Lärlingskompassen – en satsning för att hitta vägar till framgångsrik lärlingsutbildning Sammanfattning från konferensdagen i Göteborg, 25 oktober 2013 Fredagen den 25 oktober möttes ett fyrtiotal intresserade under temat ”Att organisera framgångsrik lärlingsutbildning”. Konferensen ägde rum i Göteborg och lockade intresserade från Göteborg, Töreboda, Båstad, Eslöv, Trollhättan/Vänersborg, Mölndal, Lysekil, Malmö, Varberg, Laholm, Kungsbacka, Karlshamn, Svedala, Borås, Stenungsund och Mellerud. Bo Sillén, dagens moderator, lotsade deltagarna genom programpunkterna. Programpunkterna vävdes samman genom avstämningar och frågestunder från auditoriet. Här följer en sammanfattning av vad konferensdeltagarna tog del av under dagen. Lärlingsutbildning förr och nu Kerstin Littke, Göteborgs Universitet, tog med deltagarna på en resa från 1600-talets mästare och mästarlärlingar fram tills dagens lärlingsutbildning. Diskussioner och idéer har det varit gott om på vägen och de politiska strömningarna har haft stor betydelse för lärlingsutbildningens utveckling. Antalet lärlingar i vårt land, Sverige, har varierat kraftigt. Under nittiotalet var intresset svalt hos ungdomarna, ett tjugofemtal i landet var engagerade i någon form av lärlingsutbildning. 1998 sjösattes därmed det första lärlingsförsöket. Kerstin Littke fortsatte tidsresan genom LIA-nätverket, GY07 fram till Lärlingskompassen idag. Kerstin Littke tog konferensdeltagarna på en historisk resa. Gymnasial lärlingsutbildning för eleven, skolan, arbetsplatsen och kommunen Stefan Einarsson, gymnasiechef i Uddevalla kommun, visade sin bild av hur lärlingsutbildningen vuxit fram i Uddevalla. Lärlingsutbildningen beskrevs som en nyckel i arbetet att kunna erbjuda ungdomarna den utbildning de efterfrågar. Lärlingsutbildningen breddar utbildningsutbudet och gör det möjligt att utbilda även enstaka elever i smala hantverksyrken. Stefan Einarsson lyfter tydliga mål, avdelat ansvar (en egen Stefan Einarsson talar om elevfokus. rektor) och elevfokus som del av framgångsreceptet för Uddevalla. Elevfokus blir strategin för att undanröja internt motstånd. Det är elevens val som måste styra när vi organiserar utbildning, menar Stefan Einarsson. Samarbetet med näringslivet betonas också som helt avgörande. I samband med Stefan Einarssons föredrag lyfts frågan om konkurrens om apl-platser och hur samverkan kan ske med andra aktörer. Kvalitet och effektiv uppföljning Björn Wärnberg, rektor för lärlingsutbildningen i Uddevalla, beskrev lärlingsutbildningen i Uddevalla utifrån fem framgångsfaktorer; en rektor som bevakar lärlingsmodellen idémässigt, sammanhållna klasser, lärlingskoordinatorer, elevuppföljning och yrkeslärarens roll. Björn Wärnberg gav exempel ur loggböcker skrivna av elever på arbetsplatser och visade den besöksjournal som används för att dokumentera yrkeslärarens besök på arbetsplatsen. Björn Wärnberg menar att det är viktigt att den besökande läraren kan yrket. I samband med Björn Wärnbergs föredrag diskuterades upplägget av kurser och hur moment kan bedömas på apl-platsen och hur viktigt det blir att arbeta löpande med bedömning. Formativ bedömning blir ett naturligt verktyg för lärlingsutbildningen i Uddevalla och kompetensutvecklingen för lärarna har fokuserat på detta. Björn Wärnberg lyfter lärlingskoordinatorn som en nyckel till framgång. Statsbidraget har varit avgörande för att organisera lärlingsutbildningen framgångsrikt menar Björn Wärnberg och i sitt föredrag pekar han bland annat på lärlingskoordinatorerna som finansierats av statsbidraget. Lärlingskoordinatorn som funktion tillser att den skolförlagda delen av utbildningen sammanlänkas med den arbetsplatsförlagda. Lärlingar på företaget är en tillgång Pelle Thorén, Coop Forum Uddevalla, gav sin syn på att ha lärlingar på företaget. Pelle Thorén beskrev hur de elever han möter växer under utbildningstiden och hur de på Coop Forum handleder eleverna genom utbildningen. Det är viktigt att få det att fungera för lärlingarna och att uppdraget upplevs positivt bland personalen. Pelle Thorén betonar att företaget har ett ansvar i att använda pengarna de får på ett bra sätt, de ska tillbaka till lärlingarna. Lärlingarna gör ett jobb och är en stor tillgång för företaget. Funkar det så anställer vi efter utbildningen, säger Pelle Thorén. Fördelen med lärling är att de under utbildningen gått igenom hela stormarknaden och har en stor bredd i sin kunskap. Vi inom handel vet vad som är viktigt att kunna när man kommer ut, samverkan med skolan är väldigt viktig, menar Pelle Thorén. Lärlingarna är viktiga för företaget, säger Pelle Thorén. Betty Ingildsen, lärare inom Hotell- och turism på lärlingsutbildningen i Uddevalla, bekräftar bilden av att samverkan mellan skola och arbetsplats är väldigt viktig. Jag som lärare måste hålla koll, eleverna läser inte samma kurser samtidigt och är det en arbetsplats som inte kan erbjuda alla moment så måste jag se till att eleven får fler arbetsplatser under sin apl, säger Betty Ingildsen. Elin och Alice, två lärlingar inom Hotell- och turism, berikar deltagarna med berättelse från det första pirret i magen till hur man lär sig hantera en arg människa till exempel. De beskriver hur de lär sig en roll på arbetsplatsen och att det är skönt att komma till sin klass med andra lärlingar när de läser den skolförlagda delen av utbildningen. Alice berättar också om hur idrottsundervisningen är upplagd för att förbereda dem för det yrke de utbildar sig till; ”det känns som det är för vår skull, liksom”. Alice och Elin tycker att det är skönt att gå i samma klass som andra lärlingar. Handledarutbildning och bedömningsarbete på APL Anders Holmgren, utvecklingsledare i Borås stads utbildningsförvaltning, gav deltagarna exempel på ingångar vid genomförande av handledarutbildning. Deltagarna fick testa några diskussionsfrågor som används för att hitta tillbaka till varför man väljer ett yrke och hur man vet vad som är god kvalitet i det yrke man utövar. Handledaren lotsas i att handleda lärlingar på ett sådant sätt att lärlingen själv ser kvalitet i sitt arbete. Anders Holmgren menar att för att nå dit så behöver bedömning ske hela tiden. Vi måste tala om och synliggöra lärandet! Det är också viktigt hur bedömning sker; börja med det som är positivt, hitta ett utvecklingsområde och besluta om nästa steg. Vi måste synliggöra lärandet och prata om vad kvalitet i arbetet är, säger Anders Holmgren. Vilken potential finns i lärlingssystemet? Vad säger forskningen om lärande i arbetslivet? Kerstin Littke, Göteborgs Universitet, tar i sin andra programpunkt för dagen avstamp i Håkan Hydéns sätt att beskriva samhällsutvecklingen. I det perspektivet visar Littke på svårigheter att frigöra sig från industrisamhällets paradigm. Littke menar att det finns mycket som tyder på att vi idag lever i två system och vi är inne i den mest komplicerade fasen. Vi ser hög nytta med det gamla systemet och är på väg in i något nytt som nu är på väg uppåt i nytta. Aktörerna i förändringen går över till det nya vid olika faser. Kerstin Littke ber deltagarna fundera på om det är så att ungdomarna vill ha både skoloch yrkesförlagd utbildning blandat och det är skolan som håller emot. Ungdomarna brukar vara snabba med att ta till sig det nya. Kerstin Littke visar på erfarenheter från andra länder när det gäller lärlingsutbildning. Allt tyder på att det krävs trepartssamverkan för att få framgång. Kerstin Littke menar att ämnesintegration är fullständigt nödvändigt och att vi måste tänka nytt när två olika logiker ska samman, vilket är fallet när vi arbetar med lärlingsutbildning. Skolan är inte uppbyggd på samma sätt som arbetet. Skolverket informerar om nyheter i budgetpropositionen och erfarenheter från lärlingsutbildningen hittills. Lotta Naglitsch, undervisningsråd på Skolverket, tipsar om intressanta rapporter om utvecklingen på lärlingsutbildningen och tillgång på yrkeslärare. Lotta Naglitsch nämner även Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsutbildning för vuxna samt rapporten från den fördjupade tillsynen på yrkesprogram. Deltagarna får information om den utredning som sammanställs under våren där Skolverket kunnat jämföra lärlingsverksamhet med skolförlagd utbildning. Lotta Naglitsch visar exempel på vad som framkommit under de konferenser som genomförts kring arbetsplatsförlagt lärande och talar om hur Skolinspektionen lyft tydligt uttalad strategi, tid och resurser för besök, modeller för moment-kursinnehåll på arbetsplatsen och systematiskt kvalitetsarbete som framgångsfaktorer. Lotta Naglitsch uppmanar konferensdeltagarna att lära av varandra och sprida goda exempel. Den egna ingången för yrkesutbildning som nu finns på Skolverkets hemsida är ett tips för att finna stöd för exempelvis arbetsplatsförlagt lärande. När det gäller förutsättningar för 2014 så är inget klart ännu, men det är stort fokus på yrkesutbildning i allmänhet och lärlingsutbildning i synnerhet. Möjlighet till kostnadsersättning för lärlingar diskuteras och även höjt anordnarbidrag till arbetsplatsen. Lärlingskompassen bjuder in Lotta Naglitsch från Skolverket betonar vikten av att sprida goda exempel och lära av varandra. Moderator Bo Sillén avslutar med att bjuda in till en resa, utvecklingsresan för lärlingsutbildningen. Nästa station är Ljungskile Folkhögsskola, 27-28 nov, där en fördjupande konferens kring fungerande och effektiv lärlingsutbildning kommer att genomföras. Röster från några deltagare ”Jag har redan fått svar på några frågor. Man blir inspirerad och vill lära sig mer!” ”Vad händer sen? Skulle gärna höra fler friskolor om hur de tänker. Bra med inspiration och möjlighet att få kontakt med andra.” ”Det är intressant med fler exempel på organisation och olika tänk kring lärande.” Sammanfattat av Susanne Anderberg för Lärlingskompassen.