Svenska handelshögskolans studentkår 01/2010
Hankeiten 01/2010 Svenska handelshögskolans studentkår Hankeiten 01/2010 Innehåll AKTUELLT Chefredaktör Isabell Mattsson [email protected] 0457 074 50 83 fotografer Max Edin Erik Stenberg Benedict Landtman 3 4 7 8 10 13 Ledare Ordförande har ordet Gallup SHS styrelse SSHV styrelse Behövs Hanken i Vasa? Layout Sara Brännäs Maria Sandberg övriga medverkande Clarissa Salonen Mikko Toukkari Hankens Vinsällskap Robert Sällström Annika Oksanen ansvarig utgivare Svenska handelshögskolans studentkår Sanduddsgatan 7 A, II vån. 00100 Helsingfors 17 22 24 27 28 Solenn akt Supébilder Tal Efterfest Zillis HANKEIT uppLaga 2 100 30 tryCkeri PAGROUP Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Hankeiten 01/2010 Svenska han Årsfesten delshögskol ans studentk Årets föreläsare STUDIELIV 32 Vinsällskapet år KARRIÄR pärmfoto annika oksanen Kårföretag 2010: . 2 . Hankeiten 01/2010 34 36 39 Intervju med Ole Johansson Create your own job! SEFE Kårsponsor: Ledare AKTUELLT Foto: Benedict Landtman Dags att göra nya hjulspår! Äntligen! Årets första nummer av Hankeiten låg förväntansfullt innanför dörren eller i din postlåda när du kom hem idag och den uppmanar dig nu att bläddra igenom dess färgglada sidor och läsa alla intressanta personporträtt som det innehåller denna gång. Luta dig tillbaka i soffan och njut! Nå skämt åsido, faktum är att ett nytt nummer av Hankeiten inte är det mest spännande en hankeit kan tänka sig. En läsarundersökning som gjordes för ungefär ett år sedan visade att hela 25 % av deltagande hankeiter INTE läser Hankeiten – och så ska det inte vara. Målet är att alla hankeiter ska hitta artiklar och annat innehåll som intresserar och gör att tidningen är efterlängtad och eftertraktad – trots allt är det en nyhetskanal av hankeiter, med hankeiter och för hankeiter. Att andelen som läser hela tidningen har gått ner är synd, men ett annat tecken på att något är fel med Hankeiten är det vaga intresset för att delta i det redaktionella arbetet. Förstås är detta något som jag som chefredaktör inte förstår – redaktionellt arbete är ju en fantastisk möjlighet att göra spännande saker och träffa intressanta personligheter, öva färdigheter som behövs i arbetslivet samt vara kåraktiv. Det är ett så enkelt sätt att aktivera sig på ett roligt sätt, så varför har vi inte en kö av sökande? Jag har en plan. Det finns tecken på att det nuvarande konceptet inte fungerar så därför måste en förändring ske. Redaktionen har redan börjat planera en ny struktur och en ny layout för tidningen som ska göra tidningen mer flexibel och mer mångsidig för att du ska ha en bättre upplevelse när du läser Hankeiten. Det är en ganska allmän grej att i januari och september tala om ”nya vindar” på kåren i och med att vi årligen byter ansvarspersoner, och dessa personer är alltid lika ivriga på att göra förbättringar och förändringar. Tittar man några år tillbaka inser man att hjulet uppfinns på nytt – och på nytt och på nytt om och om igen. I Hankeitens fall gjordes en ”renovering” senast år 2006, men det som då skulle vara en språngbräda till en ny och bättre tidning blev en haltande förvirring med avsaknad av eller byte av chefredaktör en gång i halvåret. I och med att jag nu officiellt leder arbetet med tidningen, men i princip har gjort det i skymundan i ett och ett halvt år, vill jag återuppta denna utvecklingsprocess. Jag lovar härmed att du från och med hösten kommer att uppleva något helt nytt när Hankeiten dimper ner i postlådan! Men, utvecklingsprocessen tar lite tid. Än så länge kör vi i gamla hjulspår och återanvänder mer eller mindre samma layout som tidningen haft sedan 2006. Detta nummer bjuder på en mängd intressanta artiklar och personporträtt, bland annat ifrågasätts VasaHankens existens, och vi har träffat en före detta Master-studerande som tröttnat på att söka jobb och öppnat eget. Traditionsenligt har vi även samlat presentationer av nya styrelser samt material som hör samman med årsfesten. Men ärligt talat: det är förmodligen sista gången vi gör det. Isabell Mattsson Chefredaktör Hankeiten 01/2010 3 AKTUELLT Foto: Max Edin Ordförande har ordet IT’S A WILD WORLD! Det skräller på det högskolepolitiska planet; i efterverkan av den nya universitetslagen, sammanslagningar och möjliggörandet av extern finansiering för högskolor, uppstår en ny universitetskarta. Hur påverkar detta oss Hankeiter? Men jämna mellanrum har Hankens framtid som en autonom aktör på det ekonomiskmerkantila utbildningsplanet debatterats. Hanken tillhör en av de vetenskapshögskolor som undervisningsministeriet ombett klargöra sin strategi 2010-2012 – vad innebär detta i praktiken? Mellan raderna kan behovet att profilera sig, koncentrera utbudet och minska antalet läroämnen avläsas. Vilken är Hankens roll som fanbärare av den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila utbildningen i Finland? Hankens styrelseordförande Björn Wahlroos utesluter inte direkt möjligheten att Hanken i framtiden fungerar som en fakultet av Helsingfors Universitet, medan rektor Marianne Stenius inte ser fusionen som ett reellt alternativ. En intressant variabel i ekvationen är hur nyvalde rektor professor Eva Liljeblom, som tillträder posten som rektor i augusti, förhåller sig till de olika alternativen. Vad är då studerandes roll i det hela – hur kan vi påverka vår utbildning? Under hösten har studerande livligt tagit del av diverse diskussioner på studentkårens nätsida. Samtidigt väcks frågan: kanaliseras och på vilket sätt i så fall, studerandes feedback i högskolans undervisning och framtidsplaner? En betydande, men samtidigt mindre synlig komponent av studentkårens verksamhet, har att göra med intressebevakning; både inom högskolan som nationellt.Vi har representanter inom de flesta organ och arbetsgrupper inom högskolan. Studentkårens styrelse är regelbundet i kontakt med högskolans ledning och studerande ger kursfeedback regelbundet – anser dock studerande sin röst vara hörd? Utbildningen på Hanken har vittnat om ett klart skifte mot en ökad grad av internationalisering – inte minst i form av en utlandsvistelse som en integrerad del av utbildningen. Intagningsvolymen för studerande på kandidatnivå har minskat regelbundet i flera år, och behovet att klara studierna i planerad takt ökat. Om fundraisingkampanjen lyckas har Hanken alla förutsättningar att fortsätta utvecklingen som en internationellt ackrediterad topphandelshögskola. Vi lever på tröskeln till en ny tid, även internt inom Hanken. Jag uppmanar studerande att konstruktivt sträva till att få sin röst hörd, då Hanken fortsätter utvecklingen av sin 100-åriga historia! Vi på studentkåren, framför allt styrelsen, finns till för dig – utmana, ifrågasätt, kräv! Mikko Toukkari Studentkårens ordförande 4 Hankeiten 01/2010 AKTUELLT Hankeiten 01/2010 5 » 6 Hankeiten 01/2010 Text & Foto: Isabell Mattsson AKTUELLT Gallup: SHS 100:e årsfest Var du på årsfesten? Om Ja: 1.Vad tyckte du om festen? 2. Hur mycket pengar lade du ut och på vad (bortsett från biljetten)? Om Nej: 1.Varför inte? 2. Hur mycket pengar skulle du kunna tänka dig att lägga ut på en årsfest (bortsett från biljetten)? Kasper Lindroos, 4:e årets studerande, Finansiell ekonomi NEJ 1. Jag kom hem från resa i USA samma dag, landade klockan 19. 2. Det beror på vad jag får för pengarna. Kanske 50 euro. Matias Juslin, 4:e årets studerande, Finansiell ekonomi JA 1. Den var bra, det var min första årsfest så jag kan inte vara annat än nöjd. Crown Plaza var jättebra. 2. Jag hade egen frack redan, men kanske en 50 euro. Alexandra Sevelius, 3:e årets studerande, FLO JA 1. Jag tyckte om lokalen, den var nästan bättre än Finlandiahuset. Det var också bättre placering med runda bord. Och talen var bra! 2. Jag fixade håret själv, och hade skorna och klänningen sedan tidigare. Jag tog taxi för 15 euro och drack några drinkar på Crown Plaza. Anna Löflund, 3:e årets studerande, Marknadsföring JA 1. Jag hade väntat länge på festen, förra året hamnade jag att gå mitt i festen för att jag blev sjuk. Jag tycker om lokalen med dess stora fönster, det blir finare stämning än om man sitter i en helt stängd lokal. Allt löpte bra och jag var positivt överraskad. 2. Min kompis lagade frisyren för 15 euro och det var det. Camilla Schwenson, 4:e årets studerande, Marknadsföring JA 1. Det var en helt trevlig fest. Allt fungerade helt okej och jag har inget att anmärka på. Bordssällskapet var trevligt och jag hade roligt. 2. Jag betalade 25 euro för taxi. Jag köpte egentligen inga nya kläder eller accessoarer. Heidi blev vald till novembers månadens hankeit för sitt goda arbete som institutionsrepresentant. Johan Nyman Johan valdes till Månadens Hankeit på grund av sin stora vilja att hjälpa andra och sitt positiva sätt. Han är alltid den som hjälper till där det behövs, oberoende om det är hans nakki eller inte. Johan är alltid glad och på gott humör, surar aldrig och gör alltid det som skall göras genast. Dessutom går han aldrig över där ribban är som lägst. Han föregick med gott exempel för alla andra tutorer med sin positiva inställning och sitt engagemang. Wictoria Hallberg JANUARI Heidi Bergholm DECEMBER NOVEMBER MÅNADENS HANKEIT Wictoria valdes till Månadens Hankeit, för sitt arbete som ledare för EC:s reseteam. Denna uppgift har hon klarat genom att själv arbeta hårt och genom att på ett bra sätt delegerat ut uppgifter åt de andra medlemmarna i teamet. Dessutom har hon tagit eget initiativ då det t.ex. gäller att få andra tutorer med att festa med utbytesstuderandena. Hankeiten 01/2010 7 AKTUELLT Ordförande Årets kår- och styrelseordförande, som ser till att styrelsen gör ett utmärkt arbete och är studentkårens främsta ansikte utåt, är Mikko Toukkari. Mikko, som är uppvuxen i Kyrklätt, har studerat finansiell ekonomi i tre år och är på fritiden en stor vän av lagsporter. ”Det kommande året kommer garanterat att vara utmanande, men samtidigt ytterst givande”, konstaterar Mikko. Jag med tre ord: Ambitiös, ödmjuk, lagspelare Vad är du inte? En konstnärssjäl Vad brinner du för? Jobba tillsammans med folk jag trivs med samt känslan att lyckas med något utmanande Lustigaste intresse? Tenderar att köpa alla kursböcker Vad vill du göra när du växer upp? Jobba på ett internationellt, ledande konsultbolag eller en investeringsbank En förebild: På idrottssidan, Saku Koivu Jag mår bra om… Jag får göra det jag njuter av Vad är någonting mycket intressant som du gjort i livet? Under det gångna året (2009) studerade jag både i Singapore (Singapore Management University) och Köpenhamn (Copenhagen Business School) Foto: Max Edin Vice ordförande & socialpolitik, idrott och välmående Om Mikko har förhinder är det vice ordförande Marcus ”Macce” Tähtinen som håller i trådarna. Macce är född 1985 och hemma från Helsingfors. Macce började studera på Hanken 2005 och har Finansiell ekonomi som huvudämne. Macce ansvarar för socialpolitik, idrott och välmående. Detta betyder att Macce bevakar Hankeiternas intressen på den socialpolitiska sektorn gällande bland annat studiestöd, bostadstillägg och studenthälsan. Dessutom ordnar Macce tillsammans med idrottsutskottets medlemmar händelserika och roliga sportevenemang. Jag med tre ord: En finurlig man Vad är du inte? Alltför ’by the book’. Att kunna använda situationsanpassat spelöga är viktigare än vad de flesta tror Vad brinner du för? Sport Vad vill du göra när du växer upp? Påverka på flera olika sätt på flera olika fronter En förebild: Homer Simpson Jag mår bra om... Medmänniskorna mår bra och det egna livet fungerar minst normalt Vad är någonting mycket intressant som du gjort i livet? Åkt med lätt motorcykel och sommardäck genom Tyskland till italienska snöiga alperna 8 Hankeiten 01/2010 Näringslivskontakt Christopher ”Criffe” Langinauer är studentkårens näringslivsansvariga. I praktiken innebär detta att han är i nära samarbete med kårföretagen samt utvecklar och skapar nya samarbetspartners åt studentkåren. Intäkterna från dessa bidrar till att det finns ”klirr” i studentkårens kassa. Ett konkret exempel av Criffes engagemang är Case-tävlingen som ordnas för andra gången. Criffe är född 1986 och hemma från Helsingfors. Criffe började studera på Hanken 2007 och har Företagsledning och organisation som huvudämne. Jag med tre ord: Humoristisk, hörs och syns Vad är du inte? En gubbe i stubben Vad brinner du för? Framtiden Lustigaste intresse? Flugfiske Vad vill du göra när du växer upp? Jobba utomlands, med HRM, bli politiker och/eller föreläsare En förebild: Mina föräldrar Jag mår bra om… Jag sportar samt när solen skiner, är med vänner Vad är någonting mycket intressant som du gjort i livet? Jag är dubbel finsk mästare i vattenpolo 2004 Förvaltningsansvarig Om det går för vilt till på festerna på Casa, och salen skadas, så kommer förvaltningsansvarige Marcus ”Lippe” Nyman och fixar det. Lippe är född 1988 och hemma från Vanda. Lippe började studera på Hanken 2007 och har Företagsledning och organisation som huvudämne. Lippe håller studentkårens utrymmen i gott skick samt ökar trivseln och användbarheten av våra utrymmen. Som ett fokusområde i år kommer Lippe att ha KPMGsalen, dock utan att glömma kårens övriga utrymmen. Lippe är även medlem i studentkårens ekonomiråd. Jag med tre ord: Pålitlig, effektiv och vänlig Vad är du inte? Äkkipikainen Vad brinner du för? Musik och sommaren Lustigaste intresse? Tycker om Inno Vad vill du göra när du växer upp? Designa ett hus/en lägenhet En förebild: Dave Grohl Jag mår bra om... Människor runt mig mår bra Vad är någonting mycket intressant som du gjort i livet? Gjort en musikdemo på 9:an i högstadiet SHS styrelse 2010 Kommunikation Fredrik ”Fredi” Teir ansvarar för studentkårens kommunikation. De största projekten inom hans område i år är att utveckla ShsWeb, och implementera den nya informationsstrategin. Det är Fredis uppgift att se till att informationen förmedlas ut på rätt sätt, i rätt form, till rätt personer och i rätt tid. ”Syns man inte, så finns man inte!” Fredi är född 1988 och hemma från Esbo/New York. Fredi började studera på Hanken 2008 och har Entreprenörskap som huvudämne. Jag med tre ord: Energisk, omtänksam, glad Vad är du inte? Lat Vad brinner du för? Att hjälpa människor som har det svårare än jag Lustigaste intresse? Hälsodrycker Vad vill du göra när du växer upp? Jobba tillsammans med mina bästa vänner En förebild: Iron Man Jag mår bra om... Jag har åstadkommit mina mål Vad är någonting mycket intressant som du gjort i livet? Importerat varor från Kina Högskolepolitik Cecilia ”Cia” Gundersby är född 1988 och hemma från Hangö. Cia började studera på Hanken 2007 och har Företagsledning och organisation som huvudämne. Cia håller ögonen öppna för vad som händer inom det finska högskolesamhället och försöker se till att våra rättigheter som studerande (och speciellt som svenskspråkiga studerande) inte kränks, utan blir bättre. Jag med tre ord: Energisk, initiativrik, partydjur Vad är du inte? Morgonmänniska, urk Vad brinner du för? Studentkåren med allt vad det innebär. Jag vill förbättra det som kan förbättras och faktiskt påverka och göra en insats för studentkåren Lustigaste intresse? Zillisar... :) Vad vill du göra när du växer upp? Jobba på ett stort företag! En förebild: Min bästa kompis och företrädare inom styrelsen Jag mår bra... När jag åstadkommer något och ser att mitt arbete lyckas. Alternativt när jag är med vänner på stranden en vacker sommarkväll... Vad är någonting mycket intressant som du gjort i livet? Ridit på landslagsnivå Kultur Styrelsen tittar inte bara framåt utan ser också till att traditioner lever vidare. SHS har många traditionella evenemang, exempelvis talangjakten SkojRejs och Lärarkårsmiddagen, som kulturansvarige Carolina ”Carcci” Karvonen ser till att ordnas också i år. Carcci är född 1989 och hemma från Lovisa. Carcci började studera på Hanken 2009 och väljer troligtvis finansiell ekonomi som huvudämne. Hittills har Carcci ordnat årets första kårdag för alla kåraktiva på SHS. Sammanlagt deltog 70 människor. Evenemanget bestod av informering, talko och en sitz. Jag med tre ord: Omtänksam, initiativrik och resultatinriktad Vad är du inte? Tekniskt begåvad Vad brinner du för? Musik Lustigaste intresse? Mangla lakan Vad vill du göra när du växer upp? Resa jorden runt En förebild: Mamma Jag mår bra om... Mina nära och kära mår bra Vad är någonting mycket intressant som du gjort i livet? Jag har friidrottat väldigt aktivt AKTUELLT Studieärenden Jannika Österberg är född 1988 och hemma från Helsingfors. Hon började studera på Hanken 2008 och har Företagsledning och organisation som huvudämne. Jannikas ansvarsområde är studieärenden. Det betyder att hon bevakar Hankeiters intressen i studierelaterade frågor. I praktiken innebär detta att vara länken mellan studentkåren och högskolan. Det sker i huvudsak genom att hon sitter som studeranderepresentant i många arbetsgrupper och organ på Hanken och därmed får studerandes röst hörd. Jag med tre ord: Liten, högljudd, öppen Vad är du inte? Asocial, flygrädd eller fördomsfull Vad brinner du för? Sushi, att uppfylla mina drömmar (både stora och små) och att planera Lustigaste intresse? Brinner för ishockey, och vet överraskande mycket om HIFK (ca 10 år tillbaka) Vad vill du göra när du växer upp? Bli hotellchef (och senare möjligtvis hotellägare) En förebild: Är intresserad av film, så säger Natalie Portman. Hon är ung, vacker, framgångsrik och hon har någonting mellan öronen också. Jag mår bra om... Jag får äta gott i trevligt sällskap Vad är någonting mycket intressant som du gjort i livet? Har jobbat ganska mycket med barn; som aupair, barnvakt, dragit pysselklubb, varit hjälpledare och ledare på barnläger, lågstadievikarie och är storesyster Hankeiten 01/2010 9 » AKTUELLT SSHV:s styrelse 2010 Studentföreningen vid Svenska handelshögskolan i Vasa, allmänt känd som SSHV, har inlett år 2010 med buller och bång. Styrelsen, som valdes i november förra året, har installerat sig i det nymöblerade styrelserummet och börjat smida planer för året. En hel del evenemang har redan gått av stapeln och många beslut har fattats, men ännu finns det mycket kvar att uppleva! föreningen. Jesper Rönnlund, som är 22 år gammal och kommer från Kristinestad, är SSHV:s ordförande. Hans viktigaste uppgifter är att koordinera verksamheten och vara SSHV:s främsta ansikte utåt. Jesper är också viceordförande i studentkårens delegation. I år vill Jesper öka förståelsen mellan båda campus, men också öka föreningens samarbete med andra föreningar såväl nationellt som lokalt. 2010 är ett speciellt år i SSHV:s historia, eftersom föreningen i år fyller 30 år. 1980 var året då allt började och sedan dess har föreningen vuxit till sig och fått ett stadigt fotfäste i Vasa. SSHV har under sina 30 verksamhetsår väckt mycket uppmärksamhet och är trots sin lilla storlek en livskraftig och aktiv förening. Nyckeln till aktiviteten är föreningens engagerade medlemmar som tillsammans ser till att allt fungerar. Föreningen kommer förhoppningsvis inte att behöva lida av en trettioårskris under 2010, men jubileumsåret kommer ändå att synas i verksamheten under hela året och kulminera i jubileumsårsfesten, Årets Mesta Fest, som firas första helgen i december. SSHV:s viceordförande Camilla Lundell ansvarar för högskolepolitik och näringsliv. Hon är 21 år gammal och kommer från Kokkola. Camillas största projekt i år är att förnya föreningens samarbetsavtal och bära huvudansvaret över sponsoreringen till jubileumsårsfesten. Camilla kommer också att arbeta för fler och bättre studierabatter och eventuellt ordna en gemensam exkursion tillsammans med Warrantti ry (ämnesföreningen för ekonomistuderande vid Vasa universitet).Två av Camillas mål för året är att göra studerande mer medvetna om sina möjligheter att påverka kursers innehåll och utbud och att få studerande att aktivt ge feedback på kurserna som erbjuds vid högskolan. Styrelsen, som drar i trådarna och leder verksamheten, består jubileumsåret till ära av ordförande och åtta ledamöter som tillsammans ser till att allt fungerar inom Föreningens skattmästare heter Sebastian Snickars. Han är 23 år gammal och kommer från Sibbo. Sebastians uppgifter är Övre raden från vänster:Viktor Hollsten, Camilla Lundell, Moritz Kåla och Sebastian Snickars. Nedre raden från vänster: Linda Moed, Clarissa Salonen, Jesper Rönnlund, Minna Westergård och Camilla Lagerroos. 10 Hankeiten 01/2010 att ta hand om SSHV:s pengar och se till att föreningens lilla lån amorteras flitigt. I praktiken innebär detta att Sebastian fakturerar, betalar räkningar och sköter om bokföringen. Sebastians mål för året är att hålla SSHV:s ekonomi i balans. En uppgift som är ny för i år är att Sebastian också kommer att fungera som alla underorganisationers skattmästare då dessas egna bankkonton slopades i början av året. Detta möjliggör att föreningen får en bättre helhetsbild av sin ekonomi. 21-åriga Minna Westergård från Kimito är programansvarig och ser således till att föreningens medlemmar får ha roligt mest hela tiden, hon ordar med andra ord program av olika slag. Många av evenemangen som Minna kommer att ordna är traditionella och återkommer varje år, men i planerna ligger också att införa nya traditioner. I samband med årsfesten kommer t.ex. hela veckan att fyllas med program. Minna kommer under året också att arbeta mycket tillsammans med de andra studentföreningarna och -kårerna i Vasa för att med gemensamma krafter kunna ordna lyckade evenemang för alla studerande i staden. Ett av Minnas mål för året är inte helt oväntat att förbättra gemenskapen inte bara bland hankeiterna utan också bland övriga studerande i Vasa. © Foto Airaksinen Oy Minna samarbetar också mycket med Moritz Kåla, SSHV:s disponent. Moritz, som är 20 år gammal och kommer från Kokkola, tar hand om Cella Nova och sköter om uthyrningen av lokalen. Cella Nova, som är föreningens ögonsten, behöver konstant underhåll och som disponent är Moritz uppgift är att se till att allt är i skick. Detta betyder bl.a. att han regelbundet utför reparationer så att också kommande generationer kan festa loss i Cella Nova. Moritz kommer i år att satsa mycket på att marknadsföra lokalen bättre till företag i nejden. Eftersom Cella Nova för det mesta står tomt under dagtid kommer speciell vikt att läggas vid uthyrning under dagarna. Minnas och Moritz gemensamma mål för året kan sammanfattas till att utnyttja Cella Nova till max genom att å ena sidan ordna evenemang av många olika slag för SSHV:s medlemmar och att å andra sidan hyra ut lokalen så ofta som möjligt. Linda Moed, en 22 år gammal tjej från Ekenäs, bär titeln projektansvarig och årsfestvärdinna. Lindas styrelsepost är delvis ny; hon har axlat ansvaret över SSHV:s prepkurs, vilket tidigare har varit den studiesocialt ansvarigas uppgift och hon sköter också om årsfesten. Tidigare har årsfestvärdinnan inte suttit med i styrelsen utan varit en funktionärspost, men eftersom 2010 är jubileumsår ansåg föreningen att det är nödvändigt att årsfestvärdinnan sitter med i styrelsen. Lindas uppgifter med tanke på prepkursen innefattar allt från praktiska arrangemang till marknadsföring och hon hoppas att kursen lockar många deltagare. Som årsfestvärdinna bär Linda huvudansvaret över allt som gäller jubileumsårsfesten i december. Årsfesten kommer i år att ordnas med lite mer pompa och ståt än tidigare år och antalet gäster förväntas också bli högre än vanligt, eftersom också alumner kommer att ha möjlighet att delta i festligheterna som dessutom utökas till en hel årsfestvecka. Lindas största mål för året är att ordna en minnesvärd och fin fest som avspeglar föreningens trettioåriga verksamhet. Camilla Lagerroos, en 20 år gammal lojotjej, fungerar som studiesocialt ansvarig. Hennes största uppgift är att koordinera gulisverksamheten, vilket betyder att hon planerar höstens program och utser tutorer för de små liven som bankar på Hankens dörr i september. Camilla är ändå inte bara gulismami, utan hon ansvarar också för alla utbytesstuderande i Vasa. Camilla vill öka aktiviteten bland såväl gulisar som utbytesstuderande och engagera dem i SSHV:s verksamhet. Nya projekt inom den studiesociala sektorn är t.ex. en hälsovecka som Camilla kommer att arrangera tillsammans med Åbo Akademis Studentkår och Novium under våren och en kostskola som hon kommer att delta i under hösten för att öka medvetenheten om nyttiga levnadsvanor bland hankeiterna i Vasa. Clarissa Salonen, styrelsens enda äkta vasabo, är 23 år gammal och chefredaktör och visuellt ansvarig. Hon ansvarar för och utvecklar tidningen Nötte såväl innehålls- som utseendemässigt. Under 2009 fick Nötte ett ansiktslyft i samband med att formatet ändrades. Målet för i år är att fortsätta arbetet som påbörjades för ett år sedan och göra tidningen intressantare. Större projekt för året är att hitta ett fungerande och lättanvänt ombrytningsprogram och att engagera föreningens medlemmar i redaktionsarbetet som huvudsakligen görs via frilans. Utöver Nötte sköter Clarissa också om annat tryckt material, t.ex. affischer, broschyrer och mediekort. Clarissa samarbetar ofta med Viktor Hollsten, som är informations- och webbansvarig. Viktor är 20 år gammal och kommer från Björneborg. Som titeln avslöjar hör hemsidan sshv.org till Viktors ansvarsområde. Viktor kommer i år att vidareutveckla sidan och göra den mer användarvänlig och informativ. Viktor kommer speciellt att arbeta för ett förbättrat informationsflöde mellan studentföreningarna och -kårerna i Vasa. Ett annat projekt som Viktor kommer att lägga ner tid på under 2010 är att öka SSHV:s synlighet på ShsWeb. Hankeiten 01/2010 11 AKTUELLT Rapport från Vasa Intervju: Clarissa Salonen & Jesper Rönnlund Text & Foto: Clarissa Salonen 12 Hankeiten 01/2010 AKTUELLT Behöver Hanken ett campus i Vasa? I år är det 30 år sedan Hanken etablerade sig i Vasa, men Hankens campus i Vasa har aldrig varit någon självklarhet. Den som flitigt följer med samhällsdebatten har antagligen noterat att Hanken i Vasa är ett ämne som då och då kommer upp till ytan och ofta leder till heta diskussioner med många starka åsikter inblandade. Hankeiten tog kontakt med prorektor Sören Kock, som fungerar som rektor för Vasa campus, för att diskutera hans karriär och arbetsuppgifter men också betydelsen av Hankens campus i Vasa. Studier och karriär Prorektor Sören Kock studerade själv vid Hanken i Vasa 1982–1986 och var under studietiden aktiv inom SSHV. Att han påbörjade sina studier vid Hanken var något av en slump; en vän hade planerat att söka in till Hanken och han hade i förbifarten bett kamraten att ta en ansökningsblankett också åt honom. På 1980-talet var Hanken i Vasa en ny och mycket liten enhet. Studielivet och det studentikosa var inte lika utvecklat som det är idag och kursutbudet var inte heller något att skryta med. Många av föreläsarna kom från Helsingfors, vilket ledde till att intensiva studiedagar blandades med många lediga dagar och luckor i läsordningen. Prorektorn utexaminerades själv på endast fyra år, något som var vanligt på den tiden. – Det var ett annat tryck på studerande än idag i och med att namnlistorna med tentresultat sattes upp på väggen och man kunde jämföra resultaten med varandra. Vi på Hanken i Vasa hade på den tiden den kortaste studietiden i hela Finland. Jag tror att listorna på väggen hade sin beskärda del av det hela, berättar han och ler. Sören doktorerade år 1991 vid marknadsföringsinstitutionen och spenderade största delen av sin doktorandtid utomlands vid Stanford University och Uppsala universitet. För snart 10 år sedan flyttade han över till institutionen för entreprenörskap och företagsledning och de senaste fem åren har han fungerat som prorektor. Arbetsuppgifter och ansvarsområden Även om tiden borde fördelas till hälften på arbete inom institutionen och till hälften på prorektorskapet, så stjäl prorektorskapet ibland tid från de andra ansvarsområdena. På grund av de splittrade arbetsuppgifterna blir det svårt att alltid ge 100 %. – Ingen arbetsdag är den andra lik, berättar den ofta upptagna prorektorn, och förklarar att han brukar fördela sin tid så att han ägnar vissa dagar enbart åt möten medan andra dagar är forskningsdagar. Prorektorn menar att Vasa campus absolut behöver en egen rektor och att tjänsten inte kan skötas på distans eftersom miljöerna i Vasa och Helsingfors är så olika. – Även om Hanken i Vasa är en liten aktör i en liten miljö så förväntas det att vi är aktiva. Denna aktivitet innebär många externa möten och tillställningar där Hanken förutsätts vara representerad. Prorektorn tar upp bl.a. högskolekonsortiet i Vasa, inom vilket han för tillfället är ordförande. På grund av situationen med den nya universitetslagen finns det i nuläget inga klara modeller för arbets- och ansvarsfördelningen mellan rektor och prorektorer. För tillfället har Hanken en rektor och två prorektorer varav prorektor Sören Kock ansvarar för Vasa campus och prorektor Eero Vaara i Helsingfors ansvarar för forskningen. Vem som skall ansvara för utbildningssidan är fortfarande oklart. Alternativt utses en tredje prorektor eller så fördelas ansvaret mellan de nuvarande prorektorerna. Rektorns nya roll påminner allt mer om en verkställande direktörs, med både större ansvar och fler möjligheter. Arbetsoch ansvarsfördelningen inom hela högskolan är något som är under arbete och kommer att utkristalliseras med tiden. Ekonom i Österbotten = hankeit Hanken har goda förutsättningar för sin verksamhet i såväl Vasa som Helsingfors, eftersom Hankens målgrupp, de finlandssvenska ungdomarna, till stor del är bosatta i Nyland och Österbotten. Idag står Vasacampuset för 25 % av Hankens verksamhet. Österbotten är ett växande område med starkt näringsliv och prorektorn menar att speciellt Vasa är i konstant behov av ekonomer. – Vi börjar närma oss 1200 utexaminerade magistrar under våra 30 verksamhetsår och jag vågar påstå att det börjar bli svårt att hitta ett företag i Österbotten som inte har en hankeit anställd! Vi har en väldigt stor inverkan på näringslivet här. Det har blivit allt viktigare att högskolor klarar av att profilera sig internationellt, eftersom utbildning inte längre väljs endast på basis av hemorten. Hanken i Vasa kombinerar dock det bästa från två världar och erbjuder en högklassig internationell utbildning lokalt, vilket enligt prorektorn är viktigt för dem som vill studera på sin hemort och sedan stanna där och arbeta. Detta är också något som återspeglas inom både Hanken i Vasa och näringslivet i Österbotten. Många av dem som studerar vid Vasacampuset kommer från Österbotten och blir också kvar i regionen efter utexamineringen. – Träffar man på en ekonom i Österbotten så är det nästan alltid en hankeit! ”Det trettioåriga kriget” 30-årsjubileet har gett upphov till en gemensam positiv anda vid Vasacampuset, Hankeiten 01/2010 13 AKTUELLT som har varit hotat ett flertal gånger under sin verksamhetstid. Prorektorn berättar att det i själva verket har funnits meningsskiljaktigheter ända sedan etableringen år 1980 och talar om ett ”trettioårigt krig”. Med detta syftar han på alla återkommande diskussioner och funderingar kring bl.a. ett finlandssvenskt universitet och fusioner med Vasa universitet och Åbo Akademi. Trots det kontinuerliga trycket har Hanken i Vasa ändå alltid klarat sig väl och haft näringslivets stöd. Det starka samarbetet med näringslivet är något som Hanken är känt för nationellt och prorektorns erfarenhet är att Hankens brand är mycket starkt också i Österbotten. – Ett tydligt tecken på detta är fortbildningens framgång efter att den flyttade in under Hankens tak. Företagen följer aktivt med och har åsikter om verksamheten och uppskattar att det finns såväl en ekonomutbildning som en fortbildning på svenska i Vasa. De obligatoriska utbytesstudierna är ett konkret exempel på något som fått mycket positiv feedback från näringslivet i Österbotten. Företagen anställer gärna hankeiter, som har fått ett gott rykte under Hankens 30 framgångsrika verksamhetsår i Vasa. Skillnader och samarbete mellan Vasa och Helsingfors Sett ur regional synvinkel så är Vasa campus beläget vid det område som har den största industrialiseringsgraden och mest export i Finland, vilket innebär att industri och export är två nyckelord för Vasa campus. Nyland och speciellt Helsingfors präglas främst av tjänsteföretagens frammarsch. Prorektorn anser att det med tanke på profilering och regionernas särdrag är viktigt att det delvis finns skillnader mellan utbildningarna som ges i Vasa och Helsingfors, men att det är värt att tänka på att Hanken inte utbildar ekonomer för en viss region utan på en internationell nivå. Det är inte önskvärt att utbildningen blir allt för specialiserad, eftersom näringslivet efterfrågar ekonomer med bred kunskap. Till skillnad från förut har Hanken i Vasa idag egen kompetent personal och behöver därför inte rent praktiskt samarbeta med Helsingfors med tanke på föreläsare och expertis. Prorektorn lyfter fram att det är mer struktur och jämnare och högre kvalitet på verksamheten idag, något som blir allt viktigare inom högskolevärlden. Även om professorerna också i nuläget till viss del föreläser vid båda campus, ser han det inte som en omöjlighet att vidareutveckla detta eftersom det skulle ge såväl skalfördelar åt föreläsarna som expertkunskap åt de studerande i både Vasa och Helsingfors. Den praktiska verksamheten sköts alltså 14 Hankeiten 01/2010 till största delen självständigt från båda campus, men det är ur ett kvalitetsperspektiv en klar fördel att det ändå finns ett integrerat system med samma beslutande organ oavsett campus. På det sättet bildar enheterna trots avståndet en fungerande helhet som stärker Hankens brand. Varför behövs Hanken i Vasa? Två av Hankens största fördelar är att högskolan för det första har en klar och tydlig nisch och för det andra verkar där det finns finlandssvenska studerande. Campusen klarar sig dock inte på egen hand och prorektorn väljer att likna Hankens situation vid fångens dilemma. Med det menar han att Hanken behöver båda campus för att överleva i en värld där en del utbildningar slås ihop medan andra avslutas eller flyttas. Ett fungerande samarbete mellan campusen blir därför i framtiden allt viktigare och utan Vasacampuset skulle antalet studerande och professorer minska markant. Hanken i Vasa har också en stor betydelse regionalt; med tanke på livet i Österbotten bär Vasacampuset ett samhälleligt ansvar. För att kunna leva i Österbotten Sören Kock är ständig medlem av studentföreningen. behövs företag och arbetsplatser medan företagen behöver kompetenta anställda. På grund av den nationellt viktiga exportmarknaden i Österbotten behövs det speciellt kompetenta ekonomer och eftersom studerande tenderar att rota sig vid sin studieort menar prorektorn att Hanken i Vasa är nyckeln till att det också i framtiden finns företag och kompetenta ekonomer också i Österbotten. Utan företag och entreprenörer finns risken att Österbotten utvecklas till en avfolkningsbygd eftersom regionen inte ligger så bra till geografiskt sett. – Vi vinner inget på att exportera våra ungdomar, konstaterar prorektorn. Vasacampuset är alltså otroligt viktigt för såväl det österbottniska näringslivet som för Hanken som helhet. Även om framtiden antagligen fortsättningsvis kommer att bjuda på många frågeställningar kring både arbetsfördelning och verksamheten i allmänhet, så går det inte att ignorera Vasacampusets betydelse. Campusets 30-åriga historia och alla debatter är bara två tecken på att Hanken behöver ett campus i Vasa också i framtiden. Hankeiten 01/2010 15 16 Hankeiten 01/2010 Foto: Annika Oksanen Årsfesten Solenn akt STORA KÅRNÅLEN I SILVER Stora kårnålen i silver delas ut till följande personer: Cecilia Gundersby Cecilia Gundersby studerar först tredje året på Hanken, men har ändå hunnit med det mesta på studentkåren. Hon har varit medlem i Casa Nostra i två år, varit tutor och ordförande för Gullnäbbskommittén samt medlem i många mindre utskott. För tillfället är Cecilia medlem i studentkårens styrelse. Susanna Kiiskinen Susanna Kiiskinen har med beröm skött ordförandeskapet för studentkårens nya kommitté, Master Committe. Hon har även tidigare varit tutor och medlem i Casa Nostra. Anette Phillips Anette Phillips har utmärkt sig som ordförande för Exchange committee, vilket hon skötte på ett föredömligt sätt. Annina Salvén Annika Salvén har under två år på studentkåren hunnit med mycket. Hon har varit tutor och medlem i Casa Nostra i två år, varav de senare som ordförande, vilket hon skötte med beröm. Richard Varis Richard Varis har varit mycket aktiv i studentkårens klubbverksamhet. Han har gjort en stor insats för Netimpact Hanken och vinsällskapet. Förutom sin klubbverksamhet har Richard varit en aktiv IR-representant och delegat. Paul Wasastjerna Paul Wasastjerna har utmärkt sig genom sitt arbete för studentkårens jubileumsårsfest. Han gjorde en stor insats i årsfestkommittén på ett föredömligt sätt. Sami Vanhanen Sami Vanhanen var under år 2009 medlem av studentkårens styrelse med ansvar för näringsliv och underhåll. Han skötte sitt uppdrag med bravur och har även efter att styrelseåret tagit slut fortsatt sitt arbete på studentkåren som ordförande för ekonomirådet. John Pettersson John Pettersson har varit aktiv både inom SSHV och SHS. Förutom sin stora insats för SSHV, har John även verkat förtjänstfullt som vice ordförande för SHS delegation. Hankeiten 01/2010 17 Årsfesten Förtjänsttecken och -märken KAMRATSKAPSMÄRKET Mika Bäckman Mika Bäckman blev styrelsemedlem under sitt första studieår. Som ansvarig för socialpolitik och idrott, var Mika verkligen den sociala och ständigt glada personen på kåren som alltid såg till att alla hade det bra. Mika ställde alltid upp om det behövdes och bemötte alla på kåren med samma vänlighet. LILLA FÖRTJÄNSTMÄRKET Isabell Mattsson Isabell Mattsson har varit en enorm tillgång för studentkåren under hela sin karriär. Som andra årets studerande blev hon chefsredaktör för ShsWeb, vilket hon skötte med glans. Under förra året var hon informationsansvarig i studentkårens styrelse, och skötte samtidigt även om hela Hankeiten då tidningen saknade chafesredaktör. HEDERSMEDLEMMAR Alexander Stubb ”Jag vill bli adopterad av Hanken!” Så utbrast Alexander Stubb då han var festtalare på studentkårens 100-års jubileumsårsfest. Därför har studentkåren valt att kalla Alexander Stubb till hedersmedlem av studentkåren – och blir därmed studentkårens första adopterade hedersmedlem. Tyvärr kunde Alexander Stubb inte vara här med oss ikväll, men han tackar så hjärtligt för utmärkelsen. STORA KÅRNÅLEN I GULD Björn Wahlroos tilldelas stora kårnålen i guld för sitt gedigna intresse studentkåren och Hanken till fromma. Wahlroos har under årens lopp alltid ställt upp för studentkårens bästa och deltagit i studentikosa evenemang, samt bidragit med sin yrkeskunskap alltid då det behövts. Som styrelseordförande i Hankens styrelse främjar Wahlroos aktivt också studerandes intressen och har gjort en stor insats för Hankens fundraising-kampanj. Pontus Westerback Pontus Westerback har gjort det mesta på studentkåren; Efter ett år som tutor blev Pontus ordförande för Gullnäbbskommittén, och fortsatte året därefter som näringslivsansvarig i studentkårens styrelse, där han gjorde ett stort arbete för att säkra finansieringen av studentkårens jubileumsår. År 2009 var Pontus styrelseordförande och fungerar för tillfället som ordförande för delegationen. STUDENTKÅRENS STANDAR SHS KÅRSTIPENDIUM rande med redovisning som huvudämne. Pauliina har varit medlem i studentkårens styrelse år 2008, där hon ansvarade för studentkårens högskolepolitik. Hon har även varit medlem i Casa Nostra och är för tillfället styrelseordförande för Casa Securities. Pauliina har alltid skött sitt arbete på studentkåren på bästa möjliga sätt. Studentkårens standar delas till KPMG. Studentkåren har under flera år haft ett nära och väl fungerande samarbete med KPMG. STIPENDIER VERKSAMHETSSTIPENDIER Benedict Landtman och Max Edin Benedict Landtman och Max Edin har utmärkt sig för att de alltid ställt upp som fotografer på studentkårens evenemang och fester. MICHAEL FORSSELLSTIPENDIET utdelas till minnet av en CN:it (medlem i Casa Nostra) som år 1992 mötte döden under tragiska omständigheter i Colombia. Familjen har instiftat stipendiet till hans minne och det går alltid till en medlem av CN. Stipendiet går i år till en person som ansvarsfullt skött sin uppgift och därmed fungerat som en förebild för de övriga: Mia Lindberg HANDELSGILLETS STIPENDIUM Stefanie Brandt Stefanie Brandt tilldelas Handelsgillets stipendium. Brandt har lyckats kombinera en aktiv karriär på studentkåren med utmärkta studieprestationer. Johannes Heikkilä Johannes Heikkilä tilldelas Kårstipendiet för sin gedigna verksamhet för både SSHV och SHS till fromma. Johannes har bland annat varit Skattmästare 2008, Ordförande 2009, Delegat 2009, studierepresentant i SEFE:s Työelämätoimikunta 2009 (återvald för 2010) samt aktiv i flera av SSHVs underorganisationers styrelser. SÄLLSKAPET GÄDDORNAS STIPENDIUM "Akademiska Herrsällskapet Gäddorna har tilldelat ekonomiemagistersromkornet Fredrik Bäck sitt stipendium för år 2005. Stipendiet är instiftat för att uppmuntra till framtida arbete Finlands näringsliv till fromma. På detta sätt vill vi forna studerande vid Svenska handelshögskolan upprätthålla kontakten med vår skola.” URDA COMMERCIA Urda Commercia vill premiera en kåraktiv dam för genuint intresse och idogt arbete studentkåren till fromma. Damen i fråga i år är Pauliina Dravantti Pauliina Dravantti är en fjärde årets stude- 18 Hankeiten 01/2010 AVHANDLINGSSTIPENDIER EVLI:s stipendium till bästa ekonomavhandlingen i finansiell ekonomi: Markus Broman för hans avhandling "Evaluating the Performance of Finnish Mutual Funds using a Conditional Asset Pricing Approach". Avhandlingen har bedömts med vitsordet U. KPMGs stipendium till bästa ekonomavhandlingen i redovisning: Sofia Lönnqvist för hennes avhandling " Informationskvalitet och värdering av anläggningstillgångar efter övergången till IFRS, bokslutsanvändarens erfarenheter och åsikter". Avhandlingen har bedömts med vitsordet U. Årsfesten UNDERSTÖDSFÖRENINGENS KÅRYRARSTIPENDIUM KårYrarStipendiet tilldelas studerande för slutexamen på Hanken eller nyligen utexaminerad. Stipendiet utdelas till en person – med mångsidig kårverksamhet eller – som lett eller deltagit i ledningen av ett stort projekt inom kåren eller – med långvarigt engagemang inom studentkåren Stipendiet lediganslås vartannat år (första gången 2010). Beslut om tilldelande av stipendiet görs av SHS högsta beslutande organ, delegationen. Förslag till utdelning av stipendiet bereds av SHS stipendienämnd. SHSU:s styrelse remitterar förslaget jämte sitt utlåtande i saken till delegationen för slutligt beslut. Stipendiet kan ansökas av individen själv eller av annan person(er). Stipendienämnden kan självständigt välja en kandidat utan ansökan. Stipendiesumman är 2 000 EUR Mottagaren av stipendiet erhåller ett av SHSU:s styrelse utfärdat särskilt stipendiebrev. Hannu Sääskilahti Hannu Sääskilahti har förtjänstfullt verkat på studentkåren, speciellt med ShsWeb, ända sedan början av sina studier. Som chefredaktör för ShsWeb utmärkte han sig med sin enorma insats för webportalen, och jobbade speciellt med att utveckla nya idéer, bl.a. ShsWeb podcast och en elektronisk snapssångbok. Även efter sin tid som chefredaktör har Hannu fortsättningsvis hjälpt till på studentkåren i all tystnad. Han kommer alltid då någon behöver hjälp med något tekniskt på kåren, oavsett tidpunkt. Under det senaste året har Hannu dessutom varit medlem i Master committee och sköter ännu också om studentkårens e-post adresser. Under jubileumsåret gjorde Hannu en fin insats, då han själv tog initiativet till och genomförde projektet med att filma en video under jubileumsårsfesten. Hannu Sääskilahti har ett långvarigt engagemang inom studentkåren, och har alltid ställt upp och arbetat för studentkårens bästa. Trots att han inte längre syns till på kåren lså ofta, känner dagens kåraktiva ändå till vem han är. Hannu Sääskilahti är en sann kåryrare. UNDERSTÖDSFÖRENINGENS KÅRAKTIVITETSSTIPENDIUM Carl Harald Mika Bäckman Marcus Lindell Ulrika Backman Sami Vanhanen Annina Salvén Christoffer Karvonen Anette Phillips Jutta Landgren Susanna Kiiskinen Hanna Larsen Cecilia Gundersby Marcus Winter Corinne Lauritzon Joachim Dannberg Patrik Serén Erik Johansson Malin Gardberg MINNESPRISET JALLES HORN Jalles Horn utdelas vartannat år till studerande på Hanken. Mottagaren bör ha visat sig uppfylla något eller några av följande egenskaper inom ramen för SHS verksamhet: Främjat SHS:s akademiska och studentikosa traditioner. Bidragit till knytande och skötande av SHS:s internationella kontakter. Bistått i skötseln av Casa Academica. Bidragit till arrangemangen kring årsfesten. Beslut om tilldelande av minnespriset görs av SHS högsta beslutande organ, delegationen. Förslag till utdelning av minnespriset bereds av SHS stipendienämnds styrelse. SHSU:s styrelse remitterar förslaget jämte sitt utlåtande i saken till delegationen för slutligt beslut. Förslag till mottagare av priset kan göras av SHS styrelse, SHS stipendienämnds styrelse och av envar SHS kårmedlem. Minnespriset lediganslås för förslag om mottagare genom lämpligt funnet kungörande på försorg av SHS styrelse. Minnespriset består av ett ymnighetshorn vilket utdelas som ett evigt vandrande vandringspris. Mottagaren och årtalet graveras på en plakett på foten till hornet. Mottagaren av minnespriset erhåller ett av SHSU:s styrelse utfärdat särskilt minnesbrev. Minnespriset utdelas på SHS årsfest i samband med den solenna akten. SHS stipendienämnd har i år föreslagit för SHSUF styrelse att Jalles Horn tilldelas Ludvig Liljequist. SHSUF styrelse hade inga invändningar på förslaget. och ställer alltid upp då det behövs med goda råd och stöd åt CNiter. Förutom CN har Ludvig varit med i källarrådet och var med i Casa Services styrelse då företaget grundades. Trots att Ludvig inte längre är aktiv på studentkåren, är han ännu också en ofta återkommande syn på kåren, alltid lika positiv och glad. Under år 2009 ställde Ludvig upp som sångledare på studentkårens jubileumsårsfest, och var dessutom med i sångbokskommittén som förnyade SHS sångbok med såväl gamla som nya sånger. Genom sitt goda humör och festglada lynne har han i högsta grad främjat SHS:s akademiska och studentikosa traditioner, samt genom sitt arbete i Casa Services styrelse bistått i skötseln av Casa Academica. Ludvig Liljequist Ludvig Liljequist har förtjänstfullt verkat för studentkåren under många år. Casa Nostra har varit och är speciellt nära hans hjärta; år 2005 fungerade hans som huvudspritis och år 2006 som skattmästare för Casa Nostra. Ännu i dag visar Ludvig stort intresse för CN, Hankeiten 01/2010 19 20 Hankeiten 01/2010 Hankeiten 01/2010 21 Årsfesten 22 Hankeiten 01/2010 Foto: Annika Oksanen Årsfesten Hankeiten 01/2010 23 Årsfesten Foto: Annika Oksanen Talet till inspektorn Joachim Dannberg Ärade Fru Inspektor, På kårens begäran Har jag fått den enorma äran Att framföra vårt varma tack I form av lite rimmande snack Lyssna nu därför när jag rimma Innan vi beger oss in i en tjock dimma Kåren har fått njuta av din visdom i åtta år Din insats är större än mången förmår Vår sak har varit dig angelägen Du har alltid hjälpt oss på vägen Efter att du varit vår inspektor nummer tjugotre anser du nu att de e lite passé Detta är samma nummer som Michael Jordan Men nu ska nån annan hålla lådan Glöm Eva ej när du nu forsätter din karriär Vi finns här Då du stöter på besvär Kan du alltid på Casa glömma din missär Våra dörrar för dig alltid öppna är Eftersom detta inte vidare bär Då detta rim inte så spektakulärt är Skall jag nu gå vidare till nya satsär Du oss lika fast, lika modigt lett Som Arnold i terminator ett Han är guvernör, du snart rektor Ja, numera är ni nästan inom samma sektor Förutom inspekterat Har du även studerandes hjärnor modellerat Volatilitet, avkastning och väldiversifierade portföljer Är allt sådant som du för oss avhöljer Efter att du oss nu så länge lett Föreslår jag att vi alla för Eva tar en skvätt Jag vill nu en sista gång tacka O hoppas att kåren inte efter dig börjar flacka Hasta la vista fru inspektor You’ll be back as fru rektor 24 Hankeiten 01/2010 Inspektorns svar Eva Liljeblom Tiden som inspektorator går mot sitt slut, men ännu har jag chans att med jubel och tut, fira 101-årige Hanken, som efter unireform, har en framtidspotential rent av enorm. Vår kära högskola ju som Arska nu tränar, att vara i form för ackrediteringar, och vår forskning och studentmobilitet, ger oss en stark internationell identitet, och magistrarna en examen så solid, ej som Arskas, ”chosen to lead, not read”. Tiden med kåren är full av händelser så fina, vappfester med Havis Amanda är i minnena mina, Skojrejs med Dekademen, skvatt galen och virtuos, med risk för en beroendeframkallande överdos av loppor, naturkatastrof, och den feta finansgrisen, som fått mig vakta orden vid föredrag om finanskrisen . I augusti blir det byte till ny jobbprofil, och att för en period från insten fara i exil, till kåren för inspektorsperioden, miljarder tack, och till professoraten, som Arska, I’ll be back, men ett är säkert, jag kommer inte att missa, att dessa årsfestrim med tandgissel skissa. Men mig oroar stort rummet det nya; finns det väggar såpass fria i den lya, att en professorator, inte så lite tok, finner där plats att fastspika en krok, eller måste hon rata bilden på en ex-kurator, för att få upp porträttbilden på sin Terminator? Men nu: Tusen tack för dikten den bästa, dags att den 100. årsfesten ”taste”, och skål för Universums bästa fest! Årsfesten Talet till kvinnan Christopher Langinauer Mina Damer, Den käraste människan för oss alla, både för kvinnor och män är en kvinna. Hon har fött oss, tagit hand om oss, uppmuntrat och tröstat, uppfostrat och älskat oss. Kvinnan, vår moder, har gett oss den största gåvan av allt; hon har gett oss livet. Vi hedrar och älskar kvinnan, vår mor. Jag är sällsynt lyckligt lottad, jag har nämligen hela mitt liv varit omringad av kvinnor. Jag har 4 systrar, två äldre och två yngre med mig i mitten och förstås mamma plus en flickvän nu. Det var en intressant barndom och tack vare den har jag lärt mig att alltid stänga Wc locket. Trots detta anser jag mig själv vara en amatör när det gäller att förstå sig på kvinnor. Det heter att en man kan varken leva med eller utan en kvinna. Endast ni kvinnor har förmågan att både söndra en mans hjärta och fylla det med omätbar lycka. Detta stämmer såtillvida ur mitt eget perspektiv. Nämligen, Mitt livs bästa, men också värsta stunder har orsakats av just kvinnor. Exempel 1: En av mina livs värsta stunder var när min storesyster vann mig i armbrytning när vi var små, jag var totalt krossad, otroligt förnedrande att förlora mot en flicka! Exempel 2: När min flickvän säger "jag älskar dig" och hon verkligen menar det, vad mera kan man be om? När jag ser mig omkring på alla dessa underbart vackra och sköna damer ikväll vill jag tacka er för att ni finns. Ni piggar upp tillvaron, ger en njutning för ögat. Ja utan er skulle årsfesten vara tråkig. Utan er skulle "sausage fest" bordsdiskussionerna enbart handla om fotboll, ishockey och i allt tilltagande grad armén ju längre kvällen skulle skrida. Mina Damer, Ni på Hanken är ju vida kända för att vara sagolikt vackra. Ja, stackare från Kauppis kommer ju till Hanken för att äta endast för att få se en glimt av er. Så går det när man valt fel sida om Arkadiagatan. En sak som gör mig stolt som finländare är ni, bedårande kvinnor. Det är nämligen ett faktum att ni håller klass i internationell jämförelse. Blev inte de finska sportarna Kiira och Sanni valda till de skönaste i Vancouver? Killar, glöm lätkän och tandlösa kanadensare, och njut av mer "tittarvänliga" sportare! Men eftersom detta är talet till kvinnan och inte enbart den finska kvinnan så måste jag säga: det finns nog vackra flickor överallt i världen; min flickvän är portuges. Ja! var skulle vi män vara utan kvinnan, vår älskling. Vi skulle ju vara totalt i blåsten. I mångt och mycket är det nämligen kvinnan som bestämmer och styr. Förr sade man att mannen höll i tömmarna men att kvinnan talade om vart de skulle. Och alla har väl hört, att bakom varje framgångsrik man står en kvinna. Tänk er, utan kvinnan skulle vi nog aldrig hitta de rätta gardinerna eller en smaklig inredning.Våra "poikamiesboxin" skulle vara fulla med lavalampor och boxers på golvet. Mannen stoltserar med att vara familjens huvud. Men kvinnan är nacken. Hon kan styra huvudet i vilken riktning som helst. Män! Respektera kvinnorna, för det är egentigen de som har makten, annars kunde det gå riktigt illa! Jag vill avsluta med några passande ord av en "vis" man, James Brown, som sjöng: This is a man's world, But it wouldn't be nothing, nothing without a woman or a girl. Män! Låt oss nu stiga upp och skåla för alla dessa underbart vackra, intelligenta, kära damer här ikväll, Vi älskar er när ni är nära, vi saknar er när ni är borta, SKÅL! Hankeiten 01/2010 25 Assessing and developing leaders and leadership • • • • Board Audits Management Audits Ownership Governance Coaching Please contact us for further information and references! Kalevankatu 14 C 00100 HELSINKI Phone: 020 741 9570 Fax: 020 741 9571 e-mail: interpersona@interpersona.fi www.interpersona.fi INTERPERSONA Established in 1988. More than1 500 assignments in 15 countries 26 Hankeiten 01/2010 Foto: Annika Oksanen m.fl. Årsfesten Hankeiten 01/2010 27 Årsfesten 28 Hankeiten 01/2010 Foto: Erik Stenberg Årsfesten ! s i ill Z Hankeiten 01/2010 29 HANKEIT Text & Foto: Isabell Mattsson Årets föreläsare 2009: Susanna Taimitarha Årets föreläsare 2009, Susanna Taimitarha, är den första som hela tre gånger blivit framröstad som studenternas favorit. Hur har din undervisningsteknik utvecklats sedan du senast fick utmärkelsen? - Den utvecklas hela tiden, varje gång funderar man på hur man kunde göra på ett annat sätt. Det är kanske inte någonting stort som förändras men hela tiden ändras små saker och viljan att pröva på nya sätt att undervisa har vuxit genom åren. Hur mycket tid lägger du ned på att förbereda kurser och föreläsningar? - Hemskt mycket. Jag har till exempel på FUM-kursen en ”to do”-lista med precis varje detalj om vad som ska göras och när. Det är enda sättet att hålla ihop allting. Ju mer du planerar in i en kurs, desto mer måste du hålla reda på precis var, när, hur, 30 Hankeiten 01/2010 åt vem osv. Den listan skapar jag när jag planerar kursen och fastän det är samma kurser så måste man gå igenom dem: vilka delar fungerar och vilka fungerar inte, vilka delar ska bytas ut… Förbereder du dig mer än andra föreläsare på Hanken? - Jag vet inte om jag generellt förbereder mig mer än andra, men säkert mer än en del och jag skulle säga att det i huvudsak beror på att kurserna är så stora. Men nog får ju de som är i motsvarande situation planera på samma sätt. Du är känd för att alltid vara i tid med tentresultaten… Du måste ha en otroligt bra time management! - Nå, jag har min kalender och min lista! Men sen måste man ju planera in den där tenträttningen också när man sätter in tenter i schemat. Om det är en lördagstent så brukar jag komma hit klockan 1 och ta tenten och börja rätta redan på veckoslutet i lugn och ro, för på veckan är det igen fullt upp med undervisning.. Du sätter stor vikt på kursutvärderingarna. Hur stor del av deltagarna brukar utvärdera? - Om man tar alla som är anmälda till kursen så skulle jag säga att 40-50 procent utvärderar. Men en stor del av dem som är anmälda till kursen är äldre studerande HANKEIT som bara kommer för att tentera. Kanske 60-70 procent av dem som faktiskt deltagit i kursen deltar i utvärderingen. Har du sett en förändring genom åren i utvärderingarna? - Det har varit ganska stabilt, men det brukar synas att någon kurs något år fått en extra behandling eller satsning. Vad betyder ”extra behandling”? - Jag drar tre jättestora kurser: EMS, FUM och Multivariate Data Analysis. Man hinner inte varje läsår fundera riktigt lika mycket på förbättringar på alla. I år var det kanske EMS som det satsades resurser på. Varför togs FUM-kursen bort från vårterminen? (Den gick ännu läsåret 2006-2007 två gånger, red. anm.) - Det var för att vi märkte att den i och med examensreformen blev mycket mer förankrad till hösten. De som anmälde sig till våren hade till största delen gått kursen redan på hösten, så det blev ett sätt att få extra tenttillfällen. Då beslöt vi att använda resurserna som så, att vi har själva kursen på hösten, men fem tenttillfällen. Då satte vi också in att delprestationerna skulle vara i kraft vid flera tenttillfällen. Du nämnde tidigare att det synts en stor skillnad i EMS-kursen i år? - Vi funderade på hela EMS-kursen, och det vi gjorde om i år var att vi satte övningar direkt efter föreläsningarna. Det har kommit kritik tidigare att de varit i otakt, att det ibland gått lång tid mellan det som behandlats på föreläsningen och det som behandlas på räkneövningen. I statistikdelen försökte jag se över föreläsningarna ännu mera och på varje föreläsning få in något moment där studerande gör något själva. Responsen var positiv, jag tyckte att man i kursutvärderingen såg en ökning i medeltalet. Tycker du att ”kvaliteten” på studerande också har ökat? - Man märker att det ibland är en jättepositiv årskurs och man får känslan att ”det här fungerar”! Och det märker man redan på upphämtningskursen. Och i år har det varit en bra årskurs, men inte kan jag sen peka på att någon årskurs skulle ha varit en sämre årskurs. Sen undrar jag om inträdesprovet korrelerar med detta… - Jag tror att våra studerande får en bra grund, eller åtminstone vet de vad statistik går ut på. I jämförelse med de andra handelshögskolorna skulle jag säga att hankeiterna har minst lika bra baskunskaper, men många skulle nog ha nytta av flera valbara kurser i matematik och statistik som stöd för sitt huvudämne. Hur mycket tänker du i statistiska termer också i vardagen? Skulle du kalla dig själv en statistiknörd? - Jo, nog kan man väl säga det, åtminstone som ett skämt. Jag måste alltid svara på alla gallupar och följer med hur man presenterar statistik i tidningarna och hurdana slutsatser man drar. Sista frågan: varför tycker du så mycket om Snobben? - Jag vet inte, det är en gammal favorit… Kanske för att Snobben är väldigt annorlunda än mig: jag är väldigt empatisk och jag tycker att Snobben är motsatsen. Det finns något jag beundrar i det att han kör sitt eget race, utan att ändå köra över någon. Tycker du att hankeiter får lära sig tillräckligt med statistik och ekonomisk matematik på Hanken? Hankeiten 01/2010 31 STUDIELIV Text & Foto: Hankens Vinsällskap ¿Me puede poner un vaso de vino tinto por favor? Spanien är ett av Europas och den gamla världens finaste vinländer. Spanien har ett mångsidigt klimat, från torrt och kallt bergsklimat i norr till Medelhavsklimat längs kusterna och kontinentalklimat i mellersta delarna av landet. Klimatet gör att Spanien är ett mångsidigt vinland som producerar över 140 olika druvor på 50 olika vinområden. Av vinregionerna är t.ex. området Rioja mycket känt för sitt biffvin medan områden som är kända för sina vita viner så som Rueda och Valdeorras också blivit omtyckta för deras viner. Till Spaniens vinområden hör också Kanarieöarna och Mallorca. Den vanligaste druvan Spanien odlar är Garnacha och Tempranillo för röda viner och den vita Airén men druvor så som Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon är också vanliga. Spanien tillverkar också sitt eget skumvin, Cava, som blivit mycket populärt också i Finland för att Cavan oftast är torr, syrlig och prisvärd. I Spanien liksom i Italien finns det en myndighet som godkänner vinernas säregenhet för området. Vinet får då en stämpel D.O. (Demominacion de Origen) som garanterar att vinet är representativt för sitt eget område. Det finns en del saker man behöver veta för att kunna välja och vraka ibland mängden spanska viner som finns. Det finns olika klasser för vin i Spanien, och för att uppnå de finaste klasserna finns det specifika krav på hur länge vinet skall lagras och åldras. I Finland stöter man sällan på vino de mesa som motsvarar Italiens vino da tavola, bordsvin. Vino de mesa saknar ofta myndigheternas stämpel och är ofta ett blandvin av olika druvor och representerar inte heller någon specifik region. Bordsvin brukar ofta serveras på lokala restauranger och kan vara överraskande goda, det lönar sig alltid att testa dem, även om de saknar kvalitetsstämpel. Vino Joven betyder ungt vin och kan vara ett D.O. accepterat vin, men som inte åldrats tillräckligt länge för att få titeln Crianza eller Roble. Roble innebär att vinet legat i ektunna och med Roble brukar vintillverkarna mena att vinet är lätt ekigt. Crianza, som är följande klass innebär att vinet legat i ektunna i minst sex månader och att vinet har åldrats allt som allt i över två år. Reserva och Gran Reserva är högklassiga spanska viner. För att få kalla vinet för en Reserva skall vinet ha åldrats allt som allt tre år, varav ett år i ektunna och två år i flaska. Gran Reserva innebär att vinet åldrats minst två år i tunna och tre år i flaska. Att hålla viner i ektunnor ger vinet en alldeles speciell smak och arom av vanilj som t.ex. viner från Rioja är mycket kända för. Vinsällskapet ordnade en spansk provsmakning i februari där vi dis- 32 Hankeiten 01/2010 STUDIELIV kuterade Spanien som vinland och smakade på fem olika spanska skatter. Det första vinet var Montecillo Crianza från Rioja. Rioja är ett mycket gammalt vinområde där man har odlat vin sedan ca 800 e.kr. Rioja ligger på en platå omringat av berg. Bergen skyddar vinodlingarna från hårda vindar vilket ger en jämnare skörd. Den mest använda druvan för tinto (rödvin) i området är tempranillo medan på den vita sidan, blanco, är Viura en vanlig druva. Montecillo Crianza är ett medelfylligt och smidigt vin som har en svag ton av vanilj. Vinsällskapets domare ansåg att vinet var lite för lätt för en stadig måltid men perfekt som sällskapsvin och till matlagning. Vina Albali Gran Reserva som var det andra vinet vi smakade på kommer från området Valdepeñas som ligger mitt i Spanien. Klimatet i området är kontinentalt, dvs. mycket varma somrar och ganska kalla vintrar. Området är ganska torrt och hårda vindar och hagel som kan förstöra skörden är vanliga, vilket gör vinodlingen mera utmanande. De vanligaste vinerna som produceras i området är olika sorter av Vino Joven, unga viner, men en del Reservan och Gran Reservan kan förekomma, så som Vina Albali Gran Reserva som nu stod framför oss. Vinet är mycket prisvärt för att vara en Gran Reserva som har rikligt med tanniner och bäraromer. Domarna ansåg att vinet var lätt att dricka och ett bra matvin som passar med det mesta.Vinets druva var densamma som det tidigare vinet, tempranillo, och då vi jämförde dessa två var Montecillon i smak en vinnare medan Gran Reservan ansågs mera prisvärd och mångsidig. Pétalos, som var det tredje vinet på bordet kommer från Bierzo, ett mindre känt och ganska litet område i Nordvästra Spanien. Bierzo har en blandning av två klimat, delvis har området tillräcklig luftfuktighet och regnmängd och delvis tillräckligt sol och värme för vinodling. Vanligaste druvan i området är Mencia som lämpar sig för unga, lätta men smakrika viner. Vi ansåg att Pétalos var ett välbalanserat och passligt kryddigt vin. Rökigheten kom fram ur vinet på ett bra sätt och vi tyckte att vinet skulle passa bra till nötkött eller lamm. Det sista rödvinet vi smakade på var Torres Gran Coronas från Penedés.Vinet är ett blandvin med ca 85 % cabernet sauvignon och 15 % tempranillo. Penedés ligger vid Spaniens nordöstra kust vid Barcelona. Området har för det mesta Medelhavsklimat, men eftersom området är mycket bergigt finns det också risk för frost på de högre höjder och på vissa områden kan det regna mycket. Penedés uppdelas i tre olika produktionszoner, varav Penedés Central står för den största produktionen. Torres Gran Coronas är ett mycket fylligt och tanninrikt vin med smaker som påminner om plommon eller röda bär. Vinet är träigt på ett bra sätt och ett varmt vin som passar mycket bra till starkare rött kött eller grytor. Vinet var helt klart kvällens vinnare, även om en del domare ansåg att vinet var lite ”gubbigt”. Utöver dessa rödviner smakade vi också på ett mousserande vin, Cava Can Vendrell. Cava är ingen vinregion i sig själv så som Champagne i Frankrike, utan Cava får enligt myndigheternas bestämmelser tillverkas i sex olika regioner, där Penedés är en stor tillverkare av Cava. Det ekologiska skumvinet vi testade görs av tre olika druvor, Macabel, Xare.lo och Parellada. Can Vendrell är en brut, som betyder mycket torr, som är ganska syrlig och mineralig. Can Vendrell var tyvärr ingen favorit, den var lite för smaklös och vattnig.Vi tyckte att det finns många andra Cavan som är bättre men kunde inte jämföra dem under denna tasting, utan bestämde oss för att testa några på Vinsällskapets picknick på sommaren istället. Tastingnotes Montecillo Crianza, 2006, 11,49€, Rioja, 100 % Tempranillo Sällskapsvin, lätt och smidigt. *** Vina Albali Gran Reserva, 2002, 9,99€,Valdepenas, 100 % Tempranillo Matvin som passar med det mesta ** Pétalos, 2008, 14,98€, Bierzo, 100 % Mencia Välbalanserat, kryddigt och rökigt *** Torres Gran Coronas, 2005; 13, 49€, Penedés, 85 % Cabernet Sauvignon, 15 % Tempranillo Kvällens vinnare, fylligt och tanninrikt vin med vanilj och träiga toner, lite gubbvin men mycket gott **** Cava Can Vendrell, ekologiskt skumvin, 12,79 €, druvor: Macabel, Xarelo och Parellada. Mycket torrt, syrligt och vattnigt * Vinordlista Añejo Bodega Cepa Blanco Espumoso Tinto Rosado Dulce Seco Semi-seco Brut Vino de Mesa Vino Joven Roble Åldrad Vingård Druva Vittvin Mousserande vin Rödvin Rosévin Sött Torrt Medeltorrt Mycket torrt Bordsvin Ungt vin Förvarats i ektunna, lätt ekighet Hankeiten 01/2010 33 KARRIÄR Text: Isabell Mattsson Foto: Annika Oksanen Fler hankeiter som företagare! - Hankeiter! Kunskap, företagaranda, risktagningsvilja och innovativitet kommer ni att behöva varhelst ni tänker placera er i framtiden. De egenskaperna behövs såväl på det privata planet som i arbetslivet, oberoende av om ni är självständiga företagare eller jobbar inom ett storföretag. Så talade årets festföredragare Ole Johansson, Wärtsiläs VD, på studentkårens 100:e årsfest. Ole Johanssons årsfestföredrag tangerade företagande och vad som krävs av dagens studerande och arbetstagare. När Hankeiten träffar honom är det samma teman som diskuteras även om vi även är intresserade av framtiden för oss hankeiter. Han påpekar att dagens initiativtagande i Finland är inne på fel spår: - Mycket företagarenergi går idag åt till att fundera på olika typer av stöd från samhället istället för att fundera på nya affärsidéer. Jag vill varna dem som funderar på nya verksamheter att bygga sin idé på att man kan få EU-stöd osv. Ingen affärsidé kan någonsin leva på det. Årets festföredragare tror att hankeiters ovilja att starta egna företag inte är unik och beror på att finländarna generellt sett inte är risktagare: - Vi är ett folk vars grundtrygghet är ganska markerad och risktagande och risken att misslyckas anses för stort. Om man jämför med andra länder, exempelvis USA, så betyder ett misslyckande att man startar på nytt. Jag vet inte riktigt var man ska leta efter orsaken till detta. Vad är en ekonomexamen värd idag? - Den är värd det som alla examina är värda: den visar att personen i fråga har förmågan att absorbera kunskap och nå mål. Det är det viktigaste med en grundexamen, sen är det en annan sak om man går vidare med forskarstudier. Det mest värdefulla är den dokumenterade förmågan att kunna tänka själv. Om man ser till innehållet i en ekonomexamen så skall den ju ge färdigheter att förstå ekonomiska samband – till syvende och sist är det ju det som samhället bygger på. En blick in i kristallkulan I sitt festföredrag lyfte Ole Johansson även fram hankeiters fördelar vad gäller språk och de sociala förmågorna som fås genom Hanken och dess studentkår. Framtiden ser ljus ut för dig, Hankeit. Vilken är den framtida branschen i Finland? - Vi har många goda grundbranscher i Finland: skogsindustrin är inte död och begraven fastän en del tror det, men måste utvecklas mot nya produkter och serviceformer.Verkstäderna är ett exempel på hur tvång att utveckla utbudet har medfört en större fokus på tjänster. Man talar om tjänstesamhället och idén med det är att 34 Hankeiten 01/2010 utveckla verksamheten runt hårdvaran eller maskinen som man tidigare levererat. Tror du att företagens syn på omvärlden förändras i och med finanskrisen? - Nej, inte generellt. Jag tror att finanskrisen kommer att synas som en vibration i kurvorna och sen går livet vidare. En annan sak är att det finns industrier och verksamheter som är stadda i förändring och att förändringen accelereras av krisen. Det finns säkert arbetsplatser som försvinner och aldrig kommer tillbaka, men jag tror att de ändå skulle ha försvunnit. Vilka är de största fördelarna och bristerna i Finlands näringsliv? - De största fördelarna är nog den otroligt välutbildade arbetskraften. Vi har en god grundutbildning och på den vägen kan den enskilda individen ta initiativ och självständigt driva frågor framåt och sköta sitt arbete. Man behöver inte ha invecklade hierarkier eller management system. Om man sen ser till nackdelarna så har vi invaggats i en underlig tro eller känsla av att samhället eller företaget sköter alla problem – initiativkraften har i viss mån avtrubbats. Ole Johansson påpekar att denna brist – för höga förväntningar på samhället och dess roll - syns redan hos studerande idag. - Dagens situation innebär gratis studieplatser, möjligheten att ta flera examina kostnadsfritt och studiepenning samtidigt som det finns höga förväntningar på levnadsstandard under studietiden. Jag tycker att kraven på prestationer och studietakt kunde vara högre. Men företagen vill ju att man ska ha arbetserfarenhet och inte bara studier bakom sig då man söker arbete. Hur går detta ihop? - Jag tycker att företagen borde se sitt ansvar. Vårt ansvar är att erbjuda sommarjobb men jag är inte speciellt intresserad av att erbjuda sidojobb. Man borde koncentrera sig på studierna mer effektivt medan man studerar men utnyttja somrarna till att skaffa sig erfarenheten. En del av dagens hankeiter är internationella studerande som vill stanna och jobba i Finland. Ole Johansson tycker att dessa studerande innebär potential som borde utnyttjas bättre. - Vi utbildar duktiga individer med samhällets stöd och sedan skickar vi hem dem eller låter dem åka, medan vi borde vara mer aktiva och erbjuda dem möjligheter. Det finns nog många företag här som KARRIÄR Ole Johansson VD, Wärtsilä Aktuell: Festtalare på Svenska handelshögskolans studentkårs 100:e årsfest Utbildning: Diplomekonom 1974 med företagsekonomi som huvudämne ”Det ska vara vår målsättning att inte bara de finska företagen utan också internationella företag ska stå i kö för att värva hankeiter.” kan anställa dessa personer och det finns uppgifter som väl kan skötas utan att man kan finska. Vems ansvar är det att förbättra situationen för internationella studerande som utexamineras? - Det är nog företagens ansvar. Det borde ju rimligtvis vara i företagens intresse – vi talar ju om duktiga individer som kan tillföra något. Ole Johansson anser dock att Finland borde uppta terminsavgifter från internationella studerande: - Finland ska inte vara en plats dit studerande söker sig bara för att det är gratis att studera, utan för att här finns god utbildning. En provokativ fråga: Vad händer när Nokia försvinner från Finland? - Man ska inte underskatta dynamiken i samhället när det gäller att utveckla nya produkter och nya serviceformer – det händer hela tiden. Man ska inte gå omkring och förvänta sig att det med en gång ska växa fram ett nytt Nokia utan det är en lång evolution. När det gäller företagens storlek så har vi idag på beskattningens område sådana konstruktioner som egentligen verkar begränsande för företagens tillväxt. Man vill inte växa eftersom det betyder att man förlorar något skatteincitament som funnits tidigare – och det är ju galet. - Jag är optimistisk, vi är definitivt inte beroende av ett Nokia. Nokia har varit viktigt för Finland och det har dragit med sig mycket industri, men vi ska komma ihåg att det finns många företag som utvecklas i nya banor. Men det betyder också att företagen måste vara beredda att lägga ned sådant som inte mera hör våra tider till och utveckla något nytt istället. Vad skulle du i allmänhet ge för rekommendationer åt hankeiter? - Dra nytta av utlandsvistelsen – det är en bra sak. Det, i kombination med språket och sociala talanger som kommer via kårverksamheten utgör ett paket som gör en hankeit ganska oslagbar på arbetsmarknaden. Men jag vill betona att detta inte räcker till – man måste också ha en gedigen akademisk del. Skaffa er en ordentlig och högklassig utbildning. Det finns inga genvägar där och jag tror att Hanken ytterligare kan förbättras vad gäller att erbjuda toppklassig utbildning. ”Vi har haft näringsfrihet i Finland faktiskt så länge att vi nästan glömt bort att vi har det!” ”Det bara räcker inte med att vara världens bästa finlandssvenska handelshögskola.” Hankeiten 01/2010 35 KARRIÄR Text and photo: Isabell Mattsson Tired of waiting for the perfect job? Create it yourself! Finding a job in Finland is not easy these days – especially if you do not know Finnish. Even international companies does in general have ”good knowledge” of Finnish as a criteria when hiring, which reduces the opportunities for Master students who want to work in Finland. Rosy Canto got tired of sending applications and started her own business. On Mannerheimintie 124, you find a neat little jewelry store called Prinsessa Koruliike, decorated with hand-made lamps, furniture in black and white, and colorful paintings made by the shopkeeper herself, Rosy Canto. Rosy’s story in Finland began already in 2002, when she spent a year as an exchange student at HELIA in Helsinki. After taking her bachelor’s degree in international business in Mexico City, she applied for the master program in Computational Finance in Vaasa. - Actually I wanted to study in Helsinki, but I didn’t realize that the program I applied 36 Hankeiten 01/2010 for was in Vaasa. But I moved there after receiving the acceptance letter. Even though the program was in another city than expected, Rosy did enjoy the time in Vaasa: - It’s a small city and people know each other there. It was very cozy, everything was very close. However, when the courses in the program ended Rosy moved down to Helsinki to write her thesis. - My brother lives in Helsinki. When writing your thesis, you need a lot of motivation and encouraging from people around you since it is sometimes very difficult. There- fore I wanted to be near my brother. She finished her studies at Hanken in October 2008 and started looking for a job. - It was very difficult. I sent a lot of applications and I had some interviews, but I had the wrong idea about job searching because I thought that when I finish, there are going to be a lot of people that would like to have me in their companies. I remember my first interview: the job was perfect for me and the tasks were the ones I wanted, but I didn’t know about the process of job searching. They asked me if I considered it difficult to find a job and I told them “No, it is very easy”. Afterwards, I realized that KARRIÄR it is not easy because of the competition and because companies expect people to speak Finnish fluently. Rosy also says that a disadvantage for her was that she didn’t have as much work experience compared to local students. Is there a difference between Finland and Mexico, in that sense that it would be easier to get a job there? - It is also difficult in Mexico since there are so many people there and not that many positions. But the system is different and people have favorable conditions if they know someone in the company. Companies don’t really care about personal skills or background. Did you get any support or advice from Hanken in the job searching process? - Yes, I took a job-hunting course arranged by Ekonomforum and it was very helpful: they taught how to write the motivation letter and prepare for an interview. Many steps – but one leads to another Despite that it was difficult to find a job, Rosy was determined to stay in Finland,. - I like Finland because people are very honest and sincere. I also like the fact that it is safe, I can walk everywhere without a problem. For the summer, Rosy got a job at Eltel Networks where she was going to do a feasibility study of an electrification project in Central America. However, due to the political instability in that country, the project was postponed. Rosy left the company in August, and it was then she started thinking about realizing the idea of having a business of her own. - I have always wanted to have a jewelry store, since I like jewelry and to design my own on my free time. What are the steps you have to take when starting your own business? - It is very difficult to find the right place first of all. There are many applicants for the potential sites.You have to make a business plan and register your business. Then you need insurances for self-employment, accidents etc. There were also things I had not been aware about before, like alarm and radio license. Rosy noticed that after giving her contact details, she got many calls from different kinds of companies offering her their services. - These calls were helpful since they always knew someone who could help me with other things. The products were the easiest part since Rosy have always had the interest in jewelry and had looked up the suppliers before. With some other things, such as designing a logo, Rosy got some help from other students at Hanken. But other things are more difficult: - I have hired an accountant, because the taxes are very complicated and I don’t know have to do that. Now it is like I do one half and she does the other half. - There are so many things to think about and to take care of when opening your own business, also some unexpected costs like license for radio. Other customers than expected After all the paperwork and putting furniture and jewelry in place, the store was opened in December. - The sales were very good in the beginning, but in January it was quite low and a few times I felt a bit sad, but people were telling me that January is the worst month of the year because people come back from holiday and don’t buy anything. But it looks better now. Who are your customers in general? - Most of my customers are in the age 50 to 70. In the beginning I thought that younger people and teenagers would also come and I had cheaper products also. Rosy use Finnish when serving her customers – she took intensive courses in the language already in her exchange period – since many customers don’t speak so much English. - I try to be attentive and concentrate and I usually understand the customers. Some people have recommended me to switch to English if I don’t understand, but I prefer to try to speak Finnish with my customers. What was the response from people you know, when you started your business? - They congratulated me and told me that it was a really good idea. What are the plans for the future? - I would like to have more variety and more products. Some people came for a specific item that I didn’t have, so that’s why. I would also like to advertise more. I also ask Rosy if she has other projects in mind, but right now the store consumes most of her time. What advice would you give to other Master students who want to stay in Finland? - I would say that you have to be dedicated in your studies and to be active and participate in the activities that the student union organizes. Be goal-oriented and respect the rules and ways of behavior. And try to understand and enjoy the Finnish culture! Hankeiten 01/2010 37 38 Hankeiten 01/2010 SEFE informerar KARRIÄR Robert Sällström, Sefe kontaktperson, Hanken: [email protected], 050 440 9668, kylterit.net Resultaten från Sefes senaste löneundersökning har offentliggjorts och det kan också löna sig att bekanta sig med Sefes karriär och rekryteringstjänster före du skickar iväg dina sommarjobbsansökningar eller går på den där viktiga jobbintervjun. Dessutom har det skett små förändringar i IAET-kassans medlemsavgift sedan förra året som jag vill informera om. Lönerekommendationer för år 2010 Lön för nyutexaminerade: 2 900 – 3 300 euro per månad. Den gäller ordinarie icke-förmans uppgifter på den privata sektorn, som motsvarar utbildningen när arbetspraktiken under studietiden inte varit långvarig. Variationsbredden beskriver inflytandet av hur krävande arbetet är och skillnader i de regionala arbetsmarknaderna. Lön för sommarjobb Rekommendationer för sommarjobbslöner för ekonomiestuderanden, om inte övriga tabellöner följs i tjänsten: Studiepoäng Årskurs Huvudstadsregionen Övriga Finland -120 I-II 1860 € 1680 € 120-170 II-III 1920 € 1760 € 170-220 III-IV 2000 € 1820 € 220- IV- 2100 € 1900 € Rekommendationerna baserar sig på resultaten från löneundersökningar gjorda hösten 2009 och en uppskattning av den allmänna löneutvecklingen. Hjälp med din CV och arbetsansökningar Sefe erbjuder även sina medlemmar gratis CV- och arbetssökningsgenomgång som det lönar sig att utnyttja för att få ett försprång i kampen om de populäraste sommarjobben. Du kan skicka in din CV eller arbetsansökan till [email protected] eller slå en signal till karriärtjänsten tel. 020 693 255 ifall du vill ha bra tips om hur du t.ex. kan förbättra din CV. En väl formulerad, kort och koncis CV är hemligheten bakom framgångsrik jobbsökning och det här är därför en tjänst som det verkligen lönar sig att bekanta sig med. Uppdaterad info om IAET-kassan På grund av att arbetslösheten även bland ekonomer steg en aning under år 2009 har det medfört små förändringar i IAET kassans medlemsavgift. Avgiften för att vara med i IAET-kassan har stigit till 78 euro per år för år 2010. För att få rättigheten till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning skall du ha jobbat minst 34 veckor (jämfört med 43 tidigare) medan du har varit medlem i IAET-kassan. P.S. De av er som är 1-4 årets studerande och skulle vilja ha en gratis prenumeration på Kauppalehti till slutet av maj 2010 kan fortfarande gå in på adressen http://www.kauppalehti.fi/ilmo/kylteri_jalkitilaus/ och fylla i era uppgifter. Ifall du är äldre än fjärde årets studerande kan du trots allt prenumerera på Kauppalehti till halva priset som studerandemedlem i Sefe. Hankeiten 01/2010 39 40 Hankeiten 01/2010
© Copyright 2024