Alkoholintag under graviditet! Vilka effekter riskerar fostret att drabbas av och vilka konsekvenser innebär det för barnet senare i livet? ”Du spelar roll” 9/2 2015 Ihsan Sarman Sachsska Barn- och ungdomssjukhus Ihsan Sarman 2015-02-10 Vad är det som sker när fostret exponeras för droger? Nikotin Alkohol Cannabis Partydroger Amfetamin Opiater Kokain Ihsan Sarman 2015-02-10 ”The hypothesis of fetal origines” Ihsan Sarman Oktober 2010 2015-02-10 Obalans i fostermiljön som riskfaktor för framtida ohälsa! • Låg födelsevikt hjärt- kärl sjd åldersdiabetes • Uttalad hunger eller stress schizofreni • Maternell övervikt barn fetma • Alkohol och droger triggar mekanismer som påverkar programmering av hjärnans utveckling Ihsan Sarman 2015-02-10 Fall 1: 22 årig kvinna med AUDIT 26 (1a graviditet) Grav. vecka Dag 1 Dag 3 2 Fredag 2 glas sprit >10 burkar stark öl Lördag 2 glas sprit >10 burkar stark öl 3 Fredag 2 glas sprit >10 burkar stark öl Lördag 2 glas sprit >10 burkar stark öl 4 Fredag 2 glas sprit >10 burkar stark öl Lördag 2 glas sprit >10 burkar stark öl 6 Fredag Dito Lördag Dito 7 Fredag Dito Lördag Dito Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 1 5 Ihsan Sarman 2015-02-10 Fall 2 • Ensamstående kvinna utan egen bostad • AUDIT på MVC 31 poäng (normal < 5 poäng) • Tidigare ett barn placerad (LVU) efter födelsen Psykisk ohälsa • Tidigare kontakt beroendemedicin och psykoterapiverksamhet • Självskadebeteende och suicidförsök Fostrets exponering • 1 flaska vin o 3 burkar starköl 3-4 ggr/v fram till positiv gravtest (vecka 4) • Minskat intaget men flera återfall fram till vecka 18 (p.g.a. svår ångest) • Urinprover: Etyl markörer negativa men blodprov med PET markör positiva under grav v 13; v 19; neg i grav v 25 (< 0,05 mikromol/L). Graviditet och förlossning • Mkt ångest i början, förenad med ambivalens. • Förlossning i grav v 37+6 • FV 2890 g, FL 49 cm, HO 33 cm. • Vårdtid på BB 3 d. Amning vid hemgång. Ihsan Sarman 2015-02-10 Graviditetens perioder 3:e trimestern 1:a trimestern Ihsan Sarman 2:a trimestern 2015-02-10 Sårbarheten under graviditet Ihsan Sarman från CDC 2015-02-10 Upptäckt på BB? • I motsats till många andra fosterskador som upptäcks vid förlossningen och på BB, förbises ofta alkoholrelaterade skador. • Barnen förefaller ofta tämligen fysiskt ”normala”, vilket försvårar för dem att få hjälp. Ihsan Sarman 2015-02-10 ”Neurobehavioral teratogenicity” Beteende missbildning American Association of Pediatrics … bestående central nervsystem skada som resulterar i försenad utveckling av beteenden, med oförmåga till problem lösning och svårigheter i inlärning Ihsan Sarman 2015-02-10 Neurotransmittorer är viktiga budbärare mellan våra nervceller Några välkända budbärare: • Serotonin • Dopamin • Noradrenalin • Adrenalin • Acetylkolin • Opioider (enkephalin, endorfin,dynorfin) Ihsan Sarman 2015-02-10 • Neurotransmittorer under foster livet är viktiga för o Tillväxt o Differentiering o Etablering av neuronala nätverk • Vid exponering för droger påverkas hjärnans normala utvecklingsprogram • Narkotika efterliknar budbärarnas aktioner vilket leder till störningar i hjärnans nätverk under känsliga utvecklingsperioder Ihsan Sarman 2015-02-10 Graviditet är en period förenad med hög motivation till förändringar Ihsan Sarman 2015-02-10 Dryckesmönster i England Maternal alcohol intake from a British cohort Nykjaer C, et al. J Epid Community Health 2014; 68 Ihsan Sarman 2015-02-10 Alkohol intag under graviditet. (2 studier från USA 2009) Denny et al. Morbidity & Mortality Weekly Rep.U.S. 2009 Alkoholintag under graviditet (2001- 2005) • 35-44 år 17.7 % • 18-24 år 8.6 % Ethen at al. J Maternal & Child health. 2009 (8 stater) • 30.3 % drack under graviditet, 8.3 % med binge mönster • 22.5 % medgav intag 1:a månaden • 7.9 % under 3:e trimester • 2,7 % under hela graviditeten • Binge mönster innan graviditet predikterade väl alkoholintag under graviditet Ihsan Sarman 2015-02-10 Ansiktskarakteristika Ihsan Sarman Alcohol research and health 2011 Warren K et al 2015-02-10 Djurmodeller för förståelsen av alkoholens skadeffekt Genesis of Alcohol-Induced Craniofacial Dysmorphism Sulik K Exp Biol Med 2005 Gravid möss alkohol dag 7 Ihsan Sarman Gravid möss utan alkohol 2015-02-10 Ihsan Sarman Svenska FAS föreningens hemsida 2015-02-10 FAS symptom • • • • • • • • Smal huvudomfång Tillväxthämning Specifikt utseende Inlärningssvårigheter Hyperaktivitet Brister i korttidsminne Uppmärksamhetssvårigheter Låg intelligens Ihsan Sarman 2015-02-10 Vad är FASD ? FAS ARND partiell FAS/ FAE ARBD Bertrand, et al US Dept of Health 2005 Ihsan Sarman 2015-02-10 Child cognitive/behavioral test performance centiles by diagnosis in a Midwestern city. May et al Pediatrics 2014 percentile Error bars +/1 SE Ihsan Sarman DAS, Differential Ability Scales. 2015-02-10 Psychosocial Outcomes of Fetal Alcohol Syndrome in Adulthood. J Rangmar et al Pediatrics 2015 • FAS grupp: 79 individer, 32 år (18–47 år) • Kontroll grupp 1: 3160 individer, matchade för ålder, kön, födelseplats • Kontroll grupp 2: 122 individer från grupp 1, som blev placerade i samhällsvård under barndomen • Ihsan Sarman 2015-02-10 Resultat J Rangmar et al Pediatrics 2015 • FAS individer i större utsträckning o fick special undervisning i skolan (25% vs 2%) o var arbetslösa (51% vs 15%), o levde på pension (31% vs 3%) • FAS individer i större utsträckning fick o slutenvård för alkohol (9% vs 2%) o psykiatriska diagnoser (33% vs 5%) o psykotropa läkemedel (57% vs 27%) Ihsan Sarman 2015-02-10 Jämförelse av placerade barn för samhällsvård J Rangmar et al Pediatrics 2015 Ihsan Sarman 2015-02-10 Ihsan Sarman 2015-02-10 Resultat Flak et al 2014 • Av 1 593 artiklar, 34 med data från cohort studier med väl definierade kriterier • Baserade på 8 studier med 10 000 barn (6 mån till 14 år) observerades en signifikant skadesamband finnas mellan någon ”binge ” alkohol exponering och barnets kognitiva utveckling • Baserad på 3 hög-kvalitets studier med 11 900 barn (9 mån till 5 år) observerades signifikant skade-samband mellan moderat alkohol exponering och barnets beteende Ihsan Sarman 2015-02-10 • Sambandet mellan ”mild-till-moderat” prenatal alkohol exponering och barnets kognitiva utvecklingen var också signifikant men liten, (sambandet blev dock ej signifikant när man exkluderade 1 stor studie som bedömde mild alk intag) Ihsan Sarman 2015-02-10 Författarnas slutsats Flak et 2014 • Resultaten belyser återigen hur viktigt det är att avstå från ”binge drinking” (≥4 eller ≥5 drinkar per tillfälle) • Evidens för att det inte föreligger en gräns för hur säker det är att dricka alkohol under graviditet, inte ens för ”Mild-tomoderate drinking” s mönster (>0 till 6 drinkar per vecka) Ihsan Sarman 2015-02-10 Att uppmärksamma! I dessa studier fann man att vissa barn som har exponerats med lägsta nivåer av moderat alkohol intag uppvisar problematiska beteende som: • Behöver ökad uppmärksamhet • Beteende regleringsproblem • Svaga interaktiva lekfärdigheter Ihsan Sarman 2015-02-10 Förekomst av FASD • 90 talet Europa/USA 0,1-0,2 % • 2011 • 2014 • 2013 Italien USA Sydafrika 2,3–6,3 % 3,6 % 13–20 % Ihsan Sarman 2015-02-10 Diagnosen ”FAS” (Q86.0) 2006-2012 i Sverige enl. patient registret (PAR) 60 50 40 216 individer Prevalens 0,3/1000 30 20 10 0 Ihsan Sarman 2015-02-10 Isberget FAS Fetalt Alkohol Syndrom Fetalt Alkoholspektrum Störningar o PFAS o ARBD o ARND FAE – Fetala Alkohol Effekter Ihsan Sarman 2015-02-10 Myter om barn med diagnosen FASD • Barnen är utvecklingsstörda (underförstått mentalt retarderade) • Beteendestörningar är resultat av dålig fostran/miljö • Att medge att barnen har hjärnskador är att ge upp • FASD växer bort med tiden • Diagnosen hämmar barnens utveckling • Diagnos är meningslöst eftersom ingen ”riktig” behandling finns • Personer med FASD är omotiverade och oansvariga Ihsan Sarman 2015-02-10 Vad kan vården göra? • Barn exponerade för alkohol och droger under fosterlivet utgör en högriskgrupp • För ett jämlikt vård behöver deras stödbehov o upptäckas tidigt o vårdgivaren behöver sätta in tidiga insatser för optimal stöd Ihsan Sarman 2015-02-10 Tidiga insatser för barn till föräldrar med alkohol- och drogberoende. Ihsan Sarman Susanne Etzler Anki Thorberg Rosenlunds barnhälsovårdsteam Forskningsorgansiation Margareta Blennow Anncharlotte Lindfors Anders Hjern Malin Bergström Ihsan Sarman Medicinskt ansvarig läkare Barnsjuksöterska Barnsjuksöterska BHV Vårdutvecklare BHV Prof CHESS Vårdutvecklare psykolog CHESS 2015-02-10 Målsättning • Individuellt format stöd under barnets första halvår huvudsakligen i hemmet • Uppföljning av barnets hälsa och utveckling från födseln till skolstart • Tidig identifikation av svårigheter hos barnet • Samarbete med övriga vårdgivare och socialtjänst • Kunskapsstöd till övriga berörda vårdgivare i SLL • Generera ny kunskap Ihsan Sarman 2015-02-10 Verksamheten bygger på: • • • • • • • ”Empowerment” Hälsopromotion Genusperspektiv Hög tillgänglighet Tillitsfull kontakt Kontinuitet Har sin grund i ordinarie BHV-program Ihsan Sarman 2015-02-10 Vanliga Neuropsykologiska svårigheter • Exekutiva och kognitiva funktioner nedsatta • Verbal förståelse sämre • Perceptuell resonemang sämre • Beteende svårigheter (bryta mot regler) • Aggressivitet Ihsan Sarman 2015-02-10
© Copyright 2024