Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012
AT T E N DO SKANDI NAVI EN
Om Attendo
Attendo startade sin verksamhet 1987.
Då blev företaget först i Sverige med att
bedriva äldreomsorg på entreprenad.
Uppdraget var ett hemtjänstområde i
Danderyd, norr om Stockholm. Sedan
dess har fler kommuner valt att öppna upp
den offentligt finansierade omsorgen för
ökad valfrihet och konkurrens i syfte att
bland annat främja kvalitetsutveckling.
Sedan starten har Attendo utökat verksamheten till många fler platser och nya
verksamhetsområden. Idag finns Attendo
på ett 70-tal orter i Sverige, Norge och
Danmark och har verksamhet inom såväl
äldreomsorg som för personer med
funktionsnedsättningar (LSS) och inom
individ- och familjeomsorg (IOF).
2
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Innehåll
VD-ord .............................................................................................. 4
Attendo i korthet............................................................................ 6
Intervju med kvalitetschefen ...................................................... 8
Så ser Attendo på kvalitet.......................................................... 11
Kvalitet – ett mångfacetterat begrepp .........................................12
Att mäta kvalitet – viktigt och komplext.....................................13
Värderingar en viktig del i förbättringsarbetet...........................14
SeniorLotsen – ett förslag till nationell kvalitetsuppföljning ......16
Allt börjar och slutar med medarbetarna ...................................18
Kvalitetssystem och kvalitetsarbete........................................ 21
Att göra rätt saker på rätt sätt ...................................................22
Kunskap föder kunskap ..............................................................24
Tradition att förebygga och analysera risker .............................25
Vi lär oss av varje händelse ....................................................... 26
Egenkontrollen – en årlig utvärdering ........................................27
Fortsatt utveckling och förbättring......................................... 29
En kunskapsbaserad praktik är framtiden ............................... 30
Kvalitetssystem i nästa steg ........................................................32
Innovationsmässan .....................................................................33
Koncept 2012 ...............................................................................34
Projekt 2012................................................................................ 40
Resultat 2012 ................................................................................. 45
Resultat i detalj ............................................................................ 53
Äldreomsorgen ............................................................................53
Omsorgen för personer med funktionsnedsättning (LSS).............71
Individ- och familjeomsorgen ......................................................81
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
3
Medarbetarna
gör skillnad varje dag
2012 var ett hektiskt, roligt och utmanande år i Attendo. Vi drev en
mängd utvecklingsprojekt och andra förbättringsarbeten. Vi lyfte för oss
viktiga frågor i debatten om svensk vård och omsorg. Och vi imponerades av de fantastiska insatser som våra 14 000 medarbetare utförde –
varje dag och dygnets alla timmar.
2012 publicerade Attendo som
första aktör i omsorgsbranschen ett
kvalitetsbokslut. Det
var också året
då vi bestämde oss
för att inte
längre
bara prata
om att det
behövs en
nationell
och enhetlig kvalitetsuppföljning
av
Ammy
Wehlin
svensk äldreomsorg. Istället var vi först ut med ett förslag till
en modell som visar hur det faktiskt går att genomföra – läs mer om SeniorLotsen på sidan 16.
Vi bestämde oss för att konkretisera matens och
måltidssituationens betydelse i ett nytt koncept
som vi kallar Matlust. Vi arbetade även fram ett
koncept för hur vi vill bidra till en trygg och säker
tillvaro för barn som placeras i jour- och familjehem. Och det är bara ett axplock av alla betydelsefulla steg vi tog i utvecklingen av omsorgen tillsammans med våra ovärderliga medarbetare.
Vi är stolta över alla konkreta projekt och koncept
som vi utvecklat och som bidrar till att stärka
vår verksamhet ytterligare. Men framförallt är vi
stolta över våra medarbetare som varje dag gör
skillnad. De som utöver alla självklara insatser i
den dagliga omsorgen gör det lilla extra för äldre,
personer med funktionsnedsättning eller de som
4
behöver stöd på annat sätt. De som tar hand om
ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som
flytt från en tillvaro så svår att vi knappt kan föreställa oss den. Som med kompetens och engagemang stöttar så att dessa unga kan läka och sedan gå ut i samhället och klara sig själva. Eller
de medarbetare som ger våldsutsatta kvinnor en
trygg fristad och stärker dem så att de kan resa
sig och gå lite mer hela därifrån. Och alla våra
medarbetare som finns där för äldre som tar sitt
sista andetag och dessutom gör en svår stund till
ett i förlängningen fint minne för närstående.
Vi är även stolta över medarbetare som vågar stå
upp för något som inte är okej och lyfta det till
ytan i syfte att förbättra, trots att de vet att de
kan få negativa reaktioner från sina kollegor.
De fantastiska insatserna är otaliga, varje dag
varje timme. Det vill vi lyfta. För det är dessa
insatser som ger begreppet kvalitet en verklig
dimension.
2012 präglades även av en livlig debatt om äldreomsorgen. En debatt om hur de äldre har det när
de inte längre klarar sig själva, kanske drabbas
av demenssjukdom eller till och med utgör en fara
för sig själva och andra. Debatten behövs och det
är bra att äldreomsorgen granskas. Omsorgstagare har ofta svårt att själva föra sin talan och därför är det viktigt att närstående, personal, kunder, medier och andra uppmärksamt följer vad
som händer, sätter fingret på problem och på så
sätt bidrar till att vi ständigt förbättrar oss. Ingen
vinner på prestige eller konfrontation. Allra minst
vi i välfärdsföretagen. De äldres intressen måste
stå i centrum och i den mån vi brister i något avseende strävar vi direkt efter att åtgärda. Sam-
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Tre- i-t opp på Am my oc h M arga reta s
pri orit erin gsli sta för 20 13
• Gör a Att endo, oc h där med bra nsc hen
, till en änn u mer attr akti v arb etsg ivar
e.
• Fortsä tta driva fråg an om nat ion ell
kva litetsuppföljn ing. Int ern t i Att endo
med för det att vi utveck lar våra met ode
r oc h mä ter kva litet inom fler om råd
en.
• A rbeta för att Att endo ska bli ett
änn u mer öpp et oc h tran spa rent företag.
tidigt önskar vi att debatten vore mer nyanserad
och granskningen mer jämlik mellan kommunala och privat drivna verksamheter. Idag granskas
privata verksamheter hårdare – inte bara av media utan även av myndigheter och kommuner.
Om debatten om vilka aktörer som ska få utföra vård och omsorg – kommunala eller privata,
vinstgivande eller non profit – lades åt sidan och
vi kunde enas om att alla utförare behövs för att
möta framtidens växande behov av resurser inom
äldreomsorgen, då skulle vi istället kunna fokusera på de viktiga frågorna: Hur möter vi framtidens utmaningar? Hur hanterar vi den hotande
platsbristen på äldreboenden? Och hur lockar vi
fler att arbeta inom omsorgen? För fler krafter och
mer resurser kommer att behövas, det vet vi. Det
är oroväckande att så få unga söker vård- och omsorgsprogrammen och att det byggs så få äldreboenden när behoven blir allt större.
Det är utmaningar som vi vill ge mer uppmärksamhet under 2013 och framåt. Vi behöver, tillsammans med andra parter, visa handlingskraft
inför rekryteringsutmaningen och fokusera på
att göra omsorgsyrket mer attraktivt. Vi fortsätter våra satsningar på att bygga boenden i egen
regi för att bidra till att förebygga platsbristen.
Vi fortsätter att driva frågan om en enhetlig och
Ammy Wehlin, vd
Attendo Skandinavien
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
nationell mätning
m tn
mä
nin
ing
g av
kvaliteten i äldreäld
dre
eomsorgen. Oc
Och
ch na
naturligtvis fortfor
o tt
sätter vi satsa
ats
tsa
a
på aktiviteter
teerr
och samva-ro som ger
livskvalitet – inte
minst
på våra
livsstilsboenden
med sina
unika
koncept.
Margareta Nyström
Dessutom ska vi göra Attendo till ett ännu mer
öppet och transparent företag. I flera år har vi exempelvis tillämpat meddelarfrihet och publicerat lex Sarah och lex Maria på attendo.se. Men
nu tar vi fler steg mot ett öppnare Attendo genom
att inom kort bland annat publicera brukarnöjdhet och andra kvalitetsmått för varje enhet på vår
webbplats. Vi behöver helt enkelt bli ännu bättre
på att berätta om vad vi gör och vad vi står för.
Eller vad tycker du?
Margareta Nyström, vice vd
Attendo Skandinavien
5
Kvalitetsåret 2012 i korthet:
Fakta om Attendo:
• Cirka 14 000 medarbetare inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt inom
omsorg om personer
med funktionsnedsättning (LSS) i Sverige,
Norge och Danmark.
• Vi driver ca 300 verksamheter inom äldreomsorg, IOF och LSS i
Sverige
• …och 5 verksamheter inom äldreomsorg
i Norge samt 3 i Danmark.
• Av Sveriges cirka
2700 äldreboenden
drivs den största andelen i kommunal regi.
Attendos andel är cirka 5 procent.
• Attendo är medlemsföretag i Almega och
PULSS.
99% av 285 externa
granskningar godkändes. 70% var utan
synpunkter
Resultaten i vår Egenkontroll visar en förbättring från 93% 2011 till
96% 2012
Resultat i Socialstyrelsens Äldreguide visar
att Attendo är bättre än
rikssnittet
Förbättring i Kvalitetstermometern, från 80%
till 83%
Vi gjorde 15 anmälningar enligt lex Sarah och
15 anmälningar enligt
lex Maria. Ingen av dessa
anmälningar fick krav på
ytterligare åtgärd från
Socialstyrelsen
Brukarundersökningarna visar en nöjdhet på
82% i äldreomsorgen och
88% i omsorgen för personer med funktionsnedsättning
Utvecklingsarbetet fortsatte med över 300 interna utvecklingsprojekt
100%
av lex Maria och lex Sarah
i Attendo utreds enligt
händelseanalysmetoden
Visste du att:
I Attendo är 40 av de 50
högsta cheferna kvinnor.
2006 erbjöd Attendo 35
platser på boenden för
ensamkommande flyktingbarn. 2012 hade platserna utökats till 700,
för både barn, ungdomar
och vuxna flyktingar.
Prince Lee Samuel kom
som ensamkommande
flyktingbarn från Nigeria 1996. Idag ansvarar han för omsorgen om
asylsökande på Attendo
ABT Kosta där han är
verksamhetschef.
6
Veronica Myhrström,
regional verksamhetschef inom Attendo LSS,
var första svenska kvinnan att bestiga Europas
högsta berg Mount Elbrus.
2012 fyllde Sveriges
äldsta person, Ruth
Engström, 110 år. Dagen
firades på Attendo Kampementet, där hon bott
under ett antal år.
Sveriges första vårdgris
bodde på ett Attendoboende.
I Attendos verksamheter
arbetar flera vårdhundar. Ayla är snart färdigutbildad vårdhund och
finns på Attendo Kampementet i Stockholm.
Attendo Solängen fick
delad förstaplats när
Ängelholms kommun delade ut pris för bästa enhet inom äldreomsorgen.
Juryn baserade sitt beslut på Socialstyrelsens
jämförelser, nöjdheten
hos de äldre samt sina
egna kontroller.
Attendo Åleryd vann
en trädgårdstävling i
Linköping. I tävlingen
deltog 18 bidrag. Juryns
motivering lyder bland
annat ”…en välkomnande entré och en välanlagd upplevelseträdgård
som både underhålls, förnyas och används…”.
Fakta om Attendo LSS
Vår verksamhet inom omsorg om personer med
funktionsnedsättning har
bland annat följande inriktningar inom LSS och
SoL:
• Personlig assistans
• Ledsagning
• Avlösning
• Korttidsvistelser utanför hemmet (läger och
korttidshem)
• Bostad med särskild
service för vuxna, barn
och ungdomar
• Daglig verksamhet
• Öppen verksamhet och
sysselsättning
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
SeniorLotsen
En förutsättning för att
kunna jämföra och
välja äldreboende eller
hemtjänst är att det finns
tydliga mått på verksamhetens kvalitet som redovisas öppet. Attendo var
vi
först ut med ett förslag
på en modell för nationell och enhetlig mätning av kvaliteten i
äldreomsorgen – SeniorLotsen. Nu tar vi
gärna emot synpunkter
på vårt förslag och hopp
pas på att kunna utveckpa
la SeniorLotsen vidare
tillsammans med andra parter inom äldreomsorgen.
0%
av Attendos
utredningar av
lex Sarah och
lex Maria
fick krav på
ytterligare
åtgärd från Socialstyrelsen
Fakta om Attendo
Individ och Familj
Vår individ- och familjeverksamhet har många
olika inriktningar, bland
annat:
• Beroendevård
• Boende för hemlösa
• Boende för ensamkommande flyktingbarn
och vuxna flyktingar
• Halvvägshus inom
kriminalvården
• Jour och familjehem
• Skola för unga med
neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
• Skyddat boende för
våldsutsatta kvinnor
• Öppenvård för familjer
och unga
• Speciallösningar
Ofta styrs vi av ett slags rättvisetänk,
att alla ska få lika mycket av samma sak.
Som chef behöver jag leda så att medarbetarna kan arbeta för ett individuellt
anpassat stöd. /Marzenna Stenström,
verksamhetschef, Attendo Kalkstensgatan
91%
av Attendos äldreboenden
har bättre resultat än snittet för
landets alla äldreboenden
(Äldreguiden 2012)
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Temadagar
Varje år uppmärksammar vi olika temadagar
i våra verksamheter. Exempel på temadagar under 2013 är:
• Världsautismdagen, 2
april
• Matens dag, 29 april-3
maj
• Fallpreventionens dag,
8 september
• Internationella dagen
för äldre, 1 oktober
• Nationella anhörigdagen, 6 oktober
• Världsdagen för mental hälsa, 10 oktober
• Internationella dagen för personer med
funktionsnedsättning,
2 december
7
”Kvalitet består av
både mjuka och hårda värden”
Som kvalitetschef har Anita Sandberg ett övergripande ansvar för
Attendos kvalitetsarbete. Här berättar hon om hur hon ser på sin roll
och på Attendos utveckling och utmaningar.
Vad innebär
inneb kvalitet
för dig?
Kvalitet är att ha brukarfokus - att individerna i
vår omsorg
är både säkoms
ra oc
och trygga. För att
vi ska kunna uppnå
n detta är det nödvändigt
med det
v
vi kallar teknisk
kvalitet. Den
kan beskrivas
som de rutiner och de system vi har för att säkra
kvaliteten. Ett tydligt exempel på hur vi mäter teknisk kvalitet är egenkontrollen, där vi bland annat stämmer av att det finns aktuella rutiner som
är relevanta för verksamheten. I brukarfokus ingår
även hur vi bemöter individerna och att vi arbetar
värderingsstyrt. Man kan med andra ord säga att
kvalitet består av både mjuka och hårda värden.
Vilket ansvar har du för att Attendo håller hög
kvalitet och vad innebär det i ditt dagliga arbete?
Jag är ytterst ansvarig för företagets kvalitet och
att vi som vårdgivare har kvalitetssystem med
allt vad det innebär. Mitt ansvar är att se till att
det finns verktyg som möjliggör för varje verksamhetschef att tillsammans med medarbetarna hålla
en hög kvalitet i den dagliga verksamheten.
Kvalitet är inte ett isolerat fenomen utan ingår i
alla delar i driften av en verksamhet, alla dagar
och alla dygnets timmar. Jag och mitt team av
kvalitetsutvecklare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och en omvärldsstrateg har en kontrollerande och övergripande funktion. Om ett problem förekommer ofta och i flera verksamheter
behöver vi exempelvis kanske ta fram en ny riktlinje eller manual. I andra fall kan det vara en ny
utbildning som behövs.
ATTENDOS FRAMSTEG PÅ KVALITETSOMRÅDET
1990
Attendo grundas
1987
Attendo skapar kvalitetssystemet, AQ05, genom utbildning av kvalitetsamordnare
chefens förlängda arm. Arbetsmetoden bygger på filosofin om att kvalitetsarbete
1995
2000
Attendo är först med
att introducera social
dokumentation i form
av en hempärm
Attendo inför en egen central
MAS för uppföljning och utvärdering av verksamheten
Attendo utvecklar
systemet med en
individuell kontaktman
8
Attendo inför central oberoende kvalitetsrevision av alla
verksamheter. Attendo digitaliserar analysen av kvalitetsdata
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Vilka mål har Attendo för sitt kvalitetsarbete 2013
och på längre sikt?
Vi har många mål! Under 2013 ska vi förbättra de
verksamheter som har fler utmaningar än andra
i kvalitetsarbetet. Vi ser i vår Kvalitetstermometer att en del verksamheter inte nått ända fram
och vi behöver därför arbeta med att minska gapet mellan de som ligger högst och de som har en
bit kvar.
Dessutom ska vi såklart arbeta för att nå vårt
mål om 85 procent godkända verksamheter i Kvalitetstermometern och för att brukarundersökningen ska nå ett ännu bättre resultat.
På längre sikt är det satsningen på kunskapsbaserad praktik som gäller. I nuläget har vi en bra
plattform i och med vår nyligen avslutade utbildningssatsning för evidensutvecklare i regionerna
och på kvalitetsavdelningen. Under 2013 fastställer vi strategier för arbetet med. Verksamheterna
har kommit olika långt och på sikt vill vi få igång
en kunskapsbaserad praktik i hela företaget.
Vad krävs för att Attendo ska lyckas nå målen?
Hårt arbete. Engagemang och delaktighet hos
medarbetarna är otroligt viktigt. Därför är det
avgörande att kunskapen inte stannar hos verksamhetscheferna utan att de kan föra ut och hålla
igång arbetet, samtidigt som de kan entusiasmera
medarbetarna.
till att bli verksamhetsska leva dygnet om
För att detta ska lyckas krävs naturligtvis även
tid. Varje verksamhetschef behöver därför förankra arbetet hos regionchefen som hjälper till att
prioritera. Sedan finns ju också evidensutvecklarna som stöd, liksom vi på kvalitetsavdelningen.
Det finns i alla verksamheter alltid förbättringsområden – vilka är de mest prioriterade i Attendo
just nu?
Att vi får en jämnare kvalitet i företaget - återigen, att vi minskar gapet mellan verksamheter
som kommit olika långt. Lyckas vi med detta får
vi en bättre mottaglighet för nya rutiner, riktlinjer och utbildningar i verksamheterna.
Våra händelser som exempelvis läkemedelsavvikelser är alltid prioriterade. Det är viktigt att vi
alltid håller arbetet med dessa aktuellt och att vi
diskuterar och reflekterar över vilka åtgärder vi
gör och att de verkligen är verksamma. Har man
flera avvikelser månad efter månad och frekvensen inte minskar trots att man säger sig arbeta
med förbättringsåtgärder, ja då kanske man måste ta nya grepp för att komma åt problemet. Det
är viktigt att kvalitetsarbetet är något som ständigt pågår i varje verksamhet och att man arbetar
förebyggande med till exempel riskanalyser – det
är verkligen en kritisk framgångsfaktor.
Attendo introducerar elektronisk
inrapportering av kvalitetsdata
2005
2010
Attendo erbjuder alla
individer egen tid med
kontaktman
Attendo blir först i Sverige med en oberoende kvalitetsavdelning
Attendo startar
livstilsboenden
Attendo redovisar alla lex
Sarah och lex Maria öppet
på hemsidan
Attendo lanserar Kvalitetstermometern och
uppgraderar kvalitetssystemet
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
2012 lanserade Attendo ett
förslag till nationell kvalitetsuppföljning – SeniorLotsen
Attendo utvecklar en strategi
för kunskapsbaserad praktik
9
10
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Så ser Attendo på kvalitet
Kvalitet är ett begrepp som kan vara svårt att definiera och
mäta. Likväl är det nödvändigt för att vi ska veta att vi
erbjuder en säker omsorg och möjligheter till livskvalitet för
individen. I detta avsnitt berättar vi om vår syn på kvalitet.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
11
SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET
Kvalitet – ett
mångfacetterat begrepp
Nöjda individer är kvittot på att vi gör ett bra arbete.
Men för att säkerställa hög kvalitet krävs även ett systematiskt förbättringsarbete, att vi alltid använder oss av
bästa tillgängliga kunskap och ständigt håller värderingsarbetet levande.
K VA L I T E T
K A N B E S K R I VA S på olika
sätt och med olika perspektiv. Grundpelaren är själva mötet med individen. Mer
formaliserat tydliggörs kravet på kvalitet i vårt uppdrag och våra mål för verksamheten samt i gällande bestämmelser
och avtal. Det ställer höga krav på kunskap och ett systematiskt förbättringsarbete. Kvalitet kan beskrivas utifrån nöjda individer, bästa tillgängliga kunskap
och systematiskt förbättringsarbete.
Men lilla vän,
jag är ju högerhänt.
NÖ J DA I N DI V I DE R
Vi utgår alltid från individens behov
och önskemål och vi utformar omsorgen
med personen i centrum. Utgångspunkten är att individerna ska kunna behålla sina vanor. De äter mat de själva valt
på den tid de önskar, känner sig lyssnade på och trygga med vår verksamhet
och våra medarbetare.
Våra medarbetare ska alltid arbeta för
att stärka individens möjligheter till att
självständig och ha makten över
vara självs
sitt eget liv.
liv
S Y S T E M AT I SK T
F ÖR B ÄT T R I NG S A R BE T E
Vår instäl
inställning är att vi alltid kan bli
Därför granskar vi systematiskt
bättre. Dä
med kritiska
den egna verksamheten
v
arbetar med riskanalyser och
ögon. Vi ar
värderingar och allt vi gör följs upp för
värderinga
ständig förbättring.
för
BÄSTA TI
TILLGÄNGLIGA KUNSKAP
I vårt arbe
arbete använder vi bästa tillkunskap, anpassar den till
gängliga k
individen ooch till den aktuella situationen. Vi dokumenterar våra arbetsmeföljer upp det vi gör och arbetar
toder, följe
med att ta tillvara kunskap och lärande
i organisationen.
organisat
12
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET
Att mäta kvalitet –
viktigt och komplext
Det finns ingen etablerad formel som resulterar i ett allmängiltigt mått på vad kvalitet är. Men det är lika viktigt
som det är komplext att finna olika sätt att mäta kvaliteten,
både för att synliggöra och förbättra det vi åstadkommer
och för att utvärdera nya initiativ och projekt.
I ATTENDO
L Ä G G E R vi mycket kraft på
att finna nya och bättre sätt att mäta
kvalitet i våra verksamheter. Resultatet
av vårt arbete ligger till grund för resultatredovisningen i detta bokslut.
Inom omsorgen är det ofta svårt att på
ytan se om en verksamhet har god kvalitet eller inte. Av den anledningen är
transparens och synliggörande av kvalitetsresultaten av stor vikt. Genom att
synliggöra den aktuella nivån får medarbetarna en möjlighet att identifiera
förbättringar som behöver genomföras.
Vi mäter kvalitet inom olika områden.
Bland annat genom att fråga individerna vad de tycker. Andra resultat får vi
genom att mäta vad som går fel, till exempel antal fallolyckor. Genom att se
till flera områden anser vi att vi får bra
och relevanta mått på kvaliteten. Brukarundersökningar, tillsynsbeslut från
olika myndigheter och uppföljningar är
viktiga indikatorer.
Kvalitetstermometern
Attendo har utvecklat en
kvalitetstermometer för att
på ett enkelt och tydligt sätt
väga ihop de viktigaste
kvalitetsresultaten. Med termometern kan vi enkelt visa
vilken kvalitetsnivå varje
enskild verksamhet har.
Inom Attendo pågår ständigt olika utvecklingsprojekt där vi provar nya och
förhoppningsvis bättre sätt att bedriva vår verksamhet. Varje nytt initiativ genomförs först lokalt och sedan i
större skala. För att veta vad som fungerar mäter vi resultatet före och efter
en förändring. När vi väl ser vad som
fungerar bra i praktiken kan vi sprida
kunskap och arbetssätt till alla verksamheter.
Det finns de som anser att bemanningstal är ett mått på kvalitet. Enligt vårt
synsätt är det inte bemanningsgraden i
sig som medför god kvalitet utan störst
betydelse har organisation och ledarskap samt det formella och informella
lärandet. En god kompetensutveckling
och en ständigt lärande organisation,
där ett kritiskt förhållningssätt, tid för
reflektion och kreativitet ingår, är fundamentalt för att hålla en god kvalitet
som hela tiden utvecklas. Där har ledarskapet avgörande betydelse.
Enligt vårt synsätt är det inte bemanningsgraden i sig som medför god
kvalitet utan störst betydelse har
organisation och ledarskap samt det
formella och informella lärandet.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
13
SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET
Värderingar en viktig
del i förbättringsarbetet
Värderingsarbete handlar mycket om att reflektera över
vad det innebär att vara människa i livets olika situationer. Alla individer ska bemötas med respekt. I det dagliga
arbetet är relationen viktig för upplevelsen av kvalitet.
Kompetens – Vi kan
Vi ser möjligheter i alla situationer. Vi respekterar individens önskemål. Vi delar
med oss av vår kunskap.
Engagemang – Vi vill
Vi ger det lilla extra. Vi är
delaktiga och förmedlar
trygghet och en känsla av
meningsfullhet i alla möten
och situationer.
Hjälpsamhet – Vi bryr oss om
Vi ser det friska. Vi är lyhörda för individens önskemål
och behov. Vi bidrar till en
lärande organisation.
14
DET
Ä R I M Ö T E T med individen som
kvalitet skapas. Våra värderingar påverkar vårt handlande och styr därmed
kvaliteten i den omsorg vi erbjuder. Attendo har en tydlig värdegrund som beskriver vilka etiska värden och normer
som ska vara grunden i allt vi gör.
särskilt ansvar för värderingsarbetet.
Men alla medarbetares delaktighet är
viktig och därför behöver alla få verktyg
som ger förutsättningar för ett levande
och kreativt värderingsarbete.
Vi behöver föra en ständig dialog och
reflektera över vårt sätt att se på andra
Vi arbetar ständigt för att kunna erbju- människor. Starka och ansvarskännande medarbetare vill och vågar påtala
da individer vi möter i omsorgen ökad
felaktigheter och behov av förbättringdelaktighet och bidra till en meningsar. Varje medarbetare ska ha vilja och
full tillvaro. De ska känna att de kan
kunna vara delaktig och ta ansvar för
framföra sina åsikter och bli lyssnade
på. Individen ska även få sina egna öns- verksamheten. Ledarskapet är naturligtvis avgörande och vi utbildar konkemål tillgodosedda utifrån kultur och
tinuerligt våra chefer. Exempelvis har
livsåskådning.
många av cheferna gått en högskoleutFör att bli en värderingsstark organisa- bildning i Nationell värdegrund.
tion krävs att vi arbetar aktivt med värderingar – det arbetet får aldrig stanna
upp. Vi utbildar värderingscoacher med
”Jag har en positiv attityd.” ”Jag ger det lilla extra.” ”Jag pratar
inte negativt om tredje person.” Dessa är exempel ur Attendos
egenutvecklade Värdelek - en kortlek som används i värderingsarbetet i våra verksamheter. Kortens påståenden utgår från företagets värderingar och fungerar som inspiration vid samtal om
värderingar och hur dessa påverkar medarbetarnas sätt att exempelvis hantera svåra situationer som kan dyka upp i arbetet.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET
VÄ R D E R I N G S A R B E T E T
I VA R D A G E N
Verksamhetschefen
Marzenna Stenström – Kalkstensgatans äldreboende
”Målsättningen för vårt
värdegrundsarbete är
att stärka individen. Vi
behöver ständigt arbeta med våra värderingar för att på bästa sätt
ge stöd till varje person.
Det handlar ofta om vårt
eget agerande. Ofta styrs
vi av ett slags rättvisetänk,
av samma sak. Som
tänk alla ska få lika mycket
my
chef behöver jag leda så att medarbetare kan arbeta för ett individuellt anpassat stöd. Vi tar tillsammans fram målsättningen och samtalar om
hur arbetet bör göras. Vi omsätter orden självbestämmande och integritet samt inflytande och delaktighet i vår vardag. Värderingsarbete gör etiska
frågeställningar vardagsnära och hanterliga för
våra medarbetare.
Våra värderingar ska således synas i vardagen.
Alla behöver medvetandegöras. Vi diskuterar vad
som kan vara kränkande, reflekterar över vad vi
gör och hur. Vi knackar först och frågar om vi får
gå in, inte omvänt. De små sakerna är viktiga.
Vi vet inte vad som upplevs som kränkande om vi
inte har en dialog med den äldre. Vi måste fråga
för att kunna utgå från personens önskemål, inte
från våra egna eller närståendes. Värderingar är
en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Vi använder oss av filmer som belyser olika situationer
inom äldreomsorgen. Tid behövs för reflektion i
det dagliga arbetet där extern handledning är ett
viktigt stöd.
Vi arbetsledare har uppdraget att leda värderingsarbetet. Vi behöver lyssna in både de äldre och
våra medarbetare. Ett värderingsarbete som ger
effekt behöver konkreta mål och ska ingå i verksamhetens struktur. Det är ständigt pågående i
vardagen; under planeringsdagarna, på handledningen och i fikapausen. Mitt uppdrag är att lägga strukturen och visa vägen. Vi måste ta hand
om de äldre på bästa sätt här och nu, det kan inte
vänta för de kanske inte är kvar nästa vecka.”
Värderingscoachen
Liselott Samuelsson – Ungbo
”Värderingsarbetet gör det roligt att gå till jobbet.
Vi tänker på olika sätt och tillför våra erfarenheter
i arbetet. Det hjälper oss att möta ungdomarna på
rätt sätt, vi vet hur vi ska göra. Olikheterna berikar oss, vi får en bredd i vårt arbete.
Värderingscoachens uppdrag är att göra sina kollegor medvetna. Att lyfta och aktualisera etiska
frågeställningar och låta medarbetarna formulera
egna svar, att hålla diskussionen levande. Vi träffas regelbundet för handledning och arbetsplatsträffar och använder Värdeleken för att diskutera
och reflektera över arbetet. Vi pratar om varför vi
valt det här jobbet. Det är skönt att arbetet har ett
syfte, det är inte bara lönen som spelar roll.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Värdeorden är viktiga. På
Ungbo innebär Engagemang att förstå att det vi
gör har betydelse för ungdomarna. De finns här en
kort period av sitt liv och
den tiden kommer inte
tillbaka. Det är viktigt att
vara lyhörd och lyssna på
deras synpunkter. Kompetens i mötet är att vara personlig
rsonlig men inte privat.
privat
Det är att ha rätt utbildning och erfarenhet så att vi
kan hjälpa ungdomarna på ett bra sätt. Det är också
att vilja utvecklas i sitt arbete. Hjälpsamhet är att
ge det lilla extra, att var en förebild för ungdomarna. Att vara närvarande och ge ungdomarna tid. ”
15
SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET
SeniorLotsen:
2012 lanserade Attendo ett
förslag till nationell kvalitetsuppföljning.
Syftet är bland annat att
göra det enklare för individen att jämföra boenden och hemtjänst samt att
ge beslutsfattare förutsättningar till en tydlig uppföljning av kvalitet inom äldreomsorgen.
Rapporten finns i sin helhet
på www.attendo.se.
Om du vill ha rapporten
skickad till dig – beställ den
på: [email protected].
SeniorLotsen –
ett förslag till nationell
kvalitetsuppföljning
En förutsättning för att kunna välja, bedöma och jämföra verksamheter är att det finns tydliga och enhetliga mått
på olika verksamheters kvalitet som redovisas öppet. De
flesta som är engagerade inom äldreomsorgen är överens
om behovet av nationella kvalitetsmått.
I D A G F I N N S I N G E N samsyn på nationell nivå om vad som ska mätas i omsorgen för att få en bild av kvaliteten
och göra den jämförbar. Attendo har tagit fram en modell med förslag till nationella kvalitetsmått för svensk äldreomsorg som vi kallar SeniorLotsen.
SeniorLotsen mäter kvaliteten i tre dimensioner:
• den enskildes egen bedömning
• de nationella regelverken
• de krav som ställs av kommunen i
egenskap av beställare
För varje dimension finns ett antal kvalitetskriterier som poängsätts. Poängen
I Sverige används olika modeller och
mått för att följa upp och utvärdera pri- räknas ihop och resulterar i godkänd,
delvis godkänd eller ej godkänd kvavata och kommunala äldreboenden och
hemtjänstverksamheter. Socialstyrelsen litet. Nivåerna illustreras med grönt,
gult eller rött ljus. De mått som ansammanställer årligen kvalitetsdata i
vänds är komplexa, men tillämpningen
Äldreguiden. I öppna jämförelser redoär enkel och det visuella resultatet är
visas de äldres uppfattning om äldreomsorgen. Kommuner och privata utfö- pedagogiskt. Uppföljningen ger en helhetsbild av kvaliteten i verksamheten.
rare använder egna mått och system.
Underlaget redovisas och görs tillgängAlla sätt är bra vart och ett för sig men ligt på en webbplats lätt åtkomligt för
alla.
det går inte att få en gemensam helhetsbild. Jämförelser är inte möjliga
vare sig på verksamhetsnivå eller över- SeniorLotsen är ett första förslag som
sedan behöver utvecklas vidare med
gripande nivå.
parterna inom äldreomsorgen, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omTanken med SeniorLotsen är att kvalisorg, SKL och andra utförare.
teten ska följas upp på enhetsnivå, på
varje enskilt äldreboende eller enskild
hemtjänstverksamhet. Det ska vara lätt
för äldre och deras anhöriga, beslutsfattare och andra att jämföra olika verksamheter med varandra.
16
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET
Rött, gult eller grönt ljus för svensk äldreomsorg?
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
17
SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET
4,1
av
5
möjliga är snittbetyget för
”Jag är nöjd med min chef”
Allt börjar och slutar med
medarbetarna
Medarbetare som känner engagemang och delaktighet är
motiverade att göra ett kvalitativt arbete. Med den vetskapen förstår vi också hur viktigt det är att vi som arbetsgivare erbjuder en god arbetsmiljö och en möjlighet för medarbetarna att utvecklas i sina roller.
M EDA RBETA RNA S
Meddelarfrihet
Alla medarbetare ska känna sig fria att uttrycka sina
åsikter om sin arbetsplats.
Attendo tog för flera år sedan initiativ till att tillämpa
meddelarfrihet i företaget.
Alla medarbetare ska därmed kunna uttala sig om sin
arbetsplats i media utan att
vi som arbetsgivare efterforskar källan.
I N S A T S E R Ä R helt
avgörande för vilken kvalitet vi ger i
omsorgen. Därför är det av största vikt
att vi som arbetsgivare säkrar en bra
arbetsmiljö och möjligheter till inflytande för medarbetarna. En god arbetsmiljön är en röd tråd i allt kvalitetsarbete och något vi måste sträva efter
dagligen. Den kommer inte av sig själv
genom punktinsatser och brandkårsutryckningar. Nyckeln heter istället
systematik.
En ryggrad i det systematiska arbetsmiljöarbetet är tydliga och fungerande rutiner och riktlinjer, särskilt inom
vård- och omsorgssektorn där säker
vård och omsorg är bärande i vårt uppdrag. Riktlinjer och rutiner gör att medarbetarna känner sig trygga i sina roller
och en viktig faktor är tydlig ansvarsfördelning. Våra medarbetarundersökningar visar också på höga betyg från
medarbetarna när det gäller just detta.
Ett värderingsstarkt ledarskap är en
annan avgörande framgångsfaktor för
att lyckas med en positiv arbetsmiljö och därmed en hög kvalitet gentemot
de individer vi ger omsorg. Det är våra
värderingar som ska guida oss i hur vi
ska tänka och agera i olika situationer
och de ska genomsyra vårt beteende i
18
våra respektive roller. Cheferna är ansvariga för att värderingsarbetet ständigt lever i verksamheten.
För att medarbetarna ska trivas är det
även viktigt att de får vara med och påverka sin egen arbetssituation. En förutsättning för detta är att chefer och
medarbetare kontinuerligt för en dialog.
En sådan ska naturligtvis finnas i det
vardagliga arbetet men ett konkret exempel på forum för påverkan och samverkan är arbetsplatsträffarna. Där ska
frågor som rör kvalitet, värderingar och
arbetsmiljö avhandlas varje gång.
Samtliga chefer utbildas kontinuerligt i
våra verktyg för en god arbetsmiljö och
efterlevnaden följs upp i samband med
den årliga Egenkontrollen. Arbetsmiljön
kartläggs även regelbundet i formaliserad form. Dels genom vår stora medarbetarundersökning som genomförs regelbundet, dels genom en kvartalsvis
medarbetartermometer där vi snabbt
kan få reda på hur medarbetarna trivs
på sin arbetsplats och med sin chef. Vi
är stolta över resultatet som visar att
trivseln är hög och att samarbetet med
cheferna fungerar mycket bra. Snittbetyget är 4.1 av 5 möjliga på påståendet
”Jag är nöjd med min chef”.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
SÅ SER ATTENDO PÅ KVALITET
Kompetensutveckling är viktigt – både
för medarbetarnas egen utveckling
och för de individer vi ger omsorg. Att
medarbetare har lång erfarenhet inom
vård- och omsorgsyrket är naturligtvis värdefullt men vi uppmuntrar de av
våra medarbetare som inte har en vårdoch omsorgsutbildning att genomföra en
sådan. De som väljer att gå en relevant
utbildning får en löneökning och vi står
även för kurslitteratur. Det är glädjande att andelen medarbetare som nyttjar denna möjlighet ökar från år till år.
Under de senaste två åren har andelen
medarbetare med utbildning ökat med
hela sju procent.
Vi skräddarsyr ofta utbildningar efter
olika personalgruppers behov, exempelvis förstärkt kunskap i hur vi bemöter
personer med utagerande beteenden eller specifika sjukdomar.
För våra chefer är målet att samtliga
ska ha en relevant högskoleutbildning.
Idag saknar endast sex procent av cheferna en fullständig examen. Alla har
dock lång erfarenhet från yrket och alla
har genomgått olika grundläggande ut-
bildningar inom sitt område. För cheferna satsar vi också på utbildning inom
värdegrundsarbete, coachande förhållningssätt och praktiskt ledarskap. Flera
av utbildningarna ger högskolepoäng.
Vi arbetar även för att hitta karriärvägar inom företaget för medarbetare som
vill utvecklas i nya roller och samtidigt
stanna kvar i Attendo. Ofta handlar det
om att ge medarbetare ansvarsuppdrag
som värderingscoacher och kvalitetssamordnare eller chefstjänster. Vi använder även så kallad Job Rotation där
man får möjlighet att byta verksamhet
eller delta i uppstart av nya verksamheter. Dessutom erbjuder vi möjlighet till
interna och externa mentorer samt att
kunna delta i externa nätverk.
94%
av Attendos verksamhetschefer har minst 2 års högskoleutbildning, att jämföra med rikssnittet på 64 %.
(Socialstyrelsen 2012)
Inte minst viktigt för arbetsmiljön är
att vi genom vårt systematiska frisknärvaroarbete markant minskat antalet
sjukskrivningar. Det har bidragit till en
ökad kontinuitet och ökad trivsel bland
medarbetarna. I detta arbete ingår
bland annat ett bra samarbete med företagshälsovården och friskvårdsbidrag.
”Engagerade medarbetare är a och o för
oss. Man kan inte utbilda till engagemang men som arbetsgivare kan man ge
förutsättningar.
Och där vilar vårt ansvar.”
/Carina Andersson HR-chef
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
19
20
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Kvalitetssystem
och kvalitetsarbete
System, processer och mätmetoder kan låta tekniskt och
aningen omänskligt när vi pratar om omsorg om människor.
Men de behövs för att vi ska kunna säkra en god kvalitet. Läs
om hur vi arbetar systematiskt, förebygger och förbättrar.
Säg bara till om
du behöver mer
hjälp, Olle?
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
21
KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE
Vad är skillnaden på Attendos kvalitetssystem och Kvalitetstermometern?
Kvalitetssystemet är en samling av bland annat verktyg,
rutiner, riktlinjer, stödfunktioner och koncept som ger en
detaljerad helhetsbild och
hjälper oss att tillhandahålla
en så god omsorg som möjligt. Kvalitetstermometern är
ett verktyg med syfte att på
ett enkelt sätt synliggöra de
viktigaste kvalitetsresultaten
varje månad.
Att göra rätt saker
på rätt sätt
Ett framgångsrikt kvalitetsarbete behöver stöd av väl utvecklade system och processer. I Attendo har vi sedan flera
år ett eget system för kvalitetsarbetet. Det hjälper oss i såväl det dagliga som i det långsiktiga arbetet.
K VA L I T E T S A R B E T E T
Ä R UPPDEL AT i
faser där systemet ger stöd i alla olika
steg. Det innehåller en mängd gemensamma verktyg som alla medarbetare
använder. Förutsättningar och innehåll
varierar däremot beroende på målgrupp
och uppdrag. I systemet ingår även stödjande funktioner som tillgodoser medarbetarnas behov av olika slags resurser.
Vårt system ger en struktur för informations- och kunskapsflödet. Vi arbetar aktivt med förändrings- och förbättringsprocesser. Kvalitetsarbete är ett
ständigt pågående kretslopp av processer som går in i varandra, förstärker
och utvecklar verksamheten. Utifrån de
resultat vi får och de nya förutsättningar som uppstår, justerar och förnyar vi
sedan våra planer och vårt arbetssätt.
Vi fokuserar på vad vi gör så att vi gör
rätt saker, men även på hur vi gör så att
vi gör saker på rätt sätt.
Kvalitetsarbetet har fyra faser. Den första är att leda och planera arbetet så
att förutsättningar för en god kvalitet
skapas i verksamheten. Noggrann planering frigör tid för det som är kärnan i
kvalitetsarbetet, relationen med berörd
person. Policys och riktlinjer ger hjälp
med exempelvis tystnadsplikt, hantering av läkemedel eller utredning av
särskilda händelser.
I det dagliga arbetet handlar det om att
omsätta planer och kunskap i praktiskt
handlande. Arbetsmetoder anpassas till
individer och lokala förhållanden. Vårt
kvalitetssystem är levande och inriktat på att stödja handlande. Ett exempel
22
är måltidskonceptet som har en tydlig
instruktion för hur man kan duka inför en måltid för att ge personer med demens en bättre måltidsupplevelse.
I uppföljningen kontrollerar vi att resultatet blev det förväntade. Vi frågar individer vad de tycker om allt från bemötande och mat till aktiviteter och
utflykter. Vi frågar kunderna vad de
tycker om vår verksamhet och medarbetare om hur de trivs. Är individer, medarbetare och kunder nöjda är det en första indikation på kvalitet, att vi är på
rätt väg.
Slutligen - i förbättringsarbetet analyserar vi resultaten och arbetar med förändring och utveckling. Förbättringsarbetet baseras på uppgifterna från
uppföljningar och erfarenhet från medarbetare men även på nya forskningsresultat. All kunskap som vi samlar in
används i arbetet med förbättringar och
utvecklingsprojekt.
Kvalitetssystemet är stort och kan vara
svårt att överblicka. För att tydliggöra
och förenkla använder vi kvalitetshjulet
(se nästa sida). För att visualisera våra
kvalitetsresultat har vi skapat Kvalitetstermometern som vi använder för att göra
en temperaturtagning och få en samlad
bild av kvaliteten i verksamheterna varje månad. Kvalitetstermometern hjälper
oss att fokusera på rätt saker genom att
vi snabbt ser vilka delar eller områden vi
ska utveckla och förbättra.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE
Kvalitetsarbetet är ett ständigt kretslopp. Vi planerar först vad vi ska göra, hur vi gör det, i vilken omfattning och vilket
resultat vi vill uppnå. Vi följer sedan upp resultatet, undersöker orsaker och funderar över samband. Utifrån slutsatserna
genomför vi förbättringar och föreslår lösningar som vi använder i nästa planering.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
23
KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE
Exempel på utbildningar
med fokus på kvalitet
• Socialrätt
• Introduktion till kvalitetsarbete för nya chefer
• Kvalitetsarbete för kvalitetssamordnare
• Risk och händelseanalys
• Utredningsmetodik
Kunskap föder kunskap
Kompetenta medarbetare har förmågan att ständigt utveckla verksamheten. Vi strävar efter att alla medarbetare ska ha tillräcklig kunskap och bra redskap för att driva
arbetet framåt. Därför prioriteras utbildningar och annan
kompetensutveckling.
• Balans och fallprevention
• Värdegrund
D E L A K T I GH E T,
A N S VA R , I N F L Y T A N -
och inte minst personlig utveckling
för medarbetarna är fundamentalt för
att det dagliga arbetet ska bli givande
och fungera bra. Många av våra medarbetare får möjlighet att utvecklas på
viktiga områden i nya roller som värderingscoacher, kvalitetssamordnare och
dokumentationsstödjare.
DE
Vi följer årligen upp medarbetarnas behov av kompetensutveckling och reviiderar vårt utbildningsutbud. Nyligen
n
infördes utbildningar i socialrätt och
h i utredningsmetodik. Socialrätten ger kununskap om hur lagstiftning omsätts i prakraktiskt handlande. Utredningsmetodik
k ger
kunskap om hur vi på bästa sätt utreder
eder
inträffade händelser i vår verksamhet.
et.
Vi samarbetar också med ämnesföreträdare på universitet. Närhet till forskning ger utbildningar fler dimensioner.
Under 2012 deltog cirka 30 medarbetare i Socialstyrelsens Värdegrundsutbildning på Uppsala universitet och ytterligare 30 medarbetare i utbildningen
Evidensbaserad praktik i socialt arbete
på Ersta-Sköndal Högskola.
Bravo Kalle,
du fixade det.
Självklart är målet med utbildningarna
rna
att medarbetarna ska kunna använda
da
sina kunskaper i sin vardag, i det dagagliga arbetet. De ska även vara nöjda och
uppleva att utbildningen håller hög kvalitet. Våra utvärderingar visar att medarbetarna anser att utbildningar med
ed fokus på kvalitet har hög relevans och
h är
direkt användbara i det dagliga arbetet.
etet.
24
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE
Tradition att förebygga
och analysera risker
Sedan 2002 arbetar vi systematiskt med riskanalyser för
en säker verksamhet. På så sätt förebygger vi skador och
möjliggör ett individanpassat och behovsstyrt stöd.
Vi arbetar med riskanalyser på bland annat följande
områden:
• Fallprevention
• Trycksår
• Kost och nutrition
• Skyddsåtgärder
• Aggressivt beteende
• Självskadebeteende
DET
med
riskanalyser säkerställer att varje enskild individ är trygg och får en individuellt anpassad insats. Riskanalyser revideras fortlöpande för att vi ska kunna
möta förändrade behov och säkra verksamhetens arbetsmiljö.
F ÖR EBYG GA N DE A RBET ET
Fallprevention inom äldreomsorgen är
det område där vi arbetat längst med
ett strukturerat förebyggande arbete.
Fallolyckor är ett omfattande folkhälsoproblem som orsakar människor stort
personligt lidande och höga kostnader
för samhället. Omkring var tredje äldre
person faller varje år. Det motsvarar ett
fall varje minut.
Vi började att arbeta med fallprevention redan 2002 och 2008 införde vi en
funktion med specialistkompetens inom
rehabilitering. Då tog vi även fram en
broschyr med tips och råd kring hur
man förebygger fall i hemmet. I uppdraget ingår att stödja arbetet med balans
och fallprevention. Vi har tagit ett helhetsgrepp på området och ordnar interna utbildningar och systematisk samverkan i team. Vi har även utformat
riktlinjer baserade på aktuell forskning.
I teamarbetet deltar olika yrkeskategorier. Arbetet med parallella fallpreventiva insatser minskar antalet fall.
Dokumentationen underlättas av vår
standardvårdplan för fallprevention. Arbetet ser likartat ut oavsett verksamhet
men är däremot anpassat utifrån individens unika behov. 90 procent av Attendos äldreboenden har rutiner för riskanalyser, att jämföra med 63 procent i
snitt hos kommunala äldreboenden.
Varje år den 8 september arrangerar vi
Fallpreventionens dag i våra verksamheter i Skandinavien. Syftet är att uppmärksamma på hur vi kan förebygga,
förhindra och lindra skador av fallolyckor. Information om att fallolyckor kan
förebyggas och hur man gör har stor betydelse. Under 2012 lanserade vi en broschyr med checklista kring balans och
hur fallolyckor bäst förebyggs. Vi är
övertygade om att vi kan göra skillnad
för individen och bidra med mer kunskapsintensiva insatser.
• Andra utmanande
beteenden
Lite fysisk aktivitet
stärker både kroppen
och knoppen.
Fallolyckor kan förebyggas
Tips och råd från Attendo
Fallolyckor är ett omfattande
folkhälsoproblem som orsakar
människor stort personligt lidande
och höga kostnader för samhället.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
25
KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE
Vi lär oss även av det som
blir rätt
Det är viktigt att lyfta fram
och analysera negativa
händelser, så att vi kan lära
oss av dessa. Men det är
lika viktigt att belysa det
som vi gör bra. Genom att
systematiskt identifiera vilka verksamheter som lyckas
inom olika områden kan vi
sprida metoder och arbetssätt mellan verksamheter.
Då slipper vi uppfinna hjulet
varje gång.
Vi lär oss av varje händelse
Genom att fånga upp det som inte fungerar bra, åtgärda
och analysera kan vi undvika att samma händelse inträffar igen. Alla medarbetare ska ha ansvar och inflytande i
arbetet med att hantera och förebygga händelser.
H Ä N DELSEH A NTERI NG
Ä R E N viktig
del i vårt förbättringsarbete. När medarbetare rapporterar risker och händelser som inte ska inträffa vidtar vi åtgärder för att förhindra fortsatt skada,
utreder orsaker och analyserar det inträffade. För varje händelse skrivs en
händelserapport som lämnas till verksamhetschef och kvalitetssamordnare.
Vi lär oss något av varje händelse. Det
minskar risken för upprepning och förbättrar vårt arbete och våra rutiner.
Varje månad samlas kvalitetssamordnare, verksamhetschef och andra medarbetare med olika kompetenser för att
utvärdera alla händelser, synpunkter
och klagomål. Gruppen analyserar alla
rapporterade händelser och identifie-
rar orsakssamband samt följer upp så
att rätt åtgärder vidtas. I det ingår att
bedöma behovet av långsiktiga åtgärder. Slutsatserna förs sedan vidare och
diskuteras tillsammans med samtliga
medarbetare under regelbundna arbetsplatsträffar.
Vi arbetar även med företagsövergripande analyser. Syftet är att identifiera händelser som lokalt kan se ut som
tillfälligheter. Det kan till exempel vara
att kunskap saknas om hur lagstiftning
ska omsättas i det dagliga arbetet, vilket resulterar i en intern utbildningsinsats eller ett utvecklingsprojekt som säkerställer att alla får rätt kunskap.
Schematisk överblick av informationsflödet inom kvalitetsarbetet
26
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
KVALITETSSYSTEM OCH KVALITETSARBETE
Egenkontrollen –
en årlig utvärdering
Sedan 2003 är Egenkontrollen vår egen revision för
årlig uppföljning och bedömning av varje enskild verksamhet utifrån ställda krav och mål. Egenkontrollen innebär
en granskning av ett flertal faktorer som avgör kvaliteten –
allt från aktiviteter till dokumentationsrutiner.
F Ö R A T T G R A N S K A kvalitet krävs ett
verktyg som ger översikt, tydlighet och
förståelse för hur kvalitet mäts och värderas. Det ska omfatta tydliga mått på
kvalitet på utvalda områden och vara
ett underlag för diskussion om hur vi
kan bli bättre. Det behövs generella indikatorer för att vi ska kunna jämföra verksamheterna. Samtidigt behöver
måtten vara flexibla och relevanta för
alla våra olika verksamhetsformer.
Egenkontrollen består av fem områden:
Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjukvård, Kompetens och Samverkan. Under varje område finns ett antal underrubriker som i sin tur genererar ett
antal frågor. Sammanlagt består egenkontrollen av cirka 120 kontrollpunkter.
Egenkontrollen revideras årligen under
ledning av kvalitetsavdelningen. Mått
och mätmetoder tydliggörs i en manual.
Särskilt utbildade granskare kontrolle-
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
rar rutiner och dokumentation och intervjuar medarbetare om exempelvis deras kunskap på viktiga områden. Med
detta verktyg har vi möjlighet till jämförelser över tid.
Vi analyserar resultatet av uppföljningen och förändrar det som inte fungerar
bra – det leder i sin tur till en utveckling av kvalitetsarbetet.
Egenkontorollen består av
fem huvudområden:
1.
Ledning
Tillstånd och avtal,
ledningssystem, händelsehantering, livsmedelshantering och
säkerhetsrutiner
2. Socialtjänst
Dokumentation, aktiviteter, kost, tillgänglighet
och delaktighet samt
trygghet och säkerhet
3. Hälso- och sjukvård
Dokumentation, hygien
och läkemedel, omvårdnad och säkerhet
4. Kompetens
Kompetensutveckling,
metoder och arbetssätt
samt värderingsarbete
5. Samverkan
Extern och intern informationsöverföring samt
samverkan och samordning
Våra egenkontroller visar att uppföljning och regelbundna kontroller av kvalitetsarbetet ger effekt. Egenkontrollen
för 2012 gav ett snitt på 96 procent godkända kontrollfrågor, en ökning från 93
procent för 2011. Av stor betydelse är
den stolthet medarbetarna känner efter
ett godkänt resultat, det motiverar till
fortsatt bra kvalitetsarbete. En annan
viktig faktor är ledningens tydliga fokus
på och uppföljning av kvalitetsarbetet.
27
28
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Fortsatt utveckling
och förbättring
I Attendo utvecklar vi ständigt vår verksamhet och
premierar förbättringsarbete. På följande sidor kan du bland
annat läsa om kunskapsbaserad praktik, kost och måltidssituation samt säkra jour- och familjehemsplaceringar.
Synd att den
blev så liten.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
29
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
63%
av Attendos chefer känner
till vad forskningsbaserad
praktik innebär. En ökning
med 25% sedan 2011.
17,5%
av cheferna använder
aktivt forskningen på
sitt arbetsområde. Det
finns således en stor
potential för utveckling.
En kunskapsbaserad
praktik är framtiden
Kunskapsbaserad praktik i det dagliga arbetet innebär att
vi använder oss av bästa möjliga beslutsunderlag. Det betyder att vi ska ta hänsyn till forskning, individernas önskemål och erfarenhet samt vår egen erfarenhet när vi anpassar insatsen till specifika förutsättningar.
V I A R B E T A R I D A G med ett kritiskt förhållningssätt i våra förändrings- och
förbättringsprocesser. Vårt mål är en
kunskapsbaserad praktik, eller evidensbaserad praktik som det formellt heter.
I en kunskapsbaserad praktik ska våra
insatser vila på vetenskaplig grund utöver att utförandet ska vara professionellt och hålla en hög kvalitet. Det
handlar om att vi utvecklar en mer medveten och systematisk användning av
bästa tillgängliga kunskap. Arbetsmetoder och insatser ska dokumenteras och
utvärderas för att vi sedan ska använda
de insatser som visar på positiva effekter. Vi vill utveckla en best practice.
Kunskapskällorna i detta arbete är bästa tillgängliga forskning, individens
erfarenhet och vår egen professionella erfarenhet. I arbetet ska alla dessa
kunskapskällor vägas samman med förutsättningarna i den aktuella situationen. Sedan sker en systematisk utvärdering av arbete och insatser.
Hos oss har arbetet med att införa kunskapsbaserad praktik startat och implementeringen fortsätter i flera år framöver. Nio av tio av våra chefer anser att
det är viktigt att vi har en kunskapsbaserad praktik.
Kunskapsbaserat beslutsfattande innebär att vi inför varje beslut använder bästa tillgängliga kunskap. Det är
en sammanvägning av bästa tillgängliga forskning, vår professionella erfarenhet, individens erfarenhet samt
omständigheter i den aktuella situationen.
ATT
U T V E C K L A E N kunskapsbaserad
praktik ger många fördelar. Ett kritiskt
förhållningssätt till kunskap medför en
långsiktig kompetensutveckling. Vårt
beslutsfattande blir tydligt och verk-
30
samheten kan tillhandahålla ännu högre kvalitet. Genom att använda den
bästa tillgängliga kunskapen ökar vi
våra möjligheter att göra rätt saker men
också att göra saker på rätt sätt.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
E V I DENSU T V ECK L A RE
Emelie Mossberg
Verksamhetschef på Henriksdals gruppbostad
”Det handlar om individens rätt att få bästa möjliga stöd och hjälp med en insats som ges på bästa
sätt. När vi själva går till läkaren vill vi att läkaren ska använda en beprövad metod, varför skulle
det vara annorlunda för individer i våra verksamheter? Vi som är professionella ska använda oss av
den bästa tillgängliga vetenskapen och vår beprövade erfarenhet.
Kunskapsbaserad praktik är så mycket mer än
bara forskning. Det är också systematisk uppföljning och utvärdering för att vi ska dra lärdom av
det vi gör. Individen har rätt att få följa sin egen
utveckling genom att insatserna systematiskt följs
upp.
Vi arbetar med mätbara mål utifrån beställningen vi får, som vi följer upp med standardiserade
instrument. Målet är ofta att förändra utagerande
och utmanande beteenden. Det behövs tid för
reflektion. Medarbetarna behöver förstå forskningen, anpassa den till
individens situation och
använda den i sitt dagliga arbete. Vi har schemalagd tid för uppföljning och utvärdering i
pedagogiska team. Vi mäterr och analyserar resul
resultatet. Har beteenderepertoaren förändrats? På vilket sätt och vad beror det på i så fall? Vad säger
forskningen om den aktuella frågeställningen och
gör alla på rätt sätt? Tillsammans reflekterar vi
över resultatet av vårt arbete för varje individ. Vi
samtalar om hur vi gör och hur stödet anpassas så
att individen får leva ett så självständigt och innehållsrikt liv som möjligt.”
Birgitta Ärlund
Verksamhetsutvecklare, Individ och Familj
”Kunskapsbaserad praktik är ett förhållningssätt
där individens erfarenhet är en viktig del i den
sammanvägda bästa kunskapen. Vi behöver lyssna och väga in individens
synpunkter på ett helt annat sätt än tidigare. Det
räcker inte längre att ha
en bra arbetsmetod
arbetsmetod. Vi behöver
systematiskt följa
be
upp individens erfarenheter och göra analyser där
kritiskt tänkande och reflektion är viktiga delar. Vi
måste våga granska oss själva och vår dokumentation med nya ögon. Nu är det dags att handla, att
omsätta teorin i praktiken och visa var vi står.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Som evidensutvecklare kommer jag att ge stöd till
cheferna för att de ska komma igång. De får hjälp
att söka forskning för att få tillgång till den bästa
kunskapen och jag är ett bollplank för dem i själva genomförandet och utvärderingen. Jag arbetar
även för att sprida vår kunskap.
Vi har nyligen startat en pilot på Attendo Erikslust, ett av våra integrationsboenden i Malmö för
ensamkommande ungdomar. Vi vill utveckla arbetsmetoden som används, KASAM, med ett instrument för likartad uppföljning. Det behövs mer
kunskap om hur ungdomar upplever ankomsten
till och mottagandet i Sverige. Vi låter dem skatta
olika delar när de kommer, i mitten av placeringen och i slutet. Vi hoppas att det ska ge oss kunskap som går att generalisera till våra andra boenden som också arbetar med ungdomars och vuxnas
asylprocess och integration.”
31
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
Exempel på initiativ 2013:
• Vi inför rollen evidensutvecklare för att driva arbetet med kunskapsbaserad praktik
Kvalitetssystem i nästa steg
• Vi utvecklar ett kunskapsstöd för att enklare sprida kunskap mellan verksamheterna
Ett väl fungerande kvalitetsarbete går alltid att göra ännu
bättre. Under 2013 genomför vi flera förbättringar; nya
funktioner, ett utvecklat kunskapsstöd och kvalitetsregister
samt ökad tydlighet. Bland annat.
• Vi utökar användandet
av kvalitetsregister
FÖR
• Vi uppgraderar vår Kvalitetstermometer för att
tydliggöra riskanalyser
och värderingar
A T T S T Ö D J A kvalitetsarbetet inför vi två nya och viktiga funktioner;
omvärldsstrateg och evidensutvecklare. Vår omvärldsstrateg ska tillhandahålla kunskap om lagar och författningar samt hålla verksamheten uppdaterad
på förändringar. Våra evidensutvecklare ska tillsammans med kvalitetsavdelningen vara ett stöd i arbetet med
kunskapsbaserad praktik. Stödet innebär bland annat att verksamheten ska
få hjälp med att värdera vetenskapliga
studier och utveckla metoder och
arbetssätt.
Under 2013 bygger vi ett kunskapsbibliotek på vår interna webb. Syftet är att
göra det möjligt för våra medarbetare att
på ett enkelt sätt få tillgång till forskning och vår egen beprövade erfarenhet.
Vi utvecklar även användningen av
kvalitetsregister genom att i större utsträckning jämföra resultat mellan
verksamheter. Vi tror att det leder till
ytterligare lärande. Sedan tidigare redovisar vi data från Addiction Severity Index (ASI), Palliativa registret samt
Senior Alert och nu undersöker vi möjligheten att även delta i andra register.
Vi vet att systematiska uppföljningar
över tid gör det möjligt att dra slutsatser om generella förbättringar för enskilda personer. Om vi dessutom gör en
sammanställning av data för flera individer så kan vi analysera och få svar på
om våra insatser har positiv effekt.
En stor förändring blir vår utveckling
av Kvalitetstermometern. Från och med
2013 mäter vi ännu fler kategorier i termometern. Vi ska tydliggöra arbetet
med riskanalyser och värderingar eftersom dessa kriterier är ytterst viktiga för
att vi ska upprätthålla en god kvalitet.
Vi ska även kontrollera att våra verksamheter inom Individ och familjeomsorgen samt omsorgen om personer
med funktionsnedsättning har dokumenterade arbetsmetoder. Inom äldreomsorgen ska vi säkra att alla individer
har en uppdaterad genomförandeplan.
Vi ska tydliggöra arbetet med riskanalyser och värderingar eftersom
dessa kriterier är ytterst viktiga för
att vi ska upprätthålla en god kvalitet.
32
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
Innovationsmässan –
erfarenhetsutbyte
och inspiration
Fokus på nya idéer, innovation och ett aktivt arbete
för att synliggöra utveckling. Det är bakgrunden till vår
årliga Innovationsmässa. Där presenterar våra medarbetare olika projekt, sprider kunskap om innovativa idéer
och byter erfarenheter mellan verksamheter och segment.
VI
V I L L A T T idéer om utveckling ska
komma från alla nivåer i verksamheten. För att inspirera till lokala projekt
och sprida idéer arrangerar vi årligen
vår Innovationsmässa. På mässan visar
medarbetare upp sitt arbete och tar del
av andras idéer till förbättringar.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Mässan är öppen för alla medarbetare
och även för våra kunder och allmänheten. Utöver de innovationer som presenteras i olika montrar finns även miniseminarier där medarbetare berättar mer
ingående om sitt projektarbete och vilka
resultat det har medfört.
33
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
KONC EP T : L I V S S T I L SB OE N DE N
Livsstilen får leva
alla dagar året om
Utevistelse & Trädgård
Här erbjuds extra mycket tid
till att vara utomhus när du
vill, påta i trädgården, ta en
skogspromenad, träna i utegym, gå stavgång, ta en
cykeltur med mera.
Vi läser ofta om livskvalitet. Men vad betyder det för gemene man? En gemensam faktor är ofta välbefinnande genom att vi får göra och uppleva allt vi kan och trivs
med utifrån våra förutsättningar. Det har vi tagit fasta
på när vi utvecklat våra livsstilsboenden.
EN ARTIKEL SAMMANFATTADE ett av våra
Kultur & Nöje
Här erbjuds kulturell stimulans för att roa, ge mening och gemenskap, träna
sinnen samt förstärka den
egna identiteten.
livsstilsboenden med ”That’s the future
right there...”. Det är helt i linje med vår
grundtanke för dessa boenden. Äldre
ska få välja ett boende som passar var
och ens livsstil, tycker vi. Många äldre
gör sitt första val redan när de lämnar
villan eller lägenheten för ett modernare och tryggare boende, kanske för att få
närhet till sina fritidsintressen eller en
möjlighet att umgås med grannar som
har liknande intressen. Den som har behov av ett vård- och omsorgsboende ska
ha samma valmöjlighet, därför erbjuder
vi tre olika former av livsstilsboende;
Utevistelse & Trädgård, Kultur & Nöje
samt Sport & Spa.
Miljön, medarbetarna och arbetsmetoderna är viktiga faktorer för att kunna utveckla boenden för individer med
gemensamma intressen. För de äldre handlar det om att kunna stärka sin
identitet och att så länge som det är
möjligt få utöva bekanta aktiviteter och
vistas i miljöer som ger njutning och
trivsel. Det välkända skapar trygghet i
vardagen, medan vardagen ska stärka
känslorna till det bekanta. Den egna lägenheten och de individuella aktiviteterna är viktiga, men vardagen påverkas också positivt av att det erbjuds fler
möjligheter till gemenskap och nya relationer.
Sport & Spa
Här finns många aktiviteter
för kropp och själ, träning
individuellt och i grupp samt
sköna spaupplevelser.
34
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
FORTSATTUTVECKLING
UTVECKLINGOCH
OCHFÖRBÄTTRING
FÖRBÄTRING
FORTSATT
A T T E N D O T OP E L I U S –
L I VS ST I L SBOEN DE M ED
S P O R T & S PA
Gunnar Svensson
Gunnar bor på Attendo Topelius sedan starten i
mars 2012. Han var tidigare verksam som präst
och har levt ett aktivt liv och gjort många resor.
– Inriktningen mot sport och spa erbjuder många
möjligheter till rörelse och att få hålla igång. Det
är positivt med all träning och det sköna spabadet. Jag tränar varje dag enligt mitt program som
sjukgymnasten har tagit fram.
Gunnar är mycket nöjd med de trivselvärdar som
finns på boendet, att de har tid för var och en och
att de föreslår många aktiviteter för de äldre.
– Innan snön kom var
jag utomhus nästan varje
dag. Vi promenerade, hade
gymnastik eller satt och
njöt i trädgården. I väntan på att det ska bli varmare ute föredrar jag att
läsa, delta vid sångstunderna och gudstjänsten
(som Gunnar själv aktivt
initierat, red. anm.). Jag
ser även fram emot att den fina puben ska ha invigning.
Elin Hartvigsson
Elin är sjukgymnast och
Sport & Spaansvarig. Hon
har arbetat i Attendo sedan 2008. Elin har tidigare arbetat som sjukgymnast på ett vanligt
äldreboende och inom hemvården. När Attendo Topelius skulle öppna såg hon
en möjlighet att få arbeta mer med aktiviteter och
träning.
– Vi har goda förutsättningar att erbjuda flera olika
former av aktivering. Det är ett viktigt steg att ledningen satsat på att ha flera personer som enbart arbetar med aktiviteter - det ger så mycket glädje och
nytta till brukarna. Våra aktiviteter blir verkligen av
och även individer med demenssjukdom kommer ihåg
dem, säger Elin.
– Dessutom kan jag påverka rehabiliteringen mycket mer och träningssalen gör det enklare att träna
på varierande sätt. Jag önskar att fler verksamheter
såg möjligheterna med ett livsstilsboende och engagerade trivselvärdar.
Elin Lövgren
Elin är trivselvärd och har ett stort intresse för
idrott. Hon har bland annat spelat fotboll och
innebandy samt varit både tränare och domare.
Den bakgrunden och boendets koncept var en perfekt kombination för henne.
– Livsstilsboendet ger de boende en bra valmöjlighet. Att inriktningen är Sport & Spa betyder inte
att man måste vara sportintresserad för att bo
här, det är ett brett område och vi hittar aktiviteter som passar alla.
Elin säger att hon kan se hur flera av de boende
har förändrats under den tid de bott på Topelius.
– En son till en av de boende sa häromdagen: ”Vad
lång mamma har blivit”. Det är ett gott exempel
på hur träningen har förbättrat mammans hållning och självkänsla.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Friskvårdscirkeln är ett
omtyckt program. Här varieras aktiviteterna med
allt från egna festmåltider
och bjudningar till pulsgång och bowlingturnering.
– Vi arbetar mycket med
sinnesstimulering i form
av färger och dofter. I vårt
spa får alla boende koppla av i vardagen och bli
ompysslade. Jag vill göra något roligt och betydelsefullt tillsammans med alla.
35
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
KONC EP T : M AT LU S T
70%
ger maten betyg 4 eller 5
på en 5-gradig skala
76%
ger betyg 4 eller 5 av 5
möjliga på trivseln
vid måltiden
Mat och måltid för ökad
livskvalitet och mening
God och näringsriktig mat i en trivsam miljö är en förutsättning för hälsa och livskvalitet. Måltidssituationen
i sig är ett av livets glädjeämnen för många, men kanske
har den som störst betydelse när man är äldre. Därför
har vi utvecklat konceptet Matlust.
KOSTEN
Ä R V I K T I G för att främja hälsa, både som medicinsk behandling och
som en social funktion som främjar livskvalitet. Med kost som ett nyckelområde har Attendo sedan 2011 en egen
stödfunktion med inriktning på kost,
bestående av kostekonom och dietister.
Kostfunktionen arbetar med att utveckla måltiden så att det varje dag serveras
god och näringsriktig mat i en trivsam
miljö. De arbetar även med att kvalitetssäkra nutritionsvården samt utbilda
medarbetare om kostens betydelse för
hälsa och välbefinnande. För att säkra kvaliteten på nutritionsarbetet har
vi arbetat fram en kostpolicy med tillhörande rutiner för nutritionsbehandling. Vårt fokus på mat blev ännu lite
tydligare då vi med kokboken ”Matglädje hela livet” vann tidningen Allas matlustspris under 2011.
All tillgänglig forskning inom området,
i kombination med beprövad erfarenhet från våra verksamheter, ligger som
grund för ”Matlust” - Attendos koncept
för måltidsmiljö för alla över 65 år. Valfrihet under måltiden, mat som doftar
gott och associerar till hemlagat är viktigt. Bra kryddning, ombonad matsalsmiljö och trevligt bemötande är tillsammans med tydliga rutiner och riktlinjer
för hur måltidssituationen bör vara för
att stimulera aptit och fungera som en
trevlig stund på dagen, nyckelfaktorer
som Matlust omfattar. Det finns många
likheter med de resultat som Sveriges
konsumenter sammanställde i början av
2012 från projektet ”Den Goda Maten”.
Vårt mål är att Attendo ska utvecklas
och bli ledande inom området måltidsmiljö. Både vår egen brukarundersökning och mätningar från Socialstyrelsen
Forskningen, med FAMM (Five Aspect visar att vi är på rätt väg med kost och
måltid. I Socialstyrelsens Öppna jämMeal Model) i spetsen, är entydig om
förelser har 91 procent av Attendos boatt en bra måltidssituation ger direkta resultat på energiintag och bidrar till enden ett högre genomsnittligt betyg än
snitten för hela Sverige. Men det finns
önskat BMI (Body Mass Index). Vi ser
utrymme att bli bättre.
även i våra egna verksamheter att det
finns ett samband mellan måltidsmiljö,
hälsa och livskvalitet.
36
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
M AT LUST
O C H K O S T I N D E X I N F Ö R S PÅ A L L A B O E N D E N
I
B Ö R J A N AV 2013 påbörjades arbetet
med Matlust på samtliga verksamheter
samheter
inom äldreomsorgen. För att på ett bra
sätt kunna utvärdera effekten
n av våra
nya arbetssätt behöver vi en konkret
bild av var vi befiann oss innan
an projektet startade. Därför inleddes utvecklingsarbetet med en baslinjemätning
mätning
som utfördes genom en måltidsobsersobservation på varje enhet i varje verksamerksamhet. Resultatet ligger som grund
nd för det
egna förbättringsarbetet som genomförs
med genombrottsmetoden. Den
n innebär att medarbetarna lämnar förslag
till förändringar och att de själva
älva sätter upp mål för enheten. Varjee arbetsgrupp mäter sedan noggrant förändringen för att se om den leder till den
förbättring man hoppats på. Allt sker
lokalt i verksamheten. Måltidsbsersbservationer genomförs kvartalsviss och
fungerar som ett mätinstrument
ent för
att kvalitetssäkra måltidsmiljön.
ön.
Vilken fest, Ulla!
Ja, man önskar att
man hade en mage till.
För att få ännu bättre verkan av förbättringsarbetet utbildas måltidsvärdar
värdar i
varje verksamhet. De ansvararr för att
driva arbetet framåt och som stöd har
de bland annat en måltidshandbok
dbok och
en utbildningsfilm.
Fortsättningsvis utgör måltidsmiljön
smiljön en
viktig del i vår egen kvalitetsgranskgranskning. Måltidsobservationen tillsammans
lsammans
med rutiner i kostpolicyn, som till exempel nattfastemätningar och MNA-bedömningar (Mini nutrition assessment),
sessment),
ligger till grund för Attendos nya kostindex. Detta index ska ge ett värde
rde på enheternas kostarbete och även utgöra en
viktig del i kvalitetsledningssystemet.
ystemet.
Bra kryddning, ombonad matsalsmiljö och trevligt bemötande är några
av Matlusts nyckelfaktorer.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
37
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
KONCEPT: TRYGG OCH SÄKER FAMILJE- OCH JOURHEMSPLACERING
Hej Märta, får jag bli din
extramamma ett tag?
Koncept
”Trygg och säker familje- och
jourhemsplacering”
Attendo Individ och Familj
Koncept ”Trygg och säker
familje- och jourhemsplacering”
Familjehem får utbildning i
PRIDE, en metod som
bygger på fem kompetenskategorier:
• att vårda och fostra barn
• att möta barns utvecklingsbehov och hantera
störningar i utvecklingen
• att stödja relationer mellan barn och deras familj
• att ge barn tillgång till
trygga, utvecklande relationer avsedda att bestå livet ut
• att arbeta som medlem i
ett professionellt team
Observationerna sammanställs enligt BBIC:s sju behovsområden:
• Hälsa
• Utbildning
• Känslo- och beteendemässig utbildning
• Familj och sociala relationer
• Socialt uppträdande
• Klara sig själv
38
För varje barns bästa
Vi vill minska risken att barn som är placerade i jouroch familjehem far illa. Under 2012 tog vi därför fram
ett omfattande koncept med fokus på placeringsprocess,
matchning och en anpassad insats för varje barns bästa.
I VÅ R K O N S U L E N T S T Ö D D A familjehemsvård Jour och familj arbetar 20
konsulenter med att tillhandahålla familjehem och jourhem till placerande
kommuner. Våra konsulenter är socionomer med flera års erfarenhet av arbete med barn.
I vårt uppdrag ingår att utreda och
handleda familjehem samt att följa upp
barnens utveckling under tiden i familjehemmet. Under 2012 har ett intensivt
arbete pågått för att säkra kvalitetsutveckling med fokus på barnets bästa.
Vi vill garantera varje barn en trygg
och säker tillvaro i relation till familjehem och miljö. En viktig del i arbetet är
placeringsprocessen som delas in i faser;
inför placering, inflyttning och boende
samt utflyttning.
Inför placeringen gör konsulenten en
systematisk planering där riskbedömning, matchning och utredning av familjehemmet ingår. Riskbedömningarna görs enligt manual och avser hot och
våld, kriminalitet, droganvändning och
olika former av utmanande och utagerande beteenden. Matchningen görs med
hjälp av information om barnet och om
familjehemmets erfarenhet, kunskap
och lämplighet för varje specifikt barn.
Insatsen anpassas till varje individ och
dokumenteras. Observationer av barnet
görs under de första sex till åtta veckorna. Kraft läggs på att skapa vardagliga
och tydliga ramar för fritid, umgänge,
skola och fysisk och psykisk hälsa. Det
kan även vara aktuellt med professionella behandlingsinsatser.
Målet är att alla barn ska uppleva hög
livskvalitet, trygghet och delaktighet genom att familjehemmet bemöter dem
med värdighet och respekt.
Vanliga mål för en placering är fungerande skolgång, fungerande rutiner i
vardagen, adekvat psykisk hälsa och fritidsintressen. Barnets trygghet följs upp
via besök och avstämningar av konsulenten. Likaså följs familjehemmets förmåga att skapa trygghet och delaktighet
för barnet upp. När målen för placeringen uppfyllts görs en planering för en successiv utslussning. Ett avslutningsmöte
hålls alltid tillsammans med alla inblandade personer för att göra en utvärdering av placeringen.
Alla barn får information om sin placering, sina rättigheter och information
om vart de kan vända sig för att påtala problem. Konsulentens arbete utvärderas kvartalsvis av en extern konsult.
Resultaten analyseras och resulterar i
förbättringar på olika områden, exemVåra familjehem får utbildning för sitt
pelvis förutsättningar för barnet att utuppdrag av särskilt utbildade konsutrycka egna önskemål, kommunikation
lenter. Handledning under uppdragets
och tillgänglighet.
gång är obligatoriskt. En konsulent ansvarar för vägledning och stöd till famil- För att möta behoven använder vi Pride
och BBIC.
jehemmet under hela placeringen.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
KONC E P T : S A M V E R K A N F ÖR I N F LY TA N DE O CH DE L A K T IGH E T
Trygghet och
delaktighet för individen
En samordnad insats är en viktig del i arbetet i relationen till personer med funktionsnedsättning. Vi har utvecklat samordning och samverkan för att skapa trygghet
och öka inflytande och delaktighet för individen.
Nemas problemas!
Samverkanskoncept
Attendo LSS
Samverkanskoncept Attendo LSS
ATT
att samarbeta med
någon för att nå ett gott resultat. Tydliga samverkansformer skapar trygghet
för den enskilde individen vilket i sin
tur har stor betydelse för välbefinnandet. Vi vill arbeta systematiskt med att
förbättra formerna för inflytande och
delaktighet.
SA M V ERK A ÄR
Vårt mål med konceptet är att ha en
tydlig samverkansmodell som främjar
individens självständighet och livskvalitet. I modellen ingår ett arbetssätt där
vi först och främst tar reda på vem och
vad som är viktigt för varje individ, men
också hur vi arbetar på verksamhetsoch central nivå för att hela tiden ligga
i framkant vad gäller kontakter/aktörer
och nya metoder som leder till ökat mervärde för individen.
I vårt uppdrag ingår att vägleda och
stödja, att underlätta för individen att
engagera sig i aktuella frågor och att stimulera till nya möten. I samband med
att en person flyttar in görs en utvärdering och frågor ställs om hur nöjd individen är med sina kontakter och sitt nätverk. Stödpersonen samtalar med berörd
person och frågar vilka kontakter som
är viktiga. Vi identifierar, utöver personliga kontakter såsom familj och vänner,
även viktiga samhälleliga kontakter. Vi
utgår från berörd individs intressen och
erbjuder aktiviteter som ger tillfällen till
personlig utveckling, gemenskap och erfarenhetsutbyte. Samverkanshjulet (se
bild) gör stödet tydligare.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Varje individ följs upp regelbundet i
samband med att genomförandeplanen
följs upp. Under uppföljningen får individen värdera på en tre-poängsskala
(bestående av ”glad”, ”neutral” och ”sur
gubbe”) hur nöjd han/hon är med sina
kontakter/sitt nätverk. Uppföljningen visar hur väl vi lyckats och hur situationen för personen utvecklats över tid.
Med Samverkanshjulet belyser vi strukturen för olika samverkansformer. Hjulet beskriver tydligt hur vi arbetar på
olika nivåer för att ge brukarna större möjlighet att komma till tals och uttrycka sina åsikter och synpunkter.
Syftet är att i högre grad lyfta och prioritera deras självständighet, inflytande,
medbestämmande och delaktighet.
SAMVERKANSHJULET BESTÅR AV EN
STRUKTUR FÖR NÄTVERK PÅ :
Individnivå – som tydliggör relationer
i en persons nätverk.
Verksamhetsnivå – som beskriver
våra samverkansformer på verksamhetsnivå, till exempel inflytanderåd,
husmöte, lokala brukar- och anhörigorganisationer eller föreningsliv.
Samverkanshjulet
Attendos riksstämma
För att ge individerna de
bästa förutsättningarna till
påverkan och samhällsutveckling har vi tagit fram ett
forum som vi kallar ”Attendos riksstämma”. Det är en
årlig konferens där vi behandlar större frågor som
har tagits upp i de geografiska bostadsklubbarna samt
andra aktuella ämnen inom
området funktionsnedsättning. Dagen innehåller beslutspunkter, korta seminarium med olika teman, gäster
som bjuds in på olika ämnen, workshops etc.
Central nivå – som tydliggör samverkansform på central nivå, till exempel
geografiska bostadsklubbar, Attendos
riksstämma, riksförbund och intresseorganisationer.
39
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
PRO J E K T : ROB O CAT
Personen fortsatte att
klappa katten
och konstaterade att den
inte behöver
gå på låda.
Skänker välbefinnande
till personer med
demenssjukdom
Tillsammans med forskare vid Mälardalens högskola
har Attendo medverkat i utvecklingen av RoboCat – en
katt som med ny teknik bidrar i vården av personer med
demenssjukdom.
V I D E L T A R G Ä R N A i projekt som kan
utveckla omsorgen. Projektet med RoboCat har genomförts av Mälardalens
högskola med hjälp av medarbetare och
boende på Attendo Eskilshem i Eskilstuna. Det övergripande målet har varit att stärka möjligheterna till en meningsfull vardag och högre livskvalitet
för personer med demenssjukdom. Det
finns idag ingen behandling som botar
demenssjukdom. Omsorgens fokus är
därför att på olika sätt förbättra individernas välbefinnande.
De boendes reaktioner på katten var positiva. Inför det faktum att det handlade om en robot var reaktionen från en
av de boende; ”det ser jag väl”. Personen
ifråga fortsatte att klappa katten och
konstaterade att den inte behöver gå på
låda. Katten har rörelser som påminner
om andning, den blir varm och avger ett
spinnande ljud efter några strykningar.
40
Våra medarbetare upplever att flera av
personerna som provat Robocat har blivit lugnare. Katten har även medfört
en ökning av naturliga samtalsämnen.
De boende pratar med katten och när
de klappar den och den spinner lyser de
upp. De som har arbetat i projektet har
dragit slutsatsen att även äldre med demenssjukdom behöver få bry sig om och
ta hand om någon, inte bara själva bli
omhändertagna. Visst är ett riktigt husdjur många gånger det optimala, men
ett sådant är inte alltid möjligt och då
kan en RoboCat fylla många behov och
funktioner.
Attendo Eskilshems projektledare Therese Vikner visade upp katten på Attendos innovationsmässa i Stockholm. Intresset från andra områden inom vården
och omsorgen var stort.
En RoboCat kan fylla ett behov, inte
bara inom omsorgen för personer med
demenssjukdom, utan även för personer
med utvecklingsstörning och andra kognitiva funktionsnedsättningar.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
PRO J E K T : M I T T S I S T E HJ E M
Medarbetare
redesignade sin arbetsdag
En mer effektiv planering av arbetet frigör tid för individerna i verksamheten. Det har ett projekt på Attendo Paulus
i Norge tagit fasta på. I projektet har kreativitet och handfasta idéer lett till en omorganisation och ett synliggörande
av medarbetarnas arbetsuppgifter.
PA U L U S S Y K E H J E M
2012
ett projekt i samarbete med elever från
Arkitektur och Designhögskolan i Oslo.
Projektet heter ”Mitt siste hjem” och
målet är att skapa en bättre vardag för
de boende och ge medarbetare och boende mer tid med varandra. Man vill också skapa en smidigare arbetsvardag för
medarbetare och en möjlighet att i högre
grad planera arbetsdagen i förväg.
PÅ B Ö R J A D E
för lite tid, för få medarbetare, oförutsedda händelser, för lite kunskap, osäkra medarbetare och för mycket praktiska göromål som prioriteras först.
Medarbetarna fick sedan strukturerat
lämna förslag och idéer till förändringar. Arbetet organiserades med tydligare ansvarsområden som sedan testades
på äldreboendet. Arbetsuppgifterna utfördes i team för de olika aktivitetsområden som valts ut; samverkan och akUnder hösten gjordes en kartläggning
tivitet, mat och omsorg, omgivning och
med syftet att undersöka äldreomsorgens potential för innovation och föränd- hygien samt översikt och medicin.
ring. Ett tydligt önskemål från medarbetarna var att få använda mer tid med Arbetet planerades och arbetsfördelde boende och mindre tid med andra ar- ningen och ansvaret visualiserades
bland annat genom att de olika arbetsbetsuppgifter. En fråga som valdes ut
och som medarbetarna fick arbeta vida- uppgifterna fick olika färg. Man tog
fram broscher i form av olikfärgade
re med var hur man skulle frigöra mer
tid för de boende i vardagen. De fick de- knappar som medarbetarna bar under
signa en ny arbetsdag. Frågor som ställ- dagen. Det blev på detta sätt tydligt vem
som ansvarade för vad. Resultatet blev
des var: Hur kan arbetet organiseras
en omorganisation och ett synliggöranså att det blir tydligare och mer förutde av medarbetarnas arbetsuppgifter.
sägbart? Hur vill du att äldreomsorgen
ska se ut i framtiden? Hur vill du ha det De flesta var positiva till förändringarna och verksamheten fortsätter med
i ditt sista hem? Medarbetarna deltog i
uppföljningarna för att visa på eventuelworkshops och samtal där syftet varit
la effekter på medarbetarnas arbetstillatt ta fram förankrade lösningar. I arfredsställelse och en ökad andel aktivibetslagen och i fikarummet har medarbetare diskuterat och funderat över frå- teter för de boende.
gorna. De hinder som identifierades var;
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
41
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
S A M V E R K A N SPRO J E K T
FÖR
Attendo är det viktigt att
delta i den nationella utvecklingen av
omsorgen. Detta gör vi bland annat genom gemensamma projekt med kommuner, Socialstyrelsen och andra samO S S PÅ
PROJ EK TN A M N
42
arbetspartners. Målet är att finna nya
innovativa sätt att göra omsorgen bättre
för individer, närstående och medarbetare. Här presenterar vi några av samarbetsprojekten.
SYF TE
D ELTAGA RE
Samverkan mellan
socialtjänsten och
hälso- och sjukvården
Utveckla samarbetet mellan
specialiserad hemtjänst för
personer med demens och
sjukvården
Kungsholmens sdf, St:Eriks
vårdcentral, Attendo Kundval
Kungsholmen
Fysisk trening for
sykehjemsbeboere
med demens
Undersöka hur fysisk aktivitet
kan förebygga utvecklingen av
demens
Aldring og Helse- Nationellt
kompetenscenter, Högskolan i
Oslo och Akershus, Attendo Hovseterhjemmet
Bättre samverkan –
bättre liv
Utarbeta rutiner för en bättre
samordning och samverkan
Hägersten-Liljeholmens sdf, Karolinska sjukhuset, Huddinge
sjukhus, vårdcentraler och
Attendo kundval Söderort
Kognitiva hjälpmedelsombud
Uppmärksamma och nå ut med
information om kognitiva
hjälpmedel
Dagliga verksamheter, korttidshem och särskilda boenden i
region Attendo LSS Norr
Implementering av Ipad
Ge möjlighet att använda Ipad i
arbetet med personer i verksamheterna
Dagliga verksamheter, korttidshem och särskilda boenden i
region Attendo LSS Mellan
Att få bo och komma
till ro
Undersöka arbetet på ett äldreboende för personer som varit
hemlösa
Stockholms universitet och
Attendo Gamlebo
Sanse- og nyttehag i
sykehjemmet
Att skapa en trädgård och
plattform för kontakter utanför
boendet
Universitetet i Ås och Attendo
Paulus sykehjem
Sommarcafé Ljungen
Ge möjlighet till social samvaro
och att få umgås
Attendo Ljungens hemtjänst,
Ljunghems särskilda boende och
MICA
Trygghetspakke og
Helsebemannet kontajktsenter
Testa och utvärdera nya omsorgskoncept och välfärdsteknologi för
ökad trygghet och livskvalitet
Attendo Norge, DIGNIO, Seniornett, Telenor och Högskolen i
Östfold
Kost och nutrition med
genombrottsmetoden
Förbättra kost och måltidsmiljö
och utveckla matlag i servicehus
Linköpings kommun, Attendo
Solgläntan, Leanlink, Attendo
Valla Park
Aktiviteter med unge
öyne
Skapa relationer mellan generationer och utveckla varierade
aktiviteter
Ungdomar i Oslo och Attendo
Hovseterhjemmet
Ett samordnat stöd
Utveckla samarbete mellan socialtjänsten och BuP för bättre
samordning
Speciallösningar, BuP Signal,
BuP Sachska, Psykiatri Söder,
Enskede Årsta Vantör sdf, SCÄ
Forflytning og löft,
velfeardsteknologi
Att effektivisera arbetsgången
och få säkra arbetsförhållanden
i omvårdnadssituationerna
Attendo Norge, Grobskovs kommun, Udsigten, Staeremosen,
Zealand Care
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
FORTSATT UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRING
Kloka ord från
den ljusa sidan
På Attendo Hököpinge Transit, ett boende för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar, driver medarbetare och
de boende tillsammans ett värderingsprojekt – ”Kloka ord
från den ljusa sidan”. Projektet har bland annat som syfte
att vara vägledande i en positiv livsåskådning.
Ä NDAMÅLET MED ORDSPRÅK på ett gene-
rellt plan är att på ett enkelt sätt förmedla ett budskap eller en värdering
som man ställer sig bakom. Eller att ge
en extra tyngd i en argumentation genom användning av gamla lärdomar
som visat sig hålla i längden.
Tavlor med de utvalda ordspråken sätts
upp på väggar och dörrar i boendet och
finns där som en liten påminnelse med
färg och inspirerande ord.
Projektet är ett exempel på hur man
kan anpassa diskussioner om värderingar till den enskilda verksamheten
Projektet på Attendo Hököpinge Trans- och de som bor och arbetar där samt
bygga en grund och skapa en ökad förit går ut på att medarbetare och ungståelse för gemensamma värderingar.
domar under ett antal samtalstillfällen
pratar om livets normer genom ordspråk Samtidigt som man tar hänsyn till personliga värderingar utifrån varje indioch visdomsord vars tema är positiva
tankar kring livet. Medarbetare som tog vids ursprung och kultur.
initiativet till projektet ville föra vidare en viktig språklig tradition och samtidigt visa att oavsett vilket språk man
”I vårt arpratar eller vilket land man kommer
bete är det
ifrån kan man hitta ett gemensamt uttryckssätt via internationella ordspråk
viktigt att
– vi tänker ofta i likadana banor genom
medvetet
dessa visdomsord. Ordspråken översätts
försöka bitill svenska och engelska och alla får
framföra sina egna tankar, uppfattningdra till att
ar och anekdoter kring ordspråken.
På detta sätt kunde medarbetarna avsätta tid för att umgås med ungdomarna
i ett forum där man stärker kommunikationen mellan varandra genom att dela
egna och andras tankesätt och erfarenheter med hjälp av världens ordspråk.
Samtidigt ville medarbetarna skapa en
harmonisk känsla bland ungdomarna.
individer får en ökad förståelse för varandra. Vår
nya värld formas genom
vår förmåga att hjälpa
människor att orientera
sig i den nya värld de lever i”
/Erkin Kahrovic, bitr.
regional verksamhetschef
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Vänligheten är det
språk som de döva kan
höra och dom
blinda kan se.
/Mark Twain
A journey of thousands
miles begins with
a single step.
/Leo Teu
Du får inte förlora
tron på mänskligheten.
Om några droppar
i oceanen är smutsiga,
så blir inte
oceanen smutsig.
/Mahatma Gandhi
I am not my memories.
I am my dreams.
/Terry Hostetler
Every accomplishment
starts with the
decision to try.
/Unknown
43
44
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Resultat 2012
I detta kapitel presenterar vi en övergripande bild av
resultatet för 2012. Det omfattar vårt kvalitetsarbete i
äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen samt inom
omsorgen för personer med funktionsnedsättning.
Du är ännu nöjdare
idag, Gunvor.
Vad roligt!
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
45
RESULTAT 2012
Fortsatt bättre
2012 har inneburit fortsatta förbättringar i resultatet av
vårt kvalitetsarbete. I detta kapitel redovisar vi de övergripande resultaten på flera områden.
F Ö R A T T FÅ en fullständig genomlysning av verksamhetens kvalitet använder vi
olika infallsvinklar när vi samlar in information:
Vi frågar vad de enskilda individerna och deras anhöriga tycker
Vårt viktigaste mått på kvalitet är hur nöjd den enskilde är med vår verksamhet.
Vi granskas av externa
En välfungerande extern granskning är A och O för en trygg vård och omsorg.
Vår verksamhet granskas regelbundet av myndigheter och andra instanser.
Vi granskar oss själva
Vi genomför en egen kvalitetsrevision på alla enheter en gång per år. Revisionen utförs av vår kvalitetsavdelning som tittar på att lagar och förordningar
följs, att lokala rutiner och riktlinjer finns och efterlevs, att verksamheten har
en fungerande dokumentation och att utlovade förbättringsåtgärder genomförts. Dessutom genomför vi varje månad en mer översiktlig temperaturtagning med Kvalitetstermometern.
Kvalitetstermometern
Kvalitetstermometern är ett verktyg som vi använder månadsvis för att genomföra en ”temperaturtagning” inom alla kvalitetsområden.
Resultatet är en sammanvägning av de viktigaste kvalitetsresultaten och presenteras som
ett tal mellan 0 och 100%. Under 2012 hade
vi en positiv utveckling och vi uppnådde målet
om 80%. De verksamheter som inte når hela
vägen får stöd för att förbättra sig och komma
upp på godkända nivåer.
46
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
RESULTAT 2012
BRU K A R NÖ J DH E T
91%
För att mäta den upplevda kvaliteten får
enskilda individer och närstående anonymt berätta vad de tycker om allt från
mat till bemötande. Under 2012 genomfördes undersökningar i flera kommuner. Inom Attendos äldreomsorg var den
övergripande nöjdheten 82%, vilket är i
linje med tidigare år. Inom omsorgen för
personer med funktionsnedsättning var
nöjdheten 88%. Med nöjd avser vi de som
gett betyg 4 eller 5 på en 5-gradig skala.
av Attendos äldreboenden har bättre
resultat än snittet för
landets alla äldreboenden
(Äldreguiden 2012)
83%
av Attendos äldreboenden
har rutiner för att bedömma trycksår, att jämföra
med 57% för hela landet
(Äldreguiden 2012)
73%
av närstående till individer
där Attendo tillhandahållit
palliativ vård har erbjudits
läkarinformation, jämfört
med 63% för övriga Sverige (Palliativa registret)
EXTERNA GRANSKNINGAR
Under 2012 fick vi beslut från 285
externa granskningar av Attendos
verksamheter. Granskningarna genomfördes av både kommuner och Socialstyrelsen. 99% av dessa granskningar
var godkända och 70% var utan synpunkter. För 2 av 3 granskningar som
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
fick allvarlig kritik kom kritiken från
kommunernas Miljö och hälsa som identifierade brister inom bland annat livsmedelsförvaring. Alla synpunkter, oavsett om de anses vara små eller stora,
leder till åtgärder i verksamheterna.
75%
av Attendos klienter är fria
från problem med alkohol
vid uppföljningen av behandlingen, jämfört med
38% för övriga urvalet
(Addiction Severity Index)
47
RESULTAT 2012
INTERNA GRANSKNINGAR
88%
av enheterna har ett pågående värderingsarbete,
en ökning från 83% 2011
98%
av tillfrågade medarbetare på enheterna kunde
korrekt beskriva hur de
ska agera när de tar emot
ett klagomål från boende
eller närstående, en
ökning från 92% 2011
99%
av enheterna har upprättat patientsäkerhetsberättelse
93%
av verksamheterna har
lokala skriftliga rutiner för
särskilda händelser
91%
av tillfrågade medarbetare kan beskriva hur
de hanterar situationer
där det finns behov
av skyddsåtgärder
48
E GE N KON T ROL L E N
Varje år genomförs en stor intern kvalitetsrevision kallad Egenkontrollen. Där
fördjupar vi oss i kvalitetsarbetet. Bland
annat kontrollerar vi att verksamheten
uppfyller formella krav från myndigheter och krav som ställs av våra kunder.
Det är också en uppföljning av hur rutiner och riktlinjer i verksamheten är utformade och hur de efterlevs.
Den oberoende granskningen utförs
centralt under ledning av kvalitetsavdelningen. Kvalitetsavdelningen har tagit fram anpassade verktyg för bedömning av såväl äldreomsorgen i Sverige,
Norge och Danmark som verksamhet
enligt LSS (LSS och SoL) och verksamheter inom individ- och familjeomsorg.
Egenkontrollen består av fem områden:
Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjuk-
vård, Kompetens och Samverkan. Varje
område består av ett antal underkategorier och sammanlagt består Egenkontrollen av ungefär 120 kontrollfrågor
som varje verksamhet ska vara godkända på.
Resultatet från Egenkontrollen leder
till en åtgärdsplan som ligger till grund
för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. Åtgärdsplanen följs upp
varje månad till dess att samtliga påvisade brister är åtgärdade. Syftet med
detta är att eventuella brister ska åtgärdas så snart det är möjligt och inte
återkomma i nästa års Egenkontroll.
För 2012 var totalt 96% av kontrollfrågorna godkända. Bäst var resultatet inom
Samverkan med 98% godkända frågor.
Detaljer för varje huvudkategori återges
per segment längre bak i bokslutet.
EGEN KO NTRO LL
2012
Hälso- och sjukvård
97%
Kompetens
93%
Ledning
9 4%
Samverkan
98%
Socialtjänst
96%
Total
9 6%
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
RESULTAT 2012
H Ä N DEL SEH A N T ERI NGEN
En händelse för oss är en registrering
av något som inte gick enligt plan. Majoriteten av händelserna leder inte till
någon skada för individen utan händelsen registreras eftersom det är något vi
kan förbättra och för att det föreligger
en risk för en framtida skada. Under
2012 har vi registrerat cirka 30 händelser per 100 brukare och månad. De
vanligaste händelserna som förekommer är inom läkemedelshantering och
fall - det kan till exempel vara att en
medarbetare glömt att signera läkemedelslistan.
Vi vet att i en komplex verksamhet med
så många interaktioner och moment
som i omsorgen, händer det saker man
inte planerat. Det är viktigt för oss att
uppmuntra alla medarbetare att
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
rapportera händelser för att vi systematiskt ska kunna arbeta med förbättringar så att dessa händelser undviks eller
minimeras.
För att säkerställa att vår händelsehantering och uppföljning fungerar som den
ska följer våra kvalitetsutvecklare varje
månad upp enheternas kvalitetsarbete.
Detta innebär bland annat att vi kontrollerar att händelser rapporterats in,
att det finns åtgärdsplaner, att åtgärder från tidigare månader implementerats samt att protokoll skrivs och görs
tillgängliga för medarbetarna. Det sker
alltid händelser i en normalt fungerande verksamhet – vilket även Socialstyrelsen konstaterat - och vi uppmuntrar
hela tiden våra medarbetare att rapportera avvikelser.
49
RESULTAT 2012
NÄ R
100%
av Attendos lex Maria
och lex Sarah utreds med
händelseanalysmetoden,
att jämföra med 62% för
Karolinska Sjukhuset (KS
Kvalitetsbokslut 2011).
E N H Ä N D E L S E är av allvarligare
art kallar vi den för en särskild händelse. Det kan exempelvis vara att en boende är utsatt för ett missförhållande
(lex Sarah) eller en vårdskada (lex Maria). Det kan också röra sig om stölder
eller allvarliga klagomål.
0%
av Attendos utredningar
för lex Sarah och
lex Maria fick krav på
ytterligare åtgärd
(Socialstyrelsen).
V I S T R ÄVA R N A T U R L I G T V I S efter att
ingen särskild händelse ska bli så allvarlig att den blir ett missförhållande
(lex Sarah) eller en vårdskada (lex Maria). Vi uppmanar dock våra medarbetare att inte tveka att rapportera en
särskild händelse till Socialstyrelsen
och vi ska hellre rapportera en gång för
mycket än en gång för lite när vi ser ett
gränsfall. Under 2012 rapporterade Attendo 15 händelser som risk för missförhållande eller missförhållande och
15 händelser som risk för vårdskada eller vårdskada. Samtliga händelser har
medfört att åtgärder vidtagits.
50
40
30
20
10
0
N Ä R D E T G Å R fel är det viktigt att
snabbt åtgärda och förebygga de brister
som uppkommit. I våra utredningar av
särskilda händelser beskrivs vilka åtgärder som har vidtagits för att förhindra att händelserna upprepas. Dessa
skickas sedan till Socialstyrelsen. Av de
utlåtanden som vi fått från Socialstyrelsen kan vi utläsa att Attendos utredningar och åtgärder varit tillräckliga.
Inte för någon av våra utredningar om
allvarliga vårdskador (lex Maria) eller
allvarliga missförhållanden (lex Sarah)
under 2012 har myndigheten ställt krav
på ytterligare åtgärder. En förklaring
till det goda resultatet är att vi använder utredare som alla utbildats i utredningsmetodik och risk- och händelseanalys.
UTRED N IN GSK VALITE T FÖR LE X SAR A H O CH LE X M ARIA
Andel utredningar som fick krav på ytterligare åtgärd från Socialstyrelsen
50
Lex Sarah
Lex Maria
Kommunala utförare
7%
11%
Privata utförare
6%
15%
Attendo
0%
0%
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
RESULTAT 2012
VÅ R A
UTBILDNINGA R
Vi utvärderar alla utbildningar som vi
genomför. Våra medarbetare bedömer
kvaliteten på utbildningarna utifrån
om den tillfört ny kunskap samt
I N N O VA T I O N
utbildningens relevans och användbarhet i verksamheten. Resultatet visar att
våra medarbetare är nöjda med utbildningarnas innehåll och upplägg.
OCH UT V ECK LINGSPROJEKT
En viktig del i vårt utvecklingsarbete
är våra projekt. Våra projekt består
av både lokala initiativ och centrala
satsningar.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Under 2012 pågick cirka 300 projekt.
Majoriteten av dessa var lokala, det vill
säga att projekten bedrevs i en enskild
verksamhet. Men hela 18% av projekten drevs som ett samarbete mellan
minst 2 enheter.
51
52
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Äldreomsorgen
i detalj
På följande sidor presenterar vi de detaljerade resultaten av vårt kvalitetsarbete för 2012 inom äldreomsorgen.
Resultaten omfattar brukarundersökningar samt externa
och interna granskningar.
Krocket, Gudfadern
eller stickning?
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
53
Resultat från
brukarundersökningar
VÅRT VIKTIGASTE MÅTT på kvalitet är hur
Vårt bästa mått på nöjdheten är att
mäta andelen nöjda och mycket nöjda
brukare, det vill säga alla som svarat 4
eller 5 på en 5-gradig skala. Med detaljerad data från kommunerna kan vi omvandla deras resultat till denna skala.
nöjd individen är med vår verksamhet.
Varje år följer vi därför noga upp alla
brukarundersökningar som genomförs.
Många kommuner genomför egna brukarundersökningar där individerna i Attendos verksamheter deltar. Informationen är värdefull för oss eftersom den ger
oss möjligheten att jämföra våra resultat
med både kommunen och övriga utförare.
Det gör det lättare för oss att se vilka
områden vi kan förbättra.
Resultatet under 2012 var i samma
nivå eller bättre än andra utförare i
kommunen.
*
*
*
*Information ej tillgänglig
*
*
*Information ej tillgänglig
54
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Resultat från
Kvalitetstermometern
K VA L I T E T S T E R M O M E T E R N
ÄR ETT
verktyg för att enkelt kunna genomföra
en ”temperaturtagning” inom alla kvalitetsområden. Resultatet är en sammanvägning av de viktigaste kvalitetsresultaten och presenteras som ett tal
mellan 0-100 %.
Under 2012 har vi haft en positiv utveckling inom både särskilda boenden
och hemtjänst - samtliga uppnår målet
på 80%. Insatser under året har också
minskat gapet mellan resultaten i särskilda boenden och hemtjänst.
Resultat från
externa granskningar
GENOM
får
vi värdefulla synpunkter på vår verksamhet. De externa granskare som besöker våra verksamheter har gedigen
erfarenhet från många olika verksamheter och när deras tränade ögon berömmer vår verksamhet är det ett kvitto på att vi håller en god kvalitet. Vi är
därför mycket stolta över våra goda resultat från granskningarna under 2012.
E X T ER NA GR A NSK N I NGA R
I data som presenteras ingår alla externa granskningar som slutfördes un-
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
der 2012. Det betyder att granskningar
från slutet av 2011 men som slutfördes
under 2012 också är inkluderade.
Inom särskilda boenden innehåller endast 3 av 124 granskningar ( 2,5 %) allvarlig kritik. Två av dessa handlar om
livsmedelshantering. Vi strävar självklart efter att ingen granskning ska leda
till allvarlig kritik. Inom hemtjänsten
uppnådde vi detta mål - av 33 granskningar innehöll ingen allvarlig kritik.
55
Ä L DR E GU I DE N
Ä L DR EGU I DEN
verktyg som Socialstyrelsen har tagit fram för att jämföra äldreboenden och hemtjänst. All
information hämtas från officiell statistik och från landets kommuner och olika enheter. Socialstyrelsen gör årligen
nya enkätundersökningar och uppdaterar Äldreguiden.
ÄR ETT
Äldreguiden 2012 undersökte för första gången äldreboenden och korttidsboenden tillsammans och benämner dem
permanent särskilt boende. Frågeställningarna basers på 10 indikatorer. Resultaten presenteras i faktiska mått,
uttryckta i procent. Två indikatorer presenteras med ja- eller nej-svar. På grund
av förändringar i metod och frågor är
endast ett fåtal indikatorer jämförbara
med värden från föregående år.
Socialstyrelsen valde att inte redovisa
uppgifter om personaltäthet, antal visstidsanställda, andel legitimerad personal och antal anställda per chef. Måtten
har inte ansetts vara tillförlitliga.
85 av Attendos äldreboenden har utvärderats. 77 av dessa (91%) får högre medelvärde än snittet för alla landets deltagande äldreboenden. Attendo får högre
medelvärden inom genomförandeplan,
delaktighet, riskbedömningar och läkemedel. Inom utbildning ligger Attendo
något under medel för övriga Sverige.
Inom hemtjänsten utvärderades 43 av
Attendos hemtjänstområden. Attendo
får högre medelvärde inom delområdena genomförandeplan och delaktighet
men sämre inom utbildning och personalrörlighet.
Äldreguidens indikatorer 2012:
1.
Aktuell genomförandeplan: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller
korttidsboende med aktuell genomförandeplan den 1 oktober 2011.
2. Delaktighet: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende
som varit delaktiga i att utforma sin aktuella genomförandeplan den 1 oktober 2011.
3. Utbildning: Andel personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå.
4. Personalrörlighet: Andel månadsavlönad omsorgspersonal som slutat på enheten mellan den
1 oktober 2010 till den 1 oktober 2011.
5. Riskbedömning fall: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende fall den 1 oktober 2011.
6. Riskbedömning trycksår: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende trycksår den 1 oktober 2011.
7.
Riskbedömning undernäring: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller
korttidsboende med aktuell riskbedömning avseende undernäring den 1 oktober 2011.
8. Läkemedelsgenomgång: Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende eller korttidsboende med aktuell läkemedelsgenomgång den 1 oktober 2011.
9.
Eget rum: Samtliga personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende har eget rum/bostad
eller delar bostad med anhörig den 1 oktober 2011. Bostaden har eget hygienutrymme och
kokmöjlighet.
10. Bra måltidsordning: Boendet (permanent särskilt boende eller korttidsboende) kan erbjuda måltider fördelade över dygnet den 1 oktober 2011 enligt expertrekommendationer.
56
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Ä L D REBO EN D EN
SVERI G E
AT TEN D O
1. Genomförandeplan
87
97
2. Delaktighet
81
96
3. Utbildning
83
81
7
7
5. Riskbedömning fall
63
90
6. Riskbedömning trycksår
57
83
7. Riskbedömning undernäring
61
85
8. Läkemedelsgenomgång
69
85
SVERI GE
AT TEN D O
1. Genomförandeplan
75
90
2. Delaktighet
71
89
3. Utbildning
75
72
9
11
4. Personalrörlighet
HEMTJÄ NST
4. Personalrörlighet
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
57
PA L L I AT I VA R E GI S T R E T
ett 1. Delaktighet - kommunikation
nationellt kvalitetsregister som är till
Inom detta område behandlas frågor
för alla som vårdar människor i livets
som rör läkarinformation, möjlighet
slutskede. I enlighet med riktlinjerna
att uttrycka önskemål om omsorgens
från Sveriges Kommuner och Landsting
innehåll och önskemål om dödsplats.
ska registret vara tillgängligt för allmänheten, för vårdpersonal och för be2. Teamarbete - Omvårdnad
slutsfattare.
Inom detta område tar man upp omvårdnadsfrågor som munhälsa,
Uppgifterna i registret bygger på en betrycksår och smärtskattning.
skrivning från den sista veckan i en
persons liv genom att medarbetarna
3. Symtomlindring
som vårdat den just avlidna individen
Inom detta område handlar frågorbesvarar cirka 30 frågor. Frågorna bygna om hur väl individen har lindrats
ger på 4 huvudområden:
från smärta, illamående, ångest och
från rosslig andning
SV ENSK A
PA L L I A T I V R E G I S T R E T Ä R
4. Stöd till närstående
Området undersöker stödet till närstående, exempelvis om eftersamtal
erbjudits.
58
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
AT TEN D O
AT TEN D O
2011
2012
K VALITE TSI N D IK ATO R
SVERI G E
SVERI G E
SÄ RSK I LT
SÄ RSK I LT
BO EN D E 2011
BO EN D E 2012
Eftersamtal erbjudet
4 0 , 0%
55 , 9 %
4 6 ,7%
56 , 3%
Läkarinformation till
patienten
52 , 0%
53 ,7%
4 8 , 5%
5 0 , 4%
Uppfyllt önskemål om
dödsplats
31, 2%
3 6 , 4%
32 , 4%
3 5 , 8%
Andel med dokumenterad
munhälsa bedömd
61,1%
6 4 , 0%
6 0 , 6%
6 5 , 2%
Andel utan trycksår vid
dödsfallet
8 9 , 4%
8 8 , 3%
8 9 ,7%
9 0 ,1%
Mänsklig närvaro i
dödsögonblicket
8 0 , 0%
8 4 , 0%
8 5 , 8%
8 6 , 5%
Utförd (dokumenterad)
validerad smärtskattning
10 , 5%
19 , 8%
8 , 8%
18 , 3%
Lindrad från smärta
8 0 , 0%
87, 0%
82 ,1%
8 4 , 5%
Lindrad från illamående
8 4 , 2%
87, 4%
8 3 ,7%
8 5 , 8%
Lindrad från ångest
76 , 5%
8 3 , 3%
76 ,7%
79 , 0%
Lindrad från rosslig
andning
76 , 0%
79 , 2%
76 ,1%
77, 3%
Läkarinformation till
närstående
71, 2%
73 , 2%
6 2 , 6%
6 3 ,1%
Attendo har under 2012 förbättrat de flesta resultaten som registreras i Palliativa
registret. Exempelvis har andelen som erbjuds eftersamtal ökat från 40% till 56%.
Andelen med mänsklig närvaro i dödsögonblicket har ökat från 80% till 84%. Vi
fortsätter arbeta inom detta område för
att förbättra resultaten ytterligare.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
I jämförelse med andra särskilda boenden i Sverige har Attendo högre resultat
inom flera områden, exempelvis Läkarinformation till patienten, Uppfyllt önskemål om dödsplats, och Lindring från
smärta.
59
Lex Maria regleras från 1
januari 2011 i Patientsäkerhetslagen. Lagen innebär att vårdgivare har
skyldighet att anmäla till
Socialstyrelsen om patient i hälso- och sjukvården drabbats av eller utsatts för risk att drabbas
av en allvarlig skada eller
sjukdom.
Händelser under 2012
EN
H Ä N D E L S E F Ö R oss är en registrering av något som inte gick enligt plan.
Majoriteten av händelserna leder inte
till någon skada för individen, utan registreras eftersom det är något vi kan
förbättra och för att den utgör en risk
för en framtida skada. De vanligaste
händelserna som förekommer är inom
läkemedelshantering och fall. Det kan
till exempel vara att en medarbetare
glömt att signera läkemedelslistan
eller att en medarbetare eller boende
blivit hotad.
För att inrapporterad data ska bli korrekt krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Av den anledningen säkerställer
vi regelbundet att enheterna är godkända i det systematiska arbetet. Inom särskilda boenden låg andelen godkända
stabilt runt 96% och hemtjänsten har
förbättrat sitt arbete under året, från
91% i Q1 till 95% i Q4.
Antal händelser per kvartal har legat stabilt mellan 9000 och 10000 händelser,
där majoriteten är inom särskilda boenden. I äldreboenden är fall den vanligaste
formen av händelse och det är även en anledning till vårt aktiva arbete inom fallprevention. I hemtjänsten är den vanligaste händelsen inom läkemedelshantering.
60
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
När en händelse är av allvarligare art, till exempel när en individ blivit skadad,
kallar vi det för en särskild händelse. I särskilda händelser inkluderar vi även allvarliga klagomål.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
61
L E X S A R A H O CH L E X M A R I A I NOM Ä L DR E OM S OR GE N
VI
för att en
särskild händelse inte ska bli så allvarliga att den blir en lex Sarah eller lex
Maria. Vi drar oss dock inte för att rapportera en särskild händelse till Socialstyrelsen och vi rapporterar hellre en
gång för mycket än en gång för lite när
vi ser ett gränsfall. Under 2012 rapporA RBETA R NAT U RL IGT V I S
terade vi 6 lex Sarah och 15 lex Maria
inom äldreomsorgen. Samtliga händelser har medfört att åtgärder vidtagits.
Nedan följer tabeller med samtliga lex
Sarah och lex Maria som inträffat inom
Attendos äldreomsorg under 2012.
LE X SAR A H
H Ä N D EL SE
ÅTGÄRD
BESLUT
Händelsedatum: 2012-10-17
• Medarbetaren omplaceras.
Datum: 2012-12-18
Anmälningsdatum: 2012-11-21
av Attendo
• Kontinuerlig handledning av demensteam införs.
Socialstyrelsens beslut:
Ärendet avskrivs.
Medarbetare ger en boende en örfil efter att den boende spottat på
medarbetaren.
• Värderingsarbetet intensifieras inom
arbetsgruppen.
Händelsedatum: 2012-08-19
• Byte till sänglarm i stället för rörelselarm.
Anmälningsdatum: 2012-10-04
av Attendo
Individ faller ur sin säng. Närstående lämnar in klagomål till boendet.
• Sänggrindar installeras efter samtycke.
• Riskbedömning genomförs av arbetsteam.
Datum: 2013-01-10
Socialstyrelsens beslut:
Händelsen bedöms inte som ett
missförhållande. Ärendet avslutas
• Ny signeringslista införs för loggning
av varje funktionskontroll av larm.
• Genomgång med hela medarbetargruppen av lokal rutin för larmkontroller.
• Ommöblering av rummet så att boende enkelt kan nå larmdosan.
Händelsedatum: 2012-05-12
Anmälningsdatum: 2012-07-09
av Attendo
Medarbetare upptäcker brister i
omvårdnad av en boende.
• Genomgång av ansvarsområden och
fördelning av arbetet under dygnet
med arbetsgrupperna.
• Utbildning i socialtjänstlagen, kommunikation samt bemötande.
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och åtgärder är tillräcklig för att förhindra upprepning. Ärendet avslutas.
• Genomgång och utbildning av medarbetarnas skyldighet att rapportera
risk för missförhållanden.
62
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
H Ä N D EL SE
Händelsedatum: 2012-05-04
Anmälningsdatum: 2012-06-18
av Attendo
Medarbetare finner blåmärken på
en boende.
ÅTGÄRD
• Medarbetare som misstänks för att
vara hårdhänt säger upp sig själv.
• Genomgång av medarbetarnas skyldighet att rapportera risk för missförhållande.
BESLUT
Datum: 2012-06-21
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
• Värderingsgrunden diskuteras med
tätare intervall på arbetsplatsen.
• Värderingsarbetet förstärks med ytterligare en värderingscoach.
Händelsedatum: 2012-02-22
Anmälningsdatum: 2012-03-16
av Attendo
Boende med demenssjukdom
dricker rengöringsmedel som
finns i individens lägenhet.
• Individen skickas omgående till sjukhus för läkarvård.
• Hela verksamheten kontrolleras och
alla kemtekniska produkter avlägsnas eller låses in enligt rutin.
Datum: 2012-12-11
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och åtgärder är tillräckliga för att förhindra upprepning. Ärendet avslutas.
• Ny lokal rutin för kemtekniska produkter skrivs och översyn av samtliga
rutiner genomförs.
• Boende och närstående informeras om
vikten att meddela medarbetarna före
de placerar rengöringsmedel i lägenheterna.
• Firma för larm kontaktas för att få
loggning av larm.
Händelsedatum: 2012-02-10
Anmälningsdatum: 2012-04-02
av Attendo
Medarbetare slår en boende.
• Medarbetaren stängs genast av från
arbetet och sägs sedan upp.
• Värderingsarbetet intensifieras på boendet.
Datum: 2012-05-22
Socialstyrelsens beslut:
Relevanta åtgärder är vidtagna.
Ärendet avslutas.
LE X M ARIA
H Ä N D EL SE
ÅTGÄRD
BESLUT
Händelsedatum: 2012-05-22
• Delegeringen tas bort.
Datum: 2012-12-27
Anmälningsdatum: 2012-06-20
av Växjö kommuns MAS
• Introduktionen till sjuksköterskor anpassas till sjuksköterskornas arbetsuppgifter och arbetssituation.
Socialstyrelsens beslut:
Vidtagna åtgärder är korrekta
och relevanta. Ärendet avslutas.
Dubbel dos av smärtlindrande
medicin ges via plåster av medarbetare utan delegering.
• Nya sjuksköterskor får genomgång
från MAS om alla rutiner.
• Arbetsmiljön ses över och förbättras
för att undvika framtida händelser.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
63
H Ä N D EL SE
Händelsedatum: 2012-05-19
Anmälningsdatum: 2012-07-18
av Attendos MAS
Boende blir dålig efter att ha fallit, sjuksköterska avvaktar med
att skicka individen till sjukhus.
ÅTGÄRD
• Information till sjuksköterska om gällande riktlinjer för fall och fallskada.
Rutinerna repeteras även med övriga
medarbetare.
• Revidering av sjuksköterskornas dokumentationsrutin och rutin för kontakt med närstående.
BESLUT
Datum: 2012-10-31
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
• Medarbetare utbildas i att ta blodtryck.
• Ny rutin för att sjuksköterska bättre
ska kunna tillvarata övriga medarbetares iakttagelser.
Händelsedatum: 2012-05-10
Anmälningsdatum:2012-05
av Täby kommuns MAS
Vikarierande medarbetare ger
medicin till boende ur egen ficka,
utan att tillkalla sjuksköterska.
Händelsedatum: 2012-07-04
Anmälningsdatum: 2012-08-30
av Attendos MAS
Boende håller kvar medicinen i
munnen under flera timmar.
Händelsedatum: 2012-07-25
Anmälningsdatum: 2012-11-09
av Mölndal kommuns MAS
Boende i mobil duschstol tippar
framåt och glider av stolen.
Händelsedatum: 2012-09-10
Anmälningsdatum: 2012-10-15
av Mölndal kommuns MAS
Medarbetare ger en boende fel
läkemedel.
64
• Den vikarierande medarbetaren
stängs av från arbetet.
Socialstyrelsens beslut:
Inväntas.
• Rutiner för hanteringen av läkmedel
tas upp med all nattpersonal för att
säkerställa att samtliga medarbetare
har rätt kunskapsnivå.
• Medarbetare får utbildning i dokumentation samt utbildning i bemötande och professionalitet.
• Revidering av rutiner för delegering,
intern informationsöverföring och dokumentation.
• Individen skickas omedelbart till
sjukhus för röntgen.
Datum: 2013-02-06
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
Socialstyrelsens beslut:
Inväntas.
• Alla hjälpmedel med tillhörande dokumentation undersöks.
• Ansvariga för rehabilitering tar fram
bruksanvisningar till förskrivna
hjälpmedel och genomför utbildning
med medarbetare.
• Individen skickas till sjukhus för undersökning.
• Revidering av rutiner för läkemedelshanteringen genomförs.
Datum: 2013-02-18
Socialstyrelsens beslut:
Tillräckliga åtgärder är vidtagna. Ärendet avslutas.
• Ett projektarbete för säker läkemedelshantering inleds på boendet.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
H Ä N D EL SE
Händelsedatum: 2012-09-07
Anmälningsdatum: 2012-10-15
av Attendos MAS
Individ får av misstag i sig annans persons läkemedel. En dag
senare faller individen.
Händelsedatum: 2012-09-20
Anmälningsdatum:2012-11-09
av Attendos MAS
Sårvård utförs inte på rätt sätt
för individ med svårläkt bensår.
ÅTGÄRD
• Individen skickas till sjukhus, men
avlider efter operation.
BESLUT
Socialstyrelsens beslut:
Inväntas.
• Revidering av rutin för läkemedel och
delegering samt fallriskbedömning
genomförs.
• Genomgång av reviderade rutiner
med alla medarbetare och på sjuksköterskemöte.
• Individen skickas till sjukhus för sårrevision.
Socialstyrelsens beslut:
Inväntas.
• Rutin för kontakt med anhöriga vid
ändrat hälsotillstånd samt för planering och information vid palliativ
vård upprättas.
• Utbildning till sjuksköterskorna i
hantering av svåra operationssår.
Händelsedatum: 2012-09-26
Anmälningsdatum: 2012-11-22
av Bålsta kommuns MAS
Boende hittas på golvet efter att
ha fallit. Läkare kontaktas inte.
Individen lägger sig för att vila
och förlorar medvetandet.
Händelsedatum: 2012-10-08
Anmälningsdatum: 2012-10-17
av Linköping kommuns MAS
En boende får frånvaroattack
med kramper, men sjuksköterska
följer inte upp situationen.
• Individen skickas till sjukhus och avlider senare.
Socialstyrelsens beslut:
Inväntas.
• Revidering av rutiner för fallriskbedömning, fallprevention och teamarbete.
• Ökad uppföljning av följsamhet till
rutinerna
• Rutin för kontakt med sjuksköterska
och rutin för dokumentation tas upp
på arbetsplatsträffar.
Socialstyrelsens beslut:
Inväntas.
• Ny rutin skrivs för att alltid följa upp
och göra för nödvändiga kontroller
där jour eller nattsjuksköterskan
varit involverad.
• Rutinen för kontakt med närstående,
vid förändring av hälsotillstånd,
revideras.
• Utbildning för undersköterskor kring
medicinska parametrar och symtom
på allvarliga sjukdomstillstånd.
Händelsedatum: 2012-10-26
Anmälningsdatum: 2012-12-26
av Linköping kommuns MAS
Individ faller ur lyft och slår i höger sida av kroppen.
• Individen skickas till sjukhus för
röntgen.
Socialstyrelsens beslut:
Inväntas.
• Introduktionsmaterialet för handhavande av liftar förtydligas.
• Utbildning och genomgång av rutin
för liftens handhavande för samtliga
medarbetare.
• Markering sätts på lift där det framgår att två medarbetare krävs för förflyttning.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
65
H Ä N D EL SE
Händelsedatum: 2012-10-30
Anmälningsdatum:: 2013-02-18 av
Mölndal kommuns MAS
Sjuksköterska använder av misstag
en kasserad vaccinationsspruta.
Händelsedatum: 2012-08-21
Anmälningsdatum: 2013-02-22
Boende glider ur sin rullstol och
får en fraktur.
Händelsedatum: 2012-03-26
Anmälningsdatum: 2012-04
Boende får dubbel dos medicin och
faller vid en senare tidpunkt.
ÅTGÄRD
• Kontakt tas med läkare för konsultation.
BESLUT
Socialstyrelsens beslut:
Inväntas.
• Prover tas kontinuerligt på berörd individ under efterföljande 6 månader.
• Mölndals MAS informeras och bedömer
initialt att händelsen inte ska anmälas
enligt lex Maria. Ny MAS ändrar beslutet och anmäler enligt lex Maria.
• Individen skickas till sjukhus för undersökning.
• Rutiner förtydligas.
• Alla medarbetare informeras om rutiner och genomförandeplanernas innehåll.
• Individen skickas till sjukhus för undersökning och observation och återvänder hem utan skador.
• Anvisningar för administrering av
mediciner förtydligas.
Datum: 2013-03-05
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas
Datum: 2012-12-11
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
• Revidering av rutin för läkemedelshantering och för rapportering av läkemedel.
• Förändring av schema.
Händelsedatum: 2012-03-14
Anmälningsdatum: 2012-04
En boende faller vid förflyttning
från en stol till sängen och får en
fraktur.
• Läkare tillkallas och undersöker individen.
• Individen skickas till sjukhus för
röntgen.
• Rutiner för hanteringen vid överflyttning repeteras av alla medarbetare.
Datum: 2012-12-11
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
• Sjukgymnasten undersöker och säkerställer att alla sängar är i fullgott
skick.
66
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Resultat från vår
interna kvalitetsrevision Egenkontrollen
E GE N KON T ROL L
samtliga verksamheter en gång per år och
innebär en kontroll av att verksamheten uppfyller formella krav från myndigheter. Det är en uppföljning av om
rutiner och riktlinjer i verksamheten
finns och att de efterlevs. Genom Egenkontrollen säkrar vi vår interna process
och vi får genom resultatet ett konkret
underlag för att kunna förbättra och
förändra verksamheten så att vi når
uppsatta mål.
GENOM F ÖR S I
frågor. Sammanlagt består Egenkontrollen av ungefär 120 kontrollpunkter.
För godkänt resultat krävs att 95% av
kontrollfrågorna är godkända samt att
verksamheten har en godkänd dokumentation om 97%. Resultatet leder till
en åtgärdsplan för de delar i Egenkontrollen som inte blivit godkända. Åtgärdsplanen ligger till grund för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete.
Resultatet med tillhörande åtgärdsplan
ska sedan diskuteras inom verksamI Egenkontrollen granskas hur verkheten för att resultera i en tidsplan för
samheten följer gällande riktlinjer utiförbättringsarbetet och vem som är anfrån lagar och författningar. Det ingår
även att granska om avtal och tillstånd svarig för de olika delarna. Verksamföljs och om utlovade förbättringsåtgär- hetschefen har huvudansvaret för att de
delar som inte blev godkända åtgärdas.
der är vidtagna och följs. Om verksamUppföljning ska också ske på de enhetsheten har haft tillsyn från någon myndighet och denna har funnit brister ska möten som verksamhetschefen har tillen åtgärdsplan ha utarbetats och arbe- sammans med regionchefen. Resultatet
och åtgärdsplanen följs även upp på de
tet vara påbörjat.
månatliga regionmötena där VD, regionchef, controller och kvalitetsutveckGranskningen utförs från den centrala kvalitetsavdelningen. Det ingår även lare deltar. Åtgärdsplanen följs upp tills
samtliga brister är åtgärdade och då
att ställa frågor till medarbetarna om
släcks Egenkontrollen. Syftet med detta
viktiga riktlinjer och rutiner för att se
om de är kända och implementerade. En är att brister ska åtgärdas så snart det
viktig del är kontrollen av individdoku- är möjligt och inte återkomma i nästa
mentationen som görs med särskild be- års Egenkontroll.
dömningsmall.
Inom dokumentationsområdet har vi
under de senaste åren genomfört utbildEgenkontrollen består av fem områden:
ningsinsatser för att förbättra oss. DetLedning, Socialtjänst, Hälso- och sjukvård, Kompetens och Samverkan. Under ta har gett resultat och andelen godkända inom dokumentation är nu 99%.
varje område finns ett antal underrubriker som i sin tur genererar i ett antal
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
67
93%
av verksamheterna har
godkänts i en extern kvalitetsgranskning av läkemedelsrutinerna under de
2 senaste åren
98%
har upprättat
patientskerhetsberättelse
80%
har ett pågående värderingsarbete, viss nedgång
från 82% 2011
K ATEG O RI
A N D EL
GODK Ä N DA
H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D
Dokumentation
99%
Det finns godkända rutiner för sjukvårdsdokumentation. Det
finns en godkänd granskning av befintlig dokumentation.
Hygien
9 7%
Det finns godkända hygienrutiner som efterlevs.
Läkemedel
9 4%
Det finns godkända rutiner för hantering och förvaring av
läkemedel.
Omvårdnad
9 7%
Det finns godkända rutiner för nattfasta, fallriskbedömning, trycksårsbedömning, tandvård, inkontinenshjälpmedel och vård i livets slutskede.
Säkerhet
9 8%
Det finns dokumentation från läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Det finns godkänd syrgashantering, skriftliga riktlinjer från MAS, regelbunden
kvalitetsuppföljning av delegeringar av MAS samt lätt tillgängliga rutiner för kontakt med läkare och sjuksköterska.
9 0%
Det finns kostombud och kvalitetssamordnare samt att
enheten har ett fungerande värderingsarbete.
Arbetsmiljö
92%
Det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete, sammanställning av tillbud och arbetsskador, rutiner för hot och våld,
riskbedömningar, samt protokollförda arbetsmiljöträffar.
Struktur
9 7%
Det finns aktuella verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, tillstånd, samt ramavtal/placeringsavtal
Livsmedel
9 4%
Det finns godkännande från kommunens miljö och hälsa
och rutiner för korrekt livsmedelshantering.
Händelsehantering och förbättringsarbete
9 6%
Det finns rutiner för händelsehantering. Enhetens lokala
kvalitetsgrupp har dokumenterade protokoll och korrekt
ifyllda händelserapporter
Säkerhet
9 6%
Det har genomförts funktionskontroller av larm minst 1
gång/månad, samt kontroller av arbetstekniska hjälpmedel. Det finns rutiner för hantering av sekretesshandlingar, nycklar, bilar och brukares privata medel.
98%
av enheterna har en lokal
rutin för hot och våld
92%
K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT
KO M PE T E N S
Stödfunktioner
har aktuell
verksamhetsberättelse
L E DN I N G
68
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
K ATEG O RI
A N D EL
GODK Ä N DA
K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT
SA M VERK AN
Extern och
intern
9 7%
Informationsöverföring
99%
Det finns godkända rutiner för skriftlig och muntlig informationsöverföring internt och externt.
Dokumentation
99%
Det finns godkända rutiner för dokumentation inom SoL. Det
finns ett godkänt resultat på dokumentationsgranskning.
Insatser
99%
Det erbjuds aktiviteter i tillräcklig omfattning. Det finns
kontaktman för samtliga brukare och tydliga inflyttningsrutiner.
Kost
9 6%
Det finns godkända rutiner för kost och måltider samt ett
kostråd.
Säkerhet
9 5%
Det finns godkända rutiner för lex Sarah, kontakt vid
akut situation, hanterande av utmanande beteenden, användning av kemtekniska produkter samt ett godkänt
planeringssystem.
Det finns regelbunden kontakt med kommun/beställare samt
rutiner för klagomål och förbättringsförslag. Enheten ordnar
också regelbundna möten för God Man/Förvaltare, närstående samt för brukare.
S O C I A LTJÄ N S T
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
95%
av tillfrågade medarbetare kunde beskriva
arbetsföljden för händelsehantering
95%
av enheterna hade
dokumenterad kontroll av
brukarlarm varje månad
100%
av tillfrågade medarbetare kunde beskriva hur de ska inhämta
information om en
brukare och hur informationen ska föras vidare
94%
av medarbetarna
kunde beskriva vad
anmälningsplikt enligt
lex Sarah innebär
69
70
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Omsorg om personer med
funktionsnedsättning (LSS)
i detalj
På följande sidor presenterar vi de detaljerade resultaten
av vårt kvalitetsarbete för 2012 inom omsorgen om personer
med funktionsnedsättning. Resultaten omfattar brukarundersökningar samt externa och interna granskningar.
Anna, ska du
inte ha krok?
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Nej, jag vill
inte bli störd.
71
Resultat från
kvalitetstermometern
K VA L I T E T S T E R M O M E T E R N
ÄR ETT
verktyg för att enkelt kunna genomföra
en ”temperaturtagning” inom alla kvalitetsområden. Resultatet är en sammanvägning av de viktigaste kvalitetsresultaten och presenteras som ett tal
mellan 0-100%.
Under 2012 hade vi en positiv utveckling och vi uppnådde målet om 80%
under sista kvartalet.
Resultat från
brukarundersökningar
VÅ R T
på kvalitet är Resultatet under 2012 är bra och i samhur nöjd den enskilde är med vår verkma nivå eller bättre än andra utförare i
samhet. Varje år följer vi därför noga
dessa kommuner.
upp alla brukarundersökningar som
genomförs. Vår egen undersökning genomförs varje eller vartannat år. Senaste undersökningen gjordes hösten 2011.
Två kommuner, Stockholm och Västerås, har genomfört brukarundersökningar under året där individer från Attendos verksamheter deltagit.
V I KT IGA ST E M ÅT T
Vårt bästa mått på nöjdhet är att mäta
andelen nöjda eller mycket nöjda – det
motsvarar alla som svarat 4 eller 5 på en
5-gradig skala. Vi frågar alltid efter detaljerad data från kommunerna så att vi kan
omvandla resultatet till denna skala.
72
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Resultat från
externa granskningar
G E N O M E X T E R N A G R A N S K N I N G A R får
vi värdefulla synpunkter på vår verksamhet. De externa granskare som besöker våra enheter har gedigen erfarenhet från många olika verksamheter och
när deras tränade ögon ger vår verksamhet ett bra omdöme är det ett kvitto på att vi håller en god kvalitet. Vi är
därför mycket stolta över våra goda resultat från granskningarna under 2012.
I data som presenteras ingår alla externa granskningar som slutfördes un-
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
der 2012. Det betyder att granskningar
från slutet av 2011 men som slutfördes
under 2012 också är inkluderade.
Totalt fick Attendo beslut från 93 externa granskningar under 2012. Majoriteten av dessa kom från kunden, alltså den placerande kommunen. Ingen
av granskningarna medförde allvarlig
kritik på verksamheten. Alla eventuella anmärkningar från granskningar åtgärdas, oavsett om de anses vara små
eller stora.
73
Resultat från
händelsehanteringen
EN
H Ä N D E L S E F Ö R oss är en registrering av något som inte gick enligt plan.
Majoriteten av händelserna leder inte
till någon skada för individen, utan registreras eftersom det är något vi kan
förbättra och för att händelsen utgör en
risk för en framtida skada. De vanligaste händelserna som förekommer är
inom läkemedelshantering och hot och
våld. Exempel på händelser kan vara
att en medarbetare glömt att signera läkemedelslistan eller att en individ blivit hotad.
För att inrapporterad data ska bli korrekt krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Därför säkerställer vi regelbundet att enheterna är godkända i det
systematiska arbetet. Inom omsorgen
74
om personer med funktionsnedsättning
(LSS) låg andelen godkända enheter
runt 96% under året.
Antal händelser per kvartal har legat
stabilt mellan 1500 och 2000 händelser.
Den vanligaste formen av händelse är
hot och våld, vilket förklaras av att vi
har flera verksamheter med utagerande
individer.
När en händelse är av allvarligare art,
till exempel när en individ blivit skadad, kallar vi det för en särskild händelse. Vårt mål är naturligtvis alltid att
antalet särskilda händelser ska vara så
lågt som möjligt. I särskilda händelser
inkluderar vi också allvarliga klagomål.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
V I S T R ÄVA R E F T E R att händelser inte ska bli så
allvarliga att de blir lex Sarah eller lex Maria. Vi
drar oss dock inte för att rapportera en särskild
händelse till Socialstyrelsen och vi rapporterar
hellre en gång för mycket än en gång för lite när
vi ser ett gränsfall.
H Ä N D EL SE
Under 2012 rapporterade vi 9 stycken lex Sarah
inom LSS. Samtliga händelser har medfört att åtgärder vidtagits.
Nedan följer en redovisning av inträffade lex Sarah inom LSS i Attendo under 2012:
ÅTGÄRD
BESLUT
Händelsedatum: 2012-08-29
• Ny rutin införs för utebliven insats.
Datum: 2012-11-12
Anmälningsdatum: 2012-10-25
av Attendo
• Arbetsrättsliga åtgärder vidtas i förhållande till berörd medarbetare.
Medarbetare lämnade boendet
med en boende kvar i sin lägenhet.
• Genomförandeplan och riskanalys för
berörd boende upprättas.
Socialstyrelsens beslut:
Vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
Händelsedatum: 2012-08-20
• Måltidsrutin förändras
Datum: 2012-10-16
Anmälningsdatum: 2012-09-13
av Attendo
• Rutinen för Hot och Våld ses över.
Socialstyrelsens beslut:
Ärendet avslutas.
En boende skadar en annan boende med kniv vid en gemensam
måltid.
• Individuell riskanalys görs med handlingsplan för aktuell boende.
Händelsedatum: 2012-07-31
• Utarbetad riskanalys över epilepsilarm.
Datum: 2013-01-14
Anmälningsdatum: 2012-09-21
av Attendo
• Förbättrade rutiner att låsa in kemikalier.
Boende blir inlåst på sitt rum då
det bedömts fi nnas en säkerhetsrisk.
• Genomgång och ev. revision av individens morgonrutiner.
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga för att undanröja risk för upprepning. Ärendet avslutas.
Händelsedatum: 2012-06-04
• Rutin för hur förskrivning av hjälpmedel följs upp och uppgraderas.
Anmälningsdatum: 2012-07-23
av Attendo
Individ får rullstolens sele om
halsen och svårt att andas.
Händelsedatum: 2012- 06-04
Anmälningsdatum: 2012-07-23
av Attendo
Person lyfts i vårdarbälte med
taklift och spänns fast i rullstolen med samma bälte.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
• Återkommande värderingsövningar
med fokus på bemötande mellan medarbetare och boende.
• Instruktioner dokumenteras i berörd
persons akt, samt kommuniceras till
alla medarbetare.
• Ny rutin införs om att alla hjälpmedel
som förskrivs följs med en skriftlig instruktion från arbetsterapeut.
• Förskrivning och instruktioner dokumenteras i individdokumentationen i
verksamheten och kommuniceras till
berörda medarbetare.
Datum: 2012-07-27
Socialstyrelsens beslut:
Ärendet avslutas.
Datum: 2012-07-27
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
75
H Ä N D EL SE
ÅTGÄRD
BESLUT
Händelsedatum: 2012-03-28
• Berörd person skickas till sjukhus.
Datum: 2012-12-06
Anmälningsdatum: 2012-07-05
av Attendo
• Förtydligande av rutiner kring kontakt med sjukvård för informationsöverföring när individer insjuknar.
Socialstyrelsens beslut:
Ärendet avslutas.
Boende med diarré, lunginflammation och trycksår, får vänta över
helgen innan läkare tillkallas.
• Förtydligande av rutiner för dokumentation.
• Byte av tvättlappar till annat fabrikat
för att minimera risken för trycksår.
• Kartläggning av medarbetarna behov
av handledning och stöd i arbetet.
Händelsedatum: 2012-05-07
Anmälningsdatum: 2012-07-27
av Attendo
Boendes PEG faller ur halsen och
sätts på plats av person utan rätt
utbildning.
• Rutiner för egenvård revideras så att
sjukvården kopplas in för att hantera
situationen.
• Utbildning av alla medarbetare för
att säkerställa rätt kunskapsnivå.
Datum: 2012-08-07
Socialstyrelsens beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
• Upprätta riskanalys och handlingsplan för varje barn.
• Rutin för introduktion av nya medarbetare revideras.
Händelsedatum: 2012-04-15
Anmälningsdatum: 2012-05-31
av Attendo
Två barn avviker från en närliggande lekplats.
Händelsedatum: 2012-03-02
Anmälningsdatum: 2012-05-03
av Attendo
Medarbetare drar i persons handleder så personen tappar balansen och ramlar.
76
• Handlingsplan och bemötandeplan
upprättas för varje barn.
• Ny rutin för planering av arbetet på
enheten.
Datum: 2012-06-08
Socialstyrelsens beslut:
Vidtagna åtgärder är tillräckliga. Ärendet avslutas.
• Utökad handledning i TEACCH samt
fördjupat metodarbete.
• Samtal med berörda medarbetare och
uppdatering av bemötandeplaner och
rutiner.
• Utbildning i Autism samt TEACCH
och motiverande arbetsuppgifter.
• Nätverksmöte kring individen där
daglig verksamhet, boendet, god man/
närstående, handläggare och ev. autismcentrum/handläggare medverkar.
Datum: 2012-06-18
Socialstyrelsen beslut:
Utredning och vidtagna åtgärder är tillräckliga för att avhjälpa risken för missförhållande.
Ärendet avslutas.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Resultat från vår
interna kvalitetsrevision Egenkontrollen
E GE N KON T ROL L
G E N O M F Ö R S I samtliga verksamheter en gång per år och
innebär en kontroll av att verksamheten uppfyller formella krav från myndigheter. Det är en uppföljning av hur
rutiner och riktlinjer i verksamheten
finns och efterlevs. Genom Egenkontrollen säkrar vi vår interna process och vi
får genom resultatet ett konkret underlag för att kunna förbättra och förändra verksamheten så att vi uppnår uppsatta mål.
I Egenkontrollen granskas hur verksamheten följer gällande riktlinjer utifrån lagar och författningar. Det ingår
även att granska om avtal och tillstånd
följs och om utlovade förbättringsåtgärder är vidtagna och följs. Om verksamheten har haft tillsyn från någon myndighet och dessa har funnit brister ska
en åtgärdsplan ha utarbetats och arbetet vara påbörjat.
För godkänt resultat krävs att 95% av
kontrollfrågorna ska vara godkända
samt att verksamheten ska ha en godkänd dokumentation på 97%. Resultatet
resulterar i en åtgärdsplan för de delar i
Egenkontrollen som inte blivit godkända.
Åtgärdsplanen ligger till grund för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete.
Resultatet med tillhörande åtgärdsplan ska sedan diskuteras inom verksamheten för att resultera i en tidplan
för förbättringsarbetet och vem som är
ansvariga för de olika delarna. Verksamhetschefen har huvudansvaret för
att de delar som inte blev godkända åtgärdas. Uppföljning ska även ske på de
enhetsmöten som verksamhetschefen
har tillsammans med regionchefen. Resultatet och åtgärdsplanen följs även
upp på de månatliga regionmötena där
VD, regionchef, controller och kvalitetsutvecklare deltar. Åtgärdsplanen följs
upp tills samtliga brister är åtgärdade och då släcks Egenkontrollen. Syftet
med detta är att brister ska åtgärdas så
snart det är möjligt och inte återkomma
i nästa års Egenkontroll.
Granskningen utförs centralt från kvalitetsavdelningen. Det ingår även att
ställa frågor till medarbetarna om viktigare riktlinjer och rutiner för att se
om de är kända och implementerade. En
viktig del är kontrollen av individdoku- Egenkontrollen ger resultat genom att
mentationen som görs med särskild be- belysa brister. Exempelvis visade resuldömningsmall.
tatet 2011 att endast 69% av enheterna
hade ett fungerande värderingsarbete.
Egenkontrollen består av fem områden:
Under året förbättrades detta och 2012
Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjukhade hela 97% ett fungerande värdevård, Kompetens och Samverkan. Under ringsarbete.
varje område finns ett antal underrubriker som i sin tur genererar ett antal frågor. Sammanlagt består Egenkontrollen
av ungefär 120 kontrollpunkter.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
77
97%
av enheterna har pågående värderingsarbete, en
ökning från 69% 2011
85%
av enheterna har en
rutin och checklista för
introduktion av nyanställda, en minskining från
89% 2011
77%
har avvikelsehantering
inom livsmedelshanteringen
K ATEG O RI
A N D EL
GODK Ä N DA
H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D
Dokumentation
9 8%
Det finns godkända rutiner för dokumentation och arkivering av sjukvårdsdokumentation. Det finns en godkänd
granskning av befi ntlig dokumentation.
Hygien
99%
Det finns godkända hygienrutiner som efterlevs.
Läkemedel
9 7%
Det finns godkända rutiner för hantering av läkemedel,
samt att verksamheten godkänts av extern granskare.
Omvårdnad
9 8%
Det finns godkända rutiner för tandvård, inkontinenshjälpmedel och vård i livets slutskede.
Säkerhet
9 7%
Det finns dokumentation från läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Det finns skriftliga riktlinjer från MAS, regelbunden kvalitetsuppföljning av
delegeringar av MAS samt lätt tillgängliga rutiner för
kontakt med läkare och sjuksköterska.
Metoder
Arbetssätt
8 3%
Det finns beskrivning av enhetens arbetssätt eller metod
som efterföljs
Stödfunktioner
99%
Det finns kostombud och kvalitetssamordnare. Det finns
ett fungerande värderingsarbete.
Arbetsmiljö
9 0%
Det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete, sammanställning av tillbud och arbetsskador, rutiner för hot och våld,
riskbedömningar, samt protokollförda arbetsmiljöträffar.
Struktur
9 7%
Det finns aktuella verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Det finns tillstånd och ramavtal/placeringsavtal.
Livsmedel
9 3%
Det finns godkännande från kommunens miljö och hälsa
och det finns rutiner för korrekt livsmedelshantering.
Händelsehantering och förbättringsarbete
89%
Det finns rutiner för händelsehantering och den lokala
kvalitetsgruppen har protokoll och korrekt ifyllda händelserapporter.
Säkerhet
9 3%
Det har genomförts funktionskontroller av larm minst
1 gång/månad, samt kontroller av arbetstekniska hjälpmedel. Det finns rutiner för hantering av sekretesshandlingar, nycklar, bilar samt individers privata medel.
74%
av enheterna har en lokal
kvalitetsgrupp som möts
månadsvis, en ökning
från 69% 2011
98%
av medarbetarna kunde
korrekt beskriva hur man
ska gå tillväga om man
får ett klagomål från
klient/brukare eller
närstående
78
K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT
KO M PE T E N S
L E DN I N G
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
K ATEG O RI
A N D EL
GODK Ä N DA
K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT
96%
av enheterna har
rutin för delaktighet
SA M VERK AN
Extern och
intern
99%
Det finns regelbunden kontakt med beställare samt rutiner för klagomål och förbättringsförslag.
100%
Informationsöverföring
9 8%
Det finns godkända rutiner för skriftlig och muntlig informationsöverföring internt och externt.
av medarbetarna kan
korrekt beskriva hur de
arbetar med att sätta
barns bästa i fokus
9 7%
Det finns godkända rutiner för dokumentation och arkivering av dokumentation samt systematisk uppföljning. Det
finns ett godkänt resultat på dokumentationsgranskning.
S O C I A LTJÄ N S T
Dokumentation
Aktiviteter
9 8%
Det erbjuds aktiviteter i tillräcklig omfattning som är planerade och anslagna.
Kontaktman
och delaktighet
9 3%
Det finns utsedd kontaktman för samtliga individer, det
finns rutiner för delaktighet och tydliga inflyttningsrutiner så att boenden vet hur de kan påverka.
Arbete för
barns bästa
9 8%
Det finns lokala rutiner för arbete med barns bästa och
anställda är väl införstådda med gällande regelverk. Vuxenverksamheter har säkerhetsrutiner för barn som kommer på besök.
Kost
9 4%
Det finns godkända rutiner för kost och måltider samt att
man genomför kostråd.
Säkerhet
92%
Det finns godkända rutiner för lex Sarah, kontakt vi akut
situation, hantering av utmanande beteenden samt användning av kemtekniska produkter.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
92%
av medarbetarna kunde
korrekt beskriva vad anmälningsplikt enligt lex
Sarah innebär
79
80
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Individ- och familjeomsorgen (IOF)
i detalj
På följande sidor presenterar vi de detaljerade resultaten
av vårt kvalitetsarbete för 2012 inom individ- och familjeomsorgen. Resultaten omfattar brukarundersökningar
samt externa och interna granskningar.
Ligger ni bra här?
Zzzzz.
Zzzz.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
81
8,7
av
10
fick Attendos socionombemanning som
omdöme för bemötande och service.
Resultat från
kundundersökningen
2 012 G E N O M F Ö R D E Novus en
kundundersökning inom Attendo Individ och Familj. Slutsatsen från undersökningen var att 6 av 10 kunder i helhet är nöjda med Attendo IOFs insats.
15 % gav betyget 1 eller 2 på en 5-gradig
skala. 6 av 10 upplever Attendo som ett
öppet och ärligt företag.
U N DER
Även inom Attendos socionombemanning genomförs regelbundet undersökningar bland kunderna. Här får vi exempelvis omdömet 8,7 av 10 när det
gäller samarbetet med mottagande
verksamhetschef.
N ÖJ D H E T M ED AT TEN D O I O F (BE T YG 4 EL L ER 5 PÅ 5 - G R A D I G SK A L A)
82
1. Hur nöjd är du med hur Attendo sköter sina uppgifter i sin helhet?
61%
2. I vilken utsträckning upplever du att följande påstående stämmer in
på Attendo?: Attendo är ett företag som upplevs som öppet och ärligt
6 0%
3. Vilken är din allmänna uppfattning om Attendo som utförare av vård
och omsorg i relation till andra aktörer på marknaden som du känner
till?
42%
4. Vilket förtroende har du för Attendo som utförare av vård och omsorg?
4 0%
5. Om du bortser från hur vård upphandlas och enbart ser till din egna
personliga uppfattning, hur troligt är det då att du skulle rekommendera
Attendo som utförare av vård och omsorg till en kollega eller någon annan med likartat arbete som du?
3 8%
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Övriga resultat inom
individ- och familjeomsorgen
EN
H Ä N D E L S E F Ö R oss är en registrering av något som inte gick enligt plan.
Majoriteten av händelserna leder inte
till någon skada för individen, utan registreras eftersom det är något vi kan
förbättra och för att händelsen utgör en
risk för en framtida skada.
G E N O M A T T R E G I S T R E R I N G av alla avvikande händelser sker ser vi vad vi
kan förbättra ytterligare. De vanligast
förekommande händelserna inträffar
inom läkemedelshantering och inom hot
och våld.
För att inrapporterad data ska bli korrekt krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Inom Attendo säkerställer vi att
vår händelsehantering och uppföljning
fungerar som planerat genom att Attendos kvalitetsutvecklare regelbundet
genomför en genomlysning av enheternas kvalitetsarbete. Det innebär bland
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
annat att vi kontrollerar att händelser
rapporterats in, att det finns åtgärdsplaner, att åtgärder från tidigare månader implementerats samt att protokoll
skrivs och görs tillgängliga för medarbetarna. Mellan 89% och 96% av enheterna var godkända varje kvartal.
Antalet registrerade händelser har varierat mellan 800 och 1000 stycken per
kvartal.
När en händelse är av allvarligare art,
till exempel när en individ blivit skadad, kallar vi det för en särskild händelse. Vårt mål är naturligtvis att antalet särskilda händelser ska vara så lågt
som möjligt. I särskilda händelser inkluderar vi även allvarliga klagomål.
83
K VA L I T E T S T E R MOM E T E R N
K VA L I T E T S T E R M O M E T E R N
ÄR ETT
verktyg som används för att relativt
snabbt och enkelt kunna genomföra en
”temperaturtagning” inom alla kvalitetsområden. Resultatet är en sammanvägning av de viktigaste kvalitets-
resultaten och presenteras som ett tal
mellan 0-100%. För segmentet IOF har
termometern under 2012 gått från 72%
till 76%. Målet om 80% uppnåddes dock
inte och det har föranlett åtgärdsplaner.
E X T E R N A GR A N SK N I NG A R
G E N O M E X T E R N A G R A N S K N I N G A R får
vi värdefulla synpunkter på vår verksamhet. De externa granskare som besöker våra verksamheter har gedigen
erfarenhet från många olika verksamheter och när deras tränade ögon berömmer vår verksamhet är det ett kvitto på att vi håller en god kvalitet. Vi är
därför mycket stolta över våra goda resultat från granskningarna under 2012.
84
D E N D A T A S O M vi presenterar inkluderar alla externa granskningar som
slutfördes under 2012. Granskningarna
omfattar 35 inspektioner från Socialstyrelsen och placerande kunder. Ingen av
dessa inspektioner ledde till någon allvarlig kritik. De synpunkter vi fick är
alla åtgärdade.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
FA M I L J E H E M S VÅ R DE N
U N D E R 2 012
vi 407 placeringar i våra familjehem. Andelen fullföljda
placeringar var 50%. Andelen placeringar som inte fullföljdes enligt intention i
vårdplanen var 50% (med
H A DE
Socialstyrelsens breda definition där alla
placeringar som ej avslutas i enlighet
med socialtjänstens intention vid placeringens start ses som ett sammanbrott).
RESU LTAT
Andel fullföljda placeringar
5 0%
Andel sammanbrott som inte fullföljdes enligt vårdplan
5 0%
Målen med bäst uppfyllnad (där målet uppfylldes helt):
Adekvat psykisk hälsa
56%
Ej använda droger
5 0%
Fungerande skolgång
42%
BAKGRU N DSDATA F Ö R PL ACERI N GAR
Antal placeringar
Genomsnittlig placeringstid
- Jourplaceringar
- Förstärkt familjevård
4 07 s t
3 8 9 dyg n
9 9 dyg n
2 3 6 dyg n
- flickor (genomsnittsålder)
19 å r
- pojkar (genomsnittsålder)
13 å r
Vanligaste målen i en placering:
Fungerande skolgång
82%
Fungerande vardagsrutiner
78%
Adekvat psykisk hälsa
6 8%
Fritidsintressen
6 8%
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
85
Resultat från vår
interna kvalitetsrevision –
Egenkontrollen
E GE N KON T ROL L
samtliga verksamheter en gång per år och
innebär kontroll av att verksamheten
uppfyller formella krav från myndigheter. Det är en uppföljning av att rutiner
och riktlinjer i verksamheten finns och
efterlevs. Genom Egenkontrollen säkrar
vi vår interna process och vi får genom
resultatet ett konkret underlag för att
kunna förbättra och förändra verksamheten så att vi uppnår uppsatta mål.
GENOM F ÖR S I
För godkänt resultat krävs att 95% av
kontrollfrågorna är godkända samt att
verksamheten har en godkänd dokumentation på 97%. Resultatet resulterar i en åtgärdsplan för de delar i Egenkontrollen som inte blivit godkända.
Åtgärdsplanen ligger till grund för fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete.
Resultatet med tillhörande åtgärdsplan ska sedan diskuteras inom verksamheten för att resultera i en tidplan
för förbättringsarbetet och vem som är
I Egenkontrollen granskas hur verkansvarig för de olika delarna. Verksamsamheten följer gällande riktlinjer utihetschefen har huvudansvaret för att de
från lagar och författningar. Det ingår
även att granska om avtal och tillstånd delar som inte blev godkända åtgärdas.
följs och om utlovade förbättringsåtgär- Uppföljning ska också ske på de enhetsmöten som verksamhetschefen har tillder är vidtagna och följs.
sammans med regionchefen. Resultatet
och åtgärdsplanen följs även upp på de
Granskningen utförs av den centrala
månatliga regionmötena där VD, regikvalitetsavdelningen. Det ingår även
onchef, controler och kvalitetsutvecklaatt ställa frågor till medarbetarna om
viktigare riktlinjer och rutiner för att se re deltar. Åtgärdsplanen följs upp tills
om de är kända och implementerade. En samtliga brister är åtgärdade och då
viktig del är kontrollen av individdoku- släcks Egenkontrollen. Syftet med detta
mentationen som görs med särskild be- är att brister ska åtgärdas så snart det
är möjligt och inte återkomma i nästa
dömningsmall.
års Egenkontroll.
Egenkontrollen består av fem områden:
Några tydliga förbättringar under 2012
Ledning, Socialtjänst, Hälso- och sjukvård, Kompetens och Samverkan. Under inom IOF är att andelen enheter med ett
pågående värderingsarbete har ökat från
varje område finns ett antal underrub82% till 90% och även att andelen enheriker som i sin tur genererar i ett antal
ter där samtliga medarbetare har visat
frågor. Sammanlagt består Egenkonutdrag ur belastningsregistret har ökat
trollen av ungefär 120 kontrollpunkter.
från 90% till 97%. Dessa exempel belyser vikten av kontinuerlig uppföljning
och hur uppföljningarna leder till förbättrade resultat inom kvalitetsområdet.
86
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
K ATEG O RI
A N D EL
GODK Ä N DA
K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT
av narkotikaklassade preparat var kontrollräknade
H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D
Dokumentation
10 0%
Det finns godkända rutiner för gallring, bevarande och
arkivering av sjukvårdsdokumentation samt godkänd
granskning av befi ntlig dokumentation.
Hygien
10 0%
Det finns godkända rutiner för hygien och egenvård.
Läkemedel
10 0%
Det finns godkända rutiner för hantering av läkemedel
samt att hanteringen godkänts av extern granskning.
Omvårdnad
10 0%
Det finns godkända rutiner för munhälsa och rutiner i
samband med dödsfall.
Säkerhet
99%
Det finns godkända rutiner för delegeringar, kontakt med
sjukvården samt rutiner för informationsöverföring med
sjukvården.
KO M PE T E N S
Metoder
Arbetssätt
99%
Det finns ett godkänt metodarbete, enhetens arbetssätt och
metoder är dokumenterade och det finns en systematisk
uppföljning av individerna.
Stödfunktioner
95 %
Det finns kostombud, kvalitetssamordnare och ett fungerande värderingsarbete.
L E DN I N G
Arbetsmiljö
9 7%
Struktur
10 0%
Livsmedel
9 5%
100%
Det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete, sammanställning av tillbud och arbetsskador, rutiner för hot och våld,
riskbedömningar samt protokollförda arbetsmiljöträffar.
Det finns aktuella tillstånd och placeringsavtal samt
verksamhetsplan och verksamhetsberättelse.
Det finns godkännande från kommunens miljö och hälsa
och det finns rutiner för korrekt livsmedelshantering.
Händelsehantering och förbättringsarbete
9 8%
Det finns rutiner för händelsehantering, protokoll från lokal kvalitetsgrupp samt att händelser dokumenterats korrekt .
Säkerhet
9 8%
Det finns rutin för hantering av sekretesshandlingar och
utdrag ur belastningsregistret.
100%
av enheterna har tydliga
rutiner för informationsöverföring med sjukvården både i planerade
och akuta fall
90%
av enheterna har ett
pågående värderingsarbete - en ökning
från 82% 2011
90%
av enheterna har ett systematiskt arbetsmiljöarbete en ökning från 83% 2011
100%
av enheterna har en
lokal rutin för hot och våld
100%
av enheterna hade
aktuellt tillstånd från Socialstyrelsen som både följdes
och var tillgängligt
83%
har rapporterat avvikelser
för livsmedelshanteringen
enligt rutin
Det finns rutin för hantering av nycklar, bilar och privata
medel.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
87
100%
av tillfrågade medarbetare
kunde korrekt beskriva vad
anmälningsplikt när barn
far illa (14 kap. 1 § SoL)
innebär
i 97%
av verksamheterna har samtliga anställda lämnat utdrag
från belastnings- och misstankeregistret - en ökning
K ATEG O RI
A N D EL
GODK Ä N DA
SA M VERK AN
Extern och
Intern
10 0%
Det finns regelbunden kontakt med beställare samt rutin
för klagomål och förbättringsförslag.
Information
99%
Det finns godkända rutiner för skriftlig och muntlig informationsöverföring internt och externt.
S O C I A LTJÄ N S T
Dokumentation
10 0%
från 90% 2011
100%
av tillfrågade medarbetare kunde korrekt
beskriva hur de ska inhämta
information om en brukare
och hur informationen
ska föras vidare
100%
av medarbetarna
kunde korrekt beskriva vad
anmälningsplikt enligt
SoL 14:1 innebär
K R AV F Ö R G O D K Ä N T RESU LTAT
Det finns godkända rutiner för dokumentation, systematisk uppföljning och arkivering av dokumentation.
Det finns en godkänd dokumentationsgranskning.
Kontaktman,
delaktighet och
aktiviteter
9 7%
Det finns en utsedd kontaktman och rutin för inflytt eller
mottagande.
Det finns rutiner för delaktighet och inflytande.
Det finns rutiner för barns bästa. Alla medarbetare är införstådda med gällande regelverk och det finns förebyggande arbete för att undvika skador.
Kost
9 8%
Det finns godkända rutiner för kost och måltider samt att
det finns ett kostråd.
Säkerhet
9 6%
Det finns godkända rutiner för lex Sarah- anmälan av
barn som far illa, utmanande beteenden och för att förebygga övergrepp och trakasserier.
Anmälningsskyldighet när barn far illa
Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med
barn eller unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar
inom privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg. Den som har
anmälningsskyldighet kan inte vara anonym. Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun där
barnet bor.
Den som överväger att göra en anmälan kan konsultera socialtjänsten innan en anmälan görs
utan att röja barnets identitet. Verksamheter som har anmälningsskyldighet bör ha tydliga rutiner
för hur en anmälan ska göras.
Anmälaren har också en uppgiftsskyldighet. Det betyder att de ska lämna uppgifter som kan ha
betydelse för socialtjänstens utredning.
Källa: Socialstyrelsen
88
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
Resultat från
Addiction Severity Index
DE
V E R K S A M H E T E R S O M idag ingår
i Attendo har sedan 2004 använt Addiction Severity Index (ASI) som bedömnings- och uppföljningsmetod i
missbruks- och beroendevården. Sammanlagt har drygt 2000 ASI-intervjuer
och cirka 500 uppföljningar genomförts.
Resultaten som redovisas nedan är
hämtade från databasen ASI-Netana-
lys som används för att göra analyserna. Uttaget gjordes 2013-01-30. Grundintervjuerna är gjorda mellan mellan
2010-01-07 och 2012-12-18 och baseras
på den senaste uppföljningen för varje individ. I Netanalys presenteras data
ställd i relation till det samlade underlaget i hela databasen. I statistik och löpande text nedan benämns det samlade
underlaget som ”övriga”.
Addiction Severity Index (ASI)
ASI är en standardiserad bedömningsmetod för utredning
och uppföljning samt för planering och utveckling av vård
och behandlingsinsatser. Instrumentet utvecklades i slutet
av 1970-talet och rekommenderas för vuxna personer med
missbruks- eller missbruksrelaterade problem. Metoden förvaltas och utvecklas av
Socialstyrelsen.
ASI-intervjuns användbarhet i
svensk socialtjänst har prövats
i några studier. De visar att alliansen mellan socialarbetare
och klient inte påverkas negativt och att ASI-intervjun upplevs som värdefull både av
klienter och av socialarbetare.
K L I E N T E R N A S B A KGRU N D
I N D I V I D E R N A I N O M A T T E N D O S verksamheter skiljer sig jämfört med övriga individer. Attendo har större andelar som
är villkorligt frigivna, som bor i egen lägenhet, som ägnar sig åt olaglig verksamhet och som tidigare har utsatts för fysisk
misshandel.
När vi jämför typ av problem har Attendos
en större andel klienter med både alkohol
och narkotika som dominerande missbruk
och som någon gång fått behandling för alkoholmissbruk. Det är en större andel som
har injicerat de senaste sex månaderna,
som någon gång fått behandling för narkotika och som har koncentrationsproblem.
Enligt individernas egen skattning har de
behov av hjälp med problem som rör alkohol, narkotika, kriminalitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa. Problemen med
alkohol och narkotika överväger.
Inom Attendos verksamheter har män större problem med fysisk hälsa, narkotika och
kriminalitet medan kvinnor har större problem med alkohol, familj och umgänge samt
psykisk hälsa. Flera av både männen och
kvinnorna har indikationer på ett tungt alkoholmissbruk. Män har fler indikationer
på ett tungt narkotikamissbruk och kvinnor har fler indikationer på en svår psykisk
problematik.
R E S U LTAT
Resultaten visar att Attendos resultat överträffar övrigas, framförallt inom alkoholproblematik och psykisk hälsa. Förändringen
i intervjuarskattningar mellan grund- och
uppföljningsintervju (mätmetod 1) visar att
Attendo har den största förbättringen på
området alkohol.
Genom att analysera utfall (mätmetod 3)
mäter man hur många klienter som bedömts vara problemfria inom varje problemområde initialt och vid uppföljningen. Attendo har fler problemfria individer i en
jämförelse med det övriga samlade underlaget inom alla problemområden.
Vi beräknar också andelen klienter som
förändrats med minst två skalsteg på intervjuarskattningen (mätmetod 2) och ser
en ökning av andelen individer som förbättrats inom områdena alkohol, psykisk
hälsa, familj och umgänge.
En fjärde metod är att låta klienterna själva uppskatta antal dagar med problem
(mätmetod 4). Klientens egen skattning visar att Attendos klienter upplever en förbättring inom alla problemområden.
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
89
Mätmetoder
Det finns tre sätt att analysera och uppskatta effekten av behandlingen.
1. Intervjuarskattning
Vi jämför den bedömning som gjordes av
klienten i grundintervjun med uppföljningsintervjun och
mäter förbättringen i
antal skalsteg.
1. F Ö R Ä N D R I N G I A N TA L S K A L S T E G I I N T E R VJ U A R S K AT T N I N G A R
M E L L A N G R U N D - O C H U P P F Ö L J N I N G S I N T E R VJ U S A M T E S -VÄ R D E N
F Ö R K L I E N T E R I AT T E N D O O C H F Ö R D E T Ö V R I G A S A M L A D E
U N D E R L A G E T ( ” Ö V R I G A”)
Område
ATTENDO
ÖVRIGA
0,33
0,25
0 ,15
0,5
0,63
0 ,19
0,25
Alkohol
4 , 53
1 ,73
1,63
0,62
Narkotika
1,83
1,33
0, 58
0,42
Kriminalitet
0,94
0,68
0,42
0,3
Familj umgänge
1 , 57
0,92
0,66
0,38
Psykisk hälsa
1 , 61
1 ,1 2
0,62
0,43
N
Fysisk hälsa
2. Reliabel förändring
Vi använder intervjuarskattningen om den
förändrats minst två
skalsteg, vilket motsvarar en reliabel förändring med 95 % säkerhet.
3. Jämförelse andel
problemfria klienter
Jämför hur många klienter som bedömts
vara problemfria initialt och vid uppföljningen (problemfri
definieras som intervjuarskattning = 0).
Detta sätt att visa förändring baseras enbart på värdet 0 i intervjuarskattningarna
och kan antas vara
mindre påverkat av
oklarheter i definitioner av skalsteg och
statistiska artefakter.
4. Klientskattning av
antal dagar med
problem
Klienternas uppskattar själva antal dagar
med problem den senaste månaden.
Måttet mäter hur klienterna själva upplever sina problem.
90
ES*-värden
Differenser i skalsteg i
intervjuarskattning mellan
grundintervju och
uppföljningsintervju
Arbete försörjning
ATTENDO
ÖVRIGA
51
2 476
0, 56
*ES = effect-size är Cohen´s d-värde. En vanlig tolkning är att värden över 0,80 betraktas som stor effekt, värden mellan 0,50 och 0,80 som måttligt stor effekt, värden mellan 0,20 och 0,50 som liten effekt och värden
under 0,20 som ingen effekt alls.
2. RELIABEL FÖR Ä N D RI N G AN DELEN KLIENTER SOM FÖR Ä N D R ATS MED
MINST 2 SK ALSTEG PÅ INTERVJ UARSK AT TNIN GEN
A N D EL FÖ RSÄ M R A D E O CH FÖ RBÄT TR A D E KLIENTER I AT TEN D O O CH FÖ R D E T
ÖVRI GA SA ML A D E U N D ERL AG E T I PRO CEN T
Sämre
Område
Förbättrad
ATTENDO
ÖVRIGA
ATTENDO
ÖVRIGA
Fysisk hälsa
14
16
29
27
Arbete försörjning
14
16
25
31
Alkohol
2
10
92
50
Narkotika
0
7
24
33
Kriminalitet
2
6
25
25
Familj umgänge
8
15
51
37
Psykisk hälsa
8
14
53
41
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
3. PRO BLEMFRIA KLIENTER
A N D EL EN K L I EN T ER S O M Ä R PRO BL E M FR I A I N I T I A LT O CH
V I D U PPFÖ L J N I N G EN I PRO CEN T
Område
Attendo N=51
UPP-
INITIALT
Övriga N=2476
ÖKNING
AV ANDEL
FÖLJNING
ÖKNING
UPP-
INITIALT
AV ANDEL
FÖLJNING
PROBLEMFRIA
PROBLEMFRIA
Fysisk hälsa
45
75
30
36
46
10
Arbete försörjning
55
67
12
29
39
10
0
75
75
17
38
21
Narkotika
71
88
17
44
60
16
Kriminalitet
69
92
23
56
75
19
Familj umgänge
37
76
39
25
42
17
Psykisk hälsa
24
69
45
19
37
18
Alkohol
4. KLIENTSK AT TNIN G: MEDELVÄRDE AV ANTAL DAGAR MED PRO BLEM
D E SEN AS TE 3 0 DAGAR N A
KLIENTERNAS SK AT TNING AV ANTAL DAGAR MED PROBLEM INOM OLIK A OMR ÅDEN D E SEN AS T E 3 0 DAGA R N A V I D G RU N D - O CH U PPFÖ L J N I N G S I N T ERVJ U
Område
Attendo
Övriga
INITIALT
UPPFÖLJNING
INITIALT
UPPFÖLJNING
Fysisk hälsa
9
3
10
9
Arbete försörjning
9
6
11
8
18
2
11
5
Narkotika
6
1
8
5
Kriminalitet
3
0
3
1
Familj/anhöriga
7
2
5
3
Andra personer
2
1
2
1
10
7
7
4
12
5
14
9
Alkohol
Familj och umgänge:
Ensamhet
Psykisk hälsa
ATTENDO – KVALITETSBOKSLUT 2012
91
Attendo Kvalitetsbokslut 2012. Tryck: Planograf. Mars 2013.
Attendo
Box 715, 182 17 Danderyd
08-586 252 00