Ett Piteå för alla - med ökad mångfald
etsagildyt teD .ammasned åp gnågllit sakryktoB arroN va läv sahctam moni tfarkstebra ednalläg ted ,tevoheb atsröts ted åskco rör telpmexe ardnuh va voheb tte åp rasiv aromedeH nadeM .nrotkessgrosmo hco -dråv ,nerå mef atsmrän ed nedråv alanummok ned moni rå rep ragninllätsnayn bboj tte akryktoB i negnildemröfstebra åp ök i råts mos ed va 563 rekös soh atsröts tliksne ned åskco rä netehgiröhllitsekry neD .edärtibdråv mos hco -dråv edah 831 – 0102 akryktoB arroN nårf edattyfl mos 0063 tgyrd ed © ,eratebratropsnart hco -regal agnåm åskco snnaf räD .dnurgkabsgrosmo 0102 rå erattyfltu sakryktoB ar roN vA .eraräl hco eraggyb ,rekinketatad akric ,näl smlohkcotS nä tednal va raled ardna llit lednoit gyrd ne edattyfl netehgiljöm va nedlib arög tta röf marf got iv rorffis rä teD .nekcyts 004 002 tgyrd snnfi ted tta åp reknät nam mo ned rilb eragildyt nä hco gildyt -skurbdroJ mos renummok 791 hco egirevS i nedårmosmargorpnojlim .redgybsdnal mos rassalk tekrev Ett Piteå för alla – med ökad mångfald OB LLIV ROBSMARGORPNOJLIM AGNÅM NEDGYBSDNAL ÅP tta sruk i tgöh råts ted tta tasiv rah trojg iv mos ragninkösrednu latrefl ttE segirevS” negninkösrednu I .robsmargorpnojlim röf nedgybsdnal åp ob snobsmargorpnojlim tekliv mo nagårf iv relläts ” *3102 margorpnojlim 4,32 mos ,”tednal åp suh ttE” remmok stalp ardna åP .rä edneobmörd nE” ,natte nä erräf retehnetnecorp åvt rä arab tekliv ,regna tnecorp rä ,”edårmoalliv tte i alliv nE” ,naerT .”gninåvkat relle gninåvegate eragidiT .vitanretla angarderöf sanretnednopser nesut ed va tnecorp 8,31 margorpnojlim segirevS i tekrevskurbdroJ” lepmexe llit ,ragninkösrednu 053 ed va tnecorp 2,77 raravs räD .resnednet ednankil rasiv ,”1102 .”tednal åp ob” tta gis aknät nak ed tta gotled mos anrobsmargorpnojlim netfläh hco ”tevil va doirep ne rednu” ted gis aknät nak netfläh räfegnU ted dem rammir ravs sanreiduts avitatitnavk eD .va tkar ted gis aknät nak tröfmoneg rah iv tnemomsgninkösrednu avitatilavk ed i remmokmarf mos akilo i robsmargorpnojlim dem reujvretni hco reppurgsukof va mrof i ses ”tednal” tta hco nerutan llit netehrän rä tsem rakcol mos teD .rardlå .i ppu axäv tta nrab röf öjlim arb ne mos En undersökning baserad på medborgardialog om vägen dit margorpnojlim/es.olkim.www//:ptth * Denna rapport är sammanställd av Miklo på uppdrag av Piteå kommun mars 2014. Projektledare hos Miklo var Carlos Rojas. Research och processtöd hos Miklo Patricia Palma och Bilal Amara. Projektledare på Piteå kommun var Anna-Lena Pogulis. Fokusgrupperna genomfördes av Elisabeth Holmgren, Anna-Maria Nilsson, Stefan Bergmark, Anna Stamblewski, Fredrik Marklund, Maria Renström, Terese Edmark, Anita Grankvist, Anett Karlström, Vera Nilsson, Marie Lindgren, Helena Lundberg, Johan Brunström och Carina Ingesson från Piteå kommun samt Gun Wedin från Sparbanken Nord. Innehåll PITEÅ ÖKAR SIN MÅNGFALD Ett första steg mot Piteås mångfald – taget av representanter för dagens mångfald 4 Piteå har ett behov av ökad befolkning – med ökad mångfald 6 Så här har resan hittills gått till 9 Vad betyder mångfald egentligen? 11 DIALOG & UNDERSÖKNING Vad har de boende för bild av Piteå? Är det ett Piteå för alla? I fokusgrupper ger de sin bild av Piteå 12 Piteåprofiler om Piteåmångfalden 17 När Piteåborna sätter agendan… 25 Och i Open Space går samtalet vidare i större grupper Undersökningen på Mångfaldsdagen 497 personer svarade på enkäten 27 Vad säger tjänstemän och politiker då? 30 Intervjuer med några av de ansvariga för utvecklingen ANALYS OCH KONKRETA FÖRSLAG Konkreta förslag för att nå till ett Piteå för alla 32 Avslutande analys och förslag till handlingsplan 33 Och nu? Mer prat och mer verkstad! 39 Ett första steg mot Piteås framtida mångfald – taget av representanter för dagens mångfald Piteå skall präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund – det är ett av Piteå kommuns prioriterade övergripande mål. För att nå målet gav Kommunstyrelsen i uppdrag till den strategiska enheten på kommunledningskontoret att hitta vägarna dit. Den strategiska enheten i sin tur bestämde sig för att så tidigt som möjligt integrera Piteåborna i tänkandet, och det du nu läser är en sammanfattning av det första steget mot att uppfylla målet att växa in i en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Ett första steg som Piteå kommun har tagit i samarbete med befolkningen i kommunen och då med personer som precis flyttat till Piteå likväl som personer som går tillbaka flera generationer i samma bygd. Deltagarna har varit från 13 till över 80 år gamla, haft olika nationaliteter, bakgrunder och perspektiv på livet. För att samordna det här arbetet och analysera resultatet av det, har Piteå kommun anlitat Miklo, ett analysföretag specialiserat på att stödja kommuners arbete mot en större mångfald. Totalt har över 200 Piteåbor varit med och diskuterat på olika möten och nästan 500 har delat sina tankar i skriven form. Deltagarna har också kommit med konkreta förslag som kommer kommunförvaltningarna till handa. Dessutom har Piteåbornas tankar, idéer och förslag analyserats av utomstående experter på social utveckling och stadsutveckling, experter som har tagit förslagen ytterligare ett steg och hjälpt till att formulera konkreta förslag till en handlingsplan för Piteå kommun. Texten som följer är en sammanfattning av dessa personers tankar, idéer och förslag. Tankar om att Piteå är bra men kan bli bättre. Om vad Piteå behöver för att bli en ännu bättre plats, och särskilt en 4 plats där mångfald växer, eller en plats som växer med mångfald. Eller helt enkelt både och. Analysen visar på konkreta förslag och lösa tankar. Och början på ett samtal som många av deltagarna vill skall fortsätta. Mats Berg, kommunchef 5 Piteå har ett behov av ökad befolkning – med ökad mångfald Medelåldern i Sverige har sedan år 2000 stigit med ungefär 0,5 år och i Piteå har den stigit med nästan 2 år. Åldersgruppen 66 år och äldre förväntas öka med 2 000 personer i Piteå från 2009 till 2019, samtidigt som åldersgruppen 16–65 år minskar med 2 000 personer. Flyttintensiteten i Sverige för unga vuxna har ökat från 6 procent i början av nittiotalet till ca 10 procent i slutet av 2000-talet. I Piteå visar statistiken att ungdomar i åldrarna 20–24 år är mer flyttbenägna än resterande i Sverige. Det är orealistiskt att förvänta sig en konstant försörjningskvot i såväl Sverige som i Piteå. För att minska kvotens höjning är migration nödvändig, därför blir integrationsarbetet än mer centralt för såväl vårt land som i Piteå. Det finns en ökad polarisering i befolkningen. Flyttströmmarna utgörs till stor del av unga som ofta flyttar till universitetsorter eller större städer. Dessa trender påverkar Piteås demografiutveckling. Nationellt finns det fler fattiga barn, fler fattiga pensionärer, större skillnader i stu- 6 dieresultat i grundskolan, ökad andel unga i försörjningsstöd och bostadsbrist. Bostadssegregering ökar klyftorna i samhället, både ekonomiskt och socialt. Samtidigt är Piteås andel av utlandsfödda bland de lägsta i landet. Dessa trender påverkar Piteås demografiutveckling. Piteå som attraktiv boendeort vilar på värden i form av kultur, varierat boende,trygghetochdelaktighet.Förattutvecklastillenattraktivboendeort och därmed öka invånarantalet har en strategi för inflyttning utarbetats. Strategin fokuserar på bostäder, kommunal service, Piteå som student och etableringsort, utökade möjligheter till pendling samt Piteås varumärke. Målgrupper som prioriteras är unga vuxna, vuxna i familjebildande ålder samt utlandsfödda. Förutsättningar för det arbetet är: • En hög planberedskap för alla styrelser och nämnder • En proaktiv allmännytta som främjar mångfald och social sammanhållning • Förutsättningar för pendling till en större arbetsmarknad • Värdet av en god förskola och skola 7 en siffra ledare inom kommunen, såvälmen politiskt tillsattatillväxt? som de Hållbar Medsom ökad inflyttning följer tillväxt, vad driver tillsatta av kommuninvånarna, behöver förhålla sig till och förklara för, att tillväxt är inte enbart beroende av näringslivets villkor, utan också hur mycket de än känner så, så står varje samhälle i världen under det här av de miljöer människor och verkar Exempelvis visar århundradet inför ensom uppluckring av detbor homogena, somi.man kan välja att aktuellglädjas forskning kultur har eneller storstöta betydelse för över en stads attrakomfamna, åt ochatt utvecklas med, bort, sura och gå undertivitet. utan. Vår analys av varför invandrade svenskar väljer att flytta från mindre kommuner är att de känner att en för stor del av deras medinvånare stöterI Piteå bort, surar och hellre vill gåett under. Hittar de ett jobb, stannar de, är social uthållighet av de tre ben som samhällsbyggandet men gör de inte det, är det ingen idé att stanna kvar. Rent praktiskt går det vilar på och därav finns det ett direkt behov av att mångfalden i här att överbygga, enligt de vi mött som idag bor på landsbygden, genom samhälletoch ökar. Frågan är komplex, samtliga nämnder och styrelser att kommunen dess invånare öppnar famnen genom föreningslivet och harattlåg har att av känna budgetbegenom detmåluppfyllelse. vardagliga mötetKommunledningskontoret blir välkomnande och får dessa sig sedda i ögonen som likar. När detta inte inträffar, ja, då kanske man redningen fått ett fördjupat uppdrag med att leda arbete för att ta tänker att de som på för det yttre är mer lika mig kanske kommer att välkomna fram metoder hur organisationen skall uppnå bättre måluppfylmig och se mig som like. Då kanske man flyttar för att välja det. Det är så lelse, detta då de flesta nämnder och förvaltningar har svårt att hitta onödigt att bidra till att människor kommer till en punkt där de känner så. nämndspecifika som är relevanta att på från kortdet och lång Oavsett om vi talar om åtgärder invandrade svenskar eller nyaför invånare siktkontext främjasom mångfald i ett brett perspektiv bredareav anslag sociala miljonprogramsområden är, så och drivstadeett i grunden samma liv i handlingskraft trygghet, där önskan om ettEn liv iviktig trygghet, där en fast försak: att ett skapa i frågan. grund i arbetet är anställning för de flesta är den viktigaste enskilda att uppnå detta. att definiera mångfaldsbegreppet, då detfaktorn är ett för brett begrepp som Folk vill flytta till ”landet”. Siffran 77,2 procent av alla miljonkräver många olika metoder för att hitta lösningar som kan ge handprogramsbor, som vi fick som svar i undersökningen från 2011, är lingskraft. fortfarande häpnadsväckande för mig. Att så många kan tänka sig att flytta till landsbygden är en sådan fantastisk förutsättning för alla landsbygdskommuner. vi att det är påvalt riktigt,att att det är öppet mål och att det PiteåFörstår har för 2014 prioritera målet: bara gäller att fokusera rätt, kommer väldigt mycket positivt att hända i ”PiteåOmfamna skall präglas av en framtiden. det, gläds åt samhällsgemenskap det, utvecklas med det.med mångfald som grund”. M IKLO hjälper myndigheter, kommuner och försäkringsbolag att lyckas i miljonprogrammen. Företaget grundades 2008 av Zanyar Adami och Carlos Rojas. Det här uppdraget är utfört av Carlos Rojas och Marlena Batist för Jordbruksverket 2013. Så här har resan hittills gått till Från kommunens sida har 15 tjänstemän från olika förvaltningar samt en tjänsteman från kommunens samarbetspartner Sparbanken Nord varit arbetets kärngrupp. Dessa har genomgått en utbildning i att arbeta med metoden fokusgrupper ledd av Carlos Rojas från analysföretaget Miklo. Miklo och Carlos Rojas har också haft en projektledarroll i undersökningen och ansvarat för att göra den avslutande analysen samt de förslag till handlingsplan som skapades utifrån undersökningen. Efter att tjänstemännen hade genomgått utbildningen genomförde desamma själva undersökningen som bestod av 16 gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med Piteåbor. I grupper om 5–10 personer fick totalt drygt hundra Piteåbor frågor om hur de såg på Piteå och på Piteås möjligheter att växa med mångfald och växa till att rymma mer mångfald. Utöver de gruppintervjuer som gjordes intervjuade Miklo också fem personer från Piteå som på något vis har gemensamt att de gjort livsresor som uppmärksammats av andra och som levt sina liv med en annan identitet eller i en annan situation än den genomsnittliga Piteåbon av idén. Sådana personer som intervjuats kommer det att finnas fler av i framtiden, och intervjuobjekten blir därför intressanta att fråga närmare kring deras resor. Utifrån samma frågor gjordes även ytterligare en gruppintervju med enbart deltagare från HSO. Efter dessa tillfällen i mindre grupper bjöd Piteå kommun in till två stormöten. Ett på Strömbacka gymnasium, för gymnasister, och ett dagen efter på Nolia, för alla boende i Piteå som ville medverka. Det var möten i formatet Open Space, ett format som bygger på att det inte finns en agenda satt på förhand för de 3–4 timmar som mötet pågår. Tvärtom är det de som deltar själva som tillsammans sätter agendan för dagen. Den lista över ämnena som diskuterades på mötena är därför det som deltagarna själva tog fram och tyckte 9 var viktigast att diskutera, ingen annan. Det deltog 55 personer på Strömbacka och 130 på Nolia. Den 24 oktober fyllde också 497 personer i en enkät som delades ut på Mångfaldsdagen på olika restauranger. Enkäten bestod av frågor om hur de som svarade tänkte kring mångfald i Piteå. När då totalt över 700 Piteåbors tankar, idéer och förslag hade samlats var det dags för Miklos analysgrupp att titta på dessa tankar och utifrån dem formulera förslag till den handlingsplan som Piteå kommun skall upprätta. En handlingsplan som ska måla upp en väg mot målet: Ett Piteå för alla, ett Piteå som präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. 10 Vad betyder mångfald egentligen? Deltagarna i samtalen fick den här frågan och svaren var väldigt olika. Nedan är några av känslorna folk uttryckte för att beskriva ordet mångfald och längst ner finner ni ett exempel på en definition från Sverige 2000-institutet som Piteå kommun hittills valt att använda sig av: ”Det handlar om normbrytande” ”Motsatsen till enfald” ”Att vi är olika, men i första hand är vi samma när det gäller att dela resurser och så, att vi har gemensamt sak.” ”Ett värde i olikheter och att dessa respekteras” ”Alla är liksom med på… samma grej… jättemånga olika personer, men ändå lika för vi bor i Piteå till exempel, vi blir lika behandlade.” ”Alla är välkomna, mentalt och fysiskt.” ”Nog är det att det är olika kulturer, olika sätt att leva som finns” ”Att man kan vara den man är, inte bli ifrågasatt.” Sverige 2000-institutets definition: ”Varje person är unik. Som individ bär var och en av oss med sig en uppsättning likheter och olikheter som gör oss till de unika personer vi är. Varje person bär också på fördomar om andra människor. Våra fördomar bygger oftast på de synliga och hörbara – primära – olikheterna. Aspekter som namn, hårfärg, hudfärg, språk, klädstil, ålder, kön och funktionshinder får oss att dra förenklade slutsatser om människor utan att nyansera våra upptäckter. De ytliga egenskaperna kan få oss att associera exempelvis till medias bilder av en viss folkgrupp och leda till att vi behandlar personen i fråga ofördelaktigt.” 11 Vad har de boende för bild av Piteå? Är det ett Piteå för alla? I de 16 fokusgrupper där frågorna om Piteås framtida mångfald diskuterades ringade deltagarna in fördelar och nackdelar med Piteå idag. Deltagarna tog även fram fördelar som de såg var kopplade speciellt till möjligheterna som leder till mångfald och för att alla i Piteå skall kunna leva sitt liv som de vill. Vissa av grupperna var blandade Piteåbor i olika ålderskategorier och vissa bestod av personer tillhörande grupper som ryms inom lagen mot diskriminering – funktionsnedsatta (psykiskt och fysiskt), HBTQ-personer, invandrade (nyligen invandrade samt bosatta sedan länge i Piteå, ensamkommande och barn till invandrade) och personer med ett religiöst engagemang. Ytterligare två grupper bestod av personer engagerade i föreningslivet eller andra typer av nätverk och organisationer, samt en grupp med personer som flyttat till Piteå från andra delar av Sverige. Deltagarna fick också prioritera vad de tyckte var viktigast att satsa på för att skapa ett Piteå för alla och de gav också sin bild av hur nära eller långt från en ideal plats för mångfald de tycker att Piteå är idag samt hur nära denna ideala plats som Piteå kan komma. Här är en sammanfattning av vad som sades under samtalen. En längre sammanfattning som också innehåller det som sades angående vilka grupper man upplever att det finns fördomar mot och vilken definition man ger ordet mångfald, till exempel, finns i bilaga A. 12 Viktigast för att bli ett Piteå för alla Att vara en attraktiv kommun • Tillgänglig • Utvecklad busstrafik • Boende för alla • Infrastruktur • Levande landsbygd • Hjärtat i stan, att det finns puls Attityder • Respekt för varandra • Lika rättigheter • Att vi alla ses som en tillgång • Tar tillvara på möjligheter • Ha en positiv attityd Arbete • Jobb åt alla i Piteå • Företag som ”släpper in” nyinflyttade • Arbetsgivare som tar tillvara på möjligheterna med mångfald Möten • Naturliga mötesplatser • Arenor för utbyten och nya bekantskaper • Integration, inte segregation Kunskap • Utbildning för alla aktörer på alla nivåer • Mer kunskap i samhället • Projekt i skolan 13 Så nära är Piteå idealplatsen idag, enligt Piteåborna som deltog i fokusgrupperna. Hur nära är Piteå, idag, idealplatsen där allt detta finns? På ovanstående fråga svarar de flesta, på en skala 0–5 där 0 är ”mitt i prick” på idealet, att Piteå ligger någonstans på på 2 eller 3 på skalan. På följdfrågan om hur nära Piteå har kapacitet att komma, tror nästan alla deltagare att Piteå kan hamna minst på 1 på skalan. Vad är bäst med Piteå idag? • Närheten, allt finns så nära. • Mysig småstad. • Man känner mycket folk överallt. • Skolorna. 14 Så nära kan Piteå komma att vara idealplatsen i framtiden, enligt samma Piteåbor. Vad är nackdelarna med Piteå idag? • Finns inte mycket saker att göra eller ställen att samlas på, speciellt som ungdom. • Dåliga transportmöjligheter inom kommunen och ut från den. • Det är litet och slutet. • Brister i tillgänglighet för funktionsnedsatta. 15 en siffra som ledare inom kommunen, såväl politiskt tillsatta som de Idealplatser, ur ett tillsatta av kommuninvånarna, behöver förhålla sig till och förklara för, att mångfaldsperspektiv hur mycket de än känner så, så står varje samhälle i världen under det här århundradet inför en uppluckring av det homogena, som man kan välja att • Örebro omfamna, glädjas åt och utvecklas med, eller stöta bort, sura över och gå under• B utan. Vår analys av varför invandrade svenskar väljer att flytta från arcelona mindre kommuner är att de känner att en för stor del av deras medinvånare ew surar Yorkoch hellre vill gå under. Hittar de ett jobb, stannar de, stöter• N bort, men •gör de inte det, är det ingen idé att stanna kvar. Rent praktiskt går det Stockholm här att överbygga, enligt de vi mött som idag bor på landsbygden, genom • Umeå och dess invånare öppnar famnen genom föreningslivet och att kommunen genom att det vardagliga mötet blir välkomnande och får dessa att känna • Norge sig sedda i ögonen som likar. När detta inte inträffar, ja, då kanske man tänker att de som på det yttre är mer lika mig kanske kommer att välkomna mig och se mig som like. Då kanske man flyttar för att välja det. Det är så Dåliga på platser onödigt att bidra tillexempel att människor kommer till en punkt där de känner så. Oavsett om vi talar om invandrade svenskar eller nya invånare från det • Nkontext azityskland sociala som miljonprogramsområden är, så drivs de i grunden av samma sak: ett liv i trygghet, där önskan om ett liv i trygghet, där en fast • Sydafrika under apartheid anställning för de flesta är den viktigaste enskilda faktorn för att uppnå detta. • Dvill anderyd Folk flytta till ”landet”. Siffran 77,2 procent av alla miljonprogramsbor, • Nacka som vi fick som svar i undersökningen från 2011, är fortfarande häpnadsväckande för mig. Att så många kan tänka sig att flytta • Umeå till landsbygden är en sådan fantastisk förutsättning för alla landsbygdskommuner. Förstår vi att det är på riktigt, att det är öppet mål och att det • Stockholm bara gäller att fokusera rätt, kommer väldigt mycket positivt att hända i • Boden framtiden. Omfamna det, gläds åt det, utvecklas med det. • Rosengård • Malmö • Hertsön • Nordkorea • Syrien • Ryssland • Skåne M • Falköping IKLO hjälper myndigheter, kommuner och försäkringsbolag att lyckas i miljonprogrammen. Företaget grundades 2008 av Zanyar Adami och Carlos Rojas. Det här uppdraget är utfört av Carlos Rojas och Marlena Batist för Jordbruksverket 2013. Piteåprofiler om Piteåmångfalden Många är Piteåborna som gör intressanta saker med sina liv. Några får fler ögon på sig än andra både för sina framgångar och för de personer de är. Kombinationen av dessa erfarenheter berättar något om Piteås mångfald hittills, och de tankar som dessa Piteåprofilers erfarenheter skapat, berättar något om hur Piteås framtida mångfald kan utvecklas. Sex längre intervjuer gjordes inom ramen för undersökningen med Donna El-Jammal, Peter Wickström, Maria Strandberg, Lawino Maria Johnson, Bengt-Urban ”Bubbe” Fransson, Regis Cabral och styrelsen för HSO Piteå. Här får du några axplock från dessa. Bengt–Urban ”Bubbe” Fransson Bubbe har varit politiskt engagerad sedan han var ung och har tidigare haft flera politiska uppdrag i Arjeplog, som arbetarekommunens ordförande och ledamot i kommunfullmäktige, samt kommunstyrelsens ordförande. Han är aktiv och engagerad i HBTQ-människors rättigheter och är sedan 2009 politisk chefredaktör på Piteå-Tidningen. – Piteborna måste öppna upp sina egna nätverk till alla som flyttar in, vara mindre rädda. Bjuda in i de nya invånarna till deras grupper. Det vore också bra med mer socialt umgänge bland de som lever i stadskärnan och de som kommer från de angränsade byarna. – Det jag tycker är att man behöver skapa fler mötesplatser, stimulera föreningsliv och näringsliv, vara med och jobba tillsammans för att skapa nätverk, skapa modeller, mentorsprogram, fadderprogram, skapa någon systematiserad modell för att överbrygga avståndet mellan nyinflyttade och Piteåbon, skapa första mötet, stöd till en sådan aktivitet. Man behöver fler förebilder som bryter mönster och normer, visa att det är möjligt, bryta mot det etablerade, bryta rädslan. Man behöver utveckla normkritiskt tänkande. 17 Maria Strandberg Maria är ordningsvakt och har engagerat sig för Piteås utsatta. År 2012 startade hon kampanjen ”Lika värda”. Genom sitt arbete har hon kommit i kontakt med personerna ”på bänken”, de som ofta kallas a-lagarna, och lärt känna många av dem. Det var genom möten med missbrukare som hon fick idén till att skapa ”Lika värda”-kampanjen. – Det viktigaste för att skapa ett Piteå för alla är att ha kunskap och inte vara dömande. Behandla alla som du själv vill bli behandlad och visa respekt för människor. Sparka inte på den som ligger ner, hjälp personen istället. I Piteå är flyktingarna ihop med HBT-personerna de mest utsatta. Detta på grund av att folk är så dömande mot dessa grupper. Det handlar om att se alla som lika värda: missbrukarna, de hemlösa, flyktingarna... De måste också framställas som positiva människor. Sen är det viktigt att folk skaffar sig kunskap om olika religioner och kulturer. Piteå skall vara öppet för alla. I Piteå har vi en slogan ”Det är till Piteå man kommer när man kommer hem”. Om vi ska kunna skapa ett Piteå där alla känner sig välkomna så måste vi bli bättre på att samverka med media och kommunen, och skapa demonstrationer så att alla syns och hörs. – De som flyttar ges bäst möjligheter om de erbjuds utbildning och jobb. Ha ett nära samarbete med företag och låta dessa företagare hålla föreläsningar, för med kunskap, dialog och möte kan det finnas möjlighet till praktik. En möjlighet för invandrade att vara delaktiga i föreningslivet. Det bör finnas en tydlig information om detta från kommunen, om vilka möjligheter det finns när de kommer till Piteå. Kommunen bör samverka med andra aktörer för att få fram denna information och göra den lättillgänglig. 18 HSO Piteå Handikappförbundens samarbetsorganisation arbetar för att ge människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet på samhällets alla områden. Från HSO Piteå intervjuades Börje Karlsson, Martin Skog, Ingrid Wallon, Ingegärd Bergvall, Thomas Berg, Anita Rönnbäck, Karin Sundberg, Anita Berglund och Hanna Ahlqvist. HSO och deras organisationer sitter inne på mycket kunskap som inte minst kommuner och myndigheter har stor nytta av. – Vi måste bli bättre på att integrera, inte bara göra plats åt andra utan låta dem komma in på riktigt. Att göra det på riktigt, inte bara på papper, ge alla oavsett förutsättning och bakgrund en ärlig chans att komma in, att få vara med. – Fördomar kommer vi alltid ha, man måste alltid jobba med det, en konstant fråga med bemötande, utnyttja resurser bättre, mötas, samarbeta, rätt kompetenser på tjänster, man måste förstå problemet. –Föreningarna bemöts som att de bara ”gnäller”, man blir inte professionellt behandlad, man måste ha verktyg, sammanlänka byggare, med handikappade som kan ge den riktiga bilden. Varför tar man inte reda på saker ordentligt? Byggtekniskt korrekt men funktionellt är den otillgänglig. Det finns för lite kunskap. Kontroller måste vara seriösa och att man provar att saker verkligen fungerar, det ska finnas en tillgänglighet för alla. Att göra det bra för dem på riktigt, inte bara på papper, ge alla en ärlig chans att komma in, att få vara med. 19 matchas väl av Norra Botkyrkas tillgång på densamma. Det tydligaste Donna El-Jammal exemplet rör också det största behovet, det gällande arbetskraft inom vård- och omsorgssektorn. Hedemora visar på ettupp behov hundra Donna kom till Piteå somMedan sexåring där hon växte somavett av nyanställningar per år inom den kommunala vården de närmsta fem åren, åtta syskon. Efter att ha gått klart gymnasiet i Piteå flyttade hon till söker 365 av de som står i kö på arbetsförmedlingen i Botkyrka ett jobb Stockholm och gick Polishögskolan, varifrån hon tog examen 2013. som vårdbiträde. Den yrkestillhörigheten är också den enskilt största hos Nu har hon tjänst Stockholm. 3600 som iflyttade från Norra Botkyrka 2010 – 138 hade vård- och de drygt omsorgsbakgrund. Där fanns också många lager- och transportarbetare, och lärare. Av Norra Botkyrkas utflyttare år 2010 –datatekniker, I Piteå fick byggare man mycket. Är man från en liten stad, så är de flesta flyttade en dryg tiondel till andra delar av landet än Stockholms län, sociala på något sätt. Detta trots att man säger att norrlänningar cirka inte 400 stycken. Det är siffror vi tog fram för att göra bilden av möjligheten är sociala, så sega och så där - jag upplever att det är tvärtom. Jag tydlig och än tydligare blir den om man tänker på att det finns drygt 200 söker mig mer till folk, jag vill haoch folk197 runtomkring mig.JordbruksJag vet inte kommuner som miljonprogramsområden i Sverige om detklassar är för att är från en stor familj, eller från Piteå. verket somjag landsbygder. –MÅNGA Det var ju tjugo år sedan nu, men jag minns att vår familjBO blev MILJONPROGRAMSBOR VILL inbjudna hem till folk och sådär, samhället omfamnade oss. Jag PÅ LANDSBYGDEN har aldrigundersökningar känt mig som som ”invandrare” Piteå.attDet har högt jag fått höra Ett flertal vi gjort hari visat det står i kurs att senare. I Stockholm man mycket Imer om ”invandrare” och bo på landsbygden för pratar miljonprogramsbor. undersökningen ”Sveriges ”svenskar”, vilket vi* ”aldrig gjort iom Piteå. ställerhar vi frågan vilket miljonprogramsbons miljonprogram 2013 drömboende är. På andra plats kommer ”Ett hus på landet”, som 23,4 anger, vilket bara är två procentenheter än ettan, –procent Jag tror det viktigaste integrationen. Det ärfärre viktigt så att”En det inte etagevåning eller takvåning”. Trean, ”En villa i ett villaområde”, är blir invandrargänget mot svennegänget. Satsa mycket på barnen och 13,8 procent av de tusen respondenternas föredragna alternativ. Tidigare ungdomarna, dettillärexempel jätteviktigt. Fritidsgårdar i Piteå, det har jag undersökningar, ”Jordbruksverket i Sveriges miljonprogram saknat. Det fanns en,tendenser. “Regnbågen”, som bara blev dödare 77,2 procent av deoch 350 döda2011”, visar liknande Där svarar miljonprogramsborna att de kan tänka sig attbarn ”bo på re. Ha mer aktivitetersom för deltog att locka in ungdomar och sålandet”. att inte Ungefär hälften kanSedan tänka sig livet” och hälften familjerna flyttar. hardet ju ”under vi haft en enperiod annanavreligion, och alltid kan tänka sig det rakt av. De kvantitativa studiernas svar rimmar med det bevarat det, trott det vi tror på. Och Halalkött fanns till exempel inte som framkommer i de kvalitativa undersökningsmoment vi har genomfört så vi fick åka till Luleåoch eller till Stockholm och handla det.i Jag i form av fokusgrupper intervjuer med miljonprogramsbor olikahar hört attDet detsom är lockar en anledning till att många invandrarfamiljer från åldrar. mest är närheten till naturen och att ”landet” ses den detattinte fanns somtiden en braflyttade, miljö föratt barn växa upp i.mat. Moske? Det finns en liten * http://www.miklo.se/miljonprogram bönelokal, som de som använder betalar för själva. Det var faktiskt min pappa och en till som drog igång den… Lawino Maria Johnson Lawino Maria har drivit en yogastudio i Piteå och långtidspendlar numera med Skåne-Köpenhamn som andra arbetsort, där hon är verksam inom dans och yoga. – Om du är helt glad och nöjd med den du är... då finns det ju inte så mycket chans att jag tycker att andra suger. Om jag är ok med att jag är bäst på vissa saker och suger på andra. Det finns en öppenhet i Piteå men jag märker också av andra saker. Det har hänt mig att jag undrat varför någon har ett grått moln över sig och inte hälsar tillbaka när man hälsar, och så ser jag att han precis satt upp nazistpropaganda. Eller att jag gick på en föreställning och säger ursäkta tre gånger för att få komma förbi till min plats, utan att bli hörd, och jag känner att om jag hade varit blond och bräkt på Pitemål så hade det varit annorlunda. – Nu när man ändå bygger en ny mötesplats för kultur har man en chans att bygga en plattform där för möten. Det viktigaste för att vi ska bli ett Piteå för alla är att det finns en mötesstruktur som använder kultur för möten. En fara när man kommer in som ny till en stad, till en plats, till en värld, det är att man sätter sig i ett hörn, det hörnet som du är bjuden till. Så hamnar du där. Tänk att det finns en mötesplats där du får ta med hela ditt bagage, och får ta med hela din kultur samtidigt som du möts av en massa ny kultur. – Alla måste förändra något. Du kanske måste känna att allt inte rasar bara för att andra gör på andra sätt. Du kan köra åt ett annat håll om du vill, den gamla vägen finns fortfarande kvar. Inget som händer förändrar berggrunden. Det går bra att öppna en indisk restaurang utan att det betyder att alla andra restauranger försvinner. – Vår inställning måste vara att den här människan är värdefull, viktig, även om vi inte riktigt vet hur än. Jag själv, om jag förbereder och ska ta emot gäster i yogastudion, då behandlar jag gäster som Gud som kommer. Man måste ha förberett sig, det går inte att bara ta det på improvisation. 21 Regis Cabral Regis har doktorerat i vetenskapshistoria i Chicago, där han bodde innan ett jobberbjudande lockade honom till Piteå. Han har även jobbat som universitetslärare på Luleås högskola. Idag är han chef för organisationen FERPO som arbetar med projekt inom EU. Han är också aktiv politiker för Socialdemokraterna där han sitter med i nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. – I Piteå har vi ett problem mellan utbildade och lågutbildade. Mer konkret kan det handla om glappet mellan de som verkar på Acusticum där det händer mycket och andra delar av Piteå kommun. Det finns ett glapp där, ett modernt integrationsproblem. För dessa två grupper möts inte naturligt. Här måste kommunen ingripa och göra en insats. – Vi har även ett stort problem med alkoholism i Piteå. Jag har hört att det ibland varit tal om att stänga ner Systembolaget. Alkoholisterna har en rasistisk attityd mot invandrade, anser jag. Detta skadar Piteås rykte och kan skrämma människor från att vilja flytta hit. Det finns även en avundsjuka mot invandrade med hög utbildning från vissa håll. Sedan finns ju mobbning som egentligen drabbar alla, men blir mer synlig mot invandrade. – För att skapa ett Piteå för alla bör kommunen anstränga sig för att få folk att gå högre utbildningar. Detta är viktigt, eftersom vi lever i ett kunskapssamhälle. Det bör också läggas mer fokus på entreprenörskap här i Piteå. Genom att lyfta fram goda förebilder kan man lyckas med detta. När det kommer till personer som invandrat så är det viktigt att känna till sociala koder, något för skolorna att tänka på. Från kommunens sida bör man bli bättre på att ta tillvara på den kompetens som personer med utländsk bakgrund besitter. Ofta kan dessa personer flera språk och kommer från eller har en annan kulturell bakgrund. Vi lever i en globaliserad värld där internationella relationer är viktigt, som när det kommer till exporthandel till exempel. Dessa dubbelspråkiga, eller trippelspråkiga, sitter på en ”osynlig kunskap”, en kulturell och en språklig. 22 Peter Wickström Peter är född i Piteå och är idag 36 år. Som 19-åring råkade han ut för en bilolycka där han tvingades amputera vänster ben. Han har under flera års tid tävlat på elitnivå inom rullstolstennis. 2012 lyckades han med bedriften att vinna guld i Paralympics, som genomfördes i London. – Idag är jag även utbildad sjukgymnast och jobbar med ett projekt för rörelsehindrade där rullstolsburna personer får testa på olika aktiviteter på gym. Tanken är att vår organisation skall bli större och locka till oss folk från andra områden såsom exempelvis Norrbotten och Västerbotten. – Tidigare har det varit dåligt med utbud för oss rörelsehindrade här i Piteå. Det var också en anledning till varför jag stannade kvar i Stockholm där det fanns mer möjligheter. Samtidigt kunde man träffa andra som var i liknande sits. Men idag ser möjligheterna bättre ut även här i Piteå. Min rehab har varit bra och jag har fått bra resurser att jobba med sedan 2009. Sedan tycker jag om tillgängligheten i Piteå, att allt ligger nära. Det uppskattar jag. – Piteå kan skapa fler och bättre möjligheter för funktionsnedsatta genom att förbättra tillgängligheten för rullstolsburna att komma in i affärer. Göra trottoarerna och hissarna bättre anpassade för rullstolsburna. Tillsätta fler ramper. Man skulle också kunna anpassa gymmen bättre genom att ha ett större utrymme mellan maskinerna så att man lätt kan ta sig igenom med rullstol. Det är egentligen små saker som många inte tänker på. Det är viktigt att göra även vardagliga ting tillgängliga så att man klarar sig på egen hand. Många i rullstol vill klara saker själva, speciellt då det finns fördomar mot rörelsehindrade om att vi inte klarar av att göra saker. – Det måste till en attitydförändring, och den måste komma från alla håll. Man ska inte tycka synd om oss, det är inte rätt attityd. Var och en måste få möjlighet att klara sig på egen hand. Det är väldigt viktigt för självkänslan och självförtroendet. 23 När Piteåborna sätter agendan… Efter de sexton fokusgrupperna bjöds det in till stormöte två gånger. Först på Strömbackagymnasiet för skolans elever och sedan på Nolia för allmänheten. Mötet arrangerades som ett så kallat Open Space, där deltagarna själva sätter agendan. 41 deltagare på Strömbacka och dryga hundratalet på Nolia bestämde då tillsammans vilka ämnen som var viktigast att diskutera kring när det kom till Piteås framtida utveckling mot ett Piteå för alla. Sammanfattningar från alla samtalen ser du i bilaga C. När allmänheten sätter agendan: • Arbetsmarknad • Främlingsfientlighet • Mångfald – Samer – sänka tröskeln och hur öka mångfald • Boende åt alla • Mötesplatser/mötesformer för olika grupper (utlandsfödda) • Funktionalitetsnormer • Tillgänglighet (anpassnings av lokaler, ljus ljud och ramper) • Integration, Diskriminering, utanförskap • Landsbygdens betydelse för centrala Piteå (satsningar). Skolor. • Kvantitet/Kvalitet på befolkningsökning. • Bussar på helger. Bussar till landsbygden. Långträsk. • Nätverk • Ungdomar, skola, boende och jobb: Ungas framtid. • Arbete istället för försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder • Hälsa (framförallt Kvinnors och ungdomars) • Aktiviteter för att visa olika kulturer • Information, tillgänglig (Bland annat teckenspråk på piteå.se) 24 Även fysisk tillgänglighet. • Boendeformer för + 65 centralt med gemensamma mötesplatser • Asylboendet i Långträsk, aktiviteter mm. Meningsfull sysselsättning i väntan på beslut • Attityder • Värdskap • Förutsättningar/resurser. Får mångfald kosta? • Sociala krav i upphandling • Att få jobb som invandrare när man kommer hit • HBTQ frågor • Dyra priser (skillnad mot södra Sverige) • Äldreomsorg för döva • Modersmålsundervisning. Möjlighet att få studera tillsammans i vanliga skolan. Språkundervisning efter skolan • Kulturliv, fritidssysselsättning, Föreningsliv (dambad, fotoboll). 25 När gymnasisterna sätter agendan: • Jobb • Bussar • Fritidsaktiviteter/nöjen • Locka ungdomar att bo kvar i Piteå • Mötesplatser • Boende (billiga boenden) • Kvällsaktiviteter/ uteliv • Varmare klimat • Aktiv stad • Social integration • Skolmat • Mer dagaktiviteter • Sporthus/Skatepark • Aktivitets hus • Vad skall byggas i Piteå • Mer helgjobb till ungdomar • Hur får vi mångfald? • Skolmaten • Boende • Mer artister som uppträder. Mer musik i skolan. • Shopping/Gallerior • Jämställdhet 26 Undersökningen på Mångfaldsdagen Under Piteå kommuns arrangemang Mångfaldsdagen svarade 497 personer på en enkät som delades ut den dagen via ett antal restauranger. I enkäten fanns två frågor: 1. Vad är mångfald för dig? 2. Har du några förslag eller idéer till fortsatt arbete för mångfald? Svaren på enkäten understryker det som lyftes i samtalen under fokusgrupperna och intervjuerna. De ord som de som besvarade enkäten mest förknippar med mångfald är: Allas lika värde, acceptans och öppenhet. Många menar också att mångfald handlar om demokrati och rätten att bli accepterad och vara med. I svaren som vi fick i enkäten blev det tydligt att de tillfrågade med några få undantag står för att olikheter rörande exempelvis etnicitet, HBTQ-personer, ålder och kön är positivt och berikar ett samhälle. Även här efterfrågades fler öppna dialoger där alla skall kunna bjudas in och vara med i samhällsutvecklingen. Kort och gott, delaktighet och att allas röst skall vägas lika. Det som flest tillfrågade anger som förslag för det fortsatta arbetet för mångfald i enkäten rimmar också med idéerna som lyftes i gruppsamtalen. Fokus ligger på aktiviteter där alla kan mötas och umgås på samma villkor och där man kan dela med sig av sina erfarenheter. Naturliga mötesplatser efterfrågas och ett engagemang för att få unga att överväga och förmedla sina åsikter begärs och där finns förslag om att man skall börja informera redan på förskolenivå. Det finns en tydlig vilja att kommunen skall ta emot fler flyktingar, samtidigt som det tydligt uttrycks att kommunen måste verka mer aktivt för att integrera invandrade i arbetslivet. En svarar att ”Kommunen måste föregå med gott exempel och låta invandrare få praktikplatser inom kommunen”. Andra lyfter ock27 Vad är mångfald för dig? Allas lika värde Acceptans/ Öppenhet Demokrati /Att få vara med/ Tillgänglighet/ Tillhörighet Integration av många olika Olikheter berikar människor Etnicitet kulturell olikhet/ likhet Jämställdhet Förslag på mångfaldsarbete Ordna olika aktiviteter för att “blanda” folk Engagera barn/ ungdomar Föreläsningar/ Informera 28 Engagera olika kulturer till att visa upp sig/ matkurser/ dans Verka för invandrare/ integration Öka förståelse hos medborgarna/ företagen Kommunen Mötesplatser ska fortsätta arbeta med mångfald / Gör ett bra jobb Bättre/ökad flyktingmottagning, Mer aktiviteter till EKB, hjälp nyinflyttade till jobb Öppenhet för olikheter Piteåandans negativa ton så att kommunen skall verka för att personer med funktionsnedsättning skall kunna få jobb hos företag, alternativt att kommunen själva skall anställa folk med funktionsnedsättningar. De tillfrågade önskar även ett samarbete mellan kommunen och näringslivet för att få in folk i arbetslivet. Flera efterfrågar också en Piteå folkfestival, en festival för alla, där boende i Piteå med omnejd skall kunna mötas. En festival/marknad där vi skall kunna dela med oss av våra olika kulturer. Mat, dans och pride var orden som dök upp flest gånger. Det fanns några som tycker att ”Piteandan” var farlig för ett mångfaldsarbete i Piteå. ”Piteåbor är väldigt inskränkta”, var exempelvis en kommentar. Sammanfattningsvis var aktiviteter kopplade till evenemang och möten de mest efterfrågade, detta tillsammans med informationsspridning av olika slag. 29 Vad säger tjänstemän och politiker då? Hur ser olika förvaltningar i Piteå kommun på initiativet att bli ett Piteå för alla, med en samhällsgemenskap med mångfald som grund? För att ha en bredare bild inför alla möten med Piteåborna intervjuades fyra tjänstemän och kommunstyrelsens vice ordförande. Deras känslor sammanfattade kan beskrivas som en entusiasm och en angelägenhet att göra det arbete som kommer att behöva göras riktigt bra. Nedan följer några utvalda tankar från var och en av dessa. Agneta Johansson Verksamhetsutvecklare på IFO, Individ- och familjeomsorgen ”Frågorna om mångfald behöver finnas i alla förvaltningar. Ett tag låg ridning för funktionsnedsatta på oss. Det är klart det ska ligga på kultur och fritid. Det är viktigt att medvetandegöra att de är medborgare som alla andra. För att vi ska bli trovärdiga när vi bygger mångfald, måste vi börja med oss själva. Jag kan inte spegla mig i människor som är som jag själv hela tiden... jag måste klara av att spegla mig i andra, och inte bara bygga trygghet genom att vara med såna som är som jag själv.” Mats Berg Kommunchef ”Vi har en tendens att jobba i utvecklingsprojekt, och då känner de att ”kom inte och stör oss”, vi belastar dem. Därför är det viktigt att det här är inget projekt, det är att ändra synsätt på och i kommunen. Det är en kultur, en värdering, inget som går att mäta. Det ska skära över allt vi gör.” 30 Helena Stenberg Kommunstyrelsens vice ordförande (s) ”När frågan är uppe och alla måste leverera resultat så händer det faktiskt saker också. Det är viktigt att vi politiker säger att vi förväntar oss resultat i den här frågan. Jag vill att man faktiskt känner att det är viktigt: hur vi tänker när vi rekryterar eller när vi tar in praktikanter, till exempel. Men jag vill också att vi driver en debatt och samarbetar med både näringsliv och föreningsliv. Vårat rika föreningsliv tror jag är jätteviktiga i ett sådant här jobb.” Carlos Pereyra Handledare kompetensförsörjning ”Vi behöver få de som flyttar hit från andra länder att stanna, att de känner sig väl mottagna, att det finns jobb, någon form av utbildning, att man talar om för dom att du behövs i det här samhället: ’Vi har nytta av dig för det här och det här, hoppa på den här extrakursen!’ Här ser man ju att i en storstad som Stockholm faller de mellan stolarna, det är svårare. Här blir det inte så, det är spännande för piteborna, att hjälpa, att vara värdfamilj.” Fredrik Marklund Lärare och samordnare för Hållbar utveckling i Piteås skolor ”Ett mål är såklart att vi kan ha ungdomar och unga vuxna som är en naturlig del, både i mötet med Piteå men också med Piteborna. De olika gemenskaperna som finns både i föreningsliv och i kompisskap. För att komma dit behövs det mötesplatser. Inte så vansinnigt enkla att göra bra. Men med en dåres envishet måste vi försöka pröva oss fram tills vi hittat rätt. Och ständigt bearbeta och utvärdera.” 31 Konkreta förslag för att nå till ett Piteå för alla – som präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund I enkäten och under alla samtal har ett antal konkreta förslag på hur Piteå kan ta steg mot sitt mål om mer mångfald kommit upp, här är några av dem. Alla förslagen hittar du i bilaga A. • Varje förening har en kontaktperson som bjuder in nyinflyttade Piteåbor till en information om föreningens verksamhet. • Skoterturer, fara till Långträsk och ta med de som bor på asylboendet. •S amla ihop en grupp i alla åldrar som är intresserade av mångfaldsfrågor och dylikt och jobba vidare med denna grupp och dessa frågor hela tiden. Att man har en dialog från stadshuset/politiker med dessa grupper. •E tt aktivitetscenter, där det erbjuds flertalet saker på samma plats. Där skulle man kunna ta del av andra saker såsom, cheerleading, crossfit, utegym på ett enkelt vis. En skatepark där de äldre kan titta på medan de till exempel väntar på bussen är en annan idé. •Ö versätta Piteå kommuns hemsida till teckenspråk och att även andra aktörer inom kommunen gör samma sak. •S ymbol/Pin/Brosch som visar att jag är öppen för möten och nya samtal •A rbeta mot att en gata eller ett område blir isolerat/segregerat med bara invandrade från samma länder. •P arkeringstillstånd för boende på landsbygden inne i centrala Piteå. •M öjlighet att lära sig svenska i väntan på beslut från Migrationsverket. • Fler bussturer, inte minst helger, till till exempel Öjebyn och Långträsk. 32 E D NA K Ö S S T E B R A L L I V AVÖRP ROBSMARGORPNOJLIM ?NEDGYBSDNAL ÅP NAKCYL Avslutande analys och förslagLÅM HCO ETFYS ed mo nedgybsdnal llit attyfl robsmargorpnojlim ednakösstebra lliV arög hco tulseb tte attaf tta röf ed revöheb daV ?räd bboj tte sdujbre va gardppu i kcfi olkiM mos rogårf rav teD ?ttyfl ne va tehgilkrev mNär argoalla rpnotankar, jlim segidéer irevS”och netrförslag oppar i tfrån ta retde fe ådeltagande p aravs tta tePiteåborna krevskurbdrvar oJ hco ednaravun tte tarefiitnedi ”redgybsdnal segirevS röf sruser ne mos samlade, bearbetades och analyserades materialet för att få fram kondem saksnim nak mos nedgybsdnal åp ttoksrednustfarkstebra ednammok ednkreta aretteidéer lpmoktill nedvad demPiteå telåMkommuns .ttoksrevöhandlingsplan stfarkstebra sneskulle mmargoinnehålla. rpnojlim Allaadförslag röreb dfinns av areifibilaga itnedi tD ta och rav ahär nrogföljer årf aden lläkort ts ed överblick dem hco nav etrodem. ppar ednakösstebra arehartta tta röf gets röf at annuk elluks renummok h c o , evöheb nebli numett mok m os sneteför pmokalla ned deöverallt m ,robsmargorpnojlim Det rmåste Piteå .nenummok adröreb ned moni retsnäjt atsyltu mo akösna tta assed artnumppu • Genom att det växande Piteå blir ett landsbygdsfenomen likväl som ett stadsfenomen och aktiviteter, evenemang och förändringNOITAMROFNI :NLEKCYN ar kopplade till utvecklingen sprids över hela kommunen. GNINTTAFNAMMAS Nybyggnation o•bGttenom a gis akatt näundvika t nak robsboendesegregation. margorpnojlim agnåm tta tarefiitnedihamnar ah tta retfE inte bara i redan populära områden och stödbostäder mos tfarkstebra va voheb ted tta taretatsnok åskco iv rah nedtill gybtill sdnal åp exempel socialförvaltningen sprids också över kommunen. allätssderfllit tta råg llit vohppu reg ragnågvasnoisnep snerå ednammok ed -senom margoren pnlokaltrafik ojlim segireutan vS i sblinda nnfi mofläckar. s tfarksteHelgtrafik bra va ttokstill revoch ö tedfrån dem • G anned rögtu mos renosrep ed tta iv raretatsnok neiduts räh ned I .nedårmo Långträsk och andra orter med asylboende och boende för ensakös tta bboj snnfi ted tta mo paksnuk rankas gadi ”vreserstfarkstebra” amkommande möjliggör fritid inom kommunen. ted tta mo ort ne i ravk revel hco nedårmo edaklofebselg rem segirevS i å•sGeenom d mos ,en bbostrategisk j ted attih placering tta tehgiljöav m aasylboenden tsäb sared mooch s anrboende onräksdför ats i rä n e d m o n o i t a m r o f n i å f e d n a k ö s s t e b r a e d e l l u k S . s n n fi , r e k ö s t e g ä legna ensamkommande, i flera olika delar av kommunen, även centralt. åp gis eg agnåm tgidläv elluks llit rennäk etni gadi ed mos dankramstebra åsk•cG o eenom lluks natt umPiteåborna moksdgybsges dnalmöjligheter ne i gninllätsatt na träffas ne attihmer ed elbåde luks hpå conya ned andmötesplatser ujbre ned at ttamen röf tframförallt romeh yn negenom i meh ttatt yn tanvända te llit attyde fl ttmötesplatser a ajläv agnåm tsom egälsredan gad i :rfinns enoisnmer. emid refl åskco rah noitamrofni åp netsirB .netsnäjt ed i röf tellätsi rednäl ardna i tfarkstebra renummoksdgybsdnal rekös nPiteås enoitamrokommun fnised akrats föregår neD .gilgnäglmed lit snnfigott ned rädexempel egirevS i nedårmo neggenom ni natsän tatt ta rögfortsätta nedårmosmargovara rpnojlinära m i nenosina itautisinvånare agilkrev ned mo akrats sanrobsmargorpnojlim rög ås tellåh ardna tå hcO .tid gis rekös som tå• rGatenom tit etniatt edförebilderna tta ,retehgiljöm ssetalar d hcoom nedutvecklingen gybsdnal mo ,ni omedia itamrooch fnised andra sammanhang är Piteåbor och inte bara politiker. .noitamrofni tkerroK .noitamrofni :åstlla rä nlekcyN .tellåh ted • Genom att ansvariga politiker och tjänstemän fortsätter skaffa sig mer kunskap om hur de kan arbeta vidare med mångfalden i samarbeta med Piteåborna. • Genom att genomföra forskningscirklar, där boende inspirerar forskare att fördjupa sig kring sådant som är viktigt för lokalbefolkningen. 6 33 En interkulturell agenda införlivas i föreningslivet • Genom engagemang från föreningar för breddning och blandning både av medlemmar och av verksamheterna. • Genom att föreningarna inbjuds att vara aktiva i genomförandet av handlingsplanen för ett Piteå för alla. • Genom att evenemang får en strategisk roll för utvecklingen och befästandet av mångfalden i Piteå. Samverkan används som en nyckel för mångfald på arbetsmarknaden • Genom att kommunförvaltningens rekrytering blir det bästa exemplet på hur en organisation byggd på mångfald kan utvecklas. • Genom att locka personer andra kommuners miljonprogram att flytta till Piteå och på så sätt få del av dessas interkulturella kompetens. • Genom att politiska partier med olika åskådningar gör gemensam sak kring mångfaldsfrågan. • Genom en ny avsiktsförklaring med kommunens arbetsgivare, för att möjliggöra rekrytering av de nyinflyttade som behövs i Piteå. • Genom en effektiv introduktion i kommunen genom exempelvis språkstöd, folkhögskola och mottagarfamiljer. Attityder och allmänhetens bild av utvecklingen prioriteras • Genom att agera ryktespreventivt och ge rätt mediebild av utvecklingen fram till 2020 • Genom en tydlig beskrivning av kommunens satsning på utveckling • Genom en ordentlig riskanalys och ett förebyggande av oönskad attityd- och händelseutveckling • Genom att skolans roll i utvecklingen av attityder blir starkare Begreppet ”Pitefamiljen” diskuteras och utvecklas till det bästa det kan vara • Genom kampanjer och ökad medvetenhet om att ”Pitefamiljen” är viktig för utvecklingen som kommer 34 En huvudsak för att utveckla ett Piteå för alla blir att arbeta på ett sätt som förhindrar boendesegregation i framtiden, förhindra att staden blir uppdelad. Det blir viktigt att det som görs under processen ska göras i alla Piteås områden, så att alla är delaktiga i processen för det växande Piteå kring allt från events till att vara hemområde för asylboenden. Här lyfter vi i förslagen också de starka önskemålen om att skapa fler mötesplatser att träffas på för Piteåborna och önskemålen om utvecklad lokaltrafik. Vi föreslår också att Piteå kommun ska fortsätta vara nära sina invånare på så sätt att de fortsätter ha ett lyssnande öra men också en vilja att driva utvecklingen i samarbete. Genom att se sina invånare som kunskapsbärare, kan Piteå kommun fortbilda sig och utveckla sina strategier i fortsättningen utifrån denna kunskap. Likaså att Piteåborna, oavsett hur länge de bott i kommunen, får en huvudroll i det offentliga samtalet som förs i tidningar och tv om utvecklingen i riktning mot ett Piteå för alla. Att föreningar är engagerade när det kommer till nyinflyttade lyfts av många som centralt. Här föreslås ett steg vidare från det som är standard i många kommuner. Förutom det självklara i att nya grupper som kommer ska kunna organisera sig, precis som andra tidigare grupper gjort, föreslås ett stöd till föreningar som samarbetar sinsemellan för att på så sätt skapa relationer grupper emellan. Interkulturell är ett begrepp som börjar användas i flera progressiva städer i Europa. Om en mångkulturell stad är en stad där många grupper och kulturer finns, är en interkulturell stad en stad där grupperna och kulturerna inte bara finns sida vid sida, utan dessutom interagerar, har relationer och utvecklas tillsammans. Under denna rubrik lyfts också evenemangens roll i utvecklingen av en gemenskap baserad på mångfald. Kommunförvaltningen föreslås arbeta än mer aktivt med en breddad rekrytering av sina anställda, på alla nivåer. Den avsiktsförklaring som skrevs under mellan offentlig och privat sektor 2010 föreslår vi en uppdatering av så att alla Piteås aktörer omfamnar den ökade inflyttningen. Här tror vi också att en aktiv strategi för att locka boende i miljonprogramsområden i Sverige att flytta till kommunen är ett bra sätt att både täcka arbetskraftsbehovet i 35 vissa branscher som inte hittar arbetskraft lokalt, och samtidigt få fler människor till kommunen som både har levt hela sina liv i Sverige och har en erfarenhet och kompetens rörande invandrades situation och hur ett samhälle med fler kulturer fungerar. På politisk nivå lyfter vi också exemplet Botkyrka kommun där det finns en blocköverskridande överenskommelse om vikten av att motverka diskriminering och verka för mångfald i alla kommunens verksamheter, och hur den samverkan oliktänkande partier emellan har varit viktig för utvecklingen. Även andra aktörer bör lyftas in som viktiga samarbetspartners i Piteås ”växprocess” – folkhögskola, mottagarfamiljer, grundskolor, med flera. Eftersom många kommuner råkar ut för starka ryktesspridningar om olika grupper, inte minst de senast inflyttade, är en viktig avsikt att undvika att dessa rykten börjar spridas. Bra samarbeten för att få en korrekt mediebild, samt en tydlig egen kommunikation från kommunen kring hur utvecklingen går, vad som funkar bra och vad som inte funkar bra, blir det viktigaste i detta. Det blir viktigt att kommunen har en beredskap på hur den ska agera om det sker våldsdåd eller liknande som om de inte hanteras väl kan sätta igång en ond cirkel eller en kedjeeffekt som gör att sammanhållningen i Piteå skadas. Skolan kan förstås spela en viktig roll i utvecklingen av attityder och kunskap kring människors olika livssituation, bakgrund och identitet. I alla samtal med boende har ”Pitefamiljen” eller ”Piteandan” varit något man pratat om. Många lyfter det som det bästa med Piteå, men många också som något som får dem att känna sig utanför, för att de inte ser sig som en del av den. Hur får man Pitefamiljen att bli stark och samtidigt öppen? Här skulle vi vilja se att det skapas ett rum för samtal om Pitefamiljen, där tankar, känslor, rädslor och hopp kan delas under den process där Piteå ska växa mer än kommunen gjort på länge. 36 37 Analysarbetet leddes av Carlos Rojas från Miklo. Från Miklo deltog också Patricia Palma och Bilal Amara. Från Piteå kommun deltog vid ett av tillfällena Anna-Lena Pogulis. Inbjudna till analysgruppen var dessutom fem externa experter: Paul Alarcon Alanes, från undersökningsbolaget United Minds expert på stadsutveckling och stadsidentiteter Aurora Cederholm, processhandledare jämställdhet och intersektionalitet. Tidigare planeringsledare på Göteborgs Stads stadsledningskontor, specialistenheten för mänskliga rättigheter och initiativtagare till West Pride. Helena Rojas, verksamhetschef för demokrati, mänskliga rättigheter och interkulturell utveckling i Botkyrka kommun, initiativtagare till Nordens första Unesco-center och tidigare vice ordförande för European Coalition of Cities against racism. Kai Sundström, kommunikationschef från Swedfund och tidigare dito i Rädda Barnen, Karolinska institutet och Clas Ohlson. Martina Wickham, samhällsvetare och gräsrotsaktivist med fokus på demokratifrågor i miljonprogramsområden. 38 Och nu? Mer prat och mer verkstad! En intensiv period av samtal, tankar och analys följs nu av ännu mer samtal, tankar och analys – men givetvis även av att det börjar hända saker. Piteås befolkningsmål, där dagens 41 000 invånare skall öka till 43 000 invånare år 2020, ställer krav på kommunen att snabbt börja förbereda för denna ökade inflyttning. En inflyttning som är avgörande för det prioriterade målet – Piteå skall präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Många av de som deltagit vill fortsätta samtala och tänka och många av de som deltagit vill gå från ord till handling och börja verka för att nå resultat. Piteå kommuns tjänstemän och politiker vill inget hellre än att hitta formerna för att så snart som möjligt börja samarbeta med Piteåborna och självklart som kommunorganisation dra sitt strå till stacken för att förverkliga sitt mål. En resa har börjat. Det kan bli en skärgårdsseglats, en rymdfärd eller en expedition jorden runt i luftballong. Men en resa blir det, och spännande blir det. MIKLO2013 2014 ©©MIKLO ©© Tavastgatan 6 Vårby allé 18 118143 20 40 Stockholm Vårby www.miklo.se www.miklo.se
© Copyright 2024