Lärlingskompassen – att organisera framgångsrik lärlingsutbildning

Lärlingskompassen – att organisera
framgångsrik lärlingsutbildning
Sammanfattning från konferensdagen i Stockholm, 20 november 2013
Onsdagen den 20 nov möttes ett fyrtiotal intresserade under temat ”Att organisera framgångsrik
lärlingsutbildning”. Konferensen ägde rum i Stockholm och lockade intresserade från flera delar av
landet. Bo Sillén, dagens moderator, såg till att dagen fortlöpte enligt programmet. Här följer en
sammanfattning av vad konferensdeltagarna tog del av under dagen.
Gymnasial lärlingsutbildning för eleven, skolan, arbetsplatsen och
kommunen
Stefan Einarsson, gymnasiechef i Uddevalla kommun, berättade om hur
lärlingsutbildningen vuxit fram i Uddevalla. Det handlar om att ombilda
lärarkompetensen och att i samarbete med företagen skapa en skola för eleverna.
Stefan Einarsson betonar att lärlingsutbildning är för elevernas skull och att skolan
behöver erbjuda eleven den utbildning som efterfrågas. För Uddevalla har
lärlingsutbildningen varit avgörande för att behålla attraktiviteten och den uttalade
målsättningen är att möta elevens förstahandsval, vilket också blir strategin för att
möta inre motstånd.
Stefan Einarsson.
För att lyckas krävs det att man tänker nytt och att det finns en tydlig organisation
kring lärlingsutbildning. Det behöver vara en egen verksamhet med samma mandat i organisationen
som andra program.
Kvalitet och effektiv uppföljning
Björn Wärnberg, rektor för lärlingsutbildningen i Uddevalla, beskrev lärlingsutbildningen i Uddevalla
utifrån fem framgångsfaktorer; en rektor som bevakar lärlingsmodellen idémässigt, sammanhållna
klasser, lärlingskoordinatorer, elevuppföljning och yrkeslärarens roll. Att lärlingsmodellen är effektiv
när det gäller lärande är Björn Wärnberg övertygad om och han intygar att
företagen bekräftar en snabb utveckling hos eleverna. Det är viktigt att
bedömningen sker av en person som kan yrket och då tillsammans med
handledaren.
Björn Wärnberg
Samarbetet rektorer emellan beskrivs som helt nödvändigt för att lyckas. Björn
Wärnberg ser stora möjligheter att lyckas än bättre när det gäller specialyrken
och nämner hovslagare som exempel. Men för det krävs mer och bättre
information som når eleverna.
Lärlingar på företaget är en tillgång
Anette Liljenström, Coop Nära Uddevalla, upplever att handledarutbildningen blivit
bättre och bättre genom åren och talar om hur handledarpärmen fungerar som
underlag i hennes arbete med lärlingar. Lärlingar har stort försprång när det gäller att
få extra-arbete och tjänster under och efter utbildningen. Det är en bra möjlighet
både för oss och för eleven, säger Anette Liljenström. Vi ser hur de växer och ger dem
möjlighet att skriva loggbok varje dag och behandlar dem på samma sätt som en
nyanställd när de kommer till oss. Kommunikationen med skolan måste vara lätt.
Fungerar det inte måste vi agera snabbt. Det är vårt ansvar som handledare att eleven
får varierade arbetsuppgifter. För att fler ska vilja utbilda lärlingar krävs det att vi
talar om fördelarna och hur det är bra för arbetsgivaren.
Anette
Liljenström.
Betty Ingildsen, lärare inom Hotell- och turism på lärlingsutbildningen i Uddevalla,
bekräftar bilden av att samverkan mellan skola och arbetsplats är väldigt viktig. Jag som
yrkeslärare måste ha koll på att kurserna betas av. Ibland behöver eleven byta
arbetsplats för att få med allt, säger Betty Ingildsen.
Alice
Elin och Alice, två lärlingar inom Hotell- och turism, berättar om hur det
Betty Ingildsen.
kändes första gången på arbetsplatsen och hur de lite av en slump
hamnade på lärlingsprogrammet. ”Vem vill sitta i ett klassrum hela tiden?” Alice säger
att det är mer fart på arbetsplatsen. Elin tycker att skolan behöver bli bättre på
information och uppmanar deltagarna att berätta för eleverna att lärlingsutbildningen
helt enkelt är ett roligare sätt att lära sig på.
Handledarutbildning och bedömningsarbete på APL
Kenneth Ohlsén, rektor i Borås, och Christina Brink, yrkeslärare, ger deltagarna en bild av hur
handledarutbildningen fungerar i Borås. De betonar vikten av loggboksskrivande, ger exempel på hur
utveckling och kvalitet kan bli synligt i loggboken samt beskriver hur formativ
bedömning blir ett naturligt verktyg vid arbete med bedömning på APL. Det
handlar om att synliggöra lärandet och få handledaren att se sin egen kvalitet och
profession, menar de. Christina Brink lyfter vikten av att fokusera på det positiva
och talar om devisen ”Two stars – one wish”. Kenneth Ohlsén uppmanar
deltagarna till att använda tekniken som finns och betonar att det finns många
sätt som eleven kan dokumentera det den gör.
Christina Brink
Vilken potential finns i lärlingssystemet? Vad säger forskningen om lärande
i arbetslivet? Lärlingsutbildning förr och nu.
Kerstin Littke, Göteborgs Universitet, menar att det är ett viktigt uppdrag att
utveckla lärlingsutbildning i landet och tar med deltagarna på resan från 1600talets lärling fram till idag. Utbildningen syftar till att rusta människor till det
samhälle man har men i Sverige har vi inte kunnat bygga en riktig tradition kring
lärlingsutbildning utan det har svängt fram och tillbaka utan att få fäste. Kerstin
Littke menar att det är dags att tänka nytt då dagens skola är anpassad efter
industrisamhället.
Vi är inne i ett starkt utvecklingsskede nu och med hjälp av Håkan Hydéns sätt
att beskriva paradigmskiften får deltagarna en bild av att vi idag befinner oss mitt
emellan två system Kerstin Littke Jämför med utvecklingen i övriga Europa och
menar att det är lätt att underskatta komplexiteten när man går från skolförlagt till yrkesförlagt.
Kerstin Littke
Skolverket informerar om nyheter i budgetpropositionen och erfarenheter
från lärlingsutbildningen hittills.
Lotta Naglitsch, undervisningsråd på Skolverket, tipsar om intressanta
rapporter om utvecklingen på lärlingsutbildningen. Lotta Naglitsch
nämner även Skolinspektionens kvalitetsgranskning av gymnasial
lärlingsutbildning och lärlingsutbildning för vuxna samt rapporten från
den fördjupade tillsynen på yrkesprogram.
Det är viktigt att det blir kvalitet på det arbetsplatsförlagda lärandet.
Lotta Naglitsch visar exempel på vad som framkommit under de
konferenser som genomförts kring arbetsplatsförlagt lärande och talar
Lotta Naglitsch
om hur Skolinspektionen lyft tydligt uttalad strategi, tid och resurser för besök,
modeller för moment-kursinnehåll på arbetsplatsen och systematiskt kvalitetsarbete som
framgångsfaktorer.
Den egna ingången för yrkesutbildning som nu finns på Skolverkets hemsida är ett sätt att finna stöd
för exempelvis arbetsplatsförlagt lärande.
Lärlingskompassen bjuder in
Moderator Bo Sillén avslutar med att bjuda in till samverkan. Det gäller att tänka annorlunda, det är
en alternativ pedagogisk modell som inte ska passas in i det vi har.
Sammanfattat av Susanne Anderberg för Lärlingskompassen.