1. No category

BARN OCH UTBILDNING
Verksamhetsplan 2013/14
Sundsvalls kommunala grundskolor
[Hellbergsskolan]
[Andreas Krasser]
1. Värdegrund
Kommunens och Barn- och Utbildningsförvaltningens vision:
- Vi gör det goda livet möjligt! Alltid bästa möte för fortsatt lärande!
- Lärande, relation och möten är viktiga nyckelord
Skolans vision:
Utifrån vision och värdegrund är vårt förhållningssätt och arbetssätt när det gäller värdeorden
följande:
VÄRDEORD
FÖRHÅLLNINGSSÄTT
ARBETSSÄTT
Mod
Mod att våga pröva nya sätt
att bedriva undervisning. Vi
vill forma ungdomar som
vågar pröva och misslyckas
och det börjar med att
personalen visar vägen.
Vi ser hellre en lektion som visar sig
bli dålig, med intentionen att pröva på
något nytt sätt att undervisa, än att
alltid göra som vi tidigare gjort.
Detta visar sig i såväl lönekriterier till
vad som förmedlas vid rekrytering av
ny personal. Där ska det framgå att det
som förväntas är personal som prövar
nya sätt att bedriva undervisning.
Dock inom ramen för vår övergripande
pedagogiska idé - lärstilar. Det finns
redan nu flera exempel på detta: I
årskurs 1 har vi en enda stor klass där
3 pedagoger tillsammans ansvarar för
eleverna och har olika
ansvarsområden. I årskurs 4 startar
dagen med de båda klasserna
gemensamt för att sedan fördelas i
olika grupper osv. Vill lärare lägga till
ngt här?
I förskoleklass har stor vikt lagts på att
utforma en miljö som både stimulerar
och uppmuntrar till olika uttryckssätt.
Viktiga ledord för miljön är tydlighet,
flexibel och inbjudande. Exempelvis
har vi ett byggrum, ett dans-och
teaterrum, en ateljé och ett ”hjärterum”
med både skriv-, läs- natur- och
mattehörna. Sång, rim och ramsor,
skapande, lek, reflektion, musik och
rörelse är naturliga inslag i
undervisningen för att nå olika
lärstilar. Vi varvar teori med praktik
och arbetar med projekt där vi fångar
upp barnen i deras intressen och
kunskap hämtas i ett meningsfullt
2
sammanhang.
På fritids uppmuntrar vi till kreativitet
och arbetsro. Många barn samsas på
begränsad yta och rummen utformas
efter de intressen barnen har. Vi skapar
i ateljén, spelar spel och lägger pussel,
ger utmaningar i byggrum men
framförallt låter vi barnen leka med
det de vill. Efter en dag i skolan
behövs rörelse och vi är stora delar av
fritidstiden ute eller i dans- och
teaterrummet. Vi vill också utmana
barnen i att våga pröva någonting nytt.
Mod att våga pröva och inte alltid vara
bäst, men kanske hitta ett nytt intresse.
På så vis skapar vi också samarbete
och viljan till att fråga sina kompisar
om hjälp och vägledning.
Vill storfritids lägga till i vår
gemensamma del ovan?
Öppenhet
Vi förespråkar en
transparant organisation
med öppen dialog. Alla har
möjlighet till insyn och det
bidrar till samarbete och vi
blir en tillgång för varandra.
Våga vara Öppen och
Nyfiken mot varandra!
Från skolledares sida handlar det om
att göra budget och beslutsprocesser
öppna för personalen. Gentemot
föräldrar handlar det om att ha en ärlig
och öppen diskussion. Exempelvis när
byggnationen inte var helt klar så är
det viktigt att inte försöka skönmåla
läget utan berätta hur det ser ut.
Samma sak gäller vid tagna beslut,
även om de inte är vad personen
kanske vill höra. Viktigast är att det tas
beslut, gärna med en diskussion före,
men när väl beslutet är taget så är
diskussionen över.
För god personaltrivsel och bra lärande
är det oerhört viktigt med öppenhet i
personalaget. Att stötta varandra och
förutsätta att vi alla gör det bästa vi
kan men samtidigt våga vara nyfiken
och fråga ”Hur tänkte du nu?” Det
kräver mod, ett öppet sinne och en
tillit till att vi frågar av nyfikenhet och
för att vi vill utvecklas. En
förutsättning är att inte ta frågan
personligt utan professionellt. Viktigt
är även att vara modig nog att
reflektera över sitt eget arbete och
våga göra fel.
Se ovan under rubrik mod.
Helhetssyn
Med ny skola, till viss del
ny personal, fräscha lokaler
Det är av största vikt att
Hellbergsskolan är en skola som
3
och en ”nystart” ser vi
Hellbergsskolan som en.
Från Internationella klassen,
fritids, förskoleklass till år
6.
Hellbergsskolan ingår
samtidigt inom Sundsvalls
kommun och en större
helhet. Vi har regler och
beslut att förhålla oss till
som tagits på kommunbasis.
Alla elever är allas elever.
organisatoriskt och i alla dess aspekter
grundar sig på samarbete mellan
personal. Ny personal och nya elever
samt personal och elever
sammanslagna från två skolor innebär
att två kulturer möts och ska
sammanfogas. Vi behöver bygga upp
ett gemensamt förhållningssätt och en
stark vi-känsla från grunden. Det gör
vi genom att systematiskt diskutera
olika värdegrundsfrågor och
förhållningssätt gällande barnsyn,
människosyn, samhällssyn osv. På
APT:n, inom arbetslaget och på
planeringstid.
Skola som verksamhet handlar om
prioriteringar när det gäller ekonomi,
ska exempelvis kurslitteratur beställas
måste personal som ansvarar för detta
ta hänsyn till hela skolans behov och
inte bara det egna arbetslaget.
Olika åsikter kommer alltid att finnas
och det innebär att personal inte
samtycker i allt. Men med
helhetssynen som riktmärke ställer vi
oss lojal bakom fattade beslut. Både de
som är fattade inom skolan och inom
kommunen.
De första åren ligger fokus på att
bygga upp en stark pedagogisk
verksamhet inom skolan, för att sedan
utveckla samarbetet med andra skolor.
Vi tar först tillvara på all den samlade
kompetensen som finns hos personal,
föräldrar och elever innan vi försöker
bygga nätverk.
2. Analys och utvärdering av läsåret 2012/2013
Skolan startade augusti 2013.
3. Nuläges- och omvärldsanalys
3.1 Nulägesanalys
STYRKOR

Två skolor slås ihop till en ny skola med
MÖJLIGHETER
En modern skola som byggs från grunden, så som
4
vi verkligen vill ha den.

Engagerad och kompetent personal, vilket
är avgörande för att förändringsprocessen
skall kunna fortlöpa.
Vi har en unik möjlighet att skapa en ny positiv
skolkultur, med ett bra klimat och god
sammanhållning.

Ny organisation med ämneslärare istället
för klasslärare för att öka samarbetet och
minska arbetsbelastningen.

Tydlig prioritering kring mål.
Den nya personalen som rekryterats är noga utvalda
för att bidra till förändringsprocessen och komma
med nya kunskaper och drivkraft. Förhoppningen är
att också få med de framgångsfaktorer som tidigare
funnits på båda skolorna och samtidigt kunna göra
sig av med negativa laster som legat kvar av
tradition.
Med 3 nyckelområden som grund, som är väl
förankrat hos personalen och med anpassade
lokaler, är vi väl förberedda och själva stommen är
satt. Alla ska veta vilka huvudsakliga mål vi strävar
mot.
SVAGHETER


Arbetsbördan blir högre initialt i ett stort
förändringsarbete och då saker inte fallit på
plats. Det gemensamma förhållningssättet,
samplanering och inte minst att skapa god
sammanhållning inom personalgruppen är
alla saker som på olika sätt behöver
utvecklas och byggas upp.
Lokaler och utemiljö är inte helt
färdigställda vilket skapar stress hos
personal.

Hur personer trivs i en förändringsprocess
kan skilja sig och påverkar hur snabbt
gruppen går vidare och utvecklas.

Inom en personalgrupp har vi olika åsikter
och tyckanden och i teorin är det lätt att
säga att vi förstår den andre även fast vi
inte håller med. Men forskning kring
förändringsprocesser är ändå tämligen
entydig i att vi behöver få personalgruppen
att gemensamt sluta upp kring vissa
grundläggande premisser för att
verksamhetsförändringen skall bli
lyckosam.
RISKER/HOT

Den primära risken är att personalgruppen
inte fungerar tillsammans. Detta är faran i
en sammanslagning och förändringsprocess
som denna. Vi kan ha vilken pedagogisk
modell som helst, vilka elever som helst
och världens bästa samarbete med
föräldrarna, men om inte personalen kan
samarbeta så kommer denna satsning från
kommunen stagnera fullständigt.

Det är två olika personalgrupper som är
vana att arbeta på ganska skilda sätt, samt
ett antal nya personer och lägg därtill en ny
organisation. Det är orimligt att tro allting
kommer flyta perfekt (vilket det inte gör på
någon arbetsplats), men avgörande är att
alla ändå accepterar de övergripande
fokusmålen och beslutsprocesserna.

Det är viktigt att personalen inte hamnar i
ett negativt tänkande där man fastnar i att
kritisera vad som inte fungerar (eller är
färdigställt) istället för att fundera på hur vi
kan förhålla oss till situationen och påverka
det som påverkas kan.

Ett stort hot är att försöka göra för mycket
på för kort tid. Risken är då att inget blir
bra gjort utan istället luddigt och
halvdåligt. Vi har en viktig uppgift i att
ställa saker i sitt rätta perspektiv, göra
prioriteringar och ta ett steg i taget.
5
3.3 Sammanfattning av nuläges- och omvärldsanalys
Allt beror på hur väl vi genomför förändringsprocessen. Hur vi agerar detta första år kommer
att påverka skolan under lång tid framöver.
4. Verksamhetens mål
Fokus på 3 nyckelområden



Lärstilar
Gemensam syn på samarbete och god sammanhållning hos personalen
Elevernas trygghet och trivsel
Innan sammanslagning och det faktum att all struktur måste byggas upp från grunden, har
fokus legat på att utkristallisera de 3 faktorer vi uppfattar som viktigast för att nå en bra
lärande organisation och ökad måluppfyllelse. Den övergripande idén är att skolans fokus ska
vara pedagogisk utveckling. Grundtanken är att utgå från vår verksamhet och den kunskap vi
redan har, alltså ta vara på och utbyta kompetens mellan varandra.
Lärstilar
Vårt pedagogiska fokus är lärstilar. Det innebär att all pedagogisk fortbildning,
ämnesplanering, hur miljön utformas, lönekriterier, när rektor gör klassrumsbesök med mera
utgår från detta. Ett pedagogiskt huvudfokus medför att vi alla drar åt gemensamt mål, pratar
om samma processer och det blir därmed också lättare kan delge varandra kunskaper.
Lärstilar är inget nytt och främmande begrepp utan bygger på att systematisera och strukturera
vad och varför vi gör olika saker och för vem. ”Ett barn har hundra språk” och behöver olika
lärstilar och uttrycksformer för att lyckas. Forskning visar tydligt på hur goda resultat kommer
med olika undervisningsformer. Detta ska dock inte sammanblandas med att vi placerar barn i
olika fack, där elev x alltid lär sig på ett visst sätt, utan mer att undervisningen varieras utifrån
inlärningsstilar så att eleverna får flera möjligheter att lära sig samma sak fast på olika sätt.
Utformningen av miljön är ett sätt att stödja och uppmuntra till olika lärstilar. I förskoleklass
har vi till exempel tydliga rum där allt material är sorterat och tillgängligt i genomskinliga
lådor. I skolklass använder vi soffor när vi läser och så vidare.
Gemensam syn på samarbete och god sammanhållning hos personalen samt skapa
trivsel och trygghet för eleverna
De andra stora fokusområdena är god personalsammanhållning samt en trygg och trivsam
miljö. Tanken är enkel, om inte personalsammanslagningen fungerar så kommer inga planer i
världen kunna få verksamheten bättre. Och om inte eleverna känner sig trygga och vi
eliminerar otrygga platser på raster, i omklädningsrum med mera så kommer skoldagen
fungera sämre för de barnen och de tillägnar sig inte kunskap i lika hög utsträckning. Här ska
dock tilläggas att exempelvis Finland, som har strålande resultat inom skolan, har elever som
inte alls trivs i skolan. Likafullt anser vi att elevernas välmående i sig är ett synnerligen viktigt
och prioriterat mål.
Hur väl vi uppnår dessa båda mål påverkas starkt av skolans kultur. Som med allt ledarskap
handlar det om att leda genom exempel. Alltifrån hur rektor behandlar semesteransökningar,
till hur vi bemöter varandra i personalrummet eller hur vi ser på askultering. En förändringoch utvecklingsprocess som vi befinner oss i medför en succesiv uppbyggnad av kultur. Den
6
skapas inte av regler och förbud utan av förhållningssätt. Grunden för samtliga är att ”alla
elever är allas elever”, till exempel: är två elever osams på skolgården är det rastvärdens (eller
den förste vuxne på plats) skyldighet att reda ut. Ingen går förbi bara för att det inte är ”mina”
barn. Med detta i åtanke är det av stor vikt att personalen enas om ett gemensamt
förhållningssätt och principer för hur vi interagerar med varandra. Att personalens samarbete
fungerar är en förutsättning för att vi skall kunna nå det övergripande målet om en lärande
organisation. I förlängningen kommer personalens sätt att förhålla sig till varandra även till
stor del avgöra hur väl eleverna samarbetar. Eleverna tittar på hur personalen gör och gör
sedan likadant.
Struktur kring mål
Struktur för hur vi försöker realisera dessa mål följer modellen vad, hur, när och hur gick det.
Vad: Det är framförallt de tre fokusmålen, men även andra viktiga mål som hör till den
dagliga verksamheten. Vad vi ska arbeta med är primärt rektors uppgift att utveckla och
definiera, och det kan ske i diskussion med personal, elever, föräldrar eller andra aktörer.
Sedan är det också rektorns ansvar att begränsa och prioritera. Speciellt i dagens skola där
mängden oprioriterade uppgifter från skolverket och huvudmän bara fortsätter att staplas på
varandra.
Hur: Här konkretiseras vad som ska göras för att nå de olika målen. Till exempel: Hur skapar
vi en personalgrupp som trivs tillsammans, vilka konkreta åtgärder ska ske för säkra elevernas
trygghet, hur når vi ämnesmålen på bästa sätt, hur ska vi bygga en kreativ och levande
pedagogisk miljö? Här blir det ett växelspel där lärare, elever, rektor eller andra diskuterar
förslag.
När: Här preciserar vi när aktiviteterna för god sammanhållning i personalgruppen ska
realiseras, när vi mäter hur eleverna mår i sammanslagningen och så vidare. Att när noga
bestäms är viktigt för att kunna mäta om vi når de uppsatta delmålen, och se om vi är på rätt
väg. Detta är även viktigt för det kollektiva ansvarsutkrävandet.
Hur gick det: Detta ska inte sammanblandas med ett organisationsövergripande årsbokslut
eller liknande. Uppsatta mål har olika avstämningstider och ibland utvärderar vi mitt under
terminen beroende på vad vi tittar på. I denna fas utvärderar och förändrar vi givetvis även
vägen mot målet, dock inte det omvända; att ändra målen varannan månad för att vi tycker
vägen är krokig.
Framöver kommer olika utmaningar och utvecklingsbehov ständigt dyka upp. Mål blir
reviderade men förhoppningsvis kommer processarbetet underlättas för personalen och
eleverna när de känner sig bekanta med hur vi arbetar oss framåt. Syftet kring alla
utvecklingsfrågor blir att skapa tydliga förväntningar och ansvarsfördelningar, samt en
transparens där alla kan se vem som ansvarar för vad. Det är värdefullt att veta vem som gör
vad och när det ska vara klart.
Utvärdering av en pedagogisk verksamhet är som forskning visat en vansklig och svår
uppgift, förmodligen kommer vi använda oss av egna utvärderingsmallar för att mäta vissa
specifika frågor. Vägledande är att vi är systematiska i våra utvärderingar, oavsett om vi
använder intervjuer, enkäter, diskussioner eller liknande. Utvärdering bör ske på olika sätt för
att fånga tysta likväl som frispråkiga elever och personal. Som skolledare är det min fasta
övertygelse att personal och elever kommer med lösningar på de flesta utmaningar.
7
4.1 Normer och värden/trygghet
Buns mål:
- Elever i Sundsvalls skolor känner sig trygga.
Hellbergsskolan har tre stora fokusmål, varav det ena är elevernas trivsel och trygghet. Se
ovan under punkt 4. Verksamhetens mål.
4.2 Utvecklande lärmiljö
Buns mål:
- Elever i Sundsvalls skolor känner att de stimuleras till utveckling och lärande.
- Hellbergsskolan kommer bli en modern skola, som pedagogiskt är anpassad för att
stimulera och utveckla eleverna på olika sätt. Nytt pedagogiskt och flexibelt
undervisningsmaterial köps in och en stor satsning görs på interaktiva tavlor.
Pedagogiken struktureras för att bli flexibel och varierande.
Hellbergsskolan har tre stora fokusmål, varav det pedagogiska fokuset är lärstilar. Se ovan
under punkt 4. Verksamhetens mål.
4.3 Kunskaper
Bun:s mål:
- Eleverna når målen i samtliga ämnen.
När skolan har ett statistiskt material att utgå från kommer analyser att göras. När vi nu
bygger en helt ny skola handlar det framförallt om att försöka identifiera de faktorer vi tror är
viktigast för att öka elevernas måluppfyllelse. Primärt är också att säkerställa att vi arbetar
med rätt processer, resultatet blir då att måluppfyllelsen ökar. Se punkt 4. Verksamhetens
mål.
I första hand är målet att alla elever når målen i alla ämnen, men världen fungerar inte alltid
som vi vill. Exempelvis kan hög sjukfrånvaro påverka en elevs resultat. Ibland får prioritering
ske.
Ämnesmässigt är prioriteringen:
1) Svenska är grunden för alla ämnen, inklusive matematik. Där läggs basen för all
förståelse och kunskapsinlärning.
2) Näst viktigast är matematik. Vi ser den som ett ”trappstegsämne”, d.v.s. eleven
måste klara ett steg för att kunna kliva upp på nästa nivå. Hamnar eleven efter i
matematik finns det således inga genvägar, eleven måste utvecklas från var den är.
Denna prioritering innebär att när och om läraren märker att mer tid måste läggas på
läskunskapen prioriteras den över andra ämnen. Vanligtvis kan det dock göras inom ramen för
schemat, exempelvis att läsandet stimuleras i ämnet samhällskunskap eller liknande.
8
4.4 Utveckla sin fulla potential
Bun:s mål:
- I Sundsvalls kommunala skolor får eleverna utveckla sin fulla potential och förmåga
Se våra fokusmål och främst det pedagogiska målet under punkt 4. Verksamhetens mål.
4.5 Elevernas ansvar och inflytande
Bun:s mål:
- Elever har ett starkt inflytande i skolan
Uppbyggnaden av skolan har skett med elevers delaktighet och inflytande. De har fått komma
med förslag och åsikter kring bland annat inne- och utemiljö men även kring trivsel och
trygghet.
Vi har ett fungerande elevråd samt skolråd där elevernas synpunkter tas upp. Se också punkt
4. Verksamhetens mål.
4.6 Skolans övriga mål
Se fokusmål under punkt 4. Verksamhetens mål.
4.7 Elever i behov av särskilt stöd
Målet är att så få som möjligt ska vara i behov av särskilt stöd, men det är irrelevant att
siffersätta en sådan aspekt. Vi försöker hjälpa alla elever utifrån deras behov. Till hjälp
använder vi oss av en pedagogik där eleverna blir mindre beroende av personer som sitter
bredvid, då det ofta är hämmande för eleven som lätt kan få alltför mycket hjälp. De
resurspersoner som finns i klassrummen har framförallt ett övergripande fokus, även om vissa
elever kan få extra hjälp. Alla elever har rätt att utvecklas utifrån sin nivå och det medför att
resursperson eller lärare även ska utmana och hjälpa en elev som ligger väldigt långt fram att
ta nästa steg.
9
5. Handlingsplan
Se nedan.
6. Uppföljning och utvärdering
Detta första år lägger vi extra stort fokus på att löpande följa upp verksamheten, för att snabbt
kunna förändra och förbättra om så behövs. Allt eftersom upptäcker vi att vissa saker inte
blivit som vi tänkt oss, exempelvis rastverksamheten. Den har vi förstärkt och strukturerat om
för att få den trygghet och trivsel som ska finnas. Samtidigt ser vi att andra områden, till
exempel samarbetet mellan elever och personal, har gått över förväntan. Utvärderingsarbetet
10
sker löpande varje vecka dels i ledningsgruppen, dels också på lärarkonferensen, som syftar
till att konkretisera och finjustera verksamheten för att nå ökat resultat på våra fokusområden.
Det som inte ändras under året är våra 3 fokusmål. Vi kanske korrigerar sättet vi når målen,
men inte målen självt. För stabilitet och en förträfflig skolverksamhet är det avgörande att
målen över tid är relativt konstanta, medan vägen dit inte är huggen i sten. Avstämning för
fokusmålens första år sker efter skolans slut i juni.
Efter detta första år kommer vi sannolikt etablera mer konstanta utvärderingspunkter, dock
bör det tilläggas att forskning kring utvärdering av skolverksamhet är splittrad och oenig.
Oavsett enkäter, intervjuer, resultatanalys eller liknande finns det för- och nackdelar. Det
viktigaste för oss är att utvärderinger sker systematiskt så resultaten blir jämförbara.
6.1 Årshjul för uppföljning och utvärdering
Vår intention är att upprätta ett väl fungerande årshjul till läsåret 2014/2015.
December
Text
Januari
Text
November
Februari
Text
Text
Oktober
Mars
Text
Text
September
April
Text
Text
Augusti
Maj
Text
Text
Juli
Text
Juni
Text
11