Porträtt – bilder av människor Lärarmaterial för svenska elever utomlands Nationalmuseums skolverksamhet arbetar för att ge alla elever ett roligt, utmanande och lärande möte med konsten på elevernas villkor. Museets vilja är att göra sina samlingar tillgängliga för alla skolformer. Därför har vi tagit fram ett material för svensklärare och elever utomlands. Materialets syfte är att stärka elevernas språkutveckling (enligt det vidgade textbegreppet) och samtidigt ge eleverna kännedom och kunskap om det svenska kulturarvet, historien och nuet speglat genom Nationalmuseums samlingar. Lärarhandledningen innehåller sammanlagt 15 verk av företrädelsevis svenska konstnärer. Målningarna presenteras under fyra teman: porträtt, landskap, folksaga och traditioner samt historiemåleri. Här finns också en kort introduktion till Nationalmuseum och våra samlingar. Urvalet gör inget anspråk på att ge en komplett bild av den svenska konsthistorien, även om den kan användas för att spegla några epoker. Materialet är tänkt att fungera som ett smörgåsbord, där du som lärare kan välja ett tema eller delar ur ett tema som passar med det man arbetar med i klassen för tillfället. Man kan använda någon eller några av bilderna som utgångspunkt och inspiration för eget skrivande eller som diskussionsunderlag för olika ämnen. Övningarna varierar i svårhetsgrad från enklare bilduppgifter och övningar i bildanalys till mer komplexa. Om ni vill arbeta mer övergripande med t.ex. svenska konstnärer kan ni använda samtliga bilder som finns i bildmappen och komplettera ytterligare med bilder från Nationalmuseums bilddatabas, som ni hittar på museets webbplats www.nationalmuseum.se. Tips på hur man söker i databasen hittar ni under rubriken Tips. Bilderna i bildmappen går att skriva ut i A4-format eller visa med hjälp av t.ex. power point och kanon i klassrummet. Alla övningar är tänkta för klassrummet men de går även naturligtvis att arbeta med på Nationalmuseum. Om du planerar att göra ett besök och vill arbeta med särskilda verk, kontakta i god tid museet för att försäkra dig om att verken hänger framme i salarna. Kom ihåg! Du behöver inte kunna en massa om konsten eller om konstnärerna. Undersök och upptäck tillsammans med eleverna! Har du frågor eller synpunkter på materialet kontakta oss på e-post: [email protected] Materialet är skrivet av Helena Sjödin-Landon. Produktion Veronica Hejdelind. Grafisk form Agneta Bervokk. Översättning Gabriella Berggren. Det är framtaget tack vare generöst ekonomiskt stöd av föreningen SWEA. Lärarhandledning Porträtt – bilder av människor Aldrig har bilder på människor varit så vanligt förekommande som i dag. Vi ser dem överallt: i reklam, tidningar, på nätet, i tv-rutan och hemma. Vi fotograferar oss själva och andra med digitalkameror och publicerar på Facebook,Twitter, Myspace och Flickr. Att bli avporträtterad är ett sätt att bli förevigad, sedd och ihågkommen. Porträtt är ett sätt att berätta vem man är eller skulle vilja vara. Men porträtt är mer än den omedelbara fysiska avbildningen. Det gör även anspråk på att berätta något om vem individen är, dennes intressen och sociala status. Genom att tolka ansiktsutryck, gester, kroppsspråk, attribut och symboler i porträtten får vi en uppfattning om den avbildade som överstiger utseendet och ytan. I ett porträtt förmedlas tidens skönhetsideal, samhällshierarkier, normer och trender. Porträtt, historiska såväl som samtida, är därför tacksamma och roliga som läranderesurs. De är lätta att relatera till, jämföra, undersöka och diskutera. Porträtt kan användas för att arbeta med frågor som identitet, genus, makt, trender, mode och skönhetsideal. Eleverna får även möjlighet att lära sig mer om några svenska personligheter och kända konstnärer. Till temat hör följande bilder: Drottning Kristina som barn av Jacob Heinrich Elbfas, Pojke med papegojor och markattor av David Klöcker Ehrenstrahl, Asmund Palm köpman i Konstantinopel av Jonas Hoffman, Självporträtt av Elisabeth Keyser, Brukspatron Jennings, hans bror och svägerska Alexander Roslin och Oscar II i kröningsdräkt av Oscar Björk. Övningar 1. En enkel bildanalys Att kunna beskriva vad man ser och diskutera sina slutsatser med andra är en enkel form av bildanalys. Eleverna får öva såväl sitt tal- som bildspråk. Om man väljer att låta dem skriva ned sina iakttagelser övar de även sitt skrivna språk. Skriv ut de sex olika porträtten eller visa dem bredvid varandra på en skärm i klassrummet. Låt eleverna arbeta två och två med frågorna på övningsblad 1 till ett av de sex porträtten. Övningsbladet går även bra att använda på samtida porträttbilder från tidningar, nätet eller skollitteratur. När eleverna är klara kan man med fördel låta dem redovisa för varandra. Jämför de olika porträtten och diskutera om det finns likheter och skillnader mellan dem. Det är viktigt att betona att man kan se och uppleva konst på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel! Efter analysen kan man arbeta vidare med att ta reda på fakta om personerna på bilderna. N 2. Undersökande uppgifter Efter den inledande övningen med bildanalysen kan man låta eleverna arbeta vidare med ”sitt” porträtt genom att be dem ta reda på mer information om personen på målningen. Använd frågorna från övningsblad O. Låt eleverna redovisa muntligt eller skriftligt. 3. Gör parafraser i collageteknik Arbeta vidare med porträtten genom att låta eleverna försöka efterlikna personen på målningen. Låt dem härma den avbildades kroppsspråk, gester och ansiktsuttryck. Fota med digital- eller mobilkamera. Skriv ut fotografierna. Även utskrifterna på målningarna är bra att ha för att kunna klippa i (för de som vill det). Utgå från porträttet och fotot. Ge eleverna uppgiften att göra en parafras, en samtida tolkning av porträttet. Låt dem fundera kring hur skulle det här porträttet se ut om det gjordes idag. Ta frågorna på övningsblad N till hjälp och komplettera med följande: • Om den här personen/personerna levde i dag, hur skulle porträttet sett ut då? Vilka kläder, ansiktsuttryck, kroppshållning/pose skulle personen ha? • I vilken slags rum/miljö skulle hon/han vara avbildad i? • Vilka saker skulle personen omges av? • Hur skulle målningen ha sett ut om du var den avbildade? Vilka kläder, ansiktsuttryck och pose/gester skulle du ha valt? Och i vilket slags rum eller miljö skulle du ha valt att bli avbildad i? Vilken sida av dig själv skulle du vilja presentera? Jobba i blandteknik med akrylfärg, färgpennor, kritor, lim eller vad som finns till hands och gör en egen tolkning av porträttet. Måla eller teckna. Använd ävenfotografierna/utskrifterna klipp ut och foga in i den egna målningen. Några elever kanske väljer att ha med hela fotografiet av sig själv, andra kanske bara delar av…allt är tillåtet! Avsluta med att gemensamt titta på bilderna och diskutera: • Vad har tillförts bilderna som gör att de känns nutida? Föremål, kläder, miljöer? • Blev det ett självporträtt? Berättar bilden något om dig som person? 4. Vad hände sedan? Låt eleverna skriva fritt utifrån ett porträtt. Det är bra om eleverna först får bekanta sig lite med porträttet genom att göra en bildanalys. Eleverna får här öva att uttrycka sig i text utifrån en bild och utveckla sitt eget skrivande. Fantisera fritt och skriv en text om vad som hände när målningen var klar. Ni kan ta följande frågor till hjälp för att komma igång: • Vad hände när personen på bilden reste sig upp och gick ut från konstnärens ateljé? • Hur kändes det att ha suttit modell? Långtråkigt eller trevligt? Kände personen/personerna konstnären? • Vad tyckte personen/personerna om porträttet när det var klart? Vad gjorde hon/han/de med porträttet när de hade hämtat det från konstnären? • Var har porträttet varit innan det hamnade på Nationalmuseum? Vad har det varit med om? O 1. Drottning Kristina som barn Jacob Heinrich Elbfas (ca 1600–1664) Kristina var dotter till Gustav den II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg. Hon föddes NSOS. När hon var ca åtta år, NSPO, gammal dog hennes pappa i slaget vid Lutzen, Kristina blev då drottning av Sverige. Under sin uppväxt hade hon fått samma utbildning som en manlig tronarvinge. Hon utbildades i klassiska och främmande språk, historia, teologi, filosofi och det vi i dag skulle kalla statsvetenskap. Hon fick även öva ridning och jakt. När det här porträttet målades var hon ca tolv år. En liten kropp klädd för en stor roll. Hon bär en dyrbar klänning i siden med broderade blommor, stärkta spetsmanschetter och krage. På huvudet bär hon en liten krona och i vänster hand håller hon en strutsfjäder att fläkta sig med. Hon är smyckad runt halsen, stora droppformade pärlor som örhängen och hårsmycke. I porträttet finns maktsymboler som kronan, riksäpplet och spiran. 2. Pojke med markattor och papegojor, 1670 David Klöcker Ehrenstrahl (1628–1698) Vi vet väldigt lite om pojken på den är målningen. Han avbildades av den kunglige hovmålaren David Klöcker Ehrenstral år NSTM. Troligen var han djurskötare på slottet. På hans axel sitter en markatta och i målningen finns också några av kungens exotiska fåglar. Kungen lär ha haft en mängd ovanliga djur både på slottet Tre Kronor i Stockholm och på kungsgården i Kungsör. Konstnären Ehrenstrahl målade en imponerande mängd djurbilder under sin tid som hovmålare. Han fick bland annat uppdrag att måla Hedvig Eleonoras mopsar, Karl XI:s hundar, murmeldjur, ekorrar, isbjörnar, kameler och älgar. Han målade även många porträtt och ansvarade för flera utsmyckningar i de kungliga slotten, särskilt på Drottningholm. Karl XI uppskattade nog sin hovmålares färdigheter för NSTQ adlades under namnet David Klöcker Ehrenstrahl och han brukar kallas ”den Svenska målarkonstens fader”. P 3. Asmund Palm, köpman i Konstantinopel, 1773 Jonas Hoffman (1726–1780) Under NTMM-talet var handeln med Orienten en viktig för den svenska ekonomin. Varor som kläder, porslin, möbler, kaffe och te importerades och gav upphov till nya vanor. Det främmande och exotiska blev trendigt och modernt. Det märks bland annat i den västerländska porträttkonsten, där många låter sig avbildas i antik eller turkisk klädedräkt. Med turban, en randig kaftan i siden, hermelinfodrad rock, turkisk kniv och radband poserar mannen på detta porträtt med andra ord helt i tidens anda. Mannen hette Asmund Palm. Han företrädde det Svenska Levantiska Kompaniet med kontor i Smyrna och Konstantinopel (nuvarande Izmir och Istanbul). Det Levantinska kompaniet hade sedan NTPU ensamrätt på den svenska handeln med östra Medelhavet, varifrån bland annat russin, fikon, korinter, bomull, kaffe, ris och kryddor importerades. Han var även svensk generalkonsul. Med porträttet tycks han vilja visa att han är en förmögen europeisk köpman och samtidigt berätta vilken slags handel han bedriver. Med sin klädsel visar han på och förstärker sin yrkesroll. Det Svenska Levantiska Kompaniet avvecklades NTRU. 4. Självporträtt, 1880 Elisabeth Keyser (1851–1898) Med en koncentrerad blick möter konstnären Elisabeth Keyser oss i detta självporträtt. Egentligen granskar hon inte oss utan sin egen spegelbild. Hon är just i färd med att sätta penseln mot målarduken. I spegelglaset på väggen syns penslar och skisser som berättar att vi befinner oss i hennes målarateljé. Elisabeth Keyser tillhörde den generation av kvinnor som runt NUUM-talet bröt med konventionerna och for till Paris för att ägna sig åt sitt konstnärskap. Hon hyrde en ateljé i Montmartre tillsammans med andra kvinnliga konstnärer. Elisabeth Keyser levde tio år i Paris. Hon hade varit där i två år när hon målade detta självporträtt. Tillbaka i Stockholm arbetade hon som porträttkonstnär. Hon startade också en målarskola som hon drev mellan åren NUVMÓNUVS. Hon dog av sviterna efter en blindtarmsinflammation endast QT år gammal. Q 5. Brukspatron Jennings, hans bror och svägerska, 1769 Alexander Roslin (1718–1793) I det porträttet möts vi av den förmögne brukspatronen John Jennings som med en elegant handrörelse leder oss in i bilden. I målningens mittpunkt sitter hans svägerska Jeanne Elise Trembly och snett bakom henne står hans bror Frans. John Jennings är klädd i röd sammetsdräkt, nypudrad peruk, trekantshatt, värja och Nordstjärneorden väl synlig på rocken. Jeanne Elise sitter hårt snörd och därför rak i ryggen i en klänning av glänsande siden. Klänningens framsida och ärmar har rysch och spetsar. Ett pärlhalsband är knutet nästan upp under hakan. Frans Jennings har rock och byxor i brun sammet. Han har en broderad väst och fin spets i halskrås och manschetter. Alla tre är de sminkade, har gråpudrade peruker och är uppklädda. De hade sammanstrålat i Paris år NTSV. Där beställde de porträttet av en av tidens mest eftersökta porträttmålare, Alexander Roslin. Hans skicklighet att framställa tyger, spetsar och pudrade ansikten med stor illusorisk verkan gjorde honom till en av Sveriges internationellt mest framgångsrika konstnärer genom tiderna. John Jennings var brukspatron och kammarherre, ägare till Skånelaholm och Forsmarks bruk. Frans Jennings var affärsman och gift med schweiziska Jeanne Elise som i det här porträttet ses spela cembalo. 6. Oscar II i kröningsdräkt, 1897 Oscar Björck (1860–1929) Teatral och i ensamt majestät, poserar Oscar II i detta porträtt, iklädd sin purpurröda kungamantel med krage, bräm och foder av hermelinskinn. Manteln är dekorerad med påsydda guld och silverkronor. Han bär Erik XIV:s kungakrona på huvudet och en spira i handen. Målningen tillkom med anledning av kungens OR-årsjubileum som svensk monark, men det är inte en bild från kröningen, som ägde rum NUTP, utan ett paradporträtt. Oscar II var den siste monarken som kröntes i Sverige. Sverige genomgick stora förändringar under Oscar II:s regeringstid. Själv försökte han påverka politiken i konservativ anda och han höll envist fast vid de ceremonier som bidrog att understryka kungens värdighet och status. När hans son, Gustav V, tillträdde som kung NVMT, valde han att avstå från kröningsceremonin, som han ansåg vara förlegad och omodern. När Anders Zorn avporträtterar Gustav V, några år senare, så låter han avbilda kungen avspänd iklädd frack. Därmed kom det här porträttet att bli det sista kröningsporträttet i Sverige. R Övningsblad 1. Porträttanalys Att bli avporträtterad är ett sätt att bli förevigad, sedd och ihågkommen. Porträtt är ett sätt att berätta vem man är eller skulle vilja vara. Vad säger det är porträttet om personen? Gör en porträttanalys. Ta gärna hjälp av frågorna och diskutera tillsammans. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Beskriv personens kläder? Vad berättar/avslöjar kläderna/utseendet om personen? Yrke? Status? Beskriv personens ansiktsuttryck, blick och kroppshållning och gester. Vad avslöjar det om personen? Beskriv rummet/miljön. Vad säger miljön om personen? Finns det några saker i bilden som verkar berätta något om den som är avmålad? Beskriv föremålen och på vilket sätt ni tror att de är förknippade med personen. Titta på ljus och skuggor i bilen. Är det ett jämnt ljus eller kommer ljuset in från något håll i bilden? Är det ett naturligt ljus från solen eller är det ljus ifrån en lampa eller något annat? Beskriv stämningen i bilden. Är den lugn, dramatisk, kall, varm, spöklik eller vad? Läs igenom dina iakttagelser och sammanfatta: Vad avslöjar porträttet om den personen? Varför målades porträttet tror du? Vad var syftet? Vad tycker du om porträttet? Extrafrågor att fundera över om ni har tid eller om ni vill arbeta vidare • • Vilken tid skildras, tror du? Hur ser man det? Beskriv hur målningen är gjord. Syns det hur den är målad? Ser man spår av pensel, händer, palettkniv eller annat? Hur är färgen pålagd? Tunna eller tjocka lager. Övningsblad 2. Vem var det egentligen? Ta reda på fakta om personen på porträttet. Personens/personernas namn finns oftast i titeln. Leta på nätet eller i uppslagsböcker. Om det finns fler personer på porträttet välj en av dem. Om personen på porträttet är okänd, använd frågorna för att ta reda på mer om konstnären. Det kan också ge ledtrådar om personen och tiden som han eller hon levde i. • • • • • • • När är personen född? Vad hade personen för yrke? Hade hon/han familj? Vad är personen känd/ihågkommen för? Ta reda på lite om vad som hände när personen på bilden levde. Till exempel vem som styrde landet hon/han levde i, vilka böcker och pjäser som skrevs, i vilket land levde personen, reste hon/han och i så fall till vilka platser, hur klädde man sig och om det hände något skärskilt under deras livstid (krig, uppfinningar som förändrade sättet att leva, uppfördes kända byggnader eller annat spännande). Vad har konstnären valt att ta fasta på i personens/personernas liv? Tycker ni att det är ett bra porträtt? Motivera S Drottning Kristina som barn, Jacob Heinrich Elbfas Pojke med markattor och papegojor, David Klöcker Ehrenstrahl Asmund Palm, köpman i Konstantinopel, Jonas Hoffman Självporträtt, Elisabeth Keyser Brukspatron Jennings, hans bror och svägerska, Alexander Roslin Oscar II i kröningsdräkt, Oscar Björck www.nationalmuseum.se Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm