare och troligtvis
mer kritiskt granskade. Korruptionen är utbredd men även här
aviseras åtgärder, till exempel det nya så kallade åttapunktsprogrammet.
Den kinesiska börsen består till 70 procent av privata investerares pengar: Den är inte känd för att styras av fundamentala
faktorer, utan fungerar i mångt och mycket som ett kasino. Det
beror dels på det slutna ekonomiska systemet där det bara finns
ett fåtal alternativa investeringsmöjligheter, dels på den negativa
realräntan som innebär att kinesiska sparare de facto kan förlora
pengar om de är insatta på banken. Det gör att många satsar sina
pengar på börsen eller fastighetsmarknaden och hoppas på att
göra snabba vinster på spekulation.
För långsiktiga investerare är kvalitet och värde det viktigaste.
Med kvalitet avses här konkurrenskraftiga företag med stabil balansräkning, erfaren företagsledning och attraktiva tillväxtutsikter.
Med värde avses att investerare behöver sätta sig in i historiken
och hur företagen drivs för att helt och hållet kunna förstå hur kinesiska företag fungerar och göra en god bedömning av en rimlig
prissättning på bolagets aktier. En detaljerad analys av bolagen
som inkluderar granskning av bolagsstyrning, tillit till bolagens
ledning, att bolaget arbetar med en hållbar affärsmodell är grundläggande och en nödvändighet för att undvika fatala felinvesteringar.
Med en aktiv investeringsprocess som bygger på grundlig förstahandsresearch har man som förvaltare möjlighet att hitta bra
värde i enstaka kinesiska bolag. Fokus ligger dock på att identifiera
företag med en hållbar affärsmodell som frodas i både bra och
dåliga tider. Till dess att vi får en större transparens i kinesiska
företag kommer det att var fördelaktigt att ta del av Kinas tillväxt
indirekt genom Hongkongnoterade företag med en stor andel av
sina intäkter härledda från fastlandet, eller för den delen, andra
internationella bolag med likartad exponering. De bolag våra
förvaltare investerar i har normalt omkring 40 procent av sina
intäkter från fastlandet och man kan på så sätt ta del av tillväxten
och utvecklingen i Kina samtidigt som Hongkongnoterade bolag
generellt sätt visar prov på bättre bolagsstyrning och i större utsträckning tar hänsyn till minoritetsägarintressen.
Enligt våra förvaltare har vissa sektorer utmärkt sig när det gäller att få tillgång till Kinas tillväxt med Hongkong som inkörsport.
Det gäller till exempel konsumtionsvaror som vänder sig till den
kinesiska medelklassen, fastighetsbolag som investerar i shoppingcentra i Kina och bolag i rese- och turistnäringen, till exempel
hotellägare och hotelloperatörer.
Kina är en dynamisk marknad och vi ser med spänning fram
emot att kunna inkludera mer listade bolag på den kinesiska
marknaden i investeringsportföljerna i takt med att transparensen och bolagsstyrningen förbättras samtidigt som korruptionen
minskar, men vi inser också att det kommer att ta tid. Till dess är
exponeringen mot Kina via Hongkong ett fullgott alternativ.
Kristina
NajjarWahlgren
Nyhetsbrevet Fond & Bank. Nummer 4 den 26 mars 2013
Det är – i enlighet med upphovsrättslig lagstiftning – inte tillåtet att kopiera eller faxa sidor ur nyhetsbrevet, utan skriftligt medgivande från utgivare.
17
Nyheter i korthet
Nordea lanserar
räntebevis på index
Danske ska erbjuda
rådgivning via video
> Den 21 mars lanserade Nordea
ett räntebevis på index, räntebevis Europé High Yield. Räntebeviset ger exponering mot Europas
ledande high yield-index, iTraxx
Crossover. Indexet följer kreditrisken för 50 europeiska bolag,
som till exempel ThyssenKrupp,
Nokia, Ladbrokes och StoraEnso.
— Tack vare bredden får man
en väldigt bra riskspridning inom
det mer riskfyllda high yieldsegmentet (sämre kreditbetyg
än BBB-) samtidigt som räntan
på räntebeviset är förhållandevis
hög; 3-månaders STIBOR plus
3,80 procent, säger Anders
Nicander, chief Sales Manager,
Nordea Capital Markets Investment Products.
Banken har även dammat av
produkten omvända konvertibler.
> Danske Bank i Sverige har
beslutat att alla kontorskunder ska få tillgång till tjänsten
e-Möte. Först ut blir kontoret
Stockholm Norra som före
årsskiftet ska kunna erbjuda
rådgivningsmöte via videokonferens. Sedan två år tillbaka
har kunder knutna till bankens
Direkt-koncept, det vill säga
kunder som har bankens Internetbank och inte är knutna till
något kontor, kunnat utnyttja
tjänsten.
SHB ökar sin andel
av sparmarknaden
> Tre av fyra storbanker har
tappat i marknadsandelar det
senaste året när det gäller hushållens finansiella tillgångar.
Endast Handelsbanken har
ökat sin marknadsandel till
8,8 procent från 8,5 procent av
marknaden 2011. Swedbank,
som är marknadsledande, har
tappat till 13,9 från 14,2 procent.
Collectum: Halverad
fondavgift i nya ITPupphandlingen
>Fondavgifterna i Collectums
senaste tjänstepensionsupphandling är i genomsnitt 55
procent lägre än avgifterna för
samma fonder på den öppna
marknaden. Det har Collectum
själv räknat ut i en ny rapport.
Nytt förslag till praxis
för riskhantering
kring ETF:er
> Europeiska bankmyndigheten, EBA, har skickat ett yttrande till de nationella tillsynsmyndigheterna om vad den
anser vara ”Good Practises” för
riskhantering av börshandlade
fonder, ETF:er.
Dokumentet är avsett att
se till att potentiella risker i
samband med ETF: er, hanteras
korrekt utifrån kreditinstitutets
och deras kunders perspektiv.
Enligt EBA kommer ”Good
Practises” att bidra till en enhetlig tillsynspraxis inom EU.
Konsumentverket
får nytt vapen mot
snabblåneföretag
>Nu får Konsumentverket nya
verktyg för att komma åt oseriös kreditgivning.
I en departementspromemoria från justitiedepartementet förslås att myndigheten ska
kunna ta ut en straffavgift av
näringsidkare som i samband
med kreditgivning till konsumenter inte för tillräckliga
kreditproövningar enligt konsumentkreditlagen.
Boka 10 april
Tjänstepensionsdagen
Årets mötesplats för dig i tjänstepensionsbranschen!
Välkommen till Tjänstepensionsdagen där vi belyser de
viktigaste frågorna för branschen och tjänstepensionsmarknadens framtid.
Tid: 10 april, kl 9.00–16.00
Plats: World Trade Center,
Klarabergsviadukten 90,
Stockholm
Du möter bland andra:
Staffan Hansén, vd, SPP Liv
Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare, Finansdepartementet
Håkan Nyberg,, vd, Nordnet
Anmälan och information: www.pensionerochformaner.se, e-post: [email protected]
tel: 08-54 600 500
Boka 16 april
Livutredningens flyttförslag
– vilka blir konsekvenserna?
Livutredningens flyttförslag är oerhört viktiga för försäkringsbranschen och remissvaren innehåller både kraftig
kritik och konstruktiva förslag. Hör mer 16 april!
Du möter bland andra:
Tid: 16 april, kl 9.00–12.00
Plats: Tändstickspalatset,
Västra Trädgårdsgatan 15,
Stockholm
Mats Langensjö, vd, Brummer Life
Charlotta Eriksson, jurist, Svensk Försäkring
Henrik Källén, vd, Avanza Pension
Hans Gidhagen, pensionsexpert, Svenskt Näringsliv
Anmälan och information: www.pensionerochformaner.se, e-post: [email protected]
tel: 08-54 600 500
®
Data warehouse for
the financial industry
Optimizing reporting and analytical
processes for the financial industry
www.graz.se
Ridån går upp
24 april på Berns!
Insurance Awards 2013
För fjärde året i rad
Anmäl dig och säkra
din plats nu!
Insurance Awards är hela försäkringsbranschens
gala, den enda i sitt slag i Norden. Syftet är att
premiera och lyfta fram de bolag som under
2012 har utmärkt sig på ett positivt sätt i sex
olika kategorier.
För mer information och anmälan gå in på:
www.insuranceawards.se
Sista anmälningsdag 16 april
Huvudsponsor
Kategorisponsorer
Ridån går upp
onsdag 24 april 2013 på Berns
Säkra din plats på försäkringsgalan nu
och anmäl dig på
www.insuranceawards.se!