1. No category

Marknad
IT-avdelningen
Vi är ett starkare
företag idag.
En hel värld bakom
skärmarna och tangentborden.
sid 5
Linerbladet
sid 8-9
Nr 1 | 2014 · En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå
LINERBLADET – NUMMER 1 · 2014 1
VD har ordet
Reinhard Reiter
Kära kolleger!
I det här numret av Linerbladet kan du till exempel läsa
om kristeamet, ändrad livsstil, Jens Renbergs internationella ledarskapskurs och ett hedrande koldioxidpris. Det
är viktiga och aktuella ämnen som Linerbladets redaktionsråd valt att lyfta fram. Jag delar bedömningen men
vet samtidigt att det finns mängder av andra händelser
och områden som inte fått plats i detta nummer.
De artiklar som jag själv tycker mest om är de som
handlar om människorna hos oss på bruket. Till exempel
att en sund livsstil är viktig. Och vi vet att det är bra att
gång efter annan påminnas om den saken.
På liknande sätt är det med krishantering. Det är sällan som vi tänker på kriser, och om en sådan uppträder
så förväntar vi oss att ett särskilt team sköter den saken.
I det här numret av Linerbladet lyfter vi fram personerna
i kristeamet. De är oerhört viktiga i det dagliga arbetet,
även om vi hoppas att slippa olyckor. Men teamet arbetar också i hög grad med förebyggande åtgärder.
Ett annat viktigt område är utvecklingsarbete och
utbildning på individnivå. Till exempel har Jens Renberg
avslutat Smurfit Kappas internationella kurs AMD.
Många anställda har under ett år utvecklats genom
att pröva på nya uppgifter. Å andra sidan är det alltid
brukets utveckling som står i fokus. Här visar Per
Pettersson ett fint exempel genom
minskningen av tambourrester.
Återigen är jag medveten om
att det finns många fler minst
lika goda exempel som vi både
kan och borde framhålla. Men
jag ser att det finns flera faktorer
som hindrar oss. En sak är det
begränsade sidantalet, men en
annan är att inte alla viktiga händelser kommer till redaktionsrådets kännedom. Hur kan vi
då råda bot på den saken?
Jo, jag tror att vi alla anställda kan bidra med tips, idéer
och förslag till redaktionsrådet! (Se sista sidan i
detta nummer.)
Sist men inte minst vill
jag flagga för vårt 25-års
jubileum som vi firade den
31 januari. Då uppmärksammades 24 medarbetare
för att de tjänstgjort i 25 år.
Det var en trevlig kväll som
ännu en gång visade de fina
banden mellan de anställda
och bruket.
Trevlig läsning på de
kommande sidorna!
2 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Flytten till Piteå
– ett lyckodrag
Den första december gick Johan Bergströms flyttlass till
Piteå. Vid fyllda 42 år sökte han nya utmaningar norrut.
tappade jag närheten till produkDen första december gick Johan
tionen. Det passade inte mig och
Bergströms flyttlass till Piteå. Fyllmitt sätt att arbeta, säger Johan.
da 42 år sökte han nya utmaningar
Efter att ha undersökt och
norrut.
övervägt olika alternativ inom
– Pappa är från Öjebyn, så jag
branschen hörde Johan av sig till
har en hel del anknytning här
i trakten. Det kändes som ett natur- personalchefen vid Smurift Kappa
Kraftliner i
ligt val.
Piteå. Det dröjde
Med utbildinte länge innan
ning inom paphan hade nytt
persindustri vid
jobb norröver.
KTH och arbetsFlytten har
erfarenhet som
visat sig vara ett
ansvarig produklyckodrag. Johan
tionsingenjör vid
trivs jättebra
PM6 på Mondi
med både staden
Packing Dynäs
och jobbet. Han
AB, kan Johan
försöker resa
Bergström branhem till familjen
schen väl. Förra
tre av fyra helåret behövde han
ger i månaden,
en förändring.
men till hösten
Han var trött på
Johan Bergström
ansluter familjen
den tio mil långa
och gör Piteå till
dagspendlingen
nytt hem.
mellan jobbet i
Ibland behövs förändringar. Vi
Kramfors och hemmet i Örnsköldsvik. När arbetet sedan omorganise- välkomnar Johan Bergström och
hans familj till Smurfit Kappa
rades kände Johan att det var dags
Kraftliner Piteå. 
att söka nya utmaningar.
– I och med omorganisationen
Viktor Johansson
Ur innehållet
3
5
6
10
12
15
16
Mångfald en vinst
Marknadsläge
Samtal som stöd
Givande livsförändring
Mingelbilder från jubileum
Krönika
Ett fint brev
Linerbladet
Ansvarig utgivare:
Anette Sundström,
Smurfit Kappa Kraftliner
Piteå
Redaktör:
Sofia Lampa, Plan Sju
kommunikation,
tel: 0920-775 76,
epost: [email protected]
Produktion:
Plan Sju kommunikation
Tryck:
Accidenstryckeriet 2014
Redaktionen förbehåller sig
rätten att redigera insända
manus.
Mycket att vinna på
mångfald
Just nu är Smurfit Kappas enkätundersökning om de anställdas attityder,
åsikter och känslor kring diskriminering, jämställdhet och mångfald i full gång.
– Genom att ta fram statistik
blir det enklare att sätta mål och
göra en handlingsplan. Vi ser
lättare var vi befinner oss och kan
utifrån det jobba fram konkreta
åtgärder, säger Anette Sundström
om enkätens syfte.
Som HR-chef ser Anette Sundström nyttan i att kunna påverka
och förändra, och frågor kring
jämställdhet och mångfald är
självfallet viktiga för företaget.
Jämställdhetsgruppen, bestående av arbetsgivare och fack, har
tillsammans tagit fram en policy
för jämställdhet och mångfald
som godkändes av kraftlinerrådet
den 23 januari. Som grund ligger
diskrimineringslagstiftningen.
Ojämna siffror
Statistik från 2013 visar bland annat stora skillnader mellan kvinnor
och män angående övertidsarbete,
sjukfrånvaro och föräldraledighet.
Dessa tendenser följer Sverige i
stort där män jobbar mer övertid
medan kvinnor har mer sjukfrånvaro och föräldraledighet.
På Kraftliner i Piteå sker övertid
främst inom produktion och underhåll där övervägande majoriteten är män. En handlingsplan
ska göras av jämställdhetsgruppen
för att aktivt kunna arbeta med
de skeva siffrorna mellan könen
beträffande sjukfrånvaro, föräldraledighet samt anställda i stort.
Alla
medarbetare ska
kunna
känna
arbetsglädje,
engagemang och
trygghet.
Mångfald som styrka
En jämlik och jämställd arbetsplats
där mångfald blir till en styrka, har
goda förutsättningar att utvecklas
och på sikt stärka sin konkurrenskraft. På en välmående arbetsplats
ska alla medarbetare kunna känna
arbetsglädje, engagemang och
trygghet.
Samma rättigheter, skyldigheter
och möjligheter ska gälla oavsett
kön, ålder, sexuell läggning eller
etnisk tillhörighet. Detta är policyns kärna och ett självklart mål
för Smurfit Kappa Kraftliner Piteå.
– Vi har mycket att vinna på
mångfald. Det kan leda till ett
bättre klimat med större arbetsglädje och ökad motivation, som i
slutändan resulterar i att företaget
helt enkelt levererar bättre. Det
är självklart att trivsel påverkar
företagets resultat, säger Anette
Sundström.
Anonym enkätundersökning
Under våren kommer en likabehandlingsplan att börja arbetas
fram. För att den ska utgå från de
anställdas tankar och värderingar i
olika diskriminerings- och jäm-
ställdhetsfrågor genomförs just nu
en anonym enkätundersökning
bestående av åttiotalet frågor.
– Har jag blivit särbehandlad?
Vad finns det för stöd? Vem kontaktar jag? Hur ska min chef agera?
Det ska alltid finnas svar på sådana
frågor, säger Anette.
Anette Sundström – som
även jobbar internationellt inom
koncernen – ser Sverige som ett
föregångsland ur jämställdhetssynpunkt. Däremot finns det alltid
frågor att jobba med och förhållanden att förbättra. För såväl var
persons vinning och trivsel, som
för företagets styrkor och konkurrenskraft. 
Viktor Johansson
Ur Smurfit Kappa
Kraftliners policy
Som arbetsplats ska Kraftliner i
Piteå bland annat kännetecknas av
ett bra arbetsklimat och en god fysisk
arbetsmiljö, oavsett förutsättningar.
Ingen ska missgynnas när det gäller
exempelvis anställning, arbetsuppgifter eller lön, och om detta sker ska
ärendet lyftas upp och få en snabb
och konfidentiell behandling.
LINERBLADET – NUMMER 1 · 2014 3
A black box of
utveckling
Förra året fick Jens Renberg från Smurfit
Kappa Kraftliner i Piteå möjligheten att
genomföra koncernens program för
avancerad ledningsutveckling.
– Det känns fantastiskt kul att
ha fått förtroendet, säger Jens
Renberg om förra årets erfarenhet,
där tre träffar i Dublin resulterade i
en svart låda innehållande två NEJ,
299 externa lager och 41 miljoner
Euro.
Förra året var Jens Renberg en
minst sagt upptagen man. Förutom
att sköta sitt jobb som produktionsingenjör i sulfatfabriken i Piteå,
deltog han vid Smurfit Kappas
Advanced Management Development program (AMD). Totalt har
ungefär 300 personer gått utbildningen under de tio år som den
genomförts. Inom ett företag med
42 000 anställda från Caracas till
Piteå får det ses som ett privilegium
få förunnat.
Utbildningen utgjordes bland
annat av tre längre sammankomster i Dublin fördelat över hela året.
4 För det trettiotalet deltagarna från
olika länder var det inte så mycket
en utbildning med direkt fokus på
hur man blir en bättre ledare. Istället var tanken att få deltagarna att
växa genom en djupare förståelse
för företaget. På sätt kan de på sikt
öka sin egen kapacitet och förbereda sig på nästa steg i karriären.
Projekt som arbetsform
Under fjolåret sammanställde
deltagarna totalt sex projekt inom
områden som innovation, lönekostnader, kvalitet, nya produkter
och marknader. Projekten presenterades för koncernledningen under
sessionen i december.
Tillsammans med tre kollegor från
England, Frankrike och Tyskland
tittade Jens Renberg närmare på
företagets externa lager. Rubriken
löd ”Is warehousing a black box?”
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
– Det är viktigt
att kunna lära av
varandra inom
ett företag, säger
Jens Renberg.
– Vi utgick från två frågeställningar:
1) Har vi en övergripande koll på
hur många externa lager företaget har?
2) Har vi koll på vad det kostar
företaget?
Svaret på båda frågorna var
intressant nog Nej, säger Jens.
Behov av central styrning
Antalet externa lager bara i Europa
visade sig vara hela 299 stycken
som 2012 tillsammans kostade företaget 41 miljoner Euro. Detta var
helt ny kännedom för koncernen.
– Upphandlingar sker lokalt och
uteslutande frikopplat från företagets övergripande samordning.
Tillsammans utgör de en oerhört
stor kostnad som tillsammans med
rutiner skulle behöva ses över,
säger Jens.
Slutsatsen blev att central samordning och övergripande ansvar
inom området saknas, samtidigt
som behovet är stort.
– Vi kunde se att det sker ett
dåligt utbyte av kunskaper och erfarenheter kring hur externa lager
ska upphandlas, samt information
om hur de faktiskt har upphandlats. Det är viktigt att kunna lära
”Vi är ett starkare
företag idag”
E
av varandra inom ett företag och
se till att de enorma kunskaper och
erfarenheter som finns tas vara på,
konstaterar Jens.
Förutom att Jens har utvecklats
genom en bättre förståelse för
koncernen så ser han kontaktnätet
som en stor vinning. Utöver internationella bekantskaper genom de
andra deltagarna i programmet
har Jens fått kontakt med seniora
ledare inom företaget. I projektet
fick de kontinuerligt stöttning och
värdefulla råd av två erfarna sponsorer med bra inblick i organisationen. Han är dessutom nöjd över
att ha fått chansen att utveckla sin
engelska och sin presentationsteknik, förhoppningsvis viktiga
verktyg inför framtiden inom en
världsomspännande koncern.
Var beredd
Att programmet har varit väldigt
utvecklande råder inga tvivel om,
och Jens ser fram emot att se vart
det kan tänkas leda. Men till andra
som blir erbjudna att gå AMD har
han framförallt en sak att säga:
– Var beredd på arbetsinsatsen,
säger han och skrattar. 
Magnus
Sandegrim,
marknadschef.
konomiska kriser kan
leda till svåra tider för
företag, men de kan
även tvinga dem till
utveckling. Ekonomin
har sakta men säkert hämtat kraft,
efterfrågan stiger och för företag
som kommit stärkta ur krisen väntar bättre tider.
– Det ser bra ut, konstaterar
Smurfit Kappas marknadschef
Magnus Sandegrim.
2008 och 2009 rådde panik i
världen. Den ekonomiska krisen
fick alla att hålla i plånboken och
produktionen inom många branscher påverkades av kraftigt sänkt
efterfrågan. Men kriser kan även
leda till utveckling.
– Under sämre tider tvingas
företag se över kostnader, rutiner
och effektivisera. Om man tar sig
ur kriser gör man det ofta starkare.
Det var en tuff kris, men läget har
succesivt förbättrats och de senaste
tre åren har sett bra ut. Dessutom
hölls priserna upp av sämre tillgång, säger Magnus.
Under de turbulenta åren tvingades en av företagets större konkurrenter i konkurs, något som stärkte
Smurfit Kappas position.
Merparten av Kraftliners produktion går till förpacknings-
industrin. Cirka 45 procent säljs
externt och 55 procent internt.
Efterfrågan på produkter stiger och
sjunker i takt med länders BNP.
Det som svänger mest är enligt
Magnus lyxvaror, exempelvis dyrare elektronik. En fördel är att den
förpackningsintensiva livsmedelsindustrin fortsätter att gå bra även
under lågkonjunkturer.
Smurfit Kappa är i grunden
irländskt med huvudkontor i
Dublin och operativt kontor i Paris.
Just dit är Magnus på väg när vi
talas vid. Säljkontoret i Piteå är ett
av sju europeiska med ansvar för
nordisk och rysk marknad. Utöver
rollen som säljchef är Magnus
Sandegrims uppgift att fördela
försäljning och leverans mellan
fabriker i Sverige, Frankrike och
Österrike. Kort leverans med optimerad produktion och bra balans
eftersträvas alltid.
Under 2014 kommer Storbritannien och Irland att vara den största
marknaden, och året väntas bli bra.
– Redan januari var starkare än
budgeterat. Under vår och sommar
ökar efterfrågan på förpackningar,
så marknaden beräknas ta ytterligare fart de närmaste månaderna,
säger Magnus Sandegrim. 
Viktor Johansson
KORTA FAKTA
Med koncernens bredaste utbud av
Kraftlinerprodukter levererar Piteå till
vartenda land i Europa, och utöver det
till Afrika, Asien och Sydamerika. De
största marknaderna inom Europa är
1.Storbritannien
2. Tyskland samt BE-NE-LUX
3.Skandinavien
Viktor Johansson
LINERBLADET – NUMMER 1 · 2014 5
När det blir otäckt
av november.
Det är tisdag eftermiddag i slutet
Källman har
ers
And
0.
Klockan är strax efter 15:0
ald,
Don
gor,
kolle
are
tidig
precis hälsat sina
en rundtill
en
omm
välk
L
ers
And
och
s
Eva, Han
skett
har
ket
vandring på fabriksområdet. Myc
na på
nyfik
är
de
och
på bruket de senaste åren
r att
välje
och
allt
visa
vill
an
Källm
förändringarna.
hus.
börja utom
t på väg mot
De forna kollegorna samtalar livlig
att försväg
på
är
et
fabriksbyggnaden. Dagsljus
nt för
anlä
som
bil
tank
en
erar
vinna när de pass
I skymn.
arna
tank
ikalie
kem
vid
last
sin
att lossa
pa med en tjock
ingsljuset ser de chauffören käm
g, den är svår
trävi
mots
slang. Kylan gör slangen
att få fast.
– men det var då som…,
i nästa ryck,
Chauffören lägger all kraft han har
r honom
unde
lten
asfa
isiga
gruset som täcker den
nytt
t
inge
r
hitta
de
och
r
fötte
rullar under hans
fäste.
han dunsar
Luften som slås ur hans lungor när
ansikte.
hans
kring
a
i backen bildar en vit dimm
diset och
m
geno
skär
vått
t
någo
Tunna strålar av
er.
han skrik
a att vända
Ett skrik fyllt av smärta får kollegorn
mannen
r
hitta
och
are
sig om. De springer närm
n.
syra
rliga
livsfa
den
i
liggande på rygg
vad hon ska
Eva vet inte var hon ska titta eller
ka.
göra. Hon vandrar fram och tillba
för sig utan
Donald blir tyst. Han stirrar rakt fram
ser.
han
det
att kunna ta in
nslang.
Källman agerar, rusar efter en vatte
n.
Han riktar strålen mot chaufföre
n och
Hans har fått fram telefonen ur ficka
ringer 112.
skrikande
Anders L rusar ända fram till den
hans arm
om
tag
mannen på backen. Han fattar
har fått
L
ers
And
n.
syra
och drar honom undan
er. Han
svid
och
röda
är
de
er,
syra på sina händ
både röd
är
n
hude
kte,
ansi
ns
fföre
chau
tittar på
kontakten med
och blåsor har redan bildats efter
mår.
han
hur
syran. Anders L undrar
n tills
Anders L blir sittande hos chaufföre
på medan
han
tittar
t
Stum
mer.
kom
sen
ambulan
.
ambulanspersonalen gör sitt jobb
usen försvinner
Tystnaden som blir kvar när blålj
a att få
svår
är
som
ar
tank
i fjärran fylls med
om.
grepp
Anders Källman lyfter telefonluren
Stödgruppen.
och ringer
Berättelsen du precis har läst är inte hämtad ur verkliga
livet. Den utgjorde bakgrunden till den övning som
stödgruppen genomförde den 26 november.
6 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Dick Eriksson leder stödsamtalet vid övningen. Donald och Eva
är inlånade statister och agerar som om de vore drabbade av
en svår kris.
Rolf Wiklund
ingår i stödgruppen.
Samtal
som stöd
Elva frivilliga ur personalen jobbar i stödgruppen.
På en lista som finns tillgänglig för alla anställda
finns deras telefonnummer och man kan ringa
dem när som helst om en olycka eller ett tillbud
skulle uppstå.
FOTO: Peder Fahlman
V
id arbetsplatser ska finnas
beredskap för Första
Hjälpen och Krisstöd
enligt AFS 1999:7. Smurfit
Kappa har skyddssamariter som
är utbildade inom första hjälpen.
Dessutom har företaget egen
Stödgrupp, eftersom man insåg
behovet av att ha någon att prata
med när något allvarligt händer
även om man själv inte varit direkt
inblandad i händelsen.
Leena Antman och Peter
Ericsson är två av representanterna i Stödgruppen som finns på
företaget.
– Stödgruppens uppgift är
att agera stöd i krissituationer,
berättar Leena när hon tar emot i
företagshälsovårdens lokaler.
Peter berättar att han genom
sitt deltagande i Stödgruppen lärt
sig mycket om värdet av medmänniskor och medmänsklighet i
prövande situationer. Övningarna
som genomförs varje år har gett
honom en större ödmjukhet inför
livet.
En traumatisk händelse behöver
inte vara en allvarlig olycka, kan
även vara ett tillbud som innebär
att jag får en krisreaktion . Samtidigt är detta en normal reaktion på
en oväntad händelse.
Prestigefyllda
nomineringar
STÖDGRUPPEN
Namn
Tel arb
Antman Leena
92 784
Berglund Monika
Ericsson Peter
97 360
Eriksson Dick
Holmgren Helena
97 199
97 298
97 332
Karlsson Gösta
97 314
Lundström Benny
Nordsvahn Fredrik
97 809
Westerberg Tore
Wiklund Rolf
Öberg Mikael
Stödgruppsrum
97 327
97 204
97 298
97 361
Mobil
070-646 84 74
070-361 97 01
070-545 01 42
070-558 45 33
073-086 27 30
070-970 30 07
073-803 45 44
070-218 04 56
073-811 04 47
070-662 83 30
070-663 33 93
97 294
Leena Antman är en av eldsjälarna i
den frivilla stödgruppen.
Bästa hjälpen i kris är samtal
med vanliga människor.
Peter Eriksson
hoppas på att fler
ska intressera
sig och ingå i
stödgruppen.
– Att man reagerar är varken
skamligt eller farligt , säger Leena.
Allt eftersom fler och fler har
insett fördelarna med stödgruppen
har den generella inställningen till
gruppen ändrats.
Idag består gruppen av elva
personer och alla som ingår i
stödgruppen utbildas i krishantering utifrån en modell som kallas
kamratstöd.
– Bästa hjälpen i kris är samtal
med vanliga människor. Det är
dessutom en fördel med folk som
är inom verksamheten, berättar
Peter Eriksson. 
Grethe Gabrielsson
Kamratstöd
Kamratstöd, debriefing eller avlastningssamtal. Det finns många olika
namn med syftet är det samma, att
minska psykisk belastning, förkorta
återhämtningen efter en traumatisk
händelse och identifiera den eller
de som är i behov av professionell
hjälp.
Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå
ligger i topp i Sverige när det gäller
minskningen av koldioxidutsläpp och
användningen av förnybara bränslen
hos den tunga industrin. De totala
fossila koldioxidutsläppen från Smurfit
Kappa Kraftliner i Piteå har minskat
med mer än 70 procent sedan 2006.
– Vi minskar vår fossila oljeförbrukning kraftigt. Det finns tillräckligt
med bioolja att få tag på, så det är inget
problem. Mängden fossilt bränsle som
vi reducerar utgör inte några sensationella mängder. Vi ligger redan nu på
rekordlåga nivåer, konstaterar Daniel
Andersson.
De goda resultaten passerar inte
obemärkt. Smurfit Kappa Kraftliner
var nominerade i två kategorier i den
globala miljöutmärkelsen PPI Awards;
”Environmental Strategy of the Year”
där Smurfit Kappa var nominerade för
sin strategi att vara ”bäst i klassen” för
sin nästan koldioxidneutrala kraftliner.
Segrade gjorde emellertid amerikanska
Cascades Tissue Group. Den andra
utmärkelsen kallas ”Bio Strategy of
the Year” där Smurfit Kappa anses
vara en föregångare i användningen
av biomassa, bland annat genom att
driva sina mesaugnar med sågspån.
Här drog dock koncernkollegan Smurfit
Kappa Roermond Papier längsta strået,
men Piteåbruket ska vara stolt får två
prestigefyllda nomineringar i viktiga
kategorier. 
Med kamratstöd eller debriefing
menar man det psykiska omhändertagandet av personal som behöver vara
tillgängligt i samband med olyckor,
akuta krissituationer eller liknande
allvarliga händelser som kan utlösa
krisreaktioner.
Det finns beredskap inom sjukvården och andra samhällsfunktioner,
för att stötta personer som drabbats
av trauman som utlöst krisreaktioner, men den är ofta begränsad. En
undersökning som gjorts bland räddningspersonal, som ofta är vittne till
traumatiska händelser som behöver
bearbetas, visar att samhällets riktade
insatser inte alltid är det bästa i första
skedet. I undersökningen uttryckte
räddningspersonalen att var lättare
och mindre dramatiskt att i första hand
tala med sina arbetskamrater, ”de vet
ju vad vi gör och hur det känns”.
LINERBLADET – NUMMER 1 · 2014 7
IT avdelningen – sa
De som jobbar på IT-avdelningen är både generalister
och specialister. De är också de första att intyga att
datorer och teknik som inte fungerar som det ska
På supporten finns
är det mest irriterande som finns.
IT, informationsteknologi, handlar om mer än bara datorer och
nätverkskablar. Det finns en hel värld (och en egen avdelning)
bakom skärmarna och tangentborden som inte är synlig för det
blotta ögat.
TEXT: Grethe Gabrielsson · FOTO: Peder Fahlman
i projektform
tillsammans
sed
en
ng
lni
de
av
ITför
med andra
nyfikenhet,
2011. Han drivs av
avdelningar
are och fascitrivs som problemlös
för att utveckla
få en dator
n
ka
n
ma
d
va
er
neras öv
system som gyni stort skulle
et
äll
mh
Sa
ra.
gö
att
nar verksamheten.
cklingen
an IT stöd. Alla
rkan med att IT-utve
idag inte fungera ut
någon Sty
er
äv
och av
n
kr
er
ete
tin
mh
ru
sa
h
rk
processer oc
sker nära ve
ktyc
las
ck
ket Ni
mheten ligger
from av IT stöd vil
de som kan verksa
rag
och
pd
up
s
en
en mellan användare
er gör IT-avdelning
d. i dialog
me
på
a
ba
rn
job
eta
att
rb
e
da
nd
väldigt inspirera
utvecklare. Att me
fanrkve
ett
rt
n
tor
sto
da
ett
r
är
ha
rat
en
nte
– Rätt ha
IT-avdelning
nde
ha
ran
fel
gö
n
av
ap, me
är en
tastiskt arbetsredsk
samhetskunnande
mt
or
a
en
ap
ett
sk
bli
att
et
terad kan den iställ
framgångsfaktor för
a lösningar.
säger han.
irritationsmoment,
lyckade och effektiv
vudhu
r
ba
om vad de vill
job
a
tal
en
ng
får
a
lni
IT-avde
Användarn
fra
In
.
en
råd
ogrammen ska
sakligen inom två om
ha, hur de vill att pr
r.
ne
tio
ka
pli
ap
met eller den
struktur och system/
fungera. När program
ga
sä
n
ma
n sedan är
n
ne
ka
tio
rat
nk
– Kort förkla
efterfrågade fu
syns,
m
an många
so
t
red
de
a
är
arn
r
nd
ktu
vä
att infrastru
klart vet an
h
oc
använda det.
rivare
datorer, servrar, sk
gånger hur de skall
n
ne
tio
ma
or
inf
mheten gör
m
sa
– Att vi kan verk
sladdar. Sådant so
rar
kla
för
m,
även om
no
eta
ge
h
rb
kan färdas i oc
att vi kan sama
t gör att vi
De
n.
kte
oje
Nicklas.
detaljer i pr
r,
ne
tio
ka
pli
ap
t område som
System, även kallt
kan fokusera på de
ing
ml
sa
en
de för hela
er
an
ell
är datorprogram
är mest värdeskap
t
ek
dir
Nicklas.
ett
tar
rät
ler
be
fyl
program som
verksamheten,
s
lvi
pe
avdeln, exem
De som jobbar på IT
syfte för användare
er
ell
m
ste
ralister och
inköpssystem, lönesy
ningen är både gene
det mest
n
.
fabriksinfosystem
specialister. Alla ka
på
a
dr
an
r ända sina
ha
de
n
h
oc
me
,
För Nicklas
övergripande
än
viktigare
en.
IT är funktionerna
egna specialområd
rför mycket
dä
r
ba
job
De
.
en
teknik
varit chef
Nicklas Norén har an mars
8 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Kjell Johansson
och Lars Nyström
som tillsammans har drygt sjuttio år av
kunnande och erfarenheter. Kjell har varit
med sedan hålkortsmaskinernas tid och
de har båda följt utvecklingen från stora
stationära maskiner till dagens små bärbara
enheter. De installerar och bevakar datorer,
servrar, system och andrar IT resurser och
är de som svarar när någon ringer för att få
hjälp på 97110.
– Kan jag inte svara på en fråga så vidarebefordrar jag den till någon som kan, säger
Kjell.
Lars Nyström är den som samordnar alla
inköp av IT utrustning.
Leif Sundström har
varit på företaget sedan
1987. Han planerar
och ansvarar för
tekniken.
– Stabila datormiljöer
som fungerar tillsammans med varandra är
viktigt för att systemen
ska
fungera, säger han.
Han håller ett vakande
öga
på omvärlden och de
framsteg som görs på
IT-området. Det är vik
tigt att veta vilka nyhet
er
som kommer och vilka
som fungerar.
När han sammanfatta
r trenderna inom IT är
det hållbarhet som är
viktigt. Utmaningen
för honom ligger i att
välja rätt, det ska
vara beprövade lösnin
gar som ändå
inte är gamla.
– Ett steg framåt är ibl
and
ett steg mot det okända
,
förklarar Leif.
amarbetar med alla
Roger
rk som
Lundma
et
å företag
funnits p
ar
h
l
a
igt 70-t
h
sedan tid
c
o
m
a syste
men
te
finansiell
s
y
s
n
med
mella
n
o
ti
a
har varit
r
g
n
a
H
inte
t.
te
li
specia
a upp de
som sin
att bygg
n
a
s
re
la
temen.
under he
ativa sys
administr avdelning ska
en
m
– För att
ras syste
måste de sama
v
ti
k
e
ll verk
vara eff
assade ti
ger.
vara anp
tt
rä ar Ro
heten, be
Per Westerberg, som
är yngst i gänget, har varit
med sedan november 2011.
Förutom finansiella system
har han specialisterat sig på
beslutsstöd, rapportering och
presentationslösningar inom
alla verksamhetsområden.
Han jobbar främst med webbapplikationer och en av hans uppgifter är att ”webbifiera” data. Det innebär att han presenterar data
från affärs- och produktionsprocesserna så att de
blir visuella för användarna.
– Balanced Score Card är ett exempel på hur
man kan visualisera data, berättar han.
Per Pettersson och
Tommy Söderman
har tagit process- och
produktionskunskapen till
IT-avdelningen. Deras specialområden är den teknik som samlar
in data från produktionsprocesserna. Att ha verksamhetskunskap
tillsammans med IT-kunnande ger
ett oslagbart stöd till våra kunder.
Process och kvalitetsdata tas om
hand för att sedan behandlas i
info-, labb- och rapportsystem.
Tommy och Per för även in överordnade styr och reglerfunktioner
där så är möjligt.
– Det är viktigt att fånga och
validera data så tidigt som möjligt
om vi ska kunna minska eller
undvika störningar i processerna,
säger de.
Rikard Jons
son,
är specialiserad på
m
ar
kn
adssystem och
produktionsplaner
ing och jobbar i nä
ra samarbete
med marknadsavd
elningen, pappersm
ag
asinet
samt hamnen i Ha
raholmen.
– Jag jobbar med sy
stemen som är län
ken mellan
produktion och ad
ministration, säge
r han.
Rikard ligger bako
m största delen av
utvecklingen när det gäller Sm
urfit Kappas egen
utvecklade
marknads- och log
istiksystem, North
ern Lights. Det
används både i de
t egna bruket och
av hela Smurfit
Kappas säljorganisa
tion för Kraftliner
i Europa.
I Northern Lights
håller man exempe
lvis reda på alla
detaljer kring vare
nda rulle med papp
er som produceras
fabriken, från det
i
att den ”föds” i vå
gen till dess att
den har använts av
kunden.
IT – mer än bara datorer och skrivare
F
ör Nicklas Norén
och hans medarbetare på
IT-avdelningen handlar IT om
mer än bara det som syns
i form av bildskärmar, skrivare och
sladdar. De ansvarar för den informationsteknologiska infrastrukturen, telekommunikationen, driftar och utvecklar
företagsegna datasystem.
IT-avdelningen styrs hårt av centrala
krav utformade av koncernledningen.
Regelverket är detaljerat och innehåller
både vilken policy som gäller och
vilka krav som ställs på utrustning och
användare.
När det gäller IT och IT-användning
är Sverige ett av föregångsländerna.
Mognaden är hög och privatmarknaden
är ofta i framkant av företagsmarknaden vilket driver på och gör att
användarna ställer allt högre krav på IT
avdelningen.
– Vår ambition är att vara bäst, att ta
en aktiv roll och hjälpa till att förbättra
på de områden vi kan, säger Nicklas
Norén. Varje störning i systemen som
orsakar väntan kostar dyrbar arbetstid. Det är något vi primärt försöker
minimera. 
Grethe Gabrielsson
LINERBLADET – NUMMER 1 · 2014 9
Givande
livsförändring
Samuel Sandlund har gjort en livsförändring. Han har gått ner i vikt
och förbättrat sin styrka, men framförallt så mår han bättre.
– Det har blivit stor skillnad.
Jag orkar mera idag, säger Samuel
Sandlund som just nu är på väg in
i programmets fas 2.
Skiftarbetare som Samuel är helt
klart en riskgrupp för ohälsosamma vanor. Kosten kan ofta bli
slarvig, sömnen oregelbunden och
träning orkas inte med. Men det
går att påverka. Ett målinriktat
arbete för att införa nya rutiner och
höja medvetenheten kan leda till
livsförändringar.
Förändringsarbetet har genomförts i ett projekt drivet av Kraftlinerkollegan Ola Enberg, bland
annat tillsammans med en personlig tränare. Projektet handlar om
kost, träning och sömn. Gällande
diet har GI-tänket varit centralt:
Mängden kolhydrater har kapats
ordentligt till fördel för mera proteinrik mat som mättar längre. Det
handlar inte om att äta lite utan
om att äta rätt. Till frukost blir det
ofta ägg och bacon. I övrigt står
exempelvis mycket fisk, kyckling
och sallad på menyn.
Dieten har fått Samuel att gå ner
i vikt och tappa fettprocent medan
styrketräningen har ökat på styrka
och muskelmassa. Men framförallt mår han bättre, vilket är hela
syftet.
– Jag är mycket piggare och
orkar mera. Förut gick jag dessutom alltid runt och var hängig och
småförkyld. Det är jag nästan aldrig längre vilket är oerhört skönt,
säger Samuel om förändringen.
En annan viktig del som har
förbättrats avsevärt är sömnen. En
jämnare och bättre sömn har gjort
Samuel piggare och friskare, vilket
i sin tur gör att han orkar träna
ordentligt.
– Numera går jag exempelvis
inte och lägger mig efter att ha
jobbat förmiddag utan håller mig
10 vaken. Sömnen blir mera regelbunden och helt enkelt bättre.
På så vis förenas de tre delarna
sömn, kost och träning i en samverkande enhet mot bättre hälsa.
Fas 2
Programmet kör vidare. När vi
talas vid är Samuel på väg in i fas
två där ännu striktare diet och
hårdare träning väntar i syftet att
göra sig av med ytterligare
Sömnen
blir mer
regelbunden
och helt
enkelt
bättre.
LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
10 procent kroppsfett och samtidigt
öka styrkan. Men
framförallt handlar
programmet om att
må bättre, och där
kan man säga att
Samuel Sandlund
har tagit ett rejält
kliv mot ett piggare
och friskare liv. 
Viktor Johansson
Ta chansen – bli mer aktiv, förbättra hälsan
och ha roligt med Smurfit Kappa Klassikern!
För att göra en klassiker ska man ha genomfört fyra aktiviteter under ett och
samma år. På grund av att Botnialoppet, Pt-loppet och Fårön runt samt Infjärden
runt blev inställda denna vår så har nya aktiviteter lagts in i kalendern.
Ta kontakt med Företagshälsan för mer information.
PA
IT K AP
SMURF
JANUARI
SIKERN
KL AS
AKTIVITETSKALENDER
FEBRUARI
MARS
MAJ
JUNI
2014
APRIL
JULI
Kanalsimmet
en
PDOL-Pärs
OKTOBER
STaR-loppet
april-sept
Smurfit
Kappa
Loppet
april-sept
Timorientering
*
AUGUSTI
PT-tram
2014
Cykelorientering*
SEPTEMBER
pen
NOVEMBER
* Med krav att till FHC lämna in genomförda kontroller.
PT-löpet
DECEMBER
KARTLÄGGNING
UPPFÖLJNING
Ny föräldraförsäkring
HälsoSAM
Smurfit Kappa
Kraftliner Piteå
AKTIVITETER
BEDÖMNING
En HälsoSAM strategi
I år kör företagshälsovården igång med HälsoSAM
– ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Nyttan ligger i att lättare kunna bedöma hur resurser ska användas och utvärderas, säger Leena
Antman på företagshälsovården.
Hälsoundersökningar inom
företaget är ingenting nytt. Det vet
Leena Antman, som har genomfört
dem på anställda i årtionden. Tillsammans med kollegan Ann-Sofi
Ökvist och resten av laget på företagshälsovården jobbar hon med
hälsofrämjande, förebyggande och
rehabiliterande aktiviteter. Företagshälsovården sätter nu namn på
sitt strategiska arbete.
Det HälsoSAM ska på ett mera
omfattande sätt koppla de individuella hälsoundersökningarna till
gruppen. För företagshälsovården
blir det lättare att se en komplex
helhet bland hundratals anställda.
Arbetet genomförs avdelningsvis vart tredje år och innefattar
stegen kartläggning, bedömning/
analys, val av aktiviteter samt
uppföljning.
– Undersökningarna är individuella och som vanligt sekretessbelagda, men en individ tillhör alltid
en grupp. Ser vi att det exempelvis
finns tendenser till problem med
mat, stress eller ergonomi inom
en viss avdelning kan det behövas
riktade utbildningsinsatser, säger
Leena och Ann-Sofi.
Ann-Sofi Ökvist
vid Företagshälsovården.
En bättre överblick
Informationen sammanställs, analyseras och delges chefer, allt i syfte att se var och hur åtgärder bör
sättas in för att främja de anställdas hälsa. Med HälsoSAM blir det
lättare att upprätta handlingsplaner, skräddarsy utbildningar och
genomföra riktade och behovsanpassade insatser och aktiviteter till
individ, grupp eller organisation.
Helt enkelt jobba effektivare med
de resurser som finns.
– Företagshälsovården får en
bättre överblick och en rakare
koppling till avdelningarna, konstaterar Ann-Sofi om nyttan med
HälsoSAM som förhoppningsvis
ska leda till att företag och personal mår ännu bättre. 
Viktor Johansson
Från den 1 januari i år gäller en ny
föräldraförsäkring inom Pappers.
Den omfattar privat- eller kooperativt
anställda arbetare som varit anställda
i minst tolv månader innan barnets
födelse eller adoption. Du får även
räkna anställningstid hos tidigare
arbetsgivare som också har kollektivavtalade försäkringar.
När du är föräldraledig och får
föräldrapenning från Försäkringskassan
betalar försäkringen en kompletterande
ersättning som motsvarar tio procent av
inkomsten upp till tio prisbasbelopp. 
Mer information finns på afaforsakring.se
För tjänstemän sker ingen förändring.
En förpackad
dröm
Smurfit Kappa har utnämnts till
Sveriges bästa förpackningsleverantör
vid Packaging Industry Awards 2013
genom vinst i kategorin Packaging
Converter Award. Smurfit Kappa kan
därför ses som det företag som bäst
lyckats anpassa sig efter nya kundkrav och på så sätt vunnit kundernas
trofasta lojalitet. Eller som tävlingsarrangörerna själva uttryckte det:
”Vi söker helt enkelt Sveriges bästa
förpackningsleverantör”.
Enligt motiveringen har Smurfit
Kappa lyckats förena global styrka
med lokal närvaro som med hjärta och
hjärna griper sig an sina uppdrag, alltid
med kundens bästa för ögonen, oavsett
kund och produkt. Där några bara ser
en låda som ska skydda en produkt ser
Smurfit Kappa ”en förpackad dröm”.
LINERBLADET – NUMMER 1 · 2014 11
Guldjubilarer
I januari firade vi 24 medarbetare som
tjänstgjort under 25 år vid bruket.
12 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Framgångsrikt
produktionslyft
Samtidigt som nya avdelningar på
Kraftliner i Piteå nu sjösätter produktionslyftet har pionjärgrupperna Lab
och Inköp jobbat med programmet
sedan oktober 2013. Och betyget är gott.
– Alla är jättenöjda! Vi får en
helhetsbild och kan tydligare se
vad andra gör under dagen. Allt
blir allas arbete, inte mitt och ditt,
säger Susanne Lundberg, koordinator på Lab.
Produktionslyftet är ett nationellt program för att jobba smartare och öka konkurrenskraften.
Metoden bygger på Lean, ett
Toyota-inspirerat sätt att jobba med
fokus på ett jämnt och effektivt
flöde som enligt undersökningar
har visat sig fungera klockrent
inom stora såväl som små svenska
företag, däribland Scania.
– Vinsten ligger i att ena krafterna och gå mot samma mål. Delaktighet och engagerad personal
leder till konkurrenskraft, säger
Jan Linell, en av produktionslyftets
Lean-coacher på besök i Piteå för
att introducera metoden för nya
grupper.
Med tavlan i centrum
Fokus ligger på att bygga gruppen, få medlemmarna att prata
och tillsammans ta små steg i rätt
riktning. Verktyget består av en
stor tavla centralt på avdelningen.
Den dagliga styrningen går enligt
Susanne Lundberg numera snabbt
och effektivt utan att gruppen fastnar i diskussioner. På fem minuter
klargörs bland annat närvaro,
ansvar, åtgärder, belastning och
punktinsatser. Alla ser allting. Ett
av resultaten är att fler saker följs
upp och genomförs medan färre
blir liggande.
– Vi märker en skillnad i engagemang, inställning och stäm-
Vinsten
ligger i
att ena
krafterna
och gå
mot samma mål.
ning. Verktyget tar bort murar på
avdelningen, säger Sara Sundqvist,
produktionslyftets koordinator på
Kraftliner i Piteå.
Tavlan med den dagliga styrningen förbättrar genomförande,
uppföljning och rutiner. När detta
fungerar kan förbättringstavlan
introduceras, som enligt Jan Linell
ska verka för att lösa lite större
problem på längre sikt.
– Förbättringstavlan kan man
ägna någon timme åt i veckan.
Istället för att saker ligger bortglömda i någons anteckningsblock
kan alla överblicka dem på tavlan.
Det man följer upp blir gjort. Det
är en stor skillnad, säger Susanne
Lundberg.
Ovanligheten en tillgång
Enligt Jan Linell har Smurfit
Kappa Kraftliner i Piteå en ovanlig
spridning i ålder och erfarenhet.
Olikheter är en tillgång och kan
utvecklas till styrkor, och produktionslyftet har visat sig vara
en klockren metod för att uppnå
just detta. Det viktigaste är att få
gruppen att prata och ta små steg
åt samma håll.
– Delaktig och engagerad personal leder till konkurrenskraft,
konstaterar Jan Linell om produktionslyftet yttersta mål. 
Viktor Johansson
Jan Linell, en av
produktionslyftets
Lean-coacher.
Vägen till
inspiration
Under våren kör restaurangen
temaveckor. Men för Catarina & Co är
kvaliteten den ständiga röda tråden,
oavsett världskök och inspiration.
– Vi tänker nyckelhålsmässigt och
lagar alltid nyttig mat med mycket
grönsaker. Det är restaurangens
riktiga kärnvärde, säger Catarina
Carlsson.
Under våren kör restaurangen
teman med jämnare mellanrum.
Syftet är att skapa varierande upplevelser för gästerna och stimulans för
kökspersonalen. Det italienska köket
har redan bockats av, och gästernas
respons var mycket bra. De allra
flesta var positiva till att prova på.
Vissa åt alldeles för mycket, vilket kan
ses som ett gott betyg i sig. Gästerna
fick en ny upplevelse, och kökspersonalen blev inte minst stimulerade.
– Vi jobbar med kökens olika färger
och smaker. Vi funderar på vad exempelvis det italienska köket innebär
för oss och spånar igång i tankeverkstad. Vi vill själva hitta någonting nytt
för att utvecklas i vårt arbete, men vi
är framförallt här för gästerna, säger
Catarina.
Vissa gäster kommer alltid att uppskatta ”det vanliga” mer än variation,
men restaurangen ser en möjlighet i
att låta gästerna prova någonting de
annars kanske inte skulle äta hemma.
Catarina trycker på vikten av att kunna ge de anställda en bra lunch såväl
som en upplevelse på Kraftliners
egen restaurang, utan stress och jäkt.
Vilka teman som väntar under
våren håller Catarina hemligt. Det
jobbar kökspersonalen fram tillsammans allt eftersom. Den nyfikne får
helt enkelt vara på tå under våren,
men gästen kan alltid lita kvalitet som
ständig röd tråd.
Viktor Johansson
LINERBLADET – NUMMER 1 · 2014 13
LinerKRYSSET
De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter,
den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas
till Linerbladet, Personalavdelningen, Att. Britt Johansson senast 15 maj 2014.
Grattis till vinnarna i
Linerkrysset Nr 4, 2013
Namn:..................................................................................................................................................................
Olle Eliasson
3 trisslotter
Adress:...............................................................................................................................................................
Bert Björk
2 trisslotter
Rolf Westerberg
1 trisslott
Tel:........................................................................................................................................................................
14 LINERBLADET – SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ
Krönika
Dags att
byta kalender
växten men sedan kan detta givetvis komma att ändras under resans
gång och i livets olika skeden.
Jag uppmuntrar våra barn att
ärlighet varar längst och att man
ska våga vara sig själv, att tro på
sig själv. När det kommer till uppfostran är jag en kärleksfull och
omhändertagande men också konsekvent och sträng mamma. Från
barnsben har de fått lära sig att
behandla andra som man själv vill
bli behandlad. Att tacka, hälsa och
be om ursäkt. Att svälja sin stolthet
och be om förlåtelse är bland det
viktigaste oavsett om en händelse
är oavsiktlig eller med mening.
Avsaknad av en ursäkt kan göra en
skada så mycket större och ge mer
lidande än nödvändigt.
J
a den gamla kalendern
för 2013 arkiveras och en
ny för 2014 har påbörjats.
Vi har upplevt årets alla
högtider och förhoppningsvis har
vi alla på frivillig basis fått fira
dessa med de människor vi tycker
om att omge oss med, personer
som ger oss energi och trygghet.
Som trots eventuella motgångar
och meningsskiljaktigheter ändå
alltid finns kvar genom ovillkorlig
kärlek och lojalitet.
Vi har kanske lärt oss något nytt
under året som gått, både bra och
mindre bra saker. Reflekterat över
hur vi betett oss och behandlat
våra medmänniskor? Att bete sig
bra ska vara grundat redan i upp-
FOTO: Privat
Ärlighet
varar
längst.
Man får inte heller vara egoist
och alltid sätta sina egna behov i
första hand. Detta blir märkbart
när vi kommer till storhelger som
exempelvis jul. Eftersom både
jag och maken har ett tidigare liv
innan vi gängade oss som muttern
och skruven *host* så rymmer vår
familj en salig blandning av mina,
dina och vårt barn. Detta gör att
vi har en viss vana att sakna våra
barn vissa högtider då vi ”måste”
dela med oss till barnens andra
bioföräldrar. Trots detta så har
saknaden efter största sonen varit
extra påtaglig den här julen. Alla
barn var hemmavid utom han!
Hösten 2011 åkte han över till
USA för att jobba som aupair på
Mercer Island, Seattle och tanken
var att han skulle vara där under
ett års tid. Familjen, och speciellt
den autistiska killen som Simon
sköter om, var så förtjusta i honom
att de ville förlänga hans tjänst
V e r o n ic a E n g be r g
ytterligare ett år. Eftersom sonen
vill hem till sommaren så blev
det en kompromiss och i juli är
han hemma igen! Den blivande
21-åringen har alltid bott under
mitt tak och det känns i hjärtat när
han är så långt bort, det är ju inte
bara att snippa över på en snabbvisit direkt!
Det är en normal fas att barnen
ska flyga ut ur boet, testa sina
vingar, kanske bli lite lätt vingklippt på resans gång medan de
växer som människa med allt vad
ansvar, kunskap, erfarenheter och
krav heter. Men hur det än är så
vill man väl som förälder ha sina
gener hyfsat nära ändå… åtminstone jag. Lämna trygga lilla Piteå, res
ut i världen, upplev saker, gör nya
bekantskaper, se saker med andra
ögon men kom hem sen.
Jag känner en ödmjuk tacksamhet att jag återigen fick förtroendet
att skriva ett kåseri i vårt blad,
dessutom årets första. Det är inte
så illa pinkat för en hobbyskribent
som stundtals tvivlar på förmågan
att förmedla en text som berör och
väcker ett intresse hos er läsare.
Jag är ingen högröstat typ som
skriker på barrikaderna eller äger
förmågan att argumentera muntligt. Jodå, snacka kan jag (på både
in- och utandning) men när det
hettar till så blir mitt ordflöde trögt
som avsvalnad tjocklut. Jag har
betydligt lättare att få ut budskap,
känslor och åsikter i skrift och jag
delar gärna mina tankar med er.
Med detta sagt vill jag önska er
en god fortsättning på det nya året
som förhoppningsvis blir ett lyckosamt år, både yrkesmässigt och på
det personliga planet.
LINERBLADET – NUMMER 1 · 2014 15
Nyanställd
välkomnas
Johan bergström
Produktionsingenjör PM2
Anställd från 1 dec 2013
Patrik österlund
Operatör Tampella Kraft
Anställd från 1 januari
Zsombor Feldötö
Projektledare Papperskemi
Kvalitetsavdelningen
Anställd från 2 mars
Ett fint brev har kommit till redaktionen från Staffan Ström.
Tipsa oss gärna!
Vad vill just du läsa om i
Linerbladet? Skicka gärna
ett mail till någon av oss i
redaktionsrådet.
Anette Sundström
Per Jonsson
Per Swärd
Sara Sundqvist
Urban Lundmark
anette.sundstrom@
smurfitkappa.se
per.jonsson@
smurfitkappa.se
per.sward@
smurfitkappa.se
sara.sundqvist@
smurfitkappa.se
urban.lundmark@
smurfitkappa.se