Folksaga och tradition Lärarmaterial för svenska elever utomlands Nationalmuseums skolverksamhet arbetar för att ge alla elever ett roligt, utmanande och lärande möte med konsten på elevernas villkor. Museets vilja är att göra sina samlingar tillgängliga för alla skolformer. Därför har vi tagit fram ett material för svensklärare och elever utomlands. Materialets syfte är att stärka elevernas språkutveckling (enligt det vidgade textbegreppet) och samtidigt ge eleverna kännedom och kunskap om det svenska kulturarvet, historien och nuet speglat genom Nationalmuseums samlingar. Lärarhandledningen innehåller sammanlagt 15 verk av företrädelsevis svenska konstnärer. Målningarna presenteras under fyra teman: porträtt, landskap, folksaga och traditioner samt historiemåleri. Här finns också en kort introduktion till Nationalmuseum och våra samlingar. Urvalet gör inget anspråk på att ge en komplett bild av den svenska konsthistorien, även om den kan användas för att spegla några epoker. Materialet är tänkt att fungera som ett smörgåsbord, där du som lärare kan välja ett tema eller delar ur ett tema som passar med det man arbetar med i klassen för tillfället. Man kan använda någon eller några av bilderna som utgångspunkt och inspiration för eget skrivande eller som diskussionsunderlag för olika ämnen. Övningarna varierar i svårhetsgrad från enklare bilduppgifter och övningar i bildanalys till mer komplexa. Om ni vill arbeta mer övergripande med t.ex. svenska konstnärer kan ni använda samtliga bilder som finns i bildmappen och komplettera ytterligare med bilder från Nationalmuseums bilddatabas, som ni hittar på museets webbplats www.nationalmuseum.se. Tips på hur man söker i databasen hittar ni under rubriken Tips. Bilderna i bildmappen går att skriva ut i A4-format eller visa med hjälp av t.ex. power point och kanon i klassrummet. Alla övningar är tänkta för klassrummet men de går även naturligtvis att arbeta med på Nationalmuseum. Om du planerar att göra ett besök och vill arbeta med särskilda verk, kontakta i god tid museet för att försäkra dig om att verken hänger framme i salarna. Kom ihåg! Du behöver inte kunna en massa om konsten eller om konstnärerna. Undersök och upptäck tillsammans med eleverna! Har du frågor eller synpunkter på materialet kontakta oss på e-post: [email protected] Materialet är skrivet av Helena Sjödin-Landon. Produktion Veronica Hejdelind. Grafisk form Agneta Bervokk. Översättning Gabriella Berggren. Det är framtaget tack vare generöst ekonomiskt stöd av föreningen SWEA. Lärarhandledning Folksaga och tradition Tomtar, troll och mystiska naturväsen är något som fortfarande tycks roa och fascinera. Det ser man inte minst i Fantasyvärlden som är befolkad av häxor, trollkarlar, troll, dvärgar, alver och jättar i magiska äventyr och världar. En folksaga är en fantasifull, påhittad berättelse som har bevarats genom muntlig tradition från generation till generation. En uppdiktad drömvärld oberoende av tid och rum där det goda segrar över det onda. Under slutet av NUMMJtalet genomgick staden och landsbygden stora förändringar i Sverige. Samhället moderniserades i rasande takt. Många människor flyttade från landsbygden till arbeten på de stora industrierna i städerna. Samtidigt började det höjas röster för bondekulturens bevarande. Traditioner, allmogekultur och den nationella särarten blev viktiga att bevara. Både Nationalmuseum (NUSS) och Skansen (NUVN) grundades under denna period. Under decennierna kring sekelskiftet rådde nationalromantiska strömmingar i Sverige inom litteratur, konst, arkitektur och musik. Konstnärerna som återvände från Paris började skildra den svenska naturen och svenskt folkliv. Även fornnordisk mytologi och de gamla folksagorna blev populära motiv då man strävade efter att hitta och ville framhäva det nationella. Den svenska folktrons väsen kom nu att skildras i konsten och många av de gamla folksagorna sammanställdes i skriftlig form. Temat Folksaga och tradition kan användas som grund för diskussioner om nationell identitet och traditioner men också i samband med att ni läser svensk poesi/litteratur. Fyra bilder i mappen är kopplade till temat: Näcken av Ernst Josephson, Älvalek av August Malmström, Prinsessan och trollen av John Bauer och Midsommardans av Anders Zorn. Övningar 1. Bild föder ord. Skriv en dikt! En övning i fritt skrivande utifrån ett konstverk. ”/…/ Hennes tankar är myror som vandrar som vandrar fram över de vita molnen på himlen och molnen är hennes lugna, flyktiga känslor /…/” Ur Gunnar Ekelöfs Skogsrå Gunnar Ekelöf är ett exempel på en författare som inspirerats av konstverk till många av sina dikter. I dikten Skogsrå, från diktsamlingen Dedikation (NVPQ) hade han en relief av glaskonstnären Eric Grate som inspirationskälla. N Låt eleverna välja någon av de tre bilderna (NÓP) i temat Folksaga och tradition. Ta reda på vad den svenska folktron berättar om Näcken, älvorna eller trollen. Ge dem i uppdrag att ta reda på vad den svenska folktron berättar om Näcken, älvorna eller trollen. När de har samlat lite information om det väsen/varelse som finns på ”deras” bild kan det vara bra att fortsätta med att göra bildanalys av målningen. Man kan använda stödfrågorna i övningsblad R som hjälp. 2. Typ Sverige Sill, midsommar, folkdräkter, nobelpriset och allemansrätten, är det typiskt svenskt? Det här är en diskussionsövning där eleverna får möjlighet att reflektera över nationell identitet, gamla och nya traditioner. Uppgiften passar att göra i mindre grupper. Dela ut två papper till varje grupp. Börja med att låta eleverna skriva ner så många ord de kommer på som de förknippar med Sverige på den ena lappen. På den andra lappen ska de försöka komma på och skriva ner så många ord som de upplever som typiskt för det land som de nu bor i. Använd sedan de lapparna som diskussionsunderlag i klassen för frågor som t ex nationell identitet, egen identitet, ursprung och traditioner. Är det något som är som konstant eller föränderligt? Vilka skillnader och likheter finns det mellan landet ni bor i nu och Sverige. Frågorna nedan kan användas som stöd i diskussionen: • Finns något som man kan beskriva som typiskt svenskt? I så fall vad? • Upplever ni att något är typiskt för det land ni bor i? Beskriv i så fall vad. • Beskriv skillnader och likheter mellan landet ni bor nu och Sverige. • Är traditioner viktiga? Vilka traditioner har ni hemma? Vad firar ni för högtider? • Vilka traditioner tror ni att ni kommer föra vidare när ni blir vuxna? Kommer ni att skapa egna traditioner? I så fall vilka? Motivera varför. 3. Titta tillsammans på Anders Zorns Midsommardans och diskutera • • Passar något/några av orden som ni skrevs ner på ”Sverigelappen” in på den här målningen? I så fall vilka ord? Är detta en ”sann” bild av Sverige? Ser det ut så här idag? Om ni vill arbeta vidare, fortsätt med diskussioner i de tidigare grupperna utifrån frågeställningen/uppdraget: • Tänk er att ni får uppdraget att göra en reklambild för en turistbroschyr om ”ert” land som finns beskrivet på lappen, hur skulle den bilden ha se ut? • Är det något som ni väljer att inte ta med i bilden? Varför i så fall vad? • Blir det en sann bild eller en bild av hur man skulle vilja att det var? Vad är i så fall skillnaden? • Vad vill ni förmedla med er bild? O 1. Näcken, 1882 Ernst Josephson (1851–1906) Enligt gammal folktro lockar Näcken genom sitt fiolspel människorna att gå ner i vattnet, där de dras ned och drunknar. Näcken är en symbol för det dolda, lockande och farliga i naturen. Ernst Josephsons Näcken sitter naken på en stor sten i forsen, med sjögräs och andra vattenväxter slingrandes runt hans ben, mage och huvud. Inåtvänd, med slutna ögon och med halvöppen mun, tycks han njuta intensivt av musiken, som han själv spelar. Han verkar nästan vara en del av naturen. Näcken som motiv engagerade Ernst Josephson starkt under större delen av hans konstnärligt aktiva liv. Sommaren NUTO får han, under en vistelse i Eggedal i Norge, en vision av Näcken, sittandes i forsen, som en naturmystisk gestalt. Ernst Josephson arbetade intensivt med Näckenmotivet i Paris mellan NUUOÓUP, vilket resulterade i minst fyra versioner, varav en finns på Nationalmuseum idag. Han arbetade inomhus i ateljén. Det starka känslouttrycket och sensualismen i målningarna chockerade samtiden. Nationalmuseum tackade nej till en av versionerna, Strömkarlen, som istället köptes av prins Eugen. Den finns idag på Prins Eugens Waldemarsudde. Ytterligare en version finns på Göteborgs konstmuseum. Nationalmuseums Näcken köptes in till museet NVNR. 2. Älvalek, 1866 August Malmström (1829–1901) I ett månbelyst landskap ses dimmorna svepa över vattnet. I dimstråket anas älvor som dansar hand i hand. Kisar man med ögonen när man tittar på målningen försvinner älvorna och endast dimmorna finns kvar över vattnet. August Malmström målade Älvalek år NUSS. En samtida kritiker fascinerades av målningens tvetydighet. Där antingen morgondimman över landskapet uppfattas som en älvalek eller så uppfattar man älvornas lek som en morgondimma. Intresse för folksagor och folklig mytologi låg i tiden. August Malmström gjorde flera bearbetningar och variationer av motivet. Älvadans spreds genom reproduktioner i tidskrifter och som illustrationer till dikter. Han utförde också fler målningar som skildrade nordisk mytologi. I dag är Grindslanten hans mest kända målning. Han arbetade även som formgivare och illustratör. I svensk folktro är älvorna ett slags naturväsen som kommer fram i skymningen eller i gryningen för att dansa. Där de dansat sägs det bildas en ring (älvring eller älvdans) på marken. Man kunde hitta spår efter deras dans i form av en nedtrampad cirkelrund stig i gräset eller så växte svampar i en cirkel där de dansat. Dessa ringar, som antingen har trampats upp av brunstiga råbockar, runt stenar eller buskar eller som kommer sig av svamparter som växer i en ringformation, har förknippades med älvorna. Älvorna skulle man akta sig för, de gjorde människorna sjuka. P 3. Prinssessan och trollen, 1913 John Bauer (1882–1918) ”En kväll vid midsommartid gick de med Bianca Maria långt in i den djupa skogen till en stor berggrotta, där trollkungen bodde”. Ur Bortbytingarna av Helena Nyblom Bland tomtar och troll, NVNP med illustrationer av John Bauer. John Bauer studerade vid konstakademin mellan NVMMÓMR. Redan under studietiden försörjde han sig genom att ta illustrationsuppdrag. Mellan åren NVMTÓNR arbetade han med illustrationerna till sagosamlingen Bland tomtar och troll. Den utkom årligen, vid juletid, med nyskrivna sagor inspirerade av folksagan. Det är med dessa bilder som John Bauer blev en av de mest kända sagoskildrarna i Sverige. I Bauers bilder förvandlas stenar och träd till olika skogsväsen. Det är en fantasivärld som befolkats av klumpiga, lufsiga troll och självlysande prinssessor. Efter NVNR vill John Bauer gå vidare i sitt konstnärskap och ägnade sig åt monumentalmåleri och teaterdekorationer. Den OM november NVNU omkom han, hans hustru, Esther och deras treårige son, när kanalbåten Per Brahe förliste i ett oväder på Vättern på väg till Stockholm. Trollen i svensk folktro är ett slags människoliknade varelser som varierar i storlek, men de känns igen på svansen, de spetsiga öronen och den breda näsan. 4. Midsommardans, 1897 Anders Zorn (1860–1920) Virvlande par som dansar i midsommarnatten. Solen håller på att gå upp. Den avspeglar sig i den röda husgavelns fönster. Majstången tornar upp sig mot den ljusa himlen. Målningen är en sinnlig bild av den nordiska sommarnatten när den är som allra ljusast. Zorn målade Midsommardans år NUVT. Han har i sina självbiografiska anteckningar beskrivit hur det gick till när han fick idén till målningen. ” En dag rodde vi (Prins Eugen och jag) Hemul-ån upp till Hemus och på återvägen gick vi upp i Morkarlby. Då föll det mig in att skicka efter en spelman och vi gick in på en gård. Snart samlades folk och en sextioåring öppnade dansen med en sjungande polska och så var dansen i full gång. Man satte ut stolar åt oss och prinsen var i extas över skådespelet”. Prins Eugen uppmanade Zorn att måla av händelsen. Q Övningsblad 5. Bild föder ord. Skriv en dikt! Många författare, poeter och låtskrivare har använd sig av bilder som inspiration till sina texter. Nu är det din tur! Börja med samla information om naturväsendet och gör en bildanalys av målningen. Ta frågorna nedan till hjälp! 1. Försök hitta information om vad den svenska folktron berättar om det väsen som finns i ”din” bild. Sök i uppslagsböcker eller på nätet. Titta på målningen. Ta hjälp av frågorna nedan. 2. 3. 4. 5. 6. Beskriv de varelser/väsen som finns i bilden. Titta på hur är de klädda, ansiktsuttryck och kroppshållning. Vad gör de? Var befinner de sig? Beskriv miljön/naturen. Vilken tid på dygnet verkar det vara? Är det skymning, tidig morgon eller mitt på dagen. Beskriv stämningen i bilden. Är den mystisk, glad, spöklik eller vad? Använd dina iakttagelser ovan som inspiration till din dikt. Om du vill kan du välja tre-fem ord från din bildanalys som du vill ska vara med i dikten. Använd dessa ord som utgångspunkt för din dikt. Tänk på att en dikt kan se ut hur som helst! Mina inspirationsord: R Näcken, Ernst Josephson Älvalek, August Malmström Prinssessan och trollen, John Bauer Midsommardans, Anders Zorn www.nationalmuseum.se Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet och Fältman & Malmén