1. No category

Rysslands problem före revolutionen.
- Feodalt system.
Livegenskapen avskaffas 1861.
- Ont om land. Ingen
skiftesreform.
- Växande befolkning.
Drabbar främst
bönderna. Bönderna
utgjorde 80 % av
befolkningen.
Styrelseskicket i Ryssland före revolutionen
Tsaren (enväldig)
Styrde genom…
Adeln
Hemliga
polisen
Våld…
Armén
Ortodoxa
kyrkan
…och
ideologi.
Revolutionsförsöket 1905
Orsak:
Krig mot Japan (1904 – 1905)
hade förvärrat problemen i
landet och då särskilt
böndernas.
Vad hände?
-Uppror mot tsaren. Soldater
skjöt mot folkmassor (”den
blodiga söndagen”).
-Myteri på pansarkryssaren
Potemkin.
Följder:
-Tsaren skapade ett parlament
(duman). Obs! Ingen politisk
makt.
-Grupper som inte tyckte om
tsarens politik bildade partier.
Händelserna och följderna av detta revolutionsförsök är mycket
viktiga om man skall förstå den ryska revolutionen.
1917 – Revolutionsåret. Varför blev det revolution?
Missnöje med tsarens ledning
som grundar sig i ett alltför
hårdhänt styre. (ex. vid år
1905)
Första världskriget
Kriget ledde till att människor i
Ryssland led. Observera att det gick
dåligt för Ryssland mot Tyskland .
Politiska grupper och partier hade
bildats i landet som ogillade
tsarens styre.
Orsaker till
ryska
revolutionen.
Svält
Missväxten 1916 gjorde att folket svalt. Det
blev ytterst märkbart att Rysslands jordbruk
var inneffektivt.
Förutsättning för att
den ryska revolutionen
skulle ske.
Soldater och bönder bildade råd
(sovjeter) som stod i opposition
till tsaren. Här fördes nya
politiska tankar fram. P.g.a.
kriget och svälten började folket
att göra uppror.
När tsaren upptäckte att han inte hade militärens stöd så lämnade han över makten till Duman. Detta
skedde i februari och kallas därför för februarirevolutionen.
Februari 1917
I Ryssland fanns det nu två makter.
Duman (bildades
1905)
Sovjeter (råd som
bildades 1917)
Parlamentet som
tsaren hade lämnat
över styrelsen till i
februari 1917.
Det fanns mindre råd i
de stora städerna och i
de olika regionerna.
Från början stödde
dessa råd duman
Dubbelmakten
Problemet med denna ”dubbelmakt” var att det inte var lätt
att veta vem som styrde Ryssland
Duman (bildades
1905)
Sovjeter (råd som
bildades 1917)
Parlamentet som
tsaren hade lämnat
över styrelsen till i
februari 1917.
Det fanns mindre råd i
de stora städerna och i
de olika regionerna.
Från början stödde
dessa råd duman
Denna ”makt” hade det formella
mandatet att regera, eftersom
tsaren lämnat över makten till
dem…
…medan denna ”makt” hade mycket av
vapenmakten, eftersom många soldater ingick
i de olika sovjeterna.
Dubbelmakten
I praktiken kunde därför inte duman regera utan sovjeternas
stöd.
Duman (bildades
1905)
Sovjeter (råd som
bildades 1917)
Parlamentet som
tsaren hade lämnat
över styrelsen till i
februari 1917.
Det fanns mindre råd i
de stora städerna och i
de olika regionerna.
Från början stödde
dessa råd duman
Beslut
Stöd.
Men krisen i samhället blev inte bättre.
Kravaller och myterier fortsatte.
Lenin
I Tyskland var man
medveten om
inrikesproblemen i
Ryssland.
Vladimir Lenin var revolutionär
och kommunist. Han befann sig
vid denna tidpunkt i Schweiz
och med tysk hjälp tog han sig
till Ryssland.
I en järnvägsvagn
smugglades han ut och gavs
av Tyskland en hög med
pengar som skulle användas
för att sprida det radikala
budskapet.
Lenin
Vladimir Lenin började predika sitt marxistiska budskap. Från
början koncentrerades det politiska budskapet till fyra
punkter:
Fred – Bröd – Jord –
All makt till sovjeterna!
Lenin var skicklig retoriker. Han
anknöt till de mest trängande
behoven hos folket.
Lenin
I Ryssland var det socialdemokratiska partiet uppdelat i två
delar:
Bolsjeviker (betyder:
majoritetsinriktningen)
Mensjeviker(betyder:
minoritetsinriktningen)
Lenins inriktning.
Verkade för revolution.
Ville förändra samhället sakta,
genom reformer.
Trots att begreppet bolsjevik syftar på ”majoriteten”, var aldrig den radikala
politik som gruppen stod för något som majoriteten av befolkningen ville ha.
Oktoberrevolutionen 1917
Under sommaren 1917 blev det oroligt i det ryska
samhället.
Valet till duman hade
lett till att en ny, mer
vänsterbetonad
regering valts under
ledning av Kerenskij.
Kerenskij-regeringen
försökte stävja
upproren.
En rysk offensiv i kriget
misslyckades.
Massdesertering bland
soldaterna.
Detta misslyckades.
Förtroendet för
den nya
regeringen blev
nu mycket
svagt.
Oktoberrevolutionen 1917
Oktoberrevolutionen 1917
Lenin tog makten genom att arrestera
regeringen. I själva verket var bolsjevikerna
ganska få, men de var välorganiserade.
Det är viktigt att här beakta att
Oktoberrevolutionen egentligen inte bör kallas för
”revolution.” I vart fall inte om man med politisk
revolution menar att en stor del av befolkningen
gör uppror och tar över den politiska makten.
Bolsjevikerna, som tog över i oktober 1917 hade
inte något större folkligt stöd. De var dock mycket
välorganiserade och kunde därför genomföra en
”statskupp” 1917.
Efter detta:
- Jord delades ut till bönder
- Fredsförhandling med Tyskland
- Nyval
Valet innebar ett nederlag för bolsjevikerna. Därför sa Lenin att
det vart dags för ”proletariatets diktatur” och upplöste duman.
Sovjeterna och partiet fick makten i Ryssland.
Inbördeskrig 1918 – 22. Efter detta bildades
Sovjetunionen.
Definitioner:
Skiftesreform.
I många länder gjordes s.k. skiftesreformer
i syfte att förbättra jordbruket. Idén kom
från England som redan började under
senmedeltiden. I Skåne gjordes försök på
1700-talet och i hela Sverige
genomfördes en omfattande skiftesreform
under 1800-talets första hälft, den s.k.
”laga skifte”.
¡ 
Skifte
Föreställ er en by med en väg, två bondgårdar och två åkrar
Skifte
Efter en generation kommer åkrarna delas upp mellan sönerna:
Skifte
Efter ett flertal generationer kunde det se ut på följande vis:
Skifte
Skiftet gick ut på att omfördela jorden och samtidigt bruka ny mark
Skifte
Bonden här fick
hela denna
åker…
Denna glade
bonde fick åkern
rakt över vägen
Skifte
Åt dessa bönder röjdes och
odlades ny mark.
Skifte
Dessa bönders bondgårdar
flyttades utanför byn, och ny
mark odlas upp åt dem
Skifte
Byn är nu ”skiftad”.
Skiftesreformen
¡ 
¡ 
¡ 
¡ 
¡ 
¡ 
I och med att jordbruket kom att effektiviseras, blev
det ovanligare med svält i många länder.
Med en god försörjning av befolkningen kunde landet
utvecklas på många olika vis.
Många människor kunde syssla med annat än jordbruk
och utveckla handel och t.o.m. industri.
En del menar t.o.m. att ett effektivt jordbruk är en
mycket viktig förutsättning för att ett land skall kunna
industrialiseras.
I många länder skedde en skiftesreform och en stark
medelklass kunde utvecklas. Denna medelklass krävde
politiska förändringar, vilket ledde till att tankar om
demokrati växte fram i Europa.
I Ryssland hade ingen jordreform skett och heller
ingen omfattande industrialisering. Medelklassen var
inte speciellt stor och kunde inte utmana det gamla
samhället. Feodalismen levde kvar.
Feodalismen
Feodalismen uppkom efter romarrikets fall.
Romarriket föll.
Två viktiga följder
av denna händelse
var…
1. Penningekonomin
brakade ihop. Det gick
inte att använda de
romerska mynten som
betalmedel.
2. Den romerska
militärmakten försvann. Det
fanns därmed inte längre
någon ”världspolis.”
Feodalismen
Rom hade varit den kända väldens centrum.
Enkelt uttryckt
kan man säga
att detta
”centrum” (d.v.
s. Rom)
behärskade
resten av
världen med
militärmakt och
ekonomi.
Feodalismen
Rom föll…
När det gamla
centrum
försvann, så
uppkom en
mängd nya
”maktcentrum”.
Tidsmässigt var detta kring 500talet och framåt (den tidiga
medeltiden
Dessa nya europeiska
kungadömen hade inte samma
möjligheter som romarriket .
Feodalismen
De nya kungarna saknade ju både pengar och någon större militärmakt.
Genom att ge bort mark mot att få militär hjälp
kunde man lösa problemet och därmed behärska
ett större område.
När fler ”maktcentrum” gör på liknande vis,
skapades en slags ”terrorbalans”.
En vapenteknisk utveckling gjorde att militären
slukade stora resurser.
Feodalismen
¡ 
¡ 
¡ 
Medeltidens riddarväsende uppkom i och
med detta utveckling.
Denna grupp hade mycket kostsamma
vapen och var tvungna att träna ihärdigt
för att upprätthålla den kvalité som tidens
krigsföring krävde.
I och med att riddarnas roll blev att kriga,
kom böndernas roll enbart inskränkas till
att förse sin riddare med förnödenheter.
Feodalismen
Alltså…
Kungen gav bort marken till .. .
…riddarna som sysslade
med krig och ….
…fick sin försörjning
genom bönderna.
Feodalismen
Kungen gav bort marken till .. .
Men hur kunde denna relation bestå? Riddarna eller
adeln ägde ju nu både den ekonomiska , men framförallt
den militära makten (det s.k. ”monopolet på våld”)
Det var visserligen
besvärligt med
denna relation, och
kampen mellan adel
och kungamakt var
stundtals bister
under medeltiden.
…riddarna som sysslade
med krig och ….
…fick sin försörjning
genom bönderna.
Feodalismen
Kungen gav bort marken till .. .
Anledningen till att relationen, i de flesta fall,
fungerade var kyrkan. Genom att ge legitimitet
åt löftena mellan kung och adel, blev det
svårare att ändra den sociala ordningen. Att
göra uppror mot kungen blev därigenom
synonymt med att göra uppror mot Gud.
…riddarna som sysslade
med krig och ….
…fick sin försörjning
genom bönderna.
Feodalismen
Kungen gav bort marken till .. .
…riddarna som sysslade
med krig och ….
Samma typ av tankesätt fungerade även i
denna relation. Om bönderna skulle få för sig
att göra uppror mot adelns förtryck, innebar
det samma brott som ett uppror mot Gud.
…fick sin försörjning
genom bönderna.
Feodalismen
Kungen gav bort marken till .. .
…riddarna som sysslade
med krig och ….
Förtrycket av bönderna blev så omfattande att
de ansågs inte vara fria, de var en dela av
själva marken och kunde därför inte flytta ifrån
den – de blev ”livegna”.
…fick sin försörjning
genom bönderna.
Feodalismen
Kungen gav bort marken till .. .
Men kyrkan då? Var placerar vi in
den i denna modell?
Det är inte helt enkelt. Man kan
säga att den var ”kittet” som
höll ihop den sociala ordningen.
Svårigheten att enkelt
placera in kyrkan i den
sociala ordningen kom att
leda till uppslitande
konflikter mellan kyrka
och kungamakt.
…riddarna som sysslade
med krig och ….
…fick sin försörjning
genom bönderna.
Feodalismen
Hur skall man då
definiera feodalism?
Kungen gav bort marken till .. .
Som styrelseskick kan man
definiera feodalismen på
följande vis:
Ett styrelseskick
där kungarna har
relativt lite makt,
adeln äger marken
och bönderna är
livegna
…riddarna som sysslade
med krig och ….
…fick sin försörjning
genom bönderna.
Feodalismen
Men begreppet ”feodal” kan
också syfta på ett samhälle
som inte har moderniserats,
som inte har någon stark
medelklass och som har ett
auktoritärt styrelseskick.
I Rysslands fall hade ju
så monarken (tsaren)
mycket makt. Trots detta
kan man säga att
samhället var feodalt,
eftersom många andra
feodals ingredienser
fanns i det ryska
samhället. T.ex. hade
adeln och kyrkan mycket
makt och landet saknade
en stor medelklass.
Kungen gav bort marken till .. .
…riddarna som sysslade
med krig och ….
…fick sin försörjning
genom bönderna.