Birgitta Wickberg [email protected] Puerperalpsykos L. Marcé, 1858 ”Atypical” depression following childbirth… B. Pitt, 1968 Marcé Society 1980 (www. marcesociety.com) Tvärfackligt/vetenskapligt Spädbarnsforskningen Från psykiatri till primärvård Perinatal mental health EPDS Cox & Holden, 1987 Universell screening med EPDS, nationella riktlinjer i USA, Sverige 2010, Australien 2011  WHO kriterier  Nytta mot kostnad  Etiska aspekter  Möjligheter och risker Sjukdomsförklara Frisk Bagatellisera Sjuk (diagnos) Omställning Anpassning Stress symtom lindrig måttlig svår  Validerad 25-tal språk, olika cut-offs  ”Grovmaskigt nät”  Gravida?  Fäder? Gibson ,2009 Kriterier ej uppfyllda för universell screening Validiteten ? Mattey & Ross-Hamid,2011 Är EPDS användbart?    Face validity Hög sensitivitet Lågt prediktivt värde, hälften ”falska positiva” Eberhard-Grahn et al.2001; Gibson et al 2009 För att förbättra detta   EPDS plus samtal Om osäker, erbjud ny EPDS efter 2 veckor (Cox 1987, Wickberg 1996, Matthey,2011)  ”Anxiety as a feature of post partum depression Ross et al,2003   EPDS, två faktorer; depression och ångest (items 3,4,5) Om 6 poäng eller över på items 3,4,5 gå vidare med bedömning, även om total EPDSpoäng är låg Matthey, 2008 ”     Fortbildning Kontinuerlig handledning Lätt tillgång till klinisk bedömning av läkare eller psykolog Fungerande vårdkedja   Feedback till alla kvinnor Om höga poäng/misstanke om depression, erbjud längre samtal, ev. ny tid Samtalet bör innehålla frågor om:    Hur länge ? Tidigare depression? Vad tror du att det beror på?  Implementering under 15 års tid  86% av alla BVC använder metoden (c.a 2500 helsesystrar Magnusson et al.2011  36 BHV-enheter (läkare, sjuksköt., ibl. psykolog) leder verksamheten, ansvarar för fortbildning  Psykolog/er fortbildar lokalt. Lokala utvärderingar   Varierar från3 heldagar till 3 halvdagar. ”Fortbildningen bör ge kunskap om psykisk ohälsa och depression post partum; träning i att använda EPDS och göra en psykosocial bedömning; träning i att ge stödsamtal enligt s.k. personcentrerad counselling”  Smågrupper, tränar, rollspelar  Utvärdering (nationell, enkät, slumpvis urval, 2500 BVC,sjuksköt.) et al., 2007 80% hade mer tid avsatt tillgång till handledning tillgång till fungerande vårdkedja Massoudi   Svårt att få screening heltäckande Av de ssk som erbjuder EPDS erbjuder 32 % EPDS till alla mammor 68% enbart till svensktalande Magnusson et al.2011    Ledning och remissinstanser måste vara involverade, särskilt allmänläkarna Spin-off effekter Avbryt screening om förutsättningarna förändras t.ex saknas tid för EPDS-samtalet saknas handledning för helsesystrarna Person-centrerad vård ett begrepp inom medicin/psykiatri. Patientens berättelse (anamnes) är central . Engagerat lyssnande viktigt . Swedberg, 2010 Carl Rogers 1959 Person-centred theory Client-centred therapy Mearns ; Thorne Personcentrerad counselling för postpartum depression Holden et al., 1989 Wickberg & Hwang, 1996 Murray& Cooper, 2003 Morell et al., 2009       Fokus på mamman, ej på barnet Bekräfta Lyssna, ej ge råd Hjälpa mamman att reflektera, sätta ord på känslor - hjälper henne att förstå varför hon mår ”dåligt” Normalisera, men ej bagatellisera Ge hopp     ”Hon tryckte på rätt knapp för att få mig att prata, det var verkligen värdefullt”. - ” Det är viktigt att prata med någon som är neutral och professionell.…..någon som är där bara för mig”. - ”Hon visade genuint intresse för mig” - ”Att få möjlighet att gå igenom allt som upptog mig, saker som man inte kan nämna för någon annan, det fick mig att känna mig ”normal” igen, att det inte var mitt fel.”       Cox JL, Holden JM, Sagovsky R. Detection of postnatal depression. Development of the 10 item Edinburgh postnatal depression scale. Brit J Psychiatry 1987; 150:782-886. Eberhard-Gran M, Eskild A, Tambs K, Opjordsmoen S, Samuelson SO. Review of validation studies on the Edinburgh Postnatal Depression Scale. Acta Psychiatr Scand 2001; 104:243-249 Gibson J, Mckenzie-Mcharg K, Shakespeare J, Price J, Gray RA. A systematic review of studies validating the Edinburgh Postnatal depression Scale in antepartum and postpartum women. Acta Psychiatr Scand 2009; 119:350364. Magnusson M,Lindfors AC, Tell J. Stora skillnader i svensk barnhälsovård. Läkartidningen 2011;35:108, 1618-1621. Massoudi P.et al. Screening for postnatal depression in Swedish child health care. Acta Paediatrica 2007;96. 897-901. Matthey, S. Are we overpathologising motherhood? J Affect Disord 2011; 120:263-266        Matthey S. Using the Edinburgh Postnatal Depression Scale to screen for anxiety disorders. Depression and Anxiety 2008; 25:926-93 Matthey S & Ross-Hamid C. Journal of Affective Disorders 2011;133 :546– 552 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom - stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2010, www.socialstyrelsen.se/publikationer Ross et al. Measurement issues in postpartum depression part 1: Anxiety as a feature of postpartum depression. Arch Womens Ment Health 2003; 6:5157. Svedberg K. Personcentrerad vård – klinikerns comeback. Läkartidningen 2010: 107:320-321. Wickberg B. Hwang P. Post partum depression – nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Stockholm, Statens Folkhälsoinstitut, 2003:5,www.fhi.se Wickberg B, Hwang CP. The Edinburgh Postnatal Scale: Validation on a Swedish community sample. Acta Psychiatr Scand 1996; 94: 181-184.