UMA-‐projektet Mål, risk och möjligheter (UTKAST) 2012-‐01-‐23 1. Inledning ..................................................................................................................... 3 2. UMA-‐ mål .................................................................................................................... 3 2.1. Effektmålsdiskussion ............................................................................................................................................ 4 2.2. Diskussion om resultat på kort-‐, medellång-‐ och långsikt för deltagarna ..................................... 5 2.3. Samverkansplan ...................................................................................................................................................... 6 2.4. Arbetsgivare ................................................................................................................................................................ 7 2.5. Transnationalitet ........................................................................................................................................................ 7 2.6. Jämställdhet och Tillgänglighet ........................................................................................................................... 8 3. Definitioner ............................................................................................................... 10 3.1. Diskussion om målgruppen ............................................................................................................................. 10 3.2. UMA-‐plats av hög kvalitet ................................................................................................................................ 10 4. Risker och möjligheter ............................................................................................... 12 4.1. Interna risker: .......................................................................................................................................................... 12 4.2. Externa risker ........................................................................................................................................................ 13 2 1. Inledning I följande dokument presenteras UMA-projektets målbild baserat på de mål som preciserats
under de workshops som genomförts tillsammans med projektledning, projektmedarbetare
och samverkanspartners. Genom att projektet via workshopen har preciserat nuläge, vart man
vill komma samt tagit fram en strategi för detta arbete inkluderar detta dokument också en
implicit riskanalys. Alltså att genom att definiera tydliga mål, indikatorer och hur dessa ska
följas upp (se bilaga) har UMA visat på hur eventuella risker kan hanteras. Emellertid
presenteras också en mer explicit riskbedömning och beskrivning av hur dessa risker, som
baseras på UMA-ansökan, ska hanteras och i vissa falla har hanterats.
Föreliggande dokument är ett utkast som ska utvecklas och även förankras ytterligare hos
projektets styrgrupp.
2. UMA-‐ mål För att säkra ett så effektivt genomförande av UMA som möjligt är det av stor vikt att
medverkande aktörer har samma syn på vilken typ av resultat och effekter som projekten ska
syfta till. Samsyn kring projektens mål och inriktning på ett initialt skede är inte minst centralt
för att undvika risken för splittring och bristande fokusering längre fram. Att projektens
målsättningar på kort och lång sikt är formulerade och tydliggjorda i ett initialt skede är
dessutom att se som en förutsättning för uppföljning och utvärdering under
genomförandeprocessen.
För att skapa samsyn kring projektens mål och projektlogik genomfördes en workshop för
framtagande av en förändringsteori.
Workshops syfte:
• Medverkande personer och samarbetspartners får lära känna varandra
• Introducera utvärderare och utvärderingens övergripande metodik (så kallad
programteorimetodiken)
• Få feedback om och diskutera fram en samsyn/förankring kring projektets effektmål,
målgruppen, och effekter på kort-, medellång- och långsikt som ska vara underlag för
utvärderingen.
Förändringsteorin kan ses som en logisk karta över hur projektet är tänkta att fungera.
Förändringsteorin utgör i denna bemärkelse ett analytiskt ramverk för vilken typ av resultat
och effekter som är intressant att följa upp i ett senare skede och som projekten bör utvärderas
mot. Förändringsteorin kan ses som en logisk karta över hur projektet är tänkt att fungera. I
förändringsteorin tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka
effekter på kort och lång sikt enligt följande modell:
Figur 1. De fem stegen i en förändringsteori
Aktiviteter
Utfall
Kortsiktiga
resultat
Långsiktiga
resultat
Effekter
Framtagandet av en förändringsteori sker bakifrån. Detta innebär att medverkande aktörer
började med att diskutera och fastställa vilka övergripande effektmål som UMA ska uppnå.
Därefter diskuterades vilka resultat på lång och kortare sikt som måste uppnås innan det
slutgiltiga effektmålet har förutsättning att nås. Slutligen diskuterades vilka utfall och
3 aktiviteter som projektet måste genomföra för att nå de önskade resultaten och effekterna.
Aktiviteter kommer att utvecklas i projektets genomförandefas. VETA har i projektet tagit
fram en förändringsteori tillsammans med uppdragsgivaren och övriga berörda parter i
projektet. VETA fungerade under workshopen i första hand som processledare där deltagarna
står för själva expertkompetensen inom området. På så sätt stimuleras diskussioner som
resulterar i konsensus kring mål mellan de medverkande parterna. Workshop-processen har
resulterat i följande kartbild:
2.1. Effektmålsdiskussion ’Effektmålet’ är det slutliga mål som projektet ska försöka uppnå vid projektets slut dvs efter
januari 2014. Även om utvärdering inte kan ta reda på vad som hände efter januari 2014 är det
ändå viktigt att målet fastställs nu så att: i) alla får en samsyn om vad målet är; ii) andra delar
av utvärderingen och projektets aktiviteter siktar på ett gemensamt och tydligt mål.
4 Efter diskussioner i mindre grupper och som en stor grupp kom vi fram till följande definition
av effektmålet:
”50 % av UMA-deltagare ska vara självförsörjande till 100% av sin förmåga ett år
efter individens projektavslut”.
Det betyder att effekten av projektet är – att en deltagare är självförsörjande 1 år efter sitt eget
projektavslut. Omfattningen på 50 % är baserad på vad som angavs i projektansökan och ska
ställas i relation till att 0 % av målgruppen är självförsörjande idag. Alltså är 50 % en stor
förändring.
”Självförsörjande” innebär följande tre former:
• anställning
• studier (som inkludera CSN-berättigade studier)
• driver ett socialt företag
Vi kom överens om att OSA (Offentlig Skyddat Anställning) inte ska ingå i effektmålet utan
att det är en väg eller metod mot effektmålet. En individ ska vara självförsörjande till 100 %
av sin förmåga för att ingå i effektmålet. Bedömningen av förmågan görs i dialog med
individen och UMA-jobbcoacherna och myndigheterna.
2.2. Diskussion om resultat på kort-‐, medellång-‐ och långsikt för deltagarna Kortsiktiga effekter bör hända inom 6 månader efter projektstart.
Medellånga effekter bör hända inom ett år efter projektstart.
Långsiktiga effekter bör hända inom 1,5 år efter projektstart.
Långsiktiga resultat
Vi kom fram till följande definition:
”UMA-deltagarna har påbörjat ett av följande alternativ:
1. anställning
2. studier (som inkludera CSN-berättigade studier)
3. ha startat ett socialt företag
4. OSA”
En praktikplats efter en UMA-plats anses inte som ett lyckat resultat och ingår inte i
definitionen av långsiktiga effekter.
Det fanns också psykologiska/kognitiva effekter som kan äga rum inom samtliga tidsramar
(tex på såväl kort-, medellång- och långsiktiga effekter);
att alla deltagare ökar sina kompetenser/anställningsbarhet och självförtroende och
självkänsla
Vi diskuterade olika sätt som kompetens/anställningsbarhet och självförtroende kan definieras
och bedömas. Vi behöver hitta en balans mellan självförtroende och självinsikt/självkänsla.
Bedömningen behöver ta hänsyn till viljan, behov, förmåga och kunskap av deltagarna.
5 Bedömningen bör också vara en balans mellan deltagarnas och UMA- jobbcoachers
perspektiv.
Medellånga effekter
Vi kom fram till följande definition:
”75 % av UMA-deltagarna fullföljer sin UMA-plats enligt planen till 100 % av sin
förmåga”
”Fullföljandet av UMA-platsen enligt planen” bedöms av UMA-jobbcoacherna såväl som
bedömningen av deltagarnas förmåga.
De psykologiska/kognitiva effekter ingår också här under medellånga effekter.
Kortsiktiga effekter
Vi kom fram till följande definition:
”100 % av UMA-deltagarna erbjuds en UMA-plats”
Ett erbjudande är inte nödvändigtvis samma sak som att påbörja en UMA-plats. De
psykologiska/kognitiva effekter ingår också här under medellånga effekter.
2.3. Samverkansplan UMA-projektets styrgrupp ska upprätta en plan för hur de ska jobba under projektet för att
förbättra samverkan kring deltagargruppen. Planen ska i möjligaste mån motverka följande
problem kring samverkan:
•
•
•
•
•
•
•
Stuprörsproblematik – myndigheterna pratar inte med varandra och skyller på
varandra
Brist på rättsäkerhet – samverkan beror alltför ofta på villiga individer och därför är
personbunden i stället för att vara inbyggd på organisatorisk nivå
Kontinuitetsbrister – hög frekvens av handläggare inom en myndighet för en och
samma deltagare
Brist på lärande organisationer – exempelvis tar myndigheter ej tillvara befintlig
kunskap om deltagaren och samverkan
Decentraliserad styrning av samverkansfrågor Kommunerna/SDF gör olika saker och
dom gör det svårt att tar upp frågan på högre/tjänstemannanivå
Bristande ledarskap/engagemang gällande samverkan
Brist på tydlig och bra informationsspridning till samverkanspartners från projektet
På kartbilden finns det tre aktiviteter gällande samverkande partners. Två av aktiviteterna ska
genomföras av projektets personal. Styrgruppen ska ansvara för att upprätta en strategisk plan,
i vilket andra aktiviteter skulle kunna ingå. Till exempel kan man ta fram information för att
belysa skillnader mellan SDF/kommuner och sprider information direkt till samverkande
partners och en politisk-referensgrupp. Styrgruppen kommer också, beroende på vad de
kortsiktiga resultaten för deltagarna visar, att få i uppgift att ta fram en implementeringsplan.
Denna plan har tudelat syfte, dels ska den tydliggöra styrgruppsrepresentanternas ansvar för
implementeringsfrågan men också tydliggöra dess strategi.
6 2.4. Arbetsgivare
Inom UMA-‐ projektet utgör arbetsgivarna en viktig målgrupp. I ansökan lyfts arbetsgivarnas bristande kunskap om målgruppen fram som problematisk och som en bidragande orsak till höga ingångströsklar för deltagarna i projektet. För att motverka detta samt att ändra arbetsgivarnas attityder gentemot målgruppen har man inom UMA-‐
satt upp en rad målsättningar som omfattar arbetsgivarna. Målsättningar är tydliggjorda i kartbilden och ska sammantaget bidra till att motverka: • Fördomar om målgruppen • Föreställningar om att det är svårt att anställa/erbjuda UMA-‐plats personer ifrån den aktuella målgruppen • Heterogena arbetsplatser – öka mångfalden • Öka kvaliteten på tjänst/varor hos arbetsgivaren (med hänsyn tagen till undanträngnings-‐ och inlåsningseffekter) • Föreställningar om att det endast är kostnader förknippat med att anställa/erbjuda UMA-‐plats för personer i målgruppen (visa på vinster i form av samhällsutveckling och goodwill). 2.5. Transnationalt samarbete
Inom UMA-‐projektet finns också en ambition om transnationellt samarbete. Eftersom utmaningarna som UMA-‐projektet ska överbrygga oftast är gemensamma för många medlemsstater syftar det transnationella samarbetet till att bidra till erfarenhetsutbyte och ökad kunskap gällande dessa utmaningar. De transnationella aktiviteterna ska bidra till måluppfyllelse för UMAs övriga mål och kommer då de är mer specificerade att inkorporeras i kartbilden ovan. Emellertid har fem områden för det transnationella arbetet identifierats, dessa ska i förlängningen bidra till att underlätta uppfyllelse av projektets effektmål om att 50 % av UMA-‐
deltagare ska vara självförsörjande till 100% av sin förmåga ett år efter individens projektavslut”. Fem tänkbara områden identifierades: 1. Jämföra/lärande om hur ekonomiska effekter av insatser kan mätas, utfall, kostnadsmodeller, SROI 2. Jämföra/lärande om välfärdsmodeller, hur ekonomiska lösningar utformas för långtidsarbetslösa/långtidssjukskrivna. Ansvar stat/NGO´s, finansiering. Problematisera vår välfärdsmodell. 3. Jämföra/lärande om samverkansmodeller, Norge-‐modellen, Finsam/samordningsförbunden, metoder för samverkan 4. Jämföra/lärande om coachningsmetoder, individuellt program med uppföljning, testa hur vi kan säkerställa att deltagarna verkligen kommer ut på en UMA plats efter 6-‐12 månader i projektet 7 5. Jämföra/lärande om arbetsgivarkontakter, hur arbetsgivarna kan rustas för att ta emot deltagare, CSR, metoder mot/för arbetsgivare Aktiviteter: Seminarier på olika teman, ansvaret för att organisera och genomföra dessa kan växla mellan länder/projekt Utbyten, shadowing – personal, -‐ deltagare Peer reviews Systematiska lärande studieresor, program med besök och workshops Länder Tyskland, Weimar UK, Health on Social Care Partnership Polen Holland Kontakter/samarbete inom projekt Livsval som ev kan fortsätta i UMA: European Franchising Network Le Mat Europa, hotel och B&B som sociala företag Dianova international, behandlingscenter för missbrukare Projekt i Skottland som vi tog emot deltagare från i två omgångar och som vill fortsätta utbytet People projektet, Stockholms stad och AF tillsammans med Spanien och UK 2.6. Jämställdhet och Tillgänglighet
Jämställdhet och tillgänglighet kommer att integreras och inkluderas genomgående i hela
projektet. Jämställdhets-och tillgänglighetsmålen är inte explicita i kartbilden men är
inkorporerade på följande sätt:
•
•
•
•
Alla statistik i projektet kommer att vara könsindela
Resultat från uppföljning av samtliga relevanta mål kommer analyseras ur ett
jämsälldhetsperspektiv
UMA-platserna kommer ur ett jämställdhetsperspektiv att följas upp ur följande
perspektiv:
o Privat/offentlig-sektor
o Yrke
o Position
Med avseende på effektmålet om att ”50 % av UMA-deltagare ska vara
självförsörjande till 100% av sin förmåga ett år efter individens projektavslut”
kommer utvärderingen undersöka formerna för anställning ur följande perspektiv:
o Privat/offentlig
o Yrke
o Position
o Lön
o Anställningsform
8 o Heltid/deltid
Anledningen till att projektet kommer följas upp enligt ovan angivna kriterier är att UMA- ska
bidra till att bryta traditionella könsmönster på arbetsmarknaden. Detta ska vara genomgående
för både UMA-plats och anställningar till följd därav.
Utöver detta kommer aktivitetsutvärderingar att genomföras kontinuerligt och dessa kommer
särskilt att beakta tillgängliginghetsperspektivet. Deltagarna kommer att få frågor om de har
kunnat tillgodogöra sig kunskaper i samband med aktiviteter om så ej skett kommer detta att
följas upp och åtgärdas.
9 3. Definitioner I följande avsnitt presenteras definitioner av målgrupp och vad som anses vara en meningsfull UMA-‐plats. 3.1. Diskussion om målgruppen Den primära målgruppen är projektets deltagare. De andra målgrupperna är arbetsgivarna och
samverkande partners. Diskussionen fokuserade på deltagarna.
Definitionen av deltagarna:
• 16-64 år – åldersgränsen sänktes från 18 år (som stod i projektansökan) på grund av: i)
ungdomsarbetslöshet är ett viktigt område för EU; ii) det är viktig att fånga upp unga
vuxna så tidigt som möjligt istället för att vänta tills de fylla 18. Det diskuterades
också om den högre åldersgränsen bör sänkas från 64 år till 55 år. Vi kom överens om
att inte göra detta på grund av: i) det kan uppfattas som diskriminering; ii)
projektansökan angav att målgruppen var 18-64 och det går inte i efterhand att
begränsa åldersgränsarna; iii) erfarenhet av Livsval visar att det var väldigt få
deltagare över 60 år, vilket innebär att det inte kommer att vara någon väsentlig
påverkan på projektet.
• Har medfinansiering från start
• Medverkar frivilligt
Två uteslutande kriterium fastställdes:
• Fara (suicidal självmordsbenägna)för sig själv och/eller för andra
• Ej påverkad av alkohol/droger
Följande punkter beaktades/diskuterades:
• En deltagare får inte vara för fysiskt sjuk att vara med, måste kunna tillgodogöra sig
aktiviteter och stöd
• Det finns inga språkbegränsningar för deltagare
• Nykterhet/drogfrihet är inte en förutsättning för att delta. Vi diskuterade skillnader
mellan att vara nykter, beroende och missbrukare och kom fram till att så länge
deltagaren ej är påverkad när de medverkar i projektet så kan man jobba med dem,
motivation mm.
• En inremitteringsgrupp ska ordnas. Gruppen ska ha hand om att bedöma alla nya
deltagare utifrån ovan angivna kriterier samt specificera bedömningskriterier.
3.2. UMA-‐plats av hög kvalitet För att säkerställa att en UMA-plats är av hög kvalitet upprättas och utvärderas enligt sju QA
(kvalitetssäkring) kriterier.
1. Matchning – är grundläggande för en bra UMA-plats. God matchning av individens
behov, önskemål och arbetsgivarens efterfråga är kännetecknande för en UMA-plats
av hög kvalitet. I detta avseende tas också hänsyn till jämställdhet och tillgänglighet,
alltså att UMA-platsen i den mån det är möjligt ska bryta traditionella könsmönster
och vara anpassad efter individens behov oavsett funktionsförmåga. Matchningen
ska också ta hänsyn till individens handlingsplan, där syftet med arbetsuppgifterna är
tydligt.
10 2. Team kring deltagaren – teamet har ansvar att säkerställa att: Arbetsuppgifterna för
deltagaren definieras i samråd med arbetsgivaren och beskrivs tydligt. De
arbetsuppgifterna som utförs ska stämma överens med arbetsuppgiftbeskrivning och
individens handlingsplans. Arbetsgivaren ska uppleva att hon/han kan få stöd om så
önskas. Deltagaren ska uppleva att hon/han kan få stöd om så önskas.
3. Handledarskap på plats – omfattar både stöd från anställd på arbetsplatsen avseende
arbetsuppgifter (praktiska frågor med arbetet och/eller att vara på arbetsplatsen) och
stöd från UMA-jobbcoachen avseende stöd utifrån individens behov.
4. Krisberedskap – innebär att teamet (UMA-coach och annan relevant personal från
projektet) kan reagera snabbt om någon kris uppstår och komma ut till arbetsplatsen
för att ge stöd till både arbetsgivaren och deltagaren. Syftet är att lösa problem snabbt
för att undanröja missförstånd och lösa eventuella konflikter.
5. Kompetensutveckling för deltagarna – deltagaren får kompetensutveckling på
arbetsplats vid behov och/eller arbetsuppgifterna tillföra någon typ av
kompetensutveckling, enligt individens personlig handlingsplan.
6. Kompetensutveckling för arbetsgivarna – arbetsgivarna får introduktionsmöten
och/eller kompetensutvecklingstillfällen, tex föreläsningar, för att öka kunskap om
projektets målgrupp
7. Tillgång – UMA-platsen anses att tillföra en tillgång till företaget/verksamhet,
exempelvis att ett nytt jobb skapas som annars inte skulle ha funnits, en person som
annars inte skulle ha anställd är nu på plats.
11 4. Risker och möjligheter I ansökan till ESF-rådet presenteras en rad olika risker och hur dessa ska hanteras. Flera av
dessa risker har hanterats under projektets mobiliseringsfas och i följande avsnitt följer en
beskrivning av både risk.
4.1. Interna risker:
1. Många aktörer och samverkansparter är inblandade
Det finns många exempel på att projekt med många aktörer och samverkanspartners splittras
och blir ineffektiva. Detta leder ofta också till att många aktörer får svårt att se projektet som
en enhet och fokuserar endast på specifika delar. För att undvika detta scenario har man
genomfört en process-workshop där mål, indikatorer och uppföljningssystem har specificerats
(se ovan).
Dessutom kommer det att tydliggöras vad som förväntas av styrgruppen och de ska också ta
fram en plan för hur de
2. Innehållet i aktiviteterna passar inte målgruppen
Ytterligare en risk är att projektets aktiviteter inte är målgruppsanpassade. I det här fallet är
denna risk ganska begränsad då aktiviteter och insatser för målgruppen är beprövade.
Emellertid kan deltagarnas behov utvecklas över tid och därför är det ytterst väsentligt att
kontinuerligt anpassa projektet. Därför har ett grundligt uppföljningssystem utvecklats och
samtliga coacher kommer att i mobiliseringsfasen utbildas i hur de ska fylla i de framtagna
månadsrapporterna där information om deltagarnas utveckling och synpunkter finns samlade.
Baserat på dessa månadsrapporter som också inkluderar självskattningsfrågor (se bilaga)
kommer projektets följeforskare kontinuerligt tillhandahålla information om deltagarnas
behov och utveckling baserat på de aktiviteter och de insatser som projektet tillhandahåller.
Vidare kommer UMA-projektet också ha ett deltagar-råd från vilken ytterligare information
kommer att inhämtas.
3. Informationsspridningen når inte målgruppen
I ett stort projekt med många medarbetare är det väsentligt med effektiv
informationsspridning. Samtliga aktörer måste uppleva att de är en del av projektet och får
löpande information samt har möjlighet att informera vid behov. För detta ändamål har
projektet under mobiliseringsfasen anställt en informatör som är särskilt ansvarig för
informationsspridning (internt och extern) samt för marknadsföring. En kommunikationsplan
är under utveckling.
4. Projektet är administrativt tungt med många deltagare och utförare
UMA-projektet är stort och omfattar många deltagare som på relativt kort tid ska bryta sin
isolering, motiveras, stärkas och komma i självförsörjning. Därför har projektledningen
förstärkts med projektadministratör, projektassistent, ekonomiassistent samt en person som är
särskilt ansvarig för medfinansieringfrågan. Samtliga personer är anställda under
mobiliseringsfasen och har god förståelse för och kunskap om projektets målsättningar.
12 4.2. Externa risker 1. Att projektet får för få deltagare i förhållande till verksamhet och budget
I projektets inledningsfas har det framkommit att några Stadsdelsförvaltningar inom
Stockholm Stad har fått direktiv om att prioritera Jobbtorgen. Detta innebär att merparten av
de personer som stadsdelarna hade kunnat remittera till UMA i första hand ska matchas mot
insatser på jobbtorgen. Projektet hanterar denna situation genom att kontakta deltagare från
kringkommuner och har nu säkerställt XX antal deltagare där ca 130 kommer direkt från
projektet Livsval.
2. Personal byts ut hos samverkansparterna, projektprocessen får börja om
I flertalet liknande projekt har det framkommit att styrgruppsrepresentanter allt för ofta byts
ut under projektets genomförande. Dessutom är det relativt vanligt att många
styrgruppsrepresentanter inte har några reella mandat inom sina organisationer och därmed
begränsade möjlighet att påverka och informera om projektet. För att undvika bristande
kontinuitet och att styrgruppen intar en roll av referensgrupp är en ansvars- och
uppdragsbeskrivning för styrgruppen under utveckling. Denna är tydligt kopplad till
projektets målsättningar och inbegriper bla att styrgruppen ska vara mer operativ än vad
exempelvis Livsvals styrgrupp var. Dessutom ska styrgruppen utveckla plan för hur de ska
jobba under projektet för att förbättra samverkan kring deltagargruppen.
3. Externa faktorer – lagförändringar och dylikt
Projektets kontexter kan förändras under dess genomförande, policys och lagar kan som
påverkar projektets förutsättningar kan tillkomma/förändras under arbetets gång. Dessa
faktorer är svåra att hantera om projektet inte redan från början har en tydlig strategi kring
dess genomförande och målsättningar. En sådan finns inom UMA och därför har utrymme för
flexibilitet och hantering av oförutsedda händelser skapats. Detta innebär inte att projektet har
möjlighet att hantera alla oförutsedda händelser då detta ej är realistisk. Emellertid har ett
projekt med tydlig struktur lättare än de med diffus målbild att hantera oförutsedda händelser i
dess kontext.
13 Bilaga 1 Självutvärderingsverktyg
Projekt UMA
Självutvärderingsverktyg – Översikt
Vad är självutvärderingsverktyget?
Självutvärderingsverktyget (SUV) består av tre delar:
1. Ett omfattande uppföljningsinstrument – ”Månadsrapporten” – som samlar så
kallad monitoringinformation på individnivå om varje deltagare som skrivs in i
projektet. Via månadsrapporten samlas data in om exempelvis start- och
slutdatum av olika moment och aktiviteter i individens gång genom projektet,
vilka aktiviteter personen deltar i, statisk bakgrundsinformation exempelvis
kön, kartläggningsinformation (till exempel styrkor, önskemål om utveckling)
och individens målsättning.
2. Ett självskattningsinstrument – detta instrument samlar data om faktorer som
kan förändras under projektets gång. Detta omfattar faktorer: 1) faktorer som
projektet avsiktligt försöker förändra, som anställningsbarhet, självkänsla och
”self-efficacy” (tilltron till sin egen makt), och 2) faktorer som kanske kan
förklara projektets effekter exempelvis ändringar i boendestatus, drogmissbruk
med mera. Självskattningsinstrument genomförs maximum fyra gånger: i
början av projektet, inför UMA-platsen (efter föreberedande aktiviteter), efter
UMA-platsen, och vid projektavslut. Verktyget byggs huvudsakligen från
befintliga skalor som tagits fram av tidigare forskning, exempelvis Rosenbergs
Självkänsleskala och The General Self-efficacy Scale.
3. Ett aktivitetsutvärderingsinstrument – detta instrument är en enkel
utvärderingsblankett som används vid avslut av alla aktiviteter som ingår i
projekt UMA.
Vad är syftet med SUV?
Syftet med SUV är att samla information som ger underlag till både utvärderingen
och som kan stödja jobbcoachernas arbete med deltagaren. Med andra ord är det ett
gediget uppföljnings- och utvärderingsinstrument av i projektets kärna.
Månadsrapporten tillhandahåller basinformation om deltagare och deras resa genom
projektet. Denna information tillåter analysen att följa upp resultat och effekter för
olika grupper, exempelvis efter kön, utbildningsstatus, arbetslivserfarenhet med
mera. Informationen om de olika momenten i projektet används för att analysera vad
för kombinationer av insatser som fungerar för vilka grupper.
Självskattningsverktyget tillför information om vilka ändringar som skett mellan
projektets huvudmoment, det vill säga, har projektet uppnått effekter enligt modellen?
Analysen kan fastställa var och när statistiskt signifikant skillnader äger rum och
jämför detta med modellen av projektets teori (enligt kartbilden).
Aktivitetsutvärderingsinstrumentet tillåter analysen att bedöma individuella effekter av
de olika insatserna som ingår i projektet. Det finns två syften: 1) för att förstå vilka
aktiviteter har bäst effekt med vilka grupper, 2) för att lära oss om deltagarens
respons till aktiviteterna och hur de kan förbättras.
14 UMA Projektet
Självskattningsblankett
Fyllas i av UMA-jobbcoach
UMA-jobbcoachers namn
Deltagares födelsedatum
Deltagarnumm
er
Datum idag
Självskattningsfas (0, 1,
2, 3)
0=Inskrivning
1=Inför UMA-platsen
2=UMA-platsens avslut
3=projektavslut
1. Ange ditt nuvarande boendetyp – välj ett val från listan nedan.
eget, stabilt boende (tex. äger eget bostad, 1:a hand, 2:a hand)
tillfälligt boende (tex. hos vänner, stödboende)
härbärge
hemlös / utan boende
övrigt – var god och
beskriver:
2. Hur bedömer du din svenska i tal och skrift?
Inga (0)
Väldigt dåligt Dåligt
OK (3) Bra
Väldigt bra/modersmål
Muntligt
(1)
(2)
(4)
(5)
Inga (0)
Väldigt dåligt Dåligt
OK (3) Bra
Väldigt bra/modersmål
Skriftligt
(1)
(2)
(4)
(5)
3. Finns det personer i din närhet som kan fungera som stöd vid behov? Välj ett val
Ja / Nej / Delvis
Markera alla som finns som stöd
Vänner
Partner
Familj (tex föräldrar, andra släkt)
Myndighetsperson
Andra –
beskriva:
4. Hur ofta kan du inte genomföra det som förväntas av dig på grund av alkohol
eller droger?
Aldrig
Månadsvis
Veckovis
Dagligen
5. Under senaste 6 månader hur har din hälsa varit?
Mycket bra
Bra
Inte bra
15 6. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens för dig för varje mening:
Stämmer Stämmer Sämmer
inte alls
stämmer ganska
inte
bra
särskilt
bra
1. Jag vet hur jag ska gå till väga för att finna
ett jobb som passar mig (tex var jag ska söka,
leta mm)
2. Jag vet hur jag ska till väga för att få ett
jobb som passar mig (tex ansökan, CVskrivning, intervjuteknik)
3. Jag vet hur jag ska gå till väga för att få
referenser för att söka arbete
4. Jag vet hur jag ska gå till väga för att
behålla ett jobb
5. Jag kan anpassa mig till arbetslivets regler
och rutiner (tex förmåga att passa tider)
6. Jag kan samarbeta med andra på
arbetsplatsen
7. Jag kan komma in i arbetsgemenskapen
8. Jag kan hantera kritik om jag gör fel på
jobbet
9. Jag har inget problem med att göra
arbetsuppgifter som jag inte har valt själv
10. Jag har inget problem med att fråga efter
hjälp på en arbetsplats (tex när jag inte kan
utföra mina uppgifter)
7. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens för dig för varje
påstående:
Stämmer Stämmer Sämmer
inte alls stämmer ganska
inte
bra
särskilt
bra
1. Jag lyckas alltid lösa svåra problem om jag
bara anstränger mig tillräckligt
2. Även om någon motarbetar mig hittar jag
ändå lösningar för att nå mina mål
16 Stämmer
helt
Stämmer
helt
3. Jag har inga svårigheter att hålla fast vid
mina målsättningar och förverkliga mina mål
4. I oväntade situationer vet jag alltid hur jag
skall agera
5. Till och med överraskande situationer tror
jag mig klara av bra
6. Tack vare min egen förmåga känner jag mig
lugn även när jag ställs inför svårigheter
7. Vad som än händer klarar jag mig alltid
8. Vilket problem jag än ställs inför kan jag
hitta en lösning
9. Om jag ställs inför nya utmaningar vet jag
hur jag skall ta mig an dem
10. När problem uppstår kan jag vanligtvis
hantera dem av egen kraft
8. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens för dig för varje
påstående:
Stämmer Stämmer Sämmer
inte alls stämmer ganska
inte
bra
särskilt
bra
1. Jag känner att jag har ett värde. (jag är
värd lika mycket som andra)
2. Jag känner att jag har flera goda
egenskaper
3. På det stora hela har jag en känsla av att
jag är misslyckad
4. Jag kan göra saker lika bra som de flesta
5. Jag känner att jag inte har mycket att vara
stolt över
6. Jag har en positiv inställning till mig själv
7. På det stora hela är jag nöjd med mig själv
8. Jag önskar att jag hade mer respekt för mig
själv
17 Stämmer
helt
9. Jag känner mig verkligen värdelös ibland
OBS. Frågorna nedan kommer endast att besvaras vid självskattningsfaser
1-3
9.Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens för dig för varje fråga:
Dåligt
Mindre
Bra
bra
1. Hur har du blivit bemött av din UMA-coach?
2. Hur har din UMA-coach fungerat om du har
behövt hjälp vid kontakter med myndiheterna
(tex Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan)?
3. Hur mycket har UMA-projektet bidragit till
att ge dig möjligheter för personlig
utveckling?
18 Mycket
bra