Länk till presentation om Rätten till stöd och anpassningar i skolan

Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Statens samlade stöd
i specialpedagogiska frågor.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
1
Rätten till stöd och anpassningar i
skolan.
Wern Palmius
rådgivare
[email protected]
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
2
Specialpedagogiska skolmyndigheten 1
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Vad jag tänker tala om i kväll
• Syn på lärande och utveckling
• Kunskapskrav, ämnen och betyg
• Skolans stöd, anpassningar och särskilda
stöd.
• Tolkning av kunskaper
• Nationella prov, pys-paragraf och betyg
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
3
MÖJLIGHETER
ELLER
SVÅRIGHETER
Förvänta dig kompetens av eleven.
Fråga inte om han passar i klassrummet.
Fråga hur han passar i klassrummet.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
4
Specialpedagogiska skolmyndigheten 2
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Vad är en förtroendevuxen?
• Kontaktperson mellan hem och skola.
• Elevens ständiga talesperson/advokat.
• Den som påminner kollegor om behov av
planering.
• Viktig i elevhälsoteamet
• Rollen sanktionerad av rektor som också ger
resurs för detta. (Utökat mentorsuppdrag)
• Hjälper eleven och lärarna att hitta strategier.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
5
För stort jagfokus – ensam är inte stark.
Eget arbete med egen planering och eget ansvar i egen takt?
Hur
ska jag
göra?
Vad ska jag
göra?
Med
vem?
Kommer
inte
ihåg!
Varför?
Hur och
när ska jag
börja och
sluta?
I vilken
ordning?
Helen Trankvist
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
6
Specialpedagogiska skolmyndigheten 3
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Elevcoachning
God undervisningen befinner sig på elevens
gräns mellan kan och kan inte och tar alltid
utgångspunkt i vad eleven kan.
Självständighet är inte ett kunskapskrav.
NY
UTVECKLINGSZON
UTVECKLINGSZON
NY BAS
BAS
BAS
Partanen 2007
Vygotskijs tankar om lärande
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
7
En bro mellan undervisning och lärande
Samtalet med eleven är
byggandet av bron
Vad
läraren
undervisat
om
Vad
eleven
lärt sig
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
8
Specialpedagogiska skolmyndigheten 4
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Metakognition – lära sig att lära
För att utveckla metakognition räcker det
inte med samspelet mellan eleven och
uppgiften.
Eleven behöver hjälp att lyfta blicken från
uppgiften och resultatet till hur det gick till
när han eller hon lärde sig.
Ett lärande samtal om hur lärandet gick
till ökar elevens benägenhet att kunna
använda en framgångsrik strategi nästa
gång.
(PARTANEN 2007, PRAMLING&ASPLUND 2007)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
9
Segerlista
För att följa och stödja
elevernas kunskapsutveckling
behöver bedömningen vara en
integrerad del i undervisningen
där den enskilda eleven
kontinuerligt kan få
återkoppling på vad han eller
hon hittills har utvecklat…
(Skolverket 2011, Allmänna råd, Planering och
genomförande av undervisningen, sid 19)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
10
Specialpedagogiska skolmyndigheten 5
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Förutsättningar
”Undervisning ska ge eleven förutsättningar att…”
Kursplaner 2011 GRUNDSKOLAN
• Elevens inneboende förutsättning
• Elevens förutsättningar varierar
• De förutsättningar vi hjälper eleven att
utveckla och återutveckla
• Omgivningens förmåga att skapa
förutsättningar för tillgänglighet, lärande,
utveckling och rehabilitering.
• Omgivningens kompetens att bedöma
elevens kunskaper
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
11
Skolans kompensatoriska uppdrag
Skollagen – Syftet med utbildningen 1 kap. 4§
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers
olika behov.
Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt.
En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens
och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.
Likvärdighet = att uppväga skillnader
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
12
Specialpedagogiska skolmyndigheten 6
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Läroplanens definition av likvärdighet
En likvärdig utbildning
Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och
behov.
Det finns också olika vägar att nå målet. …
Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Läroplanen sid 6
Likvärdighet = att göra olika
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
13
Likvärdig bedömningsform
Kan alla bedömas på samma sätt?
Det går inte att kräva att alla elever ska göra på samma
sätt. Bedömningsformerna kommer att se olika ut
beroende på den enskilda elevens behov och
förutsättningar.
(Skolverket 2014, Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar
och särskilt stöd ,Sid 15)
Likvärdighet = att anpassa bedömningssituationen
Samma sorts kunskaper men olika uttrycks- och
medieformer.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
14
Specialpedagogiska skolmyndigheten 7
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Motverka konsekvenserna
3 kap. 3 §
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans
som de behöver i sitt lärande och sin personliga
utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål. Elever som till följd av
funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika
kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att
så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens
konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav
som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans
för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
(ny lagtext 2014)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
15
Förvänta dig
kompetens av
eleven.
Fråga inte om
han passar i
klassrummet.
Fråga hur han
passar i
klassrummet.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
16
Specialpedagogiska skolmyndigheten 8
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
De nya allmänna råden
Så här ser gången ut:
1. Allmänt stöd
2. Extra anpassningar
3. Särskilt stöd
Undantagsbestämmelsen, PYS, används endast vid
betygsättning från årskurs 6.
Det handlar om att undanta delar av kunskapskrav som är ett
direkt hinder för eleven.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
17
Extra anpassningar
3 kap 5a§ Skollagen
Om det inom ramen för undervisningen eller genom
resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare,
övrig skolpersonal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det
kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven
skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom
ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte
annat följer av 8 §.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
18
Specialpedagogiska skolmyndigheten 9
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Anpassningar - i planeringen
Anpassningar börjar i planeringen
•
•
•
•
Hur skall undervisningen designas för att möta elevens
behov och förkunskaper?
Hur ska eleven ska förstå vilka kunskaper de ska
utveckla?
Hur ska eleverna få visa sina kunskaper (på olika sätt)?
Hur ska du följa och stödja elevernas
kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på
deras arbete?
(Inspirerat av: Skolverket)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
19
Extra anpassningar
Exempel på extra anpassningar kan vara att:
• hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema
• ge extra tydliga instruktioner
• ge stöd för att sätta igång arbetet.
Begär dem
• ge ledning i att förstå texter,
• förklara ett ämnesområde
• ge färdighetsträning exempelvis lästräning
skriftligt
Det kan även vara särskilda läromedel eller särskild utrustning, till
exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik
med anpassade programvaror
Det kan också vara specialundervisning under en kort tid, till
exempel två månader.
(Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sid 22)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
20
Specialpedagogiska skolmyndigheten 10
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Extra anpassningar – i bedömningen
Elevens resultat påverkas av de anpassningar vi tillåter:
•
•
•
•
•
•
•
•
muntliga redovisningsformer
alternativa arbetsuppgifter
en uppgift i taget
alternativa verktyg även i provsituation
förberedande prov (fusklappsverkstad?)
möjlighet att få ställa frågor i provsituationen
att bli satt ”på banan”, (igångsättande, hitta minnet)
arbeta med elevens intresse och förkunskaper
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Lagar-ochrattigheter/Bedomning-och-betyg/
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
21
Grundskolan år 1-5
Vad är IUP (individuell utvecklingsplan)
En individuell utvecklingsplan ska vara ett stöd för elevens lärande
och sociala utveckling.
Den ska dels innehålla skriftliga omdömen om elevens
kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska arbeta för
att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de
nationella målen.
Där bör även framgå vad eleven och vårdnadshavaren kan göra
och ansvara för.
De skriftliga omdömena ska relatera elevens kunskapsutveckling
till den pedagogiska planering som ligger till grund för
undervisningen.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
22
Specialpedagogiska skolmyndigheten 11
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Vad är åtgärdsprogram?
Om en elev befaras inte nå målen ska skolan ska ge eleven det
särskilda stöd han eller hon behöver.
Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av
särskilt stöd tillgodoses.
Åtgärderna ska vara av både kortsiktig och långsiktig karaktär.
De ska relatera till målen i läroplanerna och uppställda
kunskapskrav och vara möjliga att följa upp och utvärdera.
Det är en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas
och bidrar till att ge en överblick.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
23
Åtgärdsprogram
Skollagen 3 kap. 8 §
Om det inom ramen för under-visningen eller genom resultatet på ett
nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en
elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan
befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen
för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn.
Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana
anpassningar inte skulle vara tillräckliga.
Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.
Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra
svårigheter i sin skolsituation.
Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt.
Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska
han eller hon ges sådant stöd.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
24
Specialpedagogiska skolmyndigheten 12
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Särskilt stöd direkt
Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges
omgående, utan att först sätta in extra
anpassningar.
Om det finns särskilda skäl att anta att det stöd som
kan ges i form av extra anpassningar inte skulle vara
tillräckligt ska detta, enligt skollagen, anmälas till
rektorn, som ska se till att elevens behov av särskilt
stöd skyndsamt utreds.
(Allmänna råd om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram sid 24)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
25
När man inte klarar uppgiften i en grundskoleklass
finns tal- och språkklasser
Allmänt stöd
Extra anpassningar
Särskilt stöd
Allmänt stöd
Extra anpassningar
Särskilt stöd
Tal- och språkklassen
Gäller
både i
undervisning
och
bedömning
måste utveckla
anpassningarna och stödet
ännu längre
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
26
Specialpedagogiska skolmyndigheten 13
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Kunskapskrav i matematik årskurs 3
(del av)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
27
Åtgärdsprogram matematik – årkurs 2
Kunskapskravet
Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i
elevnära situationer.
Centrala innehållet
Samband och förändringar
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemet
E behärskar inte begreppen: dubbelt/hälften, (flera/färre, yngre/äldre?)
Åtgärden
Vid varje matematiklektion ska NN visa 5 enkla visuella övningar där svaret blir
endera dubbelt eller hälften. Första tiden ska det bara vara bilder men efter tre
veckor ska talen införas.
Detta ska pågå under november och december.
Målet (ett delmål – kunskapskravet är målet)
E ska i mitten av januari kunna avgöra vad som är dubbelt och hälften i illustrerade
exempel inom talområdet 1-20.
Han ska kunna svara rätt på 8 av tio frågor.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
28
Specialpedagogiska skolmyndigheten 14
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
En fråga:
Hur mycket bör elever med dyslexi träna på att läsa, kontra lyssna på
inspelade texter?
Ska vi hjälpa elever med dyslexi att få olika hjälpmedel eller ska man
propsa på att eleverna ska TRÄNA på att läsa i skolan?
Kompensation
Övning/träning
År
1
2
3
4
5
6
7
8
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
9
29
Hjälp, fusk, anpassningar eller stöd?
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
30
Specialpedagogiska skolmyndigheten 15
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Geografi år 6 E-krav, grundskolan
•
•
•
•
•
•
•
Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och
kulturlandskap
visar det genom att föra enkla och till viss del
Läraren skaresonemang
inför betygssättningen
göra
en formar
allsidig och
underbyggda
om processer
som
bedömning
av
elevernas
kunskaper
i
förhållande
till
förändrar jordytan,
kunskapskraven.
..
samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
Eleven kan dock
inte uppvisa
sinasamband
kunskaper
precis
I resonemangen
beskriver
elevenalla
enkla
mellan
då
och
läraren
bör
därför
fortlöpande
dokumentera
natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur
dessa. Därigenom
får läraren ett underlag för att kunna
befolkningen
är fördelad.
beakta
kunskaper
som
visat tidigare.
Eleven kan även använda eleven
geografiska
begrepp …
på ett i
Att
eleven
glömt
ett
visst
innehåll
som
lästes för ett år
huvudsak fungerande sätt.
sedan
behöver
inte betydakunskaper
att elevenom
försämrat
den
Eleven
har
grundläggande
Sveriges,
förmåga
som
uttrycks
i
kunskapskraven.
Nordens och Europas namngeografi
(www.skolverket.se)
visar
det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på
och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
15/1 erosion SP
14/2 sjöarna GS
2/2 karta 2 SP
31
Bedömning sker alltid
Kunskapsredovisningen i skolan är för
ensidig och för beroende av skriftlig
form.
(Föreläsning av Peter Fagerlund, Skolverket, 2010)
Enligt läroplanen ska läraren vid
betygssättningen utnyttja all tillgänglig
information om elevens kunskaper i
förhållande till de nationella
kunskapskraven och göra en allsidig
bedömning av elevens kunskaper.
(Skoverket 2012, Allmänna råd, Planerande och genomförande av undervisningen, sid21)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
32
Specialpedagogiska skolmyndigheten 16
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Grundskolan
Bedömning av elevens kunskaper sker
utifrån kunskapskrav.
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i år 3
Betygskriterier för A C och E i år 6 och 9
Betyg behöver ses som ett resultat av
undervisning, genom undervisning skall eleven
ges förutsättningar att utveckla de förmågor och
kunskaper hon bedöms emot.
Var befinner sig eleven i sin kunskapsutveckling?
IUP - skriftliga omdömen.
8 eller 12 godkända ämnen för gymnasiet
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
33
Att klara lärarens uppgifter eller
kunskapskraven?
Eleven kan planera och tillaga måltider och
genomföra andra uppgifter som förekommer i
ett hem, och gör det med viss anpassning till
aktivitetens krav.
(Läroplanen, Hemkunskap år 9 E-krav)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
34
Specialpedagogiska skolmyndigheten 17
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Tolkningen av kunskapskraven
Rullstolsburen förlamad elev och idrottskraven år 6 E
I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss
del sina rörelser till takt och rytm.
Elev med selektiv mutism och kraven i svenska år 6 E
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa
frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss
del upprätthåller samtalet.
Stum elev med CP-skada och kraven i musik år 6 E
Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon
mån rytm och tonhöjd.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
35
Ett hack i resultaten är inte lika med lägre betyg.
A
B
C
D
E
F
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
36
Specialpedagogiska skolmyndigheten 18
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
F-varningar och rester
Hur många chanser ska
eleverna få?
Kan
elevdet
hapå
"rester"
fråntar
årskurs 7
Vaden
beror
att de inte
eller
8,
alltså
delar
av
kunskapskraven
chanserna?
som eleven inte klarat av och därför inte
fåNär
ett jag
godkänt
betygom
i nian?
har påmint
inlämningsuppgiften minst
fem gånger
och han
Situationen
som beskrivs
i frågan
bör inte
ändå inte lämnat
in! kunskapskraven är
uppkomma
eftersom
konstruerade så att det förutsätts att de
prövas vid flera tillfällen och på olika sätt
under den tid som undervisning ges.
Att missa enstaka lektioner eller delar av
det centrala innehållet behöver inte betyda
att eleven inte kan uppfylla
kunskapskraven.
(www.skolverket.se)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
37
Nationella prov
Det finns inge beslutad relation mellan
provresultat och betyg.
(Skolverket 2012, Allmänna råd, bedömning och betygssättning i gymnasieskolan, sid 25)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
38
Specialpedagogiska skolmyndigheten 19
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Elever kan undantas från provet
Om lärare och rektorn bedömer att eleven inte alls har möjlighet att
klara provet på det sätt som det är tänkt, kan rektorn besluta om att
eleven inte behöver göra provet.
Ett sådant beslut får ställas mot risken att eleven då kan känna sig
särbehandlad eller exkluderad. I slutändan är det ändå hänsynen till
den enskilda eleven/individen som kommer i första hand.
Av etiska skäl kan det vara ett alternativ att genomföra provet eller
delar av provet med såpass stora anpassningar att man inte längre kan
säga sig pröva en viss förmåga på det avsedda sättet – hellre än att
helt avstå från att låta en elev genomföra provet.
(www.skolverket.se)
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
39
Skollagen 10 kap – grundskolan
Undantagsbestämmelser
21 § Om det finns särskilda skäl får det vid
betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från
enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska
ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda
skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande
personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur
och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska
kunna nå ett visst kunskapskrav.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
40
Specialpedagogiska skolmyndigheten 20
Afasiförbundet/Talknuten 2015
2015-02-18
Särskild hänsyn till barnens bästa
Skollagen 1 kap 10§
I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn
under 18 år ska barnets bästa vara utgångspunkt.
Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.
Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som
rör honom eller henne.
Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets
ålder och mognad.
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
41
Barnets bästa? (Skollagen 1kap. 10§)
•
•
•
•
Att barnet ser sig om en lärande person
Att man ser barnets kunskaper i stället för brister
Att man inger hopp och självförtroende
Att man inte har en rigid tolkning av kunskapskrav
och styrsystem
• Att man inte tvingar barnet att redovisa sina
kunskaper på ett sätt som missgynnar honom – bara
för att det ska vara lika för alla
• Att man gör en barnkonsekvensanalys av det man
tänker göra – t.ex. anpassad studiegång
Wern Palmius - Afasiförbundet Talknuten,
Malmö 2015
[email protected]
42
Specialpedagogiska skolmyndigheten 21