Alkoholintag under graviditet – Ihsan Sarman

Alkoholintag under
graviditet!
Vilka effekter riskerar fostret att drabbas av och
vilka konsekvenser innebär det för barnet senare
i livet?
”Du spelar roll”
9/2 2015
Ihsan Sarman
Sachsska Barn- och ungdomssjukhus
Ihsan Sarman
2015-02-10
Vad är det som sker när fostret
exponeras för droger?
Nikotin
Alkohol
Cannabis
Partydroger
Amfetamin
Opiater
Kokain
Ihsan Sarman
2015-02-10
”The hypothesis of fetal origines”
Ihsan Sarman
Oktober 2010
2015-02-10
Obalans i fostermiljön som
riskfaktor för framtida ohälsa!
• Låg födelsevikt
hjärt- kärl sjd
åldersdiabetes
• Uttalad hunger eller stress
schizofreni
• Maternell övervikt
barn fetma
• Alkohol och droger
triggar mekanismer
som påverkar
programmering av
hjärnans utveckling
Ihsan Sarman
2015-02-10
Fall 1: 22 årig kvinna med AUDIT 26 (1a graviditet)
Grav.
vecka
Dag 1
Dag 3
2
Fredag
2 glas sprit
>10 burkar
stark öl
Lördag
2 glas sprit
>10 burkar
stark öl
3
Fredag
2 glas sprit
>10 burkar
stark öl
Lördag
2 glas sprit
>10 burkar
stark öl
4
Fredag
2 glas sprit
>10 burkar
stark öl
Lördag
2 glas sprit
>10 burkar
stark öl
6
Fredag
Dito
Lördag
Dito
7
Fredag
Dito
Lördag
Dito
Dag 3
Dag 4
Dag 5
Dag 6
Dag 7
1
5
Ihsan Sarman
2015-02-10
Fall 2
• Ensamstående kvinna utan egen bostad
• AUDIT på MVC 31 poäng (normal < 5 poäng)
• Tidigare ett barn placerad (LVU) efter födelsen
Psykisk ohälsa
• Tidigare kontakt beroendemedicin och psykoterapiverksamhet
• Självskadebeteende och suicidförsök
Fostrets exponering
• 1 flaska vin o 3 burkar starköl 3-4 ggr/v fram till positiv gravtest (vecka 4)
• Minskat intaget men flera återfall fram till vecka 18 (p.g.a. svår ångest)
• Urinprover: Etyl markörer negativa men blodprov med PET markör
positiva under grav v 13; v 19; neg i grav v 25 (< 0,05 mikromol/L).
Graviditet och förlossning
• Mkt ångest i början, förenad med ambivalens.
• Förlossning i grav v 37+6
• FV 2890 g, FL 49 cm, HO 33 cm.
• Vårdtid på BB 3 d. Amning vid hemgång.
Ihsan Sarman
2015-02-10
Graviditetens perioder
3:e trimestern
1:a trimestern
Ihsan Sarman
2:a trimestern
2015-02-10
Sårbarheten under graviditet
Ihsan Sarman
från CDC
2015-02-10
Upptäckt på BB?
• I motsats till många andra fosterskador som upptäcks
vid förlossningen och på BB, förbises ofta
alkoholrelaterade skador.
• Barnen förefaller ofta tämligen fysiskt ”normala”, vilket
försvårar för dem att få hjälp.
Ihsan Sarman
2015-02-10
”Neurobehavioral teratogenicity”
Beteende missbildning
American Association of Pediatrics
… bestående central nervsystem skada som
resulterar i försenad utveckling av
beteenden, med oförmåga till problem
lösning och svårigheter i inlärning
Ihsan Sarman
2015-02-10
Neurotransmittorer
är viktiga budbärare mellan våra nervceller
Några välkända budbärare:
• Serotonin
• Dopamin
• Noradrenalin
• Adrenalin
• Acetylkolin
• Opioider
(enkephalin, endorfin,dynorfin)
Ihsan Sarman
2015-02-10
• Neurotransmittorer under foster livet är viktiga för
o Tillväxt
o Differentiering
o Etablering av neuronala nätverk
• Vid exponering för droger påverkas hjärnans normala
utvecklingsprogram
• Narkotika efterliknar budbärarnas aktioner vilket leder till
störningar i hjärnans nätverk under känsliga
utvecklingsperioder
Ihsan Sarman
2015-02-10
Graviditet är en period
förenad med hög
motivation till förändringar
Ihsan Sarman
2015-02-10
Dryckesmönster i England
Maternal alcohol intake from a British cohort
Nykjaer C, et al. J Epid Community Health 2014; 68
Ihsan Sarman
2015-02-10
Alkohol intag under graviditet.
(2 studier från USA 2009)
Denny et al. Morbidity & Mortality Weekly Rep.U.S. 2009
Alkoholintag under graviditet (2001- 2005)
• 35-44 år
17.7 %
• 18-24 år
8.6 %
Ethen at al. J Maternal & Child health. 2009 (8 stater)
• 30.3 % drack under graviditet, 8.3 % med binge mönster
• 22.5 % medgav intag 1:a månaden
• 7.9 % under 3:e trimester
• 2,7 % under hela graviditeten
• Binge mönster innan graviditet predikterade väl
alkoholintag under graviditet
Ihsan Sarman
2015-02-10
Ansiktskarakteristika
Ihsan Sarman
Alcohol research and health 2011 Warren K et al
2015-02-10
Djurmodeller för förståelsen av alkoholens skadeffekt
Genesis of Alcohol-Induced Craniofacial Dysmorphism
Sulik K Exp Biol Med 2005
Gravid möss
alkohol dag 7
Ihsan Sarman
Gravid möss
utan alkohol
2015-02-10
Ihsan Sarman
Svenska FAS föreningens hemsida
2015-02-10
FAS symptom
•
•
•
•
•
•
•
•
Smal huvudomfång
Tillväxthämning
Specifikt utseende
Inlärningssvårigheter
Hyperaktivitet
Brister i korttidsminne
Uppmärksamhetssvårigheter
Låg intelligens
Ihsan Sarman
2015-02-10
Vad är FASD ?
FAS
ARND
partiell FAS/
FAE
ARBD
Bertrand, et al US Dept of Health 2005
Ihsan Sarman
2015-02-10
Child cognitive/behavioral test performance centiles
by diagnosis in a Midwestern city.
May et al Pediatrics 2014
percentile
Error bars +/1 SE
Ihsan Sarman
DAS, Differential Ability Scales.
2015-02-10
Psychosocial Outcomes of Fetal Alcohol
Syndrome in Adulthood.
J Rangmar et al Pediatrics 2015
• FAS grupp: 79 individer, 32 år (18–47 år)
• Kontroll grupp 1: 3160 individer,
matchade för ålder, kön, födelseplats
• Kontroll grupp 2: 122 individer från grupp
1, som blev placerade i samhällsvård
under barndomen
•
Ihsan Sarman
2015-02-10
Resultat
J Rangmar et al Pediatrics 2015
• FAS individer i större utsträckning
o fick special undervisning i skolan (25% vs
2%)
o var arbetslösa (51% vs 15%),
o levde på pension (31% vs 3%)
• FAS individer i större utsträckning fick
o slutenvård för alkohol (9% vs 2%)
o psykiatriska diagnoser (33% vs 5%)
o psykotropa läkemedel (57% vs 27%)
Ihsan Sarman
2015-02-10
Jämförelse av placerade barn för samhällsvård
J Rangmar et al Pediatrics 2015
Ihsan Sarman
2015-02-10
Ihsan Sarman
2015-02-10
Resultat
Flak et al 2014
• Av 1 593 artiklar, 34 med data från cohort studier
med väl definierade kriterier
• Baserade på 8 studier med 10 000 barn (6 mån
till 14 år) observerades en signifikant skadesamband finnas mellan någon ”binge ” alkohol
exponering och barnets kognitiva utveckling
• Baserad på 3 hög-kvalitets studier med 11 900
barn (9 mån till 5 år) observerades signifikant
skade-samband mellan moderat alkohol
exponering och barnets beteende
Ihsan Sarman
2015-02-10
• Sambandet mellan ”mild-till-moderat” prenatal
alkohol exponering och barnets kognitiva
utvecklingen var också signifikant men liten,
(sambandet blev dock ej signifikant när man
exkluderade 1 stor studie som bedömde mild alk
intag)
Ihsan Sarman
2015-02-10
Författarnas slutsats
Flak et 2014
• Resultaten belyser återigen hur viktigt det
är att avstå från ”binge drinking” (≥4 eller
≥5 drinkar per tillfälle)
• Evidens för att det inte föreligger en gräns
för hur säker det är att dricka alkohol
under graviditet, inte ens för ”Mild-tomoderate drinking” s mönster (>0 till 6
drinkar per vecka)
Ihsan Sarman
2015-02-10
Att uppmärksamma!
I dessa studier fann man att vissa barn som
har exponerats med lägsta nivåer av
moderat alkohol intag uppvisar
problematiska beteende som:
• Behöver ökad uppmärksamhet
• Beteende regleringsproblem
• Svaga interaktiva lekfärdigheter
Ihsan Sarman
2015-02-10
Förekomst av FASD
• 90 talet
Europa/USA
0,1-0,2 %
• 2011
• 2014
• 2013
Italien
USA
Sydafrika
2,3–6,3 %
3,6 %
13–20 %
Ihsan Sarman
2015-02-10
Diagnosen ”FAS” (Q86.0)
2006-2012 i Sverige
enl. patient registret (PAR)
60
50
40
216 individer
Prevalens 0,3/1000
30
20
10
0
Ihsan Sarman
2015-02-10
Isberget FAS
Fetalt Alkohol Syndrom
Fetalt Alkoholspektrum
Störningar
o PFAS
o ARBD
o ARND
FAE – Fetala Alkohol
Effekter
Ihsan Sarman
2015-02-10
Myter om barn med
diagnosen FASD
• Barnen är utvecklingsstörda (underförstått mentalt
retarderade)
• Beteendestörningar är resultat av dålig fostran/miljö
• Att medge att barnen har hjärnskador är att ge upp
• FASD växer bort med tiden
• Diagnosen hämmar barnens utveckling
• Diagnos är meningslöst eftersom ingen ”riktig”
behandling finns
• Personer med FASD är omotiverade och oansvariga
Ihsan Sarman
2015-02-10
Vad kan vården göra?
• Barn exponerade för alkohol och droger
under fosterlivet utgör en högriskgrupp
• För ett jämlikt vård behöver deras
stödbehov
o upptäckas tidigt
o vårdgivaren behöver sätta in tidiga
insatser för optimal stöd
Ihsan Sarman
2015-02-10
Tidiga insatser för barn till föräldrar med
alkohol- och drogberoende.
Ihsan Sarman
Susanne Etzler
Anki Thorberg
Rosenlunds barnhälsovårdsteam
Forskningsorgansiation
Margareta Blennow
Anncharlotte Lindfors
Anders Hjern
Malin Bergström
Ihsan Sarman
Medicinskt ansvarig läkare
Barnsjuksöterska
Barnsjuksöterska
BHV
Vårdutvecklare BHV
Prof CHESS
Vårdutvecklare psykolog CHESS
2015-02-10
Målsättning
• Individuellt format stöd under barnets första
halvår huvudsakligen i hemmet
• Uppföljning av barnets hälsa och utveckling från
födseln till skolstart
• Tidig identifikation av svårigheter hos barnet
• Samarbete med övriga vårdgivare och
socialtjänst
• Kunskapsstöd till övriga berörda vårdgivare i
SLL
• Generera ny kunskap
Ihsan Sarman
2015-02-10
Verksamheten bygger på:
•
•
•
•
•
•
•
”Empowerment”
Hälsopromotion
Genusperspektiv
Hög tillgänglighet
Tillitsfull kontakt
Kontinuitet
Har sin grund i ordinarie BHV-program
Ihsan Sarman
2015-02-10
Vanliga Neuropsykologiska
svårigheter
• Exekutiva och kognitiva funktioner
nedsatta
• Verbal förståelse sämre
• Perceptuell resonemang sämre
• Beteende svårigheter (bryta mot regler)
• Aggressivitet
Ihsan Sarman
2015-02-10