Politikens pris Vem bestämmer vad maten får kosta?
Nummer 1 • 2012 Bryt! MALMEN ÄR NORRLANDS GULD Politikens pris Vem bestämmer vad maten får kosta? Blingbling Stjärnornas klockrena investering Laddat för elmarknaden ”Bolagen kan inte förlora” En tidning från Handelsbanken Innehåll FOKUS RÅVAROR NUMMER 1, 2012 Spekulation eller sparande? HEJ OCH VÄLKOMMEN till Fokus råvaror – en hel tidning om just råvaror. Under det senaste decenniet har råvarupriser stigit kraftigt, och både stora och små placerare har upptäckt möjligheten att sprida riskerna och öka avkastningen genom att lägga en del av sitt sparande i råvarumarknaden. Betyder det att placerare har orsakat prisuppgången – eller är det prisuppgången som lockat till sig placerarna? Det första numret av Fokus råvaror landar mitt i denna frågeställning. Framför allt rör debatten det allra viktigaste området, maten, och de följdverkningar som höjda matpriser får för utsatta människor i världen. Kopplingen mellan sparande och högre priser på råvaror är svår att göra, och även Oxfam – en av de mest högljudda kritikerna – skriver på organisationens hemsida att den finansiella handelns påverkan på fysiska priser inte går att påvisa. Faktum är att det mesta pekar åt andra hållet, de råvaror där det handlas som mest är de som rör sig minst. Anledningarna till detta är många, och vi kommer framöver att försöka reda ut begreppen på ett tydligt sätt. ATT SPARA I råvaror är inte att lägga fysiska råvaror i lager, utan det är att spara i värdepapper som följer råvarupriserna. Det är lika enkelt som att spara i aktier eller fonder. Sparare står idag i ett läge där de måste bilda sig en egen uppfattning om prisutvecklingen framöver. Har råvaruresan nått vägs ände, eller har den bara börjat? För att bilda sig denna uppfattning krävs kunskap om råvaror, om hur råvaror påverkar våra liv, och om hur våra liv och vår livsstil påverkar råvaror. De närmaste tjugo åren kommer ytterligare tre miljarder människor i världen ta klivet ut ur fattigdom och in i medelklass, vilket kommer att leda till fortsatt stora skift i samhällsstrukturer, beteendemönster och konsumtion, men också till utmaningar när det gäller miljö och försörjning av livsmedel och energi. Det får åtminstone mig att tro att resan bara börjat. Det kommer också att vara drivkraften bakom prisutvecklingen, inte vårt sparande i råvaror. Magnus Strömer, råvaruchef, Handelsbanken Fokus Råvaror ges ut fyra gånger per år av Svenska Handelsbanken AB (publ) – Sveriges ledande aktör inom råvaruplaceringar. Järnmalmsgruvan i Kiruna. Omslagsfoto Roine Magnusson/IBL Ansvarig utgivare Magnus Strömer Produktion Redaktörerna AB Projektledare Fredrik Arvidsson och Magnus Strömer Redaktör Peter Willebrand Formgivning Markus Edin Redaktionsråd Elisabet Jamal Bergström, Martin Jansson, Lina Olsson, Anna Possne, Magnus Strömer, Johan Wallqvist 2 Medarbetare i detta nummer Billy Andersson, Martin Genberg, Nadja Hallström, Pontus Herin, Leif Holmkvist, Martin Jansson, Anne-Li Karlsson, Kjell B Persson, Swedish Graphics Korrektur Fredrik Johansson Repro Turbin Tryck Sörmlands Grafiska RÅVARU Elektricitet Priset på el blir löpsedelsstoff varje år när vintern närmar sig. Men vilka faktorer påverkar priset? Ekvationen är svårare än vad du tror. Sid. 18 Sommarens kraftiga torka i USA slog hårt mot majsskörden. Minskat utbud ledde till att priserna på majs gick upp med sextio procent på två månader. Källa: Reuters Majs Vilka krafter sätts i rörelse när bonden säljer sin majsskörd? Kan spekulation i livsmedelspriser skada världens fattiga? Kraftiga prissvängningar på livsmedel har åter väckt liv i debatten. Sid. 4 KARTAN 5 aktuella råvaror i detta nummer Ett stort regn över Skandinavien ger 8 TWh, en årsproduktion för en kärnreaktor och mer än hela den svenska vindkraften. Källa: Lennart Söder, KTH Sverige exporterade järnmalm för 14,42 miljarder kronor 2011. Källa: SCB Järn Norra Norrbotten är hett och orsaken stavas malm – i första hand järnmalm. Vi har besökt triangeln Kiruna–Pajala– Gällivare för att se hur den svenska gruvboomen påverkar dem som lever där. Sid. 10 2,6 miljoner ton kaffebönor producerade Brasilien 2011. Källa: Svensk kaffeinfomation 270 ton var Australiens guldproduktion under 2011. Endast Kina producerade mer: 355 ton. Källa: Goldinvestingnews.com guld Blingbling har varit hiphopartisternas favorit och de fick utså mycket hån och beskrevs som vulgära men med tanke på guldprisets utveckling är det hiphop artisterna som skrattar sist. Sid. 23 Kaffe Kaffebönan kopi luwak utvinns ur spillningen från indisk palmmård som äter kaffebären. Kaffebönorna plockas ur dess avföring och rengös för rostning. Sid. 22 FOTO: SHUTTERSTOCK, KJELL B PERSSON, KRISTINA SAHLÉN aktuellt råvarudebatten hungerspelen – dikt eller verklighet? För fem år sedan flödade pengarna in på världens råvarubörser. Samtidigt steg priserna på vete och majs till nya rekord nivåer. Var det börshandeln som pressade upp priserna? Eller sinande tillgång och ökad efterfrågan? Text Billy Andersson RåvaRuboomen föddes i sviterna av en sprucken it-bubbla och ett rubbat förtroende för aktiemarknaden. Mellan 2003 och 2008 ökade finansaktörernas investeringar i råvaruhandel från 13 miljarder dollar till 260 miljarder dollar – ett inflöde av pengar som saknade motstycke på råvarubörserna. Det följdes av en prisuppgång på livsmedel som världen inte har sett sedan tidigt 1970-tal. Mellan 2005 och 2008 steg priset på vete med 228 procent och majs med 291 procent. Den kraftiga prisuppgången på livsmedel förvärrade hungersnöden i fattiga länder som fick uppleva hungerkravaller när situationen blev desperat. Världen krävde en förklaring till de skenande matpriserna. Fanns det ett samband mellan inflödet av pengar på råvarubörserna och prisökningen på råvaror? I en artikel i juli 2010 hävdade amerikanska Harper’s Magazine att investmentbanken Goldman Sachs hade skapat en ”efterfrågechock” på livsmedelsmarknaden. Texten – med rubriken ”The food bubble” – hade en inbyggd dramaturgi som landade väl i den allmänna opinionen, det var banken som kalkylerat profiterade på världens fattiga. Artikeln spreds som en löpeld i medier över hela världen. Även experter inom amerikanska myndigheter som CFTC (Commodity Futures Trading Comission), liksom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, försökte förklara orsaken till prisuppgången med, åtminstone delvis, pengaflödet till råvarubörserna. samtidigt finns det en annan – och minst lika etablerad – bild av vad som hände. Nationalekonomen och Nobelpristagaren Paul Krugman påpekade redan 2008 att prisuppgången inte kunde förklaras med en spekulationsbubbla på råvarubörsen. Att se ett samband mellan inflödet av pengar på 4 råvarubörsen och råvarupriserna bygger i grunden på ett missförstånd av hur råvaruhandeln fungerar, menar Paul Krugman. Bonden säljer inte sin veteskörd på någon råvarubörs. Han säljer sitt vete till en spannmålshandlare eller kvarnägare. Odla vete och annan spannmål är dock en riskfylld verksamhet. Väder, vind, politiska beslut, ekonomiska omständigheter och tusen andra saker påverkar spannmålspriset. Kontrakten – terminerna – som handlas på råvarubörsen är värdepapper som följer råvarornas pris, utan att leda till fysisk leverans. Men om någon skulle vilja växla en såld termin på MATIF-börsen mot exempelvis en veteleverans är det möjligt. Det finns en hamn i franska Rouen som tar emot eller lämnar ut handlat spannmål. Men i princip alla terminsaffärer leder till en kontantavräkning, där vinster och förluster regleras vid terminens förfallodatum. Råvarubörserna skiljer sig från aktiebörser på ett fundamentalt sätt. En aktie finns i ett begränsat antal och stiger i pris när efterfrågan är större än utbudet. På råvarumarknaden avräknas terminsaffärer alltid mot ett spot-pris, priset till vilket man kan leverera eller hämta sitt vete i Rouen. Det innebär att terminspriset vid förfall alltid motsvarar priset på den fysiska varan. Annars gör man ett så kallat arbitrage. Det innebär att om terminspriset är för högt så köper man vetet någon annanstans och levererar det i Rouen. Just denna möjlighet till leverans knyter samman priserna på den finansiella och den fysiska marknaden, trots att de är parallella marknader. Med andra ord: ingen av marknaderna kan leva frikopplad från varandra. i samband med prisuppgången påstods det att de nya finansiella aktörerna, som till exempel Goldman Sachs, hade en egen agenda hösten 2007 och våren 2008. I kraft av sina finansiella styrkor skulle de driva upp priserna på terminer och ”smitta” de underliggande fysiska priserna med en uppåtstigande prisspiral som resultat. Marknaden hamnade i ett skede som börshandlare kallar contango, där terminspriser på framtida leverans är högre än dagspriserna på den fysiska råvaran. Det ger en möjlighet att göra enkla vinster genom att köpa råvara och sälja terminskontrakt. På världens mest kända råvarubörs, Chicago Board of Trade, har det handlats med råvaror sedan 1848. visste du att ● Det samlade globala sparandet i spannmålsråvaror utgör endast drygt en procent av årlig produktion. ● Ju större handel som sker i en råvara oavsett anledning till handeln desto lägre blir pris rörelserna, och transaktions kostnaderna i råvaran. ● Det i särklass mest omsatta tillgångsslaget i världen är valutor (valutamarknadens omsättning är nästan 100 gånger så stor som hela världens export/ import). Valutor är det tillgångsslag som har lägst prisrörelser (volatilitet) av alla. Källor: ”Responsible investment in commodities”, onValues/PRI/The Global Compact, januari 2011 samt Bloomberg/BIS/ WTO. faKta Råvaruhandel – så funkar det ● För att bonden – som omöjligt vet vad hon får för den kommande skörden – ska kunna planera och våga investera i insatsvaror behöver hon ha viss kontroll på intäkterna. Därför säljer hon ett terminskontrakt på en råvarubörs som speglar förväntan på kommande skörd. Kontraktet har ett fast pris för leverans en viss tid. ● Priset på terminerna sätts av säljare och köpare som agerar på råvarubörsen. Säg att terminen gäller leverans av vete om ett halvår till priset 100 kronor. På ”andra sidan” finns till exempel en kvarnägare, som vill säkra priset på vetet ett halvår i framtiden genom att köpa terminskontrakt för 100 kronor. Men, påpekade Paul Krugman, om det här scenariot hade stämt borde råvarulagren ha expanderat. Det inträffade aldrig. Under den första halvan av 2008 minskade i stället lagren och dagspriserna på de fysiska varorna var högre än terminspriser på framtida leverans. En marknadssituation som pekar på underskott. Efterfrågan var större än tillgången. Det gällde även ris, vars pris ökade mer än vete och majs. Och ris handlas i princip inte alls på någon råvarubörs. det finns sällan enkla förklaringar till vad som händer på en marknad. De flesta är ense om att många olyckliga faktorer sammanföll i mitten av 2000-talet. Dels hade världen drabbats av flera dåliga skördar. Under många år hade samtidigt världens livsmedelslager minskat eftersom fler länder förlitade sig på en fungerande livsmedelshandel. Ovanpå detta ökade efterfrågan på livsmedel i och med snabb tillväxt i folkrika länder som Kina, Indien och Brasilien. Klimatdebatten hade lett till att råvaror som majs och spannmål användes i högre utsträckning till etanolproduktion. Under prisuppgången införde dessutom länder som Ryssland och Ukraina exportskatter på livsmedel. Det här skapade en snäv marknadsbalans för livsmedel. Eftersom elasticiteten är låg (konsumtionen minskar inte om priset går upp, och det är svårt att snabbt få fram större utbud) kan även en liten förändring på marknaden, exempelvis i form av en dålig skörd, få kraftig inverkan på priset. Det är ett scenario som har inträffat flera gånger de senaste åren. men osäKeRheten i analyserna är påtaglig, och förra årets kraftiga prissvängningar på mat har fungerat som ny katalysator i debatten. Så sent som i våras sade FN-talesmannen Olivier de Schutter till engelska The Independent att ”finanshandelns intåg på råvarumarknaden har resulterat i att priserna på råvaror alltmer utgår från en ren spekulativ logik”. Det är en speciell situation, för även inom FN råder olika uppfattningar. Bara några månader senare påpekade Sumiter Singh Broca, policy officer vid FAO, att ” påståendet att spekulation är den huvudsakliga orsaken till prissvängningarna på jordbruksråvaror är svårt att förena med det faktum att det i huvudsak inte spekuleras i de råvaror som upplevde den största volatiliteten.” ● För att råvarubörsen ska fungera måste den följa priset på den fysiska marknaden. Bonden som sålde terminer för 100 kronor säljer kan ske ett halvår senare sin skörd till ett pris som gått ned till 80 kronor. Priset på terminskontraket – 100 kronor – följer den fysiska varan. När bonden köper tillbaka varan gör hon alltså en vinst på 20 kronor. Enligt samma logik gör kvarn ägaren som köpt vete för 100 kronor en förlust på 20 kronor på terminshandeln. ● Bonden kan under perioden som terminen gäller köpa och sälja termi nen flera gånger beroende på prissvängningar. Men vinst eller för lust kvittas först när terminen gått ut. 5 FOTO: SHUTTERSTOCK, GETTY/ALL OVER PRESS aktuellt råvarudebatten Nya EU-regler ska öka tran Europaparlamentet vill skapa stramare regler för råvaruhandeln. Ett bra första steg, menar välgörenhetsorganisationen Oxfam. Text Peter Willebrand euRoPaPaRlamentet Röstade i oktober för ett förslag som innebär att man vill införa tuffare positionsbegränsningar på råvarumarknaderna. Syftet är bland annat att öka transparensen för att till exempel begränsa marknadsstörande placeringar. Det är framför allt Frankrike som har drivit linjen med argumentet att minska prisfluktuationerna inom jordbruket. Förslaget är inte okontroversiellt eftersom flera medlemsländer i EU anser att sambandet inte är tillräckligt starkt. Den svenske folkpartisten och parlamentsledamoten Olle Schmidt stöder förslaget med motiveringen att tydligare regler och ökad tranparens för alla finansiella produkter skapar bättre konkurrensförhållanden på finansmarknaden. Men inte heller han kan i dagsläget säga hur förslaget påverkar handeln med jordbruksprodukter och livsmedel. – Vi har försökt utreda vilka effekter förslaget får för marknaden och handeln med jordbruksprodukter och livsmedel, men det är mycket svårt. Olle Schmidt hänvisar till de börser som har tillfrågats. Enligt dem kommer de nya positionsbegränsningarna sannolikt att pressa upp priserna på spotmarknaden. Han hänvisar även till oljebolaget BP som också bedömer att spotmarknadspriset på olja ökar om möjligheten att ”hedga” risk vid till exempel orkaner minskar. den bRittisKa välgörenhetsorganisationen Oxfam har upprepade gånger varnat för en kommande global matkris på grund av snabbt stigande priser. Organisationen efterfrågar bland annat en starkare reglering av den finansiella handeln med livsmedel, som man anser bidrar till att driva upp priserna. Oxfam har även medverkat i processen att ta fram EU-förslaget. – Vi har bland annat arbetat för att det ska vara ett brett perspektiv eftersom allt fler kommersiella aktörer på ett eller annat sätt ägnar sig åt råvaruhandel. Vi har också förespråkat ökad tranparens i handeln. Vår tredje Vad säger experterna i Sverige? Olle Östensson Expert och internationell rådgivare i råvarufrågor till både företag och länder, har arbetat åt UNCTAD, World Economic Forum och undervisar i råvaruhandel vid Genèves universitet. Finns det risk att spekulanter med stora finansiella tillgångar på råvarubörser kan påverka livsmedelspriser? ”Spekulanternas aktiviteter har bara lett till små, övergående prisförändringar.” 6 – Det finns en risk i den meningen att det är teoretiskt möjligt. Emellertid kräver det så stora resurser och är förenat med så stora risker att inte ens de som har resurserna är särskilt intresserade. I praktiken har spekulanternas aktiviteter bara lett till mycket små, snabbt övergående prisför ändringar. Hur skulle råvarumarknaden påverkas om det infördes begränsningar, i form av storlek på kontrakt och antal handlade terminskontrakt, av handeln med råvarupriser? – Att införa – eller förstärka – begränsningar är antagligen inte särskilt riskabelt. Däremot finns det knappast behov av det. Alla råvarubörser har redan möjlighet att stoppa handeln om de misstänker manipulation. Vem har att vinna på att peka ut spekulation på råvarubörser som ”boven” bakom höga livsmedelspriser? – Många som borde veta bättre, i vissa internationella organisationer, har bidragit till att debatten har blivit sned, förmodligen för att dra uppmärksamhet till sin egen verksamhet. – Sedan är det bekvämt för rika länder att skylla på spekulanter när utbudet av livsmedel är för litet efter decennier med handelshinder och subventioner av den egna produktionen. Reger ingar i fattiga länder vill även dra uppmärksamheten från försummad infrastruktur, avsaknad av fungerande kreditmarknader och lagringssystem för livsmedel som betyder att stora delar av produktionen förstörs. De regeringar som införde exportskatter på livsmedel mitt under krisen föredrar antagligen också att diskussionen huvudsakligen handlar om ickestatliga profitörer. Kan råvaruhandeln på något sätt förändra situationen för de hundratals miljoner som i dag svälter? – Det stora problemet med livsmedelsförsörjningen är inte att det finns för lite mat utan att den finns på fel ställe. I fattiga länder, framför allt i Afrika, har bönder svårt att få fram sina produkter till marknaden. Därför föredrar de att odla för husbehov. De är själva för små för att handla på råvarubörserna. Men råvarubörser tillåter partihand lare att få en säker avsättning för sina lager, vilket i sin tur tillåter dem att öka sina uppköp, vilket leder till större omsättning på lokala marknader och en mindre riskfylld situation för småjordbrukare som säljer på dessa. Marknader i kombina tion med bättre transporter är en stor del av lösningen på världens livsmedelsproblem. sparensen i handeln ståndpunkt är att regelverket ska vara obligatoriskt, säger Marc-Olivier Hermann som är talesman för Oxfam i ekonomiska rättvisefrågor Men han är också kritisk till förslaget som han anser bara ”når halvvägs.” – Förslaget öppnar upp för ett regelverk som inte blir obligatoriskt. Det är bland annat Storbritanniens linje, man anser att marknaden är självreglerande. – Vi anser också att begränsningarna ska gälla tills vidare, och inte vara tidsbegränsade. Dessutom anser Oxfam att förslaget innehåller ”luckor”, eftersom de inte sätter några gränser för hur många positioner en aktör får ta inom olika kategorier i handeln. näR det gälleR kopplingen mellan höga matpriser och finansiell spekulation har Oxfam bland annat hänvisat till amerikanska New England Complex Systems Institute, som i juli presenterade studien ”The food crises: the US drought”. Institutet har gjort en tidsserieanalys av hur torkan i USA påverkar priset på majs. Modellen visar att även en liten spekulation vid en given tidpunkt när det råder torka leder till ett högre pris än vad som skulle vara fallet om det inte förekom någon finansiell handel och priset enbart skulle förklaras med tillgång och efterfrågan. En av slutsatserna i studien är just att en reglerad och i KoRthet matkrisen enligt oxfam Oxfams utpekar följande faktorer som man anser bidrar till att skapa en matkris: Klimatförändringar – i prakti ken torkan i USA. Biobränslen – ökade andelar av majsskörden går till etanoltillverk ning, i synnerhet USA. Oljepriset – fattiga länder får lägga större andel av sin ekonomi på oljeimport vilket minskar resurser som går till matimport. Dollarkursen – en stigande dollarkurs fördyrar matimporten. Livsmedelsreserver – lagren är låga vilket driver upp priserna. Finansiell spekulation – kopplad till i synnerhet torkan. ”de flesta är överens om är att terminshandel påverkar priserna.” – Det finns ett samband, men vi kan inte peka på enskilda procent. Det är heller inte Oxfams uppgift att bedriva forskning som visar korrelationstal under olika förhållanden. Det får forskarna sköta. Viktigast ur Oxfams perspektiv är, oavsett på vilken sida man står i debatten, att beslutsfattarna börjar vidta flera försiktighetsåtgärder för att minska risken för prishöjningar. Det finns redan tillräckligt många studier som har visat att ett antal olika åtgärder måste vidtas, ett av dem är att sätta stopp för spekulation. livsmedel? Marc-Olivier Hermann. Daniel Öhman – Grundidén med terminshandel är god – att bönder ska kunna försäkra sig och planera sin verksam het. Det är jättebra och förstärker bondens makt. Men som terminshandeln utvecklas är de som handlar med terminer inte de som behöver det, utan det har blivit ett finansiellt instrument. Det har, enligt åtskilliga rapporter, påverkat pris sättningen på livsmedelsråva ror. Sedan visar rapporterna att de prissvängningar som finns naturligt, som till exempel beror på väder, blir Hur starkt anser ni att sambandet är mellan den finansiella handeln och matpriset jämfört med de andra parametrarna som ni utpekar som bakomliggande orsaker till de höga matpriserna? Ser ni några fördelar med finansiell handel kopplad till Journalist och, tillsammans med Malin Olofsson, författare till boken ”Matens pris”. Författarna vann Stora journalist priset år 2011. Hur ser du generellt på terminshandel i livsmedelsråvaror? transpartent handel skulle leda till en mer långsiktigt stabil marknad. större på grund av handeln. Om priserna går upp går de upp så mycket mer. Berodde prisuppgången 2007–2008 på terminshandel? – Delvis gjorde den det. Det var några skördar som slog fel, men enligt de flesta experter förklarade inte det svängningarna som var extremt dramatiska. Det berodde på att det flödade in så extremt mycket pengar i handeln och det spekulera des mycket i vetehandeln. Men den huvudsakliga förklaringen var väl extremt små lager med spannmål? – Det är inte klarlagt vad som var och är den – Vi säger absolut inte att all spekulation ska förbjudas. Det har historiskt funnits i alla tider och fungerat som en nödvändig tillförsel av kapital. Men vi är kritiska till hur marknaden har utvecklats de senaste 10–12 åren. Handeln har tagits över av aktörer som genom spekulation undergräver syftet med nödvändig kapitaltillförsel. Och det drabbar bland annat människor i tredje världen som måste importera mat. huvudsakliga anledningen till prissvängningar. Att priserna börjar röra på sig är oftast naturliga förklaringar som missväxt. Men vad som gör svängningarna så stora kan lika gärna vara att det flyttas kapital från aktiehandeln till råvaruhandeln. Går det att rangordna orsaker? – Det tvistas mycket om det här. Vad de flesta är överens om är att termins handel påverkar priserna. Är det negativt med finansiella aktörer inom terminshandel? – Det behöver det inte vara, men vad många har pekat på är att när handeln är helt oreglerad är det svårt att se hur handeln påverkar. I teorin skulle det fungera bra eftersom det kommer in mer pengar och fler är med och sätter priset vilket ska ge ett mer perfekt pris, enligt finansiell teori. Men på en helt avreglerad marknad fungerar det sällan så. Är det inte snarare risk att det blir ett felaktigt pris om det är för få aktörer som är med och ska sätta ett pris på en terminsmarknad? – Det är säkerligen inget fel att andra aktörer kan gå in och handla men det måste finnas en transparens så man ser vem som handlar och hur mycket man handlar så att man kan undersöka om det uppstår skevheter på markna den. Jag har absolut inget svar på hur marknaden ska regleras, men det jag vet är att forskningen har visat att terminshandeln påverkar. 7 FOTO: SHUTTERSTOCK, MAGNUS BERGSTRÖM (DANEIL ÖHMAN), OXFAM bakgrund Politikens Pris Mätta magar klagar inte Mat är makt! Det visste redan de gamla grekerna. I dag ska en hel värld balansera tillgången på råvaror. Och allt hänger samman. Text Pontus herin PRiset På mat har i flera hundra år varit den viktigaste orsaken till folklig vrede och uppror. Stigande priser på bröd ledde till både den franska och den ryska revolutionen och höga matpriser var också en viktig förklaring till fjolårets ”arabiska vår.” Det är knappast förvånande att kungar och politiker i alla tider noga har följt priset på de råvaror som vi stoppar i munnen. När spannmålspriserna exploderade i somras började oron sprida sig ännu en gång. I Ryssland fick sommarens dåliga skördar de styrande att överväga ett exportstopp på spannmål för att hålla nere matpriserna i landet. I USA går den politiska debatten het ifall det verkligen är rätt att låta en stor del av all majsproduktion gå till etanol i stället för till mat. Och i Kina, som är en storkonsument av spannmål, finns det ingenting som skrämmer ledargarnityret i Peking mer än stigande matpriser. Det har i flera tusen år varit en gnista till folkliga uppror. Få torde ha missat Kinas betydelse för de skenande priserna på metaller det senaste decenniet. 95 PrOCeNT WTO:s 157 medlemsländer står för 95 procent av den totala världshandeln. 8 sPannmål äR långt ifrån det enda exemplet. Priserna på en rad råvaror ligger som en våt filt över världspolitiken och styr i själva verket mer av politiska utspel, diplomatiska relationer, skatter och reformer än vad man kan tro. Just priset på spannmål är viktigt i mindre utvecklade länder eftersom mat utgör en stor del av människors utgifter där. Det gäller också priserna på olja och kol. I västvärlden riktas politikernas blickar mer mot priserna på metaller och mineraler som används i industrierna där medborgarna får sina löner. Förutom att priserna på råvaror påverkar opinionen är det en viktig orsak till krig och gränskonflikter. Oljan, det ”svarta guldet”, är en vanlig orsak till krig numera och varje liten potentiell oroshärd påverkar priset. Det uppmärksammade bråket mellan Kina och Japan om några öar i Östkinesiska havet hade aldrig uppstått om det inte vore för att det finns mineraler där. För ett land är alltså råvarumarknaderna viktiga för att hålla befolkningen nöjd, ge dem arbete och undvika krig. Lägg därtill att användandet av fossila bränslen (råvarorna olja och kol) med sin klimatpåverkan är avgörande för hela den mänskliga rasens överlevnad och det är inte så ”fortsatt höga priser” – Tesen att råvaror och politik hör ihop är självklar. Det säger Magnus Ericsson, en av grundarna av Raw Materials Group och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet. Han hänvisar till den amerikanske ekonomen Eugene Staley som redan 1937 skrev i sin bok Peace and War: ”Det finns inget för vilka stater är mer beredda att snabbt gå i krig, än det som påverkar deras förmåga att föra krig”. När framtidens efterfrågan på mineraler Magnus och metaller kommer på tal behöver Magnus Ericsson. Ericsson inte gå längre tillbaka än den stora gruvkonferensen China Mining i början av november i år: – Kinesernas tro på omställningen till en konsumtions driven ekonomi är orubbad. Jag är övertygad om att man använder triljontals dollar i valutareserven för att klara detta. Kina är ”ytterligt importberoende” vad gäller de flesta mineral och metaller, understryker han. – Det är en av de kinesiska ledarnas främsta politiska problem idag. Sett ur ett längre tidsperspektiv har metallpriserna sjunkit de senaste 150 åren. Det är först under de senaste tio åren som en uppgång har pågått. – Det beror huvudsakligen på att efterfrågan ökat snabbt medan nödvändiga produktionsökningar kan ta 510 år att genomföra. Enligt samma logik spår Magnus Ericsson att metall priserna så småningom sjunker från dagens rekordnivåer. – Men de ligger kvar på en relativt hög nivå åtminstone detta decennium ut eftersom nya gruvor ligger längre bort från marknaderna, halterna i malmerna sjunker och PETER WILLEBRAND fyndigheterna ligger djupare ner. konstigt att världens politikers dröm är att få kontroll på och styra över råvarupriser. Frågan är om det går. Numera är länder som motsvarar 95 procent av den totala världshandeln medlemmar i frihandelsorganisationen WTO (World Trade Organization). Med det har också kvoter, tullar och andra handelshinder nästan försvunnit från råvarumarknaderna de senaste decennierna. Kvar återstår då andra vägar som subventioner, skatter, traditionell utrikespolitik och förstås hot och utpressning. landets ekonomi mot mer privat konsumtion och mindre investeringar. Det skulle i så fall förändra efterfrågan och därmed priserna på råvaror drastiskt. När människor börjar konsumera behövs andra metaller som nickel som finns i hushållsapparater, aluminium som finns i fordon, bly som finns i bilbatterier och så vidare. Åter till spannmålspriserna där torkan brukar pekas ut som den stora förklaringen till att priserna har rakat i höjden. Givetvis har det spelat in men det är långt ifrån första gången världen drabbas av en torr sommar. Allt fler bedömare menar i stället att den verkliga orsaken till prisexplosionen är att USA:s användning av majs har på bara tio år ställts om från mat till etanol. Allt för att USA:s politiker vill minska beroendet av oljeländerna i Mellanöstern. Etanolen stör balansen på majsmarknaden vilket smittar av sig på andra spannmålspriser. Framför allt visar det hur skört prismekanismen fungerar för råvaror. Det räcker med att utbudet går ner några procent för att priserna ska gå upp med 30 eller kanske 50 procent som fallet för spannmål i somras. föR svensK eKonomi har priserna på en rad metaller störst betydelse. Sveriges stora multinationella bolag är beroende av dessa råvaror och vi har en stor och växande gruvindustri. Få torde ha missat Kinas betydelse för de skenande priserna på metaller det senaste decenniet. Landets snabba industrialisering har slukat enorma mängder järnmalm (och kol) som krävs för det stål som är grunden för alla industrier. På bara tio år har Kinas andel av järnmalmsmarknaden vuxit från 13 till över 50 procent. Kinas regim har också fattat beslut om att investera gigantiska belopp för att lyfta sin infrastruktur och till det krävs koppar, inte minst till järnvägen. Till exempel sjösattes ett stimulanspaket under finanskrisen på cirka 4 000 miljarder kronor inriktat mot just infrastruktur. Den stora frågan just nu bland världens råvaruanalytiker är om Kinas ledare ska lyckas med sitt mål att ställa om President Barack Obama på besök hos en majsodlare i Missouri Valley, Iowa i augusti. Sommarens torka i USA fick många att varna för stigande spannmålspriser i hela världen. Majsskörden i USA är central för prissättningen på världens råvarubörser. Majs är världens tredje mest spridda sädesslag. Det används till djurfoder men även till majsolja, margarin, människoföda – och etanol. Nästan hälften av USA:s produktion av majs går till framställningen av etanol. 4 TUSeN MILJArDer KrONOr innehåller det stimulanspaket som Kina har sjösatt inriktat mot infrastruktur. en annan viKtig faktor för att bedöma metallpriserna är en ökad vilja bland politiker i råvarurika länder att beskatta sina gruvor. Drivkraften är att sprida ut vinsterna från ett lands naturtillgångar till kommande generationer – alltså precis det som många oljeländer gör med sina oljefonder. Svenska politiker är ett undantag som är tysta i frågan. Men man behöver inte åka längre än till Finland för att upptäcka att diskussionen går varm om en gruvskatt. Ytterligare ett exempel på hur politiska beslut påverkar råvarumarknader är kärnkraften. Efter olyckan i Japan i fjol överraskade Tyskland omvärlden med beslutet att avveckla kärnkraften på tio år. Men den kärnkraftskritiska opinionen i Europa har även fått politiker i Belgien, Österrike och Schweiz att gå samma väg som Tyskland. Till och med världens mest kärnkraftsberoende land, Frankrike, kommer att fasa ut sin kärnkraft om François Hollande håller sina löften. Det här är politiska beslut som kommer att påverka priserna på andra råvaror. Att kolpriset lär stiga är allt annat än en vågad gissning. Det kommer också att öka beroendet av gas vilket kan öppna upp för politiska spänningar mellan Ukraina, Ryssland och Europa. Just PolitisKa beslut som vilar på miljöhänsyn, som kärnkraftsfrågan, ligger som en våt filt över alla råvarupriser. Oljan är väl kanske det tydligaste exemplet. Att utvinna olja från Kanadas geggiga oljesand eller leta olja under de arktiska isarna är extremt kontroversiellt ur ett miljöperspektiv. Ett närliggande exempel är Norge där det finns stora oljefyndigheter utanför Lofoten, ett känsligt område och själva symbolen för den norska naturen. Hur kommer politikerna agera? Låt oss gå tillbaka till spannmålspriserna igen som alltså rakade i höjden i somras och där torkan spelade en stor roll. Samtidigt menar forskare att torkan är en följd av växthuseffekten som ju beror på för stora utsläpp av just olja. Allt hör ihop och sambanden är minst sagt komplexa. Förra gången spannmålspriserna sköt i höjden, 2010, införde Ryssland ett tillfälligt exportstopp. Det gav lägre inhemska priser på mat vilket också var syftet. Men det minskade också intäkterna till bönderna, som därmed inte hade lika mycket pengar till att så vilket förstås ledde till lägre skördar nästa år. För att ytterligare komplicera ekvationen heter en annan faktor fosfor. Denna råvara, som framför allt finns i Marocko och Kina, är en huvudingrediens i konstgödsel. Höga priser på fosfor är därför en annan orsak till de höga spannmåls- och matpriserna. Som sagt, sambanden är många och sällan enkla. Frågan är vem som har den tuffaste utmaningen: analytikerna som försöker spå priset eller politikerna som försöker styra priset på råvaror. 9 FOTO: SCANPIX Reportage GRUVINDUSTRIN Brytning Susanne Jysky släpper en trygg anställning som lärare. Mikael Palos maskiningenjörsutbildning är plötsligt hårdvaluta. Och Johny Lanttos ”värdelösa” myrmark kommer att ge miljoner kronor i avkastning – årligen. Följ med till ett Norrbotten där gruvnäringen har skapat tillväxtfeber. Text Martin genberg Foto kjell B Persson 10 ”Det är skönt att få röra på sig”, säger Susanne Jysky, som tog tjänstledigt från sitt lärarjobb för att jobba med service av LKAB:s malmvagnar. stid 11 Reportage gruvindustrin K iRuna äR en liten men relativt vidsträckt stad. Drygt 18 000 invånare bor i tätorten. Blickar man söderut från berget Luossavaara breder husen ut sig nedanför fötterna. Men oavsett från vilken ände man betraktar staden är det något annat man ser först: Kiirunavaara. Berget är i dag Sveriges största symbol för mineralbrytning. Sidorna utgörs av platåer av stenkross. I riktning mot staden öppnar sig en bred klyfta, flera hundra meter djup. Om blicken fortsätter västerut från Luossavaaras fot, mot Narvik och Kebnekaise, ser man hur E10 löper ut ur Kiruna förbi sjön Luossajärvi. Vid sjöns strand jobbar Susanne Jysky. Arbetsplatsen är en antik vagnhall i rött tegel som för länge sedan skulle ha blivit bostäder eller galleria i vilken annan stad som helst. Här servar och reparerar Susanne Jysky och hennes kolleger LKAB:s 998 malmvagnar. Det är drygt två månader kvar innan Susanne Jyskys tjänstledighet från jobbet som lärare löper ut. Men hon har redan bestämt sig. – Det är det här jag vill göra nu. Jag har kul, och det ser ljust ut inför framtiden. När Susanne Jysky växte upp i Kiruna på 1980-talet var stämningen en helt annan. Hon flyttade till Stockholm för att studera och var osäker på om hon skulle flytta hem igen. Men hennes och sambons friluftsintresse, tillsammans med en ljusare arbetsmarknad, lockade dem tillbaka. Lärarjobbet var roligt, men när det andra barnet kom var det ändå något som gnagde. Hon hade fyllt trettio år och allt kändes förutbestämt. Under mammaledigheten fick Susanne Jysky den paus hon behövde. Med två bröder ”under jord” och en pensionerad pappa med samma jobb var beslutet inte alltför svårt. I maj startade vikariatet i vagnhallen. 12 – I början var det slitigt. Det var så mycket nytt att lära sig så jag var trött i huvudet på kvällen. Men jag blir faktiskt inte trött i kroppen. Tvärtom, det är skönt att få röra på sig. Och det var ett av skälen från början, säger hon. Står man vid de höga fönstren ser man bara sjön och fjällvärlden. Arbetsmiljön är ren, golvet fritt från damm och mellan rälsavsnitten där vagnarna rullar in finns gott om rörelseutrymme. Enstaka enkla hyllor med noggrant ordnade reservdelar är det enda som bryter av. Dagsljuset strömmar in från alla håll. Susanne Jysky säger att det känns tryggt. LKAB tar hand om sina anställda. Hon vet inte om hon får förlängt, eller fast jobb. Men händer det inte nu finns snart nya vikariat. Hon verkar inte orolig. – Det har faktiskt blivit en helt annan stämning här. Många vänner flyttar hem igen efter studierna. Det finns ju jobb. Det är lite babyboom också. KiRunaboR äR Rent generellt inflyttade. Staden har alltid varit lite av nybyggarland: för ett drygt sekel sedan kom första vågen till malmfälten, på samma sätt som guldruschen i Amerika lockade folk att sätta ner sina bopålar där ingen tidigare hade bosatt sig. Drivkraften var förmodligen densamma. Man ville vinna rikedom och få friheten att forma sitt eget liv. Den här nybyggarandan är stark än i dag. Anette Aidanpää är en av fem anställda på Arbetsförmedlingens nystartade avdelning för gruv- och mineralnäringen. Sedan januari i år arbetar hon med att ge näringslivet draghjälp i rekryteringen. Intresset har varit enormt, säger hon. – Man märker direkt när det har varit något om gruvbranschen i medierna. En period var det jättemånga från Skåne som ringde, till exempel. De ser det som ett äventyr. Folk sätter sig på tåget eller i bilen helt spontant och kör hit. En man tog sin husbil från Skåne till en expo vi hade i Pajala. Det är helt galet. Den stora utmaningen är att få hit rätt kompetens. I berget Kiirunavaara finns en enorm fyndighet av högkvalitativ järnmalm som räcker två kilometer ner. I dag ligger huvudnivån på 1 365 meters djup. 13 Reportage gruvindustrin 5 000 nya jobb Förra året bröts över 60 miljoner ton malm i Sverige, framförallt järn, koppar och zink. Det är dubbelt så mycket som för 30 år sedan. Regeringen satsar de närmaste åren 200 budgetmiljoner till forskning inom gruvområdet. Gruvboomen beräknas generera 5 000 jobb inom de närmaste fem åren, spår Arbetsförmedlingen. SVERIGES NETTOEXPORT JÄRNMALMSPRODUKTION KIRUNAGRUVAN INOM EU ÖVRIGT I Kirunagruvan har man brutit mer än en miljard ton magnetit sedan 1899. Nästa år tar man den nya huvudnivån på 1 365 meter i bruk. GRUVNÄRING Järnmalmen består av en lutande skiva och är en av de största sammanhängande malmkropparna i världen. ÖVRIGA LKAB 40% 90% NORGE Narvik Kaunisvaara järnmalm Kiruna järnmalm Svappavaara malmskiva FINLAND Aitikgruvan, Gällivare kopparmalm SVERIGE 7 Malmberget järnmalm Luleå För att skapa den nya huvudnivån spränger man bort fyra miljoner kubikmeter berg, vilket motsvarar sju Globen. KOSTNAD GLOBEN 12,4 SPRÄNGS BORT MRD KR Gruvindustri är i dag något helt annat än för några decennier sedan. Allt – lokaler som anställda – är rent och fräscht. Säkerhetstänkandet är militäriskt. Maskinerna gör alla tunga jobb. De tekniska framstegen har skapat ett behov av välutbildad arbetskraft, på samma sätt som i många andra industrier. man Kan tYcKa att Anette Aidanpääs jobb borde vara lätt. Men alltid är det något som ställer till det. Kommunens välstånd är bland annat beroende av skatteintäkter från de nya arbetarna. Den stora frågan just nu är var de ska bo. Det kan låta paradoxalt med tanke på de enorma ytorna. Men det projekteras för ny gruvdrift i rasande takt och stadsflytten är fortfarande inte färdigplanerad. De som bygger villor på mindre orter, till en kostnad på två till tre miljoner kronor, får inte alltid tillbaka pengarna inom överskådlig framtid. Det är bara ett decennium sedan den första villan såldes för över en miljon i Pajala. I dag är samma pris ett riktmärke. Bostadsbolagen har liknande problem. Bostadsrätter är svårsålda och inflyttare vill ha hyresrätter. Hur gärna gruvbolagen än vill kan de inte garantera brytning, och sysselsättning, i ett längre perspektiv. Inte ens tjugo år 14 – tas i bruk 2013 och beräknas räcka i tjugo år. räcker för att få bostadsbolagen att börja bygga. Det är här kommunen kommer in, dels genom att bygga bostäder, dels genom att underlätta för näringslivet. Men processen är långsam och många är frustrerade. Anette Aidanpää på Arbetsförmedlingens kontor för gruv- och mineralnäringen kontaktas dagligen av människor från hela landet som vill komma till Kiruna och jobba. Det svåra är att hitta den kompetens som behövs i dagens gruvnäring – och att ge dem någonstans att bo. Efter femton år i Stockholm flyttade hon tillbaka hit 2003. RegeRingen satsaR milJaRdbeloPP på infrastrukturen i Norrbotten och fem års vägprojekt i området är planerade. Det råder tillväxtfeber i regionen: • LKAB utvidgar och har öppnat en ny nivå i Kirunagruvan. Koncernen tömmer just nu ett dagbrott i Svappavaara för att återstarta brytning där. Ytterligare två närliggande dagbrott ska öppnas. Produktionen beräknas på några år att öka från 26 miljoner (2011) till 38 miljoner ton järnmalm. • Bolidens Aitikgruva utanför Gällivare går för högvarv och har mer koppar kvar att bryta än vad man har tagit upp sedan starten 1968. • Ett antal mindre gruvbolag står på kö för att projektera alternativt bryta i Norrbotten. • Northland Resources, en nykomling, har under hösten startat produktionen i dagbrottet utanför Pajala. På ett par år har man lagt ner sju miljarder kronor i förberedelser, en summa som man förväntas tjäna in efter fyra år i 17,1 5,7 SÅ BLIR MALM TILL PELLETS: 6,5 SOM MOTSVARAR LKAB:S AN RI IN PE LL M PER VAGN M 68 LULEÅ 2011 Sligen sintras, formas till pellets och bränns. Då oxiderar magnetiten till hematit. Järnhalten är nu 66%. RK AL SKEPPADES FRÅN 3. PELLETS GS VE VARJE DYGN 100 TON TON Resultatet, slig, består av korn som kan vara upp till 6 millimeter i diameter. De bearbetas vidare i pelletsverket. KN JÄRNMALMSPRODUKTION 15 NARVIK 2011 2. SLIG STÅLMÄNGDEN PER TÅG SKEPPADES FRÅN Stenmaterialet krossas och malmkorn utskiljs. EIFFELTORN VAGNAR MILJ TON MILJ 1. ANRIKNING TÅ G ET SV E RK TON PELLETS/DAG TÅGSÄTT PER DAG full produktion. Malmfyndigheten här är lika stor som den i Malmberget. Det ska gå en lastbil härifrån till omlastningen i Svappavaara var femte minut. Bara det kräver 300 chaufförer. Allt det här kommer förstås att kräva mer arbetskraft. Kiruna kommun hade under gruvornas storhetstid i slutet av 70-talet drygt 30 000 invånare. I dag är man nere på 22 000. Tillväxten är kraftigare än den från 1945–1975, då Kiruna växte med femtio procent. Pajala har i dag 6 300 invånare. Gruvan med kringeffekter beräknas öka den siffran med 2 000 och målet till år 2020 är att ha 10 000 invånare. Inte konstigt alltså att pulsen plötsligt slår lite fortare i den här landsänden – regionen har inte varit hetare sedan de första åren av 1900-talet. samhället PaJala utgöR den östra spetsen av en triangel med Kiruna i nordväst och Gällivare i sydväst. Från Kiruna och hit, en bilresa på drygt två timmar, löper natursköna Tornedalen. Finland är nästgårds, och kör du på några mil söderut är du snart framme i Luleå och kan bada i Bottenviken. Några kilometer norr om Pajala ligger byn Kaunis- 102 000 TRANSPORTERAS TILL NARVIK OCH LULEÅ Grafik: Swedish Graphics Källa: LKAB, Luleå Tekniska Högskola, Bolidens årsredovisning och Jernkontoret. Det var ju fullt av förståsigpåare som tyckte det var vansinnigt att köpa den där gamla myrmarken. Johny Lantto, informatör på gruvanläggningen i Kaunisvaara och markägare. vaara, och det är alltså här Northland Resources startar sin första gruva. Johny Lantto jobbade inom Pajala kommun i 20 år, varav åtta som plan- och miljöchef . Det är lätt att se honom som just kommunanställd; han är en lugn man med välkammat svart hår och huvudet fullt av fakta om bygden och dess invånare. Att han nu är anställd av det internationella bolaget Northland Resources är en udda historia. År 1994 lämnade han in ett anbud på att få köpa skogsmark i Kaunisvaara. Han längtade efter bra mark att jaga älg på. Budet på 82 800 kronor tog han ”på känsla”, som han själv säger. – Det var ju fullt av förståsigpåare som tyckte det var vansinnigt att köpa den där gamla myrmarken, säger han. Nu ligger gruvan till 82 procent på Johny Lanttos mark vilket ska ge honom intäkter på ett par miljoner varje år. Så kan det gå. I dag är han informatör på gruvanläggningen i Kaunisvaara, och styrkan i hans argument finns i förståelsen för platsen han lever på. För honom är skillnaden på nu och då tydlig. – Nu när vi startar nytt så är det ett otroligt sug efter att 15 Reportage Reportage gruvindustrin GRUVINDUSTRIN 16 framtidens gruvsatsning Under den gångna hösten deklarerade statsminister Fredrik Reinfeldt att ”gruvnäringen är för Sverige vad oljan är för Norge”. Att regeringen håller gruv branschen högt speglades också i höstbudgeten, där den föreslår satsningar på miljardbelopp inom infrastruktur och forskning. • Mellan 2013 och 2017 ska 3,5 miljarder kronor investeras i gruvrelaterad infrastruktur, däribland en upprustning av Malmbanan. • Under samma period vill regeringen satsa 200 miljoner kronor på forskning inom gruvområdet. Satsningarna är del i vad många hoppas ska vara en fortsatt explosionsartad utveckling av branschen. Branschföreningen Svemins vision är att Sverige fram till 2025 ska trefaldiga landets gruvproduktion och skapa mer än 50 000 nya arbetstillfällen. Med en sådan utveckling skulle gruv branschen stå för över tjugo procent av industri investeringarna i Sverige, jäm fört med tretton procent under 2010. Källa: Svemin få vara med. Erfarenheten finns redan. Vi har försett malmfälten med arbetskraft förr om åren, knacka på i vilken stuga som helst och det finns någon där som har jobbat för dem. Att få starta något nytt … det händer vart hundrade år i Sverige. Man vill vara med om det. I november gick den första svarta malmen genom krossarna. Där blir den till den säljbara råvaran, något som liknar svart magnetiskt vetemjöl. Även här är problemet arbetskraften. Men inte att anställa. Fyratusen ansökningar har blivit den första driftslinjen på hundra man. – Vi har gått från kriskommun till överhettning. Och skillnaden mot förra gången det gick bra är stor. Det finns en dramatisk skillnad i lönsamhet i gruvdrift i dag, säger Johny Lantto. Kinas höjda levnadsstandard anges oftast som skälet till de höga järnmalmspriserna. När utvecklingen i landet tappar fart förväntas Indien ta vid. Frågan är om utvecklingen går att stoppa. i KiRuna äR råvaran järn. Koncentrationen är så hög som 69 procent i den järnmalm man tar upp. Bolidens koppargruva i Gällivare är en helt annan femma. Aitik är ett jättelikt dagbrott som mäter 450 meter på djupet. Malmen innehåller 0,2 procent koppar, vilket är ganska lågt i internationella jämförelser. Det ställer krav. – Vi jobbar hela tiden på effektiviteten, säger gruvchefen Michael Palo. När han studerade – i slutet av 90-talet – var allting annorlunda. Gruvföretagen tjänade inte så mycket pengar. Jobben var färre. Och tron på regionen inför framtiden var obefintlig. Michael Palo flyttade till Luleå. Efter stora framgångar under 60- och 70-talen blev 80-talet en kalldusch för alla gruvsamhällen. Med gruvjobben försvann skatteintäkter och konsumtion. Gruvchef Michael Palo utbildade sig till maskiningenjör i Luleå men flyttade hem hit samtidigt som priserna på järn och koppar gick upp och gruvbranschen gick in i sin nya guldålder. Men med bättre priser och förbättrade utvinnings- och transportmetoder kom vändningen. Att stanna kvar i bygden blev åter ett alternativ för de bofasta. Att återvända blev en möjlighet för de som en gång hade gett sig av. – För mig började det märkas redan 2003–2004, säger Michael Palo. Då kom tankarna på att jag kanske skulle flytta tillbaka ändå. Så jag provade, och började på LKAB 2005. I början undrade jag vad jag hade gett mig in på. Men det ändrades snart. Kopparpriset gick på kort tid från 3 000 dollar per ton till över 8 000 dollar per ton. I dag anses en nivå på över 7 000 dollar per ton vara stabil. Att säga att gruvorna har haft en enorm utveckling sedan dess är en underdrift. Och framtidstron går inte att ta miste på. Aitikgruvan. Det droppar ur berget, väggarna skiftar i olika gröna nyanser från utfällda mineraler. Att vi är så pass effektiva gör också att vi känner oss trygga även om priserna faller. Michael Palo, gruvchef LKAB. aitiK äR bolidens största gruva och en av Europas största koppargruvor. De senaste åren har den levererat en stor del av koncernens vinster. – Att vi är så pass effektiva gör också att vi känner oss trygga även om priserna faller. Då har vi ändå en fördel gentemot konkurrenterna. Kopparpriset är, förstås, inte det enda osäkra med att bryta kopparmalm. – Berget är ju inte en känd enhet, säger Michael Palo. Det händer alltid något som vi inte hade planerat för. Därför är det så viktigt att få hit rätt kompetens, och inte bara personer med rätt utbildning utan med erfarenhet av den här sortens problemlösning. Och det är inte helt lätt. Har man varit med om något svårt blir man starkare. Norrbottens gruvarbetare verkar inte oroliga för en ny kris. De är bättre rustade, och vet med sig att hoppet alltid lever. Går det inte längre att jobba i gruvan kan man göra något annat. Och att som sista utväg flytta härifrån – det går bra det också. Det har de gjort förr. Frågan är om det kommer att behövas. – Jag tror, och hoppas, att när gruvdriften har tjänat ut sin roll, då kommer vi ha klarat av övergången till turism och annat, säger Michael Palo. – Vi blir ju inte färre i världen direkt, och utrymme är det ont om. Det har vi gott om i Norrbotten. 17 aktuellt elmarknaden elprisets svåra ekvation Hur kan en kilowattimme vattenkraft, som kostar några öre att producera, säljas för 50 öre på elbörsen Nordpool? Det enkla svaret: marginalprissättning. Det krångliga: riskkalkyler, vinstmaximering, väderprognoser, råvarupriser, politik, koldioxidskatt, spelteori och ett stabilt oligopol. Text leif holmkvist Illustration Anne-li karlsson På den noRdisKa elbörsen Nordpool härskar de fyras gäng: Vattenfall, Statkraft, Fortum och Eon. Sedan kommer ingenting och därefter mindre kraftproducenter. 316 TWh, ungefär femton miljoner villaårsförbrukningar, såldes i fjol via Nordpool för 14,5 miljarder euro. Snittpriset landade på 47 euro/MWh, cirka 43 öre/ kilowattimme. Nordpool skiljer sig inte från andra börser. Priset sätts till produktionskostnaden för den sist efterfrågade kilowattimmen enligt marginalprissättningens huvudregel. Ingen gör en pryl som kostar mer att tillverka än vad köparen vill betala. En vinterdag kan efterfrågan stiga till nivåer där kolkondenskraft går att sälja för 1 krona kilowattimmen. Den som då har vattenkraft till en rörlig kostnad på 5 öre eller kärnkraft för 15 öre tjänar givetvis stora pengar. Så här ser kostnadstrappan ut: vattenkraft, kärnkraft, mottryckskraft, vindkraft, kolkondenskraft, oljekondenskraft och gasturbinkraft. Ju högre upp i trappan priset kliver, desto mer tjänar de längst ner. 43 ö re men en Rad faktorer komplicerar prisbildningen säger Stefan Fastesson, konsult som driver företaget Commodity Advisors och har arbetat på Enron Nordic, Vattenfall och varit chef för råvarutrading på SEB: – Kraftbolagen försöker optimera alla sina resurser för att maximera vinsten. Det är inte dagens tillgång och efterfrågan på el som avspeglas i marginalpriset, utan summan av förväntningar på det optimala pris de hoppas kunna ta ut längre fram. – Vattenkraft kan ju lagras i magasinen och produceras när priset är bättre. Enda tvingande situationen är om magasinen är fulla. Då har alla brått att göra av med vatten och priset pressas ned. Men här finns också ett mått av spelteori, där det handlar om att försöka överlista konkurrenterna. 18 Snittpriset för en kilowattimme på Nordpool under förra årets handel. faKta elhandel och elcertifikat: I Sverige avreglerades elmarknaden 1996 för att öka konkurrensen mellan elproducenterna. Elcertifikat tilldelas producenter som producerar el baserat på förnyelsebara energikällor. Systemet med elcertifikat infördes ursprungligen den 1 maj 2003 för att öka andelen förnyelsebar elproduktion till år 2016 med 17 TWh. År 2006 gjordes en förändring som innebar att elcertifikatssystemet förlängs till och med 2030. El skiljer sig från de flesta varor eftersom tillverkarna kan lagra råvaran och styra utbudet, kunderna konsumerar köpögonblicket. Och det är inte slutkund som reagerar på Nordpools pris: – El har inget perfekt jämviktspris på grund av obalansen mellan konsumenter och producenter, säger Stefan Fastesson. Vi slutar inte duscha eller koka kaffe för att elpriset är högt och de som handlar på Nordpool för vår räkning har inget intresse av att vi inte konsumerar el. Det var lätt att vara elhandlare under Nordpools första tid på 1990-talet. Mycket nederbörd gav billig el, bästa väderprognosen vann. Kärnkraftverken var nya och krävde mindre underhåll. I tio år pendlade spotprisernas dygnsmedelvärde mellan 5 och 25 öre per kWh beroende på säsong. Bara ett par extrema torrår sköt vinterpriset i höjden. Men 2005 infördes EU:s system för utsläppsrätter samtidigt som kolpriset steg kraftigt. – Volatiliteten blev genast mycket större så snart man tvingades elda med kol, säger Jonas Almqvist, vd för Bergen Energi Sverige. Fler och högre pristoppar alltså. Samtidigt utvidgades marknaden med fler kablar till kontinenten och det lyfte även bottenpriserna: – När Norden har mycket vatten är priset lågt och vi kan öka exporten, säger Jonas Almqvist. Men efterfrågan från kontinenten höjer då priset. Och när vi importerar är priset högt och höjs ännu mer av flaskhalsar i överföringskapaciteten som är omkring 5 procent av vår volym. nästa KomPliKation föR elhandlarna blev framväxten av vindkraft. När det blåser bra kan priset gå ner mot noll i vissa områden i Danmark och Tyskland. Så stor är inte vindkraften i Sverige, men den har betydelse för prisbildningen. Mer vindkraft minskar risken för koldopade elpriser. – Elcertifikaten är en mycket bra energireform som har påskyndat utbyggnaden av vindkraft och biobränsle, anser Jonas Almqvist. Men just nu är priserna lite för låga så det är svårt att få ihop kalkylerna. De senaste åren har kärnkraftens oberäknelighet ställt till problem, påpekar Telge Energis vd Johan Öhnell, som är ordförande för branschföreningen Oberoende Elhandlare. Han anser att spotmarknaden på Nordpool fungerar bra, med ett undantag: – Produktionssidan har ett informationsövertag som blir särskilt besvärande när det handlar om gamla kärnkraftverk. Informationen om hur de förväntas producera är obefintlig. Utebliven leverans från ett verk får väldiga konsekvenser för oss som ska göra prisprognoser, särskilt i bristsituationer. Då kan priserna öka med 1 000 procent och marginalerna försvinner snabbt. För att få en bättre fungerande marknad vill Oberoende Elhandlare tvinga kärnkraftsägarna att publicera kvartalsvisa analyser av produktionsförutsättningarna för de närmaste åren. tRots eneRgibesPaRing och effektivisering kommer priserna på Nordpool att stiga, bedömer Jonas Almqvist: – Det är en begränsad resurs och Tyskland ska avveckla kärnkraften samtidigt som kolproducerad el ska minska kraftigt. Ett högre pris gynnar de nordiska kraftbolagen, påpekar professor Lennart Söder på KTH: – Sverige och Norge har kraftverk med höga investeringskostnader och låga driftskostnader. Våra priser sätts av grannländernas marginalkostnader och tur är det, annars skulle el kosta 15 öre och alla skulle gå i konkurs när kapitalkostnaderna inte täcks. Men kraftbolagens optimering påverkar också priset, medger Lennart Söder: – Sverige och Norge kan lagra 120 TWh i magasinen. Sälja eller spara är den strategiska frågan. Där är termins- Vi vet att kärnkraftverken bara använde 67 procent av sin kapacitet vid de tre senaste effekttopparna. Lennart Söder, professor i elkraftsystem, KTH marknaden en bra spegel av det framtida priset. Men bolagen har olika prognoser och förväntningar. Vädret kan knäcka även den mest sofistikerade datorprognosen. Ett stort regn över Skandinavien ger 8 TWh, en årsproduktion för en kärnreaktor och mer än hela den svenska vindkraften. – Skillnaderna i tillrinning mellan 1996 och 2001 var hela 86 TWh. När det blir fullt i magasinen blir marginalkostnaden noll. Då har priset på Nordpool varit nere i 2 öre. Motsatsen är budgetkörning, att göra slut på vattnet för att köra värmekraft på sommaren till högre priser. Lennart Söder vill inte hävda att kraftbolagen manipulerar priset: – Det är oerhört svårt att bevisa. Men vi vet att kärnkraftverken bara använde 67 procent av sin kapacitet vid de tre senaste effekttopparna. Hur kraftbolagen än gör blir de beskyllda för att göra fel, kör de inte vattenkraften anklagas de för att höja priset nu, kör de anklagas de för att höja priset till vintern. noRdPool haR en effektiv övervakning och har agerat mot både hedgefonder som har försökt styra priserna på terminsmarknaden och mot handlare som har överträtt reglerna. – Det har jobbats mycket med att stävja sådant som är på gränsen till det illegala, säger Jonas Almqvist. Roger Fredriksson, vd på energikonsultföretaget Apoidea, är kritisk mot hur Nordpool fungerar: – Marginalprissättning fungerar på andra marknader, men inte på el. Men det är svårt att kritisera principen, eftersom ingen vet vad vi ska göra i stället. – De stora bolagen samäger kärnkraft och kan utöva oligopolmakt på lunchmöten. De sitter på båda sidor av bordet och bjuder ut och köper tillbaka el. Ingen producent kan i dag förlora, det är bara en fråga om hur stor vinsten blir. 19 Krönika martin jansson Fast i en politisk snårskog Den senaste tiden har bristen på aktivitet hos de stora ekonomierna varit påtaglig. Ledarskapskifte i Kina, presidentval i USA, Spaniens eventuella ansökan om nödlån och trojkans (EU, ECB och IMF) förhandlingar med Grekland präglar nyhetsflödet och tar kraft från det som behöver göras från politiskt håll för att den globala ekonomin ska ha sin gång. Kina haR vaRit paralyserat av det politiska skiftet. De nya ledarna tillträder visserligen inte förrän efter det kinesiska nyåret i februari 2013 men ledarskapsskiftet har för första gången nått ”framför kulisserna ” i och med Bo Xilai-skandalen och vi kan bara ana hur mycket kraft som har lagts på maktspelet bakom kulisserna. Under året har den kinesiska ekonomin bromsat in, trots stimulanser. Mycket beror på minskad export till Europa, men också till övriga länder i Asien som nu lider av Kinas lägre tillväxt. Sedan september har dock indikatorer från Kina börjat se allt bättre ut och mycket talar för att nödvändiga reformer kommer att återupptas när de nya ledarna kommer till makten. Dessa skapar förutsättningar för en tillväxt runt 7–8 procent vilket skapar en solid grund för fortsatt stark efterfrågan på råvaror från världens tillväxtmotor i öst. I det kortare perspektivet räknar vi med att Kinas återhämtning åter kommer öka efterfrågan på basmetaller och fram till det kinesiska nyåret tror vi på klart högre priser för denna råvarugrupp. i usa haR makrodata varit bra senaste tiden, mycket drivet av bättre husmarknad och lägre arbetslöshet. Även om det är positivt verkar den amerikanska ekonomin sakna egen drivkraft och dess framtid hänger nu mycket på utvecklingen i efterfrågan på exportvaror. USA har också befunnit sig i politisk paralysering inför det amerikanska valet. När väl valet nu är bakom oss ska politikerna ta itu med ”fiscal cliff ” eller budgetstupet som det brukar kallas på svenska. Förra året enades USA:s politiker bland annat om att tillfälligt förlänga de skattelättnader som infördes av George W Bush 2001– 2003. Utöver dessa kommer också ökat skattetryck från Barack Obamas sjukvårdspaket. Sammantaget skulle oförändrad finanspolitik motsvara skattehöjningar och utgiftsminskningar på nära 4 procent av BNP nästa år. Med dagens tillväxttakt på drygt 2 procent skulle ett fall utför budgetstupet föra USA in i en ny recession. Vi 20 räknar emellertid med att det politiska systemet lyckas komma överrens, måhända under årets sista skälvande timmar. Martin Jansson är råvarustrateg på Handelsbanken. Vi räknar med att det politiska systemet lyckas komma överrens. samtidigt växeR PRoblemen i eurozonen. Tysk industriproduktion har även den bromsat in och de spanska och grekiska ekonomierna är i fritt fall med arbetslöshet över 25 procent. Budgetåtstramningar har drivit upp arbetslösheten i Europas krisekonomier och skapat negativa spiraler som kommer bli svåra att bryta så länge dessa länder har euron som valuta. ECB har hyllats för sitt åtagande att köpa statsobligationer men Spaniens ovilja att utnyttja nödlån och trojkans förhandlingar med Grekland tragglar vidare då länderna har svårt att få stöd i respektive parlament för de tuffa motkrav som medföljer ECB:s bistånd. Det finns dock metaller som får stöd av politikernas aktivitet eller om man så vill brist på aktivitet. Jag tänker naturligtvis på ädelmetallerna och då främst på guld och silver. Realräntorna är extremt låga och politikerna lovar att de så ska förbli; USA har gått längst och lovar låga räntor till 2015, vilket är längre än den nuvarande centralbankschefen Ben Bernanke står vid rodret. Centralbankerna är generellt sett ”kreativa” och försöker på alla sätt att driva upp inflationsförväntningarna vilket får investerare att söka sig till ädelmetaller. i sveRige finns det numera en årligt återkommande politisk diskussion som handlar om en av landets mest basala råvaror, el. Svensk kärnkraft har under de senaste åren varit en besvikelse när den som bäst har behövts under de kalla vintermånaderna. I år är det ett tydligt trendbrott och kärnkraften är på väg mot den högsta novemberproduktionen sedan Barsebäck stängdes. I kombination med nästan fulla dammar så är förutsättningarna goda att klara perioder av rysskyla och vi tror på fortsatt låga elpriser denna vinter. granit Råsnack MARIE-LOUSIE AHLSTRAND, ENSKEDE GRAVVÅRDAR Hur stor andel av Enskede Gravvårdars produktion är granit? – Vi har lite marmor men 99 procent är granit. Varför är granit så bra? – Kalksten och marmor är lite mer poröst. Granit är hårdare och vittrar inte. Svart granit är ännu tätare i strukturen och väger mer. Hur är graniten att jobba med jämfört med annan sten? – Den är hårdare vilket gör den svårare att jobba med och den är tyngre än andra stenar. Men som alla stensorter måste man lära sig att läsa stenen eftersom de har ådringar i sig, där det blir sprickbildningar, som man måste undvika. Skiljer sig graniten mellan olika platser? – Vi använder granit från Sverige, Norge och Finland för utomhusanvändning. Den nordiska graniten vet vi är uppvuxen i vårt klimat. Indisk eller afrikansk granit är van vid deras klimat och den kan vi använda för inomhusbruk. Men finns det olika kvalitet på graniten i Sverige? – I Sverige finns det olika stenbrott som bryter graniten som till exempel Vånga. Sedan har du röd och grå bohusgranit och de bryts i olika typer av brott. Ni har även en granitsort som heter Blå labrador i sortimentet. – Stämmer, det finns både svart och blå labrador och bryts i Norge. Som gravsten har vi bara den blå – den har ett vackert skimmer i sig men den uppstår först när man polerar stenen. Vilken granitsort är mest populär? – Det beror på kultur. Många som har sten på den muslimska avdelningen vill väldigt gärna ha svart eller röd granit och i vissa fall vit marmor. Sedan har ni natursten, vad är det? – Det är en sten med naturligt utseende. Eller en sten som vi kallar bumling, det kan vara en sten som du har på din tomt som vi kan bearbeta. TEXT BILLY ANDERSSON FOTO NADJA HALLSTRÖM 21 fakta & tips dyra tårar EN KAFFE ÄR VÄL EN KAFFE – ELLER? En kopp espresso bör inte kosta mer än en tia. Det kan dock bli dyrare om man ställer högre krav på kaffet. Det kan bli rent av sanslöst dyrt om du beställer in en kopp kopi luwak eller en kopp av ”svenskkaffet” esmaralda. För att slippa en chock när du får in notan nästa gång du går på kondis listar vi världens dyraste kaffe. Priserna är hämtade från e-handelsplatser riktade till kaffekonnässörer. 168 TON IPHONE BORTA Det såldes sex miljoner iPhone 5 helgen den hade premiär. En av nyheterna med den nya mobiltele fonen var att baksidan numera är i borstat aluminium i stället för företrädarens glas. Därmed är den mer stryktålig men även lättare, 28 gram lättare. Det betydde att de första sex miljoner sålda iPhone var 168 ton lättare tillsammans. Oscar Pistorius. Kopi luwak. Skördas i Indonesien och det höga priset förklaras med att kaffebönorna har passerat tarmkanalen på en indisk palmmård. Bönorna skördas alltså från mårdbajs och årsskörden överstiger sällan 700 kilo. Kilopris: cirka 4 000 kronor sankta helena-kaffe Är gjort på en böna specifik för ön Sankta Helena och det speciella klimatet i mitten av södra Atlanten. Sankta Helena-kaffet beskrivs som fruktigt. Kilopris: cirka 1 900 kr blue moutain Odlas och produceras på östra sidan av Jamaicas Blue Mountain och kaffesmaken har ingen beska. Kaffebönorna används även vid tillverkning av likören Tia Maria. Kilopris: cirka 1 700 kr Den indiska palmmården gillar bara de bästa kaffebären. Viltkött och särskilt färsprodukter kan innehålla bly från jägarnas kulor. Det visar en studie från Livsmedelsverket. Gravida bör därför vara försiktiga. KOLFIBER GER STARKA BEN Källa: Testfakta esmeralda special Ett kaffe från kaffeplantaget Esmeralda Jaramillo som ligger i bergen i västra Panama. Plantaget grundades under 1960-talet när svenskättlingen Rudolph Peterson skulle pensionera sig som bankdirektör. Esmeralda är fortfarande familjeägt och producerar ett av världens smakstarkaste kaffe. Kilopris: cirka 950 kronor fazenda santa ines Ett kaffe från Brasilien som skördas helt manuellt. Har smak av karamell, bär och kostar multum. Kilopris: cirka 590 kronor STÅLMANNENS BATTERICHOCK En av världens nu mest eftersökta metaller är litium, en viktig beståndsdel i batterier för datorer, mobiltelefoner och elbilar. Ämnet bryts framför allt i Sydamerika men förkommer även vid hälsokällor som i franska Vichy. Mest intressant är att litium, tillsammans med bor, är stommen i kryptonit, alltså mineralen som får Stålmannen på fall. För fem år sedan hittade geologer ett nytt mineral, kallad jadarite, i Serbien som har alla beståndsdelar i kryptonit. Nu finns det planer på att bryta jadarite, inte för att knäcka Stålis utan för den växande efterfrågan på råvaror till litiumjonbatterier. 500 Så mycket beräknas världshandeln med sopor uppskattas omfatta per år. Länder som Kina och Indien återvinner mycket av sopberget medan många länder i Europa, som Sverige, använder soporna som bränsle i värmeanläggningar. miljarder kronor 22 Sydafrikanen Oscar ”Blade runner” Pistorius fick stor uppmärksamhet i sommarens Paralympics i London när han anklagade konkurrenterna för att springa med för långa proteser, vilket gav fördel av ett längre löpsteg. Även handikappidrotten har med andra ord blivit en materialsport. Benproteserna som Oscar Pistorius springer med är tillverkade i ett kolfibermaterial, tunna koltrådar som tillsammans med en ester – till exempel epoxiester – bildar den starka konstruktionen. DÅLIG TRÄSMAK Ett bra träslag är grunden för en bra gitarr. Men det får inte ske på vilka villkor som helst. Gitarrtillver karen Gibson fick nyligen böta drygt två miljoner kronor för en olaglig import av ebenholts från Madagaskar. Drygt hundra gitarrer togs i beslag av amerikanska myndigheterna när de gjorde sin räd mot företaget. Ett framtida samlarobjekt för gitarrfanatiker, får man förmoda. Källa: SVT FOTO: SHUTTERSTOCK, GETTY/ALL OVER PRESS guld grundämnet Rapparen Jay-Z gillar glitter. Nyligen ryktades det att han och hans fru Beyoncé har installerat en tron av guld i sin lägenhet. blingbling STJÄRNORNAS KLOCKRENA INVESTERING Blingbling lär ha uppfunnits av hiphopkulturen i slutet av 1990-talet när framgångsrika artister visade sina framgångar med absurda mängder guld och juveler. De fick utså mycket hån och beskrevs som vulgära men med tanke på guldprisets utveckling är det hiphopartisterna som skrattar sist. Genom historien har det vaskats fram 165 000 ton med guld. Om det fördelas lika på jordens befolkning, sju miljarder, blir det fem 18 karats guldringar, av typen slät vigselring, per person. Ur det perspektivet har hiphopstjärnor som Jay-Z och 50 Cent tagit en stor andel av jordens guld. Indien har dock inte gjort sig känt för sin hiphop men det är där som de stora guldrikedomarna samlas i dag. Landet konsumerar årligen 745 ton guld per år vilket är sex gånger mer än hiphoplandet USA. Källa: Number Sleuth numbersleuth.org 745,7 TON Indiens konsumtion av guld 2010. Indien toppar världskonsumtionslistan följt av Kina (428,0 ton) och USA (128,6 ton). NÄR BLINGET SPELAR FÖRSTAFIOLEN ”Abba Gold” är namnet på den svenska supergruppens samlingsalbum från 1992. Albumet blev en enorm succé och är den enda cd som hittills har sålt över fyra miljoner exemplar i England. Just råvaran guld har annars varit populärt inslag i låttitlar under åren. Här är ett dussin titlar på temat som tillsammans utgör en inte helt oäven låtlista. si ”18 karat gold”, Johnos ”Guld”, Docenterna ”Gold”, Spandau Ballet ng ”Heart of gold”, Neil You GES ”, “När vi gräver guld i USA destad Gär ”Kaliforniens guld”, Ted ”Guld”, Gyllene Tider ”Gold dust”, Tori Amos n Ulvaeus/ ”Guldet blev till sand”, Björ Benny Andersson Roses ”Fools gold”, The Stone m ”Flicka med guld”, Thåströ mie t/Ja ”Gold digger”, Kanye Wes Foxx 23 FOTO: GETTY/ALL OVER PRESS handelsbanken.se/ravaror
© Copyright 2024