1. No category

Femte
Statsmakten
2#2009
1
2
Femte
Statsmakten
2#2009
www.femtestatsmakten.se
Ledare 3
Åsa Secher
Tema: Journalistik vs pr 4
Journalistik och pr - att blanda eller inte blanda 6
Jessica Stenssll och Iman Muhamad
Öppenhet viktigast för Patrik Westander 8
Sari Vettenranta
Krönika: Jag vägrar välja sida 9
Carolina Palmqvist
Bemanningsföretagen inom media 10
Matilda Karlsson
Sverige fullt av medieutbildningar 12
Moa Jörnmark
Profil: Kristina Ebenius14
Monica Karlstein
Stipendium öppnar för spännande möten 20
Malin Österberg
Slopat kårobligatorium hotar kärnverksamheter 22
Christofer Olsson
Krönika: Journalism blir surrealism 23
Sari Vettenranta
“Frilansandet är ett vaccin mot bitterhet” 24
Fotini Katriou
Sommarjobbsakuten 26
Sandra Lång
Hyreshöjning tvingar JMK att spara 28
Minna Korsgren
Förslag om två års låsta studiemedel 29
Jim Jonsson
Krönika: Vad klassas som diskriminering? 30
Julia Baez
En dag med: Merja Ellefson 31
Malin Österberg
Så får du resereportaget publicerat 34
Minna Korsgren
JMK-dagen 35
Fredrik Nilsson
Efterlängtad releasfest för JMKTV 36
Åsa Secher
Prisas för att ge röst åt de röstlösa 38
Monica Karlstein
Kultur i siffror 39
Jim Jonsson
Chefredaktören som reser vart han vill 40
Monica Karlstein
Säsongen i fara för JMK Junited 42
Andreas Rågsjö
Att välja sida
Den ännu en gång uppskjutna ubildningen i medieproduktion väckte diskussion på JMK, både
bland lärare och studenter. Kan man utbilda pr-konsulter under samma tak som man utbildar journalister? Kan samma lärare föreläsa för journaliststudenterna om hur man bäst genomskådar lobbyisterna
och för medievetarna om hur man bäst får journalisterna att skriva det man vill? Många frågor uppstod.
Det återstår att se hur konstellationen kommer att se
ut på JMK. Men snacket och oenigheten fick oss på
Femte statsmakten att fundera över det där med pr
och journalistik. Är de motpoler eller komplement?
I det här numret har vi ägnat just den diskussionen
lite extra utrymme. Vi har också valt att ge medieoch kommunikationsvetarnas planhalva lite extra
mycket utrymme. För tro det eller ej, men alla som
läser på JMK vill inte bli journalister. Till alla de som
hade satt sitt hopp till medieproduktion på JMK
bjuder Femte statsmakten därför på en tröstguide till
praktiska medie- och kommunikatonsvetarutbildningar runtom i landet.
Profilintervjun det här numret är Kristina Ebenius.
Ung men ändå erfaren, driven men ändå ödmjuk.
3
LEDARE //
Idag är hon
europachef
för pr-byrån
Schwartz and
communications. Men
vi har också
träffat chefredaktören för
resemagasinet
Tobias Larsson. Killen
som tidigt
visste vad han
ville.
Foto: Carolina Palmqvist
utöver spännande intervjuer kan du i det här numret
också läsa krönikor av tre av redaktionens begåvade
skribenter, uppdatera dig om hur väl JMK-dagen
föll ut, hur man lyckas som frilansjournalist och hur
man ska göra för att få sitt resereportage publicerat.
Åsa secher
[email protected]
Trevlig läsning!
Chefredaktör
Femte Statsmakten är studentkåren vid JMK:s studenttidning. Den ges ut av studentkåren men
fungerar som en fristående enhet som granskar kårens verksamhet och institutionen för Journalistik, media och
kommunikation. Innehållet i tidningen präglas av dess målgrupp, vilken främst är studenterna på JMK. Femte
statsmakten syftar också till att fungera som en plattform för blivande journalister som vill skaffa sig praktisk
erfarenhet. Alla som läser på JMK och är medlem i studentkåren vid JMK får engagera sig i Femte Statsmakten.
Medverkande i detta nummer
TEXT: Åsa Secher, Sandra Lång, Minna Korsgren, Iman
Muhamad, Jessica Stensell, Jim Jonsson, Julia Baez, Malin
Österberg, Fredrik Nilsson, Monica Karlstein, Andreas
Rågsjö, Sari Vettenranta, Carolina Palmqvist, Matilda
Karlsson, Moa Jörnmark, Christofer Olsson,
Fotini Katriou
FOTO: Carolina Palmqvist, Gustav Gräll, Åsa Secher,
Rebecka Gordan, Helena Ohlson, Emma Härdmark,
Joakim Lovén, , Fredrik Mårtenson, Fredrik Nilsson,
Andreas Rågsjö, Monica Karlstein, Vagabond, Hammer &
Hanborg, Mediakompetens, Fritidsresor, Langley Travel,
SVT, Expressen, Stockholms kulturfestival
REDIGERING: Carolina Palmqvist, Åsa Secher, Sari
Vettenranta, Malin Österberg, Minna Korsgren, Matilda
Karlsson ,Ginopiero Bernardi Vega, Moa Ranung, Josephine Edberg, Susanna Persson Öste, Jennie Aquilonius
Redaktionsledning
Chefredaktör Åsa Secher
Nyhetschef Monica Karlstein
Redigeringschef Carolina Palmqvist & Dante Thomsen
Nyhetsredaktör Susanna Persson Öste
Featureredaktör Matilda Karlsson & Caroline Åkerlund
Webbredaktör Patrik Lythell
ILLUSTRATION: Moa Ranung, Sandra Karlsson
Vill du kontakta någon i redaktionen? Skriv då till: [email protected]
4
TEMA
5
Journalistik vs PR
I höstas såg det ut som att kursen i
medieproduktion äntligen skulle starta
på JMK. Kursen i journalistisk produktion skulle få en motsvarighet anpassad
till alla de som läser medie- och kommunikationsvetenskap. Men samma dag som
antagnigsbeskeden skulle skickas ut, fick
de sökande i stället besked om att kursen
ännu en gång har skjutits upp. Besvikelsen var stor.
Ungefär samtidigt blossade en diskussion upp om den förestående utbildningen och det eventuellt problematiska i
att utbilda pr-konsulter och lobbyister
under samma tak som journalister, dessa
två yrkesgrupper som länge varit motpoler. Det fick oss i redaktionen att börja
fundera. Hur viktigt är det egentligen att
till varje pris hålla isär journalistiken och
pr-verksamheten? Måste man välja sida,
eller får man gå emellan?
I det här numret kan ni läsa intervjuer
med personer som har åsikter om hur
tydlig gränsen egentligen bör vara mellan journalistik och pr. Och i väntan
på den spännande fortsättningen kring
medieproduktionsutbildningen på JMK
så presenterar Femte statsmakten landets
alla andra alternativ av praktiska utbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap.
Trevlig läsning!
6-7 Journalistik och pr - att blanda eller inte blanda.
8 Intervju med Patrik Westander
14-19 Profilintervju med Kristina Ebenius, europachef för Schwartz and communications
10-11 Bemanningsföretagen, vilka är de?
12-13 Guide till MKV-utbildningar i hela landet
Text: Åsa Secher
Illustration: Moa Ranung
6
7
Journalistik & pr
- att blanda eller inte blanda
Medieföretagen skär ner och det kan göra det frestande att använda sig av snabba pressmeddelanden, något som glädjer pr-branschen. Men det finns de som tycker att journalistik och pr
närmar sig varandra även på andra plan. Leif Ohlsson på Expressen och Anders Gratte på SVT är
överens om att det är ok att ha arbetat inom båda branscherna, men att det är viktigt med
tydllighet och öppenhet.
TEXT Iman Mohamad
Sedan länge har det funnits en spänning i diskussionerna om pr och journalistik, och många
upplever det alltmer intima samarbetet som problematiskt. Hur pass mycket ska dessa två medieområden separeras, eller tvärtom tillåtas att blandas med varandra? En känslig fråga som
kräver uppmärksamhet. Femte Statsmakten har intervjuat Pia Moorhead Törnberg, lärare på
JMK, för att höra vad hon tycker.
TEXT & FOTO Jessica Stensell
-Jag har ett intryck av att pr-konsulterna blir fler och fler. De har
egna resurser i en utsträckning som
inte var så vanlig för 10-15 år sen.
Samtidigt har medieverksamheten
bantat ner på sina resurser. Så det
är ett allmänt tryck på den fronten,
säger Leif Ohlsson, som är biträdande nyhetschef på expressen.
Pia Moorhead-Törnberg, lärare i
samhällsjournalistik på JMK, drillar sina
elever bland annat i att kunna genomskåda lobbyister och pr-firmors knep
för att infiltrera journalistiken. Hon
anser att det ska finnas en skarp skiljelinje mellan vem som är pr-konsult och
vem som är journalist.
– Journalistiken ska förmedla en korrekt
bild av verkligheten till allmänheten.
Våra roller bör inte gå ihop. I Sverige
har det hittills funnits klara skiljelinjer,
med få undantag, men svenska journalister borde bli duktigare på att granska
pr och lobbying och hur de påverkar
politik och tidningssidorna.
FOTO Pressbilder Expressen/SVT
jobbat inom reklam och
pr-branschen är Anders
Gratte, före detta studierektor på JMK, numera
projektledare på SVT.
-Jag har inga problem med
det.
-Det finns inget negativt i
att man har arbetat med olika saker. Det finns mycket
Vad innebära det för trovärdigatt tillföra rent erfarenhetsheten, om en person som tidimässigt. Det är en ny roll
gare arbetat inom reklam, börsom personen går in i, med
Anders Gratte, projektledare på
Leif Ohlsson, biträdande nyhetsjar arbeta som reporter?
nya etiska regler som han
SVT
chef på Expressen
-Om personen är kompetent för
eller hon måste ta hänsyn till.
reporterjobbet så spelar det ingen
I mellanskiktet, informationsroll vad han eller hon har haft för arsektorn, rör sig också duktigt folk som
betsgivare förut. Man får utgå från att merar företaget om en viktig händelse, skulle kunna gå åt båda håll. Men det
personen som byter arbetsgivare, byter i det andra försöker det antagligen lura finns nog en större risk att en reporter
arbetssätt också, som när det gäller
pressen att göra gratis reklam för en som går åt andra hållet blir betraktad
frågor om objektivitet och källkritik.
som ”svikare”. Så jag tror absolut inte
produkt.
- Jag vill ju inte stoppa pr-verksamheter. på att hoppa fram och tillbaka. Lämnar
Leif Ohlsson säger också att han Pressmeddelanden som innehåller sak- man journalistiken ska man vara ärligt
inte skulle ha något problem med att lig och relevant information är
tydlig med det.
anställa någon som tidigare varit verk- naturligtvis värdefulla och gränsen är
sam inom dessa arbetsområden. Han som vanligt flytande.
Anders Gratte skulle därför
menar att problemet snarare ligger i vad
inte låta en journalist arbeta med andet är för typ av agenda man har inom Anser du att det bör finnas en brand- nonsfrågor, eller anställa en reklambyrå
reklam och pr.
för att syssla med journalistiska frågor.
vägg mellan dessa verksamheter?
-Medierna ska ju stå fria från kommer- -Nej, vi måste kunna ha kontakt med Han ser i stället vikten av att ha en
siella intressen. Det är skillnad på press- pr-byråer och lobbyister, men det är öppen dialog med den arbetssökande,
meddelandet ”Företaget x har beslutat viktigt att de inte får sätta agendan.
och låta personen förklara sin ståndatt lägga ner en fabrik” och pressmedpunkt. Hans förslag är att man i framtidelandet ”Nio av tio gillar företaget x:s Någon som inte heller är negativ den tar ett uppdrag i taget.
nya produkt”. I det första fallet infor
till att anställa personer som tidigare
Hon nämner ekonomisektorn som ett
exempel. En av hennes elever på lobbyingkursen avslöjade ett fall där en ekonomijournalist som tidigare jobbat för
en pr-firma även som journalist skrev
positivt om företagets kunder och på så
sätt missledde tidningens läsare.
Pia
Moorhead-Törnberg
är
dock osäker på om vi går mot en ut-
veckling där pr och journalistik blandas.
Hon säger att samtidigt som lobbyister
och pr-firmor blir skickligare, går man
i USA mot en trend med mer kritisk
granskning inom journalistkåren. Utvecklingen har mer eller mindre tvingats fram efter debatter och granskande
organisationers engagemang i frågan,
något som hon önskar se mer av här
i Sverige:
– Förutsättningen för att tidningar
ska överleva är obundet kontrollerade
nyheter. Ute i världen är pr-firmorna
gigantiska med mycket makt, men jag
har hopp om framtiden i och med den
granskning som sker i USA.
Konsekvenserna för trovärdigheten när en person som tidigare
jobbat med reklam och lobbying går
över till att jobba som objektiv reporter
diskuteras ofta.
– Journalister agerar farligt om de riskerar att förlora allmänhetens förtroende.
Journalistiken lever på sin trovärdighet,
mister vi den är vi förlorade. Det bör
vara en markering av tydliga roller, säger Pia Moorhead-Törnberg och fortsätter:
– Vissa pr-firmor och lobbyister är
också oroade av sammanblandningar,
eftersom de är beroende av att journalisterna har trovärdighet.
Hon påpekar att det är viktigt med tydliga signaler från exempelvis JMK om
denna problematik, en åsikt hon har gemensamt med flera av lärarna på JMK.
Undervisningen på skolan
präglas på många sätt av objektivitetsideal
och etiska resonemang kring journalistrollen.
Pia Moorhead Törnberg är lärare på JMK
Att ha beröringsångest är inte hållbart,
säger Håkan Lindhoff som bland annat är studierektor för den nya kursen
i medieproduktion som startar till hösten.
- Samarbetet mellan pr och journalistik
finns i verkligheten, men det är ibland
ett bekymmer. Är något pr eller reklam
så ska det synas, säger han.
8
Pr-personlighet VD för egen prisbelönt pr-byrå
Pr eller journalistik. Journalistik eller pr. Eller? Alla undrar
vi var gränsen går. Men kanske framförallt vad som finns på
andra sidan. Men jag tror inte att den andra sidan, vilken av
dem det än är, är så annorlunda. Vad är det egentligen som
skiljer journalistik och pr åt? På den journalistiska sidan har
vi den fantastiska objektiviteten medan pr-världen har en
något mer kommersiell betoning. Alla vet vi att objektivitet
är något vackert och ultimat, men knappast fungerande eller
ens möjligt. Jag, du, vi, de och allt annat färgas och påverkas
av varandra, alltid. Varför ska man då som journaliststudent
lära sig att bita fast i något som inte går att tillämpa? Varför
ska man hata de som använder sina kunskaper och tillgångar för att faktiskt arbeta och informera? Varför ska man
stoppas av en förlegad gräns och en idiotisk journalistisk
stolthet?
Öppenhet viktigast för Patrik
Patrik Westanders pr-byrå
har utsetts till Sveriges bästa
fyra år i rad. För honom är pr
inte något komplicerat hokus
pokus. Hans råd stavas
öppenhet och statistik.
TEXT Sari Vettenranta
BILD Pressbild/Westanders
PATRIK WESTANDER har examen från
Handelshögskolan och har jobbat med
olika jobb på finansdepartementet och
Statoil. Med erfarenheter från Statoilkoncernen i USA, Sverige och Norge blev
han tillförordnad vd för svenska Statoil.
Idag är han vd på pr-byrån Westander,
som fått utmärkelsen Årets Byrå 2008.
KORTFATTAT HJÄLPER Westander
företag och organisationer att få publicitet och/eller påverka politiska beslut.
Byrån vill bidra till att fler blir aktiva samhällsaktörer, säger Patrik Westander.
VÄGEN TILL PR-BYRÅN Westanders
bildande började med ett samarbete mellan bröderna Patrik Westander och Henrik Westander 1998. Statoil Elektricitet
lobbade för en fri elmarknad och Henrik,
som samma år hade utsetts till årets lobbyist, anlitades av Patrik för att nå ut till
media och påverka politiker.
Projektet blev sett från brödernas sida,
oerhört lyckat och gav mersmak för prbranschen. I augusti 2000 hade de upprättat sin egen byrå, Westander. De gjorde
pr för sig själva genom pressmeddelanden, journalister och debattartiklar
.
BYRÅN WESTANDER HAR framgångsrika år i bagaget. Den har bland annat utsetts till Sveriges bästa pr-byrå 2005, 2006
och 2007 samt Årets Byrå 2008.
BRA PR GÖRS genom statistik, som Patrik Westander ser på saken. Något som
resulterar i att man kan presentera en ökning. Närhetsprincipen är också av stor
betydelse för bra pr, det vill säga när något upplevs som nära för lyssnaren eller
tittaren, exempelvis när det gäller geografiska aspekter eller intressen. Mediestudenter som är sugna på branschen gör,
enligt Patrik Westander, rätt i att skriva
en uppsats i ämnet och under projektets
gång kontakta branschfolk inom pr, som
kan komma att bli viktiga kontakter.
PATRIK WESTANDER TYCKER att det
roligaste med att jobba på en pr-byrå är
att få påverka samhällssynen. Ett viktigt
drag i Westanders pr-byrå är öppenhet,
samtidigt som de anställda sympatiserar
med de uppdrag de tar sig an. Synsättet
har lockat såväl jobbsökare som uppdragsgivare och på kundlistan hittar man
bland andra Folksam, Folktandvården,
Naturskyddsföreningen, Skolforum, Statoil, Svensk mjölk och Räddningsverket.
NÄR ÖPPENHET OCH tydlighet råder
kan personer verksamma inom både pr
och journalistik kliva mellan rollerna, säger Patrik Westander. Han menar att yrkesutövandet ska ske öppet så att andra
kan granska och kritisera. Det måste vara
tydligt så att inga intressekonflikter mellan arbetsgivare kan uppstå.
PATRIK WESTANDER ANSER att han
genom pr-byråns utmärkelser har fått
en bekräftelse på att de gör något rätt.
Som vd jobbar han mellan 40-50 timmar
i veckan och har utöver administrativa
sysslor även som uppgift att hjälpa de anställda, vilka han vill framhålla är byråns
viktigaste prioritering.
– Anställda som har bra arbetsinnehåll
och god jobbtrivsel presterar fina resultat, säger han.
9
Jag vägrar
välja sida
Fredrik Strage är en av Sveriges största och mest kända
journalister. Han skrev tidigare mest om musik och numera om film i DN:s kulturdel. Då jag själv försöker ta mig
framåt som kulturskribent/recensent vet jag att det går ut
på att ta och ge. Jag får hem skivor i brevlådan, ackrediterar
mig till konserter, utställningar eller filmer för att sedan i
utbyte skriva ner min åsikt. Ingen säger åt mig vad jag ska
tycka men jag publicerar min åsikt. Vare sig mitt betyg är
bra eller dåligt tar jag utrymme i media. All publicitet är bra
publicitet. Recensionsjournalistiken är alltså ett utbyte mot
gratis kultur. Recensionen blir pr i den aspekten att det recenserade omnämns och betygsätts av ett auktoritärt namn
inom området. Strage vann stora journalistpriset i kategorin
“Årets förnyare” i höstas, men är det han gör egentligen pr?
Vad är pr och vad är journalistik?
Hetsen mellan journalistik och PR handlar om huruvida man
faktiskt håller sig till sanningen eller vinklar verkligheten.
Dödsdomen fälls över de journalister som anses ”sälja sig”
för att informera eller kanske rentav propagera för exempelvis ett företag. Jag skulle vilja veta vad en journalist ska göra,
om den inte ska informera. Visst vet jag att det är skillnad
på att informera och informera men det är dags att vakna, vi
sitter trots allt, alla i samma båt. Journalister och pr-människor tillsammans. I medievärldens guppande skepp. Jag tror
att vi skulle nå längre om vi började samarbeta i branschen.
Då menar jag inte att vi ska gå över till att propagera från
att informera men lära oss att lära av varandra. Hjälpas åt
att sätta gränser mellan information och reklam, journalistik
och pr. Att tillsammans skapa en trovärdig journalistkår och
en effektiv pr-värld.
KRÖNIKÖR /
Carolina
Palmqvist
[email protected]
10
Bemanningsföretag inom media
11
TEXT Matilda Karlsson
Media
Resurs
Media-
kompetens
SverigeAB
Mediakompetens är ett bemanÅsa Falkman och Christina Hammar Foto: Hammer & Hanborg
Hammer & Hanborg
Hammer & Hanborg bemannar
Hammer & Hanborg lanserar
inom kommunikation, information och
marknadsföring och har funnits sedan
1994. Företaget startades av Åsa Falkman
och Christina Hammer som båda är delägare. Hammer & Hanborg finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Oslo och
erbjuder tjänster som sträcker sig från
kortare studentuppdrag till rena rekryteringar på chefsnivå. Varje år förmedlar de
cirka 200 uppdrag.
inom kort även ett extranät där alla kandidater i nätverket kan ta del av till exempel karriärcoachning, tips om hur man
skriver ett bra CV och intervjuer med
– Fördelen med Hammer & Hanborg
är att vi är nischade mot kommunikationsbranschen och kan den väldigt väl.
Vi förstår både kundens behov och kandidaternas önskemål och gör specifika
intervjuer för varje rekrytering, berättar
Eva Beronius, kommunikationskoordinator på Hammer & Hanborg.
– För att få ett studentuppdrag vid sidan
av studierna ska du läsa media eller kommunikation på högskolenivå och ha studerat minst två år, säger Eva Beronius.
människor i branschen.
Hammer & Hanborg
Ägare: Åsa Falkman och Christina
Hammar
Antal personer i databasen: 18 000
Anställningsvillkor: kollektivavtal
Områden: kommunikation, information
och marknadsföring
Var: Stockholm, Göteborg, Malmö och
Oslo
Exempel på kunder: IBX Group, AMF,
Novamedia Svenska Postkodlotteriet,
Läkemedelsverket, SAS och Posten.
Rekrytering: registrering av CV via
hemsidan därefter personlig intervju för
den som matchar ett företags önskemål
Hemsida: www.hammerhanborg.com
Ida Johnsdotter. Foto: Media resurs
Media Resurs Sverige AB grunda-
I förhållande till många andra be-
des 2001 av Ida Johnsdotter, med mottot
”Bättre hyra in än lasa ut”. Affärsidén är
både att hyra ut kompetenta journalister
och hjälpa företag att rekrytera journalister.
manningsföretag är Media Resurs ett litet företag som ägs helt och hållet av Ida
Johnsdotter själv.
– Det var en fullkomligt yrvaken marknad när jag startade upp Media Resurs,
men när företaget Mediakompetens fyra
år senare följde i mina spår visade det sig
att idén var rätt, säger Ida Johnsdotter.
– Det är en fördel att vara ett litet företag,
kontakten med kunder och kandidater
blir mer personlig och det går lättare att
anpassa sig efter kundernas önskemål.
Media Resurs
– Tidningsproduktionen gör det också
möjligt för frilansande journalister att få
uppdrag via oss, förklarar Ida Johnsdotter.
Thomas Lundkvist berättar att det fanns
flera anledningar att han startade företaget, bland annat det förändrade medielandskapet med stora krav på effektivisering och låga kostnader.
– En annan anledning var det vi kallar
LAS-eländet, folk får jobba 11 månader
och sen gå eftersom arbetsgivaren efter
12 månader är skyldig att erbjuda fast anställning. Mediakompetens kan överbrygga detta, förklarar Thomas Lundkvist.
Medarbetaren får genom Media-
För tillfället består verksamhe-
ten av två delar; bemanning och tidningsproduktion, men vid halvårsskiftet kommer det nystartade dotterbolaget Media
Resurs Öresund AB att ta över tidningsproduktionen.
nings- och rekryteringsföretag som startades 2005 av Thomas Lundkvist. Företagsidén är att hyra ut journalister, kommunikatörer och informatörer med rätt
kompetens till medieföretag.
Ägare: Ida Johnsdotter
Antal personer i databasen: 1000
Anställningsvillkor: kollektivavtal
Områden: medieföretag
Var: kontor i Malmö och Stockholm, men
bemannar i hela Sverige
Exempel på kunder: Metro, Kvällsposten, SVT, Sydsvenska Dagbladet och
Smart Media
Rekrytering: registrering av CV via hemsidan därefter personlig intervju för den
som matchar ett företags önskemål
Hemsida: www.mediaresurs.com
kompetens trygghet i form av anställning
med kollektivavtal och garanteras 80-90
procent av en heltid. Medieföretaget som
hyr in kompetensen betalar endast för så
många timmar som de har användning
för, berättar Thomas Lundkvist.
Mediakompetens policy gör det också
möjligt att gå från ett uppdrag via bemanningsföretaget till en anställning direkt
hos företaget som hyr in kompetensen.
Thomas Lundqvist Foto: Fredrik NIlsson
Mediakompetens
Ägare: Ingår i Profficekoncernen
Antal personer i databasen: 3000
Anställningsvillkor: kollektivavtal
Områden: journalistik, kommunikation
och information
Var: Hela Sverige, men främst västkusten
Exempel på kunder: DN, Göteborgsposten, Hallandsposten, TV4, SVT och
Expressen.
Rekrytering: registrering av CV via
hemsidan därefter personlig intervju för
den som matchar ett företags önskemål
Hemsida: www.mediakompetens.se
12
Sverige fullt av medieutbildningar
Högskolan Dalarna,
har inget helt program inom MKV, men
erbjuder en mängd kortare kurser, bland
annat Teorier och metoder inom medieoch kommunikationsvetenskap, 15 hp.
Där finns också möjlighet till mängder av
praktisk utbildning, bland annat grundkurserna Ljudproduktion och Musikproduktion, 30 hp vardera.
www.du.se
Från Lund i söder till Umeå i norr, och på en hel del andra platser i Sverige, erbjuds utbildning i
medie- och kommunikationsvetenskap. Här finns en mängd kurser som fördjupar – men kanske
framför allt – kopplar samman teori med praktik.
TEXT Moa Jörnmark
Illustration Moa Ranung
Vid 17 olika universitet och högskolor kan man läsa medie- och kommunikationsvetenskap och JMK är
bara ett av alla dessa. Vad JMK saknar, men som många andra lärosäten
erbjuder, är en praktisk del i sin utbildning. Kursen i medieproduktion
som länge varit på gång på JMK har
skjutits upp flera gånger och i nuläget är det osäkert när den kommer
att starta. För den som vill ha en
praktisk utbildning inom medie- och
kommunikationsvetenskap finns det
dock många andra vägar att gå. När
man söker efter MKV-utbildningar
på studera.nu får man inte mindre
än 309 träffar! Vill man plugga fortsättningskurser får man 144 träffar
till. Med andra ord: det finns en hel
del smaskigt att välja mellan för den
som vill studera medie- och kommunikationsvetenskap. Den praktiska
Örebro universitet,
har två grundkurser i Medieoch kommunikationsvetenskap,
en med inriktningen film, på 30
hp vardera. Dessa kan sedan
byggas på i tre led,
på 30 hp vardera.
www.oru.se
biten finns dessutom representerad
på många håll. Kanske framför allt
i de något mindre städerna. Det gäller alltså bara att slita sig från huvudstaden, ta klivet mot en pittoresk
småstad och skaffa sig en begagnad
cykel.
Högskolan i Gävle,
Femte statsmaktens guide visar vilka utbildningar som finns förutom
JMK, och mest intressanta är kanske de skolor där just den praktiska
utbildningen faktiskt finns. Utöver
de som är med här, finns självklart
andra liknande utbildningar. Framför allt så finns det en mängd privata
utbildningar, både dyra och billiga
varianter. Det mest kända exemplet
kanske är Berghs school of communication.
Högskolan i Halmstad,
har programmet Medier och kommunikation i teori och praktik på 180 hp
och har dessutom grundkursen Medie- och kommunikationsvetenskap, 30
hp, samt den praktiska kursen
Medieproduktion, 30 hp.
www.hh.se
Göteborgs universitet,
har programmet Medie- och kommunikationsvetarprogrammet - PR,
opinionsbildning & omvärld, 180
hp. Universitet saknar dock den
praktiska delen som många
studenter eftersöker.
www.jmg.gu.se
13
Högskolan i Jönköping,
har Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet, 180 hp, där man
under det andra året väljer en av fyra
inriktningar, där en är Medieproduktion på 60 hp. Dessutom finns grundkursen Medie- och kommunikationsvetenskap, 30 hp.
www.hhj.se
Stockholm universitet,
har grundkursen Medie- och kommunikationsvetenskap, 60 hp, samt en
fortsättningskurs inom ämnet på
30 hp. www.jmk.su.se
Karlstads universitet,
har en introduktionskurs till MKV;
Introduktion till Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, som
sedan kan byggas på i tre led på 30
hp vardera, samt andra kurser inom
ämnet, bland annat Mediepraktik,
15 hp. www.kau.se
Södertörns Högskola,
Linköpings universitet,
har grundkursen Medie- och kommunikationsvetenskap, 30 hp, samt
fortsättningskurser i två led. Har
dessutom två kurser i Medieproduktion, 30 respektive 15 hp.
www.sh.se
Uppsala universitet,
har två kurser i Medie- och
kommunikationsvetenskap, 30
hp, som kan byggas på i tre led
på 30 hp vardera.
www.uu.se
har grundkursen Medie- och kommunikationsvetenskap, 60 hp, samt en
fördjupningskurs inom samma ämne
på 30 hp. Saknar precis som universiteten i Göteborg och Stockholm en
praktisk utbildning.
www.liu.se
Lunds universitet,
har grundkursen Medie- och kommunikationsvetenskap, 30 hp, samt
fortsättningskurser inom MKV på
såväl grundnivå, där två helt praktiska kurser, 15 respektive 30 hp finns,
som avancerad nivå.
www.lu.se
har inget helt program, men grundkursen Medie- och kommunikationsvetenskap, 30 hp, och en vidareutbildning inom samma ämne, även den på
30 hp. Till detta kan man även läsa
en tredje fördjupningskurs och får
då behörighet till kursen Medie- och
kommunikationsvetenskap, praktiktermin. www.hig.se
Högskolan i Kalmar,
har inget helt program inom MKV,
men erbjuder grundkurserna Medieoch kommunikationsvetenskap, 15
respektive 30 hp, som sedan kan byggas på med ytterligare kurser inom
samma ämne, som sammanlagtkan
bli 90 hp. Har dessutom flera kortare
kurser, alla på 7,5 hp, i medieproduktion. www.hik.se
Umeå universitet,
har grundkursen Medie- och kommunikationsvetenskap, 30 hp, som kan byggas på
i tre led; 30 hp vardera. Den teoretiska
undervisningen blandas med praktisk. Har
även två ännu mer praktiska grundkurser,
30, respektive 7,5 hp; Medieteknik och
Produktion för tryckta medier och webb.
www.umu.se
14
Kristina
Ebenius
Europachefen som lånar
det bästa från två världar
Text: Monica Karlstein Foto: Gustav Gräll
15
16
17
KRISTINA EBENIUS
Schwartz Communications har sitt
Europahuvudkontor på Blasieholmen, precis mellan Nybroviken
och Skeppsholmen i Stockholm. På
väggen vid receptionen hänger fotografier på personalen omstylade
till kändisar.
– Det är bilder från en personalfest då vi hade en sminkös här och
beställde upp mat och drack ett par
goda drinkar, berättar Kristina och
skrattar.
Hon själv föreställer Nicole Kidman med pekfingret mot läpparna.
Men hennes imitation utstrålar bra
mycket mer skärpa och integritet
än originalet. Och så är hon också i
verkligheten, skarp och full av integritet, när hon berättar om vägen till
sitt vackra kontor med stora fönster
och farfars gamla läkarskrivbord.
Hon berättar om de kunder hon jobbat med och de uppdrag hon haft.
Schwartz är nischade mot teknik,
hälsa och medicin och en av deras
kunder är Medtronic som är ett av
världens största medicintekniska
företag.
”Jag går till jobbet
varje dag och lär
mig nya saker.
Det är helt
underbart.”
– Jag tycker om att hålla fingret på
pulsen i alla olika branscher, säger
hon och berättar att hon inte kan
välja vilka kunder eller uppdrag som
varit roligast att arbeta med.
Ett uppdrag från hennes tid i USA
minns hon däremot allra bäst. Hon
satt med i lärosyfte bakom glasväggar och såg på när en man genomgick en hjärtoperation. Det var en
del av hennes uppdrag kring ett godkännande av ett konstgjort hjärta.
– Inför ett sånt uppdrag är man ödmjuk, och det är det jag älskar med
pr. Jag går till jobbet varje dag och
lär mig nya saker. Det är helt underbart.
Innan Kristina tog sig an Schwartz
Stockholmskontor jobbade hon ett
år i Sverige på Andréasson Public
Relations och innan dess bodde hon
i USA i tio år.
– Jag kom till ett vägskäl i livet där
jag var tvungen att bestämma mig,
antingen stannade jag i USA resten
av mitt liv eller så åkte jag tillbaka till
Sverige, berättar Kristina.
När hon år 2005 hade pratat nästan
bara engelska i tio år, börjat glömma
vissa svenska ord och tappa anknytningen till det svenska så bestämde
hon sig för att åka tillbaka till Stockholm där hon tidigare hade bott.
Tio år tidigare hade hon lämnat
Stockholm för att plugga på Hawaii
Pacific University. Tre och ett halvt
år senare åkte hon därifrån med en
amerikansk kandidatexamen i kommunikation med inriktning på public relations och många kontakter
och upplevelser rikare.
– Tiden där var fantastisk, och utan
Hawaii hade jag inte suttit här idag,
det kan jag garantera.
Det var inte bara utbildningen som
lockade utan även naturen.
– Det är helt fantastiskt med alla olika landskap, allt ifrån regnskog och
rullande gröna kullar till vulkanlava.
Och man kunde sitta vid vattnet och
äta frukost och så hoppar en delfin
förbi. Det var helt magiskt.
Efter examen drog hon tillsammans
med sin dåvarande pojkvän ut på en
lång bilresa runt hela USA:s fastland
för att 1999 börja arbeta på Schwartz
Communications i Boston. Som ny i
branschen fick hon börja ordentligt
från grunden men hon befordrades
snabbt och flera gånger om. Vid
två tillfällen därefter bytte hon arbetsplats men båda gångerna för att
prova på livet i andra städer. Första
gången flyttade hon till Los Angeles
och tog jobb på pr-byrån Edelman.
Andra gången åkte hon tillbaka till
Stockholm.
”I USA är man
väldigt proaktiv,
man är driven och
vågar säga bra saker
om sig själv. ”
I sitt arbete i den svenska pr-branschen har hon nu, som hon själv ut-
trycker det, det bästa av två världar.
Mycket av det amerikanska har hon
behållit men ibland försvenskat en
aning.
– I USA är man väldigt proaktiv, man
är driven och vågar säga bra saker
om sig själv. I Sverige är man mer
tillbakadragen och man har den där
Jante på axeln, säger hon men betonar att när man säger något i Sverige
då menar man det verkligen.
En av de största skillnaderna mellan pr-branschen i Sverige och USA
är att det är mer prestationsdrivet.
Kristina tror att det delvis beror på
avsaknaden av den svenska lagen
om anställningsskydd. Någon som
jobbat på en arbetsplats i nio år och
gör ett bättre arbete än någon som
jobbat där i 12 år borde ju ha mer
rätt att stanna kvar tycker Kristina.
Men i Sverige följer Schwartz de
svenska lagarna.
18
”Hur ska personen kunna
göra pr om den inte ens kan
sälja in sig själv, det inger ju inte
särskilt mycket förtroende.”
En sak som skiljer utbildningarna
och vägen ut på arbetsmarknaden åt
är att de amerikanska utbildningarna
fokuserar mer på praktik och på att
lära sig genom att pröva sig fram.
– Diskussionen som pågår om glappet mellan skola och näringsliv i
Sverige är intressant. Det är viktigt
med praktik för att sedan ta sig in i
branschen. Vi anställer många av de
praktikanter som vi lär upp.
När Kristina rekryterar personal
brukar hon fråga efter något hon
verkligen lärde sig i USA, nämligen att sälja in sig själv. Hon brukar
fråga personen hon möter vad hon
eller han är bra på och ofta faller
personer på just den frågan trots att
de har ett lysande cv.
– Hur ska personen kunna göra pr
om den inte ens kan sälja in sig själv,
det inger ju inte särskilt mycket förtroende.
Andra tips för att ta sig in i bran-
schen är att ligga på och följa upp
ansökningar, genomföra sin praktik
och knyta så mycket kontakter som
möjligt. Men även om hon betonar
vikten av att framhäva sig själv så påpekar hon att någon med vassa armbågar inte har något på Schwartz att
göra.
– Här hjälper vi varandra och vi är
inte en av de pr-byråer där man tävlar om vem som är längst kvar på
jobbet. Här får folk gärna gå på minuten när vi stänger för dagen och
jag försöker uppmana folk att träna
på lunchen så länge de presterar i
arbetet.
Kristina själv strävar alltid efter en
balans mellan jobb och fritid och
för att få ur jobbstressen ur kroppen
tränar hon så mycket hon kan. Dels
spelar hon tennis men har också ett
flitigt använt gymkort på Sats på
Stureplan.
I jobbet reser hon ofta mellan Stockholm och London och ibland till
19
Schwartzkontoren i San Francisco
och Boston, men när hon är ledig
njuter hon helst av svenska delikatesser i naturväg. Tillsammans med
sin bror och föräldrar har hon ett
sommarställe i Blekinge.
– Jag har ju varit borta så länge så
jag har mycket kvar att utforska här.
Sverige är fantastiskt.
Trots den amerikanska självsäkerheten med sig i bagaget slinker det
blygsamt fram mellan två samtalsämnen att Kristina nyligen fått axla
posten som Schwartz Europachef.
Och när hon tänker på framtiden,
trots att hon inte är så värst bekväm
med framtidstänket, så ser hon väldigt nöjd ut när hon säger att hon
förmodligen är kvar på Schwartz
även om femton år.
– Jag älskar verkligen att jobba här.
Företagskulturen är underbar. Det
är väldigt högt i tak och jag jobbar
ihop med otroligt bra människor.
20
Stipendium öppnar för spännande möten
JMK-studenter skriver uppsats i Indien och Uganda
Sex JMK-studenter har sökt årets Minor Field Studies-stipendium varav två har blivit beviljade. Samtidigt som ansökningsprocessen för 2009 precis har avslutats befinner sig de två studenter som fick stipendiet i höstas just nu ute i världen för att
genomföra sina projekt.
TEXT Förnamn Efternamn
BILD Efternamn Efternamn
Ingress
Eventuell bildtext.
TEXT Malin Österberg
BILD Rebecka Gordan, Helena Ohlson
Tredje dagen i Indien besökte Rebecka Gordan Dharavi, som kallats Asiens största slumområde. Det
är också känt för att så många av invånarna arbetar på samma plats. Just nu pågår planer på att riva
hela området och bygga höghus istället.
MINOR FIELD STUDIES-STIPENDIET,
MFS, är ett Sidafinansierat stipendium
om 25 000 kronor med syfte att ge studenter kunskap om utvecklingsländer
och utvecklingsfrågor.
REBECKA GORDON och Emilia Mell-
berg som både läser Masterprogrammet i
Journalistik beviljades stipendiet i höstas
och befinner sig nu i Indien respektive
Uganda för att genomföra sina projekt.
Gemensamt har de en längtan efter att
möta nya människor och på frågan om
de skulle rekommendera andra JMKstudenter att söka stipendiet är svaret
självklart.
– Det här är en fantastisk chans att få
djupdyka i det man själv allra helst vill
jobba med, säger Rebecka Gordan.
HON ANLÄNDE TILL Indien den 8 fe-
bruari i år och har hittills varit i Mumbai
och Pune. Resan är hennes examensarbe-
te som med största sannolikhet kommer
att utformas som en kortare reportagebok. Hon valde att inrikta sitt projekt på
socialt engagerade arkitekter och att det
blev just Indien beror på landets växande
stadsbefolkning och dess stora så kallade
slumområden.
– Mitt syfte är att belysa bostadssituationen och låta de människor som arbetar
med frågan få sina röster hörda, menar
Rebecka Gordan.
HENNES MÖTEN med människorna i
Indien har en stor roll i hennes berättelse,
att få ta del av deras visioner, drömmar
och öden.
– Jag har intervjuat många invånare i de
informella bostadsområdena och de har
mött mig med en enorm värme. Alla här
är verkligen vänliga. Och även om många
arkitekter och forskare varit stressade har
ingen sagt nej till en intervju.
FÖR REBECKA GORDON har det svåras-
te hittills varit att på egen hand möta den
nya kulturen samtidigt som man ska vara
produktiv och föra sitt arbete framåt.
– Man är extremt utmattad av att försöka
bemästra alla nya koder och intryck. Att
lära sig att navigera i Indien, eftersom
det är första gången jag är här, har krävt
mycket tid och kraft. Hur mycket ska
man betala rickshawföraren, hur ska man
undvika att bli magsjuk, hur fungerar de
informella reglerna kring bokandet av intervjuer, säger hon.
INNAN RESAN var hon orolig att hon
inte skulle få tillräckligt många intervjuer, men det visade sig bli precis tvärtom.
En månad efter sin ankomst till Indien
har hon gjort 35 intervjuer och ett tiotal
besök på olika platser och har nu satt sig
ned för en första skrivarinsats.
Rebecka och Sampat Mahagaonkar på tigersafari i Mumbais nationalpark. Han är volontärarbetare
och jobbar med bostadsfrågor för fattiga.
EMILIA MELLBERG som sökte MFS-
stipendiet för att genomföra fältstudier
inför sin masteruppsats reste till Uganda
den 11 februari. Hon ville inte vara fast
vid att bara skriva en uppsats utan för att
se något mer, något annorlunda.
ATT TRÄFFA MÄNNISKOR med andra
erfarenheter än sina egna är en av de viktigaste och mest spännande delarna av
Emilia Mellbergs projekt och hon beskriver ett hjälpsamt och mycket vänligt folk
i Uganda. Hon har inga direkta medarbetare men har haft en del hjälp av en professor på universitetet i Kampala.
– Jag tror att jag kommer att knyta kontakter för framtiden och förhoppningsvis kommer jag på ett eller annat sätt att
kunna använda de nya kontakterna även
utöver min uppsats, säger hon.
UNDER SIN FÖRSTA tid i Uganda bodde
Emilia Mellberg på hostel. Just nu bor
hon i ett hus tillhörande ett bortrest holländskt par men efter det planerar hon att
flytta till en lägenhet.
– Jobb och fritid flyter ihop, men jag försöker att så mycket som möjligt komma
ut ur staden och se mer av landet.
– Ja absolut kan jag rekommendera andra
att åka iväg! Ha en plan men var beredd
på att den kommer att ändras när du
kommer fram!
ÅRETS STIPENDIUM har tilldelats Lina
Rosengren (V08J Master) och Ahnna
Gudmunds (V07M Kand).
PÅ FRÅGAN OM något hittills varit sär-
skilt svårt svarar hon att allt som man inte
vet hur det fungerar är svårt, det tog till
exempel ett tag innan hon listade ut hur
transporterna i Uganda fungerar.
- I mötet med Kampalas trafik ber man
ganska automatiskt för sitt liv, skriver
Emilia Mellberg i ett inlägg på sin blogg.
MEN TROTS NYA intryck och kaosartad
trafik är hon glad över alla människor
hon mött och kan verkligen rekommendera andra studenter att åka iväg genom
MFS-stipendiet.
FÖR ATT SÖKA MFS-STIPENDIUM
Minst 150 avklarade högskolepoäng
Goda kunskaper i engelska
Svenskt medborgarskap eller permanent
uppehållstillstånd
Ingen påbörjad utbildning på forskarnivå
21
22
Slopat kårobligatorium
hotar kärnverksamheter
En ny proposition från regeringen hotar att kraftigt försämra de svenska studentkårernas ekonomi. Hos JMK:s kår befarar ordförande Izabelle Pourreza att flera av kärnverksamheterna kan
komma att hotas.
TEXT Christofer Olsson
FOTO Åsa Secher
”Det här blir en välbehövlig nystart för
studentkårerna. Nu måste de vara kreativa och visa för studenterna att det finns
en poäng med att vara medlem i en kår.”
Med de orden presenterade högskoleoch forskningsminister Lars Leijonborg
innehållet i den proposition om kårobligatoriet som regeringen la fram för
riksdagen i mars.
För en studerande vid JMK innebär
förslaget inte bara ett aktivt beslut om att
gå med i kåren eller inte, det kan också få
till följd att villkoren för JMK-medierna
ändras radikalt, tror JMKs kårordförande
Izabelle Pourreza.
– Femte Statsmakten, Radio JMK och
JMK TV bär alla med sig stora kostnader som kåren i dess nuvarande form
inte kan bära upp om intäkterna minskar
kraftigt. Jag tror dock att det kommer att
lösa sig på sikt, säger Izabelle Pourreza.
– Kårens ekonomi är god och dessutom
ligger det ju i skolans intresse att en
journalistskola kan erbjuda sina studenter möjligheter att i praktiken prova på
olika delar av journalistyrket, särskilt
som våra utbildningar i huvudsak är
teoretiskt utformade.
Samtidigt lyfter ordföranden i
Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, Kristian Kull fram en annan farhåga.
– Om en studentkårs ekonomi försämras
kommer det att leda till att man tvingas
skära ner på flera håll i sin verksamhet, bland annat i studiebevakningen.
Försämrad studiebevakning
leder i förlängningen till
en sämre utbildning och
därmed en sämre skola.
Hur kårernas ekono-
miska situation kommer att
förändras i och med lagändringen är i dagsläget mycket osäkert. Ordförande
Gardar Björnsson
för
Stockholms universitets studentkår sade till DN i mars
2009 att kåren, i sina mest
optimistiska beräkningar,
förlorar cirka hälften av sina
intäkter. Vid JMK:s studentkår har man ännu inte
utarbetat några strategier
för hur man tänker bemöta
förändringarna.
I dagens läge krävs föga ansträngningar för att personer
utan akademisk bakgrund inom media och journalistik, ska
kunna agera som journalister. Det har blivit allt vanligare
att medieanvändarna producerar egna texter eller bilder till
tidningar, webbsidor och andra mediekanaler.
Begreppet som går under termen medborgarjournalistik
möts av stort intresse från mediearbetsgivare världen över.
Redaktionerna vill framhålla fenomenet som läsarmedverkan och ser det som ett sätt att komma närmare användarna och knyta dem till tidningen eller mediehuset. Intresset
bottnar egentligen i en strävan att kunna publicera material
som inte kommer från journalister – eftersom journalistiskt
material kostar pengar
Den mörka sidan med materialet som produceras av privatpersoner, är att reflektionerna till källkritiken blir obefintliga.
Etiken, som journalister förbinder sig till som medlemmar
i Journalistförbundet, finns inte med i bilden. Det innebär
bland annat att dessa personer är inkompetenta i att skydda källor och ge objektiva framställningar. Om journalistjobben ersätts av allt gratismaterial leder det till att en rad
amatörmässiga bevakare kommer att axla ansvaret, med att
granska de mäktiga i samhället. Personer som varken vet
hur man gräver fram uppgifter, verifierar fakta eller har tid
för research riskerar att sätta demokratin i farozonen. Om
subjektiva vinklingar sker i politiska frågor, kan en majoritet
bli anhängare av annan ideologi. Vad kommer överhuvudtaget att hända med trovärdigheten?
– Vi håller i nuläget på att
sätta oss in i det hela, berättar Izabelle Pourreza.
Inte heller SSCO har
kommit särskilt långt i sina
förberedelser.
– Propositionen kommer
inte som någon överraskning för oss, då den
varit under utredning och
ute på remiss en längre tid.
Men i nuläget är vi i full färd
med att planera inför nästa
valår och lägger det mesta av
koncentrationen där, förklarar
Kristian Kull.
JOURNALISM
BLIR
SURREALISM
En clown med röd näsa står och jonglerar med tre bollar
i luften. Han gör sitt nummer inför en bred publik, som
jublar. Clownen är duktig, cirkusen är hans. Nästa steg blir
att ta på sig en vit rock samt att greppa ett stetoskop som är
kopplat till en högtalare. Han ska åskådliggöra hur man lyssnar på hjärtat. Han för stetoskopet till handleden där pulsen
dunkar och ler sedan brett mot hela publiken när psykedeliska arytmiska slag strömmar från högtalarna. Publiken
kiknar av skratt. Vilken skojare, men publiken är hans.
Viktigt att komma ihåg är att man inte blir journalist för att
man knäpper ett kort eller skriver en text. Det behövs renodlade journalister som håller i strukturen för vad som ingår i
det här yrket. Annars löper systemet stor risk att förvandlas
till ett nätverk där clowner gör show.
Propositionen i punkter
• Propositionen föreslås träda i kraft 1 juli 2010.
• Det ska bli frivilligt för högskolestuderande att
vara ansluten till en studentkår.
• Kårerna behåller sin rätt till representation i
skolans olika organ
• Staten kommer att bidra med 105 kronor per
helårsstuderande
KRÖNIKÖR /
Sari
Vettenranta
[email protected]
23
”Frilansandet är
ett vaccin mot
bitterhet”
Andreas tips till dig
som vill frilansa
1. Skaffa redaktionell erfarenhet
Jag tror att det är nästan omöjligt att som nyexaminerad journalist börja frilansa. Bättre är att först
ta några vikariat, allt som är av intresse och gärna
kvällstidning där man lär sig vinkelskärpa och
leverenssäkerhet.
2. Bygg ditt nätverk
Kan inte underskattas. Håll kontakten med dem du
lär känna på redaktionerna. Luncha, fika, ring och
adda på Facebook. Då får du branschskvaller, tips
om jobb som inte utannonseras och annat.
3. Ta alla jobb du kan
Professorerna i journalistik säger man ska nischa
sig. Eftersom de i princip alltid har fel ska du göra
tvärtom. Hur lätt är det att försörja sig om man
bara skriver om klassisk musik? Det är inte ens
nödvändigt att välja mellan tidning, radio och tv.
En del tycker synd om frilansjournalister. De har inte träffat
Andreas Utterström. Bara trettio år gammal skriver han på uppdrag för Sveriges största tidningar och gör runt tio reportageresor om året.
4. Sprid riskerna
I början är det som frilansare naturligt att vara
beroende av en uppdragsgivare, men försök skaffa
fler så snart som möjligt. Tänk som en aktiesparare
– att det är viktigt att sprida riskerna.
5. Håll deadline
En självklarhet som många skiter i. Att vara
leveranssäker är en underskattad konkurrensfördel.
6. Bygg din egen telefonbok
En annan självklarhet som många inte har
fattat. Spara telefonnummer och mejladresser
till kändisar och experter som du kommer
att prata med fler gånger under karriären, typ
citatmaskinen Leif GW Persson.
8. Medieknarka
Att jobba är bästa sättet att utvecklas, men
att konsumera medier i stora mängder är
nummer två. Och skippa JMK-snobbismen.
Själv har jag aldrig fattat varför man inte kan
gilla både skvallerbilder i Aftonbladets Klickbilaga och politiska essäer i Arena. Ju bredare
konsumtion, desto bättre.
TEXT Fotini Katriou
FOTO Emma Härdmark
Idag tackar Andreas Utterström
nej till erbjudanden om fast jobb som
journalist. Men det var bara fem år sen
han gav frilansandet en riktig chans. Jag
träffar honom i vindsvåningen i Gamla
stan där han har sitt kontor för att ta reda
på hur man blir lycklig - och lyckad - frilansjournalist.
- Nu har jag på något sätt lyckats bygga
upp det jag strävade efter när jag började
jobba som frilansjournalist, säger
Andreas Utterström.
Hur kom det sig att du började frilansa?
- Från början var det för att jag inte fick
fast jobb. Jag började jobba extra som
journalist när jag var femton. Men på
heltid har jag jobbat som frilansjournalist
sen 2003, när jag bestämde mig för att ge
frilansandet en riktig chans och flytta till
Stockholm.
Andreas hade praoat, jobbat extra och
haft vikariat som journalist innan han
började frilansa. För sju år sen bodde han
i Örebro och delade på en låg hyra med
sin sambo. Då började han också frilansa
lite. Men för fem år sen, då han flyttat till
Stockholm, bestämde han sig för att försöka satsa på frilansandet på allvar. I början var han beroende av Aftonbladet som
var hans största arbetsgivare. Det är han
inte längre eftersom han har sett till att
skaffa sig många olika uppdragsgivare.
- Nu har jag på nåt sätt lyckats bygga
upp det jag strävade efter när jag började
jobba som frilansjournalist. Jag ligger inte
sömnlös om nätterna och funderar över
hur jag ska betala hyran, jag har variation
i jobben, jag har så pass många uppdragsgivare att jag inte skulle få panik om en
eller två la ner, att jag kan göra de här resorna. Jag gillar all planering, att dra iväg,
och sen komma hem och skriva.
Kan det inte kännas ensamt att inte
tillhöra något nätverk eller en redaktion?
- I teorin är det så men inte i praktiken.
Nu sitter jag ju på ett kontor med en
massa andra journalister och bor med
min flickvän och vår son. Sen har jag ett
25
stort nätverk av människor som jag hör
av mig till. Representationsluncher och
nätverksgrejer, det är nog en av mina
styrkor. Många frilansjournalister borde
sluta gnälla och bli bättre på att sälja!
Varifrån får du din feedback?
- Det får jag av mina redaktörer. Inte så
mycket av läsare, min mail står aldrig i
artiklarna. Men hela jag är en enda stor
journalistklyscha, i stort sett hela min
bekantskapskrets består av journalister.
Så jag får feedback av dem, vi är som en
enda stor klubb för inbördes beundran.
Och så har jag ett ovanligt namn, som
folk ofta lägger på minnet. Jag hette
Ericsson fram tills att jag var sex år och
jag är jävligt glad att mina föräldrar
bytte. Annars hade nog ingen kommit
ihåg mig. Jag har flera kompisar som
frilansar i samma genre som jag, och vi
skulle kunna betrakta varandra som
konkurrenter men vi hjälper varandra
istället. Det är jag förvånad över, innan
jag började frilansa på allvar så trodde jag
att det skulle krävas vassa armbågar men
det gör det inte.
FOTO Fotini Katriou
24
FAKTA
Hur viktigt är det med de rätta kontakterna?
- Det är A och O. I princip alla arbetsgivare jag har är personliga kontakter.
Stockholms medievärld är väldigt liten
och Stockholms skrivande medievärld
ännu mindre, så det gäller att bygga sitt
nätverk. Och då tror jag inte på shortcuttrams där man ska gå på mingelkvällar
och dela ut visitkort. Det fungerar inte så,
utan de man lär känna de håller man kontakten med. Och nu när facebook finns
är det ju hur lätt som helst. Har man inget
naturligt intresse för det, som jag ändå
tycker att jag har, jag vill veta hur det går
för folk, skvallra, då kan man göra det extremt metodiskt, och det behöver man ju
inte berätta för dem. Varför de alltid får
mail den första i varje månad och så. Jag
tror på att gå ut och fika med folk, luncha
och ringa.
Hur tror du att föräldraskapet kommer att påverka ditt arbete?
- Jag tror att jag kommer att bli mer
effektiv och mindre ego. Men det ska
verkligen bli skönt att vara pappaledig,
och få lite distans till det här. Jag har
jobbat ganska hårt de senaste åren. Jag
tror absolut inte att jag ska kunna jobba
halvtid, men om jag kan skriva en artikel
i månaden gör ju det att jag kan vara pappaledig längre. Men jag har inga ambitioner om att jag ska rusta lägenheten, skriva
klart någon uppsats, jobba och samtidigt
vara med honom. Sådär som en del tror.
Idag är Andreas Utterström mest
glad över att han inte fick fast jobb när
han ville ha det. Bitterheten i journalistkåren avskräcker honom. Själv vill han
bara jobba som journalist så länge han
tycker att det är roligt, och han är inte beroende av någon annan för att trivas med
arbetet.
– Frilansandet är ett vaccin mot bitterhet.
Många unga journalister har redan blivit
griniga och uppgivna, det gäller både vikarier som kämpat länge utan att få fast
jobb och de som har fast jobb, vantrivs
och inte vågar säga upp sig. Varje gång jag
träffar någon i den situationen inser jag
hur bra jag har det. Vill jag tjäna mer jobbar jag mer, vill jag jobba mindre gör jag
Namn: Andreas Utterström.
Ålder: 30 år.
Bor: I Stockholm.
Familj: Sambo med Emma Härdmark,
reporter på Fokus. Sonen Albert, född i
december.
Uppvuxen i: Nora, tre mil norr om
Örebro.
Utbildning: Fil kand i statsvetenskap
(vilket till 80 procent var
bortkastad tid).
Tidigare arbete: Har bara jobbat som
reporter. Aldrig haft fast anställning,
däremot vikarie på Nerikes Allehanda,
Expressen, TT Spektra, SvD och DN.
Uppdragsgivare: DN Söndag, King,
Icakuriren och Tidningskompaniet är de
mest frekventa.
Tjänar i genomsnitt: Omsättningen 2007
var cirka 660 000 kronor. 2008 gissningsvis 800 000 kronor.
Journalistisk förebild: John Dickerson,
Slate. Ingen skriver bättre om amerikansk
politik.
det. Jag styr min egen tid och så har jag en
variation i arbetet som de fasta journalisterna inte har. Jag kan till exempel skriva
om allt från porrstjärnor till genus. Som
frilansare har jag ingen annan att skylla på
karriärsmässigt.
26
Sommarjobbsakuten
27
Eventuell bildtext.
Med Langley Travel får du chansen att resa utomlands
Foto Pressbild Langley Travel
Fick du inte sommarjobbet du hoppades på eller är du typen som
tänker att allt löser sig? Femte statsmakten har listat
jobben för dig som är sent ute.
Langley
Travel
Är du trött på kalla och regniga somrar
är Langley Travel något för dig. Du får
chansen att arbeta utomlands, antingen
hos researrangörer eller på hotell. På hotellen kan du arbeta med allt i från reception, bar och kök, städning, servering
med mera. Hos researrangörerna kan
man jobba som reseledare, guide, barnklubbsledare och instruktör. För vissa av
tjänsterna såsom reseledare, kock och instruktör där man lär ut segling eller tennis krävs utbildning. Men det viktigaste
för Niklas Lundquist, personalchef på
Langley travel, är att hitta rätt person. Vill
du ha ett jobb där ingen dag är den andra
lik är detta jobbet för dig. Säsongen drar
igång redan i april och håller på ända till
november, men de anställer även personal till högsäsongen. Lönen är ingen
höjdare men upplevelsen desto större.
Du tjänar mellan 5 000-7 000 kronor
men då ingår också boende och mat.
Stockholm Kulturfestival
Foto Pressbild Stockholms Kulturfestival
TEXT Sandra Lång
BILD Pressbilder
Tidningen Dagen
Har du ännu inte gett upp hoppet om
att du ska hitta sommarjobbet där du får
journalistisk erfarenhet? Är du en fena
på Indesign och har både dokumenterad yrkeserfarenhet och journalistisk utbildning? Tidningen Dagen söker inför
sommaren flera reportrar och redigerare.
Ansökan görs via mail till jobb@dagen.
se, körkort är meriterande.
A c a d e m i c Wo r k
Precis som namnet antyder är detta ett
företag som fixar jobb åt studenter. Både
extrajobb och heltidsjobb erbjuds. Hos
Academic work är de flesta uthyrda till
ett annat företag. Studenten söker en specifik tjänst på ett specifikt företag men är
anställd av Academic work för företagets
räkning. Grundlönen ligger på 100 kronor i timmen plus semesterersättning.
De som söker ett extrajobb nu är nästan
garanterade sommarjobb. Fördelen med
Academic work är att de också erbjuder
arbeten för nyexaminerade akademiker.
Stockholms
Universitet
Känner du för att förkovra dig under
sommaren kanske du ska fortsätta plugga. Universitetet har inför denna sommar
57 kurser på mellan 7,5 – 15 hp att välja
bland. JMK tillhandahåller dessvärre
inga sommarkurser men se det som en
chans att lära dig något nytt. Varför inte
lära dig ett nytt språk, fördjupa dina kunskaper i den japanska tekulturen eller lär
dig mer om klimatförändringarna. Du
får massa rolig kunskap samtidigt som
du som vanligt har rätt till studiemedel.
Då sista ansökningsdag redan varit är
det lättast att surfa in på respektive kurs
hemsida. Klicka dig vidare till kursansvarig och skicka iväg ett mail så brukar det
lösa sig.
Stockholm Pride, varje år en välbesökt festival
FOTO Pressbild/Fotograf Joakim Lovén
Har du ditt på det torra med pengarna i sommar? Bli volontär!
Stockholm kryllar varje sommar av festivaler av olika slag.
New
generation
festival
Är du intresserad av musik och ungdomar? Passa på att skicka iväg ett mail till
New generation festival på katarina@
newgenerationfestival.se. Redogör för
dina tidigare erfarenheter så är det inte
omöjligt att du får vara med och hjälpa
till. Festivalen äger rum på Klubben vid
Fryshuset den 9 maj med bara svenska
band.
Stockholms
kulturfestival
Sedan starten 2006 har festivalen årligen
lockat cirka 300 000 besökare. I år går den
av stapeln den 11-16 augusti och bjuder
på mängder av musik, teater, gatukonst,
dans, stand-up comedy med mera. Gå
in på www.kulturfestivalen.stockholm.
se för mer info eller vänd dig direkt till
Stockholms kulturförvaltning som är anordnare.
Stockholm
pride
Stockholm pride lockar varje sommar
mängder av turister. I år anordnas den
mellan den 27 juli och 2 augusti. Gå in på
festivalens hemsida och klicka dig fram
till volontärsidan. Gå vidare till staber.
Där hittar du mängder med jobb som ger
dig den praktiska grund många av JMK:s
studenter saknar. Var till exempel med
och rapportera vad som händer under
festivalen. I medieproduktionsstaben får
du vara med och skriva artiklar som uppdateras på hemsidan. Pressgruppen och
informationsgruppen har också de fullt
med lämpliga arbetsuppgifter.
28
Hyreshöjning
tvingar JMK att spara
JMK har fått ett påslag på hyran för 2009. Totalt ska 300 000 kronor sparas in vilket tvingar
institutionen att finkamma budgeten efter möjliga sparposter. Tytti Soila, prefekt, menar
TEXT Minna Korsgren
att besparingarna inte kommer att påverka undervisningen negativt.
BILD Fredrik Mårtenson
hade en så hög hyra, 8,2 miljoner kronor
om året.
I NOVEMBER kom beskedet att Stock-
holms universitet höjer sitt vanliga påslag
på institutionernas hyra. Det innebär en
extra utgift på 300 000 kronor för JMK,
som nu tvingas se över alla sina
kostnader.
– I princip är det så här, vi sitter här
därför att Lärarhögskolan har flyttat till
de lokaler som var reserverade för oss,
fortsätter hon, men är medveten om att
flytten till Frescati är en infekterad fråga
som inte gillas av alla på institutionen.
– Det här hade vi inte räknat med säger
Tytti Soila, prefekt på institutionen, som
berättar att man precis beslutat om ett åtgärdspaket.
AMBITIONEN ÄR att undervisningen
inte ska påverkas av detta utan att antalet
lärarledda timmar istället ska utökas som
en följd av bättre planering och minskad
administration. Samtidigt medger hon
att institutionen nu drar in på all övertid
och att de inför ett inköpsstopp under ett
halvår.
Andra förändringar som institutionen
planerar är att göra sig av med korridoren
till vänster om trapphuset på plan fyra.
Istället kommer en datasal att göras om
till klassrum. Inga nya doktorandtjänster
kommer att utlysas 2009 och besparingar
på driften av lokaler kommer att göras.
Därutöver väntar man med att tillsätta
ersättare i takt med att den nuvarande
personalen går i pension.
En annan fråga som blivit aktuell i och
med hyreshöjningen är att de ideella organisationerna Reportrar utan gränser
och Grävande journalister disponerar sin
lokal på JMK gratis. Från institutionens
sida har man nu börjat förhandla om ett
utvecklat samarbete som utbyte för detta.
JMK:s prefekt Titty Soila
ANLEDNINGEN TILL den ökade ut-
giften, som räknas procentuellt på varje
institutions hyra, beror bland annat på att
Stockholms universitet inte har blivit av
med Lärarhögskolans gamla lokaler. De
har stått tomma sedan Lärarhögskolan
flyttade till Frescati berättar Tytti Soila.
Hon anser att JMK drabbats orättvist
eftersom institutionen redan från början
– Vi hjälper mer än gärna till, säger Urban Löfqvist, kanslichef för Reportrar
utan gränser som haft ett inledande möte
med Håkan Lindhoff om detta.
TOTALT HAR JMK en budget på över 40
miljoner kronor. Så trots ökade utgifter
verkar Tytti Soila positiv när det gäller institutionens kapacitet att klara av besparingarna.
29
Förslag om två års
låsta studiemedel
En grupp politiker har skickat ett förslag till regeringen som går ut på
att ytterligare tidsmässigt begränsa den allmänna rätten till studiemedel.
TEXT Jim Jonsson
BILD Lina Ohlsson
Förslaget som kommer från en borgerlig majoritet syftar till
att sänka tiden som studenter är beviljade studiemedel från nuvarande sex till fyra år. I Södertäljetidningen LT skriver ledarskribenten Erik Hultgren 27 februari att det inte är en rättighet
att hoppa mellan olika högskoleprogram och att det varken gynnar studenten eller samhället. Många studenter tar lång tid på
sig vilket innebär att färre tar examen och färre kommer ut i
arbetslivet, vilket kostar skattepengar.
På Stockholms universitets Studentkår är man
starkt kritisk till förslaget. Vice ordförande Veera Jokirinne menar att förslaget skulle innebära att man inte har möjlighet att
ändra inriktning eller bredda sig för att skaffa vidare perspektiv.
Hon menar också att man, med det nya förslaget, inte har tid att
nischa och bredda sig – dubbel kompetens är något som efterfrågas eller krävs allt mer på arbetsmarknaden.
Förslaget hamnar inte i högskole- och forskningsminister Lars Leijonborgs händer förrän den 30:e mars, men delar av
förslaget har läckt. Enligt Sveriges förenade studentkårers hemsida kan man få tillgång till ytterligare två till tre års studiemedel.
Avlägger man en kandidatexamen eller yrkesexamen inom de
fyra åren får man tillgång till ytterligare två CSN-finansierade
studieår. Läser man ett program om minst fem år kan man också
få ett sjunde år för att slutföra studierna.
Henrik Vilén läser socialantropologi på Stockholms universitet och är kritisk till förslaget.
– Man ska inte behöva oroa sig för att ”söka fel”. Jag tycker att
man ska få lov att utvecklas på högskolan, testa sig fram, hitta
det man tycker om. Detta förslag kommer öka stressen för högskolestudenter och skapa ett klimat som jag inte tror är bra för
någon, säger han och fortsätter:
– Dessutom tror jag att studenter kommer känna sig motarbetade, vilket knappast kan ses som produktivt.
Henrik Vilén som läser tredje året
på Kulturvetarlinjen vid Stockholm
Universitet är kritisk till det nya
förslaget.
Veera Jokarinne är vice ordförande i Stockholms universitets
studentkår
Det var i DN (26/2-09) man först avslöjade förslaget, och i
samma artikel sade folkpartisten Christer Nylander till DN:
– När man har ett studiemedelssystem som det svenska så är
det rimligt att kräva en motprestation.
Många menar att högskolestudier i ekonomiskt svårare
tider blir en nödlösning för många som står utan arbete, men
Veera Jokirinne tar upp andra aspekter. Icke yrkesinriktade
ämnen kommer förmodligen att få betydligt färre sökande då
man pressas till att läsa en yrkesutbildning och klara av den
fortast möjligt. Kanske framför allt i ekonomiskt svåra tider.
– Konsekvenserna blir att minska mångfalden bland studenter
och även minska ämneskombinationer hos studenter, säger
Veera Jokarinne.
30
Vad klassas
som
diskriminering?
Den senaste tiden har många diskussioner handlat om människor som känt sig diskriminerade eftersom andra inte har
förstått sig på deras specifika sätt att leva, deras sätt att klä
sig eller kulturella yttringar. Men var går egentligen gränsen
för vad som är diskriminering? Personligen bryr jag mig inte
om hur människor klär sig eller beter sig utan det är upp till
individen själv, såvida man inte skadar någon annan i sin
omgivning. Den väldigt påtagliga ”vi mot dem” synen kan
vara en anledning till att kulturkrockar uppstår och det är en
syn som måste förändras. Många kan vara rädda att förlora
sin identitet i ett nytt land och känner att de måste försvara
sin kultur. Men så hårt som det må låta så finns det faktiskt
farligare problem därute: riktig rasism och smygrasism som
är mer skadlig än allt annat.
31
En dag med
Merja Ellefson
Då jag åkte pendeltåg en dag satte det sig två kvinnor bakom mig. De började konversera halvt viskandes och på
mindre än några minuter hann jag skapa mig en bild av vilka
de var. Det visade sig att den ena kvinnan jobbade på migrationsverket och hade hand om nyanlända flyktingar. Hon
förklarade för sin väninna hur svårt hon hade det på jobbet
och vid ett tillfälle sade hon: ”Du skulle bara se hur de beter
sig, de ställer sina äckliga skor från Afghanistan på borden,
man blir äcklad av att ens vara i närheten av dessa människor. Jag tappar aptiten varje gång jag ska äta lunch!” Den
andra kvinnan satt bara och höll med, ja stackare. Eftersom
jag hade ryggen vänd mot dem kunde jag inte se deras ansikten men jag hann fantisera fram den mest groteska bilden
av dessa människor. Väl framme på centralen fick jag se en
glimt av dem och upptäckte att min bild inte alls stämde
överens med verkligheten. De såg ut som helt vanliga människor, inte alls några monster. Det är helt oförståeligt att
denna empatilösa människan håller flyktingars liv och framtid i sina händer. I jämförelse med detta fall framstår många
diskrimineringsrelaterade problem som småpotatis.
Det tråkiga är att all fokus numera ligger i att vara politiskt korrekt vilket leder till att man går miste om den äkta
dialogen mellan människor och som också reflekterar de
åsikter som råder i samhället. Många är framför allt rädda
att yttra sig för att inte bli stämplade som främlingsfientliga. Min teori är att detta endast skapar mer smygrasism.
Frågan är hur man skall kunna uppnå samhällsförändringar
och förståelse mellan skilda kulturer utan en riktig och öppen dialog.
KRÖNIKÖR /
Julia
Baez
[email protected]
06.30 Vaknar, går ut med hunden
07.00 Frukost
07.30 Lämnar Farsta C
09.00 Kommer till jobbet, börjar med att kolla mejlen. “Då blir man uppdaterad“
11.00 Håller introduktion för C-kursstudenterna
12.15 Kollar mejlen, administrativt arbete
13.00 Lunch, matlåda. “Det är enklast och snabbast så“
14.00 Läser ansökningar till MFS-stipendiet
17.00 Lämnar JMK
18.00 Hemma, går ut med hunden. “Det rensar tankarna“
19.30 Middag, läser något, tittar på TV
22.00 Går ut med hudnden igen. “Det är en valp, så vi går ut ofta“
22.30 Sover
32
33
torand Kajsa Klein
som kommer, om 15
minuter ska de hålla en
introduktion tillsammans i JMK-salen.
FÖDD I FINLAND kom
Merja till Sverige för
20 år sedan.
– Jag hade tänkt vara
i Sverige i ungefär ett
år, men så blev jag
kvar. Efter ett år hade
det varit lätt att flytta
tillbaka, men efter trefyra blev det ett alltför
stort projekt och jag
valde istället att stanna. För tillfället har jag
inga planer på att återvända, men man ska
aldrig säga aldrig.
NÄR
FRÅGAN
OM
framtiden kommer på
tal berättar Merja entusiastiskt att hon är i
full gång med att söka
forskningsmedel för
ett nytt projekt.
När Merja Ellefson lämnade
sitt hemland Finland planerade hon att stanna i Sverige i
ett år. 20 år senare är hon fortfarande kvar och ligger i startgroparna med ett nytt forskningsprojekt. Femte Statsmakten följde henne en vanlig dag
på jobbet.
TEXT Malin Österberg
FOTO Åsa Secher
KLOCKAN ÄR NIO en grå torsdagsmorgon när Merja Ellefson, kliver in på
JMK. Hon har redan hunnit med dagens
första promenad med hunden, en ettårig
italiensk mastiff. Merja är bland annat
kursansvarig för B- och C-uppsatserna
på JMK och har mycket att stå i. För att
hinna med allt arbete kommer hon tidigt
till jobbet.
– Men om jag inte har föreläsning och
ska jobba hemma en dag tar jag gärna
sovmorgon.
Kontoret på plan 5 delar hon med Eva
Kingsepp.
alltid på fel ställe, säger hon och suckar
skämtsamt.
– Vi har delat kontor sedan 2001 när vi
båda började vår forskningsutbildning på
JMK.
BÅDE MERJA OCH Eva har ett intresse
DE TRIVS BRA tillsammans men Merja
medger att de inte ses så ofta eftersom de
går om varandra. Rummets bokhylla har
de diplomatiskt delat upp, Merja är välorganiserad och har full koll på vad hon har
i sin del.
– Jag har ordning på mina pärmar och
papper, det enda problemet är böckerna.
Jag har vissa böcker här och andra böcker
hemma och den bok jag behöver finns
”Jag har ordning
på mina pärmar och
papper, det enda
problemet är
böckerna”
för politisk kitsch med revolutionsmotiv
och politiska symboler från historien.
Gamla propagandaaffischer pryder därför rummets väggar och från bokhyllans
högsta plan tittar Che Guevara ner.
– Jag och Eva inredde rummet tillsammans när vi flyttade in, för att få bort den
kalla känslan här inne. Dekorationerna
har varit desamma sedan dess, säger Merja och ler.
Ingen dag är den andra lik och Merja
tycker att det är tjusningen med sitt jobb.
– Jag lär mig hela tiden något nytt. Som
handledare får jag ta del av nya idéer, det
är väldigt spännande och stimulerande.
Jag tycker också att det är viktigt att studenterna framför sina åsikter och ställer
frågor, det är lätt att vara hemmablind
och saker som är självklara för mig kanske inte är det för alla, säger hon och
minns sin egen tid som student.
MERJA LÄSTE både grund- och C-
kurs på JMK innan hon fortsatte till
Södertörns Högskola för en D-kurs. Hon
återvände till JMK för genomförandet av
sin forskningsutbildning och disputerade
i december 2007. Hon har undervisat på
institutionen till och från sedan 2003.
”Som handledare
får jag ta del av nya
idéer. Det är väldigt
spännande och
stimulerande”
– Jag trivs på JMK eftersom det är högt
i tak här, man är positiv till nya forskningsidéer. Så är det inte överallt, somliga
institutioner har väldigt snäva ramar.
KLOCKAN NÄRMAR SIG kvart i elva
och det knackar på dörren. Det är dok-
–Jag söker forskningsmedel för ett projekt
som handlar om komparativ presshistoria,
det vill säga om offentlighetens och pressens utveckling i Sverige, Finland och de
estniska provinserna under förra sekelskiftet. Konkurrensen är hård, det är lite
som att spela på Lotto, men spelar man
inte så vinner man inte. Om jag inte blir
beviljad i år tänker jag finputsa på mina
ansökningar och försöka nästa år igen,
fortsätter hon.
Senare under eftermiddagen sätts
Merjas tidigare påtalade ordningssinne
på prov när hon letar efter en lista med
några studenters inloggningsuppgifter till
datanätet.
– Det kan hända att jag slängt listan, jag
trodde nog inte att jag skulle behöva den
igen. Men det är ingen fara, försäkrar
hon, jag får uppsöka vår webbmaster.
MERJA SITTER I rangordningskommittén för Minor Field Studies-stipendiet
(MFS) och spenderar resten av eftermiddagen med att läsa igenom de ansöknin-
gar som kommit in. När klockan närmar
sig fem bestämmer hon sig för att avsluta
dagen. Hon ser framemot kvällspromenaderna med hunden, det rensar tankarna efter en lång dag på kontoret.
DEN SISTA PROMENADEN görs omkring klockan tio på kvällen. Snart därefter går Merja och lägger sig för att sedan
vakna till ännu en dag och ännu promenad med Mauro. Hunden alltså.
JMK-DAGEN
34
B rans c h ens e g na tips
Så får du resereportaget publicerat
35
De ledande resemagasinen
erbjuds mängder av reportage och artiklar varje dag. Det
gäller att sticka ut ur mängden. Femte Statsmakten har
nu benat ut vad som krävs för
att få sitt resereportage publicerat.
TEXT Minna Korsgren
Att skriva resereportage glamouriseras
ofta trots att det är ett slitigt journalistgöra. Den som insett det har kommit en bra
bit på vägen i den stentuffa konkurrensen
menar Barbro Janson, nyhets- och webbredaktör på resemagasinet Vagabond.
Barbro håller även i Vagabonds skrivkurser och hennes bästa tips är att kontakta
människor, göra research, marknadsundersökningar och jobba med språket.
– Det skiljer sig mycket mellan att åka ut
på ett jobb och att åka på en vanlig resa,
man sliter ofta häcken av sig. Viktigast är
att ha en riktigt bra idé, berättar hon.
Huvudsaken är att vinkeln ska vara
ny. De flesta förslagen som Vagabond
tar emot sållas helt enkelt bort för att de
redan skrivits eller för att timingen inte
stämmer. Ofta dröjer det minst ett halvår
Barbro Janson är nyhets- och webbredaktör på
resemagasinet Vagabond. Foto: privat.
från att resan görs tills artikeln publiceras. Både läsarna och annonsörerna vill
att reportagen publiceras inför en högsäsong. Det ska vara nytt, fräscht och spännande.
Att göra resereportage är inte lika glamouröst som det ofta porträtteras. Det gäller att slita häcken av
sig, enligt Vagabonds Barbro Janson. Foto: Fritidsresor.
Kajsa Beausang, chefredaktör på magasinet Escape 360° vill ändå, den populära
branschen till trots, visa på möjligheterna
att lyckas.
– Vill man tillräckligt mycket och har fingertoppskänsla och ett öra mot marken för
hur trenderna går inom reseindustrin så
är det bara att kämpa på.
När idén är kläckt gäller det att
sälja den. Resemagasinen är bortskämda
och köper sällan på spekulation. Vanligast är att skicka ett mail till tidningens
chefredaktör eller någon ansvarig för inköp av frilansmaterial. Beskrivningen av
artikeln ska vara kort och tydlig. Ju bättre
uppfattning tidningen får av texten desto
större är chansen att de blir intresserade.
Därför är det viktigt att ha en klar vinkel,
att berätta vilka människor som ska vara
med och vilka miljöer som beskrivs i texten berättar Barbro.
En stor del av ett resereportage är
bildmaterialet. Därför är det ett plus att
redan i första kontakten bifoga några utvalda nyckelbilder i låg upplösning. I ett
senare skede är det inte ovanligt att tidningarna vill ha upp emot femtio bilder
att välja mellan för ett större reportage.
– När vi väljer bildmaterial till tidningen
försöker vi ofta få olika typer av bilder.
En detalj kan säga väldigt mycket om en
plats, men det beror på sammanhanget,
berättar Barbro och fortsätter:
– Mycket ligger i en fallenhet och träning
att se bilderna på plats.
De bästa reportagen drivs ofta av
människor. Se till att ha en tolk så att inte
språket blir ett hinder, för det är lokalbefolkningen som har bäst kunskap om
platsen. Klichéerna ska undvikas. Det
gäller att öva ofta och att läsa gamla reportage vilket även Kajsa håller med om.
– Skriv, skriv, skriv och skriv för övningens skull. Läs ESCAPE 360º och andra
resemagasin, svenska och utländska, för
att få så bra förståelse som möjligt för resebranschen.
Bästa Tipsen
•
•
•
•
Håll reda på trender inom
resebranschen
Snoka reda på en ny spännande idé
Skriv en kort synopsis med
tydlig vinkel
Skicka med en läcker bild
Den 11 Mars anordnades återigen JMK-dagen på Karlavägen 104. Studentkåren hade bjudit in Public
service, dagstidningar, mediebemanningsföretag och PR-byråer samt organiserat fem föreläsningar av
yrkespersoner inom olika verksamhetsområden. Studentkåren hade dagen till ära fyllt JMKfikets korridor med färgglada heliumballonger som välkomnade de besökande.
TEXT & FOTO Fredrik Nilsson
FöRST UT PÅ SCHEMAT för dagens fö-
reläsare var Thomas Lundkvist, vd för
bemanningsföretaget Mediakompetens.
Lundkvist gav en engagerad presentation av sitt företag och beskrev det som
ett bemaningsföretag för människor med
mediakompetens på många olika områden. Fokus låg på hur arbetsmarknaden
ser ut idag och varför just hans företag
var viktigt i och för mediesverige. Nyckelorden genom hela föredraget var trygghet och stabilitet för hans anställda och
han ville gärna slå hål på myten att företag som mediakompetens bidrar till lägre
löner och ökad konkurrens för mediearbetare.
Nästa talare var den före detta JMK-studenten Ida Ståhlnacke. Ida fick jobb på
Prat PR som kommunikationskonsult i
November efter en examen i medie- och
kommunikationsvetenskap. Under hennes föreläsning behandlades pr-yrket och
hennes verksamhetsområden samt vad pr
är i praktiken.
FRÅN EN MINDRE pr-byrå som Prat PR
var det sedan dags för en av pr-världens
större firmor Hill & Knowltons vd Bo
Albertsson att ge en inspirerande föreläsning för många närvarande mediestudenter. Som företrädare för en gren av
detta världsomspännande företag var Bo
Albertsson hoppfull för pr-yrkets framtid
och möjligheterna som fanns inom detta.
Samtidigt som Hill & Knowlton, höll fem
anställda från Tidningarnas telegrambyrå
ett föredrag om sin verksamhet. Tonvikten låg på TT:s olika grenar och hur en
arbetsdag ser ut för de anställda. Det poängterades hur viktigt det var att kunna
ta vilket jobb som helst för att bli en del
av företaget. De framhöll särskilt hur
viktigt det är att kunna se betydelsen av
sin egen yrkesroll i företaget. En av TT:s
medarbetare på plats var en praktikant
från Mittuniversitetet. Som praktikant
fick hon fylla många arbetsroller och cirkulerade under sin praktiktid på allt från
redaktionsdesken till TT spektra som är
en av TTs fyra avdelningar.
SIST UT som föredragshållare var Lars-
Ola Nordqvist från Comvision som ville
belysa problemen och fördelarna med att
gå från journalistik till Public Relations
(eller ”På Restaurang” som en av hans föregångare hade kallat det). Lars-Ola hade
tidigt fått höra när han, efter 15 år som
journalist blev pr-konsult, att det inte gick
att gå tillbaka till att bli journalist efter att
ha beträtt den ”oheliga marken” hos prbyråerna. Med tiden började han också
förstå att de varningar han fått höra kring
detta var sanna. Detta är fortfarande något han anser att journalister idag gör fel
när de mediatränar eller föreläser kring
medievana för offentliga personer för att
vid ett senare tillfälle skriva objektiva artiklar om människor de kanske betraktrar
som sina vänner. Han ansåg att trovärdigheten hos journalisten alltid ska gå först
annars undermineras yrket. Yrkesmoralen hos pr-byråerna tyckte han också var
viktig men den låg främst i vilka företag
man valde att representera.
LARS-OLA NORDQVISTS föreläsning
var talande för hur relationen framställs
mellan journalistiken och pr. Pr-branchens företrädare utmålade sig gärna som
företrädare för framtiden och en stabil sådan med mycket resurser och möjligheter
till personlig utveckling. Journalisternas
företrädare framhöll de olika intressanta
arbetsrollerna man kan ha på en tidning
och i radio, men också den osäkra framtiden som många unga journalister går
till mötes just nu. Det fanns även en viss
osäkerhet kring vilka vägar olika medier
väljer att gå och hur det kommer se ut
i framtiden för de tidningar och radiokanaler som har svårt att överleva idag.
Under en lågkonjunktur i samhället blir
även mediebrancherna utsatta och detta
speglades i det antal informatörer som
var på plats för dagen.
36
Efterlängtad releasefest för
Efter två års enträget arbete kunde
JMK:s egen studenttv äntligen bjuda
in till releasefest!
TEXT Åsa Secher
Logotyp: copyright JMKTV
TEXT Fotini Katriou
BILD Efternamn Efternamn
FOTO Carolina Palmqvist
Den 25 februari fylldes café JMK till bredden av
förväntansfulla studenter. Studentkåren vid JMK
driver sedan ett bra tag tillbaka Radio JMK och
Femte statsmakten. Under snart två års tid har ett
fåtal hängivna studenter arbetat med att starta upp
en tv-redaktion, och i slutet av februari var det
alltså äntligen dags att sjösätta projektet som går
under namnet JMKTV. I dagsläget läggs de klipp
som görs upp på hemsidan i youtube-format. Louise Fauvelle är redaktionschef för JMKTV:
Från vänster: Mikael Petterson från Rapport, Marja Grill från
Uppdrag granskning och Johanna Kratz från tv4-nyheterna.
Varför ska JMK ha en tv-redaktion?
- JMK är inte längre bara för journalister, det finns
ju även mediekommuniaktion, och det innehåller ju
mycket mer än skrivandet. Så jag tycker att det är
viktigt att vi för in tv-mediet. Man kan säga att det
är ett inslag på JMK som ligger väldigt rätt i tiden.
Det är ju viktigt att vi hänger med.
Vad är dina förhoppningar och förväntningar
på verksamheten?
- Jag hoppas att fler engagerar sig så att verksamheten hålls vid liv även kommande terminer, när vi
som ingår i redaktionen nu har slutat på JMK. Men
jag hoppas också att det ska kunna utvecklas och
bli ännu bättre.
Vad tyckte du om releasepartyt?
Det var väldigt, väldigt lyckat. Jättekul att det kom
så mycket folk och att det var så bra stämning.
Till vänster, talkshowvärd för kvällen,
JMKTV:s Karolina Schützer
Hedersgästerna på releasefesten var ,
förutom JMKTV:s redaktion även tre inbjudna tvjournalister; Marja Grill från Uppdrag granskning,
Mikael Pettersson från Rapport och Johanna Kratz
från tv4-nyheterna. Talkshowvärd för kvällen var
JMKTV:s Karolina Schützer. Under en dryg timme
diskuterades allt från fördelarna med tv-mediet till
hur motiverat den makalösa medieuppbådet kring
kronprinsessans förlovning var och självklart vilka
konkreta tips proffsen ville ge till aspirerande tvjournalister. Publiken lyssnade med spetsade öron
och intervjun avslutades med att publiekn fick ställa
frågor.
Marja Grill och Mikael Petterssons tips
till dig som någon gång vill söka praktik på tv:
- Tänk utanför Stockholm. Ju längre ut i landet och
ju mindre stad, desto mer får du göra
- Känn av utgångsläget, försök att tänka bort prestigen kring de stora redaktionerna, fråga dig istället: var är jag just nu, vad vill jag och vad klarar jag
av just nu?
Vill du komma i kontakt med JMKTV? Besök jmktv.se
38
39
Kulturdebatt:
Kultur
i siffror
Prisas för att
ge röst åt de
röstlösa
– ett kommersialiserande av kulturen?
Palestinska fotojournalisten Mohammed
Omer tilldelades årets pressfrihetspris på utrikesdepartementet inför en fascinerad skara
åhörare, alla tagna av hans magstarka skildringar av ett söndertrasat Gaza. Femte Statsmakten var på plats.
MOHAMMED OMER, 24, född och upp-
vuxen i Rafah på södra Gazaremsan, berättar om den svåra situation både han
och hans folk tvingas stå ut med i flyktinglägret i Rafah. Mohammed Omer har
flera gånger hotats för de fotografier han
tagit som tycks vara för nära en obekväm
sanning.
MEN YTTRE PÅTRYCKNINGAR och hot
tycks inte stoppa Mohammed Omer från
att stå upp för dem som inte kan stå för
sig själva. Han har skrivit så länge han
kan minnas men det som började som
ett nöje har numera blivit en plikt; att berätta. Enligt honom själv, kan journalister
öppna dörrar för en politisk lösning och
journalisters huvuduppgift ska inte bara
vara att informera utan även att få människor att agera.
– Idag kan allt färre människor tack vare
journalisters arbete skylla ifrån sig genom
att säga; vi visste inget, så hur skulle vi ha
kunnat förhindra det, säger Mohammed
Omer.
PRESSFRIHETSPRISET DELADES UT
av Reportrar utan gränser för sjätte gången. Priset vill uppmärksamma de journalister som dagligen arbetar mot förtryck
och brott mot pressfriheten.
– Det är en stor ära för mig att få ta emot
det här priset säger Mohammed Omer,
men han är orolig för att samma sak ska
hända nu som när han återvände till Rafah efter att ha tagit emot Martha Gellhornpriset 2007.
HAN VÅRDAS för tillfället i Amsterdam
Kategoriserandet av vad som kallas kultur stegrar. Samtidigt är vissa kulturyttringar
demokratiska rättigheter och förutsättningar medan andra inte är det.
TEXT Jim Jonsson
ILLUSTRATION Sandra Karlsson
halvan av 2006
införde Dagens Nyheter en femsiffrig
betygskala för filmer. Det innebar att
tillhörande varje filmrecension skulle
det gå att hitta ett betyg. Detta för att
göra filmkritiken mer ”överskådlig”
i tidningen. Genom att införa betyg
effektiviserar man konsumentens läsande genom att i siffror berätta hur
bra eller värdefull en film är. Resultatet är ett ökat kategoriserande vilket
innebär att man på grundval av siffran kan göra en någorlunda korrekt
bedömning rörande hur värd filmen
skulle vara att se. Ytterligare variabler spelar givetvis in, exempelvis vem
som skrev recensionen i fråga och om
man har några förkunskaper om till
exempel filmens regissör. Det eventuella problemet består i att separera
recensionens förmedlade intryck från
siffran ovanför texten.
Under den andra
TEXT Monica Karlstein & Minna Korsgren
FOTO Monica Karlstein
för de skador han fick ta emot efter att ha
misshandlats av israelisk militär. När Femte Statsmakten träffar honom visar han
ett markerat ärr på halsen som kommer
från en grov känga. Holländska myndigheter har nu meddelat att de avslår hans
ansökan om tillfälligt uppehållstillstånd
för medicinsk behandling. Under prisceremonin berättar Mohammed Omer hur
uppgiven han är. Om det inte hade varit
för vården som han behöver i Amsterdam hade han redan varit tillbaka i Rafah
för att fortsätta rapportera.
– Det finns ingen chans för mig att få den
vård jag behöver i Gaza. På sjukhuset där
finns varken elektricitet eller smärtstillande medel så det räcker.
av siffran och
läser recensionen kan siffran vara av
stort diskussionsvärde. Besvikelsen
över favoritregissörens senaste alster begynner redan vid läsningen av
den fördömda ettan eller den tråkiga
tvåan. Kanske är recensenten dum i
huvudet och tycker fel, varför man
kan börja prata i termer av över- och
underskattad. DN har även betyg på
datorspel och musikalbum. Däremot
betygsätts inte böcker ännu.
Påverkas man inte
Böckerna, litteraturen,
har alltså sluppit undan. Genom biblioteken
(i både fysisk form och lagligt på internet) värnas det om medborgarens
rätt att läsa böcker. Läsandet är något
eftersträvansvärt. Däremot är musik
och film något som uteslutande är
en produkt till för konsumenter. Den
slutsatsen skulle man kunna dra av fil-
delningsdebatten såsom den bedrivits
av politiker och lobbyister. Kanske
har de rätt när de tänker att fildelare
inte har något intresse av filmer eller musik vars upphovsrättinnehavare
gått bort. De är trots allt mestadels
ungdomar. När kultur idag nämns i
bredare ordalag handlar det om entreprenörskap.
sig av betyg
kan man sprida sitt varumärke. Expressen har getingar och Aftonbladet
sätter plus på allt. Ser man en film med
fyra plus vet man var Aftonbladet står
i frågan bra/dåligt. Dagens Nyheter
har nu samma chans till inflytande –
direkt på Megastore.
Genom att begagna
40
41
Drömyrket:
Tobias Larsson
Chefredaktören som reser vart han vill
Han är chefredaktören som frivilligt blev skjuten i magen i Colombia för att få sig en story.
När ingen ser honom skrapar han trisslotter för att kunna finansiera ett sommarhus i varje
världsdel. Och i jobbet som chefredaktör för resemagasinet Vagabond bestämmer han helt
själv vart han ska åka.
TEXT Monica Karlstein
tiklar och inslag på uppdrag av FN. Men
redan innan han lämnade Sverige hade
han klart för sig att chefredaktörsposten på Vagabond var hans när han kom
hem.
FOTO Vagabond
Tobias har varit i ett femtiotal länPå besök hos en skräddare som sydde
Men han påpekar att man inte all-
skottsäkra kostymer vars affärer hade
försvagats ville Tobias Larsson, chefredaktör för Vagabond, visa att det blivit
säkrare i Colombia. Väl där såg han sin
chans att komma hem med en väldigt annorlunda story. Han tog på sig en likadan
skottsäker mockajacka som actionskådisen Steven Seagal är känd för att använda
och bad om att bli skjuten i magen.
tid behöver bli skjuten för att det ska bli
bra.
– Det var en sådan klockren story så jag
frågade om han inte kunde skjuta mig, säger Tobias och fortsätter:
– Som journalist gäller det att gå lite djupare och göra annorlunda grejer, då blir
det som bäst.
För Tobias började vägen till chefredaktörsposten på Vagabond för nio år
sedan när han volontärarbetade på Kokosön utanför Costa Rica.
– Jag träffade ett reportageteam från När
och Fjärran när jag jobbade med havssköldpaddor där och då väcktes tanken
att man faktiskt kunde livnära sig på att
resa.
Planen var från början att bli socialan-
tropolog men journalistiken fick i stället,
som han själv uttrycker det, bli en lightva-
riant. När han kom hem från Costa Rica
slängde han in en ansökan till journalistutbildningarna i Sundsvall, Göteborg och
Stockholm och kom in i Sundsvall för att
sedan byta till JMG i Göteborg. Både sin
kort- och långpraktik gjorde han på Vagabond och efter långpraktiken hoppade
han av skolan för ett vikariat på tidningen.
Inte förrän förra sommaren 2008, 8 år senare, tog han sin examen i journalistik.
– När jag hade varit ett tag på Vagabond
tog jag tjänstledigt i tre och en halv månad och jobbade med medie- och informationsoperationer i Afghanistan.
I Afghanistan ledde han fyra lokala
journalister i produktionen av nyhetsar-
der och i alla världsdelar utom Oceanien,
dit han faktiskt var på väg ewn gång men
ändrade sig eftersom flygresan var så lång.
– Det är så tråkigt att flyga och det var så
långt så tillslut blev det Sydafrika i stället,
som jag och mina närmsta vänner länge
drömt om att besöka.
Trots det långa avståndet är drömreportaget för Vagabond en resa till
nord- eller sydpolen. Tobias berättar att
det nästan inte finns något som begränsar redaktionens resande men att en resa
till polerna kostar lite för mycket. Det
finns flera frilansare som åkt dit men hittills har han inte varit intresserad av deras
reportage.
– Jag skulle gärna se att vi gjorde nord-
eller sydpolen själva just för läsarna ska
känna att vi också är resenärer. Det ska
inte vara någon köpt, ihopklippt frilanshistoria.
Av de cirka 250 frilansförslag som Vagabond får in varje månad nappar de på
ett enda, så det gäller att ha en bra idé,
en tydlig vinkel och enligt Tobias också
väldigt mycket tur.
Ett av de häftigaste länder Tobias
besökt är Rwanda. På en vandring i Virungabergens nationalpark hamnade han
helt oförberedd öga mot öga med en
bergsgorillahanne på 200 kg. Det normala säkerhetsavståndet är sju meter, den
gången var avståndet mindre än 1,5 meter. Även om Tobias föll för landet och
naturen kommer han aldrig att glömma
barnen i Rwanda.
– Det starkaste mötet med människor är
barnen jag träffade i Rwanda på gränsen
till Kongo. De bodde i lövhyddor på en
potatisåker, men det var inte deras po-
tatis. De hade ingenting att äta och hade
stora hälsoproblem. De gick barfota i kall
lera och hostade och rosslade. Många
hade malaria.
Redan vid första kontakten med Tobias bekräftar han att han har drömyrket.
Senare säger han också att han är övertygad om att han kommer att stanna på
Vagabond länge.
– Jag blir nog kvar här, det är ett jättebra
jobb. Kombinationen att få göra tidning
och att få resa och lära mig så mycket är
fantastiskt. Jag jobbar dessutom med ett
väldigt bra gäng, vilket också är otroligt
viktigt.
Tobias Larsson
Yrke: Chefredaktör för resemagasinet
Vagabond.
Ålder: 31
Civilstånd: Singel
Vill helst resa till: Kina
På väg till: Indien för att se bengaliska
tigrar.
Äckligaste maträtt: Kamelmjölk som
“smakar som kamel luktar”.
42
43
Jean Paul (t v) dribblar loss. Han var en av tre JMK-studenter
som dök upp på träningen den här onsdagskvällen.
JMK Junited
Seriestart 9: e maj
Spelplan Gärdesfältet
(7-manna fotboll på stor plan)
Matchdagar Helger
Hemmaställ Svart eller vitt,
beroende på humör.
Spelsystem 2-3-1
Lagledare Peter Alestig
(Journalistisk produktion)
Peter Alestig (mitten) är lagledare för JMK Junited. De tränar varje vecka i Frescatihallen tillsammans med humanisterna.
Peter lindar om foten. Laget är i akut behov av spelare.
Säsongen i fara för JMK Junited
Fotboll är det gröna fältets schack. JMK Junited är idag ett bräde utan pjäser. Säsongen 2009 riskerar att bli ett misslyckande innan avspark. Laget saknar spelare. Lagledare Peter Alestig ser
dock med tillförsikt på framtiden.
TEXT & BILD Andreas Rågsjö
Vi står i snöslasket utanför Frescatihallen inför onsdagens träning. Peter
tänder en cigarett. Fotbollsplanen är den
plats där han känner sig mest avslappnad.
Han började spela redan som femåring i
hemstaden Göteborg och fotbollen har
följt honom sedan dess. I år är det Peters
uppgift att skapa ett nytt JMK Junited.
Ett lag starkt nog att vinna serien. Men
trots ihärdig affischering har responsen
varit svag.
– Målet är att skapa ett lag där majori-
teten är JMK:are. Det ska bli en grej på
skolan. Folk ska känna till vilka vi är och
publik ska komma på matcherna. Jag tänker på de amerikanska collegefilmerna.
Dit kommer vi aldrig att komma, men
jag vill ändå uppnå något av det, berättar
Peter.
För så var det en gång. Med fortlö-
pande träningar och stor trupp kom en
hejaklack av studenter för att se laget
vinna tre seriesegrar i studentserien under 2000-talet. Med en fjärde titel kom-
mer JMK Junited att få behålla bucklan.
Men 2008 sprang inget journalistlag ut på
planen. Brister i administrationen ledde
till att man inte fick ihop tillräckligt med
spelare och laget tvingades ta ett ofrivilligt sabbatsår.
JMK Junited tränar i Frescatihallen tillsammans med humanisterna. I
omklädningsrummet före träningspasset
pratas europeisk toppfotboll och anekdoter från tiden som var.
– Jag är med i laget som inte existerar,
skojar Björn Appelgren, tidigare JMKstudent.
Under träningen deltar, förutom
Peter, bara två nuvarande JMK-studenter.
Det är än brokig skara av bland annat sociolog-, lärar-, och historiestudenter som
virrar omkring på hårt plastgolv mellan
väggar av trä i ett spel utan skrupler. Inga
koner, taktikpärmar eller skottövningar
får plats, bara rent tvåmålsspel.
Folk droppar in sporadiskt, oavsett
om de tillhör humanisterna eller inte.
Kvalitén på spelet varierar, tempot är intensivt och viljan viktigare än talangen.
En matt tysk KTH-student dunsar frustande ner på avbytarbänken.
Efter träningen diskuteras huruvida
folk utanför humanisterna ska få delta i
fortsättningen. På JMK och andra humanistiska institutioner går en del av kåravgiften till betalning av träningstiden.
I vår sparkas den utomhussäsong
igång som kan innebära nystart och segrar för JMK Junited. Men om det vill sig
illa blir det ett år till utan seriespel och en
buckla som går förlorad.
– Jag har varit med alla guldår, utbrister
den tidigare kårmedlemmen Oskar Reimer stolt.
Han berättar att de ekonomiska
musklerna för en fotbollssatsning finns
hos kåren. Inom de närmaste veckorna
måste en spelartrupp vara spikad inför
seriespelet.
Fotbollskunnande och erfarenhet
har under åren varierat i JMK Junited.
När laget tampas på Gärdesfältets gräsmatta i vitsvarta dräkter har det aldrig
varit en fråga om toppningar. Både killar
och tjejer får plats, nybörjare som ärrade.
– Det krävs inte ett skit för att få spela.
Att vilja räcker gott. Jag hoppas att det
kan bli ringar på vattnet att en student
börjar spela och fler hänger på, säger en
passionerad Peter innan han kliver in i
duschen.
44
I nästa nummer av
Femte statsmakten:
Tema svenska språket
Möt Kristina Kappelin
www.femtestatsmakten.se