en tidning av studentkåren vid jmk: inst. för journalsitik, medier och kommunikation, stockholms universitet
nummer
04 2010 : nytt
”Står man på ekonomisk
grund är det lättare att
inte bli bortsnackad av
Anders Borg”
18
aktuellt
tema: nytt
medievärlden
”Journalisterna måste bli
mer självkritiska”
”Vare sig folk gillar
reklam eller inte så köper
man produkterna som
marknadsförs.” 12
”Frilansbranschen är en av
de få branscherna där man
kan starta från noll”
24
08
02
innehåll
femte statsmakten
nummer 04 2010
18
15
30
04 reporterns gräddfil
till drömlyan av julia
brynolfsson
06 krönika: körnekelsen tar
ut sin rätt av jessica s. säll
07 journalister tar plats i
riksdagen av olle hammarström
08 ”alliansen favoriserades
i media” av leoen marjavaara
10 60 sekunder med jenny
sanner roosqvist av anna
bremer
11 tema: nytt av leonard
Goldberg
12 reklamfloden som uteblev
27 (k)ungarna av tylösand av
14 kårens nya chef av mika
28 sparkrav hotar oberoende
15 frilans i fokus på nya
29 så överlever kåren krisen
16 krönika: mina drömmars
30 ny kår lyser upp i höst-
av leonel marjavaara
wallgren
sajter av anna nordbeck
stad av malin bengtsson
18 profilen – knut kainz rognerud av caroline åkerlund
24 ta första klivet – börja
frilansa av joanna davis
och yvonne rogell
26 ritade sig genom valet av
heather ferrigan
john edward vallingstam
medievärld av carl ritter
av caroline kernen
mörkret av sandra wiaderny
32 från skivbolag till studievägledning av ludvig
mjöbring
33 kårlösa riskerar sl-böter
av johan edström
34 fs-debatt
av jenny andersson
ledare
femte statsmakten
nummer 04 2010
03
”Det finns alltid något nytt”
min absolut första artikel någonsin
skrev jag för Femte Statsmakten för
två år sedan. Jag minns hur nervös jag
var när jag sträckte upp handen och
med darrande röst föreslog ”ehum, jag
kanske, eventuellt, skulle kunna skriva
om en ny utställning på Moderna museet, kanske”. ”Den tar vi”, sade den
dåvarande chefredaktör bestämt, och
innan jag visste ordet av hade jag blivit
skribent för Femte Statsmakten.
som ny chefredaktör finns det en
sak jag tycker är viktigt att säga. Trots
att jag är gammal på Femte Statsmakten slutar jag aldrig att lära mig nya
saker. Hur mycket jag än skriver, redigerar och fotar finns det alltid något
nytt. Och det är det som gör det så
roligt. Det tycker jag att både nya och
gamla medarbetare ska komma ihåg
och bära med sig i arbetet. Det finns
alltid något nytt att lära sig.
i dag, två år senare, har chefredaktörer, skribenter och redaktörer kommit
och gått. Men jag är kvar, och med
hopp om att kunna leda redaktionen
i Matilda Lanns gemenskapsanda tar
jag över efter henne nu när hon har
praktik på Metro.
nu är jag stolt över att presentera
höstterminens första fullspäckade
nummer som den (nästan) helt nya
redaktion producerat.
Trevlig läsning!
Caroline Åkerlund
Chefredaktör och ansvarig utgivare
[email protected]
femte statsmakten är ett webbaserat magasin som utkommer tre gånger per termin och erbjuder
ett blandat innehåll av nyhetstexter, reportage och intervjuer. Tidningen produceras av studenterna
vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation och tillhör JMK:s studentkår. Den är
politiskt oberoende och fungerar som en fristående enhet som granskar kårens och institutionens
verksamhet. Femte Statsmakten fungerar sendan 2005 som en plattform för blivande journalister,
fotografer, illustratörer och redigerare som vill skaffa sig journalistisk erfarenhet inför arbetslivet.
chefredaktör & ansvarig utgivare
Caroline Åkerlund
redaktionschef
Malin Österberg
redigeringschef
Jacob Sjölin
grafisk formgivning
Nina Kuoso
webbredaktörer
Patrik Lythell
Simon Holmén
redaktörer
Sebastian Mattsson
Leonard Goldberg
skribenter Jessica S. Säll, Julia Brynolfsson, John Edward Vallingstam, Olle
Hammarström, Carl Ritter, Anna Bremer,
Leonard Goldberg, Leonel Marjavaara,
Anna Nordbeck, Caroline Kernen, Malin
Bengtsson, Meeran Breseeg (MB), Caroline
Åkerlund, Joanna Davis, Yvonne Rogell,
Heather Ferrigan, Sandra Wiarny, Mika
Wallgren (MW), Johan Edström, Ludvig
Mjöbring, Jenny Andersson, Peter Dovärn
(PD), William Jarting (WJ)
foto Dennis Andersson, Hanne
Malmsten, Yvonne Rogell, Cecilia Träff,
Anna Nilsson, Peter Dovärn, Meeran
Breseeg, Wiliam Jarting, Olle Hammarström, Caroline Åkerlund, Anna Nordbeck
illustration Tova Kurkiala, Helen Nordlund, Sari Vettenranta
redigering Yvonne Rogell, Angela Blumen, Malin Österberg, Joanna Davis, Caroline Åkerlund, Jacob Sjölin, Emma Ohlsson, Sebastian Mattson, Leonard Goldberg,
Olle Hammarström, Jessica S. Säll
nå oss på fornamn.efternamn@
femtestatsmakten.se
04
aktuellt
femte statsmakten
nummer 04 2010
Reporterns gräddfil
Som ung frilansande
journalist kan det vara
svårt att hitta ett boende,
särskilt om man saknar fast
inkomst.
Då kan PP Pension vara
ett alternativ. I dag
är företaget det enda
försäkringsbolaget som
vänder sig till folk inom
mediebranschen.
text julia brynolfsson
foto hanne malmsten
År 1882 grundades ”Publicisternas
understödsförening” med målsättningen att ge alla publicister och deras
familjer en tryggare tillvaro och en bra
pension att leva på. I dag är namnet
utbytt till PP Pension men målet är detsamma.
– Vi är en förening som ägs av medlemmarna, allt överskott går tillbaka till
dem. Till skillnad från dagens banker
är det ingen aktieägare som plockar
ut vinster ur företaget. I allt det vi gör
finns en medlemmsnytta, pensionärerna är de enda som får bonusar hos oss,
förklarar Ylva Zachrisson, chef över
kundcenter på PP Pension.
en anställning är inte ett måste, det
enda kravet som ställs är att man skall
vara verksam inom media. Frilanspublicister välkomnas som privatkunder.
Överskottet fördelas ut i form av PP
Pensions bonus, rabatt på fondavgifter
och att företagen får lägre premier.
SNABB BOSTAD? Även som frilans kan journalister få bostad genomm PP:s kö.
– Vi följer alltid samma prislista.
Oavsett vilken dörr du kommer in genom, får alla ta del av lika fördelar, påpekar Ylva Zachrisson
Det finns inget inkomstkrav och med
tanke på de färre anställningarna inom
media är ett frilanspaket på väg, innehållande allt från pensionssparande
till olycksfallsförsäkringar.
PP Pension förvaltar drygt 9 miljarder kronor och en stor del är placerat i
fastigheter ägda av företaget.
– Vi erbjuder en egen lägenhetsförmedling med idag nästan 1300
bostäder runt om i Stockholms innerstad, Solna och Malmö. Givetvis
är Stockholm city attraktivast såsom
lägenheter vid Odenplan och på Södermalm. Det är svårt att uppskatta
en exakt kötid, men allt från några
månader för en lägenhet i Malmö och
uppåt beroende på vad du söker, säger
aktuellt
femte statsmakten
nummer 04 2010
till drömlyan
05
JMK får behålla
studentkåren
studentkåren vid jmk kommer
även i fortsättningen att representera
institutionens studenter, efter att
Överklagandenämnden underkänner
universitetsstyrelsens beslut.
Avgående kårordföranden Johan
Falkman är nöjd och betonar att den
geografiska närheten till studenterna
är avgörande för ett bra arbete.
– Det är viktigt att kåren fortsätter
att finnas där studenterna är, säger
Johan Falkman.
Beslutet gäller i tre år och kan inte
överklagas. (MW)
Henrik Nygren
Henrik Nygren är
JUG:s nya ansikte
Ylva Zachrisson.
Lägenheterna förmedlas efter längst
kötid och är oberoende av hur mycket
kunden sparar.
– Vi försöker ständigt presentera nya
förmåner. PP Pension samarbetar
idag med Berghs School of Communication, där våra kunder får rabatt
på fem olika kurser, till exempel inom
journalistisk, berättar Ylva Zachrisson.
PP Pension är själva på marknaden
om att vända sig till mediebranschen
och blir sällan jämförda med pensionsjättarna i och med sina speciella krav
på medlemmarna.
– Tittar man på en tioårsperiod har vi
högst avkastning och därmed gått om
våra konkurrenter. Det bevisar att man
inte behöver vara stor för att vara bäst.
under journaliststudenter utan
gränsers, JUG, möte på JMK i september utsågs en ny lokal representant,
Henrik Nygren. Nyfikna studenter kan
nu vända sig direkt till honom för att
få information om JUG:s verksamhet.
Föreningens mål är att öka
kunskapen om vilka förutsättningar
journaliststuderande har i olika länder.
Detta utbyte får man genom resor och
studiebesök.
Startskottet för internationella
samarbeten blir i december då cirka
tio medlemmar reser till Moskva.(WJ)
06
krönika
femte statsmakten
nummer 04 2010
”Förnekelsen
tar ut sin rätt”
Jessica S. Säll
[email protected]
några veckor innan valdagen tog jag
min sedvanliga powernap. Halvvägs in i djupsömnen satte jag mig förskräckt upp, blinkade
förvirrat och sa högt till tomheten i mitt lilla
studentrum: men varför har ingen sagt något
om invandringen?
Dagen efter valnatten pratade jag med min
mor. Hon ringde med gråten i halsen. Min far,
som är snickare, bankade lite extra hårt på
spikarna den dagen. Folk jag mötte på bussen
var allmänt halvhängiga. Sverigedemokraternas valresultat hade sänkt sig som en förkylning över hela landet. Moralpaniken spred sig
som en löpeld på Facebook och Twitter. Många
ville utlysa omval. Men man kan inte sudda ut
historien, det svenska folket hade sagt sitt.
men om det hade varit en bättre hantering
och rapportering av SD:s frammarsch, hade
valnattens resultat fortfarande kommit som en
chock?
Jag kan inte annat än erinra mig att det har
varit knäpptyst på invandringspolitikfronten.
Vi har skapat förorter och problemen som
utspelas i förorterna. Efter stenkastningar
i Tensta, Rosengård och Rinkeby, valde man
ändå att ignorera hopplösheten och klyftorna
som existerar där.
Våra folkvalda politiker tycks inte ha förstått,
och då menar jag alla, Mona, Fredrik, alla, att
det har funnits en önskan om att dryfta invan-
dringsproblematiken. I stället för att utmana
SD valde våra folkvalda politiker att ignorera
ett ämne av rädsla för dess laddning. Våra
räddharar till toppolitiker borde ha stämt upp
till kampsång innan valet avgjordes.
media kanske är likvärdiga bovar i dramat.
Varför bjöds aldrig SD in till offentlig debatt?
Aktivt valde man att utestänga ett parti, som så
tydligt var på väg in i riksdagen, från valdebatten. Våra förmedlare och kritiska granskare
av politisk agenda valde en förnekelsens
valrörelse. Dock är medias skyldighet till SD:s
intåg i riksdagen något som inte kan förnekas.
Avsaknad av stake bland partiledare och
media har varit utan dess like. Man kan tycka
att de avgjorde detta val åt oss. Resultatet
kanske är vad vi förtjänar efter en valrörelse av
godtycklig sörja som politikerna frotterat sig
i. Den bittra eftersmaken är att SD kan livnära
sig på sitt martyrskap en lång tid framöver.
jag har insett att jag inte är mest besviken
på de som röstade på SD, jag är mer besviken
på de som har makt och medel att utmana dem
i rampljuset, men valde att låta bli. Så inför
nästa val hoppas jag på mer stake i media och
fler politiker med stake åt folket, helst innan
man står utanför SVT:s sminkloge och inser att
valet är över.
aktuellt
femte statsmakten
nummer 04 2010
07
Journalister tar
plats i riksdagen
Kan man vara politiker
och journalist samtidigt,
och vad kan en politiker
ha för användning av
journalistik?
Femte Statsmakten
har ställt nyblivna
riksdagsledamöterna
Gunnar Andrén (FP) och
Josefin Brink (V) mot
väggen.
text och foto
olle hammarström
Både Gunnar Andrén och Josefin Brink
har efter arbete inom journalistiken
valt att ge sig in i det politiska fältet,
Gunnar Andrén sedan åtta år tillbaka
och Josefin Brink sedan 2006. Detta
var dock inte starten på deras politiska
engagemang. Båda säger sig ha varit
politiskt intresserade länge, utan att för
den sakens skull vara politiker.
vad är det då en politiker kan lära
sig av journalistiken? Mycket, menar
Gunnar Andrén. Han har lärt sig ta
fram uppgifter och känner sig kunnig
inom det politiska fältet.
– När någon undrar någonting kommer de till mig, säger Gunnar Andrén.
Han får backning av Josefin Brink,
som säger att just insamling och inläsning av information är egenskaper
hon har hämtat från journalistiken och
haft stor nytta av inom politiken.
Att vara journalist och sedan bli politiker verkar vara en bra väg att gå, men
hur är det med att göra båda samtidigt?
FOLKVALD. Gunnar Andrén har ett nytt kontor i riksdagshuset.
Det ser Josefin Brink en ”uppenbar konflikt” med, eftersom det hotar
journalisternas trovärdighet. Gunnar
Andrén är av samma åsikt och framhåller även att journalister, vare sig de
tror det själva eller inte, påverkas av
sina åsikter och sympatier och därför
inte kan vara objektiva till politiska
frågor om de själva är politiskt aktiva.
josefin brink säger dock att det är
möjligt för en politiker att vara journalistiskt aktiv i områden som inte
är politiska. Däremot inte att vara
skribent i en dagstidning eftersom det
involverar alldeles för mycket politik.
På frågan om höger- eller vänsterpartier attraherar fler journalister
anser inte vare sig Gunnar Andrén eller
Josefin Brink att den ena sidan skulle
ha större dragningskraft än den andra.
Dessutom poängterar Gunnar Andrén
att det är en definitionsfråga.
– Vad är höger och vänster, och vem
är en journalist? säger han.
enligt de tillfrågade är alltså
journalister väl lämpade för den politiska arenan eftersom de ofta är duktiga
på att ta fram information och hålla sig
uppdaterade.
Skulle då en ökning av mängden
journalister kunna leda till en annorlunda riksdag?
– Nej, säger både Josefin Brink och
Gunnar Andrén.
Andrén utvecklar resonemanget:
– Det är bara de personliga egenskaperna som du bär med dig in här,
säger han.
08
aktuellt
femte statsmakten
nummer 04 2010
FLER PLATSER
I JMK-SALEN
jmk-salen har fått en rejäl uppfräschning med bland annat flera
stolar, ny ljudanläggning och förbättrad ventilation.
– Anledningen till detta är delvis
utökad undervisning men främst
förbättrad undervisning säger Tytti
Soila, professor på JMK.
Tidigare har det inneburit stora
problem om en lärare ska visa upp ett
ljudklipp eller behöver använda mikrofon för att göra sin röst hörd. Det
har det nu blivit ändring på genom
en uppiffning av JMK-salen. (PD)
Alliansen
favoriserades
i medierna
Snedvriden, orättvis och osund. Det är vad många
ledande politiker och medieforskare kallat tidningarnas
valrapportering i höst.
– Journalisterna måste bli mer självkritiska, säger JMK:s
docent Ester Pollack.
text Leonel Marjavaara
foto Tova Kurkiala
Anna Bremer och Linn Ogelid
RADIO JMK
DRAR IGÅNG
varje tisdagskväll mellan 20.00
och 21.00 kommer Radio JMK att
sända ”världens bästa radio” på frekvens 95,3 mhz. Linn Ogelid och Anna
Bremer håller i Radio JMK och uppmuntrar alla studenter, nya som gamla,
att testa att vara med.
– Det roliga är att det är så himla
fritt, man får göra vad man vill, man
får testa sina vingar, säger Linn.
– Full konstnärlig frihet, lägger
Anna till.
Utöver att sända radio ska Linn och
Anna också uppdatera radiobloggen
mer och få igång podcasten.
– Vi ska göra världens bästa radio,
säger både Anna och Linn.
(MB)
Påverkar de stora tidningarnas ägarförhållanden journalisternas objektivitet?
Vann Alliansen valet tack vare orättvis draghjälp? Ja, om man får tro vissa
experter och oppositionspolitiker.
– Det är framförallt bildjournalistiken som är slående. Vi har fått
se många bilder på en Reinfeldt som
tornar upp sig, med utsträckt hand och
visionär blick, som ”Den store talaren”. Med Mona Sahlin är det tvärtom.
Hon porträtteras ofta med nedslagen
blick och bortvänt ansikte, säger Ester
Pollack, docent på JMK.
hon har tillsammans med P1:s Karin Wirenhed kartlagt förstasidor från
DN, SvD, Aftonbladet och Expressen
från Almedalsveckan i juli till första
september. Resultatet, som presenterades i P1-Morgon i början av september,
visade att Mona Sahlin fått 18 negativa
förstasidor, medan Fredrik Reinfeldt
bara fick fem. Omvänt, det vill säga
gällande positiva förstasidor, blev siffrorna 12-3 i statsministerns favör.
även flera tunga S-sympatisörer
har ifrågasatt mediernas politiska
rapportering. Göran Persson, Ingvar
Carlsson och 21 andra socialdemokrater skrev på DN Debatt 7 september
att ”det är tydligt att socialdemokratin
i detta val har den ekonomiska, den
politiska och den mediala makten emot
sig.” Jan Guillou skrev i sin kolumn
i Aftonbladet 12 september att
”Expressens personförföljelse mot
Mona Sahlin på nyhetsplats utgör den
politiska journalistikens absoluta lågvattenmärke under de senaste 82 åren”.
Även Dala-Demokratens chefredaktör
Göran Greider har vädrat sitt missnöje
med de borgerliga medierna.
Kritiken slogs dock tillbaka på moderata SvD:s ledarsida 8 september:
aktuellt
femte statsmakten
nummer 04 2010
”Att medierna intresserar sig för det
faktum att Sveriges i särklass mest tongivande, makthavande och agendasättande parti länge har landat under den
i S-sammanhang magiska 30-procentsgränsen är inte märkligt. I ett historiskt
perspektiv är det helt enkelt fascinerande siffror.”
johan Ehrenberg, chefredaktör på
tidningen ETC, har en annan förklaring. I en diskussion i P1 sa han att
”90 procent av alla medier i Sverige är
borgerligt styrda och borgerligt ägda.
Att det inte skulle påverka bilden som
medierna ger i detta fall av ett parti är
naivt att tro. Det handlar om politiska
intressen.”
Ester Pollack håller med om den
tolkningen.
– Ja, jag har svårt att se att det inte har
betydelse. Man måste vara blind för att
missa det sambandet. Men det är ju inte
så att ägarna kliver in på redaktionen,
det är mer komplicerat än så, säger hon.
förutom ägarförhållandena ser
Ester Pollack även andra tendenser i
dagens medieklimat. Framför allt är det
kommentarjournalistiken som fått allt
mer utrymme. I dagens tidningar placeras ofta de politiska kommentatorernas ord inte bara på ledarsidorna, utan
även på förstasidor och på nyhetsplats.
Lena Mellin med sin stora bildbyline
i Aftonbladet är ett exempel på detta.
09
Det blir allt svårare att skilja på nyheter
och åsikter.
Samtidigt sitter många skribenter på
dubbla stolar: ena dagen kan man som
chef på ett analysföretag beställa undersökningar, för att sedan kommentera
dem politiskt i tidningen dagen efter.
– Jag är kritisk till rollupplösningarna
mellan journalistik, pr- och opinionsföretag och valmätningar. Marie Söderqvist, till exempel, skriver i Expressen
samtidigt som hon är VD på opinionsinstitutet United Minds.
rollblandningarna borde man
titta närmare på, journalisterna måste
bli mer självkritiska. Någon måste våga
ge sig på detta, avslutar Ester Pollack.
10
aktuellt
femte statsmakten
nummer 04 2010
Angela Blumen och Ebba Wangler
NYA ANSIKTEN
SYNS I JMK-TV
I höst kommer JMK-TV att starta
igen. Angela Blumen och Ebba
Wangler är ansvariga för att starta om
verksamheten efter att tv:n legat nere
det senaste året.
Båda har arbetat med tv och film
tidigare, men erfarenhet är inget krav
för att engagera sig i verksamheten.
– Vi hoppas bara att vi får ihop ett
gäng taggade personer med roliga
idéer, säger Ebba Wangler.
– Och som är intresserade och kan
bidra med olika saker, fyller Angela
Blumen i.
(CÅ)
”För var och
en handlar
det inte om så
mycket pengar, men för
kåren blir det
en stor utgiftspost...”
Läs mer på 29
foto micke grönberg/sveriges radio
ED ]
DER M
N
U
K
E
S
0
6
[
Jenny Sanner
Roosqvist
SR:s nya Nordenkorrespondent
Jenny Sanner Roosqvist, 40,
är Sveriges Radios nya
Nordenkorrespondent.
Hon är född i Umeå men
har en examen från JMG
i Göteborg.
som korrespondent i både New York
och Sydafrika. Men jag är glad att jag
hamnade i Helsingfors, det är närmare
hem till Sverige. Dessutom håller mina
barn på med ishockey och konståkning,
vilket gör det något mer praktiskt att
vara stationerad i Finland.
Grattis till det nya uppdraget. Hur
känns det?
– Tack! Det känns jättekul, det är
mycket man inte vet om de nordiska
länderna egentligen. Jag kommer att
vara stationerad i Helsingfors från och
med årsskiftet varifrån jag dessutom
kommer att bevaka Baltikum, vilket
även det känns spännande.
Hur är det med dina egna specialintressen?
– Jag tycker om att träffa människor
och tycker det är viktigt att låta de som
annars inte får komma till tals göra det.
I övrigt skulle jag vilja säga att jag har
ett ganska brett spektrum intressen:
Allt från ekonomi till djur och natur.
text anna bremer
Hur kom det sig att du blev Nordenkorrespondent?
– Jag har arbetat på Sveriges Radio
sedan 2001 och tidigare vikarierat
Vad ser du mest fram emot i jobbet?
– Att få komma ut och träffa folk!
Och självklart att få resa mycket, till
exempel till Färöarna som också ingår
i bevakningsområdet.
tema
femte statsmakten
nummer 04 2010
Nytt
femte statsmakten ägnar detta nummer
åt allt som är nytt.
Det är svårt att bortse från att vår generation
älskar samtiden. Vi älskar att dela med oss och
att ta del av. Att bejaka det nya. Vi tycker om
att tipsa om ny musik, haka på nya trender,
läsa om nya forskningsframsteg. Vi älskar att ta
del av den information andra delar med sig av.
ja, vi har ett tämligen oproblematiskt
förhållande till det moderna. Vi är ofta odelat
positiva till det aktuella. Nya fenomen och
företeelser tas emot med öppna armar. Vi
spanar ständigt mot framtiden.
Men vad är den nya punken? Vilka protesterar mot vår samtid?
Har vi denna fråga i bakhuvudet kanske vi
hittar ett nyttigt förhållningssätt till hur vi ska
möta Det Nya.
text leonard goldberg
illustration tova kurkiala
11
12
tema
femte statsmakten
nummer 04 2010
Reklamfloden
som uteblev
Den nya reklamlagen skulle göra tv-tittandet olidligt
trodde många. Men någon större effekt fick den inte.
– Det var en storm i ett vattenglas, säger TV4-chefen
Mikael Grimborg, som får medhåll av reklamgurun
Viggo Cavling.
text leonel marjavaara
foto tova kurkiala
nya reklamlagen
• Infördes 1 augusti
2010.
• Tillåter upp till
tolv minutlånga
reklamavbrott per
timme. Dessa får
disponeras fritt
i programmen.
• Friare regler för
produktplacering och
programsponsring.
• Slopat krav om
lokalt innehåll för
kommersiell radio.
källa: Sydsvenska
Dagbladet.
Två månader har gått sedan Sveriges reklampolitik tog steget mot ytterligare EU-anpassning,
med generösare reklamregler för tv. I samband
med lagens införande slog tidningarna upp svarta
rubriker i stil med ”NU BLIR DET ÄNNU MER
REKLAM I TV”, vilket utlöste en mindre folkstorm i bloggar och kommentarsfält. ”Nu kastar
jag ut tv:n” var en återkommande kommentar.
Men Mikael Grimborg, TV4:s försäljningsdirektör, menar att folkstormen var ute i ogjort
väder. Skillnaden för tittarna blev knappt
märkbar.
– Det var en storm i ett vattenglas. Det har
blivit lite mer reklam i nattsändningarna, men
vi kommer inte att göra några förändringar
i våra så kallade ”primetime”-sändningar, säger
han.
mikael grimborg är nöjd med den nya
lagen eftersom den innebär ökad flexibilitet.
– Absolut. Det är bra att vi kan bryta
programmen som vi vill.
Även Viggo Cavling, chefredaktör på tidningen Resumé, välkomnar den nya lagen eftersom den kan bidra till att svenska företag vågar
stanna i Sverige.
– Ja, det är positivt. Vi bör sträva efter
en enhetlig medielagstiftning i EU. Många
varumärken är globala så det är konstigt att
olika regler gäller i olika länder. Det är till
exempel olyckligt att TV3 känner sig tvungna
att sända från London, säger han.
viggo cavling, vars tidning bevakar journalistik-, pr- och reklambranschen, menar att
folk måste vänja sig vid reklam i rutan.
– Allt fler företag inser att de måste kommunicera med kunderna, så reklam är något man
satsar på. Vare sig folk gillar reklam eller inte
så köper man produkterna som marknadsförs.
men en punkt i den nya lagen är Viggo
Cavling kritisk till: att produktplaceringen
släpps lös. Det har till exempel nu blivit möjligt
för kanalerna att i efterhand digitalt redigera in
en Coca Cola-flaska på Robinson-ön.
– Produktplacering är ett riktigt otyg. Det är
en otydlig och kladdig reklamform, folk förstår
inte vad det är. Och eftersom varken företagen
eller konsumenterna förstår sig på produktplacering är det en dålig mediekanal, säger
Viggo Cavling.
och bloggarna då? Jo, de verkar ha
lugnat ned sig. En sökning på ”reklamlagen”
på bloggsök.se gav i mitten av september noll
träffar.
femte statsmakten
nummer 04 2010
STARKA REAKTIONER. När nyheten om den nya reklam-lagen kom reagerade folk med ilska, eftersom man trodde att reklamen skulle ta över
tv-rutan. Så blev det inte.
tema
13
14
tema
femte statsmakten
nummer 04 2010
Kårens nya chef
PÅ PLATS. Natalie Björk, framför sitt nya kontor.
Kåren har fått en ny ordförande i Natalie Björk. Hon
vill vara den sociala länken mellan studenterna och
föreslår fler fester med filmtema.
– Det är roligt att gå i skolan om man känner de
man pluggar med.
text mika wallgren
foto cecilia träff
Kårens nya boss är en veteran i mediesammanhang. Hon har varit med i Sommarlovsmorgon, spelat mot Mikael Persbrandt
i långfilmen Alla älskar Alice och varit granskande reporter i konsumentmagasinet REA,
barnens svar på Plus. Sedan september läser
hon medie- och kommunikationsvetenskap
med siktet inställt på reklambranschen.
– Tankarna bakom olika budskap är intressant. Media påverkar samhället och då vill jag
vara med och påverka. Reklam formar olika
normer som till exempel hur män och kvinnor
ska vara. Sådana saker ändrar jag gärna på.
Hur känns det att bli vald till ny ordförande
för JMK:s studentkår?
– Det känns jättebra och samtidigt lite läskigt.
Jag hoppas att jag inte får underkänt på tentorna
för att jag lägger ner så mycket tid. Mest av allt
känns det ju givande och jag kommer få ut mer
av utbildningen. Det är ett jättebra sätt för mig
att lära känna andra på skolan.
Vilka områden inom kårens verksamhet är
extra viktiga?
– För mig är det viktigt med JMK-dagen
när studenter får chans att träffa sina framtida
arbetsgivare. Det är viktigt att få veta vad man
kan göra när man är klar. Jag vill också bidra till
ökad gemenskap. Som en del i det hoppas jag
kunna anordna föreläsningar, olika aktiviteter
och gärna fester. Det vore till exempel kul att ha
en fest där alla klär ut sig till en karaktär ur en
film, vi går ju på en medieskola.
Vad tycker du om att JMK fortsätter ha sin
egen studentkår?
– Det är bra med en liten kår med nära till
studenterna. En speciell skola som JMK behöver en kår som engagerar sig i det vi gör här.
Utan en särskild kår tror jag det skulle vara svårt
för studenterna här att engagera sig. Nu blir det
mera fokus på oss.
Vad vill du säga till läsarna?
– Jag bits inte. Man får jättegärna komma och
prata med mig. Betala avgiften och engagera er!
Tema
femte statsmakten
nummer 04 2010
Frilans i fokus på nya sajter
Frilans är någonting som de flesta
journaliststudenter kommer
i kontakt med förr eller senare.
Men hur gör man? Vad ska man
tänka på?
Två nyskapade sajter sätter
frilansen i fokus.
text & foto Anna Nordbeck
Mediesverige.se har för syfte att erbjuda en
inspirerande och vägledande samlingsplats för
frilansare. Enligt Emelie Fågelstedt, ansvarig för
sociala medier på sajten, behövs sidan både som
mötesplats och som kontaktknytare; dels med
uppdragsgivare, dels med andra frilansare.
– Vår förhoppning är att medlemmarna ska
vilja bidra till en kollektiv känsla där de själva
tipsar om olika arbeten eller uppdrag som de
fått nys på och på så vis hjälper varandra, säger
Emelie Fågelstedt.
På mediesverige.se ska skribenter kunna
uppdatera sig om branschen, ta del av andras
arbeten, få rabatt på produkter eller utbildning-
ar samt få råd och svar på frågor om frilans. En
bra CV-mall och portfolio ska också finnas för
jobbsökande journalister som vill referera till en
seriös hemsida. I förlängningen ska användarna
själva styra utbudet.
Anders Nordlund, biträdande redaktionschef på Dagens Nyheter tycker inte att sajten är
aktuell vid anställning av frilansare.
Men Emelie Fågelstedt tror ändå att sidan är
ett bra medium att presentera sig genom.
– I stället för att bifoga en fil i ett mejl kan man
skicka länken till sin portfolio på mediesverige.se,
där man har möjlighet att skriva om arbetslivserfarenhet, lägga upp arbeten från tidigare uppdrag och på så vis presentera sig själv på ett mer
levande sätt än i ett traditionellt CV, säger hon.
Vidare påpekar hon att chansen till jobb ökar
av att synas på flera ställen, vilket mediesverige.
se ger möjlighet till.
Under hösten lanseras också sajten frilansager.nu, en annan hemsida som ska stödja
frilansjournalister.
xx
16
tema
femte statsmakten
nummer 04 2010
”Mina drömmars stad”
Malin Bengtsson
[email protected]
som ny i stockholm finns det en del tabbar som
ska avklaras innan man nonchalant kan glida på
tunnelbanan som om man aldrig har gjort något
annat. För min del är en hel del av tabbarna avklarade. Det har inte varit helt smärtfritt, tro mig.
Jag har åkt fel, glömt att kliva av, gått upp fel och
gått vilse. Tittat på gatuskyltar som inte säger mig
någonting egentligen och försökt fråga mig fram
(med varierande resultat – hittar någon här egentligen?).
det svåraste med att vara ny här är nog att
hitta rätt på andra sätt än geografiskt. Hur ska jag
bland två miljoner människor hitta dem som passar mig bäst? Vill de ens umgås med mig? Kan de
stå ut med min dialekt? Jag har nämligen blivit lite
nojig efter alla hån. Men efter lite tid, många nya
människor och en existentiell kris har jag insett –
det kommer nog att gå. Det är inte bara jag som
inte talar stockholmska. Det tar sin tid att hitta
rätt, både fysiskt och psykiskt. Och trots allt, jag är
ju här. Jag vågar i alla fall testa.
Att komma från en by med 600 invånare till
Stockholm med sina två miljoner är såklart
en omställning. Att gå från en huvudgata till
betydligt fler än så. Är det konstigt att man går
fel, menar jag? Trots mina små missöden så
har jag inte gett upp. Här finns det jag vill ha:
möjligheterna, människorna, klubbarna och
butikerna som har öppet längre än till klockan
18. Vem klagar? Inte jag.
såklart finns det dåliga saker med Stockholm
också, som det gör med alla städer. Men jag vill
inte vakna upp än. Jag vill förbli nykär i Stockholm ett tag till, se allt det fula genom ett skimmer
ytterligare ett par månader. Jag tycker att det finns
få saker som slår att åka med Djurgårdsfärjan
under kvällen och se alla ljusen från staden som
välkomnar dig. Kanske idylliserar jag Stockholm,
kanske är jag lite för naiv. Men, när Per Anders
Fogelström talade om ”Mina drömmars stad”, så
kan jag inte annat än att hålla med.
femte statsmakten
nummer 04 2010
illustration helen nordlund
tema
17
24
xx
Krönika
femte statsmakten
04 2010
nummer 06
Tv-profilen som inte
vill synas i rutan
I oktober börjar ekonomijournalisten Knut Kainz
Rognerud sitt nya jobb på Sveriges Television. Där
ska han arbeta med deras nya satsning på grävande
journalistik.
Men själv säger han sig inte vilja synas i rutan.
text caroline åkerlund
foto dennis andersson
femte statsmakten
04 2010
nummer 06
Krönika
25
xx
20
profilen
femte statsmakten
nummer 04 2010
” Personligen, efter 20 år
som journalist, tycker jag
att det är obehagligt att
synas i tv.”
S
tips till
blivande
journalister
1: Tänk själv!
2: Gå på magkänslan. ”Det är lätt att
glömma detta när
man ska vara saklig
och opartisk, men
det är en bra drivkraft
att låta sig uppröras
över felaktigheter
i samhället.”
3: Ta reda på hur det
är. ”Man behöver inte
vara professor
i ekonomi för att
skriva journalistiska
artiklar, enkel huvuräkning är i princip
allt som behövs för
att klara sig.”
edan det blev känt att Knut Kainz Rognerud fått
jobb på Sveriges Television, SVT, berättar han
att många har kommit fram till honom och sagt
”vad kul att du ska bli tv-stjärna”.
– Att synas i rutan strider egentligen mot
mina principer. Det är ju inte jag som ska synas,
utan de som programmet handlar om, säger
han.
Ändå går han med på att synas ibland.
– Men bara om det behövs för att ge en
förklaring eller kommentar. Personligen, efter
20 år som journalist, tycker jag att det är obehagligt att synas i tv.
svt slog i våras samman sina nyhetsorganisationer till en. Därför kommer Knut att få göra
nyheter för bland andra Rapport, Aktuellt och
A-ekonomi.
Samtidigt vill SVT satsa mer på grävande
journalistik.
– Jag ska jobba undersökande i SVT:s
politiska och ekonomiska grupp. Där ska
jag arbeta med den dagliga rapporteringen,
men tanken är att jag också ska ta fram egna
nyheter. SVT vill ju gärna bli citerade i stället
för att citera andra, säger han.
Knut har i nästan tio års tid arbetat som ekonomireporter på Dagens Nyheter. Därifrån
har han erfarenhet av att arbeta med grävande
journalistik och 2005 fick han Guldspaden för
sitt avslöjande reportage om stiftelsen Anna
Johansson-Visborg. Han kunde avslöja att
stiftelsens ledning hade förmedlat lägenheter
till sig själva och sina barn, i stället för till behövande kvinnor, vilket var stiftelsens syfte.
Dessutom är han sedan tidigare även bekant
med tv-mediet.
– Jag var bland annat med när TV4 började
sända ekonominyheter. Det var en otroligt
lärorik tid, säger han.
samtidigt tycker han att den journalistiken
han producerade då inte alltid var så bra.
– När man arbetar med tv tar logistiken ofta
överhanden. Många gånger handlade researchen om att rycka ett TT-meddelande som jag
läste i bilen på väg till intervjun. Jag skulle säga
att 90 procent av tiden gick till logistik och tio
procent till journalistik.
Att logistiken, till exempel att få bra bilder
och att synkronisera dem, tar så mycket tid är
ett problem, tycker han. Då finns det mindre
plats kvar åt att göra research. Därför menar
Knut att det är positivt att SVT uppmärksammar problemet och försöker ändra på det.
– Mitt nya jobb är ett led i arbetet med att
korta tiden för logistiken och lägga mer tid på
researchen, säger han.
sedan knut blev journalist har hans
drivkraft varit att göra granskande journalistik.
Men i dag tycker han att journalister har blivit
sämre på att granska samhället och ekonomin.
– Jag är förvånad över att så få journalister
i dag gör egna nyheter. Det är lätt att peka på
felaktigheter i samhället och det har aldrig varit
lättare att göra god nyhetsjournalistik, ändå är
det sällan medierna producerar egna nyheter.
Att det ser ut så tror han beror på att nyhetsjournalistiken håller på att effektiviseras.
femte
femte statsmakten
statsmakten
nummer 06
nummer
042010
2010
Profilen
25
xx
xx
femte statsmakten
nummer 04 2010
profilen
femte statsmakten
nummer 04 2010
23
”Man behöver inte vara
professor i ekonomi... Lite
enkel huvudräkning är
i princip allt som behövs”
– Man ska producera fler nyheter med
mindre resurser. Det är visserligen naturligt,
så fungerar de flesta företag där man strävar
efter att bli bättre på det man gör, men inom
journalistiken har man varit dålig på att analysera sin egen produkt.
att definiera nyheterna som produkt tror
han därför är nyckeln till att förbättra och
utveckla journalistiken i dag.
Men för att göra god journalistik tror Knut
att det också krävs att man tar reda på hur saker
och ting faktiskt är.
I researcharbetet hjälper det att känna till lite
om ekonomi.
– Man behöver inte vara professor i ekonomi
för att skriva journalistiska artiklar, lite enkel
huvudräkning är i princip allt som behövs för
att klara sig.
Han har som ekonomireporter lagt märke till
att journalister i allmänhet har en ”ljum inställning” till ekonomijournalistik.
– Jag tror att det beror på en tradition av
marxistiska teorier där man är kritisk till ekonomijournalistik för att man tycker att det gynnar det
kapitalistiska samhället. Vissa tycker att det är
en typ av journalistik som ska bekämpas.
men det håller inte Knut med om.
Tvärtom tycker han att det är viktigt att
diskutera ekonomijournalistik och att det borde
tas upp mer på journalistutbildningen.
– Det är jätteviktigt att granska ekonomiska
faktorer i samhället. Det är säkert jättekul att
vara frilansande kulturjournalist i London, men
det är ännu viktigare att känna till ekonomiska
faktorer i samhället och dess strukturer.
Därför förespråkar han att alla journalister
bör ha grundläggande ekonomiska kunskaper,
för att förstå samhället och kunna dra rätt slutsatser.
– Alla som är intresserade av samhället borde
läsa lite ekonomi. Särskilt om man är intresserad
av makt. Står man på en ekonomisk grund är det
så mycket lättare att inte bli bortsnackad av till
exempel finansminister Anders Borg, säger han.
men det är inte bara om man vill arbeta som
ekonomijournalist man behöver ekonomiska
kunskaper. Vill man arbeta med nyhets- eller
kommunjournalistik är det lika viktigt att känna
till något om ekonomi.
– Kan man lite om ekonomi förstår man
lättare hur de kommunala bolagen drivs. Där
finns det stora nyheter att hämta, men det är lätt
att man missar dem om man inte har grundläggande ekonomiska kunskaper.
Kanske är det sådana nyheter Knut hoppas
på att ta fram när han nu börjar arbeta på SVT.
Trots sin ovilja att synas i rutan tycker han att
det ska bli roligt att börja jobba med något nytt
och på sikt strävar han efter att få arbeta med
större projekt som tar längre tid.
Men vilken typ av projekt det är vill han inte
berätta.
– Jag har en lång lista med idéer, men de vill
jag inte berätta mer om, säger han och ler.
knut kainz
rognerud
ålder: 41 år.
Utbildning: Journalisthögskolan i
Göteborg 1991-94,
skrev magisteruppsats på JMK 2007,
och kurser i
filosofi och
affärsjuridik.
Priser: Guldspaden
2005, för sin
artikelserie i DN om
lägenhetsskandalen
i stiftelsen Anna
Johansson-Visborg.
24
medivärlden
femte statsmakten
nummer 04 2010
Ta första klivet
börja frilansa
Det första som en blivande journalist ställs inför är steget
att våga stå på egna ben och marknadsföra sig själv, med
andra ord: frilansa.
Frilansjournalisten Camilla Björkman vågade och i dag,
vid 26 års ålder, har hon redan tre företag.
illustration sari vettenranta
text joanna davis och yvonne rogell
foto yvonne rogell
Hennes egen karriär startade när hon
sålde en artikel till Cosmopolitan.
– Jag hade inget sommarjobb när jag
kom hem till Sverige efter att ha gått
första året på min journalistutbildning
i England. Jag satt och läste Cosmo-
politan och tänkte att sådant här kan
jag skriva om! Det här är inte alls svårt!
Hon bestämde sig för att skriva om
en jobbig relation hon just haft och
kom på idén att skriva om varför tjejer
aldrig faller för den snälla killen.
– Jag såg i Cosmopolitan att de vanligtvis intervjuar tre vanliga tjejer och
en expert, så jag intervjuade mina
kompisar och en psykolog jag hittat
på Google. Det var en sådan kick att få
första artikeln såld, en grymt skön
medievärlden
femte statsmakten
nummer 04 2010
känsla. Det levde jag på i flera månader.
Camilla Björkman försörjde sig
sedan under studietiden på att arbeta
som frilansjournalist. Hennes tips är att
det är just då man ska börja eftersom
man har en någorlunda fast inkomst
genom studiebidraget och inte behöver
känna pressen på att behöva försörja
sig. Frilansbranschen beskriver hon
som väldigt tacksam.
– Det är en av de få branscherna där
man kan starta från noll, vem som helst
kan lyckas.
Hur gör man då för att komma igång
med frilanskarriären? Först och främst
gäller det att komma på en bra idé.
Camilla Björkman tipsar om att köpa
tidningar, läsa och studera dem. Där
kan man få mycket inspiration till egna
idéer och lära sig hur de olika tidningarna skriver, vilken vinkel de oftast
har.
lättast är om man ser till sig själv
och tittar på hur ens eget liv ser ut och
vad man kan skriva om utifrån det.
Har flera av dina vänner gjort slut med
sina pojk- eller flickvänner i början av
universitetsåren? Varför då? Finns det
någon ny trend på gång som du kan
skriva om? Man kan även ta reda på
vad som hänt i forskningsvärlden och
vad som skrivs i utländska tidningar.
Steg två är att mejla antingen red-
aktionschefen eller chefredaktören
(eller båda två) för olika tidningar och
presentera tre till fem bra artikelidéer.
– Då får de dåligt samvete och känner att de måste ta en i alla fall, säger
Camilla Björkman och tillägger att
man ska skriva fem till sex rader om
varje idé, presentera vad de ska handla
om och vilka som ska vara med i dem.
– Många ger upp på första försöket
och efter ett första nej, men skriv nya
mejl till fler tidningar. Någon kommer
att säga ja till slut. Ge inte upp!
camilla björkman poängterar att
man ska vara noga med att göra ett bra
intryck i första kontakten med tidningen. Stava inte fel och ställ inte hundra
nervösa frågor när du blir erbjuden ett
jobb. Det är bättre att lusläsa instruktionen, fixa allt själv och sedan lämna
på, eller innan, deadline. Då ska rubrikförslag, ingress och faktarutor vara
klara och artikeln korrekturläst.
– Skolka från plugget en vecka om
du måste. I början gäller det att visa
att man är jättebra för att de ska vilja
anställa en igen.
Det är viktigt att direkt följa upp efter
att man fått en artikel publicerad. Fråga
redaktionschefen om ni kan träffas och
prata om fler artikelidéer. På det sättet
får tidningsredaktionen ett ansikte att
associera till och du kan visa hur trev-
25
lig du är. Chansen blir då större att de
tänker på dig nästa gång de behöver en
artikel, menar Camilla Björkman.
Föreställningen om att det skulle
vara ensamt att frilansa, tycker Camilla
Björkman inte stämmer.
– Nej, man intervjuar, man ringer
folk. För mig är det enorm mycket
roligare och mer självutvecklande att
ha egen firma.
camilla
björkman
ålder 26
bor Vasastan
familj sambon
Nils.
yrke Frilansjournalist och egen
företagare.
utbildning
Journalistutbildning vid University
of Westminister.
på gång Driver tre
företag, varav en är
ett tidningsproduktionsbolag och två
är tidningar.
Camilla Björkman tipsar
• Läs tidningen du vill skriva
för. Vad kan du skriva om som
inte redan har skrivits?
• Gör din text unik. Särskilt om
det redan skrivits mycket artiklar
i ämnet.
• Föreslå flera artikelidéer,
inte bara en.
• Om du har bra bilder, skicka
med dem.
• Var ute i god tid! Julrepotagen
planeras redan efter sommaren.
• Ta regelbundna pauser, då
kan nya idéer dyka upp.
• Kom överrens om priset.
• Ta alla uppdrag du får! Begränsa dig inte till ett ämne utan
skriv om så mycket som möjligt.
• Lämna alltid in artikeln med
det mesta klart, korrekturläst
och se till att hålla deadline!
26
medivärlden
femte statsmakten
nummer 04 2010
Ritade sig genom valet
Under valperioden i
höst var det illustratören
Magnus Bards
satiriska illustrationer
som avbildade och
kommenterade de svenska
politikerna på Dagens
Nyheters ledarsida. Att läsa
mellan raderna tycks vara
ett uttryck som stämmer
in på hans ironiserande
bilder.
text heather ferrigan
– Jag tror att satirillustrationer kan
bidra just till att fånga upp människor,
som kanske inte är benägna till att ta
till sig långa texter och kanske möjligen
engagera dem känslomässigt, inte minst
i det politiska, säger Magnus Bard.
Satir tycks vara något som generellt
uppmanar till humor och eftertanke,
speciellt under en valperiod. Huruvida
satiriska illustrationer påverkar människors politiska åsikter är svårt att säga.
– Jag hoppas ju det. Jag kanske kan så
ett frö till en tanke som kan bita sig fast,
man kan göra det på ett väldigt kortfattat okomplicerat sätt, säger Magnus
Bard.
genom sina illustrationer har
Magnus Bard makten att iscensätta
politikerna i olika vardagsscenarion,
utifrån egen regi väljer han att illustrera det som han tycker bör ifrågasättas. Kristdemokraternas “godhet”
och även “präktighet” tycks vara något
som får igång honom. Han förklarar att
det är lättare att ge sig på en politiker,
vars politik han kan ogilla.
– Göran Hägglund, han står för
någon sorts godhet, och det är väldigt
ILLUSTRATION av Magnus Bard (publicerad i Dagens Nyheter 22/6-2010).
provocerande. Det är inte Göran Hägglund i sig, utan det parti han företräder
som man verkligen kan ifrågasätta.
Maud Olofsson kommer från samma
län som jag själv kommer ifrån så där
finns det någonting annat att jobba
med. Det finns något om “präktiga
västerbottenkvinnor” som provocerar
mig väldigt mycket. Det är mer det som
de står för, som jag ger mig på, säger
Magnus Bard.
Han visar en illustration som bygger på likande retorik. Här skildrar
bilden det som Jan Björklund utstrålar.
Magnus Bard förmedlar genom bilden
sin uppfattning av Jan Björklund som
osympatisk och hård.
– Det är riktat gentemot föräldrar.
I illustrationen förenklade jag allt
väldigt mycket för att kunna föra fram
en poäng.
enligt magnus bard så är det inte
menat att bilderna ska vara teoretiska
utan hans syfte är att få igång människor och få dem att förstå att vissa budskap är viktiga.
– Jag vill väcka känslor också, och det
tror jag verkligen att jag kan göra.
Avslutningsvis får Magnus Bard
frågan hur han själv skulle beskriva
sina illustrationer. Han svarar kort och
med ett skratt.
– Det är en gerillaverksamhet.
medivärlden
femte statsmakten
nummer 04 2010
SKANDALSÅPA? Festlivet i Tylösand har berört och upprört – även i SVT:s Debatt.
27
foto magnus selander/kanal 5
Kungarna av Tylösand
Hypen var enorm redan innan premiäravsnittet hade
visats. Kungarna av Tylösand har liknats vid MTV:s
skandalsåpa Jersey Shore, men vad gäller exponering
har produktionen tagit ett steg längre.
Den som vill se synden i vitögat blir inte besviken.
text john edward vallingstam
Philip Lieff, stationschef på Uppsala
Student TV, tycker att dokumentation
av verkligheten är nyttig och att även
vulgära inslag behövs.
– Tittarna har ett ansvar att betrakta
innehållet som dokumentation av nutida festande och inte se deltagarnas
handlingar med rationella ögon då
väldigt få människor festar med målet
att ta rationella beslut. Däremot säger
festande mycket om vår samtid och
exempelvis vaskning av 10 000 kronor
champagne utgör en irrationell motpol till miljömedvetenhet och undanröjande av världens fattigdom, säger
han.
upplägget i kungarna av Tylösand
är simpelt. Åtta ungdomar ska under en
månads tid driva en surfshop samtidigt
som de förses med obegränsade mängder alkohol.
– Personer under 20 år borde inte
se det här programmet och tro att det
återspeglar ett normalt beteende, säger
JMK-studenten Josephine Thoursie.
pernilla lindberg, som studerar
juridik vid Uppsala universitet, tycker tvärtom att det finns mycket som
påminner om hur många lever vad
gäller festande och samliv. Men att den
nya dokusåpa-nivån kommer att förändra svensk tv tror hon inte.
– Publiken har vant sig allt för mycket
vid att gränserna i dokusåpor gång på
gång flyttats fram. Föregångare som
Paradise Hotel skapade stora rubriker
för att ha visat sex i tv 2005, men gick
obemärkt förbi vid sin comeback 2009,
säger hon.
cecilia blomstedt, student vid
JMK, säger att det enda underhållningsvärdet i Kungarna av Tylösand
är att chocka för att vinna tittarsiffror,
något som programmets producent
Calle Schulman inte håller med om.
– Många tror att vi vill visa det värsta
som har visats, det är inte riktigt så.
Kanal 5 är angelägna om att alla som är
med i programmet ska tycka att det är
roligt. Det är så skönt att kunna ha helt
rent samvete, skriver han på sin blogg.
på kanal 5 stoltserar man med sin
nya publiksuccé då 340 000 tittare såg
premiären. Men majoriteten av de studenter Femte Statsmakten har pratat
med är överens om att de endast tittade
på programmet för att alla hade pratat
så mycket om det.
De flesta kommer även att fortsätta
följa programmet för att se hur långt de
kan dra konceptet. 28
medievärlden
femte statsmakten
nummer 04 2010
Sparkrav
hotar en
oberoende
mediebild
Tankesmedjor påverkar
svensk utrikesbevakning
När redaktionerna krymper
blir möjligheterna till egen
oberoende utrikesbevakning
mindre.
I stället kan tankesmedjor
med dolda agendor
komma att påverka den
svenska mediebilden.
Det varnade några
av utrikesreportrarna
på Sveriges främsta
redaktioner för under en
debatt i september.
text & foto carl ritter
Trenden är tydlig inom svensk
media. Antalet utrikeskorrespondenter
blir färre när det skärs i kostnaderna.
Därmed har också förutsättningarna
för tidningar, radio och tv att bedriva
en oberoende bevakning av världshändelser minskat.
– Det behövs fler rapportörer
i världen för att skapa konkurrens om
verklighetsbilden, säger Johan Myrsten,
mångårig internationell reporter på SvD
Näringsliv.
– När redaktionerna kallar hem sina
korrespondenter ökar beroendet av
externa källor som till exempel tankesmedjor. Men denna utveckling är
RUTINERADE REPORTRAR. Från vänster: Erik Halkjaer, Bror Perjus, Ingrid Thörnqvist, Johan Myrsten och Grim Berglund.
inte oproblematisk, menar TT:s Grim
Berglund.
han framhåller att tankesmedjorna ofta har dubbla budskap. Samtidigt som de tillhandahåller ett gediget
faktamaterial företräder de inte sällan
en politisk agenda.
Bortsett från nedskärningarna har
dagens globaliserade värld skapat
andra utmaningar för journalistiken.
Gränsdragningen mellan inrikes- och
utrikesbevakning har blivit suddigare
samtidigt som det har blivit svårare
att skilja på ekonomi och politik. Av
debatten framgår att den traditionella
ämnesuppdelningen därför har blivit
ett problem när det gäller att skildra en
komplicerad omvärld.
erik halkjaer, före detta utrikesreporter på GP, nämner som exempel den livsmedelskris som drabbade den fattiga världen för några
år sedan. Nyheterna rapporterades
då om upplopp i hungerns spår.
Samtidigt kunde ekonominyheterna
innehålla glädjerapporter om hur lönsamt det var att spekulera i matvaror på
grund av de höga priserna.
Grim Berglund påpekar att TT har
försökt lösa detta genom att flytta
redaktionerna närmare varandra. På så
vis kan utrikes- och ekonomiredaktionerna i högre utsträckning samordna sin
rapportering.
att naturkatastrofer och krig
upptar för mycket plats i utrikesrapporteringen är de samlade journalisterna överens om. Positiva händelser
och långsiktiga utvecklingstendenser
riskerar att hamna i skymundan. Johan
Myrsten beklagar att man inte fokuserar
tillräckligt på till exempel minskningen
av antalet fattiga i världen under de
senaste 20 åren. Ingrid Thörnqvist från
SVT håller med.
– Det är viktigt att vi visar upp även
de positiva tendenserna i världen för
att ge en så sann bild som möjligt, säger
hon.
studentliv
femte statsmakten
nummer 04 2010
29
Så överlever kåren
Sedan kårobligatoriet avskaffades 1 juli har villkoren för
studentkårerna landet över förändrats. På JMK befarar
man att kårens ekonomi får ta en stor smäll.
Johan Falkman, kårens ordförande, menar att den
långsiktiga lösningen är att avskaffa kårarvodet.
text caroline kernen
foto caroline åkerlund
Tidigare år har man kunnat räkna
ut hur stor budget kåren kommer att
kunna röra sig med, beroende på hur
många elever som kommit in på skolan.
Numera är kåravgiften frivillig, därmed
minskar kårens största inkomstkälla.
Kårordförande Johan Falkman ser bara
en lösning på problemet.
– För att budgeten ska hålla långsiktigt krävs att vi avskaffar arvodet för
verksamma inom kåren, säger Johan
Falkman.
i dag får verksamhetsansvariga
inom JMK:s kår en symbolisk summa
på mellan 1 000 och 2 000 kronor per
termin för sitt arbete. Därutöver
tillkommer timlön för de personer som
sitter i kårexpeditionen tio timmar
i veckan.
– För var och en handlar det inte om
så mycket pengar, men för kåren blir
det en stor utgiftspost på nära 30 000
kronor, vilket vi inte har råd med, säger
Johan Falkman.
Mari Norberg, ansvarig för utbytesstudenter inom kåren, stöder
kårordförandes förslag.
– Nöden har ingen lag. Även om
kårarvodet är en bra ide, får det inte stå
över faktumet att vi överhuvudtaget har
en kår, säger hon.
Att fortsätta med kårarvode skulle
innebära nedskärningar på andra
utgiftsposter för kåren, aktiviteter och
liknande, vilket enligt Mari Norberg
vore en större förlust.
även om hon stöder förslaget om
slopat arvode, uttrycker hon en oro för
kårens framtid.
– Jag engagerar mig utan att få något
arvode över huvud taget. Jag hoppas
att andras engagemang också bygger
på ett intresse för kåren och inte på
ekonomiska intressen, men det kan
man aldrig veta.
– Jag är rädd att det blir svårt att få folk
att kandidera till tidskrävande poster
utan någon ersättning, säger Mari
Norberg.
Johan Falkman tror däremot
inte att förslaget kommer att få några
konsekvenser överhuvudtaget. Att det
skulle leda till ett mindre visat intresse
och svårigheter i att få folk att engagera
sig är något han avvisar.
– Om den där tusenlappen spelar någon roll kanske man inte ska
engagera sig i kåren över huvud taget.
Då kanske man ska skaffa sig ett extrajobb i stället, säger han.
xx
NYA ANSIKTEN. Nathalie Björk, ny kårordförande, flankeras av kollegorna
Cathrine Bergström (till vänster) och Johan Edström (till höger).
femte statsmakten
nummer 04 2010
Studentliv
femte statsmakten
nummer 04 2010
31
Ny kår lyser upp
i höstmörkret
Efter en turbulent vår och sommar med risk för
nedläggning kom beskedet att kåren på JMK får vara
kvar. På höstens terminsmöte valdes en ny kår.
Och den är hungrigare än någonsin.
text sandra wiaderny
foto cecilia träff
Nya presidiet består av ordförande
Natalie Björk, vice ordförande Johan
Edström med stenkoll på budgeten och
kassörskan Cathrine Bergström. Både
Natalie Björk och Cathrine Bergström
går tillsammans första året på JMK.
Johan Edström har däremot hängt med
ett tag, så han har koll på kårens verksamhet.
– Vad tycker du om att vi har en sittning Johan? undrar kårens nya ordförande Natalie Björk.
natalie björk har precis börjat
som kårens ordförande men har en rad
idéer som hon vill börja jobba med så
fort som möjligt. Den förra sittningen
resulterade i minus i kassan, samt litet
engagemang.
– Jag tror att marknadsföringen gick
fel. Man borde nå ut till klasserna så
fort som möjligt och se hur många som
är intresserade, säger Natalie Björk.
en del poster kräver viss erfarenhet,
därför har några gamla ansikten också
valts. Caroline Åkerlund blir chefredaktör för Femte Statsmakten, Laura
Kettunen likabehandlingsombud och
Linn Ogelid ansvarig för Radio JMK
tillsammans med Anna Bremer. Också
tv-posten tillsätts av två personer, nämligen Ebba Wangler och Angela Blumen.
Det blir en blandad kår med både
inbitna JMK:are och nya som läser
A-kursen i journalistik- eller medievetenskap.
Efter ovisshet om kårens framtid så är
den nya kåren redo att göra allt för att
stanna och med ambitionen att bli
ännu bättre.
före detta ordförande Johan
Falkman höll i terminsmötet. Men han
lämnar inte kåren helt utan tillträder
posten som revisor.
På mötet sågs också budgeten över
och arvodet för presidiet togs bort. Det
här lämnar utrymme för en spännande
höst, med färre pubtillfällen men med
fler möjligheter för andra aktiviteter.
En händelserik hösttermin väntar med bland annat praktiska föreläsningar av kända ansikten och en
rolig sittning för alla studenter på JMK.
Kåren har klart för sig hur vi ska
klara av hösten.
32
studentliv
femte statsmakten
nummer 04 2010
Från skivbolag till
studievägledning
Med tidigare erfarenhet
som produktchef på ett
skivbolag, bartender,
förskolelärare och doktorand är nu Peter Lindholm
ny studievägledare på
JMK. Efter att ha testat
flera yrken har han hittat
hem och hoppas kunna
fortsätta efter vikariatets
slut.
text ludvig mjöbring
foto anna nilsson
Peter Lindholm provade på mycket
innan han kom in på den akademiska
banan. Det som sticker ut mest är
arbetet som produktchef på ett skivbolag, där han fick arbeta en del med PR.
Från den PR-kopplingen började sedan
Peter Lindholm på en nystartad kurs
med tv-inriktning, och han titulerar sig
snarare tv-vetare än filmvetare. Mycket
av vad han läst överlappar med mediastudier och Peter Lindholm känner
därför att han är mer lämpad att jobba
på JMK än till exempel Filminstitutet.
som studievägledare har Peter
Lindholm i början av terminen hjälpt
studenter som vill byta till eller från
JMK.
– I början av terminen är det många
som har läst första terminen i till exempel Göteborg och vill hoppa över hit.
Då har jag fått de samtalen, säger Peter
Lindholm.
Han har också ansvaret för studenter med funktionshinder, såväl fysiska
STUDIEPROBLEM? Peter Lindholm, ny studievägledare, hjälper gärna till.
som psykiska. Dyslexi är ett av hindren
han har ansvaret för, och han ser till att
studenterna får rätt hjälp genom att
skicka de vidare till centralstationen för
funktionshindrade på Frescati. Där kan
studenter få dyslexiutredningar och
andra hjälpmedel från universitetet.
även studenter som behöver stöd
i sina studier utan att ha några direkta
funktionshinder kan komma till Peter
Lindholm, som talar varmt om språkverkstaden där studenter kan få hjälp
med sitt skrivande. Han hoppas att
informationen om språkverkstaden ska
sprida sig, eftersom han tycker att det
är en väldig resurs.
– Jag skulle behövt något sådant när
jag studerade, säger Peter Lindholm.
Han fick sitt vikariat efter att Gunilla
Hjorth gick i pension. Han tillbringade
början av terminen tillsammans med
henne för att lära sig jobbet och jobbade
då mer än de 50 procent han är anställd
för. Peter Lindholm säger också att halvtid är vad riktlinjerna från Stockholms
universitet säger att studievägledarna
ska vara anställda, och han har hittills
inte upplevt några problem med detta.
resten av sin tid försöker Peter
Lindholm bli klar med sin doktorsavhandling om tv-praktik på 50- och
60-talen och planerar att bli klar med
den under året.
Förutom det lyssnar han gärna på
musik, helst vinylskivor med 60- och
70-tals-country, jazz eller rock. All
kvarvarande tid läggs på familjen,
speciellt barnen.
studentliv
femte statsmakten
nummer 04 2010
07
xx
Fotograf: Melker Larsson/SL
Kårlösa riskerar SL-böter
Den 1 juli i år avskaffades kårobligatoriet. För första
gången på över 100 år får svenska studenter själva välja
om de vill vara medlemmar i en studentkår.
Men studenter utan kårmedlemsskap får inget studentkort och riskerar böter på tunnelbanan. text johan edström
foto peter dovärn
Kårobligatoriet startade 1908 i Sverige,
men redan 1667 infördes ett obligatoriskt medlemskap i de dåvarande
nationsföreningarna. Det är med andra
ord en långvarig sed som tas ur bruk
höstterminen 2010.
Anledningen till detta är att regeringen beslutat att en sådan bestämmelse inte tillhör ett demokratiskt system och strider mot föreningsfriheten
enligt regeringsformen. Kårobligatoriet
har länge varit omstritt och har tidigare
varit uppe för prövning hos Europakommissionen för mänskliga rättigheter, som dock fann att bestämmelsen
inte stred mot nämnda rättigheter.
regeringen anser att obligatoriet
bör ersättas av en modern variant då
kårerna har en konkurrenssituation
gentemot varandra om att ha kårstatus.
De som har en sådan status kommer att
inneha den i treårsperioder och få ett
visst statligt bidrag för att bedriva utbildningsbevakande uppgifter.
En student kan alltså nu själv välja
att vara eller inte vara ansluten till en
kår. Om valet blir det senare finns det
fyra olika kårer att välja mellan för de
studerande vid Stockholms universitet:
JMK:s studentkår, Stockholms universitets studentkår, studentkåren DISK
och Socialhögskolans studentkår.
om man vill behålla sin plats i SSSB:s
bostadskö eller redan bor i en av
deras studentbostäder måste man vara
medlem i en av kårerna. Vid JMK:s
studentkår går det dock att teckna ett
halvt medlemskap, som kostar 100
kronor och berättigar till studentkort
och SSSB:s lägenheter.
För en student vid JMK som inte
betalar kåravgiften till JMK:s studentkår blir det vissa förändringar.
De privilegier och möjligheter som
finns på kåren får endast användas av
dess medlemmar. Till detta räknas en
prenumeration på DN, fribiljetter till
Dramaten, möjligheten att skriva för
Femte Statsmakten, jobba med
studentradion
och JMKTV.
för att
få ta del av SL:s
studentrabatt måste man
dock, till skillnad mot tidigare,
inte vara ansluten till någon kår. Däremot måste man bära med sig en giltig
studentlegitimation, såsom studentkortet, för hela tiden som studentbiljetten gäller. Dessa är från och med i år
giltiga i antingen en 30- eller 90-dagars
period.
Studentkortet erhåller man dock
bara genom att vara medlem i en kår.
För den som ändå inte vill ansluta
sig till en kår för att få kortet går det
att få ett SL-intyg utfärdat av studentkåren eller SL Center. Detta gäller dock
bara en viss period och måste förnyas
för att det fortfarande ska fungera som
studentlegitimation.
Vid en biljettkontroll måste studenten, som tidigare, utöver sitt SL-kort
kunna uppvisa giltig legitimation och
studentlegitimation.
34
fs-debatt
femte statsmakten
nummer 04 2010
”Kött?
Nej tack!”
FS DEBATT
Ta chansen och tyck
till du också!
Maila ditt inlägg till:
[email protected]
tänk dig att du föds till en värld, snabbt
förstår du att det finns en annan djurart som
bestämmer över dig. I den här världen kan du
inte göra dig förstådd ni pratar helt enkelt olika
språk, de stänger in dig i en liten bur direkt när
du föds. Där ger dem dig mat som ska göra att
du ska bli så stor som det bara går. Din kropp
väger nu så mycket att du inte kan gå. Då
dödar de dig och äter upp dig. Senaste gången
jag åt kött var jag 13 år gammal. För att klargöra: jag äter inte rött eller vitt kött, inte kyckling, inte skaldjur, inte fisk, inga djur.
många har frågat mig varför jag blev
vegetarian och mina anledningar har varierat
genom åren. Mitt engagemang började i någon
form av sökande efter en identitet där jag som
13-åring ville vara lite annorlunda. Det är lite
pinsamt att erkänna men så var det. Den fasen
gick över väldigt snabbt och jag började engagera mig i Djurens rätt och liknande organisationer för att jag tyckte synd om djuren. Än
i dag tycker jag att det sättet som vi behandlar
djur på är förfärligt.
De flesta anser att allt liv är lika mycket värt.
De flesta anser att det inte finns några raser
inom människosläktet. De flesta anser att människan inte har rätt att äga andra människor.
De flesta människor accepterar även Darwins
lära om evolutionen. Vi härstammar alla från
djurriket. Om allt liv är lika mycket värt har
människan ingen rätt att ställa sig över djuren.
Vi människor har länge fördömt diskriminering gentemot andra på grund av fysiska skillnader.
att acceptera argument om att människan
skulle stå högst i rang på grund av fysiska skillnader är samma sak som att acceptera rasistiska argument om människor. Eller argument
om att handikappade skulle ha mindre värde
än friska. Jag kan inte acceptera sådana argument om människor och därför kan jag inte
acceptera dem om djur.
Många anser att det är naturligt att äta kött
men att äta döda djur är ingen nödvändighet.
Vi lever på 2000-talet och behöver inte gå ut
och jaga för att få tag på mat. Vi behöver inte
äta kött för att få i oss alla viktiga näringsämnen. Många saker som ansågs naturligt som
incest, kvinnoförtryck, att tvinga vänsterhänta
att skriva med högerhand, homofobi och
våldtäkt är i dag inte accepterade av samhället. På samma sätt som vi har gått ifrån dessa
uråldriga mönster ska vi gå ifrån köttätande.
Ät vegetariskt! Det är dessutom billigt,
nyttigt och smakar godare.
/Jenny Andersson
Kommentera artikeln på:
www.femtestatsmakten.se/wordpress
femte statsmakten
nummer 04 2010
xx
www.femtestatsmakten.se