1. No category

t
r
a
t
s
m
O
En tidning om sociala företag
Ny
näring,
ny
mening
Här är bönorna som
skapar nytt hopp
för långtidsarbetslösa
Från
kooperativ
till växande
business
Koncept som
sticker ut
Här
blomstrar
idéerna
Så blev projektet på Södertörn
en snackis i riket
Möt företagen som har hjärta att växa
n
frå en
g
n
ll
i
idn mode n
t
En surs rtör
Re Söde
Vi gör det möjligt!
Resultat
am
ens
gem plan
t
s
s
a
g
End andlin
h
8%
Deltagare som skrivits
in i projektet, avslutats
och följts upp ett år
efter inskrivning.
Re
(co
12%
ha
ach
bil
ing
ite
/fr
isk
Arbetsträning
rin
vår
d)
36%
g
Deltagare boende i:
Haninge kommun 102
Nynäshamns kommun 28
Tyresö kommun 74
Kortare utbildning
12%
7%
g
in
dn
e
tr
Lön eller CSN 30%
Försäkringskassan 34%
Kommun 16%
Arbetsförmedlingen 15%
Annat 4%
A-kassa <1%
Innehåll
U
Förrehabiliterande
program
25%
Enad front
för sysselsättning............................... 4
Sociala företag
ser till helheten....................................6
Omsättningsutveckling
Sociala företag i Haninge, Tyresö
och Nynäshamn.
Den genomsnittliga deltagaren i
Resursmodellen är en 40-årig kvinna,
född i Sverige. Hon har haft offentlig
försörjning i sex år, har en diagnos
och har högst grundskoleutbildning.
18,6
milj.
15.000.000
•62 % Kvinnor
•Medelålder 40
•Genomsnittlig tid i offentlig
försörjning: 6 år
•Andel med diagnos 86 %
•Andel med gymnasieutbildning 45 %
•Andel utrikesfödda 30 %
13,1
milj.
10.000.000
8,7
milj.
5.000.000
Resursrådet
– en ny väg framåt..............................8
Deltagare berättar......................... 10
Bönornas väg
från kooperativ idé till
blomstrande business..................... 13
Fri luft
och en fika på Alby............................17
Bryggan
till arbetslivet.................................... 18
Nätverkandet
som röd tråd....................................... 20
3,8
milj.
0
Antal verksamma
Antal anställda
Omslagsbilden: Annika Sahmaoui och
Marie Tiger från Bönorna i Handen.
Foto: Fredrik Hjerling
2010
2011
2012
2013
2014
100
8
130
17
162
29
210
50
242
69
200
procent
Mellan åren 2010 och 2014
har antalet sociala företag
växt från tre till nio stycken.
En ökning på 200%.
Resursmodellen Södertörn är ett projekt som medfinansierades av Europeiska socialfonden, ESF.
I Sverige stöder Socialfonden projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap.
ESF är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Målet är att minska skillnaderna i välstånd och levnadsstandard mellan medlemsländerna.
Företag
med hjärta att växa.......................... 22
Omstart
En skrift från Samordningsförbundet
Östra Södertörn, november 2014.
I redaktionen:
Pernilla Unell, Annica Falk.
Texter: Bert-Ola Gustavsson,
Mosebacke Media.
Foto: Fredrik Hjerling.
Produktion: Åva Kommunikation AB.
Tryckning: Haninge kommuns tryckeri
24 sidor om
vägen tillbaka
till arbetslivet
D
en här skriften beskriver
hur Samordningsförbundet Östra Södertörn
skapar möjligheter för
människor att närma sig
arbetsmarknaden genom att arbetsträna
under en tid på ett arbetsintegrerande
socialt företag. Detta som ett första steg på
väg tillbaka till arbetsmarknaden.
Vi driver utvecklingen med dubbla
syften, dels att främja utvecklingen av
de sociala företagen i området, dels för
att hitta nya vägar för att nå förbundets
uppdrag – att underlätta återgången till
arbetsliv för människor som är i behov av
ett samordnat stöd.
Vi vill inspirera andra Samordningsförbund, kommuner och övriga aktörer
att främja arbetsintegrerande sociala
företag genom att visa hur vi gått till väga
för att fler ska få möjligheten till ett arbete
utifrån egen förmåga.
På Östra Södertörn har vi framförallt gjort det genom att stötta de sociala
företagen och fungerat som dörröppnare
gentemot myndigheterna, men vi har
också skapat förutsättningar för de
sociala företagen att dra nytta av varandras
erfarenheter genom gemensamma nätverk.
Med sociala företag menar vi arbetsintegrerande sociala företag, företag som
drivs av ett annat engagemang vid sidan
av de rent kommersiella och som syftar
till att integrera människor i samhälle och
arbetsliv.Utvecklingsarbetet har gjorts
inom ramen för projektet Resursmodellen Södertörn, som möjliggjorts genom
stöd från Europeiska socialfonden. Vi har
arbetat med personer som står mycket
långt ifrån arbetsmarknaden. I genomsnitt
har våra deltagare varit borta från arbetsmarknaden i sex år.
Projektet har syftat till att vidga
arbetsmarknaden för dem som har svårigheter att ta sig vidare på grund av t.ex.
sjukdom eller funktionsnedsättning.
Alla deltagare har fått en myndighetsgemensam kartläggning och planering i vårt
Resursråd. Resursrådet har haft tillgång
till en stor verktygslåda för deltagarna, vilket varit en viktig framgångsfaktor. Förutom att vi kunnat erbjuda arbetsträning
på sociala företag så har deltagarna också
kunnat ta del av allt från olika förrehabiliterande insatser och utredningar till friskvård och korta utbildningar. Vi är stolta
att kunna konstatera att med stöd från
projektet har 68 personer hittills kommit i
egen försörjning.
När projektet avslutas, fortsätter arbetet.
Resursrådet kommer att finnas kvar och
förhoppningsvis har vi lagt en god grund
för att de sociala företagen ska kunna fortsätta att växa.
Pernilla Unell Projektledare
OMSTART • SID 3
171
Konceptet
från Södertörn
vinner mark
Under projektet har 171 personer
arbetstränat på ett socialt företag
Enad front för
sysselsättning
I Södertörnskommunerna
Haninge, Nynäshamn och
Tyresö finns nu nio arbetsintegrerande sociala företag
med ett 60-tal anställda.
– Utvecklingen har varit
väldigt positiv. Den strategiska satsning vi gjort på
styrelsens uppdrag gör att
vi sticker ut ordentligt i
Sverige, säger Ritva Widgren,
förbundschef för
Samordningsförbundet
Östra Södertörn.
SID 4 • OMSTART
F
ör den som står långt från
arbetsmarknaden är en möjlighet till rehabilitering och
arbetsträning ett första steg
för att komma tillbaka till
arbetsmarknaden. Normalt är
det svårt att hitta företag som kan ta emot
personer som är på väg tillbaka till jobb, men
inte längre på Södertörn. Redan under 2011
formulerades målsättningen för arbetet som
varit mycket positivt: att utveckla de sociala
företagen till professionella rehabaktörer.
– Under tre år har det sociala företagandet i kommunerna som ingår i Samord­
nings­förbundet Östra Södertörn tredubblats
och idag har rehab- och arbets­träningsplatser
skapats för drygt 160 personer, berättar
Ritva Widgren som varit drivande i arbetet
– Vi är väldigt stolta över att kunna säga
att det finns gott om arbetstränings­platser
idag!
Sociala företag är ett marknadsmässigt
sätt att kombinera produktion av varor och
tjänster med uppgiften att återintegrera
människor i arbetslivet.
Ekonomiskt står ett socialt företag på två
ben – inkomsterna kommer dels från produktionen, dels från inkomsterna som de får
av att tillhandahålla rehabilitering, sysselsättning och arbetsträning.
– Men de sociala företagen har inga särskilda förmåner. Alla företag som tar emot
personer i arbetsträning kan få samma stöd,
berättar Ritva Widgren.
Socialt företagande innebär alltid att
det finns ett samarbete mellan ett antal olika
myndigheter och då är ett finansiellt samordningsförbund en lämplig plattform.
Samordningsförbundet Östra Södertörn
bröt ny mark när de också bjöd in de existerande lokala sociala företagen som likvärdiga
partners i socialfondsprojektet Resursmodellen Södertörn.
Starthjälp och
kompetensutveckling
– Samordningsförbundens uppgift är att
genom stöd och förebyggande insatser
förkorta sjukskrivningar och arbetslöshet.
Det gör vi bäst genom att ha ett strategiskt
Uppskattat rehabjobb
av etablerade aktörer
◗ Arbetsträning i sociala företag är en unik
och uppskattad insats.
◗ De sociala företagen på Södertörn har
snabbt blivit erkända rehabaktörer.
perspektiv som bland annat innebär att
stärka det sociala företagandet på flera
olika sätt.
– Stöd vid start och kompetensutveckling av de sociala företagen ger professionella rehabpartner där vi i vår tur
får tillgång till arbetsträningstjänster. Det
blir en win-win-situation – vi får större
möjlighet att lyckas med vårt uppdrag
och det sociala företaget får en viktig
kund, säger Ritva Widgren.
Resultaten har inte låtit vänta på sig.
Idag finns nio olika sociala företag på Östra
Södertörn. De har verksamhet inom en rad
områden: café och restaurang, transport,
snickeri, textilt arbete, trädgårdsskötsel
och mycket mer.
Styrkan med en rehab- eller arbetsträningsplats i ett socialt företag är att deltagaren får
vara en del av ett riktigt företag, ibland upp
till ett år. Och det är själva arbetet som är
metoden.
– Att bli tagen på allvar är viktigt
samtidigt som det i omgivningen finns en
förståelse för att det behövs stöd och uppmuntran. Att komma igång med dagliga
rutiner och att vara en medarbetare i en
verksamhet med riktiga kunder, fungerar
som en dörröppnare till jobb på den ordinarie
arbetsmarknaden.
– Behovet är väldigt stort och det är
mycket som återstår trots att vi kommit en
bra bit på väg, säger Ritva Widgren._
SAMVERKAN I FOKUS: Samordningsförbundet Östra Södertörn bildades
2010. Det ägs och finansieras av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget
samt Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner. Utöver detta finansieras en del
av verksamheten med projektmedel från bland annat Europeiska Socialfonden.
Förbundet finansierar samhällets rehabinsatser och förhindrar att människor
hamnar i en ”rundgång” mellan olika myndigheter.
Det konstateras i en rapport av Ledningskonsulterna tillsammans med Oxford Research som
följeforskat Resursmodellen Södertörn sedan
projektstart i juni 2012.
Projektet kom relativt snabbt igång med att
utveckla både befintliga och nya sociala företag
i de berörda kommunerna och samarbetet med
myndigheterna har utvidgats.
Framförallt har de sociala företagen fått
en större roll när det gäller arbetsträning och
bedömning av arbetsförmågan hos personer
som stått långt ifrån arbetsmarknaden – och
insatserna har högsta kvalitet.
Kunnig personal
Enligt forskarna är det företagens speciella
organisation och verksamhet samt personalens
kunskaper som varit viktiga framgångsfaktorerna.
Insatserna är mycket uppskattade hos
deltagarna som tycker att arbetet i de social
företagen ger deras liv struktur i vardagen samt
bra referenser och erfarenheter inför framtiden.
Sociala företag i riket
Enligt den senaste statistiken från Tillväxtverket
finns det 315 aktiva arbetsintegrerande sociala
företag med ca 9 800 deltagare varav ca 3 100
är anställda. Företagen drivs som ekonomiska
föreningar, ideella föreningar, stiftelser eller aktiebolag. Ett nätverk för samordnare för socialt
företagande i kommuner, regioner och samordningsförbund bildades 2013 av SKL, Sveriges
kommuner och landsting. Idag arbetar drygt 23
personer inom offentlig sektor med ett tydligt
uppdrag från att stödja utvecklingen av sociala
företag i över 50 kommuner.
OMSTART • SID 5
Anne-Marie Illum, Arbetsförmedlingen:
Sociala företag
ser till
helheten
“Vi får in fler och fler grupper som behöver pröva att träna sin
arbetsförmåga. Idag finns det platser lokalt här i kommunen,
men självklart behöver vi ha ännu fler alternativ och större
bredd.” Det säger Anne-Marie Illum, chef för Arbetsförmedlingen i Tyresö.
D
en stora gruppen som
behöver arbetsträning
kommer bland annat från
sjukförsäkringen. Ibland
är personerna utförsäkrade för andra gången och
behöver en ny chans att prövas mot arbete.
– De går ju inte att säga att en person
inte fungerar på arbetsmarknaden innan
han eller hon fått en möjlighet att pröva
arbetsträning ordentligt. Därför är det
viktigt med lokala platser så att de slipper
långa resor. En lång resa kan göra att man
inte orkar mer den dagen, säger AnneMarie Illum.
– Uppdraget att ta hand om grupperna
från sjukförsäkringen har lärt oss mycket.
Tidigare hade vi en annan syn, nu vet
vi att även en liten arbetsförmåga duger
långt och att vi hela tiden måste kämpa
SID 6 • OMSTART
för att den ska öka. De sociala företagen
har en viktig roll i utvecklingen, tycker
Anne-Marie Illum:
– Framförallt för att de ser hela människan. Deltagarna får börja där de befinner
sig och utvecklas i lugn takt. Det tycker
jag är styrkan med de sociala företagen.
Stödformer
För den som behöver komma i arbetsträning
finns olika stödformer. Deltagarna får personligen en ersättning motsvarande a-kassa.
Den som inte är med i a-kassan får istället
ett lägre grundbelopp.
– För den som anordnar en plats i arbetsträning utgår ersättning med 300 kr/dag.
Krävs förstärkt arbetsträning med bland
annat utökad handledning utgår 500 kr/dag.
– Vi gör en bedömning om vilken ersättning som ska utgå tillsammans med
anordnaren innan platsen tillsätts, berättar
Anne-Marie Illum.
Dagbeloppet utgår för de dagar deltagarna finns på arbetsplatsen oavsett
antal timmar. En arbetsträningsplats brukar
oftast vara under tre + tre månader men kan
ibland förlängas upp till ett år.
Löpande dialog
Under tiden som arbetsträningen pågår
följer Arbetsförmedlingen upp hur arbetet fortskrider, går det bra startas parallellt
uppdraget att hitta ett jobb åt deltagaren.
– I den bästa av världar så hittar vi
snabbt ett arbete som innebär anställning
– det är förstås det optimala. Men ofta
handlar det om ett behov av subventionerade
anställningar där vi går in med lönebidrag,
säger Anne-Marie Illum.
– Lönebidrag utgår oavsett vem som
anställer en person med funktionsnedsättning. Hur stor bidragsdelen blir beror på
en bedömning där vi jämför arbetskraven
med arbetsförmågan. Om till exempel
arbetsförmågan anses motsvara 50 procent
av de krav som arbetet ställer, så utgår
lönebidrag med 50 procent av lönen som
alltid ska vara avtalsenlig. _
OMSTART • SID 7
s
r
u
s
e
R
rådet
En ny väg till jobb
eller utbildning
◗ Alla myndigheter på ett ställe – ingen hamnar mellan stolarna
också större möjligheter att påverka resultatet,
säger Liselotte Bertel.
– Det här är styrkan med ett Resursråd.
Det säger Liselotte Bertel, samordnare i Resursrådet.
Alternativjobb
– De sociala företagen är viktiga eftersom
det inte bara handlar om arbetsträning utan
också om verksamheter som producerar
någonting. Det här är ju ett riktigt jobb,
säger de flesta som provat på.
– Det fantastiska är att de Sociala företagen
försöker skapa en alternativ arbetsmarknad där
man kan vara lite mer generös mot människors
krämpor och funktionsnedsättningar. Alla kan
jobba till hundra procent av sin egen förmåga,
men då måste vi också ha arbetsgivare som til�låter det, säger Liselotte Bertel.
◗ Gemensam kartläggning och planering ger snabba beslut
P
å Östra Södertörn finns två
Resursråd – ett för Tyresö
och ett för HaningeNynäshamn. Rådet träffas
var tredje vecka och totalt
hanteras 15-20 ärenden.
Resursrådet tar inte över någon annan
myndighets ansvar. Istället är rådet ett ställe
att gå till om möjligheterna hos en enskild
myndighet känns uttömda. En handläggare
på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
kommunerna eller i sjukvården remitterar då
en person till rådet och de deltar tillsammans
i mötet.
– I rådet diskuterar vi vad som gjorts
tidigare. Då får vi ju också möjlighet att
fråga varje individ hur de själva ser på sin
situation. Vilka önskemål har du själv?
– Vi försöker om möjligt ge besked om
hur man kan gå vidare vid sittande bord. Det
är viktigt för de flesta har väldigt stora förväntningar.
SID 8 • OMSTART
Nya länkar i kedjan
Resursrådet vänder sig till alla åldrar. Men
för ungdomar finns det många andra insatser
dit man kan vända sig först. De som remitteras är främst kvinnor, 35 år och uppåt. Här
är sjuktalen också störst.
Ibland går Resursrådet in och betalar
kortare utbildningar som Arbetsförmedlingen inte kan stå för. Det kan handla om
allt från städutbildning till en kurs i ögonfransförlängning som kompletterar Starta
Eget-bidrag från Arbetsförmedlingen.
– Tidigare var Resursrådet väldigt fokuserat på utredningar. Då kunde man känna sig
väldigt handfallen, det var vanligt att det mest
handlade om att få till ett medicinskt underlag
så att personen fick sjukersättning.
Idag har de sociala företagen blivit en
viktig partner till Resursrådet:
– I och med Resursmodellen arbetar vi
nu mycket mer med arbetsträning och att
försöka se kedjor som leder framåt. Då får vi
En väg in
I Tyresö har kommunen startat verksamheten ”En väg in” som är en utveckling av
Resursrådet i Tyresö.
– Alla som tar del av kommunens rehabiliteringsinsatser går via ett multikompetent team. Här jobbar man lite annorlunda.
De som arbetar i En väg in gör en kartläggning tillsammans med individen.
– Tanken är densamma, men varje individ
involveras djupare i att hitta rätt väg mot
arbetsmarknaden. Samhället sätter ramarna,
Närmare 400 deltagare har under projektet Resursmodellen Södertörn träffat Resursrådet för att få en gemensam handlingsplan.
men inom dem är det viktigt att varje
deltagare är herre över sitt eget liv. Det här
är en utveckling som jag verkligen tror på
och förespråkar, säger Liselotte Bertel.
Under åren har Liselotte lärt sig att
man på förhand aldrig kan avgöra vilka
människor som kommer att gå vidare från
sjukdom och arbetslöshet till en anställning:
– Jag har sett många komma ut i jobb
som jag först inte vågat tro på. Om vi
gemensamt med individen kan hitta rätt insats vid rätt tidpunkt så kan det lösa sig även
för den som stått väldigt långt från arbetsmarknaden. _
Det här är Resursrådet
Resursrådet samordnar insatser som hjälper människor att komma i arbete eller
utbildning utanför vad som går att ordna
inom ordinarie myndigheter. De insatser
som rådet oftast beviljar är arbetsträning,
motiverande kurser, kortare yrkesutbildningar eller enklare utredningar.
Det är handläggarna på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen
eller vården som kan remittera deltagarna
till Resursrådet.
I remissen ska tidigare insatser redovisas
liksom deltagarens önskemål och förväntningar. För att Resursrådet ska kunna
hjälpa till måste deltagaren skriva på ett
samtycke om att sekretessen mellan myndigheterna hävs. Resursrådets samordnare
kallar handledare och deltagare till ett
resursrådsmöte. Helst ska båda delta på
mötet.
I Resursrådet sitter representanter från
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,
kommunen och vården.
En gemensam kartläggning och en handlingsplan tas fram. I de flesta fall redovisas
rådets beslut redan vid mötet. Om rådet
beslutat om en insats kontaktas en aktör.
Deltagare, handläggare och aktör håller
sedan kontakt under hela den tid som
insatsen pågår.
OMSTART • SID 9
Det sociala
företaget gav mig
möjligheten!
Jag har nog haft alla jobb som finns på
ett kontor genom åren: receptionist,
telefonist, sekreterare, administratör
och mycket annat. Jag är nog en riktig
kontorsråtta.
Jag har flyttat runt en del i livet, men
alltid lyckats ordna nya jobb.
Fast vid 55 plus började det gå trögt och vid 60 blev det rent
av omöjligt att hitta något om jag inte ville bli barnflicka i
en familj igen.
Då kom jag i kontakt med Hela Människan Bryggan i
Nynäshamn. Efter en tid sökte Maria på Textilmakarna i
Haninge upp mig och undrade om jag ville komma över hit
och hjälpa till.
Jag började i juni 2013 och trivs väldigt bra. Först kom
jag på deltid som FAS 3-deltagare och i augusti blev jag
anställd på heltid som produktionsledare. Nu finns jag till
hands här hela tiden för våra deltagare.
Nu har arbetslusten kommit tillbaka efter åren med
arbetslöshet. Det roligaste är att se hur snabbt och positivt
människor förändras när de kommer hit. På bara någon
vecka knäpper de upp inbundenheten och mår bättre.
Det gör jag också. Det betyder oerhört mycket att få
komma ut hemifrån och få något att göra.”
När jag kom till Jobbverket i Tyresö satt jag
med mössan på mig och sa knappt ett ord den
första tiden. Efter tolv års sjukskrivning var
mitt självförtroende kört i botten. I bakgrunden
fanns en cancerdiagnos och depression. Men det svängde ganska snabbt. Jag började vakna till liv igen när det kändes som
om jag hittat hem. Jag upptäckte att på det här företaget ställer
man upp för varann i en medmänsklig atmosfär.
Efter drygt ett halvår fick jag börja arbetsträna som assistent och
idag är jag anställd som handledarassistent på textilavdelningen.
Det är fascinerande att när man har något för händer och
arbetar tillsammans så blir samtalet berikande för alla deltagare i gruppen. Jag önskar att alla fick prova på det!
Idag håller jag också i en liten kreativ grupp som målar. Det
är utvecklande att vara aktiv och jobba lite som lärare. Nu lever
jag fullt ut igen och trivs väldigt bra.
Men jag är lite försiktig med att berätta den här lyckliga resan
direkt för de nya som kommer hit. Sköra människor är rädda
och försiktiga och de behöver lite tid för att börja våga tro på sig
själva igen och att det går att komma tillbaka.”
Birgitta Lindgren, 55. Arbetshandledarassistent
på JobbVerket i Tyresö.
Britt Lundqvist, 64, produktionsledare
på Textilmakarna.
Jag har gått arbetslös sedan
2008 utom några kortare jobb på
bemanningsföretag. När jag kom
till Sverige från Gambia på 1990talet jobbade jag först på en rad
olika hotell, sedan på Konsum i T-centralen tills
butiken stängde när T-centralen skulle byggas om.
Då blev det svårare att hitta jobb på grund av den
ekonomiska krisen.
Jag flyttade till Nynäshamn för barnens skull för
ett par år sedan. Här finns en bra miljö för dem. Min
a-kassa hade tagit slut och istället gick jag på aktivitetsstöd tills jag fick en placering på Bryggan.
I köket här har jag fått lära mig massor. Jag
anställdes i februari 2014 och nu har jag nära till
jobbet, promenaden tar bara en kvart.
Det funkar jättebra här. Försäljningen har stigit rejält och det kommer mycket folk så vi har mycket
att göra. Samtidigt finns det ett tålamod här med att
lära ut saker. Det har gjort mig väldigt intresserad
av mat. Idag jobbar jag hellre i köket än i butik.”
Njaga Jobarteh, 53. Anställd i köket
på Hela Människan, Bryggan.
SID 10 • OMSTART
OMSTART • SID 11
Det sociala
företaget gav mig
möjligheten!
Resultatet blev det arbetsintegrerande sociala företaget
Innan jag kom hit till Matlådan hade
Matlådan som serverar ett 80-tal luncher varje dag.
jag gått runt på en massa andra prakFrämst till pensionärerna, men lunchrestaurangen är
tikplatser. Jag blev lovad anställning,
öppen för alla och för avhämtning. Starten gick i augusti
men det hände aldrig något trots att
2013 och drygt ett år senare har Matlådan fyra anställda
jag jobbade hårt. Till slut tröttnar man
plus en kökschef och en handledare på halvtid.
och känner sig utnyttjad.
– Här kändes det helt annorlunda från början, lugn
Det berättar Odette Marquez-Sundén som jobbar på
miljö, bra arbetstider och god stämning. Det är jättelunchrestaurangen Matlådan i Handen. Victor Lindholm
kul att jobba här, tycker Odette Marqueznickar. Han delar samma erfarenheter.
Sundén.
Båda är i 25-årsåldern, bor i Haninge och
I år har både hon och Victor fått fast
blev anvisad Matlådan av Arbetsförmed Café Matlådan
anställning. Odette är salladsansvarig och
lingens ungdomsteam.
• Lunchrestaurang
Victor ansvarar för disken och är allt i allo.
Matlådan är ett socialt företag sprunget
Han går också en handledarutbildning så
ur verksamheten Mellanmålet i Stockholm.
• Ekonomisk förening
att han kan hjälpa de som arbetstränar på
– Vi startade Mellanmålet Rehab AB när
• Startade 2013
Matlådan. Idag handlar det om ett dussinmin son blev sjuk. Jag insåg att det behöv• 7 anställda
tal ungdomar i samma ålder som kommer
des något som kan hjälpa unga vuxna som
• 11 deltagare
till restaurangen under kortare eller längre
lider av psykisk ohälsa att komma tillbaka i
arbetspass.
samhället, berättar Brita Zetterman, vd och
– Det är inte svårt att sätta sig in i deras
ordförande.
situation. Jag vet vad de pratar om – jag har ju själv suttit
Mellanmålet kom till år 2005 och fyller snart tio.
i samma sits, säger Victor innan han och Odette måste
Verksamheten finns inne i Stockholm och har hela tiden
tillbaka till köket. Den här dagen ska det serveras rökt
varit inriktad på att aktivera den som varit sjuk utifrån
kalkon, klyftpotatis och bukettgrönsaker i Matlådan.
en personlig arbetsplan.
– Förra året fick jag en förfrågan från ÄldreförvaltOdette Marquez-Sundén, 25 & Victor Lindholm, 26.
ningen i Haninge om vi ville ta över köket i träffpunkten
Anställda på Matlådan i Haninge.
och seniorboendet Tallhöjden i Haninge.
SID 12 • OMSTART
Från
kooperativ idé
till blomstrande
business
Två bönor på en kurs om kvinnligt socialt företagande resulterade så
småningom i ett växande arbetsintegrerande socialt caféföretag.
Idag finns Bönorna både i Handen och Tyresö. Tolv personer är nu
anställda i företaget och fler på väg in. ➼
OMSTART • SID 13
”Vi körde extrem lågbudget. Köket köpte
vi på Blocket för 8 000 kronor”
A
nnika Sahmaoui var
långtidssjukskriven och
en av deltagarna på en
kurs i kvinnligt socialt
företagande år 2009.
– Kursen gick ut på
att starta företag på låtsas, men jag och
Marie Tiger, en annan av kursdeltagarna,
ville göra det på riktigt istället så vi bör-
jade direkt leta lokal tillsammans för att
starta ett pasta- och salladscafé.
I maj året därpå var kontraktet klart
på Runstensvägen 22 i Handen. Annika
och Marie skötte renoveringen och inredde
själva med nymålade begagnade möbler
från loppis.
– Vi körde extrem lågbudget. Köket
köpte vi på Blocket för 8 000 kronor.
I november 2010 var verksamheten
igång.
Nydanare
– Vi var tidigt ute med idén om ett socialt företag när vi startade och det var inte
helt lätt i början. Det gick inte att få lån
från bankerna då, vi hade räknat med en viss
sponsring från kommunen men den uteblev
och till en början var det också svårt att
få in deltagare från Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen.
En av de första som kom var Marianne
D´Amore, Handen:
– Jag hade isolerat mig hemma i tre år med
SID 14 • OMSTART
utbrändhetssyndrom. Det var Marie Tiger
som fick mig att ta tag i mitt liv, börja
på Bönorna och sätta igång att försöka
komma tillbaka.
Idag är Marianne, som är utbildad kallskänka, anställd på 75 procent i företaget,
dessutom medlem och suppleant i styrelsen.
– Jag har fått tillbaka mitt liv och visat
att jag kan jobba även om jag fortfarande
inte tål stress, säger hon.
Lunchcafé blev kyrkcafé
År 2013 fick Bönorna en förfrågan om de
ville driva en liknande verksamhet i Bollmoradalens nyrenoverade kyrka.
– Vi tackade ja. Här i Tyresö var förutsättningarna helt annorlunda. Ett nytt
blänkande kök och allting på plats. Men
det var svårt att veta förutsättningarna
och vi började vår vana trogen med en låg
budget, berättar Annika Sahmaoui.
Det visade sig snart att kundunderlaget i
Bollmora var stort; kyrkan har ett 40-tal
anställda, konfirmander,
➼
Bönorna i Handen
• Pasta- och sallads caféer, catering
• Ekonomisk förening
• Startade 2010
• 14 anställda
• 20 deltagare
Alby friluftsgård och naturreservat är en grön lunga i
Tyresö kommun. Hit kommer
många för att motionera och
vandra och ofta blir det en
fika på Alby café i friluftsgården som i gamla tider var
prästgård.
Fri luft
och en fika
Annikas
tips...
öppen förskola, dramagrupp, äldreträffar
och konferenser och efter åtta månader
kunde budgeten räknas upp med det
dubbla.
Dubbla mål
Anneli Eddeborn är handledare på Bönorna och delar sin tid mellan Haninge och
Tyresö:
– Efter jobb med mobiliseringskurser
och i dagligverksamheten blev jag nyfiken
på Sociala företag. Här måste man hålla två
affärsidéer i luften samtidigt. Dels måste vi
ha god mat och gott kaffebröd, dels är det
viktigt med god sammanhållning för att
arbetsträningsdelen ska fungera, säger hon.
– Det ena klarar sig inte utan det
andra. Ett socialt företag är inte riktigt
lika flexibelt som ett vanligt och det är
mer sårbart. Min roll har blivit att hålla
hårt i rutinerna och jag arbetar mycket i
verksamheten också. Det är ett fantastiskt
roligt jobb i ett roligt gäng.
Utan överdrift har Bönorna blivit en
framgångssaga:
– Nu när företaget snart fyller fyra år är vi
SID 16 • OMSTART
tolv anställda i företaget men ytterligare
tre deltidare är på väg, berättar Annika
Sahmaoui.
Från kyrkans håll är man också väldigt nöjda med Bönornas nya verksamhet
i Tyresö:
– Kyrkan byggdes 1973 och har
länge präglats av traditionellt arbete.
Nu vill vi istället öppna upp och ge plats
för fler människor och då var det här ett
spännande alternativ, berättar Michael
Öjermo, kyrkoherde i Tyresö församling.
– Istället för att driva ett eget café –
som inte är så enkelt – fick vi in en erfaren verksamhet med egen produktion
och personal. Givetvis vill vi också gärna
stödja idén med sociala företag. Efter åtta
månader tycker jag att det fallit väldigt
väl ut. Nu har vi ett mycket större flöde
av besökare som kommer till kyrkan
under hela dagen.
– I framtiden tror jag att Kyrkan och
civilsamhället måste få en ökad roll i välfärden när staten inte kan ta hand om allt.
Och då är samarbete med de sociala företagen en viktig del._
...till dig som vill starta
ett socialt företag.
❥ Plugga på ordentligt innan. I en sån här
verksamhet måste man vara flexibel
- både kunna rycka in på golvet och prata
med Skatteverket.
❥ Vi jobbar med människor med olika
funktionsnedsättningar. Hos oss ska det
vara en frizon där det är tillåtet att göra
fel, men inte vara ett ställe att älta sina
krämpor.
❥ Många försöker få en exakt struktur
på verksamheten från start. Det går inte.
Anpassa istället arbetet till de som kommer
till er. Struktur och åter struktur är jätteviktigt.
❥ Försök skapa en stabil kärna av medarbetare. De som får anställning ska vara
beredda på att handleda, kunna sitt arbetsområde och vara lyhörda och flexibla. Då
fungerar verksamheten bättre när nya
medarbetare kommer in.
M
oa Norén, 26 och Mattias
Stambert, 29, anställda
på JobbVerket, ser till att
verksamheten funkar på
plats:
– Vi säljer kaffe,
smörgåsar, kakor och lunchpajer. Allt är bakat
i JobbVerkets bageri inne i Tyresö, berättar de.
Alby café är framför allt en arbetsträningsplats men här finns också en daglig verksamhet.
– De som kommer hit börjar oftast försiktigt
med några timmars arbetsträning ett par, tre
dar i veckan. Det var så jag själv började här för
tre år sedan, berättar Mattias.
En långvarig depression hade utvecklats till
social fobi och Mattias avskärmade sig i hemmet
och undvek andra människor:
– Det var väldigt ansträngande här i början.
När man har svårt att prata med folk till och
med i telefon är det inte lätt att stå i ett café.
Men tack vare underbara handledare gjorde jag
framsteg. Idag är jag samma människa som jag
var innan jag blev sjuk, berättar han.
JobbVerket sköter caféets öppethållande
måndag till torsdag under höst, vinter och vår.
Sommartider är det tisdag till söndag som gäller.
– Vi har haft en fin sommar med många
badgäster vid Albysjöns badstrand som ligger
nedanför gården och vi har sålt rejält med glass.
Nu hoppas jag på en vit vinter med plogad
skridskobana på sjön. Det lockar många cafégäster, säger Mattias Stambert._
Jobbverket
•Restaurang, café,
snickeri, textilt åter bruk, förpackningstjänster
•Ekonomisk förening
•Startade 2009
•22 anställda
•100 deltagare
OMSTART • SID 17
Bryggan till
arbetslivet
På Hela Människan Bryggan i Nynäshamn finns 15 arbetsträningsplatser,
30 platser för Arbetsförmedlingens deltagare i sysselsättningsfasen och
tolv anställda. “Företaget har växt fram ur en liten volontärverksamhet.
Idag har vi second hand-försäljning, bokcafé och transportverksamhet”,
berättar Linnéa Drougge, verksamhetschef.
B
ryggan är Nynäshamns
enda arbetsintegrerande
sociala företag men samtidigt ett av Södertörns
största. Under de senaste
åren har ledningsgruppen
arbetat för att utveckla och utvidga verksamheten. Resultatet är starkt ökande försäljning.
Hela Människan, en ideell rikstäckande
ekumenisk förening på kristen grund med
bland annat Svenska kyrkan och en rad frikyrkor som medlemmar finns i bakgrunden.
– Föreningen finns på ett 90-tal platser
i landet. Tidigare hade Hela Människan
bland annat verksamhet för missbrukare
nationellt. Men här i Nynäshamn vill vi
istället utveckla arbetet med långtidsarbetslösa, berättar Linnéa Drougge.
Bokcafé
Anna Torstenson är biträdande verksamhetsledare, caféföreståndare och handledare.
Hon har satsat på att utveckla caféet i anslutningen till second-handverksamheten
på Bryggargatan 17 i Nynäshamn:
– Nu serverar vi också lunchmat och de
som kommer till oss för att fika eller äta får
alltid ta med sig en bok hem från hyllorna.
SID 18 • OMSTART
Dessutom är de flesta möblerna i caféet till
salu för intresserade.
Second hand- och transportverksamheten är
också ett viktigt ben, ett tredje är en textil
verksamhet.
– Med många olika arbetsuppgifter
behöver den som arbetstränar inte fastna på
en ”trygg och bekväm” plats. Istället kan
de gå vidare och lära sig hur man möter
kunder och bygga ut sin kompetens inom
fler områden, säger Anna Torstenson.
På Bryggan vill man också gå vidare
med nya verksamhetsidéer för att få en stabil
verksamhet även i framtiden:
– Nu undersöker vi möjligheten att
kombinera caféverksamheten med dagkonferenser i grannfastigheten. Vi kollar
också om det finns utrymme för att starta
en utegrupp som arbetar med lättare trädgårdsservice, berättar Linnéa Drougge.
Viktig tillgång
– De arbetsintegrerande sociala företagen
är en stor tillgång för oss som behöver
kunna anvisa arbetsträningsplatser. Det
säger Mona Hällblad, arbetsmarknadskonsulent på Nynäshamns socialförvaltning:
– Inom vår kommun finns bara Servicepartner som erbjuder tre platser på Park-
förvaltningen. I övrigt är vi hänvisade till
Bryggan som kan ta emot fler.
– Fördelen med Bryggan är att där finns
utbildade handledare som är vana att möta
den här problematiken. Där får vi också en
färdig utvärdering av hur arbetsträningen
fungerat, en sådan måste vi annars ta fram
själva.
– Det viktigaste med arbetsträningen är
som jag ser det att få fram en konkret status
för den som arbetstränar. Då kan vi också
ställa upp med rätt uppföljning. Är det t.ex.
fortsatta medicinska rehabiliteringsinsatser
som behövs eller är personen redo att söka
jobb i samarbete med Arbetsförmedlingen?
Fler företag
Hur de sociala företagen ska bli fler är en
fråga som man ställer sig ganska ofta på
Nynäshamns socialförvaltning:
– Det behövs information åt olika
håll, framför allt till innovatörerna som vill
tänka nytt och starta olika verksamheter.
Samtidigt måste det till accepterande och
stödjande strukturer i samhället om utvecklingen av de sociala företagen ska ta fart,
säger Mona Hällblad. _
Hela Människan
Bryggan
•Second hand & café
•Ideell förening
•Startade 2008
•12 anställda
•45 deltagare
När nätverkandet
blir den
röda tråden
– Nätverkande är en viktig
förutsättning för att lyckas
när man startar ett socialt
företag utan att ha företagarbakgrund. Det säger Maria
Österberg Franzon, en av
grundarna till Textilmakarna.
T
extilmakarna vid Åbyplan
i Västerhaninge klarar alla
typer av textila uppdrag:
lappning och lagning, vävning, sömnad, design och
återanvändning. Maria
Österberg Franzon, verksamhetsledare, har
en bakgrund som rektor, nu har hon hamnat
i en ny bransch, lite av en tillfällighet. Utbrändhetssymptom i skolan ledde till en
långtidssjukskrivning och så småningom
till en plats för arbetsträning på Haninge
kommuns textilverkstad.
– När jag fick reda på att den verksamheten skulle läggas ned blev det ett hårt
slag. Det kändes som om jag måste göra
något och då dök tankarna på ett starta ett
arbetskooperativ upp.
SID 20 • OMSTART
– Ett viktigt stöd kom från Annica Falk på
Samordningsförbundet Östra Södertörn.
Hon är verksamhetsutvecklare och har
varit en oanad resurs för oss och svarat på
så gott som alla frågor och förmedlat bra
kontakter.
Månadsmöte
Från starten 2013 har Textilmakarna deltagit i nätverket för verksamhetsledare på
sociala företag.
– Vi samlas en gång i månaden. Där får
jag många goda råd och nya idéer. Det går
alltid att höra av sig till någon av de andra
deltagarna när jag har frågor eller funderingar. Vi har också fått hjälp av externa
handledare som föreläst om bland annat
företagsstrukturer och hur man hanterar
svåra samtal med medarbetarna.
– Att vi arbetar mot samma mål gör att
vi också kan samarbeta kring deltagare som
kan få möjlighet att byta verksamhet för att
prova att utvecklas mot något annat. Det är
helt enkelt jätteviktigt att ha ett nätverk.
Textilmakarna är också medlemmar i
Skoopi, en nationell intresseorganisation
som ger stöd och utbildning åt landets cirka
140 medlemsföretag. Coompanion är en
annan organisation med företagsrådgivning
för kooperativa företag.
– Vi har också haft mycket nytta av Arbetsgivarföreningen KFO som organiserar kooperativa och idéburna organisationer och
företag. Även om man som jag läst arbetsrätt
så kan man inte hålla allt i huvudet.
Litauiskt linne
Textilmakarna har redan en internationell
kontakt i Plunge, Litauen. Därifrån importeras också linnetyger och handdukar som tillverkas av ett kooperativ.
En del av inkomsterna från försäljningen
har gått tillbaka till en barn- och ungdomsverksamhet i Plunge.
– Inom EU är intresset för socialt företagande jättestort och det börjar växa också härhemma. Textilmakarna har just undertecknat
ett avtal om idéburet offentligt partnerskap
med Farsta stadsdelsnämnd där vi kommer
att gå in i EMMA – en nedläggningshotad
second hand-verksamhet i Hökarängen.
– Och i år nominerade vi till årets kooperativ i Stockholms län och kom tvåa. Det
tycker jag är väldigt roligt! _
Textilmakarna
• Remake och vintage
• Ekonomisk förening
samt ny design av • Startade 2013
textil, second hand-
• 6 anställda
butik och café
• 20 deltagare
OMSTART • SID 21
Företag
med hjärta
att växa
Vad är ett socialt företag? Den frågan hängde ständigt i luften när
Resursmodellen Södertörn startade år 2011. Vid den tiden fanns
bara tre sådana företag i Haninge, Nynäshamn och Tyresö.
P
rojektets ambition har
några rehabhinder efter avslutat uppdrag
dels varit att utveckla
eller om det finns styrkor och resurser
samverkan mellan de
som handledaren vill lyfta fram.
sociala företagen och
offentliga myndigheter,
Fler partner
dels att skapa fler sociala
Resursmodellen Södertörn har anslutit ett
företag, berättar Annica Falk, verksamantal nya sociala företag i partnerskap under
projektets gång vart efter flera sociala förehetsutvecklare i socialt företagande.
– Vi såg att det fanns stora möjligheter
tag etablerat sig.
att utveckla den ena
– Vi har också
av de sociala företaupprättat ett nätgens dubbla affärsidéer
verk av verksam“Vi såg att det fanns
genom att låta dem
hetsledare på de
stora möjligheter att
göra det som de är bäst
sociala företagen
utveckla de sociala
på – nämligen att skapa
som träffats regelarbetsplatser där alla
bundet varje månad.
företagens dubbla
människor får en chans
På dessa träffar har
affärsidéer”
att utvecklas efter egen
vi behandlat frågor
förmåga, säger Annica
kring ledarskap, delFalk.
aktighet, konflikthantering, affärs– Det har vi gjort genom att finansiera
utveckling och arbetsmiljöarbete,
handledartjänster på de sociala företagen.
berättar Annica Falk.
Som motprestation har vi fått tillgång
– Mitt uppdrag har inneburit att
till arbetsträningsplatser. Samtidigt har vi
bidra med kunskap om socialt företaarbetat med att stötta företagen i att bli
gande till tjänstemän och politiker inom
ännu bättre på sitt uppdrag.
myndigheterna, men också till enskilda
personer eller föreningar som vill veta
Nya verktyg
mer om socialt företagande.
Samordningsförbundet Östra Södertörns
har tagit fram en gemensam definition
Bärkraftiga företag
För att de sociala företagen ska bli bärav begreppet arbetsträning. Definitionen
kraftiga måste de vara bra på båda sina
förtydligar vilka förväntningar som en
affärsidéer. Det räcker inte med att erbjuda
handläggare kan ha som beställare av en
arbetsträning eller sysselsättnings­platser,
insats.
det måste också finnas ett entreprenörskap
– Vi har också utvecklat ett verktyg
för att sälja varor och tjänster på en marknad
för slutdokumentation som de sociala
företagen kan använda för att beskriva
som genererar ökade intäkter och ger fler
vad arbetsträningen på företaget har bepersoner anställning.
stått av, vilka arbetsuppgifter som delta– Under projekttiden har vi blivit
garen provat på och hur deltagaren har
kontaktade av personer med olika affärskunnat genomföra arbetsuppgifterna.
idéer för nya sociala företag. Många
Här kan man också notera om det återstår
gånger saknas det tyvärr en realistisk
affärsplan, tillgång på kapital eller så har
man en oklar bild över hur delaktigheten
ska se ut i företaget. Att driva arbetsintegrerande sociala företag är långt ifrån
enkelt – snarare dubbelt så svårt, tycker
Annica Falk.
Rollen som verksamhetsutvecklare
har gått ut på att försöka fånga upp de
idéer till sociala företag som haft utvecklingspotential, sammanföra aktörer och
att ta tillvara eldsjälarna.
– Det är väldigt roligt att vi har så
många starka sociala företag i Haninge,
Tyresö och Nynäshamn idag. På de nio
sociala företag som hittills etablerats finns
drygt 240 verksamma inom arbetsträning,
arbetspraktik, sysselsättning eller daglig
verksamhet. Av dessa har 65 personer anställning.
– Jag är övertygad om att de sociala
företagen gör skillnad genom att skapa
arbete för personer som står långt från
arbetsmarknaden, säger Annica Falk. _
Annica Falk är verksamhetsutvecklare
för Sociala företag
Regeringens definition av sociala företag:
• Företag som driver näringsverksamhet, med
övergripande ändamål att integrera människor som
har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete.
• Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande,
avtal eller på annat väl dokumenterat sätt.
• Företagen ska vara organisatoriskt fristående från
offentlig verksamhet och i huvudsak återinvestera
vinsterna i den egna verksamheten eller liknande
verksamhet.
• Läs mer: www.sofisam.se
Sociala företag
på östra Södertörn
Stockholm
1. Bönorna i Handen café & catering.
www.bonorna.se
73
2. X-CONS Haninge städ,
bevakningstjänster. www.x-conshaninge.se
9 10 11
3. Blå Vägen Jordbro, snickeri, återbruk av textil.
www.blavagen.nu
Tyresö
FARSTA
4. Jordbro Världsorkester musik och eventproduktion.
www.jordbrovarldsorkester.se
5. Textilmakarna remake, vintage och ny design.
www.textilmakarna.se
6. Bike4cycle cykelverkstad, reparationer och försäljning.
www.bike4cycle.se
7. Café Matlådan restaurang, café och catering.
8. Stockholms Stadsmission, Brandbergens seniorcentrum,
städ & café. www.stadsmissionen.se
9. Föreningen Medvind café. www.tyresomedvind.se
Haninge BRANDBERGEN
VENDELSÖ
HANDEN 1
3
4
2
7
8
DALARÖ
JORDBRO
VÄSTERHANINGE
5
TUNGELSTA
6
10. JobbVerket Tyresö hantverk, återbruk, restaurang.
www.jobbverket.nu
11. Bönorna i Tyresö Himlagott café, konferens,
catering. www.bonorna.se
12. Bryggan Hela Människan
second hand, café och catering.
www.helamanniskan.se
ÖSMO
Nynäshamn
12
12 sociala företag varav 9 arbetsintegrerande sociala företag.