Kvalitetsbokslut 2013
Kvalitetsbokslut 2013 AT T E N DO SK A N DI NAV I E N Om Attendo Attendo startade sin verksamhet 1985 och blev först i Sverige med att bedriva äldreomsorg på entreprenad. Uppdraget var ett hemtjänstområde i Danderyd, norr om Stockholm. Sedan dess har fler kommuner valt att öppna upp den offentligt finansierade omsorgen för ökad valfrihet och konkurrens i syfte att bland annat främja kvalitetsutveckling. Sedan starten har Attendo utökat verksamheten till många fler platser och nya verksamhetsområden. Idag finns Attendo på ett 70-tal orter i Sverige, Norge och Danmark och har verksamhet inom såväl äldreomsorg som för personer med funktionsnedsättningar (LSS) och inom individ- och familjeomsorg (IOF). 2 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Innehåll VD-ord........................................................................................................................................................4 Attendo i korthet...............................................................................................................................6 Intervju med kvalitetschefen..................................................................................................8 Så ser Attendo på kvalitet......................................................................................................11 Kvalitet inifrån och ut.................................................................................................................. 12 Regionens kvalitetsarbete........................................................................................................... 13 Kvalitetssystemet – en vägvisare............................................................................................. 15 Kvalitetstermometern – koll på temperaturen................................................................... 17 Kvalitetstermometerns 9 kriterier........................................................................................... 18 En tillåtande arbetsmiljö........................................................................................................... 20 Utveckling och förbättring.....................................................................................................23 Innovation och utveckling.......................................................................................................... 24 Från idé till koncept...................................................................................................................... 26 Livsstilen gör boendet.................................................................................................................. 27 Koncept för samverkan................................................................................................................ 30 Fokus på trygga barn................................................................................................................... 31 Matlust ger livslust – måltidsmiljön blir mätbar............................................................ 33 Socialpsykiatri – ett område under utveckling................................................................. 34 ESL – Ett självständigt liv........................................................................................................ 35 AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för äldre............................ 36 Kvalitetssystem i nästa steg....................................................................................................... 37 Historiska jämförelser...............................................................................................................39 Vi tål att jämföras......................................................................................................................... 40 Resultat 2013.....................................................................................................................................45 Vårt förbättringsarbete................................................................................................................ 46 Äldreomsorgen......................................................................................................................... 51 Omsorgen om personer med funktionsnedsättningar (LSS)............ 69 Individ- och familjeomsorgen...................................................................................... 79 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 3 ”Alla utförare blir bättre av konkurrens” Välkommen till Attendos tredje kvalitetsbokslut. När vi presenterade branschens första kvalitetsbokslut för två år sedan gjorde vi det som ett led i att synliggöra vårt arbete med kvalitet och resultaten av detta. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp och vi ville även förtydliga hur vi själva definierar begreppet. Vi hoppades dessutom på efterföljare och vi har efterhand sett fler publicerade kvalitetsbokslut – det gillar vi! att kvaliteten inom vård och omsorg – både bra och mindre bra sådan – görs synlig. Det är viktigt inte minst för den som ska välja omsorg, men även för utförare och beslutsfattare. Under en längre tid har det dessutom pågått en intensiv debatt om svensk vård och omsorg och framför allt äldreomsorgen har hamnat i fokus. Debatt och granskning är bra tycker vi – när saker synliggörs sker ofta förbättringar. Men vi har även hoppats på att alla utförare i välfärden ska granskas på ett likvärdigt sätt och att hela bilden ska bli synlig. Det har varit en markant tyngdvikt på negativa företeelser och även en tyngdvikt på privata aktörer i granskningen. Även om pendeln börjat svänga något och perspektivet blivit lite bredare på sistone tror vi tyvärr att en bild om att svensk äldreomsorg inte är bra har etsat sig fast hos många. Den som idag inte har någon egen upplevelse av äldreomsorgen, men har tagit del av den generella bilden kan nog känna en oro för att bli gammal. Det är minst sagt beklagligt. För samtidigt vet vi att de som har äldreomsorg generellt är mycket nöjda med den omsorg de får. 2013 blev Sverige av Help Age International utsett till världens bästa land att åldras i. Och vad mer är – som motsats till den generella bilden – fakta i olika mätningar visar att den privat drivna omsorgen ofta får högre betyg än den kommunalt drivna. Attendo får höga betyg i både Socialstyrelsens och vår egen brukarundersökning. Men viktigast är att alla utförare – privata som kommunala – blir bättre av konkurrens. Dessutom ger de som arbetar i privata företag oftast högre betyg till sin arbetsgivare än de som har sin arbetsgivare i offentlig sektor. I Attendo ger medarbetarna i snitt betyget 4.1 av 5 möjliga till oss som arbetsgivare och sin arbetssituation som helhet. Även om det alltid finns utrymme och v i tror at t det ä r v i k t igt 4 behov av förbättringar törs vi påstå att vi har underlag för att hävda att bilden borde vara mer nyanserad än den vi sett mest av i debatten. I vårt förra kvalitetsbokslut presenterade vi tre prioriterade områden inför 2013. Ett av dessa var att göra Attendo till ett öppnare och mer transparent företag. Ett annat var att ytterligare utveckla våra metoder i kvalitetsarbetet och att göra fler områden synliga genom mätningar. Ett tredje var att göra Attendo till en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Som ett led i att bli mer transparenta presenterade vi som första aktör kvalitetsresultat för samtliga våra enheter på vår hemsida attendo.se – med andra ord kan du där se hur varje enhet lyckas i sitt kvalitetsarbete. Vi har även fortsatt att driva nationella kvalitetsmätningar via Vårdföretagarna och samtidigt har vi vår egen SeniorLotsen, en modell som vi utvecklat för att visa hur nationella och enhetliga kvalitetsmått skulle kunna användas för att göra kvaliteten på alla äldreomsorgsverksamheter i hela landet tydlig och jämförbar. Under året har vi även bjudit in beslutsfattare, brukare, närstående och media till rundabordssamtal i ett antal av våra verksamheter. Där har vi fört en dialog om kvaliteten inom omsorgen i kommunerna, vi har pratat om vad som är bra och vad som kan förbättras. Dessa forum har varit mycket uppskattade bland deltagarna. För att utveckla metoder och mätområden i kvalitetsarbetet har vi bland annat utarbetat ett nytt koncept inom socialpsykiatrin där vi valt metoder med bäst evidens (läs mer om evidensbaserad praktik längre fram i bokslutet). Vi har även utbildare och handledare i metoderna Analys och Anpassat Bemötande (AAB), Ett självständigt liv (ESL). Tydliggörande pedagogik och TEACCH. Vi har dessutom utvecklat vår kvalitetstermometer AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 så att vi tydligare följer upp och mäter vårt ständigt pågående värderingsarbete. Vi gjorde under året flera satsningar för att förbättra arbetsmiljöarbetet och för att stärka ledarskapet ytterligare. Ett stort antal utbildningar har genomförts, bland annat har många av våra chefer gått Socialstyrelsens utbildning i värdegrundsarbete, utvecklat ledarskap och evidensbaserad praktik. Vi ser tydliga resultat av satsningarna i vår medarbetarundersökning; organisation, arbetssituation och trivsel, benägenheten att rekommendera Attendo som arbetsgivare och nöjdheten med chefernas ledarskap – på samtliga områden kommer vi bättre ut än i förra mätningen. Arbetet för att förtjäna ännu nöjdare och stoltare medarbetare fortsätter naturligtvis. Vi vet att vård- och omsorgssektorn framledes möter stora rekryteringsutmaningar och där krävs gemensamma krafter i samhället som helhet för att göra yrket mer attraktivt. Som privat aktör fortsätter vi med förundran och viss oro att följa och engagera oss i debatten om vinstdrivande företags vara eller icke vara i välfärden. Vi ser gång på gång i olika undersökningar att valfriheten är viktig för en majoritet av befolkningen och vi vet att vi och andra privata aktörer på många sätt har bidragit till utvecklingen av en allt bättre vård och omsorg. Ändå inskränker sig flera politiska företrädare till att fokusera på driftsformer, ägande och vinster. Ett vinstförbud för privata utförare skulle slå undan fötterna för alla de människor som har valt ett boende som passar just deras behov och intressen. Det skulle även vrida tillbaka jämställdheten på arbetsmarknaden och förpassa kvinnor som är verksamma inom omsorgen till en enda arbets- Ammy Wehlin VD AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Topp 3 prioriteringar 2014 1 2 3 Genom att vara branschens mest attraktiva arbetsgivare vill vi rekrytera och behålla de mest kompetenta medarbetarna. Kost och måltidssituation samt ett varierat aktivitetsutbud är viktiga områden för god livskvalitet – vi fortsätter utveckla dessa områden på flera sätt. Fortsatt arbete för ännu större transparens. givare. Dessutom ser vi flera stundande utmaningar, bland annat med en allt större andel åldrande befolkning och allt fler asylsökande som söker skydd i Sverige. Dessa utmaningar blir svåra – om inte omöjliga – att klara om resurser och kompetens avvecklas, vilket blir konsekvensen om privata aktörer portas. Nu hoppas vi på en mer konstruktiv debatt som istället sätter fokus på att utveckla den svenska omsorgen. Vi vill tacka alla våra medarbetare för fantastiska insatser under 2013. 2014 blir ytterligare ett spännande år där den självklara delen av vårt uppdrag – att erbjuda en trygg och god omsorg – ska löpa jämte många nya och innovativa projekt för att åstadkomma det där lilla extra. Inte minst genom vårt livsstilskoncept. Vi fortsätter bygga och utveckla boenden med inriktning på Sport & Spa, Utevistelse & Trädgård samt Kultur & Nöje för att äldre ska kunna fortsätta njuta av och tillämpa sina intressen, även när de flyttar till ett vård- och omsorgsboende. Margareta Nyström Vice VD 5 Visste du att: • 40 av de 50 högsta cheferna i Attendo är kvinnor • Majoriteten av de som ingår i Attendos ledningsgrupp har arbetat i företaget mellan 10 och 20 år. • Attendos boenden ligger 10 procentenheter högre än kommunernas boenden enligt Socialstyrelsens Äldre guiden. Attendo har 96% i snitt mot kommunernas 86%. Av våra boenden har 81% ett bättre snitt än Sverigesnittet. Kvalitetsåret 2013 i korthet Enligt Attendos brukarundersökning framgår att äldreomsorgen ökat andelen nöjda från 79% 2011 till 80% 2013. Äldreguiden visar att 81% av våra särskilda boenden får ett högre resultat jämfört med snittet i Sverige. Egenkontrollen visar att våra verksamheter har en god följsamhet till styrande dokument inom områdena Ledning 95%, Socialtjänst 95%, Sjukvård 95%, Kompetens 94% och Samverkan 97%. Våra medarbetares kunskaper om det systematiska förbättringsarbetet ökar. 95% av våra medarbetare 8/10 Åtta av tio brukare gav Attendos omsorg högsta eller näst högsta betyg. Idé och innovation Våra bästa idéer och innovationer kommer oftast från medarbetarna själva. Under 2013 arrangerade Attendo Idé- och Innovationsmässan i Stockholm och Malmö. Där bjöd vi in kunder, närstående och samarbetspartners för att sprida kunskap och inspirera till fortsatt utveckling i hela branschen. Besökarna kunde ta del av mer än 40 olika innovationer från äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade och individ- och familjeomsorg. En egen lanthandel på äldreboendet, robotkatten och fotbollsaerobics var bara några av de kreativa inslag som visades upp. 6 känner till sin skyldighet att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden. Attendo har under 2013 anmält 33 lex Sarah och 14 lex Maria. Innovation och utveckling är viktiga delar i vår arbete. Sista kvartalet 2013 hade vi 496 pågående utvecklingsprojekt varav 45% genomfördes i samarbete med andra aktörer. Vi arbetar med Evidensbaserad praktik i våra verksamheter. 90% har ett aktivt värderingsarbete och använder en dokumenterad arbetsmetod. Lindbacken – Attendos bästa enhet Varje år utses Attendos bästa enhet. 2013 blev det Attendo Lindbacken i Säffle som korades. Så här löd motiveringen: ”Med stort engagemang och hög kompetens som verktyg har Attendo Lindbacken överträffat alla uppsatta mål på ett mycket föredömligt sätt. Ni sprider 1 omtanke med glädje inom er verksamhet men också utanför.” Verksamhetschef Helene Rönnberg och hennes medarbetare vann 125 000 kronor, en summa som ska användas till ett utvecklande projekt för medarbetarna i verksamheten. Värdighet är att bli sedd som den man är och den man har varit” Geir Hansen, verksamhetschef, Norge Livskunskap för unga En stor del av ett framgångsrikt integrationsarbete handlar om att som ung person få kunskap om samhället och sin närmiljö och att lära sig hantera olika situationer i vardagslivet. Attendo Erikslust, ett PUT-boende för ungdomar i Malmö, startade sitt arbete med Livskunskap redan för tre år sedan, men 2013 vidareutvecklades idén till ett digitalt utbildningsprogram. Programmet består av fem avsnitt med rubriker som Livet på boendet, Min Stad och Demokrati och politik. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Vann på kreativitet och kvalitet Flera av Attendos verksamheter och medarbetare fick under året fina utmärkelser. Några exempel: • Attendo Ljung och Attendo Slottsovalen vann fina priser i Värmdö kommuns tävling ”Lust och Glädje”, som syftade till att premiera hållbara idéer inom äldreomsorgen. Första priset gick dels till Attendo Slottsovalen för bidraget ”Biosalongen”, dels till Attendo Ljung för bidraget ”Digitala fotoramar”. Andra pris gick även det till Attendo Slottsovalen för en ”Utegrillplats med Önskebrunntema”. • Attendo Tannefors Servicehus vann Linköping kommuns trädgårdstävling, för boendets vackra trädgård som kombinerar nytta med nöje och avkoppling för de äldre. • Attendo Bollens hemtjänst tilldelades Kvalitetspriset 2013 av Solna Stads Omvårdnadsakademi. Den fina utmärkelsen tilldelades de för projektet ”Att före- bygga innan det händer” – ett projekt som verksamhetschef Marie-Louise Eklof och hennes medarbetare arbetat fram inom ramen för Solnas samverkansarbete för att främja hälsa och välbefinnande. • Silviasystrarna Taina Hautala och Neyla Laiton Nino på Attendo Kista vård- och omsorgsboende fick stipendium med motiveringen ”Bästa patientfall inom området” när Silviahemmet utlyste sin årliga tävling på temat: Aktiviteter som ger personer med demens meningsfulla stunder eller som väcker existentiella känslor. 100% 98% det vill säga betyg 4 eller 5 av 5 möjliga, får Attendos gruppbostäder inom LSS på Gotland, enligt kommunens egen undersökning. av de äldre som har Attendo som utförare av hemtjänst är nöjda med bemötandet från våra medarbetare, enligt Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker äldre?” 416 platser på livsstilsboenden och inom LSS satte Attendo spaden i jorden för under 2013. Våra livsstilsboenden har olika inriktningar; Kultur & Nöje, Sport & Spa och Utevistelse & Trädgård. Temadagar 2013: I Attendo uppmärksammar vi speciella dagar, stora som små. Allt från prinsessbröllop till fettisdag och våffeldagen firas för att krydda vardagen lite extra. Temadagar under 2013: • Matens dag, vårmiddag, • Fallpreventionens dag • Internationella dagen för äldre • Nationella anhörigdagen • Nobeldagen • Världsautismdagen • Världsdagen för mental hälsa • Internationella dagen för personer med funktionsnedsättning Nyckeln till ett bra jobb är att vi har roligt, att vi känner tillit, är ärliga och tar oss igenom saker tillsammans!” Hilde Wennsten, bitr. verksamhetschef, Attendo Individ och Familj AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 7 Kvalitetschef Anita Sandberg svarar om kvalitet Som kvalitetschef i Attendo ansvarar Anita Sandberg för att alla 288 verksamheter i Attendo ska kunna leverera en hög och stabil kvalitet. Med ett gediget kvalitetssystem får Anita och hennes kollegor på företagets centrala kvalitetsavdelning en helhetsbild av hur kvaliteten utvecklas från företagsnivå ned till det enskilda äldreboendet, jouroch familjehemmet eller den dagliga verksamheten. Kvalitet kan ibland verka lite slitet som begrepp, vad innebär egentligen kvalitet i Attendo? Jag håller med om att kvalitet kan bli lite överanvänt i vissa situationer och just därför är ANITA SANDBERG det viktigt att vi pratar om vad det egentligen handlar om. I Attendo utgår allt arbete från den enskilde, individerna som vi ger omsorg till ska känna sig trygga och säkra och uppleva gott bemötande. Lite förenklat kan vi säga att kvalitet utgår från att vi har nöjda och trygga brukare och att vi har fokus på deras hälsa. Hur märks det i kontakten med brukaren att vi har högt uppställda mål för vår kvalitet? Vi vill att det ska genomsyra allt vi gör och inte minst genom ett gott bemötande i kontakten med brukarna. Det som våra brukare upplever i form av engagerade och kompetenta medarbetare, stimulerande aktiviteter och lyhördhet skulle vara svårare att uppnå om det inte vore för den bakomliggande strukturella eller ”tekniska” kvaliteten. Det innebär bland annat att vi har tydliga rutiner för hur saker och ting ska göras, något som vi exempelvis följer upp i våra årliga egenkontroller. Eller att vi arbetar kontinuerligt med våra värderingar för att ha ett rättesnöre i det dagliga arbetet. Vi har ju börjat publicera kvalitetsresultaten för varje enhet på hemsidan. Finns det inte risker med det? När vi gjorde om vår hemsida hösten 2013 var ett av målen att förmedla en bild av enskilda verksamheter i Attendo. För att brukare, närstående AT T E N D O S F R A M S T E G PÅ K VA L I T E T S OM R Å DE T 1990 Attendo grundas 1985 1995 Attendo är först med att introducera social dokumentation i form av en hempärm Attendo utvecklar systemet med en individuell kontaktman för varje individ 2000 Attendo inför en egen central MAS för uppföljning och utvärdering av verksamheten Attendo inför central oberoende kvalitetsrevision av alla verksamheter. Attendo digitaliserar analysen av kvalitetsdata Attendo blir först i Sverige med en oberoende kvalitetsavdelning 8 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 och nya medarbetare ska få en tydligare bild av verksamheten. Vi tog även beslutet att publicera enhetens kvalitetsresultat på varje enhetssida för att markera att vi är öppna med vår kvalitet. Jag är övertygad om att vi har mycket att vinna på att vara öppna med resultaten. För de enheter som har lägre kvalitetsresultat kanske publiceringen på kort sikt kan ha viss avskräckande effekt för nya brukare eller medarbetare, men på längre sikt tror jag ändå vi vinner på att vara transparenta. Dessutom tror jag att vi, genom att publicera kvalitetsresultaten på hemsidan, öppnar upp för frågor om vårt kvalitetsarbete generellt. Vad har vi för utmaningar på kvalitetsområdet för det kommande året? Vi inför ett nytt IT-stöd för vårt kvalitetsarbete under våren som innebär att verksamheten har en ännu bättre kontroll. Vi vet att förändringar alltid är knepiga och här kommer man att ”rapportera” in allt i systemet, vilket ju är en förbättring men som man ändå måste vänja sig vid. Vi har också en stor utmaning i att uppnå vårt mål att ha de allra nöjdaste brukarna, men jag vet att medarbetarna är taggade att uppnå det målet. Vad krävs det för att vi ska nå våra kvalitetsmål? Engagerade och delaktiga medarbetare på alla nivåer. Det spelar ingen roll om man är chef, sjuksköterska eller undersköterska, alla måste ha brukarfokus och kvalitetstänk. Kvalitetsarbetet pågår ju dygnets alla timmar och veckans alla dagar och är ingen egen företeelse – det ingår i 2005 Attendo introducerar elektronisk inrapportering av kvalitetsdata Attendo firar 30-årsjubileum nästa år. Vilka är de viktigaste förändringarna som ägt rum sedan starten enligt dig? Det har hänt mycket under 30 år, framförallt när det kommer till synen på individen. Jag har haft förmånen att få vara med under ganska lång tid inom äldreomsorgen eftersom jag började som outbildad vikarie i långvården 1977. På den tiden kunde fyra personer dela rum och det fanns så kallade duschdagar där de äldre duschade utifrån en löpande bands-princip. Vi hade också bestämda dagar då vi såg till att patienterna, som det ju hette på den tiden, fick sköta sina magar och det var inte ofta individen blev tillfrågad hur han eller hon ville ha det. Det fanns ingenting som hette social dokumentation eller individuella mål för individen utan allt som dokumenterades handlade om hälso- och sjukvård. Det är oomtvistat mycket som har blivit bättre och speciellt att individerna inte längre ses som objekt utan just individer med självbestämmande och integritet. Men jag vill ändå påpeka att jag då liksom nu har mött så många medarbetare som brinner för sitt arbete och som lägger sitt hjärta i arbetet. Idag har vi ännu mer fokus på just den biten och pratar mer om värderingar i vården och omsorgen. Attendo lanserar förslag till nationell kvalitetsuppföljning – Senior Lotsen Attendo startar livsstilsboenden 2010 Attendo erbjuder alla individer egen tid med kontaktman Attendo skapar kvalitetssystemet, AQ05, genom utbildning av kvalitetssamordnare till att bli verksamhetschefens förlängda arm. Arbetsmetoden bygger på filosofin om att kvalitetsarbete ska leva hela dygnet det dagliga arbetet. Det handlar mycket om planering och prioriteringar och den centrala kvalitetsavdelningen hjälper till genom att ge verksamheterna de verktyg som behövs för att tydliggöra och förenkla arbetet. På det sättet blir det mer tid över till den enskilde individen. 2014 Attendo utvecklar en strategi för evidensbaserad praktik Attendo uppgraderar kvalitetssystemet till AQ 13 Attendo redovisar alla lex Sarah och lex Maria öppet på hemsidan Attendo lanserar Kvalitetstermometern och uppgraderar kvalitetssystemet till AQ09 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 9 10 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Så ser Attendo på kvalitet I Attendo stannar kvalitetsarbetet aldrig upp. Det pågår dygnets alla timmar och veckans alla dagar. Grundläggande delar i vårt kvalitetsarbete är planering, ledning, kontroll, uppföljning, utvärdering och förbättring. Du är ännu nöjdare idag, Gunvor. Vad roligt! AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 11 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET Kvalitet inifrån och ut Begreppet kvalitet omfattar såväl hårda som mjuka faktorer. Det innebär att vi dels säkerställer omsorgen genom att arbeta strukturerat enligt vårt kvalitetsledningssystem, dels att vår verksamhet genomsyras av starka värderingar och att vi sätter individens behov och önskemål i främsta rummet. inre som yttre faktorer. För oss betyder inre kvalitet att vi har ett heltäckande kvalitetsledningssystem, medan yttre kvalitet betyder att vi kan och ska tillfredsställa och helst överträffa de krav och behov som brukare/klienter och kunder har. k va l i t e t av s e r s åvä l Alla våra verksamheter styrs av lagar och bestämmelser som ska säkerställa en god vård och omsorg för brukarna. Det kan vi leva upp till genom ett systematiskt och heltäckande kvalitetsarbete. Vi vet att det alltid är viktigt att ha bästa möjliga beslutsunderlag för hur arbetet ska utföras och har därför valt att arbeta med evidensbaserad praktik (EBP). EBP är ett förhållningssätt där man väger samman den enskilde personens erfarenheter, professionens expertis, situation och omständigheter samt 12 bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Detta stämmer väl överens med våra värderingar och vår syn på god kvalitet. En förutsättning för att kvalitetsarbetet ska leva dygnets alla timmar är att vi har engagerade medarbetare med starka värderingar om god omsorg och fokus på individen. Värderingarna kan sägas utgöra Attendos själ och de har stor betydelse för hur vi utför vårt arbete. Vårt förhållningssätt är avgörande för brukarnas/klienternas, kundernas och medarbetarnas upplevelser. Våra värderingar ska genomsyra varje verksamhet i alla sammanhang. Under 2013 har Attendo utvecklat värderingsarbetet med fler verktyg i det konkreta arbetet. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET Regionens kvalitetsarbete Carola Rohde Nielsen är regionchef i Stockholm Väst, en region med cirka 400 medarbetare fördelade i sex vårdoch omsorgsboenden och ett servicehus. Regionen har stort fokus på att samtliga medarbetare ska förstå hur det lokala kvalitetsarbetet fungerar. u n d e r 2 012 a r b e t a d e Carolas region med ett projekt som syftade till att alla aktivt ska delta i verksamhetens kvalitetsarbete och förstå kopplingen mellan sin egen insats och resultatet i kvalitetstermometern. – Projektet föll väl ut och regionindex ökade. Därefter fanns önskemål om att fortsätta med ett nytt kvalitetsprojekt 2013, berättar Carola. Det resulterade i ”Ökat engagemang hos chefer och medarbetare”, med syfte att öka medarbetarnöjdheten – en faktor som tydligt även påverkar brukarnas välbefinnande. Projektet inleddes med en enkät för att ta reda på vad som redan engagerade medarbetarna. Svaren blev att brukare och närstående var nöjda samt att arbetsmiljön och trivseln var god. På frågan om vad som kunde öka deras engagemang utmärkte sig fyra områden; att bli sedd och uppskattad av chefen, teamwork, utbildning samt beröm medarbetare emellan. Alla verksamhetschefer har lyssnat på en inspirationsföreläsning om vad som skapar engagemang för olika generationer – det blev en aha-upplevelse för de flesta. Därefter tog cheferna tillsammans med medarbetarna fram åtgärdsplaner för att öka engagemanget ytterligare. – Vi anlitade även en organisationskonsult som var behjälplig med hur vi kunde förbättra arbetsmiljön. Dessutom har regionombuden träffats vid flera tillfällen för att nätverka och diskutera hur de kan skapa engagemang AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 utifrån sina områden. Likaså har de haft en egen punkt på arbetsplatsträffarna för att diskutera detta. Alla områden har anknytning till vår värdegrund. Inspirationen och kreativiteten har flödat! Carola poängterar även att värderingscoacherna har en viktig roll att på ett naturligt sätt diskutera värderingarna i vardagen och att få medarbetarna att förstå kopplingen till kvalitet och en god arbetsmiljö. Värdegrunden har tagits upp vid flera tillfällen. – Några verksamheter har tagit fram värdegrundsgarantier vilket ytterligare ökat engagemanget, säger Carola. CAROLA ROHDE NIELSEN Efter avslutat projekt har resultaten i regionen förbättrats. I Medarbetartermometern ökade NPS*- värdet med 27 procentenheter och trivselvärdet nådde 4,1 på en 5-gradig skala. Och kundundersökningen visade på 95 procents nöjdhet! Som extra bonus har projektet bidragit till att cirka 30 vårdbiträden har validerat till undersköterskor och att sex verksamhetschefer går Socialstyrelsens värdegrundsutbildning om 7.5 poäng. – Projektet har skapat flera diskussioner med ett tydligt brukarperspektiv. Vi har insett att det inte är tillräckligt att bara utföra insatserna korrekt, det krävs engagemang för att få brukaren att känna sig väl bemött. Likaså har förståelsen ökat för att var och en av oss bidrar till högre nöjdhet på arbetsplatsen. Vi är varandras arbetsmiljö, säger Carola. *Net Promoter Score 13 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET Dagliga diskussioner om värderingar ta ina h auta l a är en av tre Silviasystrar som arbetar på Attendo Kista vård- och omsorgsboende med 93 lägenheter, en verksamhet som ingår i region Stockholm Väst. Taina berättar att det lokala projektarbetet har utgått ifrån dagliga diskussioner samt vecko- och månadsreflektioner kring Attendos värderingskort. – Varje morgon samlas alla yrkeskategorier och en representant per enhet till ett husmöte. På måndagens möte drar samordnaren ett värderingskort som diskuteras varje dag på både husmötet och enheternas egna morgonmöten. På fredagen görs en sammanfattande diskussion av vad som framkommit under veckan, berättar Taina. Inledningsvis gick man igenom alla ”Engagemangskorten”. – Diskussionerna har öppnat upp för en mera tillåtande arbetsmiljö, där man har lyft sig själv, känner sig stärkt och vågar ta upp saker på ett enklare sätt. Medarbetarna känner sig både sedda och bekräftade för det de gör, säger hon. eva - lena erngren är en av tre verksamhetschefer vid boendet. Hon berättar att medarbetarna har fått större ansvar. På arbetsplatsträffarna har exempelvis en våning i taget ansvar för ordförandeskap och protokoll. De ansvarar även för att redogöra för en särskild rutin. – Medarbetarna har utvecklats under året, engagemanget har ökat och alla tar sitt ansvarsområde på fullaste allvar. De kan hantera olika situationer på ett annat sätt idag och förmågan att se individuella behov har förnyats. Även våra visstidsanställda har förändrats och ser vilka krav de kan ställa och vilket ansvar de har, berättar Eva-Lena. – Projektet, som idag är ett infört arbetssätt, har lett till vidare tankar om hur vi kan bli mer medvetna om ett etiskt förhållningssätt och hitta fler personliga lösningar. Vi har därför startat ett nytt projekt ”Etiska samtal” som även ska bidra till att hålla värderingsdialogen levande. Diskussionerna har även anpassats beroende på händelserapporternas innehåll. När en kvällsaktivitet exempelvis missades för några brukare eftersom medarbetarna hade brustit i informationsöverföringen, togs detta upp genom värderingskortet ”Jag för information vidare”. – Vi diskuterade hela kedjan av hur såväl brukare som kollegor påverkas av att vi inte håller vad vi lovat. För brukarnas del har detta arbetssätt lett till att personalen tänker djupare kring varje insats. Det salutogena förhållningssättet har blivit tydligare och man vågar ta egna initiativ till fler individuella aktiviteter utifrån varje brukares förmåga och behov. 14 14 AT ATTEN TENDO DO –– K KVA VALITETSBOK LITETSBOKSLU SLUT T 2013 2013 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET Kvalitetssystemet – en vägvisare Alla utförare inom vård och omsorg ska ha ett kvalitetsledningssystem som ligger till grund för att utveckla och säkra kvalitet. Attendos system, AQ 13, kan ses som en karta som vägleder våra verksamheter. aq 13 omfattar ansvarsförhållanden, förhållningssätt, planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling. Vi har utgått från SOSFS 2011:9 som styr kvalitetsarbetet. Här finns även verktyg som exempelvis mall för lokalt kvalitetssystem, kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Med AQ 13 skapar varje verksamhet ett lokalt kvalitetssystem och anpassar systemet efter sin verksamhets förutsättningar. Det omfattar allt från samverkansformer till förbättringsarbete. slagen åtgärd utses alltid en ansvarig person. Vid nästa möte följer vi upp om åtgärderna haft önskvärd effekt. Kvalitetsgruppen arbetar också förebyggande med riskanalyser som är en viktig del i förbättringsarbetet. Den centrala kvalitetsavdelningen finns som stöd för verksamheten, varje region har en egen kvalitetsutvecklare som är insatt i regionens och verksamheternas kvalitetsarbete. Uppföljning och analys För att säkerställa hög kvalitet genomför kvalitetsavdelningen systematiska uppföljningar på olika områden. Månadsvis görs exempelvis uppföljAlla Attendos verksamheter har en kvaning av att särskilda händelser utreds litetssamordnare som är verksamhetschefens förlängda arm i kvalitetsarbetet. och åtgärdas. Genom kvalitetsindex görs en bedömning av verksamhetens Kvalitetssamordnaren ansvarar för att kvalitet, i vilken mån den svarar mot sammankalla den lokala kvalitetsgruppen till regelbundna möten. I gruppen in- uppsatta mål och krav i lagar och föreskrifter. Verksamhetschefen får resultagår verksamhetschef samt personer med tet i form av månadsrapporter på verkolika befattningar beroende på hur verksamhetsnivå, medan region- och föresamheten ser ut. Det kan vara sjukskötagsledning får rapporter på region- och terska, sjukgymnast och arbetsterapeut eller en behandlingsansvarig i våra bero- företagsnivå. Rapporterna gör det möjendeenheter. I de större verksamheterna ligt att på region- och företagsnivå anadeltar även ett kvalitetsombud från varje lysera behovet av åtgärder och aktiviteter, för att få till förbättringar på utvåningsplan. De fångar upp sina kollegors förslag och synpunkter och är också valda områden i våra verksamheter. Kvartalsvis sker andra uppföljningar bärare av budskap från kvalitetsgruppen. som att exempelvis riskanalyser görs Händelserapporter, synpunkter och regelbundet. klagomål ligger till grund för det systeÅrsvis görs Egenkontrollen då vi matiska kvalitetsarbetet som bedrivs på mäter verksamhetens följsamhet till verksamheten. I kvalitetsgruppen går vi igenom allt som inrapporterats under må- lagstiftning och författningen genom naden, analyserar det inträffade, föreslår att undersöka verksamhetens tekniska sedan förbättringsåtgärder och dokumen- kvalitet. terar detta i ett protokoll. För varje före- Lokalt systematiskt kvalitetsarbete AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 15 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET ”Nyckeln är att vi har roligt” område där Attendo erbjuder skräddarsydda lösningar till klienter som är i behov av extra omfattande vårdinsatser. Behandlingsmetoderna är individuella och har under åren uppvisat mycket goda behandlingsresultat. speci a llösn i nga r ä r et t Hilde Wennsten har en mångårig bakgrund inom områdena individ och familj samt funktionshinder, både som undersköterska och som socionom inom Socialtjänsten. Sedan 2011 är hon biträdande verksamhetschef på Attendos Speciallösningar. – Det är stor skillnad att arbeta på Attendo jämfört med mina tidigare tjänster inom kommunala verksamheter. Här ställs det högre krav på prestation och beslutsfattandet går mycket snabbare. Det är lättare att få igenom nya idéer om jag har ett bra grundargument och en tydlig projektplan. Det finns även fler möjligheter till utbildning för medarbetarna, säger Hilde. – Dessutom är hela kvalitetsarbetet strukturerat med tydliga föreskrifter om hur det ska appliceras lokalt. Hilde är även verksamhetens kvalitetssamordnare. Tillsammans med kvalitetsombuden arbetar hon ständigt med frågor som får medarbetarna att känna sig trygga med arbetet de utför. Det i sin tur garanterar klienterna trygghet och en god omvårdnad. – Medarbetarna har en stor vilja att lära sig nya saker och vill vara uppdaterade. Det stärker deras självkänsla att veta hur de ska förhålla sig i olika situationer och att de kan svara på frågor, exempelvis vid oanmälda besök. Deras kunskapssökande ställer höga krav på mig om att förmedla saker på rätt sätt, förklarar Hilde. 16 Varje verksamhet har fått ett minikompendium där hon sammanfattat viktig information, exempelvis om lex Sarah. Det ska vara lätt att lära och lätt att hitta kunskap. För att ”sätta” alla rutiner, ordnar Hilde ibland tävlingar HILDE WENNSTEN där vinsten är att gruppen får göra något roligt tillsammans. Verksamhetens kvalitetsarbete drivs genom kvalitetsgruppen. De går månadsvis igenom förbättringsområden samt händelser, risker, klagomål och synpunkter för att se om det finns ett bakomliggande mönster till vad som hänt och hur det kan förebyggas. Hilde gör även en årlig sammanställning för att få ett helhetsperspektiv av verksamhetens händelser och kan utifrån resultatet se om de exempelvis behöver ha en större utbildningsinsats inom något område. – Kompetens och engagemang är nödvändigt för att kunna erbjuda klienterna den bästa individuella omvårdnaden. För att hålla hög kvalitet på omvårdnaden med motiverade och välmående medarbetare, erbjuder vi förutom utbildningar även handledning, individuellt och i grupp. Bemötande och god arbetsmiljö diskuteras frekvent i verksamheten och uppskattning visas ofta genom att Hilde skickar biobiljetter och påminner medarbetarna om att ha trivselkvällar. – Nyckeln till ett bra jobb är att vi har roligt, att vi känner tillit, är ärliga och tar oss igenom saker tillsammans. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET Kvalitetstermometern – koll på temperaturen Ett bra kvalitetsinstrument ska ge överblick och förståelse samt ge underlag för diskussion. Det ska ge stöd vid planering, utvärdering och förbättring av kvalitetsarbete. Metoder för kvalitetsarbete och förbättringar ska bygga på enkelhet och vara en naturlig del av det ordinarie arbetet. Kvalitetstermometerns nio delar 1.Resultat från brukar undersökning 2.Särskilda/allvarliga händelser 3.Externa granskningar 4.Egenkontroll 5.Systematiskt kvalitetsarbete 6.Innovationer och projekt 7.Värderingsarbete delaktighet och få ett helhetsgrepp över kvalitetsledningssystemet utvecklade Attendo 2008 ett eget kvalitetsindex – Kvalitetstermometern. Den har förbättrats över tid utifrån ändrat fokus från myndigheter samt våra egna erfarenheter. Från start bestod termometern av sju delar, men 2013 gjorde vi en stor förändring där vi tog bort och la till nya kriterier för att idag bestå av nio delar. f ö r a t t s k a pa Genom resultaten på region- och företagsnivå kan vi jämföra verksamheter och regioner men också följa företagets kvalitetsarbete i stort. Verksamhetschefer, regionchefer och Attendos ledning får en god överblick av hur väl kvalitetsarbetet fungerar. 8.Riskanalyser 9.Genomförandeplan/ metodarbete Vi för in kvalitetsinformation i en databas, där de olika delarna vägs samman och ger månadsrapporter för varje verksamhet, region och hela företaget. Delarna är olika viktade och delas in i resultatnivåer som markeras med rött, gult eller grönt som ger en tydlig visuell bild av hur kvalitetsarbetet fungerar. På så sätt kan alla medarbetare enkelt följa hur kvaliteten förändras och förbättras över tid. Vi har valt att ta med både teknisk, upplevd och nyskapande kvalitet för att få en så heltäckande bild som möjligt. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 17 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET Kvalitetstermometerns kriterier Det allra viktigaste måttet på kvalitet är att brukare och närstående är nöjda med den vård och omsorg eller behandling som vi ger. Brukarundersökningen är därför högst viktad i kvalitetsindex. Även kommunernas och Socialstyrelsens brukarundersökningar läggs in i index. över granskningarna och loggar besluten i kvalitetsdatabasen. Registret är företagsövergripande och ett medel för kvalitetsutveckling och lärande. Utifrån informationen i registret kan vid behov nya riktlinjer och rekommendationer utarbetas och kommuniceras till verksamheterna. Även behov av utbildningsinsatser blir tydliga. 2 . S Ä R SK I L DA / 4 . E GE N KON T R OL L A L LVA R L IG A H Ä N DE L S E R Egenkontroll genomförs i samtliga verksamheter en gång per år och mäter den tekniska kvaliteten på verksamheten. Med teknisk kvalitet menar vi att det finns lokala rutiner och riktlinjer, att vi följer lagar och författningar samt att vi har en fungerande dokumentation. Vidare ingår att se om avtal och tillstånd följs och om utlovade förbättringsåtgärder efter myndigheters och uppdragsgivares granskningar är vidtagna och följs. 1. BRU K A RU N DE R S ÖK N I NG A R Med en särskild händelse menar vi allvarliga händelser som alltid ska utredas och loggas i vår databas. En särskild händelse kan vara: • Lex Maria • Lex Sarah • Allvarliga klagomål • Andra allvarliga händelser som händelser gällande hot och våld, stölder etc. Vid allvarliga klagomål startas alltid en utredning. De synpunkter som kan hanteras och åtgärdas i verksamhetens dagliga kvalitetsarbete är normalt sett inte att betrakta som allvarliga. Kvalitetsutvecklaren lägger in de särskilda händelserna i vår kvalitetsdatabas och för kontinuerligt in vad som sker i ärendet. När allt är utrett, beslut inkommit och åtgärder är vidtagna avslutas händelsen. 3 . E X T E R N A GR A N S K N I NG A R Attendos verksamheter granskas regelbundet av olika externa myndigheter och andra instanser. De granskningar som finns med i kvalitetsindex är Inspektionen för vård och omsorg, Kund (kommunen) och Övrigt (såsom Skolverket eller miljö och hälsa). Dessa granskningar är en viktig del av kvalitetsarbetet och ett mått på att vi uppfyller nationell standard och lagstiftning. Kvalitetsavdelningen för register 18 9 5 . H Ä N DE L S E H A N T E R I NG / S Y S T E M AT I S K T K VA L I T E T S A R B E T E I begreppet händelsehantering ingår det lokala kvalitetsarbetet som omfattar att skriva händelserapporter om något som avviker från det normala inträffar. Det kan vara avvikelser enligt patientsäkerhetslagen, socialtjänstlagen eller andra händelser, som exempelvis att mat levereras kall eller att den isiga gången utanför entrén är osandad och det finns fallrisk. Händelserapporterna och synpunkter/klagomål ligger till grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Det som bedöms i index är att: • Statistik och protokoll från kvalitetsgruppsmötet är inskickat i tid till kvalitetsavdelningen • Det finns ett fungerande lokalt kvalitetsarbete och protokollet visar systematiken i arbetet. Det finns en kort AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET beskrivning av händelsen, orsak, beslutad åtgärd som förebygger att händelsen upprepas, ansvarig, startdatum, uppföljningsdatum och även uppföljning från föregående månad. • Verksamheten ska inte ha färre händelser än fem per 100 brukare och månad. Att en verksamhet har mycket få händelser är inte ett mått på god kvalitet utan handlar troligen snarare om underrapportering. 6 . I N NOVAT ION E R O CH PR O J E K T Att delta i projekt och förändringsarbete är en del i att förbättra verksamheten. Det ska finnas en projektplan, en projektansvarig, ett syfte och ett mål samt datum för uppföljning. Många verksamheter utformar sitt förbättringsarbete i projektform på ett helt annat sätt än tidigare, innan vi startade kvalitetstermometern. För att få full poäng krävs att verksamheten initierar ett projekt eller deltar i två projekt. 7. VÄ R DE R I NG S A R B E T E Värderingar är alltid ett prioriterat område i Attendo och vi vill säkerställa ett levande värderingsarbete i verksamheterna. En gång i kvartalet ska verksamheterna skicka in en beskrivning av hur de har arbetat med värderingar under perioden. Kvalitetsavdelningen gör stickprov i verksamheterna som ska kunna styrka sitt arbete med dokumentation. 8 . R I SK A N A LY S E R Det förebyggande arbetet måste fortgå kontinuerligt. Genom att identifiera och analysera risker kan vi agera innan något allvarligt händer. Mätningar sker regelbundet för att säkerställa att verksamheterna arbetar aktivt med riskanalyser. Beskrivningen ska innehålla vilka risker man analyserat och om det är på verksamhets- eller på brukar/klientnivå. Kvalitetsavdelningen gör stickprov i verksamheten som ska kunna styrka sitt arbete med dokumentation. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 9 . GE NOM F ÖR A N DE PL A N / M E T ODA R B E T E Vi har segmentsspecifika kriterier, vilket innebär att vi mäter olika saker i olika segment. Inom äldreomsorgen mäter vi att alla brukare har en genomförandeplan som ska beskriva hur insatserna utförs hos/med brukaren. Det ska framgå att brukaren var delaktig när genomförandeplanen skapades. Vidare ska det finnas mätbara mål för insatser som brukaren önskar och det ska framgå hur målen följs upp och utvärderas. För segment IOF och LSS mäter vi att verksamheterna har ett dokumenterat arbetssätt/metodarbete efter en specifik mall och att arbetet utvecklas över tid. Vi mäter både genomförandeplan och metodarbete en gång i halvåret. Temperatur – Totalt index Baserat på de nio kriterierna räknas varje månad fram ett totalt kvalitetsindex, Temperaturen, som markeras med rött, gult eller grönt. Vi följer utvecklingen på verksamhets-, regionoch företagsnivå. Maxpoäng är 100 och uppnås då alla delar har full poäng. Den röda tråden I de nio kriterierna finns en röd tråd som hjälper oss att göra rätt från början och att fokusera på det viktigaste, nämligen brukarna/klienterna. Med dem och deras närstående kan vi föra en konstruktiv dialog. Det hjälper oss att bli bättre i allt vi gör, från utförda insatser till att upptäcka nya rutiner. Brukarnas och klienternas nöjdhet påverkas av vårt bemötande och förhållningssätt – därför stämmer vi av och säkerställer att vi har ett levande värderingsarbete. 19 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET En tillåtande arbetsmiljö Deltagare på utbildning: Jag har fått en bra introduktion till att arbeta målinriktat med kvalitet och värderingar. Ett kvalitetsledningssystem är ett system för att: • Fastställa grundprinciper och fördelning för planering och ledning av verksamheten • Sätta upp mål i enlighet med kvalitetsområdena/kraven • Identifiera för verksamheten viktiga processer och aktiviteter • Kontrollera, följa upp och utvärdera mål och processer • Systematiskt utveckla och säkra processer och aktiviteter • Identifiera och arbeta för samarbete både internt och externt 20 Inget är viktigare än att ta tillvara medarbetarnas kompetens och färdigheter. Hos oss ska det märkas genom att vi arbetar i en tillåtande och motiverande arbetsmiljö, där medarbetarna får utvecklas och vara delaktiga i beslut som tas. Det engagemanget påverkar i sin tur brukarens livskvalitet. Vårt mål är att ha en lärande organisation med tydligt fokus på förändring och förbättring. Det ställer höga krav på såväl en aktiv ledning som på medarbetare. Medarbetarnas engagemang är viktigt i arbetet med ständiga utvecklingsprocesser och förändringsproArbetet med ständiga förbättringar byg- jekt. Det är medarbetarnas idéer och förmåga att använda dessa i det dagliga ger på att ha en strategi för kunskapsarbetet som leder till förbättringar på användning och kunskapsproduktion. Vår värdegrund genomsyrar hela kvali- både individ- och verksamhetsnivå. Men tetsarbetet. Att lyssna på brukarna och för att kunna producera ny kunskap krävs även regelbunden kompetensatt stödja dem att leva som de vill och utveckling. Grundläggande för god kvakan, är en viktig del i det dagliga evilitet är utbildning och att få utvecklas densbaserade förhållningssättet. Gepå ett personligt plan. nom att använda den bästa tillgängliga kunskapen, utifrån brukarens behov, Verksamhetschef och medarbetare ser ökar vi möjligheten att göra rätt saker tillsammans över vilka de gemensamoch att göra dem på rätt sätt. ma utvecklingsbehoven är, medan den individuella kompetensen säkerställs i Vi utgår ifrån att kunskap föder kunen årlig utvecklingsplan. För att möta skap och stärker en långsiktig kompebehovet av kompetensutveckling har vi tensutveckling. Varje verksamhet skapar sin kunskap genom att systematiskt ett eget utbildningssystem där vi använder både interna och externa utbilfölja upp, dokumentera och analysera det egna utförandet. Som stöd för arbe- dare. Utbildningarna finns samlade i en webbkatalog tillgänglig för alla medartet finns vårt kvalitetsledningssystem betare. Genom utbildningssystemet AQ 13, som även innehåller Attendos följer vi upp om utbildningen upplevdes övergripande mål, policys, riktlinjer, som meningsfull och användbar och ansvarsfördelning och vägledande doom den gett ny kunskap. Katalogen uppkument för det systematiska förbättdateras årligen utifrån verksamheternas ringsarbetet. Viktiga verktyg för uppbehov. följning och kvalitetsmätning är bland annat Kvalitetstermometern – vårt instrument för att utveckla verksamheten Utöver våra egna planerade utbildningar, har vi satsat på subventionerad litsamt Egenkontrollen – vår egen kvaliteratur för studier relaterade till yrket. tetsrevision. Under åren 2011–2013 har exempelvis definieras av Attendo som ”En noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa kunskapen, vid utförande av insatser tillsammans med den enskilde personen”. ku nsk a psba ser a d pr a ktik AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 SÅ SER AT TEN DO PÅ K VA LITET andelen omvårdnadspersonal med utbildning motsvarande undersköterska ökat från 68 procent till 75 procent. vända för gruppaktiviteter. Medarbetarna kommer själva överens om aktivitet, exempelvis teater, kryssning och middag. Medarbetarna har även möjlighet till utveckling genom egna ansvarsområdena, som kvalitetssamordnare, värderingscoach och dokumentationsstödjare. Trivseln undersöker vi varje kvartal genom Medarbetartermometern. Den har under året visat ett stabilt och positivt resultat för allmän trivsel samt nöjdhet En god arbetsmiljö med struktur för in- med närmsta chef. Sämre betyg har vi däremot fått för medarbetarnas vilja att formations- och kunskapsflöde kräver rekommendera Attendo som arbetsgivare. ett gott ledarskap. VerksamhetscheferDetta är ett område som vi behöver titta na har möjlighet att gå utbildningen närmare på. En tänkbar anledning som Praktiskt ledarskap för att få användmånga uttryckt är en osäkerhet som debara verktyg i det dagliga ledarskapet. Det handlar om coachande förhåll- batten om vinstdrivande företag i välningssätt, delegering, konflikthantering färden fört med sig. Frågan om kvalitet och vinst har därför lyfts och diskuteoch samtal av olika slag. Utbildningen rats i olika mötesforum för att ge medföljs upp med coachande samtal. 2013 arbetarna insyn i och förståelse för att har 50 verksamhetschefer gått utbildgod ekonomi är en av förutsättningarna ningen och fler är planerade 2014. för att bland annat kunna utveckla speSom ett led i Attendos systematiska ar- cifika aktiviteter, bygga livsstilsboenden och erbjuda särskilda utbildningar. betsmiljöarbete, har fokus under året varit att medarbetarna ska utbilda sig i det praktiska riskbedömningsarbetet för arbetsmoment kring brukaren. Det förebyggande arbetet är en viktig aspekt för att garantera en trygg arbetsplats, vilket även gagnar brukaren. Vi Flera verksamhetschefer har tagit fram utbildningsmaterial och har även valt att gå den verktyg, som ska underlätta för medNationella ledarskapsarbetare och chefer att arbeta på ett tryggt och säkert sätt för att undvika utbildningen som en del i arbetsskador och ohälsa. Materialet är att forma verksamhetens anpassat för att enkelt kunna användas fortsatta värderingsarbete. i det dagliga arbetet. – Utbildningen har inspirerat mig, säger Maria Ivarsson, verksamhetschef på Attendo Akalla äldreboende. – Våra mål har anpassats för att möta de nya kraven i Socialtjänstlagen om ett värdigt liv. Utbildningen har gett mig nya idéer som har implementerats i verksamheten. Vi har bland annat startat en etikgrupp för att diskutera etiska dilemman som uppstår på arbetsplatsen. MARIA IVARSSON En god arbetsmiljö består inte bara av kompetensutveckling utan även av en hög trivselfaktor. Den skapar vi framförallt genom att vara lyhörda för varje medarbetares behov och att visa uppskattning för enskilda insatser liksom goda arbetsinsatser genomförda av hela arbetsgruppen. 100 procent godkänt resultat i Egenkontrollen är exempel på vad en verksamhet kan uppnå med hjälp av samtliga medarbetares engagemang och kompetens. För att ytterligare skapa trivsel och öka samhörigheten på arbetsplatsen har vi en personalfond som varje arbetsplats årligen kan an- AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 21 22 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Utveckling och förbättring I Attendo är utveckling ett ständigt pågående arbete. Nya arbetsformer som leder till förbättringar för såväl brukare som medarbetare finns med i all verksamhetsplanering. Synd att den blev så liten. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 23 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING Innovation och utveckling 2013 Välbefinnande, god hälsa och livskvalitet är gemensamma nämnare för vårt utvecklingsarbete. Vi har ständigt pågående projekt för att ligga ett steg före eller jämna steg med nya lagar och riktlinjer eller för att hitta nya lösningar till planerade vardagsaktiviteter. Våra kreativa medarbetare kommer med projektförslag utifrån egna idéer. Projekten, som är en del av verksamheternas systematiska förbättringsarbete, följs upp via Kvalitetstermometern. projekt inom hemtjänst : projekt inom äldreomsorg : Att förebygga innan det händer Livslöp (livscykeln) – en fotoutställning Hur påverkas brukarens/klientens upplevelse av detta? Det är en fråga vi ställer oss inför varje projekt. Ett gott exempel på utveckling är Attendo Bollens hemtjänstprojekt ”Att förebygga innan det händer”. Projektet ledde till att verksamheten genom Omvårdnadsakademin tilldelades Solna Stads Kvalitetspris 2013 med omnämnandet ”Gräns överskridande samverkan för att främja hälsa och välbefinnande”. Attendo Paulus sykehjem i Oslo har under året arbetat med ett stort projekt, Livslöp, som grundar sig i ”Min historia” – en beskrivning av brukarens livshistoria. – Genom att använda ”Min Historia” som ett aktivt hjälpmedel i vardagen, får brukaren hjälp att upprätthålla sin självrespekt och ett värdigt liv. Ju mer kunskap vi har om brukarens bakgrund, desto lättare blir det att erbjuda den bästa möjliga individuella omsorVerksamhetschef Marie-Louise Eklof gen, säger Geir Hansen, initiativtagare och hennes medarbetare ligger bakom till projektet. projektet. – Att titta på foton och hitta ögon– Vi tog initiativet och frågade Råsunda blick som skildrar livet, är ett sätt att Vårdcentral om de ville samverka med lära känna brukaren. Livslöp inneoss och nu arbetar vi även i nära samhåller många historier och bilder från arbete med rehabiliteringsenheten och förr, sammansatta med bilder från nusocialförvaltningen för att de äldre ska tid. Det hjälper oss att få större inblick i få bästa möjliga stöd och omsorg. Det brukarens liv. handlar bland annat om att de äldre ska få rätt medicin vid rätt tidpunkt, Målet med Livslöp är att ge en bredare att förebygga fall och att ge stöd till äld- bild av ett långt liv och en värdig ålderre som har alkoholproblematik, säger dom. Marie-Louise Eklof. Samarbetet med – Värdighet är att bli sedd som den de olika samverkansparterna har varit man är och den man har varit, säger till stor nytta och glädje för brukare och Geir. medarbetare. Livslöp skedde i samarbetet med Oslo Bymuseum och 22 fotografer som 24 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING visualiserade brukarnas livshistoria. Utställningen blev en succé med 27 000 besökare. Oslo Bymuseum beskriver den som ”Utställningen alla talar om”. Det stora intresset ledde till vidare spridning genom att: •Universitetet i Oslo och Utvecklingscenter för sjukhem, arrangerade Forskningsdagarna 2013 på Bymuseet. •Sjuksköterskeutbildningen vid Oslo högskola använde utställningen som en del av sitt program vid höstens studiestart. •Utställningstexten ska översättas till engelska. •Utställningen, inklusive extra material, videofilm med brukare, anställda och fotografer är publicerad som nätutställning på www.livslop.visualdays.no. Attendo Paulus sykehjem har arbetat vidare med projektet och ordnat utställning i verksamheten. Medarbetarna och verksamhetscheferna säger att projektet bidragit till att de fått större fokus på individbaserad omsorg. projekt inom individ och familj: Livskunskap för unga Utbildning är inte bara viktigt för medarbetarna utan även för klienterna, framförallt ungdomar med flyktingbakgrund. En del av integrationsarbetet handlar om att få kunskap om samhället och närmiljön och att lära sig hantera olika situationer i vardagslivet. Attendo Erikslust, ett PUT-boende för ungdomar i Malmö, startade sitt arbete med Livskunskap redan för tre år sedan men 2013 vidareutvecklades idén till ett digitalt utbildningsprogram. Behandlingsassistenterna Ernesto Cespedes och Edvard Wennerberg ligger bakom programmet. – Fokus har legat på att ta fram ett modernare och mera lättanvänt program eftersom Livskunskap är ett viktigt ämne för ungdomarnas utveckling och integration, säger Edvard Wennerberg. – Programmet består av fem avsnitt med rubriker som Livet på boendet, Min Stad och Demokrati och politik. Innehållet visas som filmer om allt från att ta hand om sig själv, hälsa, fritid och laga mat till att släcka bränder, kontakter med myndigheter och förberedelser inför eget boende. Varje modul innehåller även praktiska övningar enligt principen ”learning by doing”. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Utbildningsprogrammet har många fördelar förutom att det är lätt att uppdatera, komplettera och utvärdera. Det är: • Enkelt att använda för ungdomar och medarbetare. • Lätt att gå tillbaka och repetera. • Lätt att anpassa till olika verksamheter. – Genom arbetet med den internetbaserade utbildningen kan vi skapa förutsättningar för integration, förståelse och individanpassat lärande, säger Ernesto Cespedes. 25 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING Från idé till koncept Attendo har ett konceptutvecklingsråd med representanter från alla våra segment och från de olika centrala funktionerna. I rådet diskuteras idéer med ursprung i samhällsutveckling och förslag från medarbetarna. Utifrån detta hittar vi vägar som leder till kvalitetsförbättring för brukare, klienter och medarbetare. fram tillsammans med verksamheter och arbetssättet prövas och utvärderas innan de införs i berörda verksamheter. Konceptutvecklaren följer upp och uppdaterar koncepten och träffar årligen de koncept- n ya koncep t a r beta s 26 ansvariga på våra livsstilsboenden. I nätverket utbyter de idéer och diskuterar förslag som underlättar planeringen av aktiviteter och samverkan mellan boenden. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING Livsstilen gör boendet Att kunna bejaka sin livsstil är viktigt. Vi blir dessutom allt mer medvetna om vilka egna val vi vill ha möjlighet att göra; en aktiv fritid, nöjen, matvanor, vilka vi vill umgås med eller var vi vill bo exempelvis. Därför gör livsstilen boendet. olika livsstilsboenden, där de äldre kan fortsätta njuta sin livsstil. Bara fantasin sätter stopp för hur dagarna ser ut. at t en do h a r u t v eck l at fler sociala kontakter och en meningsfull dag där man känner sig värdefull. Vår frammarsch med livsstilsboenden ökar i samma takt som vi bygger nya vård- och omsorgsboenden. I samtliga Vid en föreläsning sa en man: ”Då det är dags för mig att flytta in på ett äldre- nya boenden införs ett av livsstilskonboende vill jag bo på ett hem där övriga cepten; Kultur & Nöje, Utevistelse & Trädgård eller Sport & Spa. Även beboende har samma intresse och helst fintliga verksamheter inom egen regi också samma yrke som jag har.” Det har infört koncept för att underlätta bosammanfattar väl vad vår tanke med livsstilsboenden är. Möjligheten att fort- endeval för nya brukare. Ett exempel är Attendo Västra Varvsgatan i Malmö, sättningsvis få utöva sitt intresse men där konceptet Sport & Spa har införts. även diskutera intressen som flera kan associera till och känner igen bidrar till Attendo Västra Varvsgatan – från äldreboende till livsstilsboende v e r k s a m h e t e n s va l av koncept grundade sig på att de redan hade ett litet sparum och ett sinnesrum. Snabbt omvandlades även ett kontor till träningslokal, som dessutom rymmer en liten pubhörna där man tittar på fotboll och hejar på sitt favoritlag. Både spa- och sinnesrum rustades upp med nya inredningsdetaljer som förstärker känslan av harmoni och välmående. Nya mjuka handdukar och morgonrockar inhandlades och väldoftande oljor, bakgrundsmusik, ljus samt vackra tavlor är andra AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 inslag. Till och med besökstoaletterna omvandlades till ”Minispa”. Införandet av konceptet har berikat dagarna för både brukare och medarbetare. Brukarna har blivit aktivare och rör sig mer i hela huset. Flera av medarbetarna har gått utbildning i sinnesstimulering. De har med sitt engagemang skapat ett levade livsstilsboende där det bjuds på zumba, goda smoothisar, minnesvärda sportkrönikor, massage och mycket mer. 27 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING ”Man blir inte sittandes sysslolös” varit verksam inom reklamoch marknadsföringsbranschen. Han är glad för att ha fått en lägenhet här. – Det är ett fantastiskt boende! Det är personligt och utstrålar värme och ett lugn, samtidigt som det är glatt och roligt. Man blir inte sittandes sysslolös, det händer någonting hela tiden. Och utanför boendet åker vi runt med vår utflyktsbuss, berättar Bengt. – För ett tag sedan var jag med på invigningen av vår pub. Det är trevligt att sitta och snacka en stund med grannarna – det blir en annan kontakt då vi kan ses i ett sammanhang utanför enheten. Bengt tycker om att promenera och omgivningen runt Attendo Västra Varvsgatan erbjuder flera vackra promenadstråk med utsikt över havet. – Jag är ute och promenerar en lång stund varje dag. Gruppgymnastiken är också bra. Dessutom har vi ett bra träningsrum för egen träning. BENGT LITTRÉN Bengt tävlingsdansade i sin ungdom. – Dansen sitter kvar, kroppen kan inte vara stilla då jag hör musik, säger han. Såg att veckans fredagsdans har ABBA-tema, den måste jag besöka! bengt lit trén h a r ”Helt rätt i utvecklingen” g u n - b r i t t m å n s s o n ä r dotter till Knut som bor på en demensenhet. Knut är 93 år och har en bakgrund som möbeltapetserare. Han har haft många intressen i sina dar, bland annat att måla, dansa, läsa ordspråk, trädgårdsarbete och att resa. Men framför allt idrott. – Pappa är en idrottsman, han spelade fotboll i sin ungdom. Sedan i somras då konceptet Sport & Spa infördes, ser jag en förändring hos pappa. Han är mycket gladare och mera aktiv. Jag har också sett att hans grannar sitter mera uppe nu, säger Gun-Britt. – Någonting som pappa tycker om är massagen. I sinnesrummet kan han njuta i avslappnings fåtöljen* med inbyggd musik. 28 28 Gun-Britt är mycket nöjd med personalens bemötande och alla trevliga aktiviteter som pågår. Som extra aktivitet finns Attendo-bussen som tar brukarna på utflykter. Den är mycket uppskattad. – Tanken med livsstilsboendet ligger helt rätt i utvecklingen av äldreomsorgen. GUN-BRITT MÅNSSON *ErgoNova gungstol = en avslappningsfåtölj med lugnande rörelser, inbyggd avslappnande musik och taktil stimulans, vilket har en positiv effekt på välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. AT ATTEN TENDO DO –– K KVA VALITETSBOK LITETSBOKSLU SLUT T 2013 2013 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING ”Vårt engagemang motiverar brukarna” m a r i a a a g a a r d b ö r j a d e på Attendo Västra Varvsgatan strax innan verksamheten blev ett livsstilsboende. – Jag blev glatt överraskad då vi införde Sport & Spa! Sport är ett av mina stora intressen och i och med detta kan jag vara mer påhittig kring dagliga aktiviteter, säger Maria. där jag arbetade innan. Här är det en annan atmosfär – det värmer att höra brukarna säga ”åh vad roligt vi hade på fredagsdansen”, säger hon entusiastiskt. Maria tävlade tidigare i friidrott och har varit distriktsmästare fyra gånger. Basket och fotboll ingår också i intresset. – Jag kan bara se fördelar med ett livsstilsboende. Det blir aldrig enformigt, aktiviteterna varierar från dag till dag. Vi arbetar ofta med temaveckor och uppmärksammar sportevenemang med roliga aktiviteter. Senast var det fotbolls-VM som vi förberedde med flaggor och hejaramsor. Det blir en starkare gemenskap och mer spännande då vi sitter i samlad trupp och hejar. – Det hände inte lika mycket på demensboendet I spa- och sinnesrummet bär personalen särskilda spakläder vilket är uppMARIA AAGAARD skattat av brukarna. Det leder tankarna till en känsla av välbehag och sinnesro. – Då vi i personalen brinner för aktiviteterna, som egentligen är våra intressen, påverkas också brukarna av vårt engagemang. De blir mer motiverade att delta i både inne- och uteaktiviteter. Flera äldre borde få möjlighet att bo på ett livsstilsboende. ”Livsstilskonceptet attraherar medarbetarna” är regionchef för region Syd där Attendo Västra Varvsgatan ingår. Hon berättar att det blir allt viktigare med attraktiva boenden som kan erbjuda något särskilt, i och med att konkurrensen hårdnar. Det kändes därför naturligt att införa konceptet Sport & Spa, eftersom boendet hade några sinnesrum. – Medarbetarna arbetade redan med många aktiviteter men det saknades en strukturerad form för dem. Genom konceptet tydliggjordes befintliga aktiviteter, vem som ansvarar för vad, när och hur de ska utföras. Det har även blivit ett bredare utbud av daglig sysselsättning för brukarna, säger Malin. – Att ha tydliga livsstilsboenden attraherar även medarbetarna. Deras engagemang har m a li n fredga rdh hu ber AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 ökat, de tycker det är kul att kunna bidra med så många roliga aktiviteter. I regionen pågår en byggnation av ytterligare ett livsstilsboende – Attendo Märsgränd. Även detta ska ha konceptet Sport & Spa. MALIN FREDGARDH HUBER – Välmående, hälsa och träning är ett område som många äldre är intresserade av. Vi ser det därför som självklart för äldreomsorgens utveckling att bygga boende som passar målgruppen. 29 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING lss : Koncept för samverkan För Attendos verksamheter inom LSS finns ett Samverkanskoncept. Syftet med detta är att genom strukturerade arbetsformer vägleda och underlätta för brukarna att vara delaktiga i såväl stort som smått i samhället. vi med nätverk på individ-, verksamhets- och central nivå. Viktiga frågor för samverkan är att ge brukarna större inflytande och möjlighet att komma till tals. Attendo har länge arbetat med husmöten och verkstadsklubbar, men under året har vi utökat samverkansformerna med geografiska bostadsklubbar. Genom dem kan representanter från gruppbostäderna sammanstråla och diskutera övergripande frågor som rör gruppbostäder men också andra samhälls- och demokratifrågor. Vissa frågor tas vidare till regionledningen medan andra kan leda till kontakter med riksförbund och intresseorganisationer eller studiebesök. En TV-debatt om aktuella LSS-ärenden ledde bland annat till att några representanter fick besöi koncep t et a r beta r 30 ka Stadshuset, där de träffade politiker som berättade om debatten och svarade på frågor. Mötet präglades av stort ömsesidigt engagemang. Nytt för 2013 var Attendos riksstämma, en mycket lyckad heldagskonferens på World Trade Center. Deltagarna var brukare från hela landet samt ledningen från våra tre LSS-regioner. Mats Nilsson från Studieförbundet Vuxenskolan agerade moderator. Flera frågor avhandlades och klubbades igenom. Riksstämman var ett unikt tillfälle för brukarinflytande och påverkan och brukarna uppskattade dagens innehåll och många intressanta diskussioner uppstod. Men det fanns även en stor betydelse ur social synvinkel eftersom flera nya bekantskaper knöts brukarna emellan. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING iof : Fokus på trygga barn Genom vårt koncept för en trygg och säker familje- och jourhemsplacering har vi skapat en tydlig struktur för vårt arbete. Det handlar om att anställa rätt familjehemskonsulent och att rekrytera rätt familjehem. vå rt a rbet e u tifr å n konceptet fortsatte och förbättrades under 2013. Stort fokus ligger vid att hitta rätt familje-/jourhem som ger trygghet och har förmåga att ta emot barnet som en familjemedlem. I Attendo finns 18 familjehemskonsulenter som arbetar med att rekrytera de bästa familjehemmen och med att stödja dem i sitt uppdrag. Det bi- drar till att säkerställa att familjerna får rätt stöd genom handledning, utbildning och löpande kontakt, vilket i sin tur ska ge barnen trygghet. Vi har ett stort antal kompetenta och erfarna familjehem över hela Sverige. Flera av dem är dessutom specialinriktade exempelvis genom anpassning till handikapp, allergier, kultur och språk. Formella krav på våra konsulenter: • Socionomexamen • 5 års erfarenhet av arbete med barn Våra familjehemskonsulenter utbildas i: • Kälvestens utredningsmetod • PRIDE • Skolstödsmodellen • Handledning • BBIC • HBT-frågor Varje familjehem får: • Introduktionsutbildning • Grundutbildning enligt PRIDE-modellen • Fortbildning • Löpande utbildningar/ föreläsningar i aktuella ämnen såsom beroende och neuropsykiatri AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 31 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING Tydligt arbetssätt för trygga barn j e n n y b e r g va r behjälplig med att ta fram konceptet för en trygg och säker familje- och jourhemsplacering och införde det snabbt i verksamheten genom en planeringsdag för alla familjehemskonsulenter. Det mottogs mycket positivt eftersom det tydligt sammanställer vårt arbetssätt. – Nyanställda konsulenter får en bra totalbeskrivning vilket har en stor betydelse för deras arbete, säger Jenny. För att ytterligare höja kvaliteten i att hitta rätt familjehem och därmed öka tryggheten för de placerade barnen, tog Attendo under 2013 ett stort grepp kring utbildningarna. – Alla konsulenter har fått utbildning i Nya Kälvestenmetoden. Det ska leda till förbättringar i utredningsarbetet och i att hitta familjehem med empati och förmåga att mentalisera, vilket i sin tur är en förutsättning för att familjehemmet ska kunna tillgodogöra sig den löpande handledningen de får när de har en placering. Jenny berättar att de flesta av de familjehem som Attendo anlitar utbildas enligt PRIDE-metoden. För att säkra utbildningen och vara trygg med att kunskapen finns, planerar vi att ytterligare utbilda tre konsulenter till PRIDE-ledare. – En bra skolgång har stor påverkan för barnens framtidsutsikter. För att kunna erbjuda familjehemmen rätt verktyg att stödja barnen med samt förstå vilka krav de kan ställa på skolan, har alla konsulenter och familjehem utbildats i Skolstödsmodellen, berättar Jenny. 32 Arbetet följs upp utifrån konceptet. Det sker bland annat genom att analysera varje sammanbrott samt genom uppföljning av konsulentstödet som görs via kvartalsvisa telefonintervjuer med slumpvis utvalda familjehem. ExJENNY BERG empel på förbättringsåtgärder utifrån svaren är en bättre planering för hembesök vilket har underlättat både familjehemmets och konsulentens arbete samt ett mer strukturerat stöd som gett nöjdare familjehem vilket är bättre för barnet. – Vi använder även svaren som grund för utveckling genom jämförelse mellan verksamheterna. Genom kvalitetsledningssystemet arbetar vi med förbättringar utifrån riskbedömningar och händelseanalyser. – På flera olika mötesforum lyfter vi frågorna hur en risk bedöms, när en riskbedömning ska göras samt hur. Förutom individuella bedömningar gör vi även generella bedömningar som kan utmynna i nya rutiner, säger Jenny. – Exempel på en ny rutin som vi tagit fram under året är hur vi ska agera för att skydda den placerade inför en eventuell polisanmälan. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING Matlust ger livslust – måltidsmiljön blir mätbar Attendo vill erbjuda branschens bästa måltidsupplevelser. I januari 2013 implementerades måltidskonceptet Matlust i cirka 100 av Attendos vårdboenden och vi ser en tydlig förbättring i brukarnas bedömning av måltidsmiljön. har stor betydelse för hälsa och livskvalitet. Socialstyrelsens rikstäckande undersökning 2013 visar att måltidsmiljön har stor betydelse för den äldres åsikt om boendet. Under 2012 arbetade Attendo fram måltidskonceptet Matlust och implementeringen i cirka 100 boenden startade i januari 2013. Med Matlust vill vi sprida matglädje och på så sätt bidra till att öka livslusten. Konceptet innehåller verktyg och inspiration för hur vi skapar en god måltidsmiljö och hur vi strukturerat följer upp och säkerställer att den kommer brukaren till del varje dag. m at och m å lt i der f o k u s i k o n c e p t e t ligger på sex nyckelområden; valfrihet under måltiden, ökad självständighet via karottservering, hemlik måltidsmiljö, bra kryddning, servering och trevligt bemötande. Konceptet bygger på genombrottsmetoden som innebär att förbättringsarbetet sker lokalt på enheterna. I varje verksamhet finns utbildade måltidsvärdar som ansvarar för att Matlust följs och att nya medarbetare introduceras i konceptet. Till sin hjälp har verksamheterna en utbildningsfilm och en måltidshandbok. Varje kvartal hålls en måltidsträff där verksamhetschefen deltar. Träffarna protokollförs och inrapporteras till företagets dietister. på Attendo Segergatan: – Arbetet upplevs mycket positivt. Vi är mer medvetna om betydelsen av hur a n d e r s e k l u n d , m å l t i d s vä r d AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 vi agerar under måltiderna. Atmosfären har ändrats till en mer lugn och trevlig aktivitet som medarbetare och matgäster delar med varandra. Det som brukarna berömt mest är att dukningen blivit trevligare pyntad och mer årstidsbetonad. Hur har det gått? Implementeringsåret pekar åt rätt håll. Mätningarna som skett kvartalsvis av de sex nyckelområdena visar ett snittresultat på 24,6 av 30 möjliga poäng. Det är en förbättring med 5,3 poäng från första mätningen och motsvarar en förbättring med fem evidensbaserade aktiviteter per måltid. Resultatet visar även att det pågår ett strukturerat förbättringsarbete lokalt i verksamheterna, där hela 91 procent rapporterar att de genomfört måltidsråd. Vi kan se att vårt arbete med Matlust skapar trevliga stunder med nöjdare brukare. Måltidsmiljön har i genomsnitt förbättrats med 19 procent. Den senaste brukarundersökningen visar att 78 procent av brukarna är nöjda med personalens förmåga att skapa trivsel vid måltiderna. Detta kan jämföras med Socialstyrelsens rikstäckande resultat på 70 procents nöjdhet med måltidsmiljön. Vår ambition och vilja är dock att bli ännu bättre och att 2014 nå en nöjdhet om minst 85 procent. 33 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING Socialpsykiatri – ett område under utveckling Attendo arbetar: • Utifrån Socialstyrelsens vägledning ”Det är mitt hem” för att utveckla och förbättra boendet och boendestödet för personer med psykisk funktionsnedsättning • Med habilitering och rehabilitering i enlighet med vad som beskrivs i ”Bostonmodellen” • ESL – Ett självständigt liv Genom social psykiatrikonceptet struktureras: • Arbetsmetoder och genomförande • Kvalitetsmätning och uppföljning • Brukaraktiviteter, arbete och daglig verksamhet Våra verksamheter ger stöd till personer med: • Schizofreni och andra psykoser • Bipolära diagnoser • Personlighetsstörningar • Depressioner eller neuroser • Ovanstående kombination med missbruk, fysiska eller neuropsykiatriska diagnoser 34 Socialpsykiatri är ett område som har blivit mer utbrett och antal personer som vårdas i psykiatrisk slutenvård har ökat. Dessa har olika tillgång till insatser och åtgärder för hälsa och levnadsvillkor. Socialstyrelsen har konstaterat att patienterna och brukarna inte får tillgång till kunskapsbaserad vård och omsorg i den omfattning som behövs. även attendos boendeverksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar har blivit fler de senaste åren. Vi har förvärMARCUS GRUNDSTRÖM vat sex boendeverksamheter, däribland Attendo Tallbacka Gården i Taberg, ett familjärt boende som har funnits sedan 1972. I och med förvärven har vår kompetens inom området breddats. Vi ser att det finns ett behov av att samla alla kunskaper, arbetssätt och metoder i ett koncept för att bättre kunna möta varje individ utifrån ett evidensbaserat förhållningssätt. Konceptet är under utveckling och beräknas vara implementerat i verksamheterna hösten 2014. Attendo Tallbacka Gården leds av verksamhetschef Carin Hinas och sjuksköterska Marcus Grundström som har stort fokus på kunskapsutveckling. För att brukarna ska kunna utveckla sina förmågor krävs även att medarbetarna kontinuerligt ökar på sina kunskaper om metodarbete och vårt grundläggande förhållningssätt i vardagen. Det handlar om att stärka brukarens identitet och självkänsla, att vara tydlig, lyssna, ta emot och lära samt att arbeta med verklighetsorientering och kon- frontation där uthållighet är en viktig egenskap. – Vi har därför ett utbildningstillfälle varje månad, varav åtta är temalagda heldagar utifrån olika områden. Alla medarbetare har utbildats i ESL, säger Marcus som är en av få godkända Borellutbildare i ESL. – Skattningar har gjorts utifrån ”Så fungerar min vardag” och studiecirklar har hållits enskilt och i grupp, där vi samtalar om ett specifikt ämne utifrån brukarens behov. Det handlar om att göra livet mera hanterbart för brukaren, säger Marcus. Tillsammans med brukarna planeras veckoaktiviteter och speciella temaveckor, exempelvis hälsoveckor. Då handlar det om att bland annat lära sig ta hand om sin hälsa genom träning, föreläsningar om kost, motion och massage. Verksamheten arbetar också mycket med boendets miljö för att göra det så hemlikt som möjligt. Marcus ingår i gruppen som arbetar med socialpsykiatrikonceptet. Ett viktigt syfte med konceptet är att hitta de rätta individuella verktygen som ger möjlighet till ett rikare liv med högt välbefinnande. – Det handlar om värdet av att bli sedd och att ge brukarna framtidstro, säger han. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING ESL – Ett självständigt liv Redan 2008 började Attendo arbeta enligt arbetsmetoden ESL – Ett självständigt liv. Syftet är att genom färdighetsträning i studiecirkelform möjliggöra ett självständigare liv för brukaren. En drivande person inom detta område har varit Annika Rolfs. 2008 arbetat som verksamhetschef på olika gruppbostäder inom LSS i Attendo. Hon har även lång erfarenhet av arbete som verksamhetschef i kommunen. Verksamheten där hon inledningsvis arbetade i Attendo gick vid avtalsslut tillbaka till kommunen. Annika valde att stanna i Attendo. – Jag valde Attendo eftersom vi har större brukarfokus och mer samlad kunskap här. Vi satsar mycket på utveckling och framtidstänk. Det ställs även högre krav på verksamhetschefen att arbeta efter den struktur som finns framtagen i företaget. a n n ik a h a r seda n som ett årshjul som bygger på självskattning, planering, utveckling och utvärdering. – Genom att använda ”Så fungerar min vardag” undviker vi att något viktigt livsområde försummas. Självskattningen görs tillsammans med brukaren och närstående för att få fram tydliga och mätbara mål. Sedan formuleras genomförandeplanen som blir ett viktigt arbetsredskap för att följa personens utveckling. I ett boende arbetade medarbetarna utifrån ESL med en 18-årig tjej som inte klarade av att ta hand om sig själv elAnnika är godkänd ESL-utbildare av ler utföra några vardagssysslor. Hon Per Borell. Hennes intresse för metodarbetet har lett till att hon arbetat fram älskade att arbeta med ESL eftersom en manual för att ta fram genomförande- alla hennes mål var tydliga och studiecirklarna uppmuntrade till eget engageplan och uppföljning. Genomförandemang och delaktighet. planen kopplas sedan ihop med ESL– Hon fick verktyg för hur hon ska lära arbetet där brukare och stödperson sig och förstå sina egna förmågor. Efter tränar färdigheter i studiecirkelform tre år klarade hon till och med av att ta där innehållet är individualiserat. hand om sin egen ekonomi och hade även börjat studera, berättar Annika. Manualen har prövats och utvecklats i projektform i tre års tid för att resultera i ett strukturerat arbetssätt med bruka- Annika säger vidare att det är ett omfattande arbete att implementera ESL. rens utvecklingsmål. Det finns därför utsedda medarbetare – Vi har uppdaterat metodmanuasom fungerar som metodstödjare i verklen i samarbete med Socialstyrelsen samheterna, men samtliga medarbetare och utvecklat det systematiska självutbildas i ESL före implementering. skattningsinstrumentet ”Så fungerar min vardag”. Genom instrumentet kan vi mäta självständighet på individ- och gruppnivå över tid, säger Annika. ANNIKA ROLFS Attendos metodmanualer • Attendo har inom segment LSS utarbetat metodmanualer för de vanligaste arbetsmetoderna • ESL – Ett självständigt liv • AAB – Analys och Anpassat Bemötande • Tydliggörande pedagogik • TEACCH ESL-manualen tydliggör hur verksamheterna ska arbeta. Metoden kan ses AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 35 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation för äldre På Attendo Duvan i Linköping pågår ett projekt med AKK i syfte att utveckla en kommunikationsmetod för personer som inte talar svenska eller som på grund av sin sjukdom har svårt med språket. har Attendo länge arbetat med AKK men demensvårdsutvecklare Maria Hemgren och verksamhetschef Marzenna Stenström ville ta steget att använda metoden inom äldreomsorgen. Målet är att ta fram ett enkelt koncept för hur vi kommunicerar och tydliggör vardagen för den aktuella målgruppen. – Det är mycket viktigt att brukare blir sedda och bekräftade för den unika person den är. Att kunna kommunicera är en förutsättning för mänskliga relationer och därför måste vi hitta andra kommunikationssätt för både brukare och medarbetare som stöder brukaren i att få sina behov tillgodosedda, säger Maria Hemgren. inom lss -v erk sa mheterna – via bilder, foton, pictogram, text och inlästa fraser på brukarens språk. Tillsammans med brukare och närstående arbetar verksamheten med att ta fram de vanligaste fraserna som är viktiga i brukarens vardag. – Vi har utvecklat programmet så det lämpar sig för personer med demenssjukdom. Varje dag använder vi bilder för olika situationer. Dagens mat visas på bild vilket leder till diskussioner kring vad man tycker om och lagat förr, berättar Maria. Samtalen kring måltiden har ökat berättar hon. – Likaså har vi dagliga väderbilder som diskuteras flitigt. En dam visade tydligt ökad kommunikation genom att Som verktyg har verksamheten använt själv berätta om vädret via bilden, för kommunikationsprogrammet ”Commu- att sedan se en koppling till vädret utanför fönstret. Samtliga medarbetare nicate: In Print” och två medarbetare har utbildats i programmet. Genom pro- är positiva till att använda bilder som grammet går det att forma det kommu- kommunikationshjälpmedel. nikationssätt som passar brukaren bäst Stiftelsen Silviahemmet utlyser årligen en tävling där bästa bidrag belönas med ett Stipendium. Årets tema var ”Aktiviteter som ger personer med demens välbefinnande och meningsfulla stunder eller som väcker existentiella känslor”. Silviasystrarna Taina Hautala och Neyla Laiton Nino på Attendo Kista vård- och omsorgsboende fick ett stipendium på 5 000 kronor med motiveringen ”Bästa patientfall inom området”. 36 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 U T VECK LING OCH FÖRBÄT T RING Kvalitetssystem i nästa steg Omvärlden och våra uppdrag förändras ständigt. Därför måste kvalitetsarbetet hållas levande. Utvecklingen av våra system, processer och arbetssätt fortsätter. Öppenhet och transparens är en förutsättning för en god säkerhet och kvalitet i våra verksamheter. Vårt viktigaste mått på en god kvalitet är individens upplevelse. Nöjdhet är därför ett viktigt kvalitetsmått i alla våra verksamheter. Individer ska känna att de blir respekterade och lyssnade på. Våra medarbetare får tillgång till regelbunden utbildning och förstår att rapportering av synpunkter och klagomål samt risker och händelser är grundläggande för Samtidigt pågår även ett aktivt arbete med att utforma ett integrerat lednings- en god kvalitet. Det ger oss möjlighet att arbeta förebyggande och undvika system för hela företaget. Det kommer allvarliga händelser och direkta personpå sikt när arbetet är klart att medskador. Det ger oss både en bra kvalitet föra en ökad tydlighet och transparens och en bra arbetsmiljö. i våra verksamheter. Det är till nytta för våra medarbetare och ytterst för individerna i våra verksamheter. Vårt ledningssystem är levande och utvecklas ständigt för att möta de krav som förändringarna i vår omgivning och våra uppdrag ställer på oss. f ö r d e l e n f ö r v e r k s a m h e t e n är att databasen kommer att möjliggöra att aktuell statistik och data kan hämtas ut i realtid. Våra medarbetare kan följa alla verksamhetens viktiga kvalitetsprocesser. Det nya systemet ger oss även bättre möjligheter att fördela såväl ansvar som uppgifter och på så sätt tydliggöra de olika uppgifterna i kvalitetsarbetet. Att följa upp och analysera den egna verksamheten är viktigt och något som aktivt uppmuntras. En förutsättning för analys och utveckling är tillgången till relevant data och en korrekt analys av orsaker och konsekvenser. Korrekt data för en korrekt analys får vi från vårt ledningssystem AQ 13. Vi följer bland annat upp hur hanteringen av läkemedel och arbetet med fallprevention fungerar samt även metodarbete och dokumentation. Andelen avvikelser säger inte mycket om kvaliteten. Om vi däremot jämför över tid eller gör en mer ingående analys av orsaker och konsekvenser på verksamhetsnivå får vi användbar data och kan utveckla verksamheten. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 37 38 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Historiska jämförelser Arbetet med kvalitetsutveckling har en lång tradition inom Attendo. Här presenterar vi detta i perspektiv. Som du vill, som du vill... AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 39 HISTORISK A JÄ MFÖRELSER Vi tål att jämföras En förutsättning för att individer ska kunna göra ett välgrundat val är att de har tillgång till information. Våra system för uppföljning och utvärdering är därför transparenta och informationen är tillgänglig, adekvat och tydlig. Vårt kvalitetsarbete tål att jämföras. Vårt uppdrag är att utveckla kvalitet och säkerhet Vi har under 2013 utvecklat vår uppföljning så att viktig kvalitetsdata nu finns tillgänglig för alla som önskar ta del av dem på vår hemsida. Vårt mål är att det ska vara möjligt att på enhetsnivå kunna jämföra kvaliteten i alla verksamheter i hela Sverige. Det är en av förutsättningarna för att individer själva ska kunna göra ett bra val. Vi redovisar här balanserade mått på vik- tiga områden utifrån kvalitetsförfattningen SOSFS 2011:9. Varje område består av fem till sex frågor med bäring på det redovisade området. Vi konstaterar att våra resultat för säkerhet och kvalitet ökar över tid, men att vi behöver utveckla och arbeta vidare med vår dokumentation. Vi vill ha ännu nöjdare brukare Det är i mötet människor emellan som kunskaper från utbildning och erfarenheter prövas och utvecklas till kompetens som genererar kvalitet. Det är medarbetarnas förmåga att formulera idéer och våga omsätta dem i handling som medför utveckling. Är dessutom berörd individ involverad så genereras delaktighet. Synen på individerna i våra verksamheter är naturligtvis viktig. Vi är överens om vem vi arbetar för. Allt bygger på ett ömsesidigt lärande och en vilja att förbättra och utveckla. ÄLDREGUIDEN SÄRSKILDA BOENDEN % 100 96 88 80 60 40 20 86 96 Attendo Privata Kommunala Sverige Det är våra medarbetares idéer som utvecklar vår verksamhet. De använder sina kunskaper och erfarenheter i sitt dagliga arbete för att förbättra för de personer som vi ger omsorg. De hittar lösningar som svarar mot individernas behov och möjliggör på så sätt en bättre livskvalitet. Ett bra exempel är projektet Livskunskap för unga på Attendo Erikslust, ett boende för ungdomar med flyktingbakgrund. Det är ett direkt resultat av medarbetarnas engagemang och aktiva förbättringsarbete. Vi vågar påstå att våra medarbetare gör ett bra arbete och att de gör skillnad. Äldreguiden visar att Attendo med övriga privata utförare står sig väl i konkurrensen. Vi har högre nöjdhet på de flesta områden. Vi får högst resultat på fast personalkontakt och aktiviteter, men även på måltider och äldres delaktighet. 0 40 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 HISTORISK A JÄ MFÖRELSER ÄLDREGUIDEN SÄRSKILDA BOENDEN % 100 100 99 99 99 97 98 80 100 99 99 98 95 93 86 88 89 90 82 83 93 94 Attendo 86 87 Privata 70 73 60 Kommunala 40 Sverige 20 * Indikatorerna har mätts med "ja" och "nej" svar och har översatts med 100% respektive 0%. tid Lä ge kem no e m de gå lsng la De vid de re ra kom de m tid en er * G ru pp ak tiv ite te r* kti gh et an pl an de fö r en om M ål G Fa st pe ko rso nt na ak lt* 0 Det systematiska förbättringsarbetet är vårt dagliga verktyg Vi arbetar ständigt med utveckling och förbättring. Våra medarbetare får tillgång till kompetensutveckling och stöd och är inställda på ett kontinuerligt lärande. Det är en viktig förutsättning för en lärande organisation och en investering i vårt kvalitetsarbete. Vi bygger in lärandet i verksamhetens struktur, in i det dagliga arbetet. Vi vet att kunskap är färskvara. Vi utformar tjänster och tar då hänsyn till både kunskap och individens önskemål. En viktig lokal kunskapskälla är vår händelsehantering. Våra kvalitetsgrupper arbetar med värderingar, gör riskanalyser och beslutar om förbättrande åtgärder och utvecklingsprojekt. BALANSERADE MÅTT FÖR SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE % 100 92 94 97 96 94 83 80 90 93 2013 2012 60 2011 40 20 0 Riskanalyser* Händelsehantering Värderingsarbete* Förbättringsarbete * Resultat för riskanalys- och värderingsarbete började mätas först 2013 Samverkan och samordning för god kvalitet Vi samverkar med andra aktörer och samordnar våra insatser för individens bästa. Verksamheten identifierar behovet av samordnade insatser. Rutiner finns för hur informationsöverföring sker och till vem. Viktiga aktörer är AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 identifierade och protokoll från samverkan finns. Genom att arbeta systematiskt ökar vi våra möjligheter att göra rätt saker, men också att göra saker på rätt sätt. Vi gör skillnad i det dagliga arbetet. Våra mått: Samverkan och informationsöverföring • Regelbunden samverkan genomförs med aktuell huvudman och med sjukvårdshuvudman • Rutin finns för informationsöverföring vid sjukhusbesök och för kontakt med läkare 41 HISTORISK A JÄ MFÖRELSER Vårt ledningssystem tydliggör våra processer förändras över tid men vissa mått följs alltid upp. Arbetssättet möjliggör jämförelser över tid och utveckling av kvalitetsarbetet. Mått som används över tid har en avgörande inverkan på verksamhetens kvalitet. Vi använder balanserade mått på viktiga områden som svarar mot god kvalitet, god säkerhet och tillräcklig dokumentation och våra resultat visar att kvaliteten över tid ökar. Det är onekligen så att utvecklingen gått framåt sedan vi startade 1987. Vi har arbetat med årlig kvalitetsrevision, egenkontroll, sedan 2005. Egenkontroll görs i alla verksamheter minst en gång per år. Det är vårt verktyg för att mäta kvalitet och det ger översikt, tydlighet och förståelse för hur kvalitet mäts och värderas. Vi mäter den tekniska kvaliteten, att alla viktiga processer är identifierade och att lokala rutiner är upprättade. Vi mäter också medarbetares kunskaper på vissa områden. Använda mått BALANSERADE MÅTT FÖR PROCESSER % 100 93 98 93 91 97 97 94 96 96 97 97 92 95 98 98 83 80 87 83 86 90 86 93 93 93 2013 2012 60 2011 40 20 t Sä ke ri nf o öv rma er tio fö n rin s– g Do S ku oci m al en tjä ta ns tio t n – Do ku Sj m uk en vå ta rd tio n Lä ke ha me nt de er ls in g lik sp ad tn Ty s Tr y om gg vå oc rd h s na ä d ker ÄO Ba rn sb äs ta Br uk ar sä ke rh et 0 En god brukarsäkerhet • En rutin finns för mottagande av nya individer, för utmanande beteenden och för situationer där personen uteblir eller avviker. Farliga ämnen är inlåsta. Barns bästa • Det finns en plan för barns bästa och en rutin för orosanmälan. Kontroll görs genom utdrag från belastningsregistret. Medarbetare känner till arbetet med barns bästa och hur orosanmälan görs. Tystnadsplikt och sekretess • Medarbetare har informerats om och tagit del av tystnadsplikten. Dokumentationen förvaras säkert i låst skåp. Loggning sker av system för behörighetskontroll. En rutin finns för användning av fax och hantering av system vid driftstopp. 42 Informationsöverföring • En rutin för intern och extern informations överföring finns samt att rutin för kontakt med sjuksköterskan finns lätt tillgänglig. Säker omvårdnad • En rutin finns för tandvård och munhälsa, för trycksårsbedömning samt för fallrisk bedömning. Rutin finns även för nutritions bedömning och kontroll görs av att nutrition dokumenterats. En rutin finns för förskrivning av inkontinenshjälpmedel och kontroll görs av att förskrivning dokumenterats. Säker läkemedelshantering • En rutin finns för hantering av läkemedel, en sjuksköterska ansvarar för förråd samt för narkotiska preparat. Narkotikaklassade preparat är kontrollräknade. Extern kvalitetsgranskning av läkemedel görs. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 HISTORISK A JÄ MFÖRELSER Uppföljning och analys ger utveckling tydliga fokus och uppföljning av kvalitetsarbetet ger resultat. Resultatet över tid åren 2011–2013 visar en utveckling inom viktiga områden. Det handlar om våra medarbetares kunskap om och dokumentationen av det systematiska förbättringsarbetet, men också om arbetet med evidensbaserad praktik. Attendo har ett aktivt metodutvecklingsarbete där värderingsarbetet är grundläggande tillsammans med uppföljningen av använda arbetsmetoder och individernas resultat. I Attendo anser vi att det är viktigt att mäta och utvärdera för att vi ska veta vad vi gör bra och vad vi behöver förbättra. Vi har skapat ett eget uppföljningssystem som inbegriper en månatlig och kvartalsvis kvalitetsuppföljning och en årlig egenkontroll. Tillsammans mäter våra verktyg kvaliteten på enhetsnivå, regionnivå och företagsnivå. Vår uppföljning gör verksamheten transparent. Det ger också ett underlag för diskussion om hur vi kan förbättra oss. Våra uppföljningar visar att ledningens Delaktighet och inflytande Uppföljning av måluppfyllelse • Rutin finns för inflytande och delaktighet samt för hur synpunkter och klagomål hanteras • Utvärdering av måluppfyllelse, uppföljning av ASI-intervjuer och statistik över sammanbrott finns • Det pågår ett aktivt värderingsarbete och individernas synpunkter inhämtas och protokollförs Kunskap om systematiskt förbättringsarbete • Medarbetare kan beskriva arbetet med händelsehantering och känner till skyldigheten att rapportera risker för missförhållanden och missförhållanden • Blankett för klagomål finns lätt tillgänglig i verksamheten Evidensbaserad praktik • Värderingscoacher finns och ett aktivt värderingsarbete pågår Verksamhetens dokumentation • Det finns en verksamhetsplan med mål och en verksamhetsberättelse där målen har följts upp samt en patientsäkerhetsberättelse där sjukvård ingår • Arbetsmetoden är dokumenterad och systematiska uppföljningar görs • En beskrivning finns av standardiserade instrument där sådana används BALANSERADE MÅTT FÖR PROCESSER % 100 80 80 88 90 95 97 93 88 94 95 95 96 95 95 97 97 2013 2012 60 2011 40 20 Ku n s y ät st ska tri em p ng a o sa tis m rb kt et e Ve do rks ku am m he en te ta ns tio n fö rb oc De h la in kti fly gh ta et nd e Up m pfö ål ljn up in pf g yl av le lse Ev i de ns ba s pr era ak d tik 0 Det finns goda förutsättningarna för kvalitetsutveckling i verksamheter där det finns en aktiv ledning och engagerade medarbetare. Ytterst handlar det om individens valfrihet inom de ramar som lagstiftningen ställer upp. Arbetet AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 med innovation, nya eller bättre sätt att göra saker på till nytta för individen och för den egna verksamheten, drivs på av privata utförare och måste få fortsätta. 43 44 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Resultat 2013 I detta kapitel presenteras resultatet från Attendos övergripande kvalitetsarbete för 2013. Yo! AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 45 RESU LTAT Vårt förbättringsarbete 2013 har vi fortsatt arbetet med att utveckla verksam heternas säkerhet och kvalitet. I detta kapitel redovisar vi våra övergripande resultat. en god säkerhet och kvalitet arbetar vi systematiskt med att förbättra oss på olika områden. Vi följer upp och analyserar kvalitet ur flera aspekter. f ö r a t t få W Hur upplever de enskilda individerna vår verksamhet – vårt mål är en hög brukarnöjdhet W Hur bedömer myndigheterna vår verksamhet – vårt mål är en god följsamhet till lagar och föreskrifter och att vi har hög teknisk kvalitet W Hur värderar vi själva vår verksamhet – vårt mål är ett systematiskt förbättringsarbete med delaktiga och innovativa medarbetare W Brukarundersökningar För att mäta upplevd kvalitet får brukare eller närstående anonymt berätta vad de tycker om allt från mat till bemötande. Under 2011 och 2013 gjordes undersökningen av Novus för alla våra verksamheter. Brukarnöjdhet mäts på skalan 1–5 där nöjdhet definieras utifrån andelen positiva svar, det vill säga andelen nöjda (4) och mycket nöjda (5). För äldreomsorgen ser vi en positiv trend över åren medan omsorgen om personer med funktionsnedsättningar och individ- och familjeomsorgen har ett något sämre resultat 2013 jämfört med 2011. Våra resultat i brukarundersökningen använder vi som underlag för förbättringsarbetet såväl lokalt som företagsövergripande. BRUKARUNDERSÖKNINGAR % 100 80 2013 78 80 82 79 74 71 2011 60 40 20 0 ÄO LSS* IOF *Inkluderar närstående 46 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 RESU LTAT W Externa granskningar År 2013 genomfördes 230 externa granskningar i Attendos verksamheter. Det var kommunerna, Socialstyrelsen och sedan Inspektionen för Vård och Omsorg som granskade verksamheterna. Av de beslutade granskningarna var 97% godkända varav 70% utan anmärkning. Av de 3% där granskning medförde allvarlig kritik, var huvuddelen från kommunens Miljö och hälsa och avsåg brister inom livsmedelshanteringen. Alla synpunkter, oavsett om de är små eller stora, leder till åtgärder i verksamheten. EXTERNA INSPEKTIONER % 140 Allvarlig kritik 120 Vissa synpunkter 100 Utan anmärkning 80 60 40 20 0 Kund Miljö och hälsa Socialstyrelsen W Egenkontrollen Detaljer för varje huvudkategori återges per segment längre bak i bokslutet. Resultaten är inte fullständigt jämförbara mellan åren då några kontrollfrågor läggs till och tas bort varje år. Trots detta ser vi en positiv trend inom områdena Kompetens och Ledning. För området Hälso- och sjukvård har resultaten sjunkit något sedan 2012. Egenkontrollen är ett viktigt mått på vår tekniska kvalitet, att vi har identifierat viktiga processer för kvalitet och säkerhet och att vi upprättat tydliga och lokala rutiner. I vår årliga kvalitetsrevision, egenkontrollen, var i snitt 95% av kontrollfrågorna godkända. Bäst resultat såg vi inom området samverkan där 97% hade godkänt resultat. EGENKONTROLLEN % 100 95 97 95 91 93 94 91 94 95 95 98 97 93 96 95 80 2013 2012 60 2011 40 20 0 Hälso- och sjukvård Kompetens AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Ledning Samverkan Socialtjänst 47 RESU LTAT W Fördelningen av allvarliga händelser 2013 En särskild händelse är en potentiellt allvarlig händelse och utreds alltid med metoden för risk- och händelseanalys. Fördelningen av allvarliga händelser visar att en mindre del av de händelser som utreds också anmäls till Inspektionen för Vård och Omsorg. Det vi främst behöver förbättra är arbetet med syn- punkter och klagomål. Vi noterar även att för 2013 har andelen anmälda händelser där det handlade om risk för missförhållanden ökat medan andelen anmälda faktiska händelser ligger kvar på motsvarande nivå jämfört med tidigare år. ALLVARLIGA HÄNDELSER % 100 Lex Maria 90 Lex Sarah 80 Allvarliga klagomål 70 Allvarliga händelser 60 50 40 30 20 10 0 Q1 Q2 Q3 Q4 W Kvalitetstermometern Kvalitetstermometern är ett verktyg som vi använder för en regelbunden temperaturtagning på kvalitetsarbetet i våra verksamheter. Resultatet är en sammanvägning av våra viktigaste kvalitetskriterier och presenteras som ett tal mellan 1 och 100. År 2013 har vi bytt ut ett kriterium, positiva händelser, och istället lagt till tre nya. De nya kriterierna är riskanalyser, värderingsarbete och genomförandeplaner/metodarbete. Anledningen till att vi valde bort positiva händelser var att i stort sett alla verksamheter hade full poäng i kriteriet vilket ju är ett betyg på ett väl fungerande arbete. De tre nya kriterierna valde vi eftersom det är viktiga fokusområden som vi vill synliggöra i vårt kvalitetsarbete och i vår termometer. Vi når höga resultat trots att målet höjdes från 80% till 85% och trots nya kriterier 2013. De verksamheter som inte når hela vägen får stöd i att förbättras och komma upp till godkända nivåer. KVALITETSTERMOMETER % 100 80 75 80 80 75 81 79 76 82 81 78 83 83 2013 2012 60 2011 40 20 0 48 Q1 Q2 Q3 Q4 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 RESU LTAT W Innovationer och utveckling – vårt projektarbete Vi tror att projektformen är ett bra arbetssätt för utvecklings- och förbättringsarbetet. Över tid har våra projekt blivit allt fler och i kvartal 4 2013 hade vi nästan 500 pågående kvalitetsprojekt. Projekten ger inte bara en god styrning och tydlighet till vårt förbättringsarbete utan leder också till lärande såväl i som mellan verksamheter. Vi har idag fler samverkansprojekt än någonsin tidigare. UTVECKLINGSPROJEKT % 100 4 4 4 90 3 3 3 9 80 7 >5 5 8 12 4 st 3 st 70 21 60 2 st 1 st 50 79 82 40 30 55 20 10 0 2011 2012 2013 UTVECKLINGSPROJEKT % 500 400 330 300 200 496 485 476 373 310 2012 320 285 2011 220 175 160 2013 175 100 0 Q1 Q2 Q3 W Kompetensutveckling Q4 och utbildning Vårt mål med de utbildningar som vi genomför är att kunskapen ska kunna omsättas i handling i våra verksamheter. Därför utvärderar vi utbildningarnas användbarhet. Det ger oss möjlighet att förbättra de utbildningar som inte upplevs som användbara så att de ska ge ännu mer kunskapsmässigt. År 2013 kan vi se att upplevelsen av att kunskapen som fås på utbildningen är användbar i arbetet har minskat för några utbildningar och ökat för andra. Vårt förbättringsarbete med utbildningar pågår ständigt. UTVÄRDERING AV UTBILDNING ANDEL NÖJDA OCH MYCKET NÖJDA % 100 100 95 85 89 92 95 96 100 92 88 92 92 2013 2012 80 60 40 Deltagare på utbildning: Jag har genom utbildningen fått fördjupad förståelse för kvalitetsarbetet som vi bedriver på enheten. 20 0 Socialrätt Kvalitet VC Kvalitet KS AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Risk och händelse Utredning Fallprevention 49 50 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Äldreomsorgen I detta kapitel presenteras resultatet för äldreomsorgen 2013 Vad ska jag hitta på idag? AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 51 W Kommunala brukarundersökningar Kommuner med Attendoverksamheter som genomförde brukarundersökningar under 2013 var Alingsås, Västerås, Stockholm, Karlstad och Växjö. Attendo hade högre nöjdhet i samtliga kommunala undersökningar förutom Växjö. Vissa kommuner genomför egna brukarundersökningar där brukare eller närstående svarar på frågor som rör vård och omsorg. Hur mätningen går till i kommunerna kan variera mellan olika skalor och därför räknas skalorna om för att vara jämförbara. BRUKARUNDERSÖKNINGAR 2013 % 100 95 93 89 88 87 86 87 87 Attendo 84 83 80 Övriga 60 40 20 0 Alingsås Västerås Stockholm Hemtjänst Särskilt boende Särskilt boende Karlstad Växjö Hemtjänst* Särskilt boende *Justerad från en 1–5 skala W Socialstyrelsens brukarundersökning maten smakar, om måltiden är en trevlig stund på dagen, hur bemötandet från personalen är och om personalen visar hänsyn till individens åsikter. Kommunala och privata boenden ligger i stort jämnt i dessa frågor. Brukarna är lika nöjda med personalen oavsett utförare. Attendos särskilda boenden ligger i linje med både kommunala och privata utförare enligt Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen”. Huvudfrågan i undersökningen var ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?”. Socialstyrelsen publicerade resultat som inkluderade enheter med fler än 30 svarande, men vi har valt att även redovisa verksamheter med 7–29 svarande. Resultatet kan därför skilja sig en aning från det material som Socialstyrelsen har publicerat. Attendo har 82 boenden som omfattas av undersökningen. I undersökningen ställdes även mer specifika frågor som till exempel hur VAD TYCKER DE ÄLDRE, SÄRSKILDA BOENDEN Positiva svar % 100 83 82 82 50 0 Kommun Privat Attendo VAD TYCKER DE ÄLDRE, SÄRSKILDA BOENDEN % 100 80 95 77 77 78 70 68 94 94 79 69 78 77 60 Attendo Privat Kommun 40 20 0 52 Maten Måltiden Personalens bemötande Hänsyn till hur brukaren vill ha hjälpen utförd AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Socialstyrelsens brukarundersökning för hemtjänst har samma upplägg som den för särskilt boende och vi redovisar den på samma sätt. Den privata hemtjänsten är något bättre än den kommunala hemtjänsten där 60 av Attendos verksamheter var representerade. Attendo får högst betyg i frågan om personalen har tillräckligt med tid för individen samt om det är lätt att få kontakt med hemtjänsten. Oavsett utförare är brukarna väldigt nöjda med bemötandet de får från personalen och de flesta känner förtroende för personalen. VAD TYCKER DE ÄLDRE, HEMTJÄNSTEN Positiva svar % 100 90 90 90 50 0 VAD TYCKER DE ÄLDRE, HEMTJÄNSTEN Kommun Privat Attendo % 100 80 85 88 88 88 72 59 60 89 89 97 98 82 82 98 85 92 92 92 82 82 83 69 Attendo Privat Kommun 40 20 a sin ha Pe be rso m na öt le an n de s Fö rtr oe pe nde rs fö on r al Lä t m ta ed tt he få k m on tjä ta ns kt te n a tid P ar er be so tsu na pp l u gi tfö fte r Til r lrä ck lig tm ed tid rk ve På H än s hj bru yn äl ka til pe re l h n n ur ut vil fö l rd 0 W Äldreguiden Äldreguiden är framtagen av Socialstyrelsen för att jämföra äldreboenden och hemtjänst. Informationen hämtas från officiell statistik och från landets kommuner och verksamheter. Äldreguiden uppdateras genom en årlig enkätundersökning. 2013 års frågeställningar baseras på ett antal indikatorer, bland annat förekomst av fast personalkontakt, om det finns aktuell genomförandeplan, delaktighet i planering av genomförandeplan, måltider, gruppaktiviteter och läkemedelsgenomgång. Resultatet är ett genomsnitt av indi- katorerna och presenteras uttryckta i procent. Tre indikatorer har mätts med ja- eller nej-svar som har översatts till 100% respektive 0%. På grund av förändringar i metod och frågor är endast ett fåtal indikatorer jämförbara med värden från föregående år. Av landets särskilda boenden har 95% lämnat svar på frågorna. Av Attendos äldreboenden har 75 utvärderats. Av dessa får 81% ett högre medelvärde än snittet för landet. Attendo ligger på samma genomsnitt som övriga privata utförare och 10 procentenheter över det kommunala snittet. ÄLDREGUIDEN SÄRSKILDA BOENDEN % 100 90 96 86 96 88 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Individuella Attendoboenden AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Kommunala Sverige Privata Attendosnitt *Avser ej resursmått endast resultat- och processmått 53 Ä L D R EB OEN D EN : KO MMUN ALA: ATTE N D O: Fast personalkontakt 99% 100% Genomförandeplan 86% 97% Delaktighet 82% 95% Måltid vid rekommenderad tid 89% 99% Gruppaktiviteter 93% 100% Läkemedelsgenomgångar 70% 86% Attendo har högre medelvärden än både det nationella och kommunala snittet för samtliga indikatorer. Alla indikatorerna är viktiga för en god kvalitet men några är särskilt viktiga för en säker verksamhet, till exempel läkemedelsgenomgångar. En läkemedelsgenomgång syftar till att åstadkomma en säker och individuellt anpassad läkemedelsbehandling. I särskilda boenden i Sverige har 70% regelbundna läkemedelsgenomgångar, i Attendos boenden är siffran 86%, en skillnad på 16 procentenheter. Attendo har även högre medelvärde än samtliga privata utförare i snitt när det gäller fast personalkontakt, delaktighet, måltid vid rekommenderade tider samt gruppaktiviteter. När det gäller genomförandeplaner ligger Attendo högre jämfört med kommunerna och lägre jämfört med de privata utförarna. ÄLDREGUIDEN SÄRSKILDA BOENDEN % 100 100 99 99 99 97 98 86 88 80 100 99 99 98 95 93 82 83 89 90 93 94 Attendo 86 87 70 73 Privata 60 Kommunala 40 Sverige 20 54 Lä ge kem no e m de gå lsng vid de re ra kom de m tid en er * G ru pp ak tiv ite te r* tid tig he t * Indikatorerna har mätts med "ja" och "nej" svar och har översatts med 100% respektive 0%. M ål ak De l la n ep nd ra om fö G en Fa st pe ko rso nt na ak lt* 0 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 W Externa granskningar I presenterad data ingår alla externa granskningar som slutfördes under 2013. Det betyder att granskningar från 2012 som slutfördes 2013 finns med i detta resultat. Inom särskilda boenden hade vi 86 beslut från granskningar varav 92% var godkända och 60% var utan anEXTERNA INSPEKTIONER SÄRSKILDA BOENDEN % 60 EXTERNA INSPEKTIONER HEMTJÄNSTEN Allvarlig kritik 50 Vissa synpunkter 40 30 Utan anmärkning 20 50 Allvarlig kritik 40 Vissa synpunkter 30 Utan anmärkning 20 10 10 0 märkning. Fyra av sju granskningar med allvarlig kritik gällde livsmedelshanteringen. I hemtjänsten hade vi en granskning med allvarlig kritik som även den handlade om livsmedelshanteringen. Vårt mål är naturligtvis att ingen granskning ska medföra allvarlig kritik. Kund Miljö och hälsa 0 Socialstyrelsen/ IVO Kund Miljö och hälsa W Händelsehantering Attendo arbetar för en kultur där alla händelser ska rapporteras in. En händelse är det som inte gick enligt planen och det kan vara i stort och smått. Händelserna är ett viktigt underlag för det förbättringsarbete som pågår i våra verksamheter. Allt kan bli bättre och ett förbättringsarbete pågår veckans alla dagar och dygnets alla timmar. Precis som förra året är de vanligaste händelserna läkemedelsavvikelser och fall. De flesta händelser leder dock inte till någon skada, men när det händer så utreder vi noga för att kunna förebygga att liknande händelser sker igen. Som exempel kan nämnas att endast 0,1 händelse per brukare ledde till någon form av fallskada. LÄKEMEDELSHANTERING SÄRSKILDA BOENDEN LÄKEMEDELSHANTERING HEMTJÄNSTEN Antal händelser per brukare Läkemedel Antal händelser per brukare Läkemedel 2,0 2,0 0,1 0,2 1,6 1,2 0,1 1,5 0,1 0,1 0,1 0,0 1,5 0,1 0,1 Kan/vill ej Fel information Dosavvikelse 0,0 0,1 0,0 0,8 0,75 0,70 0,65 0,8 Felmedicinering 0,8 Glömt signera 4 0,8 0,0 0,8 0,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,8 0,5 0,0 0,0 0,0 0,3 0,2 0,45 0,3 Fel information Dosavvikelse Glömt ge medicin 0,40 0,35 Glömt signera 0,30 0,20 Kan/vill ej Felmedicinering 0,50 0,25 0,4 0,0 0,0 0,60 0,55 Glömt ge medicin 0,7 0,80 0,4 0,4 0,3 0,15 0,10 0,4 0,05 0,0 2011 2012 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 2013 0,00 2011 2012 2013 55 FALL SÄRSKILDA BOENDEN FALL HEMTJÄNSTEN Antal händelser per brukare Fall Antal händelser per brukare Fall 0,50 2,4 2,2 2,2 0,1 2,0 0,3 2,3 0,1 0,3 2,3 0,1 0,3 Sjukhusvård Skada 1,8 Ingen skada 1,6 0,1 0,40 0,1 0,30 1,2 0,25 1,8 1,9 1,8 0,8 0,4 0,0 0,1 Ingen skada 0,0 0,4 0,20 0,3 0,3 0,10 0,4 0,05 0,2 0,0 0,0 0,15 0,6 Skada 0,4 0,35 1,4 1,0 Sjukhusvård 0,5 0,45 2011 2012 W Anmälda 2013 0,00 2011 2012 2013 händelser 2013 anmäldes 22 händelser som lex Sarah varav 14 bedömdes vara allvarliga missförhållanden och 8 risk för allvarliga missförhållanden. Samma år anmäldes 11 lex Maria varav en bedömdes vara en allvarlig vårdskada och tio risk för allvarlig vårdskada. 2013 hade äldreomsorgen cirka 13 000 brukare vilket ger en sannolikhet på 0,11% att ett allvarligt missförhållande ska inträffa. Motsvarande sannolikhet för att en allvarlig vårdskada ska inträffa är 0.01%. ANDEL LEX SARAH % 25 Risk för missförhållande 20 8 Missförhållande 15 10 14 5 3 3 4 0 3 2011 2012 2013 ANDEL LEX MARIA % 20 Risk för vårdskada Vårdskada 15 7 10 5 10 5 6 0 56 2011 8 2012 1 2013 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 LE X MAR IA: A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-02-21 · Inventering av sjuksköterskekompetens, framtagande av personliga utbildningsplaner Datum: 2013-11-08 Händelse: Fördröjd diagnos och behandling. · Kollegial utbildning i blodtrycksmätning för att säkra sjuksköterskornas kunskap Datum: 2013-03-08 Händelse: Granskning av APO-dos visar att medicin saknas. · Utbildning i blodtrycksmätning till omvårdnads personal IVOs beslut: Händelsen har utretts i nödvändig omfattning och de åtgärder har vidtagits som krävs för hög patientsäkerhet. · Genomgång av vårdhygien med alla medarbetare om kateterisering av urinblåsa Ärendet avslutas · Läkare återinsätter patient på antidepressivt läkemedel i APO-dos. Datum: 2013-11-25 · Läkemedelsgenomgång om hantering och kontroll med sjuksköterskor · Läkemedelskontroll och kontroll av ordinations handlingar för alla patienter · Extra sjuksköterskeresurs sätts in för att strukturera arbetet Datum: 2013-03-25 · Kontroll och signering av alla APO-dosrullar mot patientens identitet vid placering i bostaden Händelse: Medarbetare upptäcker att APO-doserna har förväxlats för två patienter. · Revidera rutin för delegering och förnya alla aktuella delegeringar enligt rutin · Informera alla medarbetare om vikten av säker hantering och kontroll som alltid görs innan läkemedel överlämnas · Genomgång av händelseanalys och utredning för alla medarbetare i Attendos verksamheter i Uppsala · Ta med läkemedelshantering i det interna systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning Datum: 2013-03-28 av Linköpings MAS · Förankra rutin för användande av lyft bland alla medarbetare Händelse: Felaktigt hand havande av lyft. · Tydlig kommunikation kring hantering av lyft vid introduktion av nya medarbetare som signeras på särskild lista · Kommunicera åtgärd varningsmarkering på lift, att 2 personer krävs vid förflyttning · Förflyttningsutbildning förläggs vid två tillfällen i mars 2013 Datum: 2013-04-17 av Örebros MAS och MAR · Kommunens MAS och MAR har utrett och identifierat brister som behöver åtgärdas Händelse: Inga kontroller görs när patient var insatt på vätskedrivande läkemedel. · MAS och MAR har regelbunden kontakt med verksamheten, granskar åtgärdsplan och bedömer patientsäkerhet · Åtgärdsplan upprättas; medarbetarnas kompetens ska motsvara patienternas hälso- och sjukvårdsbehov · MAS och MAR ska granska sjukvårdsdokumentationen · Vård- och omsorgsnämnden informeras IVOs beslut: Den anmälda händelsen har utretts i nödvändig omfattning och vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för hög patientsäkerhet. Ärendet avslutas Datum: 2013-08-01 IVOs beslut: Vårdgivaren har anmält händelsen, klarlagt händelse förloppet, de faktorer som påverkat det samt beskrivit vidtagna åtgärder. Vårdgivaren har fullgjort sin utrednings skyldighet och vidtagit nöd vändiga åtgärder. Ärendet avslutas Datum: 2013-10-09 IVOs beslut: Vårdgivaren Attendo har fullgjort sin skyldighet att utreda händelsen i nödvändig omfattning och vidtagit de åtgärder som krävs för hög patientsäkerhet. Ärendet avslutas Datum: 2013-09-27 IVOs beslut: Lex Maria-anmälan är inte utredd i tillräcklig omfattning och i enlighet med gällande bestämmelser då anmälan saknar uppgifter om bakomliggande orsaker. IVO öppnar av denna anledning tillsyn där krav på åtgärder ställs. Attendos redovisning av åtgärder lämnas in 2013-11-15. Ärendet avslutas AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 57 LE X MAR IA: A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-05-29 av Solna kommuns MAS · Sjuksköterskan är införstådd med sitt ansvar att göra identitetskontroll och kontroll av ordination innan injektion ges Datum: 2013-11-22 Händelse: Sjuksköterska ger felaktig injektion. Ingen skada. Ärendet avslutas Datum: 2013-08-23 och 2013-09-30 av Linköpings MAS · Delegeringar återkallade för två medarbetare Datum: 2014-01-22 · Genomgång av ansvar vid läkemedelshantering på APT Händelse: Förväxling av läkemedel hos make/par. Fel medicin ges vid två tillfällen. · Uppdatera rutiner för läkemedelshantering och förtydliga på APT IVOs beslut: Vårdgivaren har fullgjort sina skyldigheter att utreda händelsen i nödvändig omfattning och vid tagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet. Datum: 2013-10-15 av Solnas MAS · Genomgång av rutin för fallolycka med alla medarbetare Händelse: Patient faller, tas upp med lift, körs till sjukhus och avlider där. · Makarna fått varsitt läkemedelsskåp i lägenheten Ärendet avslutas Ärendet ej beslutat än · Riskbedömning för alla patienter på våningarna 3 och 4 · Information till alla medarbetare om dokumentation och hantering vid fallhändelse · Rutin för hantering och dokumentation av fall händelse upprättas Datum: 2013-11-28 · Ambulans tillkallas som ger injektion Händelse: Sjuksköterska gav patient fel aktig injektion. · Utredning av sjuksköterskans arbetsförmåga görs av företagshälsovården Datum: 2013-10-16 av Linköpings MAS · Brister i överrapportering från sjukhuset tas upp av MAS med ansvariga på sjukhuset Händelse: Överrapportering brister vid utskrivning. 58 IVOs beslut: Utredning och åtgärder för att uppnå hög patientsäkerhet och för att förhindra att en liknande händelse inträffar igen är tillräckliga. Ärendet ej beslutat än · Sjuksköterskan tas ur tjänst Ärendet ej beslutat än · Utbildning till all personal om trycksår och om såromläggning vid diabetes · Genomgång på APT med all personal om vikten av att läsa och föra dokumentation AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 LE X MAR IA: A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-11-08 · Översyn av sjuksköterskans nattrutiner Ärendet ej beslutat än Händelse: Utebliven hjälp av nattsjuk sköterska när patient inte kan tömma urinblåsa. · Förtydligande av HSL-ansvaret och vad detta innebär för sjuksköterskan · Förbättra dokumentationen runt händelser i den sociala journalen · Förbättra kommunikationen mellan omvårdnads personal och sjuksköterska · Förbättra dialogen med anhöriga · Erinran till sjuksköterskan på grund av brister i patientsäkerheten Datum: 2014-01-24 IVO inspektion 2014-02-27 Händelse: Brukare kommer från korttids med sår och infektioner och skickas till sjukhus för sårreduktion. Datum: 2014-02-08 Händelse: Personal iordningställer och överlämnar för hög dos av ordinerat narkotiskt preparat. Ingen skada. · Införa månatliga omvårdnadsmöten på avdelningarna. Ärendet ej beslutat än · Förbättra: – handledning och instruktion från ssk – uppföljningsansvaret som ssk har vad gäller ordinationer och utveckling hos brukarna. · Ssk ska framföra brukarens problem till läkaren · Vc ska införa samverkansmöten med ssk som kvalitetssäkring · Vakenhetskontroller på brukaren utfördes ett dygn, brukaren klarade sig utan men. Genomgång av delegeringsrutiner för personal och för sjuksköterskor. Ärendet ej beslutat än · Ledningen ser till att delegeringar kan ske i lugn och ro, att tid finns för utbildning och att timanställda endast i undantagsfall delegeras · Aktuell timanställd personal får inte längre handskas med läkemedel AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 59 LE X SAR AH : A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-02-08 · Riskanalys, utredning och vårdplanering med psykiatrin Datum: 2013-03-12 Händelse: Medarbetare lämnar uppackning av varor hos person för att svara på larm. Personen får i sig rengöringsmedel. · Information till alla medarbetare om rutinen för kemtekniska produkter och vikten av att följa rutiner · Revidera och tydliggöra rutin för ansvar ifråga om enhetens bemanning Socialstyrelsens beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. · Revidera och tydliggöra rutin för dokumentationen Ärendet avslutas Datum: 2013-03-01 · Utbildning för alla medarbetare om rapporterings skyldigheten enligt SOSFS 2011:5 Datum: 2013-05-21 Händelse: I en omvårdnadssituation kom medarbetare i diskussion med person och tar hårt i dennes arm. · Handlingsplan för berörd medarbetare Datum: 2013-05-29 · Kontaktmannens uppdrag och innehåll förtydligas för medarbetare Händelse: Bristande omvårdnad, då person inte fått duscha på flera veckor. · Dokumentationen ska förbättras · Lokal rutin upprättas om bemötande vid utmanande beteenden · Värderingsarbete för alla avdelningar · Omvårdnadsmöten ska införas · Genomförandeplanerna ska följas i vardagsarbetet och alla ska hjälpas åt Datum: 2013-06-27 · Upprätta en ny rutin för avstämning och samarbete mellan hemtjänst och arbetsterapeut. Händelse: Bristande rapportering av trasig sänggrind har bidragit till ett fall med en bruten lårbenshals. · Genomgång av vikten av att alltid dokumentera och följa upp efter kontakt med arbetsterapeut. Datum: 2013-06-27 Händelse: Larmtelefonerna blev bortglömda på kontoret. · Se över samverkansdokument och tydliggör när behov finns av informationsöverföring till arbetsterapeut och nattpatrull Socialstyrelsens beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas Datum: 2014-01-10 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas Datum: 2014-01-22 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas · Lämna aktuella telefonnummer till larmcentralen Datum: 2014-01-20 · Förtydliga den lokala rutinen med personlig överlämning samt signeringslista samt förankra på APT IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. · Tydliggöra på planeringstavlan vilka rader som är ansvariga för larmtelefonerna Ärendet avslutas 60 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 LE X SAR AH : A NM Ä L A N : ÅT G Ä RD : BE SLUT: Datum: 2013-07-19 · Erinran till och regelbunden uppföljning av aktuell medarbetare Datum: 2013-09-09 Händelse: Närstående hör medarbetare uttala sig kränkande om en person. · Regelbunden handledning till medarbetare · Intensifierat värderingsarbete och coachning till medarbetare · Säkerställa att informationsöverföring och kontaktmannaskap fungerar som tänkt Datum: 2013-08-08 · Se över och förbättra introduktionen till vikarier och användning av checklista Händelse: En medarbetare förflyttar personen självständigt trots beslut om dubbel bemanning, personen föll och fick en fraktur. · Introduktionsmaterial samlas i mapp för uppföljning · Se över och förbättra dokumentationen samt kunskap om medarbetares ansvar · Införa planeringstavlan i vardagsarbetet · Alla medarbetare läser igenom alla genomförande planer IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas Datum: 2013-10-07 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas · Uppdatering av riskbedömningar i personens hem Datum: 2013-08-09 Händelse: Brister i medarbetares bemötande i form av hårt handlag och nedlåtande uttryck. · Kompetenshöjande insatser riktade mot alla medarbetare i form av utbildning i Demens och Bemötande · Information till medarbetare om rapporterings skyldigheten för lex Sarah Datum: 2014-09-02 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas Datum: 2013-08-15 · Analysera vårdtyngd nattetid och bemanna enligt gjord riskanalys Händelse: Person är kränkt och ledsen över att ingen hjälpt honom att bli tvättad och få sitt inkontinensskydd bytt under natten. · Utöka bemanningen vid arbetstoppar Datum: 2013-08-20 · Berörd person får omgående läkarhjälp och omvårdnad Datum: 2013-10-07 · Händelsen tas upp till diskussion i arbetsgruppen, informationsöverföringen ses över så den sker säkert IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Händelse: Person placerades ute i solskenet och glömdes bort och fick brännskador. · Se över rutiner för nattarbete och överrapportering · Förbättra och utveckla värderingsarbetet · Förbättra och utveckla dokumentationen · Rutinerna ses över för vikariernas informationsöverföring och introduktion · Rutiner för personalbemanning vid frånvaro ses över · Rutinen för personers utevistelse ses över, förbättras och implementeras AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Datum: 2014-09-02 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas Ärendet avslutas 61 LE X SAR AH : A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-08-27 · Analysera vårdtyngd nattetid och bemanna enligt gjord riskanalys Datum: 2013-09-09 Händelse: Person satt uppe i fåtölj hel natt, trygghetslarmet utom räckhåll, nattpersonalen har inte utfört tre tillsyner enligt plan under natten. · Se över rutiner för nattarbete och överrapportering Datum: 2013-09-30 · Uppdatera drogpolicyn Datum: 2013-12-12 · Se över rutiner för tillsyn och grindskydd Händelse: Person har fastnat med benet i grind och får ett sår. · Se över rutiner för dokumentation IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. · Omplacera medarbetare då det inträffade är en upprepning · Förbättra och utveckla värderingsarbetet · Upprätta plan för skyddsåtgärder IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas · Ta upp och diskutera med medarbetare om konsekvens av inte utförda insatser · Se över rutinen för kommunikation mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterska · Intensifiera arbetet med värderingar och kommunikation Ärendet avslutas Datum: 2013-10-14 · Upprättande av nya rutiner Datum: 2013-11-13 · Utbildning i dokumentation i Procapita Händelse: Person har blåmärken i ansiktet. · Utbildning med sjuksköterska om tillvägagångssätt vid fall/skada IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. · Genomgång av lokala rutiner blir stående punkt på arbetsplatsträff Datum: 2013-12-16 · Omarbeta och förtydliga rutinen för mottagning och informationsöverföring Händelse: Nattpersonalen glömmer meddela dagpersonal att personen kommit hem från sjukhus. Personen blir utan hjälp och tillsyn hela dagen efter. · Informera alla medarbetare om vikten av att följa gällande och uppdaterade rutiner Datum: 2013-12-20 · Upprätta arbetsbeskrivning och förändra tid för samordnare Händelse: Uteblivna insatser hos person. · Planera och lägg schema för medarbetare och brukare Ärendet avslutas Datum: 2014-01-20 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas · Upprätta rutin för ersättarplanering · Dela in medarbetare i arbetsgrupper för ökad kontinuitet · Upprätta omvårdnadsblad för alla boende Datum: 2014-01-20 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas · Utbildning i bemötande, dokumentation, ergonomi och kontaktmannaskap · Upprätta rutin för händelsehantering och kvalitetsarbete samt lex Sarah · Upprätta rutin för bemötande, inflytande och delaktighet samt leverans av hjälpmedel 62 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 LE X SAR AH : A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-06-26 · Undersökning av om personen kommit till skada görs omgående av sjuksköterskan Ärendet ej beslutat än Händelse: Person glöms på toaletten av kvällspersonal. Hittas i samband med tillsyn och har inga skador. · Tät tillsyn läggs in under natten Datum: 2013-10-15 · Förtydligande på dagplaneringsbladet så det framgår att skyddsåtgärder finns Händelse: Person hittas på golvet då medarbetare glömt dra upp sänggrinden trots tydlig rutin. · Plastficka placeras på insidan på alla boendes dörrar med beskrivning av skyddsåtgärderna Datum: 2013-10-23 · Riskbedömning görs för alla boende samt generellt för verksamheten Händelse: Rullstolsburen person faller ner för trappa och skadas. · Kodlås införskaffas till dörr Datum: 2013-09-23 · Genomgång av aktuell rutin för informationsöverföring på arbetsplatsträff, på dagliga rapporter och avdelningsmöten Händelse: Person har lämnats sittande på toaletten en större del av natten. · Genomgång och förtydligande av rutiner för över rapportering och toalettbesök med alla medarbetare · Ny rutin upprättas och medarbetare som slutar 21 går en tillsynsrond för att säkerställa att alla personer är hemma · Information och förtydliganden av ovanstående för ändringar gås igenom på arbetsplatsträffar Datum: 2014-03-14 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas Ärendet ej beslutat än · Dörren ändras så den automatiskt går igen när den släpps · Grind till trappan säkras med dubbelfattning Ärendet ej beslutat än · Separat nattmöte med genomgång av rutin för informationsöverföring och nattrutiner · Sjukgymnast/arbetsterapeut deltar och informerar om dubbelbemanning vid förflyttning med lyft · Årlig ergonomiutbildning för samtliga medarbetare där användning av olika typer av lyftar ingår · Genomgång och förtydligande av rutin för informationsöverföring Datum: 2013-09-30 Händelse: Anmälan från Nattorganisationens chef i kommunen om att verksamheten inte rapporterat när person kom hem från sjukhuset. Nattillsyn uteblev 9 dygn. · Förtydliga vem i verksamheten som ska faxa till kommunen när en boende kommer hem eller blir inlagd · I samverkan med kommunen se över rutiner för rapportering mellan olika organisationer · Förändra samverkan med landstinget så att tredje part inte behöver rapportera åt dem. Införa rapporteringssystem som alla som ger insatser kan ta del av. Datum: 2014-02-20 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas · Förändra larmhanteringen så att endast larmpatrullen tar ansvar för alla larm AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 63 LE X SAR AH : A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-07-16 · Tillsammans med medarbetare upprätta ny lokal rutin så att medarbetare vet hur de ska agera om liknande situation uppstår Ärendet ej beslutat än Händelse: Risk för skada när larm inte kunde besvaras då lämnad nyckelbricka inte fungerade. 64 · Ta upp händelsen till diskussion och analys på arbetsplatsträff Datum: 2013-07-18 · Samtal med berörd medarbetare Datum: 2014-02-06 · Översyn av rutinen för besvarande av larm Händelse: Trygghetslarm som inte besvarats. · Säkerställa att alla medarbetare är införstådda med hur larm besvaras IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. · Säkerställa att nya medarbetare introduceras i rutin för hur larm besvaras Ärendet avslutas AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 W Kvalitetstermometern händelser var att i stort sett alla verksamheter hade full poäng i kriteriet vilket ju är ett betyg på ett väl fungerande arbete. De tre nya kriterierna valde vi med tanke på viktiga fokusområden som vi vill synliggöra i vår termometer. Kvalitetsindex för särskilt boende har gått ner något under 2013 vilket till viss del beror på de förändringar som har gjorts i termometern. Hemtjänsten ligger kvar på samma resultat som föregående år. De verksamheter som inte når hela vägen får stöd i att förbättras. Kvalitetstermometern är det verktyg vi använder för att genomföra en temperaturtagning på kvalitetsarbetet i våra verksamheter. Resultatet är en sammanvägning av våra viktigaste kvalitetskriterier och presenteras som ett tal mellan 1 och 100. Under 2013 har vi bytt ut ett kriterium, positiva händelser, och istället lagt till tre nya. De nya kriterierna är riskanalyser, värderingsarbete och genomförandeplaner/metodarbete. Anledningen till att vi valde bort positiva KVALITETSTERMOMETER SÄRSKILT BOENDE % 100 80 82 83 77 84 78 84 80 2013 82 2012 60 40 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 KVALITETSTERMOMETER HEMTJÄNST % 100 80 82 78 83 82 81 80 80 2013 83 2012 60 40 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 W Egenkontroll märksammats och som verksamheterna har arbetat med under året. Inom alla områden ligger verksamheterna i snitt över 90%. Ett område där vi ser en förbättring är kompetens. Vår årliga kvalitetsrevision, egenkontrollen, genomfördes i februari 2013 och vi kan vi genomgående se ett något lägre resultat inom äldreomsorgen än 2012. Skillnaden är dock i de flesta fall marginell men ändå något som uppEGENKONTROLL % 100 95 97 94 93 90 91 93 95 94 96 98 97 94 97 94 80 2013 2012 60 2011 40 20 0 Hälso- och sjukvård Kompetens AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Ledning Samverkan Socialtjänst 65 W Nationella kvalitetsregister Ett viktigt komplement till vårt ledningssystem och vår kvalitetstermometer är de nationella kvalitetsregistren. I en kunskapsbaserad praktik är kvalitetsregister viktiga. De ger oss verktygen för att analysera och utveckla vår verksamhet. Våra verksamheter producerar egen kunskap, beprövad erfaren- W Palliativa het, genom att följa upp och analysera det egna arbetet och verksamheten. Vi arbetar för en ökad användning av kvalitetsregister, de ingår i vår strategi för kunskapsproduktion. De ger oss verktyg för att följa upp individerna och samtidigt bygga den kunskap verksamheten behöver. registret Våra resultat i Palliativa registret visar att det finns områden att utveckla. Det gäller framför allt valideringen av smärtskattning och bedömning av munhälsa. Kvaliteten är högre på de områden där vi själv kan påverka utförandet. Det gäller närvaro i dödsögonblicket, men också arbetet med trycksår och att lindra smärta, ångest, illamående och rosslig andning. Glädjande är att våra resultat över tid ökat och blivit bättre på flera områden. Utöver arbetet i palliativa registret har vi under 2013 arbetat med att utveckla och införa Senior Alert. Då samtycke krävs för inläggning medför det vissa svårigheter i de verksamheter där vi tar emot personer med demens och vi behöver ta hänsyn till tystnadsplikten. En förändrad lagreglering kan komma att påverka så att det snart blir tillåtet att rapportera in data. Nästa år avser vi att om möjligt redovisa data även på detta område. RESULTAT FRÅN PALLIATIVA REGISTRET % 100 80 60 40 20 n Lind ån ra ge d st ro L ss ind lig r an ad dn frå in n g frå är Va tsk lid at er tn ad in g Lin dr ad sm fr är ån ta Lin d ill ra am d åe frå nd n e sm M ä nä ns rv klig ar o M u be nh dö äls m a d Av lid e try n u ck tan så r Ef te r sa m ta l 0 *Resultatdata för perioden 2013:1- 2014:1 för Attendos enheter från Svenska Palliativregistret 66 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 K VA L I TE TSI N DI K ATO R : ATTE N D O 2011 2012 2013 Eftersamtal 40,0% 55,9% 61,3% Munhälsa bedömd 61,1% 64,0% 67,4% Dödsfall utan trycksår 89,4% 88,3% 87,1% Mänsklig närvaro 80,0% 84,0% 84,1% Validerad smärtskattning 10,5% 19,8% 31,2% Lindrad från smärta 80,0% 87,0% 86,2% Lindrad från illamående 84,2% 87,0% 87,5% Lindrad från ångest 76,5% 83,3% 85,1% Lindrad från rosslig andning 76,0% 79,2% 82,2% AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 67 68 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Omsorgen om personer med funktionsnedsättningar (LSS) I detta kapitel presenteras resultatet för omsorgen om personer med funktionsnedsättningar 2013 Maten är klar, kapten! AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 69 W Brukarundersökningar Vissa kommuner genomför egna brukarundersökningar där brukare eller närstående svarar på frågor som rör vård och omsorg. Hur mätningen går till i kommunerna kan variera mellan olika skalor och därför räknas skalorna om för att vara jämförbara. Kommunala brukarundersökningar för 2013 genomfördes i Stockholm, Gotland och Västerås där Attendo har högre nöjdhet i samtliga undersökningar förutom i Stockholm korttidsboenden där kommunen har 4% högre resultat. BRUKARUNDERSÖKNINGAR % 100 100 94 83 82 80 97 100 87 Attendo Kommun totalt 60 40 20 0 Stockholm – Daglig verksamhet Stockholm – Korttidsboende Gotland – Gruppbostad Västerås – Gruppbostad * *Saknas data för kommunen W Externa granskningar I presenterad data ingår alla externa granskningar som slutfördes under 2013. Det betyder att granskningar från 2012 som slutfördes 2013 finns med i detta resultat. Totalt blev Attendo LSS godkänd på samtliga 75 granskningar som beslutades 2013. Alla anmärkningar från granskningar åtgärdas, oavsett om de anses vara små eller stora. EXTERNA INSPEKTIONER % 40 Vissa synpunkter 35 Utan anmärkning 30 25 20 15 10 5 0 70 Kund Miljö och hälsa Socialstyrelsen/IVO AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 W Händelsehantering bättringsarbete som pågår i våra verksamheter. Allt kan bli bättre och ett förbättringsarbete pågår veckans alla dagar och dygnets alla timmar. Attendo har en kultur där alla händelser ska rapporteras in. En händelse är det som inte gick enligt planen och det kan vara i stort och smått. Händelserna är ett viktigt underlag för det förLÄKEMEDELSHANTERING Antal händelser per brukare Läkemedel 2,0 2,0 0,1 0,1 0,1 0,1 1,5 Kan/vill ej Fel information Dosavvikelse 0,4 Felmedicinering 1,0 Glömt ge medicin 1,0 0,1 0,0 0,8 0,1 0,5 Glömt signera 0,1 0,0 0,1 1,2 0,1 0,1 0,4 0,3 0,0 0,2 0,2 2011 2012 2013 HOT OCH VÅLD Antal händelser per brukare 1,3 1,2 1,2 0,1 1,1 1,0 1,2 0,1 Hot och våld 0,9 0,9 Allvarliga missförhållanden 0,1 0,8 0,7 0,6 1,1 0,5 1,1 0,8 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 2011 2012 2013 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 71 W Anmälda händelser Inom LSS anmäldes 8 lex Sarah 2013 varav fyra anmälningar bedömdes som allvarliga missförhållande och fyra anmälningar bedömdes som risk för allvarliga missförhållanden. En lex Maria anmäldes 2013 som bedömdes som allvarlig vårdskada. År 2013 hade LSS cirka 1300 brukare vilket ger en sannolikhet för att allvarliga missförhållanden ska inträffa på 0.31% och 0.08% för att en allvarlig vårdskada ska inträffa. ANDEL LEX MARIA ANDEL LEX SARAH 2 Risk för vårdskada 10 Risk för missförhållande Vårdskada Missförhållande 3 4 1 5 6 1 4 3 0 72 2011 2012 2013 0 2011 2012 2013 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 LE X MAR IA: A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-03-15 · Rutin tas fram för information till närstående vid förändrat hälsotillstånd Datum: 2013-07-08 Händelse: Överdosering med läkemedel. · Rutin tas fram i samråd med vårdcentralen om planering och information vid beslut om palliativ vård · Tydliggörande av informationsöverföring från sjukhus till vårdboendet · Ansvarsfördelning tydliggörs, ansvar för att all information finns för fortsatt vård är omvårdnads ansvarig sjuksköterska IVOs beslut: Den anmälda händelsen har utretts i nödvändig omfattning och vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för hög patientsäkerhet. Ärendet avslutas · Sjuksköterskor får utbildning av MAS om sitt ansvarsområde och delegeringsrutin AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 73 LE X SAR AH : A NM Ä L A N : ÅT G Ä RD : BE SLUT: Datum: 2013-02-21 · Handledning med fokus på kommunikation Datum: 2013-08-06 · Revidering av rutin för arbetsfördelning vid personalbrist tas upp på arbetsplatsträff samt vid introduktion IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. IVO påtalar vikten av att informera legala ställföreträdare om det inträffade. Händelse: Verksamheten lämnas obemannad 30 minuter mellan arbetspass på grund av informationsmiss. · Ny rutin för överrapportering mellan arbetspassen · Översyn av schema Ärendet avslutas Datum: 2013-04-09 Händelse: Misstanke om att person stulit från daglig verksamhet. Medarbetare pressar fram ett erkännande genom att hindra personen från att gå in i lägenhet. När personen blir upprörd, lägger medarbetaren ner personen. · Nya rutiner för introduktion där LSS-lagstiftningen ingår samt information om att begränsningsåtgärder inte är tillåtna · Uppdatera rutinen för hot och våld · Nya riskanalyser för den aktuelle personen · Värderingsarbete med fokus på brukarinflytande · Delaktighetsmodellen införs Datum: 2013-04-24 · Tydligare riskanalyser införs där risker och åtgärder regelbundet utvärderas i personalgruppen Händelse: Boende biter annan boende under utflykt. · Tydligare rutin för utflykter införs med riskanalysen som grund Datum: 2013-08-13 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas Datum: 2013-08-22 · Information ges om rutinerna för händelsehantering i arbetsgruppen IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. · Bussens dörrar barnsäkras efter riskanalys Ärendet avslutas Datum: 2013-05-07 · Samverkansmöte med sjukvården med syftet tydlig göra ansvarsfördelning och kommunikation Datum: 2013-09-16 Händelse: Utebliven medicin och beslut utan kontakt med sjukvårdshuvudman. · Genomgång av rutin för händelsehantering och läkemedelshantering, ansvar för sjukvårdsinsatser och informationsöverföring Datum: 2013-06-05 · Vetekudde används inte alls för att säkerställa att det inte inträffar igen Händelse: Felaktigt använd vetekudde ger en brännskada. · Bättre tillsyn av arbetstagare när de vilar · Värderingsövningar med fokus på uppdrag och ansvar IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas · Ingen användning av vetekuddar för arbetstagare som inte själv kan säga ifrån Datum: 2013-10-01 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker har identifierats och åtgärder vidtagits för att avhjälpa eller undanröja missförhållandet. Ärendet avslutas 74 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 LE X SAR AH : A NM Ä L A N : ÅT G Ä R D : BE SLUT: Datum: 2013-06-10 · Handledning med fokus på samarbete och kommunikation Datum: 2013-09-17 Händelse: Person river och sliter i medarbetare som slår till denne över handen och håller så personen faller ner. · Utbildning i lex Sarah för alla medarbetare · Bemötandeplaner upprättas och rutiner uppdateras och kommuniceras med alla medarbetare · Metoder utvärderas, riskbedöms och säkras med stöd av metodutvecklare IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas · Riskanalyser upprättas utifrån personens, medarbetares och verksamhetens perspektiv Datum: 2013-10-31 · Löpande ha diskussions- och värderingsövningar om uppdraget och personens självbestämmande Händelse: Medarbetare frångår beslutade rutiner för person i palliativt skede. · Föra diskussioner kring dödsfall och vad som förväntas av medarbetaren, hur man kan förbereda sig och tillgängligt stöd · Föra diskussion om vad en kris är, dess olika faser samt hur vi kan agera och reagera Datum: 2014-01-29 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. En bättre balans bör eftersträvas mellan individoch systemperspektiv. Tonvikten bör ligga på förebyggande åtgärder samt att en egenkontroll utövas fortlöpande. Ärendet avslutas Datum: 2013-06-20 Händelse: Olämplig form för träning används. · Säkerställa att alla medarbetare är införstådda med rutinerna för klagomål, informationsöverföring, händelsehantering och dokumentation · Säkerställa att alla förstår innebörden av metodarbete samt hur tillämpning beslutas · Säkerställa att alla förstår vikten av riskbedömningar samt hur och när en bemötandeplan upprättas AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Datum: 2014-02-06 IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. Ärendet avslutas 75 W Kvalitetstermometern heter hade full poäng i kriteriet vilket ju är ett betyg på ett väl fungerande arbete. De tre nya kriterierna valde vi med tanke på de viktiga fokusområden som vi vill synliggöra i vårt kvalitetsarbete och i vår termometer. Trots detta är kvartalsresultaten för LSS 2013 högre än 2012 års kvartalsresultat. Vi ser en positiv trend under årets gång och Q4 nådde vi det förhöjda kvalitetsmålet 85% jämfört med 80% 2012. De verksamheter som inte når hela vägen får stöd i att förbättras och komma upp på godkänd nivå. Kvalitetstermometern är ett verktyg som vi använder för att genomföra en temperaturtagning på hur kvalitetsarbetet fungerar på våra verksamheter. Resultatet är en sammanvägning av våra viktigaste kvalitetskriterier och presenteras som ett tal mellan 1 och 100. År 2013 har vi bytt ut ett kriterium, positiva händelser, och istället lagt till tre nya. De nya kriterierna är riskanalyser, värderingsarbete och genomförandeplaner/metodarbete. Anledningen till att vi valde bort positiva händelser var att i stort sett alla verksamKVALITETSTERMOMETERN % 100 80 82 77 84 79 84 79 2013 85 80 2012 60 40 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 W Egenkontroll tat. Alla områden hamnar i genomsnitt över 95% och inom tre av fem områden når man ett bättre resultat än 2012. Vår årliga kvalitetsrevison, egenkontrollen, genomfördes i februari 2013 och för LSS kan vi se ett väl godkänt resulEGENKONTROLLER % 100 94 98 97 80 86 93 96 88 92 97 95 99 98 92 94 97 2013 2012 60 2011 40 20 0 76 Hälso- och sjukvård Kompetens Ledning Samverkan Socialtjänst AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 77 78 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Individ- och familjeomsorgen I detta kapitel presenteras resultatet för individ- och familjeomsorgen 2013. Säg bara till om du behöver hjälp med något mer, Olle. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 79 W Externa granskningar I presenterad data ingår alla externa granskningar som slutfördes under 2013. Det betyder att granskningar från 2012 som slutfördes 2013 finns med i detta resultat. Totalt fick Attendo IOF 36 gransk- ningar beslutade 2013, främst från Socialstyrelsen/IVO. Ingen granskning medförde allvarlig kritik av verksamheten. Alla eventuella anmärkningar från granskningar åtgärdas, oavsett om de är små eller stora. EXTERNA INSPEKTIONER 35 Allvarlig kritik 30 Vissa synpunkter 25 Utan anmärkning 20 15 10 5 0 Kund Miljö och hälsa Socialstyrelsen W Händelsehantering Attendo arbetar för en kultur där alla händelser rapporteras in. En händelse är det som inte gick enligt planen och det kan vara i stort och smått. Händelserna är ett viktigt underlag för det förbättringsarbete som pågår i våra verksamheter. Allt kan bli bättre och ett förbättringsarbete pågår veckans alla dagar och dygnets alla timmar. Inom IOF är den vanligaste händelsen en hot eller våldshändelse. Hot- och våldshändelserna har också ökat under 2013 jämfört med 2012 och vi kan se att det nästan är en händelse per brukare. Men det är viktigt att komma ihåg att många verksamheter inom IOF är av sådan karaktär att det är vanligare att hot och våld förekommer. HOT OCH VÅLD SAMMANBROTT Antal händelser per brukare Hot och våld Antal händelser per brukare Sammanbrott 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 80 0,9 0,1 Allvarliga missförhållanden Hot och våld 0,13 0,1 0,1 2012 2013 0,12 0,11 0,10 0,6 0,09 0,1 0,08 0,07 0,4 0,8 0,1 0,06 0,05 0,04 0,5 0,03 0,3 0,02 0,0 0,01 2011 2012 2013 0,00 2011 AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 W Anmälda händelser 2013 anmäldes tre lex Sarah inom IOF varav två bedömdes vara allvarliga missförhållanden och en risk för allvarligt missförhållande. IOF hade 2013 cirka 960 brukare vilket ger en sannolikhet för att ett missförhållande ska inträffa på 0.21%. Ingen lex Maria har anmälts inom IOF, varken 2013 eller historiskt. 2011–2012 anmäldes inte heller någon Lex Sarah. ANTAL LEX SARAH % 4 Risk för missförhållande 3 Missförhållande 7 1 2 5 1 8 2 6 0 2011 2012 2013 LE X SAR AH : A NM Ä L A N : ÅT G Ä RD : BE SLUT: Datum: 2013-02-22 · Ny rutin upprättas för att tydliggöra hantering och dokumentation vid misstanke om övergrepp Datum: 2013-07-05 Händelse: Misstanke om övergrepp uppstår men verksamheten utreder och agerar inte i tillräcklig omfattning. · Utbildning till medarbetare i riskanalys · Kompletterande förebyggande åtgärder för att förhindra övergrepp planeras och vidtas IVOs beslut: Med anledning av det anmälda inleder Social styrelsen en tillsyn. Verksamheten får lämna in ett yttrande om hur de arbetar förebyggande för att förhindra övergrepp mellan ungdomarna. Huvudman ska säkerställa att verksamheten följer aktuell lagstiftning gällande lex Sarah senast september 2013. Ärendet avslutas Datum: 2013-03-29 · Implementera befintliga rutiner som våld och hot Datum: 2013-09-05 · Kontakt med sociala myndigheter Händelse: Medarbetare skriker och håller i ungdom. · Rutiner för lägesrapporter och för särskilda händelser IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. · Rutin för kontakt med god man samt rutin för kontakt med beredskap och jour Ärendet avslutas Datum: 2013-07-25 · Utarbeta ett homogent och tydligt arbetssätt Datum: 2013-09-05 · Arbeta med värderingsfrågor i arbetsgruppen Händelse: Ungdomar lämnar boendet nattetid och medarbetare följer inte upp var de befinner sig. · Handledning till alla medarbetare IVOs beslut: Händelsen är utredd i tillräcklig omfattning, orsaker är klarlagda och åtgärder vidtagna. · Upprätta och arbeta med riskanalyser för ungdomarna som implementeras i arbetet med ungdomarna AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Ärendet avslutas 81 W Kvalitetstermometern sett alla verksamheter hade full poäng i kriteriet, vilket ju är ett betyg på ett väl fungerande arbete. De tre nya kriterierna valde vi utifrån de fokusområden som vi ser som viktiga och som vi därför vill synliggöra i vår termometer. Resultatet för 2013 har blivit betydligt bättre för IOF än vad det var 2012. Man går från 76% 2012 till 83% 2013. En bra ökning med tanke på förändringarna i kvalitetstermometern. De verksamheter som inte når hela vägen får stöd för att förbättra sig och komma upp på godkända nivåer. Kvalitetstermometern är ett verktyg som vi använder för att genomföra en temperaturtagning på hur kvalitetsarbetet fungerat på våra verksamheter. Resultatet är en sammanvägning av våra viktigaste kvalitetskriterier och presenteras som ett tal mellan 1 och 100. Under 2013 har vi bytt ut ett kriterium, positiva händelser, och istället lagt till tre nya. De nya kriterierna är riskanalyser, värderingsarbete och genomförandeplaner/metodarbete. Anledningen till att vi valde bort positiva händelser var att vi såg att i stort KVALITETSTERMOMETER % 100 80 79 72 78 74 81 74 2013 83 76 2012 60 40 20 0 Q1 Q2 Q3 Q4 W Egenkontrollen alla områden. Resultatet är ändå högt då inget område hamnar under 95% i genomsnitt. Vår årliga kvalitetsrevison, egenkontrollen, genomfördes i februari 2013 och för IOF:s del kan vi se en nedgång inom EGENKONTROLLEN % 100 93 99 95 95 97 96 92 98 94 94 99 97 90 97 96 80 2013 2012 60 2011 40 20 0 82 Hälso- och sjukvård Kompetens Ledning Samverkan Socialtjänst AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 W Familjehemsvården Under 2013 hade vi 437 pågående placeringar i våra familjehem. Av dessa påbörjades 281 under 2013. Den genom- snittliga åldern på barnen var vid placeringens start 14,5 år. R E SULTAT: Andelen fullföljda resultat 61,1% Andel sammanbrott enligt Socialstyrelsens definition 38,9% Måluppfyllelse – helt uppfyllt Inte använda droger 66,7% Ingen kriminalitet 73,3% Bakgrundsdata för placering Antal placeringar 437 st Genomsnittlig placeringstid – familjehem 419 dygn – jourfamilj 83 dygn – förstärkt familjehem 218 dygn Vanligaste målen för en placering – fungerande skolgång 78,5% – fungerande vardagsrutiner 97,7% – fungerande fritid 82,9% AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 83 W Alliansen Att frigöra sig från ett beroende innebär ett arbete med att förändra sig själv och sin egen situation. En viktig förutsättning för att kunna förändra den egna situationen är att det finns tillgång till stöd i form av goda relationer. En viktig del i behandlingen på våra beroendeenheter på Tingsryd och Väckelsång är därför relationen, alliansen, mellan behandlare och berörd person. Vi undersöker därför regelbun- det hur de individer som vi tar emot på våra beroendeenheter upplever denna relation, vi mäter alliansen. Vi frågar om hur de upplever sin terapeuts engagemang och inställning samt om bemötandet är respektfullt och omtänksamt. Brukarnöjdheten med Attendos behandlare är hög, över 91% är positiva till Attendos omsorgspersonal i sin helhet. PÅ S TÅ EN D E: 84 P O SITIVA SVAR , % När jag kom till Attendo kände jag mig varmt välkommen av personalen. 98% Min terapeut är engagerad och bryr sig om mig. 98% Jag känner att jag kan lita på min terapeut. 96% Jag känner att min terapeut är uppriktig. 97% Jag känner att min terapeut sätter värde på mig. 99% Min terapeut är varm och vänlig mot mig. 94% Min terapeut verkar bry sig om det som händer med mig. 97% Min terapeut förstår hur jag känner inombords. 89% Min terapeut brukar förstå vad jag säger till henne/honom. 93% Min terapeut har en respektfull hållning till mig. 97% Min terapeut tycker om mig och känns ärlig mot mig. 93% Som helhet tycker jag personalen på Attendo Individ och Familj verkar bry sig hur det går för mig. 91% AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 W Addiction Severity Index Verksamheterna på beroendeenheterna som ingår i Attendo har sedan 2004 använt Addiction Severity Index (ASI) som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevården. I Attendo jämfört med övriga är det en större andel som är villkorligt frigivna. Det är även en något större andel som bor i egen lägenhet, som är bostadslösa och som ägnar sig åt olaglig verksamhet. I Attendo är det en större andel som har både alkohol och narkotika som dominerande drog och som någon gång fått behandling för alkohol. Det är en något större andel som har injicerat någon gång de senaste 6 månaderna, som någon gång fått behandling för narkotika, som har fått sjukhusvård någon gång och som har koncentrationsproblem. Attendos resultat visar att klienterna har en större förbättring med alkohol, narkotika, kriminalitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa jämfört med övriga. Differenser i skalsteg i intervjuarskattning mellan grundintervju och uppföljningsintervju 6 Attendo 4,9 Övriga 4 2 1,7 0,7 0 0,3 Fysisk hälsa 0,7 2,1 1,3 0,6 Arbete försörjning Alkohol Narkotika 1,9 1,8 1,1 0,7 Kriminalitet 1,1 0,9 Familj umgänge Psykisk hälsa ES*-värden 6 Attendo Övriga 4 2 0 1,8 0,3 0,1 Fysisk hälsa 0,3 0,2 Arbete försörjning 0,6 Alkohol 0,7 0,4 Narkotika 0,5 0,3 Kriminalitet 0,7 0,4 Familj umgänge 0,7 0,4 Psykisk hälsa *ES = effect-size är Cohen’s d-värde. En vanlig tolkning är att värden över 0,80 betraktas som stor effekt, värden mellan 0,50 och 0,80 som måttligt stor effekt, värden mellan 0,20 och 0,50 som liten effekt och värden under 0,20 som ingen effekt alls. AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 85 Attendo har högre andel förbättrade klienter i alla områden utom narkotika där vi är 1% sämre än övriga. Hela 93% av klienterna med alkoholmissbruk har förbättras jämfört med 49% för övriga. Attendo har lägre andel försämrade klienter än övriga. Ingen klient med narkotikaproblem har försämrats och 1% har försämrats som har problem med alkohol eller kriminalitet. Andel försämrade klienter % 20 17 Attendo 17 15 15 10 Övriga 10 9 8 7 1 Fysisk hälsa Arbete försörjning 5 1 0 Alkohol 7 6 5 0 15 Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa Andel förbättrade klienter % 100 Attendo 93 75 Övriga 49 50 25 0 30 34 27 Fysisk hälsa 31 31 Arbete försörjning 57 51 Alkohol 32 Narkotika Attendo har en större ökning av andel problemfria klienter avseende fysisk hälsa, alkohol, kriminalitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa jäm- 41 37 32 25 Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa fört med övriga. Det är vidare en något större ökning av andelen problemfria klienter avseende arbete och försörjning samt narkotika. ANDEL PROBLEMFRIA KLIENTER Attendo, % Övriga, % 28 49 68 39 18 0 39 74 44 65 Narkotika 88 60 56 62 Kriminalitet 76 93 35 Familj umgänge 25 78 42 24 Psykisk hälsa 18 69 0 20 Initialt 86 44 73 Arbete försörjning Alkohol 34 47 Fysisk hälsa 40 60 80 Uppföljning 36 100 0 20 Initialt 40 60 80 100 Uppföljning AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 Attendo har en större förbättring av antal problemdagar med fysisk hälsa, alkohol, familj och anhörig, ensamhet och psykisk hälsa jämfört med övriga. KLIENTSKATTNING, ANDEL DAGAR UTAN PROBLEM Attendo, % Fysisk hälsa 10 9 3 11 9 Arbete försörjning 8 6 11 16 Alkohol 5 2 8 6 Narkotika Kriminalitet Övriga, % 8 5 1 3 3 0 1 14 19 Familj och umgänge 8 8 14 13 Psykisk hälsa 10 5 0 5 Initialt 10 15 Uppföljning AT TEN DO – K VA LITETSBOK SLU T 2013 20 0 5 Initialt 10 15 20 Uppföljning 87 Attendo Kvalitetsbokslut 2013. Tryck: Planograf. April 2014. Attendo, Box 715, 182 17 Danderyd 08-586 252 00
© Copyright 2024