1. No category

Regionmagasinet
Region
– en tidning
från Västra Götalandsregionen
Semestra
­klimatsmart
i en biosfär
Sid 20
Vandra med guide
i naturreservat
Sid 24
Alla är vinnare
i World Transplant
Games
Sid 27
www.vgregion.se | nr 2. 2011
Hur
mår
du?
– 16 sidor om depression
och om att våga fråga
Så fungerar vården
Om du blir sjuk
När du blir sjuk eller behöver råd om vård
ringer du antingen sjukvårdsrådgivningen på
­telefonnummer 1177 eller till din vårdcentral.
Har du redan kontakt med vården? Ring till
den mottagning som sköter din behandling.
Är mottagningen stängd? Ring 1177.
Sjukvårdsrådgivningen når du dygnet runt alla
­dagar på telefonnummer 1177.
Speciellt utbildade sjuksköterskor ger råd direkt i
telefon eller vägleder till annan vård om det behövs.
Ring ambulansen på telefonnummer 112
om någon är allvarligt sjuk
eller om det har hänt en olycka.
Mer information om vårdcentraler, jourcentraler
och övriga mottagningar i Västra Götaland
finns på www.1177.se/vastra-gotaland.
Detta är din vårdgaranti
Om du blir sjuk ska du få prata med vårdcentralen
eller sjukvårdsrådgivningen (1177) samma dag.
Om du behöver besöka en läkare på vårdcentralen
ska du, efter medicinskt beslut, få tid för besök
inom 7 dagar.
Om du efter beslut om remiss/vårdbegäran får en
remiss till den specialiserade vården
ska du få en tid för besök inom 90 dagar.
Om du själv ringer till en specialistläkare
räknas de 90 dagarna från den dagen
specialistläkaren beslutar att du behöver vård.
Om en specialistläkare beslutar att du behöver
behandling ska du få en tid inom 90 dagar.
Efter beslut om neuropsykiatrisk utredning ska du
erbjudas en tid för detta inom 90 dagar.
Om vårdcentralen eller sjukhuset inte kan ge dig
vård inom garantitiden ska de aktivt hjälpa dig
med att ordna en tid hos en annan vårdgivare.
Barn- och ungdomspsykiatri
Om du får en remiss till barn- och ungdoms­
psykiatrin ska du erbjudas tid för besök inom
30 dagar, efter beslut om remiss.
Om du får en remiss för en fördjupad utredning/be­
handling inom barn- och ungdomspsykiatrin ska du erbjudas en tid inom 60 dagar, efter beslut om remiss.
Vårdgaranti vid cancersjukdom
Vid stark misstanke om cancersjukdom
ska du få en tid för besök hos en specialistläkare
inom två veckor efter det att specialistläkaren har
fått remissen.
Barn ska inte behöva vänta mer än två dagar.
Du kan få pengarna tillbaka
Om du har en tid för besök på en vårdcentral eller
mottagning och får vänta mer än en halvtimme
har du rätt att få tillbaka avgiften du betalade.
2 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Men du ska ändå få det besök du beställt.
För att få tillbaka avgiften måste du säga till direkt.
På akutmottagningen eller jourmottagningen kan
du inte få tillbaka avgiften.
Betala om du inte kommer på läkarbesök
Om du har en tid för besök, till exempel hos läkare,
och inte kan komma dit måste du tala om det innan.
Annars måste du ändå betala avgiften.
Om besöket inte skulle ha kostat något
får du ändå betala 100 kronor.
Du får också betala en avgift för räkningen.
Sammanhållen journalföring
Under 2011 kommer vårdpersonal i Västra Götaland
börja använda sammanhållen journalföring. Det
innebär att den du söker vård hos har möjlighet att få
tillgång till uppgifter i journaler du har hos andra vårdgivare – landsting, kommuner och privata vårdgivare.
Du har rätt att stå utanför sammanhållen journal­
föring och rätt att spärra dina uppgifter.
På webbplatsen www.1177.se kan du läsa mer om
regler och rättigheter kring sammanhållen journal­
föring. Har du några frågor om samman­hållen journalföring, kontakta vår telefonservice, tel 0774-44 10 10.
Valfrihet i vården
Du kan söka planerad vård hos alla offentliga vårdgivare i hela landet.
Vill du söka planerad vård hos offentlig vårdgivare
utanför Västra Götaland och ska göra en operation eller behandling som kostar mer än 20 000 kr
måste den godkännas i förväg av Västra Götalandsregionen.
Du kan också söka planerad vård hos de flesta
privata vårdgivare som Västra Götalandsregionen
har kontrakt med. Västra Götalandsregionen har
främst kontrakt med privata vårdgivare inom Västra
Götaland.
Vill du söka planerad vård hos privat vårdgivare utanför Västra Götalandsregionen krävs en remiss/betalningsförbindelse oberoende av vad vården kostar.
Betalning/ersättning kan inte ges i efterhand.
Högspecialiserad vård omfattas inte av möjligheten
till att söka valfrihet i vården.
För att få en remiss/betalningsförbindelse ringer
du 020-44 55 55.
För mer information:
www.1177.se/vastra-gotaland/valfrihet-vgr
Välj eller byt vårdcentral
Alla över 16 år i Västra Götaland kan välja
vårdcentral. För barn under 16 år väljer vårdnadshavaren. Du kan när som helst byta vårdcentral.
Vårdcentralen kan inte neka ditt val. Med ditt val
följer en vårdpeng som vårdcentralen får av Västra
Götalands­regionen. Patientavgiften är lägre på den
vårdcentral du har valt än på andra vårdcentraler.
Kontakta den vårdcentral du vill välja så hjälper
de dig med ditt val. Om du har e-legitimation kan
du göra ditt val på webben på www.1177.se/
vastra-gotaland. Alla vårdcentraler som du kan välja
mellan finns på www.1177.se/vastra-gotaland eller
ring 0521-27 57 00 och fråga efter VG-primärvårdskontoret.
Du har rätt att läsa din journal
När du söker hjälp hos läkare skriver läkaren
en journal om dig och din sjukdom.
Du har rätt att få läsa journalen utom
i särskilda fall, som läkaren kan bestämma.
Sjukresor
Västra Götalandsregionen betalar dina resor till och
från sjukvården inom Västra Götaland och Halland
eller till läkare som har avtal med Västra Götalandsregionen eller Landstinget Halland.
Du betalar en liten kostnad själv.
Ring sjukresekontoret om du har frågor.
Telefonnummer hittar du på de blå sidorna i telefonkatalogen.
Rätt till tolk
Du som inte förstår svenska, är döv,
har hörselskada eller talsvårigheter
har rätt till tolk när du besöker sjukvården.
Du eller ditt ombud ska säga till
före besöket om du vill ha hjälp av tolk.
Tolkservicen är gratis.
Om du vill klaga på vården
Om du inte är nöjd med den vård du har fått ska du
först prata med din läkare eller annan personal där du
fick vård.
Om du ändå inte är nöjd efter det kan du ringa till
patientnämnden.
Patientnämnden ska ge dig stöd i att prata med
­eller klaga på sjukvården eller tandvården.
Telefonnummer till patientnämnder finns på
sidan 31.
Du har rätt att få information
Det är viktigt att du berättar för läkaren vad du själv
vet om din sjukdom och om du till exempel äter
mediciner.
Då är det lättare för läkaren att ge dig rätt vård.
Läkaren måste berätta för dig om din sjukdom,
om vilka undersökningar som måste göras och om
vilken vård som du kan få.
Du bestämmer själv om din hälsa och du har rätt
att tacka nej till vård som du inte vill ha.
Du kan inte kräva att få en viss vård eller undersökning om inte läkaren bedömer att det behövs.
Tandvård
Information om regler och rättigheter i tandvården
hittar du på www.1177.se/vastra-gotaland under
regler och rättigheter eller ­­
www.vgregion.se/folktandvarden
Mer information finns på:
www.1177.se/vastra-gotaland
(klicka på regler och rättigheter)
Hur mår du, egentligen?
”Självmord kan
förebyggas med
rätt kunskap”
Hur mår du, egentligen? Den enkla frågan kan vara skillnaden
mellan liv och död för någon som mår dåligt i själen. Ibland
kan vi ana eller faktiskt tydligt märka att någon mår dåligt.
Ibland märks det inte alls. Men att ställa frågan ”hur mår
du” och sedan lyssna på svaret är bland det bästa du kan
göra som medmänniska.
Det säger Sonny Wåhlstedt som noga planerade sitt
slut men sköt upp det i många år.
Det säger Angel som for illa och mobbades under hela
sin uppväxt och upplevde att ingen ville lyssna.
Och det säger de läkare som intervjuats här i tidningen, både de som möter ungdomar, gamla och människor
mitt i livet. Det verkar finnas en enorm brist på förmåga
att ta sig tiden att prata och lyssna i vårt samhälle idag.
En god vän till mig som arbetar inom äldrepsykiatrin
bekräftar den bilden. På avdelningen där hon arbetar
skulle säkert flera av patienterna inte behöva bli inlagda,
om de bara haft någon i sin närhet att prata och umgås
med. Ensamheten skrämmer.
Jan Beskow
16
innehåll nr 2.11
Temat för det här numret är depression, ett samlingsnamn
för en rad symtom som kan bero på olika saker hos olika
individer. Orsaken går att finna i både kroppen och psyket.
Men all deppighet är inte depression. Annika Borg som är
teologie doktor och präst tycker det är viktigt att lära sig
skillnaden mellan verklig depression och vanlig nedstämdhet. Hon hävdar att svackor är en del av livet. Men att vi idag
förväntar oss att livet ska vara friktionsfritt och därför klassar mörka tankar och svåra känslor som fel eller avvikande.
”Vi tror att livet är en jämn väg, men regeln är att vi åker på
en krokig skogsväg och ibland kör vi i diket”.
Oftast är det då inte en expert vi behöver utan förståelse och
tröst, något så enkelt som en kopp te och en god vän som
lyssnar. Självklart finns det svårare situationer och då ska
man absolut söka professionell hjälp. Men jag vill ändå
säga till dig som funderar på hur du ska hinna med alla
måsten under semestern: dra ner lite på tempot, se någon i
ögonen och fråga, hur mår du? I bästa fall kan det rädda liv.
4
Sonny vill ge det han själv inte fick
4
Hjärnkoll sticker hål på fördomar
6
Inre rum samlar kunskap om psykisk ohälsa
7
Samspel mellan kropp och psyke
8
Många unga mår allt sämre
10
Den krokiga vägen tillbaka
12
Depression livsfarligt för gamla
13
Självmord kan förebyggas med rätt kunskaper 16
10
Hjälp finns på vårdcentralerna
18
Behaglig ekoturism i Kinnekulles biosfär
20
Vandra i naturreservat i sommar
24
Tävla om bästa utsiktsplatsen 26
World Transplant Games i Göteborg
27
Erbjudanden från Västra Götalandsregionen
28
I korthet
29
Korsord
30
Med önskan om givande läsning
Bettina Axelsson,
chefredaktör
18
LYSSNA PÅ Regionmagasinet VIA INTERNET
www.vgregion.se/regionmagasinet
Vill du ha RM som taltidning – ring 031-33 35 189
Ansvarig utgivare: Kerstin Einarsson | Chefredaktör: Bettina Axelsson | Redaktionskommitté: Bettina Axelsson, Lena Alexanderson, Peter Birgerstam, Bo Carlsson,
­Susanne Hillberger, Jan Kallenberg, Maud Pihlblad, Åsa Sundell | Layout: Peter Birgerstam/Cohn & Wolfe | Tryck: Color Print AB | Upplaga: 740 000 ex
Kostnad/tidning: ca 2 kronor | Regionmagasinet: Regionens Hus, 462 80 Vänersborg | Tel: 0521-27 58 19 | E-post: [email protected]
Webbplats: www.vgregion.se/regionmagasinet | Omslagsbild: Anna Rehnberg | ISSN: 1651-644
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 3
”Jag trodde jag var
ensam om det här och
att det aldrig skulle
ta slut. Plötsligt satt
jag med andra och såg
denna förändring och
jag insåg hur lätt det
är att skrämma eller
deprimera sig själv.”
Kontakten med Ångestsyndromsällskapet blev början till ett nytt liv för Sonny Wåhlstedt. Där fanns andra som lyssnade och som kände likadant. Där fanns
också verktygen att börja förändra tankar och beteenden. Stämmer det jag tänker? Kan jag tänka på ett annat sätt?
4 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Tema depression: När Sonny Wåhlstedt mådde som sämst slöt han ett avtal med sig själv. Han
skulle överleva sin mamma för att bespara henne sorgen. Och hans dotter skulle hinna bli vuxen.
I femton år höll han sitt löfte tills han mötte en medmänniska som vågade ställa en enkel
fråga: ”hur mår du, Sonny, berätta hur din vardag ser ut”.
Först då började han tala om det som varit så tabubelagt.
Nu vill Sonny ge det
han själv inte fick
Personer som har en genetisk läggning eller
sårbarhet för depression drabbas ofta tidigt i
livet. Men Sonny Wåhlstedt är ett undantag. Han
kände länge att han levde ett bra och aktivt liv.
– Jag blev politiskt intresserad när jag var
sexton och engagemanget växte snabbt. När
jag var nitton höll jag mitt första offentliga
framträdande. Jag reste mycket och var i Iran
under omvandlingen efter shahen och kom till
Afghanistan efter den ryska invasionen. Jag fick
se de ryska stridsvagnarna rulla ner från bergen
norr om Herat, berättar han.
Hemma i Sverige fortsatte engagemanget.
Sonny höll föredrag och skrev om sina resor.
Han var med när Svenska Afghanistankommittén bildades. Mellan resorna jobbade Sonny för
att få ihop pengar till nya resor. På en av dessa
arbetsplatser fanns sedan länge en stark konflikt
i arbetslaget. Stämningen var ibland hatisk.
– Jag hamnade helt utanför båda gruppernas
sociala gemenskap, men jag tyckte om jobbet.
Andra valde att lämna, de stod inte ut, men jag
stannade kvar.
Ångestattacker
Sakta började Sonnys självkänsla att urholkas.
Han drabbades av starka ångestattacker, även i
sömnen och vaknade på nätterna, alldeles blöt
av svett. Sonny fick ett nytt arbete, men nu hade
rädslan fått fäste och triggat igång hans ångest.
– Att vara tillsammans med människor i sociala situationer signalerade livsfara. Då började
marken gunga.
Det blev början på en lång resa. Sonny lärde
sig snart hur han kunde undvika människor.
Han handlade mat fem minuter innan affären
stängde, han såg till att vara först på Posten
när räkningar skulle betalas för att undvika
kö. Samtidigt deltog han i flera styrelsemöten
och arbetsutskott varje vecka. Till slut gick det
inte längre. Han började ljuga sig ur vänskapskretsarna och föreningarna, sa att han inte var
intresserad längre.
Det här var i mitten av 80-talet, en tid då man
inte talade högt om att må dåligt i själen.
– Människor frös till när jag försökte berätta.
De läkare jag träffade i primärvården blev tysta
när jag började prata om det svåra i min livssituation. Ingen läkare nämnde ord som diagnos,
psykolog eller terapisamtal. Den enda vägen till
information var biblioteket, men jag kunde inte
gå in där och låna böcker. I samma stund som jag
lade fram boken på disken skulle jag avslöja mig.
Så jag visste egentligen ingenting om vad som
hände inom mig och jag var rädd att det skulle
synas utanpå.
Undvek kontakt med andra
När det var som värst slöt Sonny avtalet med sig
själv, att kunna avsluta livet om det inte skulle gå
att bli frisk. Han planerade sin utväg och när det
var klart kände han sig lugn. Nu visste han hur
han skulle göra. Men under tiden då? Vad fanns
det för möjlighet att försörja sig utan att behöva
träffa människor? Först provade han att vara
busschaufför, men förväntningarna på att fika
tillsammans med andra chaufförer vid ändhållplatsen fick honom att sluta. Då var taxi bättre.
Passagerarna satt oftast ensamma i baksätet och
när han hörde i komradion var kollegorna skulle
fika så åkte han åt andra hållet. På det viset höll
han sig flytande i femton år.
Men så öppnade sig dammluckorna igen. En
nära vän dog hastigt. Sorgen slog över i depression. Allt jobb han gjort, alla små steg han lyckats
ta i vardagen bara rasade och han skulle inte orka
göra det en gång till. Dottern var nu vuxen. Sonnys
mamma levde visserligen, men han kunde inte
vara hemma och klättra på väggarna medan han
väntade ut henne. Samtidigt ville Sonny ge sig själv
en sista chans. Han slog upp telefonkatalogen och
började leta på P (psykolog) och T (terapisamtal).
Plötsligt hamnade han på Å och fick se en annons
från Ångestsyndromsällskapet i Göteborg.
–Det var på vinst och förlust, men jag lyfte
luren och ringde och en trevlig kvinna svarade.
Hon bjöd in mig på ett samtal och redan nästa
dag kom jag dit. Då sa hon de magiska orden
som ingen sagt i vården, ”Sonny, berätta om din
vardag, hur har du det?”
Fobin fick ett namn
Sonny fick veta att han hade social fobi. Han
läste en broschyr och kände genast igen sig själv.
Det var oerhört förlösande. Han fick delta i en
självhjälpsgrupp med andra i hans situation och
med hjälp av KBT-metoder, som fokuserar på att
ändra tankar, vanor och beteenden, gick förändringen på ett år. Från att ha känt stark ångest för
att berätta vad han hette, säga sin favoritfärg och
vart han ville åka på semester kunde han återigen
stå upp inför en grupp och hålla ett föredrag.
– Jag trodde jag var ensam om det här och att
det aldrig skulle ta slut. Plötsligt satt jag med
andra och såg denna förändring och jag insåg
hur lätt det är att skrämma eller deprimera sig
själv. Vi ifrågasätter så lätt vad andra säger, men
alldeles för sällan våra egna tankar, vår egen inre
dialog. Stämmer det jag tänker? Kan jag tänka på
ett annat sätt?
Steg för steg släckte han ut beteenden och
ändrade tankarna som hade hindrat honom
så länge. Tacksamheten hos Sonny visste inga
gränser. Han hade fått tillbaka sitt liv och ville ge
något till dem som hjälpt honom. Han tog själv
hand om flera självhjälpsgrupper och började
arbeta som förbundsordförande för Ångestsyndromsällskapet.
– Många drabbas tidigt, men jag hade hunnit
med en del innan jag blev sjuk, både lärt mig hur
man förhandlar och bygger en organisation, och
jag kände att jag kunde göra det igen. Idag är det
också mindre skam och tabu över att må dåligt.
Nu går det bättre att prata om det, det finns
kunskaper på internet och patientföreningar
med erfarenheter och kontakter så att man inte
behöver vara så ensam som jag var.
text: Hans P.A. Karlsson
BILD: ANNA REHNBERG
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 5
”När det blir lika självklart att man kan bryta benet i själen som att bryta benet i Sälen, då är vi i hamn med hjärnkollskampanjen”, säger Sonny Wåhlstedt (till
höger). Här tillsammans med Tim Holmberg under en manifestation i Göteborg.
Hjärnkoll sticker hål på fördomar
Tema depression: Tre av tio invånare i Västra Götaland vill varken jobba med eller bo nära
någon som har en psykisk sjukdom. Fyra av tio tror inte att människor med psykisk sjukdom kan
återhämta sig. Drygt sju av tio anser att människor med psykiska sjukdomar inte får vård i psykiatrin. Samtidigt söker en av fyra någon gång vård för psykisk ohälsa.
I januari 2010 inleddes Hjärnkoll, en tvåårig
kampanj som ska förändra attityder till människor som drabbats av psykisk sjukdom. Tre
kampanjlän utsågs: Uppsala, Västerbotten och
Västra Götaland. På hemsidan berättar många
kända och okända ansikten om sina egna
erfarenheter.
– Vi håller föreläsningar, berättar våra historier och söker aktivt upp platser där vi syns.
Det finns ett stort intresse för det här generellt,
säger Sonny Wåhlstedt, kampanjsamordnare i
Västra Götaland.
För att fånga upp människor tidigare och
minska rädslan för psykisk ohälsa, ser Sonny
skolan som en viktig länk.
– Vi får kunskaper om matematik och kemi,
men vi lär oss inget om hur vi ser ut på insidan,
om den psykiska sårbarheten. Därför blir vi
lätt rädda om vi börjar må dåligt, drabbas lätt
6 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
av panik, ”tänk om det inte går över”. Det är
motorn i självmordstankarna. Jag måste kunna
ta mig ur om det fastnar och blir för plågsamt.
Du vet inte vad som händer eller om det finns
någon hjälp att få. Men Hjärnkoll vill att det
ska vara lika självklart att man kan bryta benet i
själen som att bryta benet i Sälen, säger Sonny.
Kampanjen handlar mycket om att bära med
sig ett hopp. Att det inte är slutet om man drabbas av psykisk ohälsa.
– Men då gäller det att vi som mår bättre vågar vara medmänniskor nog att fråga, hur mår
du och hur kan jag hjälpa dig, säger Sonny.
Vårdcentralerna är också en viktig mottagare
av informationen i Hjärnkolls kampanj. Ett av
målen är att personalen i primärvården ska se
patient­organisationer som en länk i vårdkedjan.
text & bild: Hans P.A. Karlsson
FAKTA HJÄRNKOLL
Kampanjen Hjärnkoll drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa
NSPH. Satsningen pågår under 2010 och 2011
och är ett regeringsuppdrag.
Huvudsyftet med kampanjen är att få arbets­
platser och organisationer att hyra in en själv­
erfaren ambassadör för att förmedla kunskaper
om: 1) olika former av psykisk ohälsa, 2) hur man
kan hantera den, 3) hur ökad kunskap i organisationen har en förebyggande verkan. Det kan göra
att personalen vågar prata om hur de mår och att
arbetskamrater vågar fråga, om de ser tecken på
att någon mår dåligt. Det leder i sin tur till snabbare
hälso- och stödinsatser och mindre allvarlig utveckling av den psykiska ohälsan.
Webbplats: www.hjarnkoll.se
Kampanjsamordnare i Västra Götaland:
Sonny Wåhlstedt, epost: [email protected]
mobil: 0704-599115.
Inre rum samlar kunskap
om psykisk ohälsa
Sedan några år
finns Inre rum, ett
kunskaps­centrum i
Göteborg om psykisk
sjukdom och ohälsa.
När kampanjen Hjärnkoll startade hade
Inre rum redan varit igång ett par år
med att försöka förändra attityder
i Göteborg. Inre rum gör utställningar och håller föreläsningar.
Personer med egen erfarenhet av
psykiska funktionsnedsättningar
går aktivt ut i samhället och berättar
sin historia, deltar i debatter och
håller föredrag. Ambitionen är att
kunna prata om allt som varit tabu.
– Efterfrågan har ökat snabbt
och idag finns ett stort nätverk av
människor med inifrånperspektiv.
Man kan komma till oss på Inre
rum när man känner att man vill
och kan bidra på något sätt i det vi
gör. Man kommer med de förutsättningar man har och gör det
man är bra på, säger projektledare
Annica Engström.
Vandringsutställning
Inre rum drivs av Stiftelsen Gyllenkroken som vänder sig till människor med psykisk ohälsa och deras
anhöriga. Nyligen gav Sveriges
kommuner och landsting ( SKL) i
uppdrag åt Inre rum att bygga en
vandringsutställning om tvångsvård. Inre rum har sedan tidigare
skapat en utställning om psykets
historia som visas just nu.
– Det speciella med utställningen är att deltagarna gör jobbet
själva med stöd från handledare,
från den första hyvlade plankan
och första tänket. Hur berättar vi
om psykets historia under 4 000 år?
De har forskat, byggt och samarbetat med museer och universitet,
berättar Annica Engström.
Flera deltagare guidar nu i utställningen som visar att de mänskliga tillstånden – som det idag finns
över 400 psykiatriska diagnoser på
– alltid har funnits. De samtalar om
”Man kan komma till oss på
Inre rum när man känner att
man vill och kan bidra på
något sätt i det vi gör. Man
kommer med de förutsättningar man har och gör det
man är bra på”, säger projektledare Annica Engström.
Badkaret på bilden finns
med i utställningen om
psykets historia.
samhällets bemötande i olika tider
och visar glimtar ur historien som
knyts till en liknande personlig
historia i vår egen tid.
Tusentals besökare
– Vi hade tusentals besökare när
ut­ställ­ningen stod på Naturhisto-
riska museet i Göteborg och har
fått beröm för att den är snygg och
proffsig. Man kan känna, lyssna
och läsa och se föremål från Väst­
arvets medicinhistoriska samling,
exempelvis ett kopparbadkar som
används till långbad för behandling
av oroliga patienter.
Utställningen visas på Västergötlands museum i Skara till 18
september. Därefter åker den till
Trelleborg och sedan till Uddevalla.
Läs mer på www.inrerum.se
www.gyllenkroken.se
text & bild: Hans P.A. Karlsson
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 7
Depression kan vara en svår sjukdom, medan deppighet
hör livet till. En neuropsykiater och en teolog ger sina bilder av var gränsen
går, och vad lidandet kan bero på.
Tema depression:
Depression är ett samlingsnamn för en rad symtom
som kan bero på olika saker hos olika individer.
Rent kroppsliga faktorer samspelar med upplevelser och vårt sätt att tänka.
Mikael Landén är professor i psykiatri. Han
konstaterar att det är enkelt att beskriva symtomen på en depression, men att forskarna ännu
inte har någon fullständig bild av orsakerna.
Roten till lidandet går att finna i både kroppen
och psyket.
– Man har en genetisk läggning eller sårbarhet, och sen så finns det utlösande faktorer,
förklarar Mikael Landén, som till vardags
arbetar som överläkare vid affektiva enheten på
Mölndals sjukhus.
Klart är att en depression alltid har en biologisk dimension. Forskare visade nyligen att beroende på vilken variant man har av den gen som
styr serotoninfunktionen i hjärnan (se faktaruta
tecken på depression
Depression är en rubbning av både mentala och
rent kroppsliga funktioner. För att bli klassad
som deprimerad ska en person visa minst fem
av följande nio tecken (de första två måste alltid
finnas med): nedstämdhet, minskat intresse för
aktiviteter, aptitförändring, sömnproblem, brist på
energi, förändrat kroppsspråk, starka värdelöshets- eller skuldkänslor, minskad koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet, återkommande
tankar på döden. Symtomen ska hålla i sig i minst
två veckor och orsaka allvarligt lidande.
Samspel mellan
kropp och psyke
nästa sida) så är risken olika stor att drabbas.
Man vet också att yttre händelser spelar roll.
Trauman i livet, till exempel ett barns förlust av en
nära anhörig, kan påverka psyket på ett sådant sätt
att det ökar risken att bli deprimerad som vuxen.
Tidiga erfarenheter kan påverka
Även djupt rotade beteendemönster påverkar
sannolikheten att drabbas. Den som till exempel
under barndomen lärt sig dra sig undan närmare
relationer för att skydda sig från negativa upplevelser, kan som vuxen bli ensam och därmed
mer sårbar för en depression.
I varje enskild människas liv vävs biologiska,
psykologiska och sociala faktorer samman till
en helhet som påverkar risken att bli deprimerad. Mikael Landén menar att skillnader i våra
arvsanlag står för omkring 40 procent av förklaringarna till en depression, och att resterande 60
procent beror på andra saker som till exempel
inlärt beteende och yttre orsaker.
Eftersom samma symtom kan ha olika orsaker varierar botemedlet. Kognitiv beteendeterapi
(KBT) kan bryta negativa tankemönster, men
funkar bara för en del av alla som är deprimerade. Medicin i sin tur hjälper omkring hälften av
de som provar. Elbehandling kan enligt Mikael
Landén rädda liv vid svåra depressioner.
Han råder den som känner sig nedstämd att
börja med att prata med anhöriga och med vänner. Tänka över sitt liv, läsa böcker, motionera
eller göra annat som man vet att man mår bra av.
Då bör man söka hjälp
– Om det inte går över, eller om man får svårt att
fungera i vardagen, bör man söka hjälp. I första
hand på en vårdcentral. Det är deras uppgift att
sortera, allvarliga fall skickar de till psykiatrin
och mindre allvarliga fall hanterar de själva.
Standardbehandlingar för medelsvåra
depressioner är SSRI-mediciner, som påverkar
serotoninfunktionen i hjärnan, och kognitiv
beteendeterapi. Om behandlingen inte hjälper
måste den omprövas.
– Det finns folk som hållit på och pratat med
psykologen i ett halvår och som säger att ”jag
”Nedstämdhet hör livet till”
Vi lever i en tid då man ska vara
lyckad, och gärna också lycklig.
Mörka känslor tror vi betyder att
det är något fel på oss. Därför
döljer vi dem helst för andra, och
söker experthjälp för att bli av med
otyget. Men mellan verklig depression och lycka finns hela gråskalan
som hör livet till.
Annika Borg, teologie doktor och präst,
menar att svackor är en del av livet.
8 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Enligt världshälsoorganisationen
WHO drabbas varannan kvinna och
var fjärde man någon gång i livet
av en depression. Men det tror inte
Annika Borg på. Hon är teologie
doktor och präst, och menar att
svackor är en del av livet. Men att vi
de senaste tio eller tjugo åren börjat
förvänta oss att livet ska vara friktionsfritt och därför klassar mörka
tankar och svåra känslor som fel
eller avvikande.
– Det har skett en förskjutning
i vad man menar är ett normalt
mänskligt känsloläge.
Vi förväntas, och förväntar oss,
att vara lyckade och lyckliga mest
hela tiden. Annika Borg ser det som
en trend vi är mitt inne i, en människosyn som skapats av komplexa
processer. Framgång har alltid varit
attraktivt, men vi matas av fler budskap nu än någonsin förr. Vi jämför
oss med summan av vad personer
som lyfts fram i media åstadkommer. Vi lär oss att om vi bara tänker
Charles Darwin som i mitten av 1800-talet lade grunden till den moderna evolutionsläran delade in våra känslor i sex olika tillstånd: glädje, vrede, sorg, för­
våning, rädsla och äckel. Att i vissa perioder känna sig nedstämd är normalt. Men vi tror att oro, ångest och ledsamhet är fel och ska bort.
Serotonin och DNA
Serotonin är en av de cirka 50
signalsubstanser som behövs
för att olika delar av hjärnan
ska kunna kommunicera med
varandra. Det minskar risken
för glappkontakt mellan de
nervceller som behöver kommunicera med varandra för att
vi ska må bra.
SSRI står för Selective Serotonin Reuptake Inhibitor.
DNA: I början av 2011 redogjorde forskare vid University of Michigan i USA för en
genomgång av en rad studier
med sammanlagt 40 000
personer där resultaten talar
för att det finns en gen som
påverkar risken att drabbas
av en depression. Den gen
det gäller styr serotoninfunktionen i hjärnan. De som
har en kortare variant av
genen i fråga löper större risk
att bli deprimerade när de
drabbas av motgångar i livet
eller svåra känslomässiga
upplevelser.
Mikael Landén och hans kollegor forskar kring orsakerna till affektiva sjukdomar där depressioner ingår. De kartlägger symptom hos patienter, analyserar deras
gener och undersöker kemin i blodet.
kanske har lärt mig ett och annat om mig själv,
men jag mår ju inte bättre”. Och likadant står
många på samma läkemedel under lång tid trots
att man inte kan se någon positiv effekt.
Varken medicin eller psykologisk behandling
rätt tankar så är allt möjligt.
– Men livet är ju en komplicerad
historia för de flesta av oss. Vi tror
att allt som snurrar till det för oss
är undantag. Vi tror att regeln är att
vi åker på en jämn väg, men regeln
är att vi åker på en krokig skogsväg
och att vi ibland kör i diket.
Naturliga reaktioner
Sorg efter en kärleksrelation som
spruckit är naturligt. Funderingar
över alltings mening hör människan till. Att i vissa perioder känna
sig nedstämd är normalt. Men vi
har önskad effekt på alla. Men är guld värt för
dem som det faktiskt hjälper.
Mikael Landén önskar att vi kunde få bukt
med ytterligheterna. Få dem som söker sjukvård
utan att lida av en verklig depression att istället
tror att oro, ångest och ledsamhet
är fel och ska bort. Annika Borg
menar att vi istället behöver lära oss
hantera det svåra i livet. Oftast är
det inte en expert vi behöver.
– Vi behöver mötas av förståelse
och tröst. Vi behöver en kopp te och
en god vän, inte terapi och medicin.
Det är inte alltid så lätt att släppa
människor in på livet. Att avslöja
ledsna och mörka tankar, när idealet säger att man ska vara positiv
och konstruktiv.
– Det är väldigt många människor idag som går omkring och kän-
prata med sina vänner – men framförallt: att vi
kunde fånga upp de människor som är på väg att
ta sina liv utan att ha sökt hjälp.
ner sig avvikande, helt i onödan.
Många unga, och deras föräldrar, blir rädda när de känner sig
nedstämda. Annika Borg tror att
det gör saken värre när vi blåser
upp tonåringars grubblerier till
skrämmande problem. Istället
skulle vi behöva lära oss hantera vår
egen rädsla, lyssna på ungdomarna
och förklara att ”så här kan man
känna som människa, det är inget
farligt”. Livet gör ont ibland, det är
jobbigt men det går över.
– Jag tror att varje människa
är utrustad med redskap för att
TEXT: Katarina Andersch
foto: anna rehnberg
hantera det här, men vi behöver lite
uppmuntran.
Kräver sunt förnuft
Det finns såklart de som verkligen
är deprimerade. Och som vi i vårt
problematiserande av normal ångest paradoxalt nog missar. Annika
Borg tror att med sunt förnuft kan
vi vara uppmärksamma på när livet,
för oss själva eller någon närstående, går in i en nedåtgående spiral
som bara fortsätter. Och då ska vi
absolut söka hjälp.
TEXT: Katarina Andersch
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 9
Tema depression: Folkhälsan i Sverige blomstrar på många områden och vi lever allt längre.
Samtidigt mår unga allt sämre. Fler skolbarn lider av stress, huvudvärk och magont. Unga människor vårdas oftare för depressioner, ångest och självmordsförsök.
– Jag är rädd att vi har skapat ett samhälle som inte är särskilt bra för barnen, säger Björn
Magnér, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
Många unga mår allt sämre
Omkring 140 unga människor i Sverige tar sitt liv
varje år. Ett trettiotal av dem är barn under 17 år.
Fler än 1 300 barn vårdas i sluten vård efter att
med flit ha skadat sig själva.
Bakom varje alarmerande siffra finns en ung
människa som har slutat skratta, slutat längta
och, i värsta fall, slutat vilja leva.
– Problemen har blivit svårare och kryper
längre ner i åldrarna. Jag träffar åttaåringar
som säger att de inte vill leva längre, berättar
överläkare Björn Magnér på Barn och Ungdomspsykiatrin, BUP, i Gamlestan i Göteborg.
Han menar att vårt moderna samhälle inneburit stora försämringar för våra unga.
– Idag är ekonomin så avgörande för hur vi
formar våra liv och det kan lätt bli på barnens bekostnad. Stress är en inbyggd del av systemet och
att stress och depression hänger ihop, det vet vi.
I en tid då allt bara snurrar fortare och kraven
på barnen växer, både i skolan och på fritiden, så
är de vuxna kring barnen viktigare än någonsin.
– Närheten till en vuxen fungerar som ett
skyddsnät mot stress. Men det skyddet har
försvagats. Både genom allt större barngrupper i förskola och skola men också i familjen,
säger Björn Magnér och konstaterar att tiden vi
spenderar med våra barn sjunkit påtagligt bara
sedan 90-talet.
”Ta alltid ett barns signaler på allvar.
Pratar hon eller han om att inte vilja
leva längre så sök hjälp omedelbart.
Depression kan vara ett livshotande
tillstånd”, betonar Björn Magnér,
överläkare på BUP i Gamlestan,
Göteborg.
Hungrar efter vuxenkontakt
HÄR FINNS HJÄLPEN
Om ett barn under 18 år mår
psykiskt dåligt kan man vända sig
till en Barn- och Ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP, för att få
hjälp. Där arbetar personal med
olika kompetenser, exempelvis
läkare, psykologer, sjuksköterskor
och ­socionomer, för att kunna möta
barns olika behov.
Det behövs ingen remiss för
att få komma till BUP:s öppenvårdsmottagningar. Besöken är
kostnadsfria. Barn, ungdomar eller
en förälder kan ringa och boka tid.
Vissa mottagningar har telefonrådgivning. Mer information om BUP
och kontaktuppgifter dit kan du få
på www.1177.se/vastra-gotaland
Telefonnummer hittar du på Blå
sidorna i telefonkatalogen eller ring
ditt närmaste sjukhus växel och be
att få tala med BUP.
Unga mellan 13 och 24 år som
mår dåligt kan också söka hjälp på
ungdomsmottagningarna. Läs mer
på www.umo.se
Till Nationella hjälplinjen kan
den som befinner sig i en psykiskt
1 0 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
påfrestande situation eller kris ringa
för att prata eller få råd. Även närstående kan ringa: 020-22 00 60
Barn som behöver någon vuxen
att prata med kan ringa BRIS på
telefon: 116 111
De har också en telefonlinje för
vuxna: 077-150 50 50
Rädda barnens föräldratelefon:
020-786 786
Föreningen Psykisk hälsas
föräldratelefon: 020-85 20 00
I en akut situation som du inte kan
hantera ring 112
– Att redan som liten få budskapet ”ingen har tid
med mig” kan skapa en grogrund för depressioner. Bland de unga som kommer till oss så finns
det en tydlig hunger efter vuxenkontakt. Och
barnen som ringer till BRIS uppger att det de
saknar mest är en vuxen att prata med, förklarar
Björn Magnér.
Han berättar att en av de enklaste och mest
effektiva behandlingsåtgärderna i lindriga fall,
kan vara att skriva ett intyg för vård av barn.
– Då får föräldern möjlighet att spendera mer
tid tillsammans med sitt barn som mår dåligt.
Det kan göra underverk på bara några veckor.
Björn Magnér skulle önska att föräldrar
gavs större möjligheter att jobba deltid. Han
tror också att en lugnare skolmiljö med mindre
prestationshets och mer estetiska ämnen på
schemat skulle göra skillnad.
– Att barn rör sig mindre och är mer inomhus
Björn Magnér, specialist i
barn- och ungdomspsykiatri,
upplever att den psykiska
ohälsan hos barn och unga
ökat under de 30 år han varit
verksam.
”Problemen blir svårare
och kryper allt längre ner i
åldrarna”.
idag, kan också bidra till den psykiska ohälsan.
Forskning visar att både fysisk aktivitet och ljus
kan förebygga depressioner.
Det kan också vara kroppens sätt att säga stopp,
ett försök till självläkning.
– Många ungdomar driver sig så hårt att de
riskerar att förlora kontakten med sitt inre. De
är ambitiösa och duktiga och tränar, pluggar
och umgås i en väldig fart. Men så tar orken bara
slut. Då kan det vara nödvändigt med en timeout för att bli hel och kunna gå vidare.
n Vem drabbas av psykisk ohälsa?
Vem som helst kan drabbas. Givetvis spelar
det roll vem man är och vad man har med sig i
bagaget.
Vi är alla olika sårbara för psykisk ohälsa vid
n Var går gränsen mellan vanlig tonårsdeppigolika tidpunkter i livet. Genetiska förutsättninghet och depression?
ar, livsupplevelser och relationer samverkar.
Känslostormar, deppighet och svarta tankar är
I vissa fall kan rent fysiska orsaker, som störnågot som många unga upplever och det är svårt
ningar i sköldkörtelns hormonproduktion eller
att säga exakt var gränsen för depression går.
brist på D-vitamin, ligga bakom en depression.
Normala humörsvängningar pågår i regel
En del unga blir deprimerade för att livet farit hårt
under ganska korta perioder. Håller de i sig
fram med dem. Eller så har ”ingenting” hänt,
vecka in och vecka ut så kan det vara dags att
åtminstone ingen tydlig, yttre omständighet.
– Det pågår en biologisk revolution i en ton- söka hjälp. Om svängningarna spänner mellan
djupa deppighetsdalar
årings kropp. Den påoch euforiska lyckotopverkar humöret och kan ”Många ungdomar
par så finns det mindre
vara nog så svår att hananledning till oro, än
tera. Puberteten är också driver sig så hårt att de
om det bara lutar åt det
en sårbar fas då tidigare,
riskerar förlora konmörka hållet.
obearbetade känslor kan
Den som är deprimekomma upp till ytan, takten med sitt inre”
rad har ofta svårt att få
förklarar Björn Magnér.
vardagen att fungera. Ett annat tecken kan vara
Han återkommer till problematiken kring
när en tonåring drar sig undan sociala kontakter
alla de krav som dagens unga upplever.
under en längre tid. Struntar i att gå till träning– En tonåring befinner sig i brytpunkten
en, vill inte träffa kompisar och låser mest in sig
mellan vuxenlivet och sin barndom. Den som
på sitt rum.
tvingats vara vuxen för tidigt – klara sig själv
Björn Magnér ser också att allt fler, framför­
efter skolan, fixa sin mat och sina läxor – kanske
allt killar, hamnar i riskzonen när de stänger in
inte känner sig färdig med att vara barn. Då kan
sig med sin dator och spelar nästan oavbrutet.
tonåren leda till en sorg istället för att vara en
– När de vänder på dygnet och inte vill träffa
kick inför det spännande vuxenlivet.
sina vänner i verkliga livet har det gått för långt.
Men en depression måste inte vara av ondo.
Det är vanligt att deprimerade barn och ungdomar klagar på kroppsliga symptom, som till
exempel huvudvärk eller magont, istället för att
tala om psykiska besvvär.
Text: Jeanette Bergenstav
Foto: Patrik Bergenstav
Fotnot: De statistiska uppgifterna är baserade på
barn som kommit i kontakt med sjukvården. Vad
beträffar självmordsförsök och självskadebeteende
finns det alltså ett mörkertal.
Hur kan man hjälpa?
En förälder, anhörig eller kompis som bryr sig
kan spela en avgörande roll i en nedstämd, ung
människas liv. Mest handlar det om att finnas
där. Att lyssna utan att döma.
– Det är viktigt att hon eller han får prata ut,
gråta, vara arg eller förtvivlad för att kunna ta
nästa steg i sin utveckling. Mänskliga relationer är läkande. Den som tillåts dra sig undan
fastnar lättare i sitt tillstånd. Om tjejen eller
killen stänger in sig på sitt rum så gäller det att
vara envis och visa att man bryr sig, råder Björn
Magnér.
Vid lindriga tillstånd kan man vända sig till
skolhälsovården för att få hjälp. För unga mellan 13 och 24 år är ungdomsmottagningarna
ett bra alternativ. Om nedstämdheten drar ut
på tiden eller om barnet börjar få tankar på att
skada sig själv eller uttrycker livsleda så ska
man direkt söka hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
– Depression kan vara ett livshotande tillstånd! Barn som säger att de inte vill leva längre
ska alltid tas på allvar. Då är det mycket viktigt
att söka hjälp direkt, betonar Björn Magnér.
Mer om var du kan söka hjälp – se sid 17-19.
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 1 1
Peter Angel FixMattsson, 27 år,
har tackat nej till
mycket i livet när
han mått psykiskt
dåligt. Idag är han
tacksam att han
lever och vill ta för
sig av livet. Men han
säger att han kommer att avstå ifrån
att skaffa barn: ”Jag
tycker inte om barn,
jag vet ju hur onda
de kan vara. Men jag
älskar mina hundar
Harry och Cassy. De
är mitt livs största
kärlekar. De är med
mig överallt och de
får mig att må bra.”
Den krokiga vägen tillbaka
När skolavslutningen i nian närmade sig valde Peter FixMattson
att gå hem och lägga sig på sängen i sitt rum och svälja en hel
ask med tabletter som han tagit ur skolans medicinskåp.
– Jag bara blundade och väntade på att livet snart skulle
vara över. Det enda jag kände var en stor lättnad. Jag ville bli fri
från allt som gjorde så ont.
lika ont i själen, försöker han förklara.
Han är kluven till att berätta eftersom han
menar att självskadebeteende är smittsamt. Men
han tror heller inte på att tiga ihjäl det faktum att
alltfler unga mår psykiskt dåligt idag.
– Varför ska det vara så himla mycket stress och
krav hela tiden?! Man ska passa in, vara snygg, ha
bra betyg och prestera, prestera, prestera …
Men Peter vaknade av sig själv efter fyra timmar
och kräktes våldsamt. Besvikelsen över att han
fortfarande levde och att han ”inte ens” klarat att
ta livet av sig var enorm.
Idag är Peter, eller Angel som han helst vill bli
kallad, 27 år. Under sin uppväxt var han alltid ett
ensamt barn. En som redan på dagis kände att
han inte passade in.
– Jag var en pojke som inte lekte med bilar
och jag hamnade utanför direkt. Som liten hade
jag ofta ögoninflammationer och de andra dagisbarnen kallade mig för bajsöga. Jag lärde mig
tidigt att hålla mig ur vägen, berättar Peter som
växte upp med sin mamma och sina två systrar
på olika platser i Trollhättan.
Svar utan betänktetid
Alltid en klump i magen
Under hela sin skolgång var han mobbad. Utfrysning, glåpord, fasthållningar och slag var en
del av hans vardag precis som en nästan kronisk
1 2 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
klump i magen.
– Lärarna valde att inte se. Det var väl enklast
så, tror Peter. In i det längsta försökte han hålla
skenet uppe inför sin mamma.
– Jag skämdes. Varför kunde inte jag vara som
alla andra och bara passa in, liksom?!
Med tiden blev Peter en bångstyrig kille som
ofta fick raseriutbrott, smällde i dörrar och
skrek.
– Jag hade en outsinlig pool av ilska att ösa
ur. De andra barnen lärde sig att trigga mig. De
tyckte att det var kul att se vad som hände när jag
blev så där arg.
Perioder av depressioner och ångest avlöste
varandra. Och medan klasskamraterna gick på
sommarlov lärde sig Peter att skära sig av en
medpatient på akutpsyk, där han var intagen
efter sitt misslyckade självmordsförsök.
– Jag skar mig för att få ett litet pyshål i all min
ångest. När det gör ont i kroppen gör det inte
På frågan om vad som hade kunnat hjälpa honom behöver han ingen betänketid:
– Att ha en vuxen att prata med! Någon som
verkligen lyssnade, helst någon professionell.
Men jag upplevde att ingen tog mig riktigt på
allvar. Att de bara tyckte att jag var en trotsig
tonåring som sökte uppmärksamhet.
Idag är Peter glad att han lever och han ser
fram emot att ta igen en del av allt han missat.
Till hösten ska han förhoppningsvis gå djurvårdarlinjen på Komvux.
– Jag mår inte jättebra hela tiden men när jag
vaknar så är inte min första tanke längre ”varför
lever jag?”. Jag kan värdesätta en promenad med
hundarna eller dagens första kopp kaffe. Sånt
som jag mådde för dåligt för att uppskatta förut.
Text: Jeanette Bergenstav
Foto: Patrik Bergenstav
Depression ­livsfarligt
för växande grupp gamla
Tema depression:
Samtidigt som vi lever
allt längre, så upplever
många äldre livet som
värdelöst. En fjärdedel
av de som tar sitt liv är
över 65 år.
– En del tänker att
det inte är konstigt att
en gammal människa,
som är ensam och sjuk
och kanske sitter i rullstol, inte vill leva längre.
Men det är inte så att
man per automatik
tappar livslusten bara
för att man är gammal,
säger Stefan Wiktorsson (bilden), psykolog
och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Vänd!
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 1 3
Depression ­livsfarligt för växande
grupp gamla ... forts från förra sidan
När forskare vid Sahlgrenska akademin intervjuade
kort efter, samt ytterligare en gång ett år senare.
äldre Västra Götalandsbor som gjort självmords- Svaren på frågan ”varför?” varierade.
försök, visade det sig att i samtliga fall låg en
– Gemensamt för alla var en stark känsla av
mer eller mindre allvarlig depression bakom
hopplöshet. De flesta uppfyllde kriterierna för
önskan att dö.
en depression av svårare grad, men intervjusvaEftersom en så stor andel av dem som tar sitt ren visar också att även äldre personer som bara
liv är äldre, och eftersom
är lätt deprimerade
andelen äldre blir allt
kan vara självmordsbestörre, är självmord snart ”Det är viktigt att
nägna. Stefan Wiktorsen av de tio vanligaste
son arbetar nu med att
­omgivningen vågar
dödsorsakerna i världen.
analysera svaren. Några
Samtidigt är depression fråga gamla om hur de
personer svarade att
vanligt bland gamla.
de ”ville komma bort”,
upplever
tillvaron,
om
Ändå ses inte alltid samatt de tyckte att de hade
bandet mellan äldres den känns meningsfull,
”levt färdigt”, ”hade
depressioner och självinget att leva för” och att
och om vad de behöver de inte ville vara ”andra
mord som självklart.
Stefan Wiktorsson,
till last”. De kände att
och saknar i livet”
psykolog och doktorand
barnen ”har sitt” och
vid Sahlgrenska akaville inte vara till besvär.
demin, sektionen för psykiatri och neurokemi,
Några hade kroppsliga sjukdomar och smärtor,
är knuten till en större studie som, genom att
sömnsvårigheter och panikattacker.
undersöka självmord bland äldre Västra Göta– Många upplevde känslor av värdelöshet,
landsbor, visat att beslutet att ta sitt liv sällan
vilket är typiskt för deprimerade. Några skötte
är rationellt grundat på något slags idé om att
en demenssjuk make eller maka och kände att
bildligt talat kasta sig utför ättestupan. Nästan
de inte orkade längre. En del varken klarade eller
undantagslöst är det depression som är orsaken
ville längre bo ensamma. Ett självmordsförsök
till att gamla inte vill leva längre. Även om ålderinnebär helt naturligt att omgivningen på olika
domen innebär förluster av hälsa, livspartner,
sätt mobiliserar för att hitta lösningar, och ett
livsroller och vänner, är det ovanligt att psykiskt
år senare mådde merparten av de intervjuade
friska personer helt mister lusten att leva, och
mycket bättre, säger Stefan Wiktorsson.
det gäller även om man är gammal.
Hjälp finns – om man berättar
Ställde frågan ”varför?”
Stefan Wiktorsson ville följa upp resultatet med
att ta reda på mer om den situation de äldre som
vill dö lever i. Han intervjuade drygt hundra
personer i Västra Götaland i åldrarna 70 till 91 år
som försökt ta sitt liv. Han träffade personerna
1 4 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
I flera fall var det konkreta lösningar i form av
ökat stöd och ändrat boende som gjorde att
personerna mådde bättre. Många hade också
fått bra hjälp av antidepressiv medicin, samtals­
terapi och ett förstärkt socialt nätverk.
– Det finns bra hjälp att få inom äldrepsy-
kiatrin. Men eftersom många äldre har svårt att
tillstå att de är deprimerade och känner livsleda,
kan särskilt primärvården ha svårt att upptäcka
om de mår psykiskt dåligt. Depression och självmord är fortfarande tabu och förbundet med
skamkänslor, säger Stefan Wiktorsson.
Därför är det viktigt att leta efter riskfaktorer för depression och självmord. En sådan är
psykisk sjukdom och självmordsförsök tidigare
i livet, vilket stämde in på cirka en tredjedel av
dem Stefan Wiktorsson intervjuade.
Alkoholmissbruk stor riskfaktor
– Ännu en stor riskfaktor för depression och
självmord är alkoholmissbruk. Jag tror att
missbruket i sig skapar ett tunnelseende som
försämrar förmågan att lösa problem.
Stefan Wiktorsson har intervjuat äldre personer i Västra Götaland om varför de försökt ta sina liv. ”Gemensamt för alla var en stark känsla av hopplöshet”.
Självmordsbenägna personer har generellt
svårare att se alternativ till den situation de
befinner sig i. En stark känsla av att sakna sammanhang och tillhörighet går igen. Ofta handlar
det om att man lever ensam, inte har så mycket
kontakt med sina barn eller barnbarn som man
vill ha, inte har så många vänner eller att man
lever i konflikt med sina närmaste.
Män har svårare att be om hjälp
Bland gruppen över 85 år finns en dramatisk
könsskillnad. Där tar självmordsstatistiken ett
rejält skutt upp bland männen.
– Jag tror att det beror på att män är sämre på
att hantera förluster än kvinnor. De har svårare att be om hjälp, prata om känslor, har ett
tunnare socialt nätverk och färre relationer än
kvinnor i allmänhet har. Det handlar inte bara
ver tillvaron, om den känns meningsfull, och om
om förlust av nära och kära utan om funktionsvad de behöver och saknar i livet.
nedsättningar och fysisk sjukdom, som man om
TEXT: ANNE-CHARLOTTE HORGBY
inte förr drabbas av när man är över 80. Män har
FOTO: ANNA REHNBERG
svårare att acceptera att de inte är lika rörliga,
och kanske inte kan köra bil och klara sig själva
längre.
RISKFAKTORER
Tecken på depression
Han poängterar att orsakssam• ensamhet
• nedsatt stämningsläge
banden är komplexa. Ensamhet el• alkoholproblem
• bristande intresse
ler sjukdom leder inte automatiskt
• fysisk sjukdom
• nedsatt aptit, viktförlust
till depression, till exempel.
• självmordsförsök
• sömnproblem
– Man ska komma ihåg att de
och psykisk ohälsa
• koncentrationssvårigheter
allra flesta gamla människor inte är
tidigare i livet
• bristande energi
deprimerade och inte ens kommer
• stressande livshän• initiativlöshet
delser, som att för• pessimistiska tankar
i närheten av tanken att ta sitt liv.
lora
en
nära
anhörig
• självmordstankar
Men det är viktigt att omgivningen
• f
amiljekonflikter
vågar fråga gamla om hur de uppleR E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 1 5
”Självmord kan förebyggas med
Tema depression: Att ta sitt liv är en av de allra vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15 och 44 år. Ändå anses det ofta vara tabu att prata om det.
– Det här är ett hälsoproblem av stort mått. Det ­behövs mer kunskap och resurser, men nu
börjar det äntligen hända saker, säger Jan Beskow, en av ­världens främsta suicidforskare. Under
mer än halva sitt liv har han forskat och spridit kunskap om hur man förhindrar självmord.
1 6 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Första hjälpen i psykisk hälsa
rätt kunskaper”
Historiskt sett har självmord varit något
skamligt, förbjudet och väldigt tabu­belagt.
Än i dag finns det en undvikande attityd i
samhället men den håller långsamt på att
förändras. Att anhöriga till kändisar som
har begått självmord – som exempelvis
brottaren Mikael Ljungberg – har berättat
öppet om sin sorg har bidragit till en större
öppenhet och förståelse.
Jan Beskow är specialist i psykiatri
och socialmedicin. Under 45 år har han
forskat om och spridit kunskap kring hur
man förhindrar självmord. Nyss fyllda 80
år går det inte att ta miste på energin och
engagemanget. Han är en av drivkrafterna
i Suicidprevention i Väst, en förening som
bland annat arbetar för att öka kunskapen
om hur man kan förebygga självmord och
självmordsförsök.
i stället att det är en kognitiv, medveten
handling och att ångest är en utlösande
faktor.
Verktyg och strategier
– Om man hamnar i ett ältande gäller det
att terapeuten ger verktyg och strategier för
hur man ska ta sig ur dessa negativa tankar.
Han är övertygad om att det går att förebygga självmord eller självmordsförsök om
personen lär känna sitt beteende och vad
som triggar ångesten. Han ger ett exempel:
– För vissa handlar det kanske om att
dessa tankar alltid kommer i samband med
alkohol. Då går det att minska risken för
suicid radikalt genom att undvika att dricka
sig berusad. Man måste inse att man inte är
ett offer utan en aktör.
Text: Malin Husár
Stor kunskapsbrist
Foto: Anna Rehnberg
Enligt Jan Beskow råder det stor brist på
kunskap i samhället om hur man bemöter
en person som visar självmordsbenägenhet. Därför krävs det både en slags folkbildning bland allmänheten och riktade
utbildningar till vårdpersonal och andra
yrkesgrupper som möter människor som
mår psykiskt dåligt.
– Framför allt har psykiatrikerna en
oerhört viktig uppgift: Att så tidigt som
möjligt och med hjälp av rätt verktyg bryta
det mönster som en självmordsbenägen
person ofta uppvisar, säger han.
Tidigare har självmord nästan uteslutande betraktats som en konsekvens av
en sjukdom, ofta djup depression, och
behandlats därefter. Jan Beskow betonar
Fotnot: Kognitiv betyder tankemässig. Kognitiv beteendeterapi KBT är en psykoterapiform
som koncentrerar sig på att belysa hur en
patients mer eller mindre omedvetna tankemönster påverkar dennes tankar och känslor.
fakta SJÄLVMORd
Varje år tar cirka 1 500 personer sitt liv i
Sverige. Det motsvarar ett självmord var
sjätte timma.
Det kan jämföras med antalet dödsfall
i trafiken som är runt 300 per år.
Självmordstalen i Sverige har minskat
med cirka 40 procent sedan 70-talet,
men minskningen har inte varit lika kraftig bland gruppen unga och äldre som i
gruppen unga vuxna och medelålders.
Regeringen har föreslagit en nollvision och vill att
svenska folket ska utbildas i psykisk hälsa för att
bland annat förebygga självmord.
Som en direkt följd av regeringens förslag pågår just nu ett pilotprojekt i Västra Götaland som
innebär att totalt 1 000 personer ska lära sig
första hjälpen i psykisk hälsa. Konkret handlar
det om en tvådagarsutbildning i grundläggande
psykiatri, där metoder för att förebygga och förhindra självmord ingår.
Utbildningen, som kallas MHFA (Mental Health
First Aid) samordnas av Suicidprevention i Väst
(www.suicidprev.com). Den riktar sig främst till
yrkesgrupper som ofta kommer i kontakt med
personer med psykisk ohälsa och allvarliga självmordstankar, som till exempel inom äldrevården,
socialtjänsten, polisen, brandkåren och skolan.
I början av nästa år ska pilotprojektet utvärderas. Resultatet ska sedan ligga till grund för en
femårig nationell utbildningsinsats för att förebygga självmord – en satsning på 370 miljoner
kronor.
Det här kan du själv göra
Många av oss har någon i vår närhet som har tagit,
eller planerar att ta sitt liv.
Här är några råd för hur du kan förbereda dig
inför en situation där en människa är i kris:
• Bryt tabut. Träna på att prata om död och
självmord. På så vis blir du inte rädd när någon
annan pratar om det.
• Lär dig känna igen de olika symtom som är
typiska för olika former av psykisk sjukdom och
psykiska kriser.
• Hjälp den drabbade att söka professionell
behandling i tid. Vänta inte för länge.
I ett akut läge:
• Lyssna och stanna kvar.
• Ha ögonkontakt och prata med lugn röst.
• Gör en bedömning. Kan vi lösa detta tillsammans eller ska en expert tillkallas? Om det
snabbt krävs professionell hjälp, ring 112.
Hit kan du vända dig i en krissituation, eller om du
behöver stöd som anhörig eller närstående:
Ring 112: SOS Alarm. Om läget är väldigt akut, om
någon till exempel är på väg att ta sitt liv.
Ring 1177: Sjukvårdsrådgivningen. Ger dig råd
och kan hänvisa dig vidare till rätt vårdmottagning i
ditt närområde. www.1177.se/vastra-gotaland
Nationella Hjälplinjen: Anonym, professionell och
kostnadsfri psykologisk hjälp. Tel 020-22 00 60.
www.nationellahjalplinjen.se
Någon att tala med: Telefonjour med utbildade
volontärer. Tel 031-711 24 00 eller 031-711 24 22.
www.natm.se
SPES: För närstående till människor som tagit sitt
liv. Tel 08-34 58 73. www.spes.nu
”De flesta av oss har någon gång tänkt tanken att begå självmord.
Det är normalt, och ett sätt att öka vår livsvilja. Det är först när vi
mår så dåligt att vi inte ser någon annan utväg som det börjar bli
en livsfarlig tanke”, säger Jan Beskow som i mer än halva sitt liv
har forskat om hur man förhindrar självmord.
Vägar till psykisk hälsa: Webbplats med kontaktuppgifter till olika slags verksamheter inom
offentlig, ideell och privat regi. www.phir.se
Läs mer om Suicidprevention i Väst på
www.suicidprev.com
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 17
”Givande få möta det allra
Tema depression: Psykologen och psykoterapeuten
Helena Björkman arbetar på
Vara vårdcentral.
I sitt arbete möter hon människor som av väldigt olika anledningar mår psykiskt dåligt.
Helena Björkman brinner verkligen för sitt arbete
och hon vill gärna berätta om det, och hur mötet
med människor berikar henne.
Hon utbildade sig i Tyskland där hon också
arbetade i många år med främst missbruksproblematik och psykiatri. Sedan fyra år tillbaka
är basen i Vara, en kommun med cirka 16 000
invånare varav hälften bor i tätorten och hälften
på landsbygden.
Bland de patienter som Helena möter dominerar olika former av trauman. Det kan handla
om ett dödsfall inom den närmaste kretsen, en
separation eller någon annan smärtsam händelse i livet som påverkar patientens hälsa och
förmåga att fungera normalt.
– Jag försöker alltid att träffa patienten så
snabbt som möjligt. Då formuleras ett slags
arbetskontrakt mellan oss, där vi tillsammans
kommer överens om hur vi ska gå vidare. Sedan
kan det ofta dröja lite längre till nästa besök beroende på hur akut jag bedömer att situationen
är, förklarar Helena Björkman.
– Varje möte brukar vara upp till 50 minuter.
Mycket mer orkar man inte koncentrera sig.
Antalet behandlingar ligger på runt tio – ofta
blir det lite färre, ibland något fler. Under den
tiden ska det förhoppningsvis ha uppstått positiva resultat, med ökat välbefinnande och bättre
hälsa hos patienten. Om det behövs en längre
kontakt, vid exempelvis lite tyngre diagnoser,
försöker man så snabbt som möjligt slussa
vidare patienten till specialistvård.
Samarbete med grannkommunerna
Just när det gäller psykisk ohälsa samarbetar
Vara vårdcentral med två grannkommuner:
­Lidköping och Essunga. Det innebär bland
annat att Helena även arbetar på Nossebro
vårdcentral ett par dagar varje vecka. I hennes
team finns 14 personer fördelade på kuratorer,
psykiatrisköterskor och psykologer.
– Vi träffas regelbundet och går igenom alla
remisser och alla egenremisser där patienterna
själva har ringt direkt till oss. Tillsammans
bedömer vi om ett fall till exempel är ett kura1 8 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
torärende eller om det faller inom psykiatrin,
berättar Helena Björkman.
– Den bearbetande behandlingen hamnar
ofta hos oss psykologer. Kuratorn tar ofta krissituationer, sådana som måste tas om hand här
och nu.
Helena Björkman har även viss kontakt med
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
när det gäller att göra bedömningar och insatser
som har med rehabilitering och arbetsförmåga
att göra.
– För mig är det här ett fantastiskt arbete.
Det är väldigt givande att både få möta det allra
innersta i en människa, och ha kontakt med
omvärlden, säger hon.
Text: Malin Husár
Foto: Peter Wahlström
innersta i en människa”
Grundläggande begrepp
Inom vården för psykisk ohälsa används i dag
främst två övergripande teorier och synsätt:
psykoanalys och kognitiv beteendeterapi (KBT).
Inom dessa områden finns det en mängd olika
inriktningar och behandlingsmetoder, och vissa
psykologer eller psykoterapeuter använder delar
av båda i sin yrkesutövning.
Kortfattat kan de båda begreppen beskrivas
så här:
Psykoanalys
– syftar till att patienten ska uppnå en ökad
förståelse för sig själv och ta ansvar för sitt eget
liv. Ofta läggs stor vikt vid barndomen och hur
den lägger grunden till beteenden och psykisk
hälsa senare i livet. Psykoanalysen skapades av
den österrikiske läkaren Sigmund Freud och har
länge dominerat som behandlingsmetod inom
svensk sjukvård när det gäller psykisk ohälsa.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
– fokuserar på att förändra tankar, vanor och
beteenden för att hjälpa människor att leva ett
bättre liv. Terapin har under de senaste åren blivit
allt vanligare i Sverige. Behandlingsmetoden
anses så framgångsrik att den numera rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Västra
Götalandsregionen har därför infört krav på att
alla vårdcentraler ska kunna erbjuda KBT.
Inom KBT hämtas ibland influenser från
österländska filosofier. Så är exempelvis fallet
med mindfulness, eller medveten närvaro, som
handlar om att vara mer närvarande i nuet,
och se saker och ting som de är – något som
bland annat uppnås med hjälp av meditationsövningar och enkla kroppsrörelser. Vissa vårdcentraler i Västra Götaland erbjuder numera
mindfulness eller andra liknande metoder som
en del av behandlingen.
Psykisk ohälsa /primärvården
”Jag försöker alltid att träffa patienten
så snabbt som möjligt. Då formuleras
ett slags arbetskontrakt mellan oss, där
vi tillsammans kommer överens om hur
vi ska gå vidare”, säger psykologen och
psykoterapeuten Helena Björkman som
jobbar på Vara vårdcentral.
Psykisk ohälsa finns hos 30–40 procent av de
patienter som uppsöker primärvården. Hos vissa
människor yttrar den sig som ångest eller oro,
andra drabbas av utmattningsdepression eller en
krisreaktion efter exempelvis en svår separation
eller ett dödsfall i ens nära omgivning.
Källa: Rapporten Psykologin och det goda
livet – Psykologers arbete i Västra Götalandsregionen från 2009.
Behöver du hjälp? Vänd dig då i första hand till vårdcentralen
När livet gör ont är det i första hand
vårdcentralen du ska vända dig till.
Här finns en läkare, psykolog, psykoterapeut, kurator eller psykiatrisköterska som har särskild kompetens inom
psykisk ohälsa.
Någon eller några av dessa yrkesgrupper måste finnas på varje vårdcentral som har godkänts av Västra
Götalands­regionen.
Gemensamt för alla vårdcentraler
är att de arbetar med tidiga och korta
behandlingsinsatser. Här kan man
alltså inte räkna med att få gå och
samtala med en psykolog under flera
månader eller år. Målsättningen är att
man efter några behandlingar själv
ska kunna hantera sin livssituation på
ett bättre sätt.
– Om det behövs mer djupgående
behandling har vårdcentralerna an-
svar för att kunna bedöma detta och i
så fall vägleda eller remittera patienten vidare till rätt instans, förklarar
Rose-Marie Nyborg som bland annat
jobbar med de krav och riktlinjer som
har tagits fram för primärvården inom
Västra Götalandsregionen.
– Patienten ska kunna vända sig
till vårdcentralen och känna sig trygg
med att få vård och behandling där,
säger hon.
Vissa vårdcentraler erbjuder enbart
klassisk samtalsterapi och medicinering, medan andra även använder
modernare behandlingsformer som
mindfulness (se faktarutan här ovan).
Variationen är ganska stor och
beror ofta på vilken kompetens
och erfarenhet personalen har, hur
verksamheten fungerar, eller hur
traditioner och befolkningsprofiler ser
ut i området.
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 1 9
Ställ bilen och ta tåget till biosfärområdet. Kinnekulletåget
trafikerar sträckan Göteborg-Örebro.
Bördigt landskap. Från tågfönstret ser vi
Kinnekulle närma sig.
Behaglig ekoturism
i Kinnekulles biosfär
– en klimatsmart semsterdag i Kinnekulles biosfär
Med tåg, hyrda cyklar och till fots gav sig Regionmagasinets
reporter och fotograf ut i det nyutnämnda biosfärområdet kring
Kinnekulle. Det blev en klimatsmart semesterdag som gav
mersmak. Och lugn i själen.
T
idigt på morgonen stiger vi på Kinnekulletåget i Mariestad för att åka
till Hällekis som ligger vid Kinnekullebergets fot. Genom tågfönstret
närmar sig kullens blå siluett bakom
grantopparna. Efter tjugo minuters färd stiger
vi av vid det lilla
stationshuset i den
gamla
bruksorten
Hällekis.
Vi ska turista i det av Unesco nyligen utsedda
biosfärområdet vid Vänern, där ekologiska värden ska skyddas och varor och tjänster från trakten tillvaratas.
De förbokade hyrcyklarna hämtar vi ett
stenkast bort från stationen, på Falkängens
Vandrarhem. Malin Pettersson som arbetar på
vandrarhemmet berättar att vi tillhör den första
lilla skaran av ”biosfärturister” som kommit dit.
– När vi får igång marknadsföringen tror jag
att det kommer att locka hit många turister. Vi
märker att det finns en stor efterfrågan på kulturoch naturupplevelser och att människor vill
värna om miljön även på semestern.
Innan vi trampar i väg, tipsar Malin oss om
den vackra cykelleden utmed strandlinjen på
västra sidan av Kinnekulle.
– Gör en avstickare från leden upp till stenbrottet! Det som förut var ett fult sår i naturen efter stenbrytningen har blivit vårt Grand Canyon,
berättar Malin entusiastiskt.
Hasse Carlbom är geopedagog från
Ulricehamn och besöker gärna stenbrottet. Han visar upp en kalksten
som innehåller en fossil av en
fyrarmad sjöstjärna.
2 0 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Det lutar uppför och blåser motvind. När
stigningen är som brantast undrar jag om ekoturism kanske bara är till för extremt vältränade
friluftsmänniskor. Men några sekunder senare,
när Vänerns glittrande vattenspegel syns som
en hägring långt under oss – då har jag glömt
den dåliga konditionen. Vi stannar upp och
njuter! På den högra sidan breder det mäktiga
stenbrottet ut sig. Med lager av rödaktig, grå och
grönskimrande kalksten och med 400 miljoner
år gamla fossiler insprängda i stenlagren.
Enligt sägnen bor jättarna där
Vi åker nedför berget. Det doftar ramslök. Vi
ställer cyklarna vid Munkängarna och prome-
Paus på toppen av stenbrottet, med utblick över den konstgjorda fiskesjön med regnbågsöring.
nerar genom den grönskande ädellövskogen till
Mörkeklevs grotta. Enligt sägnen ska jättarna
Hälle och Kisa bo i Kinnekulle och grottan är deras ingång i berget. Vi stannar till inne i grottan.
Det enda som hörs är ljudet från porlande vatten
som rinner utmed bergsväggarna och några
skogsduvors hoande. Annars är det helt tyst.
Efter den rofyllda förmiddagen med naturupplevelser är vi hungriga. Några kilometer bort
ligger Hellekis Trädgårdscafé och Kök, som
har lokalproducerad mat på menyn. Vi äter lax
fångad utanför Lidköping och grönsaker som
odlats i växthuset på Hellekis Säteri. På uteserveringen träffar vi andra cykelturister. Catharina
Sekund, 54 år, och Barbro Carlström, 72 år, har
kört cykelleden från Lidköping.
– Jag gillar att cykla och vandra. Det är miljövänligt och man har god tid på sig att ta pauser
och uppleva omgivningen. Det är ett njutbart
sätt att ta sig fram på, säger Catharina.
Barbro och Catharina spänner på sig
cykelhjälmarna och gör sig redo för den andra
sträckan till Husaby. De räknar med att cykla
drygt fyra mil under dagen.
”Sverigebäst för mountainbikes!”
38-åringarna Tomas Knutsson och Mikael Svenningsson från Taberg tar också en matpaus. De
färdas på mountainbikes.
– Vi kör vandringsleden runt Kinnekulle. Den
är en av Sveriges bästa vägar för mountainbikecyklister. Naturskön samtidigt som den ger bra
träning, berättar Tomas.
Vi cyklar vidare mot Blombergs hamn. På
den slingrande vägen mellan sädesfält och ängar
med betande får möter vi Lars Maxe, 53 år, med
fullpackad cykel. Han är på väg från Göteborg
till Stockholm och har valt att cykla Västgötaleden över Kinnekulle. Om några veckor ska han
VÄND!
steloperera ryggen.
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 21
Catharina Sekund och Barbro Carlström från Lidköping cyklar runt Kinnekulle och njuter av grönskan och utsikten över Vänern.
Ovanpå Mörkeklevsgrotta finns den
raukliknande Predikstolen.
Jonas Krantz med dottern Linnéa 1,5 år, tar oss med ombord
på vikingaskeppet Sigrid Storråda.
Romantisk plats (ovan).
Springbrunn i rosenträdgården vid Hellekis Säteri.
’Kinnekulles Grand Canyon.
Cementas gamla stenbrott är
numera en plats för rekreation och storslagna naturupplevelser.
Behaglig ekoturism ... (forts)
– Jag kan knappt gå eller stå. Men jag älskar att
cykla, då har jag inte ont. Det är ett bra färdsätt
för den inre och yttre miljön, säger han och kör
vidare med P1:s sommarpratare i hörlurarna.
Vårt nästa stopp är vid vikingaskeppet Sigrid
Storråda i Blomberg. På kajen träffar vi Jonas
Krantz som är ordförande i den ideella föreningen Sigrid Storråda. Han berättar om hur ett
tjugotal entusiaster tillsammans har byggt det
17 ton tunga ekträskeppet som är en kopia av
norska Gokstadskeppet från 900-talet. Vi hoppar
ombord och beundrar hantverket; de 32 långa
årorna, drakhuvudet och den snidade stäven.
– Det går att följa med Sigrid Storråda ut i Vänerskärgården och pröva på att segla eller ro och
leva miljövänligt vikingaliv, säger Jonas.
Båtturerna kan bokas genom Turistbyrån i
Lidköping.
2 2 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Tiden har gått snabbt och vi cyklar åter till
Hällekis. Medan vi väntar på tåget går vi in i
stationshuset som numera heter ”Naturligtvis”
och inrymmer ekologiskt café, bageri och butik.
Ylva Lindström och Susanne Wångedal säljer
närproducerade produkter, till exempel honung,
rapsolja från Skeby, Kinnekulletomater, fårost
från Källby och olika mjölsorter.
– Det gröna tänkandet genomsyrar hela verksamheten, säger Ylva.
Susanne och Ylva har nyligen utnämnts till
biosfärambassadörer. Med deras lokalkännedom och kunskaper kring ekologiskt tänkande
ska de hjälpa miljöintresserade turister som
besöker Hällekis att hitta bland upplevelserna i
det nya biosfärområdet.
var ett biosfärområde när de valde plats för sin
semester.
– I Tyskland finns det redan flera biosfär­
områden. Det är attraktiva områden som
många gärna besöker. Under vår semester på
Kinne­kulle vill vi att barnen ska få uppleva och
utforska naturen på berget. Vi ska klättra och
paddla, säger mamma Bettina.
– Och bada, fyller 8-årige Jakob i.
Det blir fler tillfällen
Med trötta ben och avstressade själar sätter vi
oss på Kinnekulletåget till Mariestad. Hälften
av sakerna som vi hade planerat att göra under
dagen, har vi inte hunnit med. Men det går fler
tåg till Kinnekulle – naturen, kulturhistorien
och människorna har mycket mer att bjuda på.
Tysk familj på semester
I ekocaféet träffar vi på familjen Günthes/Friehmelt från Tyskland. De visste att Kinnekulle
TEXT: Kristina Karlberg
FOTO: Anna Rehnberg
fakta biosfärområdet:
Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs i juni
2010 till biosfärområde av Unesco (FN:s organ för
utbildning, vetenskap och kultur). Det nya biosfärområdet i Västra Götaland omfattar ­Vänern och
kustlinjen som finns inom kommunerna Götene,
Mariestad och Lidköping. Biosfären inkluderar
också Kinnekulle, Lugnåsberget, Mariedalsån och
Lundsbrunn.
I Sverige finns ytterligare ett biosfärområde, Kristianstads Vattenrike. Totalt finns det 564 biosfärområden i 109 länder.
Ordet biosfär syftar på det tunna skikt som finns
kring jordklotet som hyser biologiskt liv. Syftet med
att skapa ett biosfärområde är att utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt med bevarad
biologisk och kulturell mångfald, samtidigt som
de lokala sociala och ekonomiska resurserna tas
tillvara. Området ska bli en modell och förebild för
hållbar utveckling. Just nu pågår en mängd olika
projekt i biosfärområdet, till exempel kring fiske,
ekoturism, naturvård, utbildning och forskning.
Finansiering: Västra Götalandregionen har stöttat
arbetet med biosfärområdet sedan 2005, genom
att bidra med pengar både till förstudien och till att
utveckla ansökan. Regionen delfinansierar även
flera av projekten i området. Finansiering sker
också med medel från bland andra Naturvårdsverket och Götene, Mariestads och Lidköpings
kommuner. Läs mer om biosfärområdet: www.
vanerkulle.org
fler utflykter i området:
Närproducerat. Ylva Lindström och Susanne Wångedal säljer bland annat bröd som bakats på rågmjöl från
Kinnekulle.
Sveriges första destination för ekoturism
Ekoturistdestination Vänerskärgården med
Kinnekulle är en satsning som ska göra området till en föregångare inom svensk ekoturism.
– Tanken är att man ska kunna lämna bilen
hemma och semestra på ett sätt som är hållbart
för natur och kulturvärden, säger Ove Ringsby,
projektledare vid Biosfärkontoret i Mariestad.
Nya cykel- och vandringsleder, bättre samordning av kollektivtrafiken för turister och stöd till
lokala företagare med gröna ambitioner, är några
åtgärder som ska göra turismen mer miljövänlig i
biosfärområdet vid Vänern och Kinnekulle.
– Ofta kopplas hållbarhetstanken ihop med
frågor om återvinning och energiförbrukning.
Men vi försöker tänka bredare och satsar på att
miljöanpassa turistnäringen i trakten, säger Ove
Ringsby.
Besökarna kan resa till biosfärområdet med
Kinnekulletåget, som trafikerar sträckan mellan
Göteborg och Örebro, via Lidköping, Kinnekulle
och Mariestad. I samråd med Västtrafik kommer
kollektivtrafiken att utökas på prov.
– Man ska kunna ställa bilen hemma på semestern och minska utsläppen av växthusgaser,
säger Ove Ringsby.
Inom området finns det olika sätt att förflytta
sig på, till exempel att vandra, cykla, rida eller
paddla.
– Mitt tips till besökare är att ta god tid på
sig när de ger sig ut i naturen. Det handlar inte
om att bara trampa på för att komma fram.
Behållningen blir större om man varvar ner och
upplever det som finns utmed vägen.
Text: Kristina Karlberg
• Promenera Kinnekulleleden, en naturskön
vandringsled som passerar historiska platser som Husaby kyrka, Råbäcks stenhuggeri
och Mörkeklevs grotta. Matställen finns
utmed den 45 kilometer långa sträckan, som
även kan delas upp i kortare etapper. Kinnekulletåget har hållplatser nära leden. Det går
även buss från Götene och Lidköping.
• Kinnekulle till häst. Dagsturer på Kinne­kulle­
berget, till exempel ”Rid i Arns hovspår”– ridning till Husaby kyrka med medföljande medeltidsguide. Arrangeras av Kinnekullebygdens
Ridupplevelser som ligger i Gössäter. Dit går
buss från Lidköping och Mariestad.
• Vandra och cykla på bilfria Brommö: Buss
från Mariestad till Laxhall. Därefter Brommöfärjan till ön. Vandring, cykling (cyklar finns
att hyra), bad och besök på Glasmagasinet.
• Upplev Läckö – Spiken: Buss från Lidköping till Läckö. Besök Läckö Slott. Därefter
strandvandring mellan Läckö och Spikens
gamla fiskeläge (cirka 5 kilometer). Det finns
även möjlighet att hyra kanadensare och
paddla sträckan. Efter fisklunch i Spiken går
båtturer tillbaka till Läckö.
Mer info: Mariestads Turistbyrå tel 050175 58 50, www.vastsverige.com/sv/ekoturismvanerskargarden-kinnekulle/
Turistbyrån Lidköping tel 0510-200 20,
www.lackokinnekulle.se
Kinnekullebygdens Ridupplevelser tel 0705526 123, www.ridupplevelser.com
Västtrafik tel 0771-41 43 00, www.vasttrafik.se
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 2 3
Ut och njut!
Upplev Västra Götalands fantastiska
­natur i sommar! Västkuststiftelsen
­arrangerar över 150 guidade vandringar
i olika naturreservat fram till slutet av
november 2011. De är gratis och i de
flesta fall behöver du inte anmäla dig
i förväg. Ta chansen att med hjälp av
kunniga guider stifta bekantskap med
allt från hällristningar och jättegrottor
till ­fjärilar, fåglar och sällsynta växter.
Här bjuder vi på några smakprov ur
­programmet. Fullständigt program hittar
du på www.vastkuststiftelsen.org. Du kan
också ringa 031-335 50 00 och be att få
programmet som en tryckt folder.
Blommande betesmarker på Saltholmen
Kosterhavets nationalpark, Strömstad
Hur påverkar samspelet mellan människa, djur och
natur den biologiska mångfalden? Vi vandrar på
Saltholmen och berättar om naturen och om hur vi
med hjälp av EU-projektet GRACE ska återställa den
biologiska mångfalden. Ta med
Se mossdjur,
fika och bär kläder efter väder.
havstulpaner,
Vandringen går delvis över klippor. Möjlighet till bad! Anmälan
klapperstensfält
till Guide Stefan Husár, tel:
och pegmatit­
031-60 57 44. Vi samlas vid
gångar
Västra bryggan på Nordkoster
kl. 09.00 och tar oss med gemensam båt till Saltholmen. Lör 20 augusti kl 09.00–13.00
En pärla bland naturreservaten!
Tjurpannan, Tanum
Vi vandrar i exponerad skärgård med vidsträckta utsikter och intressant flora, fauna och geologi, där vi
ser allt från marrisp och strandvallmo till mossdjur,
havstulpaner, klapperstensfält och pegmatitgångar.
24 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Turen är cirka fem kilometer lång. Ta med fika!
Guidar gör Gunnel Turpeinen, tel. 0525-33095. Vi
samlas på reservatets parkeringsplats. (Tor 30 juni
kl 18.00–21.00 (Västerhavsveckan),Tor 14 juli kl
18.00–21.00, Sön 9 oktober kl 10.00–14.00
Vandringar bland hällristningarna
Högsbyn – Tisselskog, Bengtsfors
Vi berättar om växter i folktron och om spår av
ritualer på hällristningarna. Naturreservatet i
Högsbyn, Tisselskog socken, är naturskönt beläget
på en udde i sjön Råvarpen med torrängsflora och
tusentals symboler och figurer inristade i bergen.
Guidningarna är omkring 2-3 kilometer långa och
tar cirka 1,5 timme. Vi som håller i guidningarna är
arkeolog Tommy Andersson (tel. 0708-98 62 11),
etnolog Ritwa Herjulfsdotter fil stud och Linnea
­Ulfsdotter. Samling sker på reservatets parkeringsplats.
Sön 10 juli kl 17.00, Tis 12 juli kl 17.00, Sön 17
juli kl 17.00, Tis 19 juli kl 17.00, Sön 24 juli kl
17.00, Tis 26 juli kl 17.00, Sön 31 juli kl 17.00, Tis
2 augusti kl 17.00, Sön 7 augusti kl 17.00, Tis 9
augusti kl 17.00
Mindfullness i skymningsskogen
Steneby, Bengtsfors
Upplev den trolska stämningen runt jättegrytorna
vid Steneby kyrka. Med våra sinnen öppna för
intryck går vi en stillsam mediEn stillsam
tationspromenad med inslag av
meditations­
musik och berättande. Barbara
promenad med
Sandell (tel. 0703-49 00 93)
guidar. Vi samlas vid reservatets inslag av musik
och Steneby kyrkas gemenoch berättande
samma parkeringsplats. Tor 18
augusti kl 19.30–21.00
Ljungheden blommar
Sandsjöbacka, Göteborg
I augusti blommar ljungen som bäst. Ulla Åshede
(tel. 0300-296 19) leder en cirka tre timmar lång
vandring som går genom ekskog och förbi Sandsjön.
På bräckan smakar den medhavda fikan som bäst!
Rastande och sträckande sjöfåglar
Tofta, Kungälv
Vandring i fågelrika marker vid Tofta våtmark och
strandängar. Kåre Ström 0737-72 32 04 guidar.
Medtag matsäck och varma kläder. Samling vid
Folkets Park i Kungälv kl 09.30 eller kl 10.00 vid
parkeringen vid Tofta naturreservat (strax innan
Äggdal). Sön 18 september kl 09.30
Vandring i ett av Sveriges finaste orkidéområde
Nohlmarken, Skövde
I Nohlmarken kan man under en säsong finna inte
mindre än hälften av alla i länet funna orkidéer,
nämligen 15 arter. Vid tidpunkten för denna vandring kan man i detta orkidéparadis finna minst 10
blommande orkidéarter, en del i mycket stort antal.
Dessutom förekommer flera andra vackra arter i
området. 19 juni är det ”De vilda blommornas dag”!
Vandringen tar 1,5–2 timmar med Kurt-Anders
Johansson (tel. 0500-41 17 80 eller 070-630 17
36) som guide. Medtag gärna fika. Vi samlas på
Nohlmarkens parkeringsplats. Sön 19 juni kl 18.30
Dagfjärilar
Djupadalen i Dala, Falköping
Följ med Mikael Johannesson (tel. 0768-81 38 55
alt. [email protected]) på en två till tre timmar lång vandring och upplev områdets dagfjärilar.
Förhoppningen är att få se svartfläckig Upplev fjärilens
blåvinge och få lära sig mer om artens
interaktion med
intressanta ekologi och dess spännanrödmyrorna
de interaktion med rödmyror. Samling
sker på reservatets parkeringsplats intill Dala stenindustri. Guidningen ges vid tre tillfällen, med viss
reservation för dåligt väder. Därför är det bra med
föranmälan till guiden. Arrangör: Länsstyrelsen inom
åtgärdsprogrammet för svartfläckig blåvinge. Tors 7
juli kl 12.30,Lör 9 juli kl 12.30,Tis 12 juli kl 12.30
Vi samlas på rastplatsen vid Shellmacken väster
om motorvägen. Mån 8 augusti kl 18.00
Svamputflykt
Svartedalen, Stenungsund
Ta med svampkorg och matsäck och följ med
svampkonsulenterna Eva Loodh och Stefan Loodh
på utflykt. Obs! Gör föranmälan på tel. 070-537 90
25. Vi samlas vid Bottenstugan (kör in vid Stenungsunds golfklubb), varifrån flera vandringsleder utgår.
Lör 10 september kl 10.00–16.00
Midsommarvandring
Ollestad, Herrljunga
Ollestad naturreservat är nybildat skyddsområde
2009, sydväst om Sämsjön. Förutom gammelskog
och lövsumpskog finns betesmarkar med mycket
gamla ekar. Tag med fika och följ med på en cirka två
timmar lång guidning och vandring i en spännande
natur- & kulturmiljö. Guide är Örjan Hill, för information
ring 0513-600 29. Kör in vid Ollestad mot Ljunga,
samling sker vid Källefors. Tors 30 juni kl 18.30
Kvällsvandring
Bölets ängar, Karlsborg
Blomstervandring på slåtterängen som tar drygt
en timma. Ängen slås sent på året för att bland
annat slåtterblomman och fältgentianan ska hinna
blomma över. Här får vi även se brudsporre, tvåblad,
spåtistel, bergjohannesört och vid soligt väder den
sällsynta trumgräshoppan. Blomsterguide Gunborg
Lundqvist 0708-71 17 15. Samling på reservatets
parkering. Ons 20 juli kl 18.00
Texterna är hämtade från Västkuststiftelsens
webbplats/broschyr om guidade vandringar i
naturreservaten. Foto: Peter Nilsson
5 svar
Hur håller du dig i form i
sommar?
Alexander
Forssell, 25 år,
Borås
Jag håller på med
geocaching,
alltså klättra i
bergsgrottor.
Jag tycker om
utmaningen och de häftiga miljöerna. Dessutom joggar jag en del.
Jasmine
Seppänien,
16 år, Borås
Jag ska börja
gå till ett gym
och så tar jag
powerwalks.
Yaashin Ismaiil
Yuusuf, 19 år,
Herrljunga
Jag tränar
fotboll tre
gånger i veckan
och ­ibland är
jag ute och
springer. Jag
går också på gym och simmar.
Sara Persson,
22 år, Borås
Jag kommer
att vara ute
med mina två
hundar mycket.
Ibland går jag
runt Ramnasjön eller en
milslång promenad på Kvarnmossen.
Värna, vårda och visa naturen
Västkuststiftelsen har ett uppdrag från
Länsstyrelsen Västra Götalands län att vara
naturvårdsförvaltare för närmare 200 naturreservat, sammanlagt ca 38 000 hektar mark.
Stiftelsen vårdar och utvecklar områden utifrån
dess skiftande karaktärer; från områden vars
syfte är att bevara och vårda hotade arter och
miljöer, till områden som främst är avsedda för
friluftsliv. Genom guidade vandringar i naturreservaten skapas många tillfällen att uppleva
natur. Västkuststiftelsens huvudmän är Västra
Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund.
Evelina Cras,
18 år, Målsryd
Så länge det
inte regnar
så cyklar jag
nästan överallt.
Sen rider jag
och simmar
flera gånger i
veckan.
Text och Foto:
Jonatan Neselroth
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 2 5
5 svar
Vilket är ditt smultronställe i sommar i Västra
Götaland?
Foto: Lisa Nestorson
Var finns bästa
utsiktsplatsen?
– tävla och vinn biobiljetter!
n Kanske blev du sugen på att prova någon
av de guidade naturvandringarna på sidorna
24-25? Alldeles säkert har du dina egna favoritplatser i Västra Götalands vackra natur. Personligen tycker jag att utsiktsplatser är något
alldeles speciellt, att från en höjd blicka ut över
vidderna ger mig en härlig känsla. Och vackra
vyer finns det gott om i Västra Götaland.
n Vilken utsiktsplats i Västra Götaland tycker
du bäst om?
n Beskriv kortfattat var platsen ligger och hur
utsikten ser ut. Motivera varför du tycker att
just din plats är vackrast. Ta också gärna ett
foto på dig själv eller någon annan på själva
utsiktsplatsen. Glöm inte namn, adress och
telefonnummer. Bland de bidrag vi får in väljer
vi ut några som publiceras i nästa Region­
magasin som kommer 13 oktober. Vi lottar ut
fem vinnare bland de inskickade bidragen som
får biobiljetter.
n Skicka ditt bidrag med vanlig post till Regionmagasinet, Residenset, 462 80 Vänersborg.
n Eller mejla ditt bidrag till regionmagasinet@
vgregion.se. Bilder tas endast emot via mejl.
n Senast 15 augusti vill vi ha ditt bidrag.
Bettina Axelsson, chefredaktör
Catrin
Kulpakko, 20
år, Borås
Jag gillar
att åka till
Göteborg. Då
besöker jag
gärna Naturhistoriska museet
eller shoppar i
Nordstan.
Mohammed
Malin, 26 år,
Borås
Borås djurpark
är ett bra tips.
Annars gillar
jag att vara utomhus, ta det
lugnt och grilla
med vänner.
Khalil Taisir,
59 år, Borås
Till sjöarna runt
Borås brukar
jag åka. Jag tar
med min son
dit och han fiskar medan jag
vilar och njuter
av naturen.
Evelina Ljungblad, 18 år,
Kungsäter
Vart som helst
med en glass.
Joakim Mattson, 19 år,
Svaneholm
Det gamla
vattentornet
i Borås är en
fantastisk utsiktsplats. Där
finns en liten
park och man
ser väldigt långt.
Text och Foto:
Jonatan Neselroth
2 6 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Foto: Ingrid Byström
Fem
organ
– fem
grenar
Äntligen står Martha på start­
linjen.
När hon för två år sedan bestämde sig för att delta i World
Transplant Games låg hon fortfarande på intensiven efter en
svår organtransplantation.
Martha Ehlin, 33, tävlar inte bara för att visa sig själv
och världen att man kan komma tillbaka efter en
livshotande sjukdom. Hennes deltagande i World
Transplant Games i Göteborg är också hennes sätt
att tacka sin donator och den familj som sörjer.
– Jag vet inte vilka de är, men nu vill jag tacka
dem för den fantastiska gåva jag fått.
Sommaren 2008 fick Martha en svår cancer­
diagnos. Tumörerna i bukspottskörteln och levern
skulle inte gå att operera. Det enda som kunde
rädda henne var en transplantation av flera organ.
Nio månader efter diagnosen hittades en
lämplig donator och transplantationen genomfördes. Martha fick fem nya organ (lever, bukspottkörtel, magsäck, tolvfingertarm, tunntarm).
Operationen gick bra men efteråt drabbades
hon av ett flertal livshotande komplikationer.
Kroppen ville stöta bort de nya organen och hon
drabbades av flera lunginflammationer.
Vissa dagar kommer hon ihåg, andra inte.
Men en dag minns hon särskilt. Det var när
hon, efter nästan fyra månader på intensiven,
svävande mellan liv och död, äntligen fick komma ut och få en förnimmelse av livet utanför.
– Solen lyste mellan molnen och jag ville bara
ut och känna gräset. När jag låg där fick jag kraft
och tänkte att nu måste jag komma tillbaka.
Två veckor senare kunde hon flyttas till en vanlig avdelning. I samma veva hörde hon talas om
World Transplant Games och att tävlingarna om
två år skulle gå i Göteborg. Tänk om hon kunde
vara med?
– Det gjorde ont överallt i kroppen och jag
kunde inte ens lyfta ett kilo, säger Martha.
Hon förstod att rehabiliteringen skulle ta tid.
Långsamt har hon börjat återerövra sin kropp.
Martha, 33, transplanterade fem organ i sin stora operation – magsäck, tunntarm, tolvfingertarm,
­bukspottkörtel och lever. Nu tävlar hon i lika många grenar i World Transplant Games.
Med styrketräning, promenader och yoga. Idag
jobbar hon deltid och snart tar hon alltså sats i
World Transplant Games. Hon deltar i höjdhopp, längdhopp, spjut, kula och innebandy –
en gren för varje organ. Hon går in för att vinna,
men hoppas också att hon kan få fler att våga ta
ställning till organdonation så att fler människor ges möjlighet att leva.
Text: Anna-Lena Bjarneberg
Foto: Anna Rehnberg
Fotnot: På www.1177.se/vastra-gotaland kan du
läsa en längre intervju med Martha
FINNS DU i donationsregistret?
Omkring 750 människor i Sverige står i transplantationskön i dag. Idag är efterfrågan på
organ större än tillgången.
Om du vill att dina organ ska kunna doneras
efter din död eller om du vill förmedla att dina
organ inte ska kunna doneras kan du:
• anmäla dig till donationsregistret på
www.donationsradet.se
• ringa Socialstyrelsens växel på nummer 075247 30 00 så kopplar de dig till rätt person
• fylla i ett donationskort att ha i plånboken
(finns på apoteket eller vårdcentralen)
Om du inte tar ställning frågar man dina anhöriga och om de säger nej blir det ingen donation.
Så här skrev en av sköterskorna i Marthas dagbok hennes
sista dag på ­intensiven: ”17/8 2009. Igår satte världens
­snabbaste man Usain Bolt världsrekord på 100 m på
VM i Berlin. I dag flyttar världens starkaste tjej
Martha till vårdavdelningen”.
World ­Transplant
Games i Göteborg
n Är ett VM för organtransplanterade.
n Över tusen tävlande från 54 länder ­kommer att
delta i World Transplant Games 18–23 juni.
n Tävlingarna sker på olika arenor i centrala Göteborg, till exempel Slottsskogsvallen (friidrott) och Valhallabadet (bland annat
innebandy och simning).
n Det är fri entré till alla tävlingar.
n Västra Götalandsregionen är samarbetspartner.
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 27
Vårdutbudet i mobilen
GÖTEBORGS
BOTANISKA
TRÄDGÅRD
Har du en iPhone? Då kan du ladda hem applikationen Hitta vård nu och
enkelt hitta till närmaste vårdcentral, jourcentral eller akutmottagning i
Västra Götaland. Grön knappnål visar öppen mottagning och grå knappnål
stängd. Om du klickar på knappnålen får du fram mottagningens namn
och adress. Du får också hjälp att komma i kontakt med mottagningen via
telefon eller webb. Alla mottagningar som finns med tillhör eller har avtal
med Västra Götalandsregionen.
Inom kort kommer samma applikation för androidtelefoner.
Om du vill söka bland hela vårdutbudet i Västra Götaland, gå till
www.1177.se /vastra-gotaland.
Öppet 09 - 21
varje dag, året runt
LÖVKAPELLET
Gästträdgård
av Simon Irvine
Här finns
växthus, restaurang,
café, butik och galleri
Västerhavsveckan
2011 – en temavecka för havsmiljön
www.gotbot.se
Lämna annonsen i
Butiken och få 2 biljetter
till Växthusen
15.00 FAMILJEKONSERT: DRILLAR OCH DRAKÖRON
Göteborgs Symfoniker Dirigent: Torodd Wigum
19.00 MUSORGSKIJ - TAVLOR PÅ EN UTSTÄLLNING
Göteborgs Symfoniker Dirigent: David Björkman
Göteborgs Symfoniker - en del av
FREDAG 19 AUGUSTI
Göteborgs Symfoniker - en del av
SYMFONIKERNAS DAG
PÅ GÖTAPLATSEN
Mellan den 29 juni och 10 juli, längs
hela kusten, från Göteborg till
Strömstad, kommer det att bjudas
på en mängd roliga, spännande och
intressanta upplevelser. Alla med Västerhavets miljö i fokus. Programmet
innehåller precis allt du kan tänka dig för alla åldrar och för alla sinnen.
Skaffa programmet på www.vasterhavsveckan.se i mobilen på mobil.vasterhavsveckan.se, eller hämta en broschyr på turistbyrån. Broschyren kan
även finnas vid rastplatser som har informationsfyrar, på vissa bibliotek
och kommunhus.
Västerhavsveckan 2011 är ett initiativ av Västra Götalandsregionens
miljönämnd för att uppmärksamma Västerhavets betydelse. Syftet är att
öka intresset för havsmiljöfrågor och uppnå ett hållbart nyttjande av havets
resurser.
21.30 POPICAL - TIMO RÄISÄNEN
Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Symfoniska Kör
Dirigent: Torodd Wigum
FÅ PREMIÄRNUMRET AV VÅRT MAGASIN
PODIET GRATIS I BILJETTKONTORET
ANGE KOD REGIONMAGASINET
Välkommen till Vitlycke museum!
Världsarv med
unika hällristningar!
Följ med på Världsarvssafari!
Vi besöker omålade och
ej skyltade ristningar vid sidan
av de kända turiststråken
i världsarvsområdet.
vitlyckemuseum.se
Ta med annonsen så får du gå
gratis (en person). Värde 50 kr.
Gäller v. 26 –38 (lördagar).
Vitlycke museum hittar du
1 km söder om Tanumshede.
0525 -209 50
2 8 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
Tyck till om kulturen!
Just nu vill kulturnämnden ha in synpunkter om kulturen i Västra Götaland. Du kan göra din röst hörd via webben eller facebook till och med 15
augusti. Svaren och kommentarer kommer att användas som ett av flera
underlag till Västra Götalandsregionens nya kulturpolitiska strategi.
Lär mer på www.vgregion.se/kultur/medborgardialog eller
http://facebook.com/bra-ska-bli-battre
Preliminär notis om valresultatet
Efter omvalet den 15 maj fick inget politiskt block någon egen majoritet.
Socialdemokraterna har nu format en överenskommelse med Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att kunna styra i minoritet. De tre partierna fick
sammanlagt 73 mandat vid omvalet. För en majoritet krävs 75 mandat,
vilket innebär att den röd-gröna konstellationen kommer att behöva stöd
från andra partier i olika frågor. Mandatfördelning: Socialdemokraterna
52 mandat, Moderaterna 38 mandat, Miljöpartiet 12 mandat, Folkpartiet
11 mandat, Centerpartiet 9 mandat, Kristdemokraterna 9 mandat, Vänsterpartiet 9 mandat, Sverigedemokraterna 9 mandat.
Valdeltagandet blev 44,05 procent i omvalet till regionfullmäktige.
Den 21 juni väljer regionfullmäktige styrelser och nämnder. 28 juni sammanträder nya regionstyrelsen för första gången.
Mer information på www.vgregion.se
i korthet •
i korthet • i korthet • i korthet • i korthet • i korthet • i korthet
Här hittar du artiklar på enkel svenska. Vill du ha texter ur Region­magasinet i någon anpassad
form som punktskrift eller lättläst svenska, kontakta redaktören på telefon 0521-27 58 19 eller
mejla [email protected]. Du kan också lyssna på hela Region­magasinet via internet
på www.vgregion.se/regionmagasinet. Där finns också ett urval artiklar filmade på teckenspråk.
Det är viktigt att någon lyssnar
Ibland har människor ont i själen. De kan känna
sig nedstämda eller vara väldigt ledsna. En del blir
så ledsna att de vill ta sitt liv. De kan ha drabbats av
depression.
Det är helt naturligt att vara lite deppig och nere
­ibland. Det är en del av livet. Men om det inte går
över, eller om man får svårt att fungera i vardagen.
Då bör man söka hjälp. Det är bra att få prata om
det som är jobbigt. Och det är viktigt att det finns
någon som lyssnar. Att fråga hur någon mår och att
lyssna när någon vill prata kan göra gott. Det kan till
­exempel vara en familjemedlem, en arbetskamrat,
granne eller en kompis.
Gamla människor är inte trötta på livet bara för att
de är gamla och kanske har ont. Men att vara ensam,
att dricka för mycket alkohol ­eller vara ovän med
sin familj kan göra gamla ­människor deprimerade.
Men ofta går det att förbättra ­situationen bara de
talar om hur de mår. Ibland gör de inte det och då
måste man fråga.
Vårdcentralen kan hjälpa
Om du själv eller någon du känner mår så dåligt att
det inte hjälper med prat kan det vara klokt att söka
hjälp. Alla vårdcentraler ska ha personal som har
kunskap om psykisk ohälsa.
På vårdcentralen kan du till exempel få träffa en psykolog eller kurator som lyssnar och hjälper.
Depression kan gå att lindra genom att prata om det
som tynger. Ibland kan det också behövas medicin.
Om det inte fungerar med behandlingen på vårdcentralen ska personalen där hjälpa dig vidare i vården.
Barn och ungdomar kan få hjälp på BUP ( Barn och
Ungdomspsykiatrin). Ungdomsmottagningarna
kan också hjälpa till.
Det finns också olika telefonnummer att ringa till
om du själv eller någon du känner mår dåligt.
Till exempel: Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60
Barn som behöver någon vuxen att prata med kan
ringa BRIS på telefon: 116 111
De har också en telefonlinje för vuxna: 077-150 50 50
Rädda barnens föräldratelefon: 020-786 786
Föreningen Psykisk hälsas föräldratelefon: 020-85 20 00
Någon att tala med: 031-711 24 00 eller 031-711 24 22
SPES: För närstående till människor som tagit sitt
liv: 08-34 58 73
I en akut situation när någon försöker ta sitt liv: 112
På www.1177.se/vastra-gotaland finns mer information om psykisk ohälsa.
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 2 9
Korsord
ç
må r
ingå r
besom en
i
traktar
prins kedjan
kanske
vi kan
tralla
på
ç driver
÷
gå tt i
ç god
för
lå ter
väldigt
positivt
äkta
smälta
plan
form
av
överföring
sandig
kulle
sönder
sitter
ku ng
på
häl- bör
vi
sar
frys
fint ibland
verkar
renande
÷
«
underbart
har en
styrande
fun ktion
i usa
är med
Ç
Ç
svaga
som en
docka
÷
kan krä va extra
filt i
sängen
antal
goda
ting
ç
ç är pad- brukar
vi för
delbar senast
ç
lyser
upp i
staden
samhälle
problem
känna
glädje
möter
pippimor
på
benen
katt-
dryck
dj ur
bannor
är j u
j urist
samling
kärvar
ses ihop
sj unger
lå gt
vanlig
plocka
bort
en bit
ger få r
skinn
hå ller
kaffet
varmt
leasar
‹
›
‹
byter
‹
nästan
skall
hänförelse
ven
den har
rejäla
tuggtänder
ses på fin
konjak
förmögen
gör
lejo n
som
tiger
‹
arbetar
ko nstnär i
var
bror
till
mose
släkt
bakå t
ger
tillfälle
till vila
Tävla och vinn!
bra att
förena
med
nöje
© svenska korsord ab
Lösning till kryss i RM 1-11
De tio första öppnade rätta lösningarna vinner två biobiljetter vardera. Skriv
ner svaret som döljer sig i de skuggade fälten i korsordet och skicka det till:
RM – Regionmagasinet, Regionens Hus 462 80 Vänersborg (eller mejla till:
[email protected]) senast den 1 september 2011.
OBS! Kom ihåg att märka kuvertet/vykortet/mejlet med ”Kryss 2/11”.
ger jord vind
och vatten
e
k
n
⁄
e
⁄
r
⁄
g
i
p‹
y s
s n
i
t t
s
ser det
sköna
faller
friare
på
en bit
på väg
absolut
mest
äkta
Kryss RM nr 2–11
liten
grabb
Namn:�����������������������������������������������������������������������������������������������
Adress:���������������������������������������������������������������������������������������������
få r vi
nå got
sällan
g
g
r
⁄
a
t
t i
⁄
s
tolv
Postnummer & ort:�����������������������������������������������������������������������������
dussin
m indre
mynt
Rätta svaret: �������������������������������������������������������������������������������������
Ç
hundmam ma
vattensj uk
oç
bç
ç
o s s
u
l l t i d
i o r
g
k
å t e
a n k
t
inte
huvu d-
sam ma
stad
typ led
har kunskap
” makrillarna”
kom mer
returen
vresig
görs upp ordn ing gör vi
inför
och
gärna
kom manreda
kryss
de å r
p p
l
a‹ i
r
v ä
gå r
gener i
först
i räkn ing
l
Ö
s
e
r
elegans
läskar
kylande
hörs
vida
om kring
plats
för
styrn in g
s
ä
t
e
blev
sporrad
t
känt
på sig
a‹
n
a
n t
o
t a
i n
s t
a
k r
vitsig
kvinna
m indre
artikel
killen i
fam iljen
accepterar
lever
vissa
gastar
Ç
p
e
p
p
a
d
e
s
mj ukvara
har hög
ik
g
e
n
i
ge en
vin k
benvitt ämn e
hos bå de
elefant
och valross
blir
visar
de som
glad gör
värnm in
plikt
lyser
med
lå ga
t
e l
i l l e
p
f r
s t e
a
n å
a b r
o n eÇ
l i n n
e n
i
g a g
d e l i
n i t
så som
få geln
fyller
vi
alla
sydon
inte
mycket
börjar
ramsa
spansk
hylln ing
hälsat
fint
han med
rövarna
artistersättn ing
fästa
rejält
Frölunda, Inga Bodehag, Stenungsund, Margareta Jansson,
­Hisings Backa och Ulla-Britt Nyberg, Lindome.
Vi gratulerar vinnarna!
Nu kan du lyssna på Regionmagasinet via internet.
Gå in på www.vgregion.se/regionmagasinet. Klicka på Lättläst och taltidning.
3 0 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1
kvinna
i paradiset
e
v
a
© svenska korsord ab
Vinnare Regionmagasinet nr 1 -11
Följande korsordslösare vann två biobiljetter var:
Dan Wahlstrand, Mölltorp, Kos Drazen, Rydboholm, Birgit ­Berglund,
Bengtsfors, Nils-Erik Boman, Rörö, Lars-Gunnar Hagman, ­Kållered,
Majken Olson, Hisings Backa, Mary-Anne Augustinsson, Västra
d
r
i
l
l
a
d
e
Här reder Västra Götalands­
regionens egna experter ut vad
som är sant eller falskt om
frågor som rör kropp och hälsa.
– Det är alltid den egna insatsen med rätt kost och motion som
ger bäst resultat.
(Lena Hulthén, professor i klinisk
nutrition (näringslära), Sahlgrenska
Akademien, Göteborgs universitet)
n Man kan gå ner i vikt med hjälp
av bantningspiller!
– Både ja och nej. När det gäller
receptfria bantningspiller så kan
det ha effekt, men oftast har det
ingen större verkan om man inte
samtidigt ändrar kosten. Bantningspiller köpta utomlands ska
man vara försiktig med, många
ger biverkningar. Receptbelagda
bantningspiller kan användas
i speciella situationer, men det
har visat sig att även dessa har
n Man förstör ögonen om man
sitter för nära teven!
Sanning
eller myt
?
negativa effekter på lång sikt,
därför har många av dessa blivit
indragna.
– Nej, det kan vara obehagligt,
man kan få huvudvärk och kanske
bli lite trött i ögonen, men det
påverkar inte synen.
(Expert: Olof Scherman, överläkare
och specialist på ögonsjukdomar,
verksamhetschef Ögonkliniken NUsjukvården)
1177 – råd via webben eller telefon
n Information: På www.1177.se/vastragotaland hittar du inte bara information om
sjukdomar, behandlingar och undersökningar
– här finns också personliga berättelser och
texter om de rättigheter du har som patient.
i Mina vårdkontakter. Då kan du till exempel
boka tid på din mottagning.
n Sjukvårdsrådgivning per telefon: När du
blir sjuk eller behöver råd om vård kan du ringa
Sjukvårdsrådgivningen på nummer 1177.
n Tjänster: Webbplatsen innehåller olika
­former av tjänster. Här kan du byta vård­
central, hitta och jämföra vård eller lägga in
bild på din nyfödda bebis.
Du kan också skaffa ett personligt konto
Viktiga adresser och telefonnummer
Sjukvårdsrådgivningen
Har du frågor eller behöver råd om
sjukdom och hälsa?
Vill du veta var du ska söka hjälp
för en viss sjukdom?
Ring till Sjukvårdsrådgivningen,
dygnet runt, på telefonnummer
1177 så får du tala med kunnig
vård­personal som kan hjälpa dig.
Vårdgaranti och
valfrihet i vården
Har du frågor om vårdgarantin ska
du i första hand vända dig till din
läkare/mottagning. Allmän information om vårdgarantin och om
valfrihet i vården finns på
www.1177.se/vastra-gotaland/­
vardgaranti
Du kan också söka information
på www.1177.se/vastra-gotaland
För mer information om vårdgarantin
och valfrihet i vården ring
020-44 55 55.
Vill du veta mer om regionens
­hälso- och sjukvård, gå in på
www.1177.se/vastra-gotaland
Patientnämnden
Patientnämnden kan ge dig stöd
med att prata med eller klaga på
sjukvården eller tandvården.
Borås tel: 033-17 48 50.
Göteborg tel: 031-63 70 10.
Mariestad tel: 0501-621 80.
Uddevalla tel: 0522-67 08 60.
Regionens Hus
Göteborg tel: 031-63 05 00.
Vänersborg tel: 0521-27 57 00.
Mariestad tel: 0501-620 00.
Uddevalla tel: 0522-67 08 00.
Borås tel: 033-17 48 00.
Skövde tel: 0500-49 56 00.
Regionutveckling
Västra Götalandsregionen. Tel:
031-63 05 00. www.vgregion.se
(klicka på Regionutveckling)
Kontakta din politiker
Västra Götalandsregionen.
Tel: 0521-27 57 00.
www.vgregion.se
(klicka på Politik)
Allmänna handlingar
Hos Västra Götalandsregionen kan
du hitta handlingar på:
www.vgregion.se (klicka på
Dokument) eller kontakta något av
regionens diarier.
Diarier finns i Regionens Hus
i Göteborg, Mariestad, Skövde,
Uddevalla och Vänersborg
Samtliga diarier nås på
­gemensamt telefonnummer,
020-11 80 70
Regionfullmäktige via radion
Lyssna via www.vgn.nu eller se
i lokaltidningen för rätt frekvens
i ditt område.
Du kan också se mötena via webbtv, direkt eller i efterhand på
www.vgregion.se/webb-tv
Regionfakta
Västra Götaland,
länet, regionen
och länsstyrelsen
Vad är egentligen skillnaden
mellan Västra
Götalands­
regionen, Västra
Götaland, landsting och
läns­styrelsen? Att hålla isär
begreppen är inte helt lätt. Här är
en lathund:
Västra Götalands län
Det geografiska området, länet
Västra Götaland bildades 1998
då Göteborgs och Bohus län,
Älvsborgs län samt Skaraborgs
län slogs ihop.
Västra Götalandsregionen
(Västra Götalands läns landsting)
Regionen är vårt lokala själv­
styre. De tre landstingen i
Bohuslän, Älvsborg och Skaraborg slogs ihop med sjukvården
i ­Göteborg 1999 och bildar
idag Västra Götalandsregionen.
­Regionen ansvarar för vardagsnära frågor som tillgången
till vårdcentraler, sjukhus och
tandvård till exempel. Men också
miljöarbete, kollektivtrafik och
stöd till företagande och kultur.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen samordnar och
driver statens insatser i Västra
Götalands län – för det hållbara
samhället. Myndigheten arbetar
med uppdrag av vitt skilda slag,
från landsbygdsutveckling och
biologisk mångfald till integrationsfrågor och skydd av kulturmiljöer. Landshövdingen är chef
för Länsstyrelsen.
Kommunerna
Kommunen har hand om det
kommunala, lokala politiska
styret och förvaltningen.
I Västra Götaland finns 49
­kommuner.
Mer information på
www.vgregion.se
R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1 31
Returadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg
Det här är
Västra Götalandsregionen!
Västarvet:
Vitlycke museum
Bohusläns museum
Vänersborgs museum
Kulturlagret
Lödöse museum
Göteborgs Naturhistoriska Museum
Studio västsvensk konservering
Slöjd och byggnadsvård
Västergötlands museum
Forsviks Bruk
Slöjd i Väst
Utställningen kommer
Västra Götalandsregionen har samma uppgifter som ett landsting och
ansvarar till exempel för sjukhus och
vårdcentraler. Av de 50 000 anställda
arbetar cirka 90 procent i sjukvården.
Västra Götalandsregionen
arbetar också för att främja tillväxt
och en hållbar utveckling i Västra
Götaland. Det görs i samarbete med
bland annat företag, organisationer,
kommuner, högskolor, universitet
och statliga organ.
Allt detta ingår i Västra
­Götalandsregionen och finansieras
av region­skatten.
Egna verksamheter:
Alingsås lasarett
Angereds närsjukhus
Frölunda specialistsjukhus
Kungälvs sjukhus
NU-sjukvården
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Skaraborgs sjukhus
Södra Älvsborgs Sjukhus
Primärvården
Folktandvården
Habilitering & Hälsa
Sahlgrenska I.C.
Konstenheten
Regionteater Väst
Film i Väst
GöteborgsOperan
Göteborgs Symfoniker
Billströmska Folkhögskolan
Dalslands Folkhögskola
Fristads Folkhögskola
Grebbestads Folkhögskola
Göteborgs Folkhögskola
Vara Folkhögskola
Agnesbergs folkhögskola
Biologiska Yrkeshögskolan i Skara
Naturbruksgymnasiet Dingle
Naturbruksgymnasiet Nuntorp
Naturbruksgymnasiet Sparresäter
Naturbruksgymnasiet Strömma
Naturbruksgymnasiet Svenljunga
Naturbruksgymnasiet Sötåsen
Naturbruksgymnasiet Uddetorp
Göteborgs Botaniska trädgård
Gothia Forum
Gröna Rehab
Västsvenska turistrådet
Hälsan & Arbetslivet
Regionarkivet
Regionservice
Västfastigheter
Institutet för stressmedicin
Kultur i Väst
Dessutom finansierar Västra
Götalands­regionen Västtrafik till
50 procent samt delfinansierar en
mängd verksamheter, exempelvis:
Vara konserthus
Västkuststiftelsen
Dalslands kanalbolag
Almi företagspartner
Innovatum teknikpark
Design med omtanke
Not Quite
Gothia Science Park
Chalmers Innovation
Agroväst
Folkteatern Göteborg
Göteborgs konstmuseum
Göteborgs stadsmuseum
Göteborgs stadsteater
Läckö slott
Nordiska Akvarellmuseet
Röhsska museet
Sjöfartsmuseet Göteborg
Det hÄnde varje dag i regionen under 2010:
Varje dag gjordes 11 515 besök på våra vårdcentraler och 7 720 besök på
våra sjukhus … föddes 53 barn på våra sjukhus ... utfördes 93 tolktimmar
för döva … kördes 34 000 mil med Västtrafiks fordon (ca 8,5 varv runt
jordklotet) … kom 1 249 besökare till Göteborgs botaniska trädgård …
kom 2 197 besökare till Västarvets museer och övrig publik verksamhet
… såg 5 411 biobesökare i hela landet någon av Film i Västs samproducerade filmer. Det kom i snitt 1 015 personer på varje föreställning som
GöteborgsOperan genomförde på Stora Scenen. Till varje konsert som
­Göteborgs Symfoniker genomförde i Stora Salen kom i snitt 924 besökare.
3 2 R E G I O N M AG A S I N E T 2 . 2 01 1