1. No category

Nyhetsbrev IP/TMT 2012:2
26 september 2012
What’s
new?
• Enligt ett avgörande från EU-domstolen omfattar det upphovs rättsliga skyddet varken ett datorprograms funktion eller dess
interna programspråk och filformat. (C-406/10)
• EU-domstolen har fastslagit att den s.k. konsumtionsprincipen
gäller för datorprogram inte bara vid försäljning i fysisk form
– t.ex. på CD-skiva – utan också vid nedladdning från internet.
(C-128/11)
• Svensk domstol har ansetts behörig att pröva en tvist angående
ersättning för ideell skada som grundades på intrång i upphovsrätten av ett norskt bolag. (HD Ö 2256-10)
IMMATERIALRÄTT
Upphovsrätten till ett datorprogram
hindrar inte en licenstagare från att
prova och undersöka datorprogrammet för att sedan återskapa programmets funktioner i ett annat program.
Enligt ett avgörande från EUdomstolen omfattar det upphovsrättsliga skyddet varken programmets
funktion eller dess interna programspråk och filformat. (C-406/10)
På begäran av High Court of Justice (England & Wales) lämnade EU-domstolen
förhandsavgörande i ett mål mellan SAS
Institute Inc. (”SAS Institute”) och World
Programming Ltd. (”WPL”).
SAS Institute, som utvecklar analytisk
mjukvara, har tagit fram en integrerad
grupp av datorprogram (”SAS-systemet”).
WPL ansåg att det fanns en marknad för
alternativa program och genom att iaktta,
undersöka och prova funktionerna i SAS
Institutes program skapade WPL ”World
Programming System” med samma programspråk och samma filformat. I och med
detta blev det möjligt för SAS-systemets
användare att i WPL:s system köra egna
tillämpningsprogram (s.k. skript) som ut-
nyhetsbrev ip/tmt 2012:2
vecklats för att användas tillsammans med
SAS-systemet. SAS Institute väckte talan
mot WPL för intrång i upphovsrätten till de
datorprogram och användarhandledningar
som är knutna till SAS databassystem.
EU-domstolen konstaterade till att börja
med att skyddsobjektet enligt direktiv
(91/250/EEG) om rättsligt skydd för
datorprogram är ett datorprograms alla
uttrycksformer som möjliggör att det kan
reproduceras i olika datorspråk, såsom
källkod och objektkod. Enligt domstolen
är varken ett datorprograms funktion eller
det programspråk och det filformat som
används i ett datorprogram för att utnyttja
vissa av programmets funktioner en uttrycksform för detta program, och de kan
därför inte åtnjuta upphovsrättsligt skydd i
direktivets mening.
Domstolen fann vidare att artikel 5.3 i
direktivet ger en licenstagare rätt att
iaktta, undersöka eller prova ett datorprograms funktion i syfte att utröna de
idéer och principer som ligger bakom
programmets olika detaljer. Detta oberoende av om det sker i syfte att återskapa
datorprogrammets funktioner i ett annat
datorprogram men dock under förutsättning att åtgärderna vidtas av någon som
lagligen förvärvat en licens till datorprogrammet.
Avslutningsvis fann domstolen, vad gäller
användarhandledningen till ett datorprogram, att det kan innebära ett upphovsrättsintrång att återge vissa detaljer
som beskrivs i en sådan handledning. För
att så ska vara fallet måste dock återgivandet utgöra ett uttryck för den upphovsrättsligt skyddade användarhandledningens upphovsmans egen intellektuella
skapelse.
Vill ni veta mer, kontakta gärna
Per Gustafsson
([email protected])
EU-domstolen har fastslagit att den
s.k. konsumtionsprincipen gäller för
datorprogram inte bara vid försäljning
i fysisk form – t.ex. på CD-skiva – utan
också vid nedladdning från internet.
Konsumtionsprincipen innebär kortfattat att upphovsrättsinnehavaren förlorar spridningsrätten till kopior som
sålts med dennes samtycke. Den som
köpt kopior kan därför sälja vidare den
utan att inhämta samtycke från upphovsrättsinnehavaren. (C-128/11).
Företaget Oracle utvecklar och säljer
datorprogram. Försäljningen sker främst
genom att en kund laddar ner ett datorprogram från Oracles hemsida och samtidigt sluter ett licensavtal för programmet
i fråga. Kunden får en rätt att spara programmet på sin server och licensen gäller
för ett visst antal användare. Kunden får
även rätt att ladda ner vissa uppdateringar.
Företaget UsedSofts verksamhet går ut
på att köpa upp och sälja vidare använda
licenser från bl.a. Oracles kunder. UsedSoft
köpte upp både licenser i sin helhet samt
delar av licenser (exempelvis när säljaren
inte hade användning för så många användare som licensen gav rätt till). Efter
att UsedSofts kunder köpt en ”begagnad”
licens kunde köparen sedan ladda ner programmet från Oracles hemsida, alternativt
– om köparen redan hade programmet –
köpa till ytterligare licenser.
EU-domstolen hade att ta ställning till om
UsedSofts verksamhet var tillåten p.g.a.
konsumtionsprincipen eller om verksamheten stred mot Oracles upphovsrättsliga
skydd för datorprogrammet. EU-domstolen
fann att Oracles licensiering var att
betrakta som försäljning och inte som en
tjänst eftersom det rörde sig om ett
licensavtal slutet på obegränsad tid och
Oracle fick ersättning som motsvarade det
ekonomiska värdet av kopian av datorprogrammet. Domstolen fann att det för
nyhetsbrev ip/tmt 2012:2
konsumtionsprincipens tillämplighet var
irrelevant om datorprogrammet sålts via
ett fysiskt medium (t.ex. en CD-skiva) eller
laddats ner via internet. Slutsatsen blev
att spridningsrätten konsumerades när
Oracle sålde datorprogrammen på de i
målet aktuella villkoren. Konsumtionsprincipen innebär dock enligt EU-domstolen endast en rätt att överlåta ett datorprogram i dess helhet. Att splittra licensen
genom att endast överlåta de användarkonton som licenstagaren inte är i behov
av är inte tillåtet. Vidare poängterade EUdomstolen att den som säljer vidare sitt
köpta datorprogram ska göra sin kopia av
programmet obrukbar vid försäljningen.
I målet uppkom också en fråga om innehavare av begagnade licenser hade rätt att
ladda ner uppdateringar från Oracles hemsida på det sätt som Oracles kunder hade
genom sina licensavtal. EU-domstolen fann
att när spridningsrätten konsumerats ska
efterföljande förvärvare anses vara den
som lagligen förvärvat datorprogrammet.
Följaktligen hade förvärvaren av en begagnad licens till Oracles datorprogram samma rätt att ladda ner uppdateringar som
den ursprungliga licenstagaren.
Vill ni veta mer, kontakta gärna
Katarina Skrabb
([email protected])
Svensk domstol har ansetts behörig
att pröva en tvist angående ersättning
för ideell skada som grundades på
intrång i upphovsrätten då ett norskt
bolag på sin norska webbplats publicerat ett fotografi taget av en svensk
fotograf. (HD Ö 2256-10)
En svensk fotograf ansåg att ett norskt
bolag gjort upphovsrättsintrång genom
att bolaget på sin webbplats publicerat ett
fotografi som fotografen tagit. Fotografen
väckte därför talan om ersättning och
skadestånd vid Stockholms tingsrätt.
Tingsrätten avvisade målet då den ansåg
att svensk domstol inte var behörig att
pröva tvisten. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning men beslutet överklagades till HD som tog upp frågan till
prövning.
HD konstaterade att domsrättsfrågor i
förhållanden mellan EU-medlemsstater
och Norge, Island eller Schweiz regleras av
Luganokonventionen. Huvudregeln är
enligt konventionen att talan ska väckas
i det land där svaranden har sin hemvist.
Enligt ett undantag får dock talan avseende utomobligatoriskt skadestånd
väckas vid domstolen på den ort där
skadan inträffade.
EU-domstolen fann i målet eDate Advertising och Martinez att en part – vid en
påstådd kränkning av personlighetsskyddet genom innehållet på en webbplats
– kan väcka talan om ersättning för hela
skadan antingen i den medlemsstat där
avsändaren av innehållet är etablerad eller
i den medlemsstat där parten har ”sitt
centrum för sina intressen” samt att talan
om ersättning för en del av skadan kan
väckas i den medlemsstat där det på
internet publicerade innehållet varit tillgängligt. Medlemsstaten där parten har
sitt centrum för sina intressen är i allmänhet den medlemsstat där parten är bosatt
men kan även vara en annan medlemsstat
till vilken parten har nära samband till följd
av exempelvis yrkesutövning.
Fråga uppstod om den tolkning av behörighetsregeln som gäller vid kränkning av
personlighetsskyddet genom innehållet på
en webbplats även kan tillämpas när det
gäller intrång i upphovsrätt. HD ansåg att
ersättningen för ideell skada till följd av
upphovsrättsintrång liknar den ersättning
som betalas ut för kränkning av personlighetsskyddet. De principer om domsrätt
som EU-domstolen uttalade i målet eDate
Advertising och Martinez kan enligt HD
nyhetsbrev ip/tmt 2012:2
därför tillämpas även beträffande ideell
skada vid upphovsrättsintrång. Då fotografen både var bosatt och bedrev verksamhet i Sverige ansågs han ha sitt
centrum för sina intressen i Sverige. HD
fann därför att svensk domstol var behörig
att avgöra frågan om ersättning för ideell
skada p.g.a. upphovsrättsintrång. Såvitt
avsåg ekonomisk skada krävde fotografen
endast ersättning för sådan skada som påstods uppkommit i Sverige och domsrätt
förelåg därför även avseende den skadan.
Vill ni veta mer, kontakta gärna
Bojana Saletic
([email protected])
Advokatfirman Hammarskiöld & Co
Besöksadress: Skeppsbron 42
Box 2278
103 17 Stockholm Kontaktpersoner IP/TMT
Telefon: +46(0)8 578 450 00
Fax: +46(0)8 578 450 99
www.hammarskiold.se
Thomas Lindqvist (delägare)
thomas. [email protected]
Claes Langenius (Managing Partner)
[email protected]
Andreas Joersjö
[email protected]
Katarina Skrabb
[email protected]
Peter Ahlström
[email protected]
Per Gustafsson
[email protected]
Alexander Camitz
[email protected]
Bojana Saletic
[email protected]
Denna publikation från Hammarskiöld & Co förmedlar information och kommentarer på den juridiska utvecklingen av intresse för våra klienter. Nyhetsbrevet är inte en heltäckande sammanställning av de behandlade
frågorna och är inte avsett att utgöra juridisk rådgivning. Läsare skall därför alltid söka specifik juridisk rådgivning innan de vidtar några åtgärder med anledning av de frågor som behandlas i nyhetsbrevet.
nyhetsbrev ip/tmt 2012:2